BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Analysrapport1 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1"

Transkript

1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012 Analysrapport1 1

2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen avseende prestationsbaserade statsbidrag för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen omfattar mandatperioden De två indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar används för att mäta förbättring. För att öka kunskapen om vilka faktorer som leder till onödiga sjukhusvistelser för äldre har kommuner och landsting i alla län erhållit totalt 86 miljoner kronor i statsbidrag för att öka kunskapen om varför och när sjuka äldre behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen. SKL har ansvarat för samordning av arbetet och bjudit in till ett nätverk för inspiration och erfarenhetsutbyte. Analysarbetet ingår som en viktig del i länens arbete med att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Denna rapport är en sammanställning av viktiga slutsatser som dragits i detta arbete. Den statistiska sammanställningen har utförts av företaget Health Navigator. Jan-Olov Strandell, hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget Gävleborg har lett arbetet med att definiera och samla in uppgifter om indikatorerna. Agneta Brinne har samlat den arbetsgrupp som utvecklat metoden webbkollen återinlagda, som bygger på intervjuer med de sjuka äldre själva. De förslag till möjliga vägar att minska onödiga sjukhusvistelser som tagits fram i detta arbete kommer att prövas i praktiken under Stockholm i februari 2013 Maj Rom Projektchef 1

3 Innehåll 1. Bakgrund Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård Återinskrivning inom 1 30 dagar Mätningar och datainsamling Lärdomar om indikatorerna Utfall av indikatorerna Resultat av analysarbeten och intervjuer med återinskrivna Resultat av lokala och regionala analysarbeten Vad säger de äldre själv? Resultat från Webbkollen återinlagda Redesign av vård och omsorg för sjuka äldre Exempel på pågående initiativ hos kommuner och landsting Internationella exempel på åtgärder som har utvärderats med goda resultat Berättelser från initiativ för en mer sammanhållen vård och omsorg

4 1. Bakgrund I Sverige finns idag 1,78 miljoner kvinnor och män som är 65 år eller äldre. De utgör ingen homogen grupp som kan behandlas på ett likartat sätt utifrån sin ålder. Några har förmånen att få leva friska och ha god hälsa upp i hög ålder. Andra insjuknar i en eller flera sjukdomar som blir bestående, kräver kontroll och behandling och ofta även medför funktionshinder i någon form. Medicinska framsteg har medfört att även denna grupp idag kan leva ett gott liv med självbestämmande och integritet högt upp i åren under förutsättning att vård och omsorg klarar av att möta upp med stöd och behandling i olika former. Idag uppskattas gruppen de mest sjuka äldre omfatta kvinnor och män varav bor i kommunala särskilda boenden för äldre. Att samordna resurser och insatser runt en enskild individ ställer stora krav på det lokala vård- och omsorgssystemet och det finns flera rapporter som beskriver brister som leder till onödig vård och omsorg, dåligt resursutnyttjande och inte minst försämrad livskvalitet för den äldre och dennes närstående. Antalet och andelen äldre kvinnor och män i befolkningen ökar och om cirka tio år kommer det att innebära att nuvarande system för vård och omsorg om äldre inte längre är hållbart. För att kunna behålla och vidareutveckla den välfärd som byggts upp under 1900-talet behöver vård och omsorg om sjuka äldre förändras. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att förändringar bör vara långsiktiga och att detta arbete bör påbörjas nu för att förändringarna ska kunna införas i hela landet och anpassas till de lokala förutsättningarna. Väl fungerande samordning och samarbete mellan kommuner och landsting är särskilt angeläget inom vård och omsorg för personer med nedsatt autonomi och samtidiga behov av insatser från flera vårdgivare samtidigt. Det kan gälla utsatta barn, personer med funktionshinder, missbrukare, personer med kronisk psykisk sjukdom och inte minst de mest sjuka äldre i livets slutskede. SKL har under flera år prioriterat arbetet med att utveckla fungerande samverkansformer mellan huvudmännen. Under 2010 och 2011 har SKL valt att rikta insatserna och prioritera frågan om Bättre liv för sjuka äldre. Staten och SKL är överens om ett nytt sätt att stimulera utveckling inom vård och omsorg som syftar till att skapa mervärde för den äldre och långsiktig hållbarhet av satsningarna. 3

5 2. Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att rätt hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Inriktningen måsta vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed kan minska. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, s.k. undvikbar slutenvård eller tvingas till att söka sjukhusvård upprepade tillfällen under kort tid, s.k. återinskrivningar. För den enskilde äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och ökade förvirringstillstånd. För att ur ett hälsofrämjande perspektiv åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhändertagande utifrån den äldres behov, ges resultatbaserat stöd till kommuner och landsting. För att mäta utvecklingen används de etablerade indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. 70 procent av medlen ges till kommuner och 30 procent till landsting som på länsnivå uppnår uppsatta mål. Exempel på åtgärder som kan verka förebyggande och stimulera till positiv utveckling för målgruppen är bättre användning av e-hälsoverktyg, arbete i form 4

6 av aktiv hälsostyrning, användning av individuella planer, mobila lösningar, fler hembesök av läkare och sjuksköterskor, rehabilitering i hemmet, kontaktsjuksköterskor, mer avancerad hemsjukvård eller s.k. virtuella vårdavdelningar, regelbundna läkemedelsuppföljningar, m.m. Prestationsbaserad ersättning 325 miljoner kronor fördelas till de län som minskar utfallet i indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinskrivningar inom 1-30 dagar med 10 procent den 1 september 2012 jämfört med nivån den 1 september Utfallet mäts länsvis. Medel utbetalas till de län som uppfyller uppsatta mål för utfallet i dessa indikatorer sammanvägt i ett index. 70 procent av medlen för ett län som nått målen utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med 10 procent. Är det färre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor. 2.1 Undvikbar slutenvård Indikatorn har sedan 2007 använts inom Öppna jämförelser av Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och för att övergripande indikera kvaliteten i den öppna hälso- och sjukvården. Den bygger på en indikator ursprungligen framtagen i Australien 1 och avser att mäta förekomsten av patienter i slutenvård med sådana diagnoser som med en optimalt fungerande sjukhusbunden öppenvård och primärvård inte skulle behövts slutenvårdas. Diagnoser som ingår är bland annat hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, hypertoni och diabeteskomplikationer, men också en del akuta tillstånd som blödande magsår och njurbäckeninflammation. Detta är tillstånd som i den bästa av världar inte ska vara huvudorsak till inläggning på sjukhus. Undvikbar slutenvård ska betraktas som en övergripande indikator och inte som ett direkt mått på något som inte ska utföras i sluten vård. För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre har indikatorn avgränsats till att gälla vårdtillfällen för personer som är 65 år eller äldre. Under 2012 mättes indikatorn som ett nyckeltal där antalet vårdtillfällen med undvikbara diagnoser relaterades till totala antal vårdtillfällen under samma period för åldersgruppen 65 år och äldre. Definitionen som användes var följande: - Urval av diagnoser undvikbar slutenvård, se bilaga från Öppna jämförelser. Om inget annat anges så avses enbart huvuddiagnos. 1 Correa-Velez I, Ansari Z, Sundararajan V, et al. A six-year descriptive analysis of hospitalisations for ambulatory care sensitive conditions among people born in refugeesource countries. Popul Health Metr. 2007;5:9. 5

7 - Undvikbar slutenvård beräknas för personer 65 år eller äldre. Ålder beräknas utifrån inskrivningsdatum för både undvikbara slutenvårdstillfällen och totalt antal vårdtillfällen. - Enbart patienter folkbokförda i länet inkluderas. Hemkommun rapporteras. - Sluten primärvård exkluderas. - Privata vårdgivare inkluderas om datafångst är möjlig. 2.2 Återinskrivning inom 1 30 dagar Återinskrivningar är en nationellt och internationellt väl etablerad indikator för kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården och används i flera kvalitetsregister. I Öppna Jämförelser finns den som områdesvis indikator för hjärtsjukvård och psykiatrisk vård. En majoritet av inskrivningarna på sjukhus är nödvändiga och ändamålsenliga. En inte oväsentlig del av all sluten vård patienter utgörs av vårdtillfällen där patient återvänt till sjukhus en kort tid efter en tidigare vistelse. Sådana återinskrivningar kan ofta undvikas. genom förbättrad planeringen inför utskrivning, förbättrade processer för övergång till öppen vård och genom att förbättra information till patient och närstående i samband med utskrivning. För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre har indikatorn avgränsats till att gälla vårdtillfällen för personer som är 65 år eller äldre och som inom 1 30 dagar från inskrivningen blivit utskrivna från en tidigare sjukhusvistelse. Under 2012 mättes indikatorn som ett nyckeltal där antalet vårdtillfällen som var återinskrivningar relaterades till totala antal vårdtillfällen under samma period för åldersgruppen 65 år och äldre. Definitionen som användes var följande: - Återinskrivning beräknas oavsett diagnos och klinik. - Alla vårdtillfällen för personer 65 år eller äldre inkluderas. Ålder beräknas utifrån återinskrivningsdatum för återinskrivningar samt inskrivningsdatum för totalt antal vårdtillfällen. - Ingen avgränsning när det gäller oplanerade/planerade vårdtillfällen. - Enbart patienter folkbokförda i länet inkluderas. Hemkommun rapporteras. - Sluten primärvård exkluderas. - Återinskrivning inom 0 dagar exkluderas (för att inte felaktigt ta med ex klinikbyten mellan olika sjukhus). - Privata vårdgivare inkluderas om datafångst är möjlig. 6

8 2.3 Mätningar och datainsamling I de Öppna Jämförelserna hämtas data för att mäta indikatorn från Socialstyrelsens patientregister. Datainsamling där sker årsvis och data finns kvalitetssäkrade och tillgängliga som bäst ett halvår in på det nya året. För att kunna göra gemensamma analyser och för att beräkna utfallet i prestationsersättningen har det därför krävts att landsting och regioner själva tagit fram mätetalen för de använda måtten och levererat dem till SKL för sammanställning. Överenskommelsen fastställdes i mitten av december 2011 och planen för genomförande godkändes av regeringen den 9 februari Arbetet med att i detalj definiera de mått och nyckeltal som skulle användas slutfördes under mars och i början av april gjordes den första mätningen och datainsamlingen. Utfallet mättes då för baslinjeperioden, oktober 2010 till och med september 2011 och för de senaste 12 månaderna, mars 2011 till och med februari Under våren genomfördes ytterligare två mätningar då data månadsvis för perioderna januari april, respektive april juni redovisades. Den mätning och redovisning som låg till grund för prestationsersättningen lämnades till den 15 oktober och som mätperiod användes då 1 september 2011 till och med 31 augusti Det var ett avsteg från den mätperiod som angavs i överenskommelsen och det gjordes för att öka tillförlitligheten i data. Alla landsting och regioner lämnade i utsatt tid uppgifter för både baslinje- och mätperioden. 2.4 Lärdomar om indikatorerna Att ta fram mätetal för dessa indikatorer i 21 landsting och indikatorer på ett likartat sätt har i sig varit en stor utmaning. Som exempel så består urvalsfrågan för undvikbar slutenvård av drygt 100 olika diagnoskoder, blandat med huvudoch bidiagnoser och för något sjukdomsområde också dessa i kombination. Att mäta återinskrivningar är något enklare, men kräver även det tillgång till god kompetens för databashantering. Det måste mot den bakgrunden, ses som en stor framgång att alla klarat att leverera uppgifter enligt den fastställda tidplanen och i huvudsak enligt de överenskomna definitionerna. Vi har noterat några mindre skillnader mellan olika landsting/regioner i hur urvalen gjorts. Dessa skillnader har bedömts ha liten betydelse och det är säkerställt att alla gjort sina egna datauttag på samma sätt för baslinjeperioden och mätperioden. Resultaten har därför i första hand använts för att göra jämförelser över tid inom respektive landsting/region och vi har uppmanat till återhållsamhet till jämförelser dem emellan. Det är också skälet till att resultaten inte publicerats på SKL:s webbportal Bättre liv för sjuka äldre. Inför mätningarna 2013 kommer specifikationerna för dataurvalen att förtydligas och då särskilt i de avseenden där vi sett att de tolkats olika vid 7

9 mätningarna under Tanken är också att under året byta till ett arbetssätt där landstingen/regionerna rapporterar grunddata till en gemensam databas, ur vilken sedan mätetalen för de aktuella indikatorerna tas fram på identiska sätt. Förutom att ge full jämförbarhet mellan landstingen så kommer det också att underlätta för rapportörerna och ge spännande möjligheter till gemensam analys på nationell nivå med aktuella data som grund. Sådana jämförelser har hittills bara kunnat göras på data som är minst 9 månader gamla. I arbetet har vi också noterat att förutsättningarna för att smidigt och enkelt ta fram data för den här typen av indikatorer varierar mycket mellan de 21 landstingen/regionerna. De flesta har byggt upp datalager som är tillgängliga för den egna verksamhetsuppföljningen via olika beslutsstödsapplikationer. Till dessa datalager extraheras data från de patientadministrativa systemen och journalsystemen. Landsting och regioner som byggt upp sådana system har naturligtvis bättre förutsättningar för att kunna klara en rapportering av den här karaktären i jämförelse med de som är beroende av att ta uppgifterna direkt ur verksamhetssystemen. Generellt sett har alla behövt använda spetskompetens på området och flera har också varit beroende av att använda externa konsulttjänster för att klara uppgiften. En förutsättning för att ett vårdtillfälle ska kunna definieras som undvikbar slutenvård är att det finns diagnos registrerad. Inom någon vecka finns i regel tillgång till övriga data som behövs för att beräkna mätetalet för indikatorn, men i flera landsting dröjer det 1-2 månader eller mer innan alla avslutade vårdtillfällen diagnossatts. Det här innebär att om rapporteringstillfället ligger nära slutet av en mätperiod, så kommer inte alla vårdtillfällen med undvikbar slutenvård att bli identifieras och resultatet bli falskt lågt. Det i sin tur gör att det kan se ut som att det skett en förbättring mot de sista månaderna i en mätperiod. Den här problematiken framkom tydligt vid mätningarna per april och juli 2012 och där resultatet redovisades månadsvis. Även vid slutmätningen kom detta att påverka resultatet. Trots att rapporteringen gjordes 6 veckor efter att mätperioden avslutats fanns det län som hade förbättring i utfallet som inte kunde förklaras på annat sätt än att man haft eftersläpning i diagnossättandet. Exempelvis kunde Västerbottens län redovisa en minskning av andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård som uppgick till drygt 15 procent och som till största del förklarades av sådan eftersläpning. Då inget län/region uppfyllde målet om att ha en förbättring av det sammanvägda utfallet för de båda indikatorerna om minst 10 procent, så fick heller ingen del av den prestationsbaserade ersättningen. Därmed behövdes heller inte hänsyn tas till de falskt låga utfallet av antal vårdtillfällen med undvikbar slutenvård som noterats. Det här fenomenet kommer också att påverka kommande mätningar under För att minimera att eftersläpning i diagnossättandet påverkar tillförlitligheten i mätetalen så kommer antalet vårdtillfällen med undvikbar slutenvård att relateras till antalet vårdtillfällen där diagnos satts. 8

10 Båda de indikatorer som valts för att spegla begreppet sammanhållen vård och omsorg för gruppen 65 år och äldre har, som framgår inledningsvis, använts i andra sammanhang för att övergripande spegla kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. Erfarenheterna från det gångna året av att använda indikatorerna för att stimulera till en mer sammanhållen vård för de mest sjuka äldre, visar att de är just övergripande och fångar långsiktiga förändringar på en hög systemnivå. Främst gäller det undvikbar slutenvård men även återinskrivningar, som oftast uppfattas som mer konkret och lättrörlig, kräver att förändrade arbetssätt får ett brett genomslag för att utfallet ska påverkas. En annan iakttagelse är att med mätning på länsnivå så ger inte dessa indikatorer stöd för ett verksamhetsnära förbättringsarbete. Under 2012 har mycket av arbetet ute i landstingen ägnats till att skaffa en förståelse för indikatorerna i sig och för hur de ska mätas. Generellt uttryckt är bilden att det har varit svårt att hitta kopplingen mellan indikatorerna och vilka aktiviteter och vilka förändringar i arbetssätt som behöver genomföras för att vi ska få en mer sammanhållen vård och omsorg. Detta trots att det egentligen finns utvärderade metoder för att minska återinskrivningar och för att hålla ihop den öppna vården för främst kroniskt sjuka så att de inte onödigtvis behöver få slutenvård. I det nätverk som SKL drivit för att stödja det lokala arbetet och sprida erfarenheter har det successivt vuxit fram en bild av att kraften framåt i större utsträckning måste läggas på att faktiskt genomföra sådant som man vet har betydelse för att göra vården mer sammanhållen ur individens synvinkel och mindre på att analysera data som ligger bakom utfallet i indikatorerna. Indikatorernas lämplighet för att användas som underlag för att fördela en statlig prestationsbaserad ersättning har ifrågasatts under processens gång. Grunden för ifrågasättandet har i första hand varit just den svaga koppling mellan indikatorerna och vad man konkret behöver göra ute i vården för att andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård och återinskrivningar ska minska. Samtidigt kan man säga att den övergripande systemnivån som indikatorerna speglar gör att när vi får förbättring i resultaten så beror det av att vi fått ett brett genomslag för nya metoder, arbetssätt, processer och rutiner i vård och omsorg som helhet. Vi har då också färre patienter som onödigtvis åker in och ut på sjukhus och som vårdas på sjukhus för kroniska och akuta tillstånd som man normalt sett inte behöver vara inskriven på sjukhus för. 2.5 Utfall av indikatorerna Undvikbar slutenvård Samtliga län har lämnat in uppgifter om hur många vårdtillfällen de har haft under mätperioden samt hur många av dessa som faller inom definitionen av indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. I diagrammet nedan redovisas hur många vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård som respektive län hade under mätperioden (orange stapel) samt under den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel). 9

11 Antal vårdtillfällen undvikbar slutenvård baseline uppföljningsperiod Figur 1. Antal vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård för invånare 65 år eller äldre. För att skapa ett jämförbart mått behöver antalen sättas i relation till den totala mängden vårdtillfällen i varje län. I figur 2 nedan redovisas hur stor andel den undvikbara slutenvården utgjorde av alla vårdtillfällen i länet under mätperioden (orange stapel), den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel) samt målnivån, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn (grön stapel). 25,00% 20,00% Andel vårdtillfällen undvikbar slutenvård av totalt antal vårdtillfällen 65+ baseline uppföljningsperiod målvärde 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 2. Länsvis utfall av indikatorn undvikbar slutenvård. 10

12 Västerbottens län minskade indikatorn undvikbar slutenvård med 15,7% och var därmed det enda län som nådde målnivån om en tioprocentig minskning av antalet vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård. Som tidigare noterats påverkades dock Västerbottens resultat av en eftersläpning i inrapporteringen av diagnoser. Om man undersöker utfallet av indikatorn på månadsbasis visar det sig att variationen mellan olika månader generellt sett är stor. Flera län har nått en tioprocentig minskning av indikatorn under enskilda månader men inte tillräckligt konsekvent för att nå målet. Mindre län uppvisar en större variation mellan olika månader jämfört med större län, vilket är en naturlig följd av att de har färre vårdtillfällen och att slumpen därför får större inverkan. Sammantaget kan ingen tydlig trend utläsas i indikatorns utveckling på nationell nivå. Enskilda län uppvisar en positiv trend, exempelvis Östergötland, samtidigt som andra län uppvisar en negativ trend, exempelvis Sörmland och Blekinge. Återinskrivning inom 1 30 dagar Indikatorn återinskrivning inom 1-30 dagar omfattar vårdtillfällen då patienten skrivs in i slutenvård inom 1-30 dagar efter att patienten skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle (se kapitel 2.2 för vidare definition av indikatorn). Diagrammet nedan visar antalet återinskrivningar inom 30 dagar per län under mätperioden (orange stapel) och under den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel) Antal vårdtillfällen återinskrivning 1-30 dagar baseline uppföljningsperiod Figur 3. Antal återinskrivningar inom 1-30 dagar för invånare 65 år eller äldre. De tre län/regioner med flest invånare (Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne) uppvisar naturligen också flest återinskrivningar i absoluta tal. Om mätvärdena ställs i relation till den totala mängden vårdtillfällen i varje län visar sig följande bild (figur 4, orange stapel avser antalet återinskrivningar inom 30 dagar som andel av samtliga vårdtillfällen i länet under mätperioden, blå stapel avser motsvarande andel 11

13 under den föregående tolvmånadersperioden och grön stapel avser målnivån per län, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn). 25,00% 20,00% Andel vårdtillfällen återinskrivning 1-30 dagar av totalt antal vårdtillfällen 65+ baseline uppföljningsperiod målvärde 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 4. Länsvis utfall av indikatorn återinskrivning inom 1-30 dagar. Inget av länen nådde målnivån för mätperioden, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn. Flera län har nått en tioprocentig minskning av indikatorn under enskilda månader, följt av en tioprocentig ökning under andra månader. Variationen mellan olika månader är således stor. Mindre län uppvisar en större variation mellan olika månader jämfört med de större länen, vilket är en naturlig följd av att de har färre vårdtillfällen och att slumpen därför får större inverkan. Enskilda län uppvisar en positiv trend, t.ex. Kronoberg, samtidigt som andra län uppvisar en negativ trend, t.ex. Blekinge. Sammantaget kan ingen tydlig trend utläsas i indikatorns utveckling på nationell nivå. Sammanvägd förändring Genom att väga samman indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar skapas en bild över det sammanlagda utfallet för varje län (Figur 5). För majoriteten av länen är den sammanvägda förändringen av indikatorerna liten. 16 av de totalt 21 länen och regionerna uppvisar en sammanvägd förändring som är mindre än ±2%. Västerbotten och Kronoberg uppvisar störst förbättring av indikatorerna med -7% respektive -5%. Två län uppvisar särskilt stor ökning av indikatorerna, Sörmland (+7%) och Blekinge (+9%). 12

14 10,00% 8,00% Sammanvägd förändring 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% -8,00% Figur 5. Sammanvägd förändring av indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. Det första året med indikatorerna har visat vilka slumpvariationer som finns i datamaterialet som ligger till grund för indikatorerna. I Figur 6 nedan redovisas indikatorn undvikbar slutenvård på månadsbasis. De 21 länen/regionerna har inordnats på den liggande axeln och de 12 mätvärdena (ett per månad) redovisas på den stående axeln. Ur figuren framgår att det finns relativt stor variation i resultaten mellan olika månader exempelvis finns flera län som når en tioprocentig minskning under enskilda månader och en tioprocentig ökning under andra månader. I överenskommelsen för 2013 har målnivåerna justerats för att hantera dessa slumpvariationer. Figur 6. Undvikbar slutenvård per län och per månad. 13

15 3 Resultat av analysarbeten och intervjuer med återinskrivna I detta kapitel presenteras ett urval av resultat från lokala och regionala analysarbeten kring undvikbar slutenvård och återinskrivningar som har genomförts runt om i landet till följd av äldresatsningen. Därefter följer en redovisning av resultat från intervjuer med återinskrivna som har genomförts via verktyget Webbkollen återinlagda. 3.1 Resultat av lokala och regionala analysarbeten Inom ramen för överenskommelsen avsattes medel för att bedriva analysarbeten hos kommuner och landsting. Syftet med dessa analysmedel var att stimulera till ett lokalt och gemensamt arbete kring undvikbar slutenvård och besvara frågorna varför och när patienter i målgruppen har behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som har varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen. Vidare har det varit SKL:s förhoppning att de analysarbetena ska fungera som stöd till de förbättringsarbeten som genomförs, kunna öka kunskapen på området och slå hål på eventuella myter kring situationen för de mest sjuka äldre. Sammanlagt avsattes 86 miljoner kronor under 2012 för detta ändamål, vilket har fördelats länsvis efter befolkningsstorlek. Analysmedlen har gett upphov till många nya lärdomar kring undvikbar slutenvård, återinskrivningar och situationen för de mest äldre generellt. I överenskommelsen beskrivs att analysmedlen syftar till att särskilt analysera undvikbar slutenvård. I återrapporteringen från genomförda analysprojekt är det tydligt att många kommuner och landsting inte har avgränsat sig till undvikbar slutenvård utan även analyserat återinskrivningar inom 30 dagar och den generella vård- och omsorgssituationen för mest sjuka äldre. Nedan redovisas ett urval av lärdomar som tycks kunna dras utifrån de analysarbeten som har genomförts på olika håll i landet. 1. En genomsnittlig individ i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, 80 år, och har stort behov av vård eller omsorg. 14

16 2. Sjukvårdens mest sjuka äldre är till stor del andra personen än kommunens mest sjuka äldre. Det är relativt ovanligt att de mest sjuka äldre har omfattande insatser från både vården och kommunen samtidigt. 3. De mest sjuka äldre är ingen statisk grupp utan omsätts med relativt hög hastighet. 4. Det är delvis samma personer som har undvikbar slutenvård som återinskrivs. 5. Undvikbar slutenvård tycks drivas av relativt få diagnoser, även med hänsyn till att indikatorn består av ett fåtal diagnoser. 6. Återinskrivningar sker inom en mängd olika diagnoser, att äldre återinskrivs tycks inte vara kopplat till någon enskild diagnos. 7. Återinskrivning sker ofta snabbt efter utskrivning. Efter 8-10 dagar har mer än hälften av alla återinskrivningar inom 30 dagar skett. 8. Det finns skillnader i mängden undvikbar slutenvård mellan olika kommuner eller stadsdelar som är större än vad som kan förklaras av slumpvariationer. 9. Det finns skillnader i mängden återinskrivningar mellan individer som är listade vid olika vårdcentraler, som bor i olika särskilda boenden eller omhändertas av olika hemtjänstutförare. 10. Av de äldre som återinskrivs upplever få att de har varit delaktiga i sin vårdplanering. Dessa lärdomar presenteras närmare nedan. 1. En genomsnittlig person i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, 80 år, och har stort behov av vård eller omsorg Flera län har genomfört analyser som beskriver vård- och omsorgssituationen för de mest sjuka äldre inom länet. Exempelvis har Norrbotten bedrivit ett analysarbete i samverkan mellan landstinget och två av länets kommuner, Luleå och Piteå kommun. Analysarbetet har fokuserat på att bättre förstå situationen för de mest sjuka äldre i länet och vad som driver deras vårdkonsumtion och behov av undvikbar slutenvård och återinskrivningar. Norrbotten har i detta 15

17 analysarbete utgått från Socialstyrelsens avgränsning av de mest sjuka äldre. Socialstyrelsen har i skriften De mest sjuka äldre avgränsning av gruppen beskrivit de mest sjuka äldre som individer över 65 år som har omfattande vårdeller omfattande omsorgsinsatser 2. Norrbottens analysarbete pekar på att en genomsnittlig individ i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, ca 80 år gammal och har en kraftig vård- och omsorgskonsumtion jämfört med övriga äldre invånare. Att gruppen har en kraftig vård- och omsorgskonsumtion är naturligt eftersom det är genom på så sätt gruppen är utvald. Könsfördelning Åldersfördelning Kvinna Man Luleå 100% = st 39% (956) 61% (1.486) Piteå 100% = st 44% (663) 56% (840) I figur 7 nedan redovisas demografiska uppgifter för de mest sjuka äldre i Piteå och Luleå kommun. Ålder- och könsfördelningen liknar vad som också visats på nationell nivå i Socialstyrelsens analyser av de mest sjuka äldre. Könsfördelning Åldersfördelning Kvinna Man Luleå 100% = st 39% (956) 61% (1.486) Piteå 100% = st 44% (663) 56% (840) Figur 7. Ålders- och könsfördelning för de mest sjuka äldre i Luleå och Piteå kommun. 2 De mest sjuka äldre Avgränsning av gruppen, Socialstyrelsen, oktober

18 Att de mest sjuka äldre är en vård- och omsorgsbehövande målgrupp finns många analysexempel på. Västerbottens län har analyserat vårdkonsumtionen för äldre med undvikbar slutenvård eller återinskrivningar. I detta analysarbete har Västerbotten bland annat visat att äldre med undvikbar slutenvård besöker akuten 50% oftare än genomsnittet för alla patienter över 65 år i länet. Äldre invånare i länet med återinskrivningar besöker akuten 72% oftare än genomsnittet. Dessa grupper har även dubbelt så många telefonkontakter jämfört med en genomsnittlig patient 65 eller äldre år i länet. Äldre i Västerbotten Antal akutbesök per person (genomsnitt) Telefonkontakter per person (genomsnitt) Samtliga äldre (65 år och äldre) 3,25 9,60 Äldre med undvikbar slutenvård 4,90 20,0 Äldre med återinskrivningar 5,59 21,3 Tabell 1. Vårdkonsumtion, 65 år och äldre, Västerbottens län. 2. Sjukvårdens mest sjuka äldre är till stor del andra personer än kommunens mest sjuka äldre. Med begreppet mest sjuka äldre avses vanligen individer som har omfattande vårdinsatser eller omfattande omsorgsinsatser. Analyser i flera län har visat att det är relativt ovanligt att de mest sjuka äldre samtidigt har omfattande insatser från bägge huvudmännen under samma period. Istället har individerna antingen har individerna omfattande vård- eller omfattande omsorgsinsatser. I Hägersten- Liljeholmen har ett analysarbete genomförts som en del av försöksverksamheten Bättre samverkan bättre liv. Det visade att utav totalt individer över 65 år har cirka individer (29%) insatser från kommunen, (23%) varit i kontakt med slutenvården och 419 (5%) mottar omfattande 3 hemsjukvård. Endast ca 12% av gruppen hade både insatser från kommunen och dessutom varit inom slutenvården. I detta fall är det således få personer som har insatser från bägge huvudmän. 3 Avser minst 1 hemsjukvårdsbesök i veckan under minst 2 månader eller patienter med avancerad sjukvård i hemmet, ASIH 17

19 invånare i Hägersten-Liljeholmen (12% av samtliga invånare) är över 65 år Slutenvård genom landstinget Insatser genom stadsdelen (23% av alla över 65 år) (12% av alla över 65 år) (29% av alla över 65 år) Omfattande hemsjukvård för patienter över 65 år 419 (5% av alla över 65 år) Figur 8. Vård- och omsorgsbehov för äldre i Hägersten-Liljeholmen. I Norrbottens analysarbete inom ramen för äldresatsningen har man analyserat de mest sjuka äldre i Luleå och Piteå kommun. Analysarbetet visade att endast ca 15-16% av de mest sjuka äldre hade både omfattande vård- och omsorgsinsatser. De övriga mest sjuka äldre, dvs. ca 84-85% av gruppen, hade endast omfattande insatser från en av huvudmännen. Dessa resultat pekar på att det till stor del är olika individer som är vårdens mest sjuka äldre och kommunens mest sjuka äldre vilket är en viktig lärdom för samverkansarbete mellan huvudmännen. Luleå Totalt MSÄ Piteå Totalt MSÄ Omfattande omsorg st 373 st Omfattande sjukvård st Omfattande omsorg 919 st 234 st Omfattande sjukvård 818 st 15% av individerna ingår i båda grupperna 16% av individerna ingår i båda grupperna Figur 9. Individer med omfattande vårdbehov och omfattande omsorgsbehov i Luleå och Piteå kommun. 3. De mest sjuka äldre är ingen statisk grupp utan omsätts med relativt hög hastighet De mest sjuka äldre tycks inte vara en statisk grupp. Med detta menas att det inte är samma individer som utgör de mest sjuka äldre under flera år i rad, utan 18

20 att gruppen omsätts med relativt snabbt. Detta analysresultat har bland annat framkommit i Hägersten-Liljeholmens analysarbete kring de mest sjuka äldre i stadsdelen och i analyser av t.ex. mest sjuka äldre med hjärtsviktsdiagnos inom ramen för aktiv hälsostyrningsarbetet i Stockholms Läns Landsting. Hägersten- Liljeholmen definierade sin mest sjuka äldre-grupp som individer över 65 år med minst två slutenvårdstillfällen under de senaste 12 månaderna och/eller omfattande hemsjukvård (minst ett hemsjukvårdsbesök per vecka under två månader eller beslut om avancerad sjukvård i hemmet, ASIH). Analyserna fann att knappt två tredjedelar (63%) av de individer som ingick i målgruppen under ett år inte var en del av målgruppen det föregående året, dvs. var nytillkomna i målgruppen. Mortaliteten var relativt hög inom målgruppen och drygt en tredjedel av individerna hade avlidit under nästföljande år (Figur 10). Att mest sjuka äldre-gruppen omsätts så pass snabbt påtalar vikten av att vara snabb vid identifiering av äldre med behov av stödjande insatser så att undvikbar vård kan förebyggas. Inflöden var kommer patienterna ifrån 2008 Målgruppen 2009 Utflöden vad händer med patienterna % varken hemtjänst, hemsjukvård eller slutenvård 43% minst 1 slutenvårdstillfälle eller hemsjukvård eller hemtjänst % varken hemtjänst, hemsjukvård eller slutenvård 32% minst 1 slutenvårdstillfälle eller hemsjukvård eller hemtjänst 37% i målgruppen % i målgruppen % avlidna Totalt inflöde = 4 Totalt utflöde 1 % utflyttade Figur 10. Omsättning i målgruppen Mest sjuka äldre i Hägersten-Liljeholmen. 4. Det är delvis samma äldre individer som har undvikbar slutenvård som återinskrivs Det tycks vara delvis samma personer som står för alla vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård som står för alla vårdtillfällen i indikatorn återinskrivning inom 30 dagar. En sådan analys har bland annat genomförts i Västerbottens analysarbete inom ramen för äldresatsningen. Västerbottens analyser visade att ca 40% av återinskrivningspatienterna, dvs. de patienter över 65 år som hade haft en återinskrivning inom 30 dagar under året, återfanns också i gruppen undvikbar slutenvård, dvs. hade haft ett vårdtillfälle av typen undvikbar slutenvård under samma period (Figur 11). 19

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Befolkningen i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport 2 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2013. Analysrapport 2 1

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport 2 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2013. Analysrapport 2 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport 2 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2013 Analysrapport 2 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen, Sammanhållen vård och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Förförande jämförelser

Förförande jämförelser Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Influensasäsongen

Influensasäsongen 1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Lekeberg 15 maj Fredrik Svensson

Lekeberg 15 maj Fredrik Svensson Lekeberg 5 maj 24 Fredrik Svensson Agenda Statistik utifrån indikatorer Statistik utifrån Health Navigator Statistik utifrån Regional enkät Södra länsdelen I den södra länsdelen bor det 54 invånare och

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Målgruppsanalys för Norrbottens Läns Landsting, Luleå kommun och Piteå kommun

Målgruppsanalys för Norrbottens Läns Landsting, Luleå kommun och Piteå kommun Målgruppsanalys för Norrbottens Läns Landsting, Luleå kommun och Piteå kommun December 2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte och metod... 4 Organisering av arbetet... 4 Definitioner...

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer