BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Analysrapport1 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1"

Transkript

1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012 Analysrapport1 1

2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen avseende prestationsbaserade statsbidrag för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen omfattar mandatperioden De två indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar används för att mäta förbättring. För att öka kunskapen om vilka faktorer som leder till onödiga sjukhusvistelser för äldre har kommuner och landsting i alla län erhållit totalt 86 miljoner kronor i statsbidrag för att öka kunskapen om varför och när sjuka äldre behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen. SKL har ansvarat för samordning av arbetet och bjudit in till ett nätverk för inspiration och erfarenhetsutbyte. Analysarbetet ingår som en viktig del i länens arbete med att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Denna rapport är en sammanställning av viktiga slutsatser som dragits i detta arbete. Den statistiska sammanställningen har utförts av företaget Health Navigator. Jan-Olov Strandell, hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget Gävleborg har lett arbetet med att definiera och samla in uppgifter om indikatorerna. Agneta Brinne har samlat den arbetsgrupp som utvecklat metoden webbkollen återinlagda, som bygger på intervjuer med de sjuka äldre själva. De förslag till möjliga vägar att minska onödiga sjukhusvistelser som tagits fram i detta arbete kommer att prövas i praktiken under Stockholm i februari 2013 Maj Rom Projektchef 1

3 Innehåll 1. Bakgrund Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård Återinskrivning inom 1 30 dagar Mätningar och datainsamling Lärdomar om indikatorerna Utfall av indikatorerna Resultat av analysarbeten och intervjuer med återinskrivna Resultat av lokala och regionala analysarbeten Vad säger de äldre själv? Resultat från Webbkollen återinlagda Redesign av vård och omsorg för sjuka äldre Exempel på pågående initiativ hos kommuner och landsting Internationella exempel på åtgärder som har utvärderats med goda resultat Berättelser från initiativ för en mer sammanhållen vård och omsorg

4 1. Bakgrund I Sverige finns idag 1,78 miljoner kvinnor och män som är 65 år eller äldre. De utgör ingen homogen grupp som kan behandlas på ett likartat sätt utifrån sin ålder. Några har förmånen att få leva friska och ha god hälsa upp i hög ålder. Andra insjuknar i en eller flera sjukdomar som blir bestående, kräver kontroll och behandling och ofta även medför funktionshinder i någon form. Medicinska framsteg har medfört att även denna grupp idag kan leva ett gott liv med självbestämmande och integritet högt upp i åren under förutsättning att vård och omsorg klarar av att möta upp med stöd och behandling i olika former. Idag uppskattas gruppen de mest sjuka äldre omfatta kvinnor och män varav bor i kommunala särskilda boenden för äldre. Att samordna resurser och insatser runt en enskild individ ställer stora krav på det lokala vård- och omsorgssystemet och det finns flera rapporter som beskriver brister som leder till onödig vård och omsorg, dåligt resursutnyttjande och inte minst försämrad livskvalitet för den äldre och dennes närstående. Antalet och andelen äldre kvinnor och män i befolkningen ökar och om cirka tio år kommer det att innebära att nuvarande system för vård och omsorg om äldre inte längre är hållbart. För att kunna behålla och vidareutveckla den välfärd som byggts upp under 1900-talet behöver vård och omsorg om sjuka äldre förändras. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att förändringar bör vara långsiktiga och att detta arbete bör påbörjas nu för att förändringarna ska kunna införas i hela landet och anpassas till de lokala förutsättningarna. Väl fungerande samordning och samarbete mellan kommuner och landsting är särskilt angeläget inom vård och omsorg för personer med nedsatt autonomi och samtidiga behov av insatser från flera vårdgivare samtidigt. Det kan gälla utsatta barn, personer med funktionshinder, missbrukare, personer med kronisk psykisk sjukdom och inte minst de mest sjuka äldre i livets slutskede. SKL har under flera år prioriterat arbetet med att utveckla fungerande samverkansformer mellan huvudmännen. Under 2010 och 2011 har SKL valt att rikta insatserna och prioritera frågan om Bättre liv för sjuka äldre. Staten och SKL är överens om ett nytt sätt att stimulera utveckling inom vård och omsorg som syftar till att skapa mervärde för den äldre och långsiktig hållbarhet av satsningarna. 3

5 2. Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att rätt hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Inriktningen måsta vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed kan minska. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, s.k. undvikbar slutenvård eller tvingas till att söka sjukhusvård upprepade tillfällen under kort tid, s.k. återinskrivningar. För den enskilde äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och ökade förvirringstillstånd. För att ur ett hälsofrämjande perspektiv åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhändertagande utifrån den äldres behov, ges resultatbaserat stöd till kommuner och landsting. För att mäta utvecklingen används de etablerade indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. 70 procent av medlen ges till kommuner och 30 procent till landsting som på länsnivå uppnår uppsatta mål. Exempel på åtgärder som kan verka förebyggande och stimulera till positiv utveckling för målgruppen är bättre användning av e-hälsoverktyg, arbete i form 4

6 av aktiv hälsostyrning, användning av individuella planer, mobila lösningar, fler hembesök av läkare och sjuksköterskor, rehabilitering i hemmet, kontaktsjuksköterskor, mer avancerad hemsjukvård eller s.k. virtuella vårdavdelningar, regelbundna läkemedelsuppföljningar, m.m. Prestationsbaserad ersättning 325 miljoner kronor fördelas till de län som minskar utfallet i indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinskrivningar inom 1-30 dagar med 10 procent den 1 september 2012 jämfört med nivån den 1 september Utfallet mäts länsvis. Medel utbetalas till de län som uppfyller uppsatta mål för utfallet i dessa indikatorer sammanvägt i ett index. 70 procent av medlen för ett län som nått målen utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med 10 procent. Är det färre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor. 2.1 Undvikbar slutenvård Indikatorn har sedan 2007 använts inom Öppna jämförelser av Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och för att övergripande indikera kvaliteten i den öppna hälso- och sjukvården. Den bygger på en indikator ursprungligen framtagen i Australien 1 och avser att mäta förekomsten av patienter i slutenvård med sådana diagnoser som med en optimalt fungerande sjukhusbunden öppenvård och primärvård inte skulle behövts slutenvårdas. Diagnoser som ingår är bland annat hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, hypertoni och diabeteskomplikationer, men också en del akuta tillstånd som blödande magsår och njurbäckeninflammation. Detta är tillstånd som i den bästa av världar inte ska vara huvudorsak till inläggning på sjukhus. Undvikbar slutenvård ska betraktas som en övergripande indikator och inte som ett direkt mått på något som inte ska utföras i sluten vård. För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre har indikatorn avgränsats till att gälla vårdtillfällen för personer som är 65 år eller äldre. Under 2012 mättes indikatorn som ett nyckeltal där antalet vårdtillfällen med undvikbara diagnoser relaterades till totala antal vårdtillfällen under samma period för åldersgruppen 65 år och äldre. Definitionen som användes var följande: - Urval av diagnoser undvikbar slutenvård, se bilaga från Öppna jämförelser. Om inget annat anges så avses enbart huvuddiagnos. 1 Correa-Velez I, Ansari Z, Sundararajan V, et al. A six-year descriptive analysis of hospitalisations for ambulatory care sensitive conditions among people born in refugeesource countries. Popul Health Metr. 2007;5:9. 5

7 - Undvikbar slutenvård beräknas för personer 65 år eller äldre. Ålder beräknas utifrån inskrivningsdatum för både undvikbara slutenvårdstillfällen och totalt antal vårdtillfällen. - Enbart patienter folkbokförda i länet inkluderas. Hemkommun rapporteras. - Sluten primärvård exkluderas. - Privata vårdgivare inkluderas om datafångst är möjlig. 2.2 Återinskrivning inom 1 30 dagar Återinskrivningar är en nationellt och internationellt väl etablerad indikator för kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården och används i flera kvalitetsregister. I Öppna Jämförelser finns den som områdesvis indikator för hjärtsjukvård och psykiatrisk vård. En majoritet av inskrivningarna på sjukhus är nödvändiga och ändamålsenliga. En inte oväsentlig del av all sluten vård patienter utgörs av vårdtillfällen där patient återvänt till sjukhus en kort tid efter en tidigare vistelse. Sådana återinskrivningar kan ofta undvikas. genom förbättrad planeringen inför utskrivning, förbättrade processer för övergång till öppen vård och genom att förbättra information till patient och närstående i samband med utskrivning. För området vård och omsorg om de mest sjuka äldre har indikatorn avgränsats till att gälla vårdtillfällen för personer som är 65 år eller äldre och som inom 1 30 dagar från inskrivningen blivit utskrivna från en tidigare sjukhusvistelse. Under 2012 mättes indikatorn som ett nyckeltal där antalet vårdtillfällen som var återinskrivningar relaterades till totala antal vårdtillfällen under samma period för åldersgruppen 65 år och äldre. Definitionen som användes var följande: - Återinskrivning beräknas oavsett diagnos och klinik. - Alla vårdtillfällen för personer 65 år eller äldre inkluderas. Ålder beräknas utifrån återinskrivningsdatum för återinskrivningar samt inskrivningsdatum för totalt antal vårdtillfällen. - Ingen avgränsning när det gäller oplanerade/planerade vårdtillfällen. - Enbart patienter folkbokförda i länet inkluderas. Hemkommun rapporteras. - Sluten primärvård exkluderas. - Återinskrivning inom 0 dagar exkluderas (för att inte felaktigt ta med ex klinikbyten mellan olika sjukhus). - Privata vårdgivare inkluderas om datafångst är möjlig. 6

8 2.3 Mätningar och datainsamling I de Öppna Jämförelserna hämtas data för att mäta indikatorn från Socialstyrelsens patientregister. Datainsamling där sker årsvis och data finns kvalitetssäkrade och tillgängliga som bäst ett halvår in på det nya året. För att kunna göra gemensamma analyser och för att beräkna utfallet i prestationsersättningen har det därför krävts att landsting och regioner själva tagit fram mätetalen för de använda måtten och levererat dem till SKL för sammanställning. Överenskommelsen fastställdes i mitten av december 2011 och planen för genomförande godkändes av regeringen den 9 februari Arbetet med att i detalj definiera de mått och nyckeltal som skulle användas slutfördes under mars och i början av april gjordes den första mätningen och datainsamlingen. Utfallet mättes då för baslinjeperioden, oktober 2010 till och med september 2011 och för de senaste 12 månaderna, mars 2011 till och med februari Under våren genomfördes ytterligare två mätningar då data månadsvis för perioderna januari april, respektive april juni redovisades. Den mätning och redovisning som låg till grund för prestationsersättningen lämnades till den 15 oktober och som mätperiod användes då 1 september 2011 till och med 31 augusti Det var ett avsteg från den mätperiod som angavs i överenskommelsen och det gjordes för att öka tillförlitligheten i data. Alla landsting och regioner lämnade i utsatt tid uppgifter för både baslinje- och mätperioden. 2.4 Lärdomar om indikatorerna Att ta fram mätetal för dessa indikatorer i 21 landsting och indikatorer på ett likartat sätt har i sig varit en stor utmaning. Som exempel så består urvalsfrågan för undvikbar slutenvård av drygt 100 olika diagnoskoder, blandat med huvudoch bidiagnoser och för något sjukdomsområde också dessa i kombination. Att mäta återinskrivningar är något enklare, men kräver även det tillgång till god kompetens för databashantering. Det måste mot den bakgrunden, ses som en stor framgång att alla klarat att leverera uppgifter enligt den fastställda tidplanen och i huvudsak enligt de överenskomna definitionerna. Vi har noterat några mindre skillnader mellan olika landsting/regioner i hur urvalen gjorts. Dessa skillnader har bedömts ha liten betydelse och det är säkerställt att alla gjort sina egna datauttag på samma sätt för baslinjeperioden och mätperioden. Resultaten har därför i första hand använts för att göra jämförelser över tid inom respektive landsting/region och vi har uppmanat till återhållsamhet till jämförelser dem emellan. Det är också skälet till att resultaten inte publicerats på SKL:s webbportal Bättre liv för sjuka äldre. Inför mätningarna 2013 kommer specifikationerna för dataurvalen att förtydligas och då särskilt i de avseenden där vi sett att de tolkats olika vid 7

9 mätningarna under Tanken är också att under året byta till ett arbetssätt där landstingen/regionerna rapporterar grunddata till en gemensam databas, ur vilken sedan mätetalen för de aktuella indikatorerna tas fram på identiska sätt. Förutom att ge full jämförbarhet mellan landstingen så kommer det också att underlätta för rapportörerna och ge spännande möjligheter till gemensam analys på nationell nivå med aktuella data som grund. Sådana jämförelser har hittills bara kunnat göras på data som är minst 9 månader gamla. I arbetet har vi också noterat att förutsättningarna för att smidigt och enkelt ta fram data för den här typen av indikatorer varierar mycket mellan de 21 landstingen/regionerna. De flesta har byggt upp datalager som är tillgängliga för den egna verksamhetsuppföljningen via olika beslutsstödsapplikationer. Till dessa datalager extraheras data från de patientadministrativa systemen och journalsystemen. Landsting och regioner som byggt upp sådana system har naturligtvis bättre förutsättningar för att kunna klara en rapportering av den här karaktären i jämförelse med de som är beroende av att ta uppgifterna direkt ur verksamhetssystemen. Generellt sett har alla behövt använda spetskompetens på området och flera har också varit beroende av att använda externa konsulttjänster för att klara uppgiften. En förutsättning för att ett vårdtillfälle ska kunna definieras som undvikbar slutenvård är att det finns diagnos registrerad. Inom någon vecka finns i regel tillgång till övriga data som behövs för att beräkna mätetalet för indikatorn, men i flera landsting dröjer det 1-2 månader eller mer innan alla avslutade vårdtillfällen diagnossatts. Det här innebär att om rapporteringstillfället ligger nära slutet av en mätperiod, så kommer inte alla vårdtillfällen med undvikbar slutenvård att bli identifieras och resultatet bli falskt lågt. Det i sin tur gör att det kan se ut som att det skett en förbättring mot de sista månaderna i en mätperiod. Den här problematiken framkom tydligt vid mätningarna per april och juli 2012 och där resultatet redovisades månadsvis. Även vid slutmätningen kom detta att påverka resultatet. Trots att rapporteringen gjordes 6 veckor efter att mätperioden avslutats fanns det län som hade förbättring i utfallet som inte kunde förklaras på annat sätt än att man haft eftersläpning i diagnossättandet. Exempelvis kunde Västerbottens län redovisa en minskning av andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård som uppgick till drygt 15 procent och som till största del förklarades av sådan eftersläpning. Då inget län/region uppfyllde målet om att ha en förbättring av det sammanvägda utfallet för de båda indikatorerna om minst 10 procent, så fick heller ingen del av den prestationsbaserade ersättningen. Därmed behövdes heller inte hänsyn tas till de falskt låga utfallet av antal vårdtillfällen med undvikbar slutenvård som noterats. Det här fenomenet kommer också att påverka kommande mätningar under För att minimera att eftersläpning i diagnossättandet påverkar tillförlitligheten i mätetalen så kommer antalet vårdtillfällen med undvikbar slutenvård att relateras till antalet vårdtillfällen där diagnos satts. 8

10 Båda de indikatorer som valts för att spegla begreppet sammanhållen vård och omsorg för gruppen 65 år och äldre har, som framgår inledningsvis, använts i andra sammanhang för att övergripande spegla kvalitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. Erfarenheterna från det gångna året av att använda indikatorerna för att stimulera till en mer sammanhållen vård för de mest sjuka äldre, visar att de är just övergripande och fångar långsiktiga förändringar på en hög systemnivå. Främst gäller det undvikbar slutenvård men även återinskrivningar, som oftast uppfattas som mer konkret och lättrörlig, kräver att förändrade arbetssätt får ett brett genomslag för att utfallet ska påverkas. En annan iakttagelse är att med mätning på länsnivå så ger inte dessa indikatorer stöd för ett verksamhetsnära förbättringsarbete. Under 2012 har mycket av arbetet ute i landstingen ägnats till att skaffa en förståelse för indikatorerna i sig och för hur de ska mätas. Generellt uttryckt är bilden att det har varit svårt att hitta kopplingen mellan indikatorerna och vilka aktiviteter och vilka förändringar i arbetssätt som behöver genomföras för att vi ska få en mer sammanhållen vård och omsorg. Detta trots att det egentligen finns utvärderade metoder för att minska återinskrivningar och för att hålla ihop den öppna vården för främst kroniskt sjuka så att de inte onödigtvis behöver få slutenvård. I det nätverk som SKL drivit för att stödja det lokala arbetet och sprida erfarenheter har det successivt vuxit fram en bild av att kraften framåt i större utsträckning måste läggas på att faktiskt genomföra sådant som man vet har betydelse för att göra vården mer sammanhållen ur individens synvinkel och mindre på att analysera data som ligger bakom utfallet i indikatorerna. Indikatorernas lämplighet för att användas som underlag för att fördela en statlig prestationsbaserad ersättning har ifrågasatts under processens gång. Grunden för ifrågasättandet har i första hand varit just den svaga koppling mellan indikatorerna och vad man konkret behöver göra ute i vården för att andelen vårdtillfällen med undvikbar slutenvård och återinskrivningar ska minska. Samtidigt kan man säga att den övergripande systemnivån som indikatorerna speglar gör att när vi får förbättring i resultaten så beror det av att vi fått ett brett genomslag för nya metoder, arbetssätt, processer och rutiner i vård och omsorg som helhet. Vi har då också färre patienter som onödigtvis åker in och ut på sjukhus och som vårdas på sjukhus för kroniska och akuta tillstånd som man normalt sett inte behöver vara inskriven på sjukhus för. 2.5 Utfall av indikatorerna Undvikbar slutenvård Samtliga län har lämnat in uppgifter om hur många vårdtillfällen de har haft under mätperioden samt hur många av dessa som faller inom definitionen av indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. I diagrammet nedan redovisas hur många vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård som respektive län hade under mätperioden (orange stapel) samt under den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel). 9

11 Antal vårdtillfällen undvikbar slutenvård baseline uppföljningsperiod Figur 1. Antal vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård för invånare 65 år eller äldre. För att skapa ett jämförbart mått behöver antalen sättas i relation till den totala mängden vårdtillfällen i varje län. I figur 2 nedan redovisas hur stor andel den undvikbara slutenvården utgjorde av alla vårdtillfällen i länet under mätperioden (orange stapel), den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel) samt målnivån, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn (grön stapel). 25,00% 20,00% Andel vårdtillfällen undvikbar slutenvård av totalt antal vårdtillfällen 65+ baseline uppföljningsperiod målvärde 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 2. Länsvis utfall av indikatorn undvikbar slutenvård. 10

12 Västerbottens län minskade indikatorn undvikbar slutenvård med 15,7% och var därmed det enda län som nådde målnivån om en tioprocentig minskning av antalet vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård. Som tidigare noterats påverkades dock Västerbottens resultat av en eftersläpning i inrapporteringen av diagnoser. Om man undersöker utfallet av indikatorn på månadsbasis visar det sig att variationen mellan olika månader generellt sett är stor. Flera län har nått en tioprocentig minskning av indikatorn under enskilda månader men inte tillräckligt konsekvent för att nå målet. Mindre län uppvisar en större variation mellan olika månader jämfört med större län, vilket är en naturlig följd av att de har färre vårdtillfällen och att slumpen därför får större inverkan. Sammantaget kan ingen tydlig trend utläsas i indikatorns utveckling på nationell nivå. Enskilda län uppvisar en positiv trend, exempelvis Östergötland, samtidigt som andra län uppvisar en negativ trend, exempelvis Sörmland och Blekinge. Återinskrivning inom 1 30 dagar Indikatorn återinskrivning inom 1-30 dagar omfattar vårdtillfällen då patienten skrivs in i slutenvård inom 1-30 dagar efter att patienten skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle (se kapitel 2.2 för vidare definition av indikatorn). Diagrammet nedan visar antalet återinskrivningar inom 30 dagar per län under mätperioden (orange stapel) och under den föregående tolvmånadersperioden (blå stapel) Antal vårdtillfällen återinskrivning 1-30 dagar baseline uppföljningsperiod Figur 3. Antal återinskrivningar inom 1-30 dagar för invånare 65 år eller äldre. De tre län/regioner med flest invånare (Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne) uppvisar naturligen också flest återinskrivningar i absoluta tal. Om mätvärdena ställs i relation till den totala mängden vårdtillfällen i varje län visar sig följande bild (figur 4, orange stapel avser antalet återinskrivningar inom 30 dagar som andel av samtliga vårdtillfällen i länet under mätperioden, blå stapel avser motsvarande andel 11

13 under den föregående tolvmånadersperioden och grön stapel avser målnivån per län, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn). 25,00% 20,00% Andel vårdtillfällen återinskrivning 1-30 dagar av totalt antal vårdtillfällen 65+ baseline uppföljningsperiod målvärde 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 4. Länsvis utfall av indikatorn återinskrivning inom 1-30 dagar. Inget av länen nådde målnivån för mätperioden, dvs. en tioprocentig minskning av indikatorn. Flera län har nått en tioprocentig minskning av indikatorn under enskilda månader, följt av en tioprocentig ökning under andra månader. Variationen mellan olika månader är således stor. Mindre län uppvisar en större variation mellan olika månader jämfört med de större länen, vilket är en naturlig följd av att de har färre vårdtillfällen och att slumpen därför får större inverkan. Enskilda län uppvisar en positiv trend, t.ex. Kronoberg, samtidigt som andra län uppvisar en negativ trend, t.ex. Blekinge. Sammantaget kan ingen tydlig trend utläsas i indikatorns utveckling på nationell nivå. Sammanvägd förändring Genom att väga samman indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar skapas en bild över det sammanlagda utfallet för varje län (Figur 5). För majoriteten av länen är den sammanvägda förändringen av indikatorerna liten. 16 av de totalt 21 länen och regionerna uppvisar en sammanvägd förändring som är mindre än ±2%. Västerbotten och Kronoberg uppvisar störst förbättring av indikatorerna med -7% respektive -5%. Två län uppvisar särskilt stor ökning av indikatorerna, Sörmland (+7%) och Blekinge (+9%). 12

14 10,00% 8,00% Sammanvägd förändring 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% -8,00% Figur 5. Sammanvägd förändring av indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 1-30 dagar. Det första året med indikatorerna har visat vilka slumpvariationer som finns i datamaterialet som ligger till grund för indikatorerna. I Figur 6 nedan redovisas indikatorn undvikbar slutenvård på månadsbasis. De 21 länen/regionerna har inordnats på den liggande axeln och de 12 mätvärdena (ett per månad) redovisas på den stående axeln. Ur figuren framgår att det finns relativt stor variation i resultaten mellan olika månader exempelvis finns flera län som når en tioprocentig minskning under enskilda månader och en tioprocentig ökning under andra månader. I överenskommelsen för 2013 har målnivåerna justerats för att hantera dessa slumpvariationer. Figur 6. Undvikbar slutenvård per län och per månad. 13

15 3 Resultat av analysarbeten och intervjuer med återinskrivna I detta kapitel presenteras ett urval av resultat från lokala och regionala analysarbeten kring undvikbar slutenvård och återinskrivningar som har genomförts runt om i landet till följd av äldresatsningen. Därefter följer en redovisning av resultat från intervjuer med återinskrivna som har genomförts via verktyget Webbkollen återinlagda. 3.1 Resultat av lokala och regionala analysarbeten Inom ramen för överenskommelsen avsattes medel för att bedriva analysarbeten hos kommuner och landsting. Syftet med dessa analysmedel var att stimulera till ett lokalt och gemensamt arbete kring undvikbar slutenvård och besvara frågorna varför och när patienter i målgruppen har behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som har varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade kunnat undvikas i de enskilda fallen. Vidare har det varit SKL:s förhoppning att de analysarbetena ska fungera som stöd till de förbättringsarbeten som genomförs, kunna öka kunskapen på området och slå hål på eventuella myter kring situationen för de mest sjuka äldre. Sammanlagt avsattes 86 miljoner kronor under 2012 för detta ändamål, vilket har fördelats länsvis efter befolkningsstorlek. Analysmedlen har gett upphov till många nya lärdomar kring undvikbar slutenvård, återinskrivningar och situationen för de mest äldre generellt. I överenskommelsen beskrivs att analysmedlen syftar till att särskilt analysera undvikbar slutenvård. I återrapporteringen från genomförda analysprojekt är det tydligt att många kommuner och landsting inte har avgränsat sig till undvikbar slutenvård utan även analyserat återinskrivningar inom 30 dagar och den generella vård- och omsorgssituationen för mest sjuka äldre. Nedan redovisas ett urval av lärdomar som tycks kunna dras utifrån de analysarbeten som har genomförts på olika håll i landet. 1. En genomsnittlig individ i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, 80 år, och har stort behov av vård eller omsorg. 14

16 2. Sjukvårdens mest sjuka äldre är till stor del andra personen än kommunens mest sjuka äldre. Det är relativt ovanligt att de mest sjuka äldre har omfattande insatser från både vården och kommunen samtidigt. 3. De mest sjuka äldre är ingen statisk grupp utan omsätts med relativt hög hastighet. 4. Det är delvis samma personer som har undvikbar slutenvård som återinskrivs. 5. Undvikbar slutenvård tycks drivas av relativt få diagnoser, även med hänsyn till att indikatorn består av ett fåtal diagnoser. 6. Återinskrivningar sker inom en mängd olika diagnoser, att äldre återinskrivs tycks inte vara kopplat till någon enskild diagnos. 7. Återinskrivning sker ofta snabbt efter utskrivning. Efter 8-10 dagar har mer än hälften av alla återinskrivningar inom 30 dagar skett. 8. Det finns skillnader i mängden undvikbar slutenvård mellan olika kommuner eller stadsdelar som är större än vad som kan förklaras av slumpvariationer. 9. Det finns skillnader i mängden återinskrivningar mellan individer som är listade vid olika vårdcentraler, som bor i olika särskilda boenden eller omhändertas av olika hemtjänstutförare. 10. Av de äldre som återinskrivs upplever få att de har varit delaktiga i sin vårdplanering. Dessa lärdomar presenteras närmare nedan. 1. En genomsnittlig person i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, 80 år, och har stort behov av vård eller omsorg Flera län har genomfört analyser som beskriver vård- och omsorgssituationen för de mest sjuka äldre inom länet. Exempelvis har Norrbotten bedrivit ett analysarbete i samverkan mellan landstinget och två av länets kommuner, Luleå och Piteå kommun. Analysarbetet har fokuserat på att bättre förstå situationen för de mest sjuka äldre i länet och vad som driver deras vårdkonsumtion och behov av undvikbar slutenvård och återinskrivningar. Norrbotten har i detta 15

17 analysarbete utgått från Socialstyrelsens avgränsning av de mest sjuka äldre. Socialstyrelsen har i skriften De mest sjuka äldre avgränsning av gruppen beskrivit de mest sjuka äldre som individer över 65 år som har omfattande vårdeller omfattande omsorgsinsatser 2. Norrbottens analysarbete pekar på att en genomsnittlig individ i gruppen mest sjuka äldre är kvinna, ca 80 år gammal och har en kraftig vård- och omsorgskonsumtion jämfört med övriga äldre invånare. Att gruppen har en kraftig vård- och omsorgskonsumtion är naturligt eftersom det är genom på så sätt gruppen är utvald. Könsfördelning Åldersfördelning Kvinna Man Luleå 100% = st 39% (956) 61% (1.486) Piteå 100% = st 44% (663) 56% (840) I figur 7 nedan redovisas demografiska uppgifter för de mest sjuka äldre i Piteå och Luleå kommun. Ålder- och könsfördelningen liknar vad som också visats på nationell nivå i Socialstyrelsens analyser av de mest sjuka äldre. Könsfördelning Åldersfördelning Kvinna Man Luleå 100% = st 39% (956) 61% (1.486) Piteå 100% = st 44% (663) 56% (840) Figur 7. Ålders- och könsfördelning för de mest sjuka äldre i Luleå och Piteå kommun. 2 De mest sjuka äldre Avgränsning av gruppen, Socialstyrelsen, oktober

18 Att de mest sjuka äldre är en vård- och omsorgsbehövande målgrupp finns många analysexempel på. Västerbottens län har analyserat vårdkonsumtionen för äldre med undvikbar slutenvård eller återinskrivningar. I detta analysarbete har Västerbotten bland annat visat att äldre med undvikbar slutenvård besöker akuten 50% oftare än genomsnittet för alla patienter över 65 år i länet. Äldre invånare i länet med återinskrivningar besöker akuten 72% oftare än genomsnittet. Dessa grupper har även dubbelt så många telefonkontakter jämfört med en genomsnittlig patient 65 eller äldre år i länet. Äldre i Västerbotten Antal akutbesök per person (genomsnitt) Telefonkontakter per person (genomsnitt) Samtliga äldre (65 år och äldre) 3,25 9,60 Äldre med undvikbar slutenvård 4,90 20,0 Äldre med återinskrivningar 5,59 21,3 Tabell 1. Vårdkonsumtion, 65 år och äldre, Västerbottens län. 2. Sjukvårdens mest sjuka äldre är till stor del andra personer än kommunens mest sjuka äldre. Med begreppet mest sjuka äldre avses vanligen individer som har omfattande vårdinsatser eller omfattande omsorgsinsatser. Analyser i flera län har visat att det är relativt ovanligt att de mest sjuka äldre samtidigt har omfattande insatser från bägge huvudmännen under samma period. Istället har individerna antingen har individerna omfattande vård- eller omfattande omsorgsinsatser. I Hägersten- Liljeholmen har ett analysarbete genomförts som en del av försöksverksamheten Bättre samverkan bättre liv. Det visade att utav totalt individer över 65 år har cirka individer (29%) insatser från kommunen, (23%) varit i kontakt med slutenvården och 419 (5%) mottar omfattande 3 hemsjukvård. Endast ca 12% av gruppen hade både insatser från kommunen och dessutom varit inom slutenvården. I detta fall är det således få personer som har insatser från bägge huvudmän. 3 Avser minst 1 hemsjukvårdsbesök i veckan under minst 2 månader eller patienter med avancerad sjukvård i hemmet, ASIH 17

19 invånare i Hägersten-Liljeholmen (12% av samtliga invånare) är över 65 år Slutenvård genom landstinget Insatser genom stadsdelen (23% av alla över 65 år) (12% av alla över 65 år) (29% av alla över 65 år) Omfattande hemsjukvård för patienter över 65 år 419 (5% av alla över 65 år) Figur 8. Vård- och omsorgsbehov för äldre i Hägersten-Liljeholmen. I Norrbottens analysarbete inom ramen för äldresatsningen har man analyserat de mest sjuka äldre i Luleå och Piteå kommun. Analysarbetet visade att endast ca 15-16% av de mest sjuka äldre hade både omfattande vård- och omsorgsinsatser. De övriga mest sjuka äldre, dvs. ca 84-85% av gruppen, hade endast omfattande insatser från en av huvudmännen. Dessa resultat pekar på att det till stor del är olika individer som är vårdens mest sjuka äldre och kommunens mest sjuka äldre vilket är en viktig lärdom för samverkansarbete mellan huvudmännen. Luleå Totalt MSÄ Piteå Totalt MSÄ Omfattande omsorg st 373 st Omfattande sjukvård st Omfattande omsorg 919 st 234 st Omfattande sjukvård 818 st 15% av individerna ingår i båda grupperna 16% av individerna ingår i båda grupperna Figur 9. Individer med omfattande vårdbehov och omfattande omsorgsbehov i Luleå och Piteå kommun. 3. De mest sjuka äldre är ingen statisk grupp utan omsätts med relativt hög hastighet De mest sjuka äldre tycks inte vara en statisk grupp. Med detta menas att det inte är samma individer som utgör de mest sjuka äldre under flera år i rad, utan 18

20 att gruppen omsätts med relativt snabbt. Detta analysresultat har bland annat framkommit i Hägersten-Liljeholmens analysarbete kring de mest sjuka äldre i stadsdelen och i analyser av t.ex. mest sjuka äldre med hjärtsviktsdiagnos inom ramen för aktiv hälsostyrningsarbetet i Stockholms Läns Landsting. Hägersten- Liljeholmen definierade sin mest sjuka äldre-grupp som individer över 65 år med minst två slutenvårdstillfällen under de senaste 12 månaderna och/eller omfattande hemsjukvård (minst ett hemsjukvårdsbesök per vecka under två månader eller beslut om avancerad sjukvård i hemmet, ASIH). Analyserna fann att knappt två tredjedelar (63%) av de individer som ingick i målgruppen under ett år inte var en del av målgruppen det föregående året, dvs. var nytillkomna i målgruppen. Mortaliteten var relativt hög inom målgruppen och drygt en tredjedel av individerna hade avlidit under nästföljande år (Figur 10). Att mest sjuka äldre-gruppen omsätts så pass snabbt påtalar vikten av att vara snabb vid identifiering av äldre med behov av stödjande insatser så att undvikbar vård kan förebyggas. Inflöden var kommer patienterna ifrån 2008 Målgruppen 2009 Utflöden vad händer med patienterna % varken hemtjänst, hemsjukvård eller slutenvård 43% minst 1 slutenvårdstillfälle eller hemsjukvård eller hemtjänst % varken hemtjänst, hemsjukvård eller slutenvård 32% minst 1 slutenvårdstillfälle eller hemsjukvård eller hemtjänst 37% i målgruppen % i målgruppen % avlidna Totalt inflöde = 4 Totalt utflöde 1 % utflyttade Figur 10. Omsättning i målgruppen Mest sjuka äldre i Hägersten-Liljeholmen. 4. Det är delvis samma äldre individer som har undvikbar slutenvård som återinskrivs Det tycks vara delvis samma personer som står för alla vårdtillfällen av typen undvikbar slutenvård som står för alla vårdtillfällen i indikatorn återinskrivning inom 30 dagar. En sådan analys har bland annat genomförts i Västerbottens analysarbete inom ramen för äldresatsningen. Västerbottens analyser visade att ca 40% av återinskrivningspatienterna, dvs. de patienter över 65 år som hade haft en återinskrivning inom 30 dagar under året, återfanns också i gruppen undvikbar slutenvård, dvs. hade haft ett vårdtillfälle av typen undvikbar slutenvård under samma period (Figur 11). 19

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar PROJEKTPLAN Uppsala 140401 Onödig slutenvård? En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar BAKGRUND Äldreomsorgen och sjukvården står inför stora

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Verksamhetsanalys 2008

Verksamhetsanalys 2008 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport

Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport Vi släcker bränder men hinner inte sätta upp brandvarnare! 1 1 SAMMANFATTNING Helhetssyn kan överbrygga organisatoriska brister Analysen av

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Välkommen till nationellt rådslag om aktiv hälsostyrning

Välkommen till nationellt rådslag om aktiv hälsostyrning Välkommen till nationellt rådslag om aktiv hälsostyrning Mötesplatsen för kunskapsutbyten en tryggare framtid för personer över 65 Medverkar bland andra: Maj Rom Eva Nilsson Bågenholm Roger Molin Katarina

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Vilk h an l dlar d t e om?

Vilk h an l dlar d t e om? Vilka handlar det om? De mest sjuka äldre vilka är de? Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning Onödig slutenvård av sköra äldre En kunskapsöversikt Sammanfattning Varför vårdas sköra äldre Den här broschyren är en sammanfattning av rapporten Onödig slutenvård av sköra äldre en kunskaps översikt,

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012. Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten

Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012. Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012 Geriatrik direkt Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten Grundfråga: Hur kan vi i samverkan förbättra hanteringen av äldre med akuta vårdbehov som idag söker

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Theresa Larsen. Förförande jämförelser

Theresa Larsen. Förförande jämförelser Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer