3/2000 INNEHÅLL. KUSTANTAJA Maankäyttö ry. Lehti edustaa Suomen Maanmittausinsinöörien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3/2000 INNEHÅLL. KUSTANTAJA Maankäyttö ry. Lehti edustaa Suomen Maanmittausinsinöörien"

Transkript

1 N O R D I S K T H Ä F T E DEN 19:E NORDISKA LANTMÄTAREKONGRESSEN I STOCKHOLM JUNI 2000

2

3 3/2000 INNEHÅLL PÄÄTOIMITTAJA DI Markku Villikka, H. Schneekloths Vej 9, 1 tv., DK-2000 Frederiksberg, Denmark, puhelin , faksi ja sähköposti lähtien päätoimittajana Pekka Lehtonen, sähköposti TOIMITUS Maankäyttö ry, Kellosilta 10, Helsinki, puh , faksi , sähköposti TOIMITUSKUNTA Yhdistyksen hallitus: Markku Markkula (MIL) pj., Erkki Tienhaara (MAKLI) vpj., Pekka Halme (MIL), Kauko Viitanen (MIL), Risto Laitinen (MAKLI), Martti Pietikäinen (MAKLI) ja Mikko Pohjala (SKY). Hallitukselle voi lähettää sähköpostia osoitteella TALOUS, HALLINTO JA OSOITTEENMUUTOKSET MIL ry., Kellosilta 10, Helsinki, puh , faksi , sähköposti Taloudenhoitaja Seppo Mäkinen, puh , sähköposti ILMOITUSMYYNTI Raija Valonen, MIL ry, Kellosilta 10, Helsinki, puh , faksi , sähköposti ILMOITUSHINNAT mv 2-väri 3 4-väri Takakansi 8000, 10000, 15000, Sisäkannet 6000, 8000, 11000, Pääkirj. vieressä 6000, 8000, 11000, Koko sivu 4800, 6300, 9000, 1/2 sivua 3200, 4800, 7000, 1/4 sivua 2600, 4200, 6000, Liitteet Sopimuksen mukaan ILMESTYMISAIKATAULU ilm.päivä juttujen ilmoitusten sisäänjättö sisäänjättö 4/ / KUSTANTAJA Maankäyttö ry. Lehti edustaa Suomen Maanmittausinsinöörien Liittoa (MIL), Maanmittausalan ammattikorkeakoulu- ja opistoteknisten Liitto MAKLIa ja Suomen Kartoittajayhdistys SKY:tä. SUOMEN MAANMITTAUSINSINÖÖRIEN LIITTO ry Toimisto: Kellosilta 10, Helsinki, puh , faksi , Puheenjohtaja: DI Mikko Uimonen, Maanmittauslaitos, Kiinteistötietokeskus, PL 84, Helsinki, puh , faksi , MAKLI ry Toimisto: Kulmakatu 8 A, Helsinki, puh , faksi , Puheenjohtaja: Maanmitt.tekn. Juhani Nurkka, Rullakatu 4 F 32, Lahti, puh , toim. Lahden kaupunki puh Pääsihteeri: Maanmitt.tekn. Raimo Tuomala, Vanamontie 14, Kouvola, puh , toim. Kaakkois-Suomen maanmittaustoimisto, Kauppamiehenk 4, PL 1070, Kouvola, puh , faksi , SUOMEN KARTOITTAJAYHDISTYS SKY ry Puheenjohtaja: Kartoittaja Tauno Jortikka, Tilhitie 3, Hyllykallio, puh , , toim. Pohjanmaan mmtsto, Keskuskatu 17. PL 123, Seinäjoki, puh , faksi Sihteeri: Kartoittaja Mirja Vähämäki, Ojoistenkatu 7 C 7, Hämeenlinna, toim. Hämeen maanmittauststo, PL 117, Hämeenlinna, puh TILAUSHINNAT Lehti ilmestyy vuonna 2000 viisi kertaa. Tilaushinnat ovat 300 mk/vsk kotimaahan, 360 mk/vsk Pohjoismaihin ja Eurooppaan ja 400 mk/vsk muihin maihin. Irtonumerot 65 mk + postikulut. TOTEUTUS Lagarto / Arto Tenkanen ja Jaana Jäntti Vuorenpeikontie 5 A 67, Helsinki, puh , faksi , sähköposti PAINOPAIKKA Hansaprint Oy, PL 501, Turku, puh , faksi , ISSN Ly-tunnus Kansikuva: Tukholman Musiikkiakatemia, 19. pohjoismaisen maanmittarikongressin pitopaikka. Kuva: Markku Villikka. Painos kpl. Aikakauslehtien Liitto ry:n jäsen. 4 ÄR DEN NORDISKA KULTUREN EN MYT? FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING 6 PEKKA HALME FASTIGHETSBILDNING I FINLAND BENCHMARKING 9 HELGE ONSRUD NY LOV OM EIENDOMSREGISTRERING 12 LARS JANSSON OCH GÖRAN ERIKSSON FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING 14 LEIV BJARTE MJØS NY MATRIKKEL I NORGE 16 HENNING ELMSTRØM MATRIKULÆRE ÆNDRINGER I DANMARK SYSTEM OG PRISUDVIKLING BOSTADSMARKNADEN 19 THORKILD ÆRØ HJEM & DOMÆNE OM FORSKELLIGE EJERFORMER VERSUS BOLIGVALG 26 TED LINDQVIST BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE ÖVERSKOTT ELLER BOSTADSBRIST? 29 ERIK LÖNNFELDT I FINLAND ÄGER MAN SIN BOSTAD MYTER OCH FAKTA OM DEN FIN- LÄNDSKA BOSTADSMARKNADEN 31 GÖRAN TILLBERG ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAG I SVERIGE UTVECKLING OCH FRAMTID 33 ESPEN PAUS BOLIGMANGEL I OSLO OG OSLOREGIONEN? NORDEN OCH VÄRLDEN 35 KNUT O. FLÅTHEN PRIMAR OUR CENTER FOR EUROPEAN ELECTRONIC NAVIGATIONAL CHARTS IS OPERATIONAL! 36 LARS PALM GRÄNSREGIONALT SAMARBETE GRÄNSLØS GIT 38 KARIN HALDRUP MERE END GRÆNSER REFLEKSIONER OVER UDFØRELSEN AF MATRIKULERINGSPROJEKTER 41 TOMMY ÖSTERBERG RAPPORT FRÅN ETT INTERNATIONELLT SEMINARIUM OM BESITTNINGSRÄTT TILL MARK OCH FASTIGHETSINFORMATION FÖR ATT UNDERSTÖDJA EN UTHÅLLIG UTVECKLING I VÄRLDEN 42 MIKA-PETTERI TÖRHÖNEN SYSTEMATIC REGISTRATION FOR CAMBODIA THE BACKGROUND, THE JUSTIFICATION AND THE METHOD URBAN FÖRNYELSE 46 BARBRO JULSTAD OCH GÖRAN ERIKSSON NYA MÖJLIGHETER TILL BLANDAT ÄGANDE VID STADSFÖRNYELSE 49 ARNE PRÆSTEGAARD DEN PRAKTISERENDE LANDINSPEKTØRS ROLLE I BYFORNYELSESPROCESSEN 52 ERIK PLATHE VIRKEMIDLER FOR Å MULIGGJØRE EN BEDRE AREALUTNYTTELSE I BYGGESONEN 58 JUSSI HEINÄMIES FÖRNYELSE AV STADSCENTRA EXEMPEL FRÅN STORA OCH MEDELSTORA STÄDER I FINLAND FORSKNING, UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 60 OLAV MATHISEN KOMPETANSEKRAV TIL MORGENDAGENS LANDMÅLER 62 HANS MATTSSON THE EDUCATION AND PROFESSION OF LAND SURVEYORS IN WESTERN EUROPE 66 STIG ENEMARK OG ESBEN MUNK SØRENSEN PROFESSIONS- OG KOMPETENCEUDVIKLING FOR LANDINSPEKTØRER I DANMARK 71 KAUKO VIITANEN FÖRÄNDRINGAR AV LANTMÄTARUTBILDNINGEN I FINLAND 73 LENNART SJÖGREN VAD GÖR LANTMÄTAREN OM 10 ÅR? TANKAR KRING LIVET OCH DEN FRAMTIDA ARBETSMARKNADEN NORDISKT KONGRESSPRIS 75 MICHAEL TOPHØJ SØRENSEN DEN USTYRLIGE DETAILHANDEL 78 OLA ØVSTEDAL GPSPROG EN VERKTØYKASSE FOR ANALYSE AV GPS-OBSERVASJONER 80 CAMILLA GÄDDA FÖRNYELSE AV BEBYGGDA OMRÅDEN OMBUDSMANNARAPPORT 83 SVERIGE 84 DANMARK 85 NORGE 88 FINLAND 90 TAK TIL DEN GAMLE REDAKTØR GUNNAR BALLE

4 B Betydelsen av det nordiska samarbetet dryftas inom lantmäteribranschen åtminstone vart fjärde år, då den nordiska lantmätarekongressen går av stapeln. Det har blivit en vana att fråga sig om det nordiska samarbetet ännu håller ställningarna i en värld dominerad av engelskan. De nordiska ländernas olika förhållningssätt till den europeiska integrationen är ytterligare en krydda i den här soppan. Standardfrågan bland tvivlarna är, har en kongress på de nordiska språken någon uppgift att fylla, då broken English har intagit ställningen som gemensamt världsspråk. Särskilt framförs dessa tvivel av de finska lantmätarna, vars svenska sedan 1970-talet ordentligt har rostat i och med införandet av engelskan som första främmande språk i grundskolan. Samtidigt har nordiska kontakterna minskat till den grad att finnarna har svårigheter att förstå i synnerhet danska. Betydelsen av det nordiska samarbetet betonas genom det gemensamma kulturarvet och kulturbakgrunden samt behovet av en gemensam nordisk front i internationella sammanhang. På detta område har åtminstone lantmäteribranschen mer än goda erfarenheter. Däremot har samarbetet i den Europeiska Unionen i många fall inte avancerat längre än till festtalen. I språkfrågan kan finnarna tröstas med att även andra nordbor, enligt en färsk undersökning, har svårt att förstå varandra. Enligt undersökningen kan svenskar och norrmän rätt väl kommunicera med varandra. Av norrmännen förstår 88 % svenska korrekt i testet hörde man på tal från ett band, varvid man inte kunde lita på miner och övriga gester som hjälper till att förstå språket. I motsvarande situation förstod svenskarna 48 % av norskan. D N O R D I S K T H Ä F T E ÄR DEN NORDISKA KULTUREN EN MYT? Av norrmännen förstod 73 % danska och av danskarna 69% norska. Svenska begreps av bara 43% av danskarna medan endast 22% av svenskarna förstod danska ordentligt. Den här undersökningen försänker myten om ett gemensamt skandinaviskt språk i en skum dager. Men är det här hela sanningen? Inom lantmäteribranschen torde man förstå varandra bättre huvudsakligen på basen av en gemensam historia och gemensamma lagar samt tack vare lantmätarnas kosmopolitiska umgängesseder. I det här yrket förstår man sig verkligen på att ha roligt. Trots språkproblem har de nordiska länderna en kulturell och administrativ tradition, vilket i sig ännu lönar sig att slå vakt om. När man söker nya idéer och framsteg står benchmarking- och andra exempel lättast att finna i länder, vilka har en stor kontaktyta med det egna landet. Dessa fundament kan inte ens EU bryta ner. I EU-politiken och även inom lantmäteribranschen har den nordliga dimensionen ännu mycket att ge. Den XIX nordiska lantmätarekongressen i Stockholm den juni kommer igen att bygga broar mellan och samla de nordiska lantmätarna. Kongressens tema Lantmäteri i ett stadsperspektiv är synnerligen aktuellt. Under det övergripande temat har man byggt upp föreläsningsserier: urban förnyelse, fastighetsbildning och -registrering, Norden och världen, bostadsmarknaden samt forskning, utbildning och arbetsmarknad med föreläs- Det nordiske samarbejdes betydning drøftes i landinspektørbranchen mindst hvert fjerde år, når den nordiske lantmätarekongres- sen går af stabelen. Det er blevet en vane at spørge, om det nordiske samarbejde stadig holder stillingen i en verden domineret af engelsk og hertil kommer de nordiske landes uensartede forhold til den europæiske integration. Standardspørgsmålet blandt tvivlerne er, om en kongres på de nordiske sprog opfylder noget formål, når broken English har taget stillingen, som almindeligt verdenssprog. Denne tvivl fremføres især af de finske landinspektører, hvor svensk siden 1970 erne virkelig er blevet mindre efter indførelsen af engelsk, som første fremmede sprog i grundskolen. Samtidig er de nordiske kontakter i den grad blevet mindre, så finnerne har svært ved at forstå især det danske sprog. Betydningen af det nordiske samarbejde udmønter sig i den samme kulturarv og kulturbaggrund samt behovet for en samlet nordisk front i internationale sammenhæng. På det nordiske samarbejdes området har især landinspektørbranchen mere end gode erfaringer. Derimod er samarbejdet i den Europæiske Union mange gange ikke kommet længere end til festtalen. I spørgsmålet om sproget kan finnerne trøste sig med, at også andre nordboere, ifølge en nylig undersøgelse, har svært ved at forså hinanden. 88% af nordmændene forstår svensk korrekt i undersøgelsens test lyttede man til tale fra et bånd, så man ikke kunne se mimik og andre gestus, som hjælper til med at forstå sproget. Tilsvarende forstår 48% af svenskerne norsk. 73 % af nordmændene forstår dansk og af danskerne forstår 69 % norsk. 43 % af danskerne begriber svensk og kun 22% af svenskerne forstår dansk ordentligt. Denne undersøgelse understøtter ikke myten om et samlet skandinavisk sprog. Er det monstro hele sandheden? I landinspektørbranchen burde man forstå hinanden bedre hovedsagelig på grund af den samme forhistorie og samme love samt takket være landinspektørernes kosmopolitiske omgangskreds. I denne her fagbranche forstår man virkelig at have det sjovt. Trods sprogproblemerne har de nordiske lande en kulturel og administrativ tradition, som det stadigvæk betaler sig at stå vagt overfor. Når man efterlyser nye idéer og fremskridt, er benchmarking og andre eksempler lettest at finde i lande, som har en stor kontaktflade til sit eget land. Dette fundament kan ikke engang EU nedbryde. I EU-politikken og selv i landinspektørbranchen har den nordlige dimension stadigvæk meget at give. Den XIX nordiske lantmätarekongressen i Stockholm den juni kommer igen til at bygge broer mellem og samle de nordiske landinspektører. Kongressens tema Landmäteri i ett stadsperspektiv er meget aktuel. Under det overordnede tema har man opbygget forelæsningsserier: Urban fornyelse, landinspektøruddannelse og registrering, Norden og verden, ejendomsmarkedet samt forskning, uddannelse og arbejdsmarked med forelæsninger, som er både klassiske og filosoferende. Kongressen åbnes af Sveriges miljøminister Kjell Larsson, ningar som är både högklassiga och tänkvärda. Kongressen öppnas av Sveriges miljöminister Kjell Larsson, vilket vittnar om vilken status kongressen har. Naturligtvis får man heller inte glömma kongressens sociala kvaliteter, bland annat de klassiska besöken i lantmätarhem, där man har möjligheter att stöda språket med gester. Eftersom alla av olika anledningar inte kan ta sig till Stockholm, har de nordiska lantmätareföreningarna beslutat publicera kongressföredragen i årets nummer av Nordiskt Häfte. Det utkommer undantagsvis redan före kongressen. På det sättet får hela branschen snabbt tillgång till kongressens färska substans. Samtidigt kan publikationen inspirera några eftersläntrare att ännu åka till kongressen i sommarstaden Stockholm. När det kommer till kritan så är språket egentligen inte så svårt. Med lite övning kan till och med en finne från de djupa skogarna förstå och kommunicera med danskarna, vilka som känt pratar grötigt med en het potatis i munnen. Det lönar sig att försöka. Den kulturella gemenskapen överbygger de språkliga barriärerna. Eftersom detta är det mitt sista nummer av Maankäyttö i egenskap av chefredaktör, vill jag samtidigt tacka alla lantmätare som jag i de nordiska samarbetet under årens lopp har haft nöjet att få träffa och önska god fortsättning på det nordiska samarbetet även under det nya årtusendet. Markku Villikka Chefredaktör som herved bevidner kongressens status. Naturligvis skal man heller ikke glemme kongressens sociale kvaliteter, og slet ikke de klassiske besøg i landinspektørhjem, hvor man har mulighed for at fremme sproget med gestus. Da alle ikke kan komme til Stockholm, har de nordiske landinspektørforeninger besluttet at publicere kongresforedragene i årets nummer af Nordisk hefte. Det udkommer undtagelsesvis allerede inden kongressen. På denne måde får hele branchen hurtig adgang til kongressens seneste indhold. Samtidig kan publikationen måske inspirere nogle, der ikke har tilmeldt sig endnu til at komme til kongressen i sommerbyen Stockholm. Når det kommer til stykket så er sproget egentlig ikke så svært. Med en smule øvelse kan selv en finne fra de dybe skove forstå og kommunikere med danskerne, som er kendt for at tale med en kartoffel i munden. Det betaler sig at forsøge. Den kulturelle samhørighed overskygger de sproglige barrierer. Da dette er mit sidste nummer som chefredaktør for Maankäyttö, vil jeg gerne samtidig takke alle landinspektører, som jeg i årenes løb har haft fornøjelsen af at træffe i det nordiske samarbejde. Jeg vil fortsat ønske et godt nordisk samarbejde i det nye årtusinde. Markku Villikka Redaktør

5 B Betydningen av det nordiske samarbeidet er gjenstand for diskusjon blant jordskiftere i det minste hvert fjerde år, når den nordiske landmålerkongressen arrangeres. Det er blitt en vane å stille spørsmålet om det nordiske samarbeidet fortsatt har en posisjon ien verden som er dominert av det engelske språk. De nordiske landenes ulike innstilling til den europeiske integrasjonen er med på åkrydre denne suppen ytterligere. Vanligvis hører man kritiske kommentarer på formen; er en kongress som holdes på de nordiske språk fortsatt nødvendig når fellesspråket i verden er et bearbeidet broken English. Spesielt ofte høres slike skeptiske kommentarer fra finske jordskiftere med svenskkunnskaper som har rustet kraftig siden 1970-tallet, da engelsk ble gjort til første fremmedspråk igrunnskolen. Samtidig har det nordiske samkvemmet blitt redusert i den grad at finnene har spesielt vanskelig for å forstå dansk. Viktigheten av det nordiske samarbeidet understrekes ved betydningen av felles kulturtradisjon og bakgrunn og ved internasjonale sammenkomster. I det minste har man innen jordskiftebransjen svært gode erfaringer med dette samarbeidet. Derimot har samarbeidet innenfor den europeiske unionen ofte blitt med bare festtaler. I språkspørsmålet kan man trøste finnene med at en fersk undersøkelse viser at også andre enn finner har språkproblemer. I følge undersøkelsen kan nordmenn og svensker snakke svært så bra sammen. Blant nordmennene forstår 88 % korrekt svensk i testen lyttet man til tale på bånd, slik at effekten av uttrykk og andre fakter som forenkler forståelsen var eliminert. På tilsvarende vis forstod 48% av svenskene P N O R D I S K T H Ä F T E norsk. Blant nordmennene forstår 73 % dansk og 69 % av danskene norsk. Blant danskene forstår bare 43 % svensk, mens fattige 22 prosent av svenskene forstår skikkelig dansk. Med bakgrunn i denne undersøkelsen slår myten om et felles skandinavisk språk skikkelig sprekker. Men finnes hele sannheten i denne undersøkelsen? Blant jordskiftere er nok forståelsen større i hovedsak på grunn av det felles historiske og lovverksmessige fundamentet. I dette yrket er man i stand til å slå seg løs. På tross av de språklige problemene har de nordiske landene samme slags tradisjoner når det gjelder kultur og forvaltning, og dette er det fortsatt verdt å utnytte. Når man leter etter nye idéer og tanker om utvikling, er benchmarking og andre eksempler enklest å finne i land som har størst kontaktflate med ens eget land. Disse plattformene har selv ikke EU kunnet slå i stykker. I EU-politikken også innenfor jordskiftebransjen har den nordiske dimensjon fortsatt mye å gi. Den XIX Nordiske landmålerkongressen som arrangeres i Stockholm i tiden juni, vil igjen være med på å bygge broer mellom de nordiske land og samle de nordiske jordskifterne. Kongressens tema Jordskifte og byen er svært aktuelt. Foredragene i foredragsseriene bygd opp under temaet byfornyelse eiendomsfornyelse, eiendomsforming og -registre, Norden og verden, eiendomsmarkedet samt utdannelse og forskning er både av høy kvalitet og vekker til live tanker. Det at kongressen blir åpnet av Sveriges miljøvernminister Kjell Pohjoismaisen yhteistyön merkitystä pohditaan maanmittausalalla ainakin joka neljäs vuosi, jolloin järjestetään pohjoismainen maan- mittarikongressi. Tavaksi on tullut kysyä, vieläkö pohjoismaisella yhteistyöllä on asema englanninkielen hallitsemassa maailmassa. Pohjoismaiden erilainen suhtautuminen Euroopan yhdentymiseen tuo vielä oman lisämausteensa tähän keittoon. Yleensä epäilyn kuulee muodossa, onko pohjoismaisilla kielillä pidettävä kongressi enää tarpeen, kun maailman yhteiseksi kieleksi on muokkautunut broken English. Erityisen usein tämän epäilyn kuulee suomalaisilta maanmittareilta, joiden ruotsin taito on ruostunut pahasti sitten 1970-luvun, jolloin peruskoulun mukana ensimmäiseksi vieraaksi kieleksi tuli englanti. Samaan aikaan on pohjoismaisen kanssakäymisen määrä vähentynyt niin, että suomalaisilla on vaikeuksia etenkin tanskan ymmärtämisessä. Pohjoismaisen yhteistyön tärkeyttä korostetaan yhteisen kulttuuriperinteen ja taustan merkityksellä ja pohjoismaisen yhteistyön tärkeydellä kansainvälisessä kanssakäymisessä. Tästä on ainakin maanmittausalalla saatu enemmän kuin hyviä kokemuksia. Euroopan unionissa yhteistyö on sen sijaan monesti jäänyt juhlapuheiden tasolle. Kieliasiassa suomalaisia voi lohduttaa sillä, että erään tuoreen tutkimuksen mukaan myös muilla kuin suomalaisilla on ymmärtämisvaikeuksia. Tutkimuksen mukaan norjalaiset ja ruotsalaiset pystyvät keskustelemaan varsin hyvin keskenään. Norjalaisista 88 % ymmärtää korrektisti ruotsia kokeessa puhetta kuunneltiin nauhalta, jolloin ilmeiden ja muiden eleiden ymmärtämistä helpottava vaikutus oli poistettu. Vastaavasti ruotsalaisista norjaa ymmärsi vastaavassa tilanteessa 48 %. Norjalaisista 73 % ymmärtää tanskaa ja tanskalaisista norjaa 69 %. Tanskalaisista vain 43% ymmärtää ruotsia mutta ainoastaan 22 prosenttia ruotsalaisista ymmärtää kunnollisesti tanskaa. Tämän tutkimuksen perusteella myytti yhteisestä skandinaavisesta kielestä saa pahan kolhun. Mutta onkohan tässä koko totuus? Maanmittausalalla ymmärtämys lienee suurempi pääosin yhteisen historiallisen ja lainsäädännöllisen perustan sekä maanmittareiden yleismaailmallisten seuratapojen ansiosta. Tässä ammatissa osataan pitää hauskaa. Kielellisistä ongelmista huolimatta pohjoismailla on samanlainen kulttuuri- ja hallinnollinen perinne, mikä on yhä hyödyntämisen arvoista. Kun etsitään uusia ideoita ja kehittämisajatuksia on benchmarking- ja muut esimerkit helpointa hakea maista, joilla on suurin liittymäpinta omaamme. Näitä lähtökohtia ei edes EU ole pystynyt murtamaan. EU-politiikassa myös maanmittausalalla pohjoisella ulottuvuudella on yhä paljon annettavaa kesäkuuta Tukholmassa järjestettävä XIX Pohjoismainen maanmittarikongressi on jälleen rakentamassa siltoja pohjoismaiden välille ja kokoaa yhteen Pohjolan maanmittarit. Kongressin teema Maanmittaus ja kaupunki on erittäin ajankohtainen. Teeman alle rakennettujen luentosarjojen kaupunkiuudistus kiinteistöuudistus, kiinteistönmuodostus ja - Larsson forteller noe om kongressens anseelse. Naturligvis må man ikke glemme kongressens sosiale utbytte, bl.a. klassiske hjembesøk, hvor man i tillegg til språket også kan ta i bruk gester. Da alle av forskjellige årsaker ikke kan komme til Stockholm, har de nordiske jorskifteforeningene bestemt seg for å publisere kongressens foredrag i årets nummer av Nordiskt Häfte. Heftet utgis unntaksvis allerede på foråret før kongressen. Dermed vil utbyttet av kongressen være umiddelbart tilgjengelig for alle innen bransjen. Samtidig vil forhåpentligvis publikasjonen inspirere selv den som er sent ute til å reise til sommerlige Stockholm. Og ikke er da språket heller så vanskelig. Med litt trening kan til og med en finne fra de dype skoger lære seg å forstå og kommunisere selv med dansker som snakker med en potet eller med grøt i munnen. Det er verdt et forsøk. Det kulturelle fellesskap overvinner de språklige vanskelighetene. Da dette er det siste nummeret av Maankäyttö-bladet som jeg fungerer som sjefsredaktør for, vil jeg samtidig få lov til å takke alle de jordskiftere jeg har møtt opp gjennom årene, og ønske en god fortsettelse på det nordiske samarbeidet også i det nye årtusenet. Markku Villikka Sjefsredaktør rekisterit, Pohjola ja maailma, kiinteistömarkkinat sekä koulutus ja tutkimus luennot ovat sekä korkeatasoisia että ajatuksia herättäviä. Kongressin arvostuksesta kertoo se, että sen avaa Ruotsin ympäristöministeri Kjell Larsson. Luonnollisestikaan ei sovi unohtaa kongressin sosiaalista antia, mm. klassisia kotivierailuja, joiden aikana kielen lisäksi eleetkin voi ottaa käyttöön. Koska kaikki eivät eri syistä pääse Tukholmaan, ovat pohjoismaiden maanmittariliitot päättäneet julkaista kongressin esitelmät tämänvuotisessa Nordiskt Häftessä. Se ilmestyy poikkeuksellisesti jo alkuvuodesta ennen kongressia. Näin kongressin anti saadaan tuoreeltaan kaikkien alan ihmisten käyttöön. Samalla julkaisu toivottavasti innostaa vielä mattimyöhäisiä lähtemään kesäiseen Tukholmaan. Eikä se kieli sittenkään ole niin vaikeaa. Pienellä harjoittelulla jopa metsäsuomalainen oppii ainakin ymmärtämään ja kommunikoimaan jopa peruna tai puuro suussa puhuvien tanskalaistenkin kanssa. Kannattaa yrittää. Kulttuurinen yhtenäisyys voittaa kielelliset hankaluudet. Koska tämä on viimeinen Maankäyttö-lehden numero, jonka päätoimittajana toimin, haluan samalla kiittää kaikkia vuosien varrella pohjoismaisessa yhteistyössä tapaamiani maanmittareita sekä toivottaa hyvää jatkoa pohjoismaiselle yhteistyölle myös uudella vuosituhannella. Markku Villikka Päätoimittaja

6 FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING ALLMÄNT OM FASTIGHETSSYSTEMET I FINLAND Det finns sammanlagt ca 4,6 miljoner registerenheter i fastighetssystemet i Finland. Lantmäteriverket upprätthåller ett riksomfattande register där det finns 3,95 miljoner enheter, varav 2,2 miljoner är levande. Inom stadsplaneområden för 87 städer sina egna register. I dessa register finns ca enheter. Stadsplaneområden omfattar sammanlagt under 2% av Finlands hela areal. Vid ingången av år 2000 trädde den nya markanvändnings- och bygglagen i kraft. Den ändrade ansvarsfördelningen mellan kommunerna och Lantmäteriverket inom fastighetsregisterföringen och fastighetsbildningen. Kommunernas ansvar för upprätthållning av systemen växer. Eftersom alla kommuner icke hade tekniska möjligheter att åta sig alla av lagen förutsatta uppgifter, skulle Lantmäteriverket ingå avtal med dem för att trygga att fastighetssystemet fungerar även under en övergångsperiod. Hittills har de träffade avtalen bara betytt att situationen förblivit som förut. Till fastighetsdatasystemet hör Lantmäteriverkets och kommunernas fastighetsregister och registerkarta som index samt justitieförvaltningens lagfarts- och inteckningsregister. I nära kontakt med dessa är befolkningsregistret, byggnads- och lägenhetsregistret (Befolkningsregistercentralen) samt företagsregistret (Statistikcentralen). Registerkartan finns i digital form förutom material över tätbebyggda områden som 21 städer producerar. Även till de delar är det meningen, att kartan skall bli färdig inom år Av kartans gränsinformation baserar sig 45 % (i areal) eller 73 % (i fastighetsantal) på bild- och terrängmätningar. Kartan är helt färdig till slutet av år Resten som huvudsakligen omfattar glesbygder har definierats genom att digitalisera den gamla manuella kartan. Målsättningen är att det till slutet av år PEKKA HALME Lantmäteriverket Centralförvaltningen Finland LANTMÄTERIVERKET Lantmäteriverket är ett resultatstyrt, nettobudgeterat verk. Verkets uppgifter indelas itvå resultatområden: fastighetsuppgifter och kartverksuppgifter. Verket svarar för fastighetssystemet i Finland och allmänna kartverksuppgifter. Verksamheten är koncentrerad på lantmäteriförrättningar, registerföring av fastigheter, insamling och uppdatering av terränginformation, flygbildsservice samt främjande av samanvändningen av geografisk information. Lantmäteriverket (LMV) ingår årligen ett resultatavtal med Jord- och skogsbruksministeriet (JSM). I avtalet överenskommer man bl.a. om den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhetsmålsättningar för lantmäteriförrättningar, övriga offentligrättsliga prestationer och marknadsprestationer. Mellan centralförvaltningen och verkets övriga enheter ingås motsvarande avtal enligt ministeriets målsättningar. Under de senaste åren har särskilt verkets fastighetsuppgifter genomgått förändringar. Vid årsskiftet 1997 trädde Fastighetsbildningslagen och Jordabalken i kraft. Den nya lagstiftningen ökade å ena sidan antalet ärenden som ska behandlas vid fastighetsförrättningar (bl.a. mer omfattande behandling av färdselrätt och befrielse från inteckningar) och åandra sidan minskade dem, eftersom man enligt den nya Jordabalken beviljar lagfart redan på det outbrutna området, varför utredningen av fång överfördes till tingsrätterna. Ännu mer dramatiskt påverkade ibruktagandet av systemet JAKO den 30 april I och med systemet för förrättnings- FASTIGHETS- BILDNING I FINLAND BENCHMARKING 2005 finns en karta som baserar sig på de nya mätningarna över hela området. I denna artikel tas fastighetsbildningen upp från Lantmäteriverkets synvinkel. Verket utför årligen ca lantmäteriförrättningar och städerna bildar därtill inom sina planområden ca planenliga byggnadsplatser eller allmänna områden. Metoderna och lagstiftningen är huvudsakligen lika inom båda sektorerna. 6

7 produktion, registerföring, informationsservice nådde tekniken inom förrättningsproduktionen en ny nivå, vilket dock inte skedde utan problem. Organisation Lantmäteriverkets organisation förnyades fr.o.m Organisationen som tidigare bestått att 21 lantmäteribyråer och sju riksomfattande produktions- och serviceenheter ersattes med en ny organisation. Antalet lantmäteribyråer minskade till tretton och de riksomfattande service- och produktionsenheterna till fem. Det finns servicepunkter på 40 orter. Två byråer har redan fattat beslut om att nedlägga några av dem. Avsikten med reformen var att bilda lantmäteribyråer som erbjuder fullständig service dvs. att de inom sina verksamhetsområden rationellt och ekonomiskt ska kunna sköta alla uppgifter som tillhör lantmäteriverkets uppgiftsområde. Redan under det första verksamhetsåret var utvecklingen önskad och övergångsperioden beräknas vara över på 2 3 år. De riksomfattande enheterna sköter produktionsuppgifter i mindre utsträckning förutom flygbildscentralen som ansvarar för verkets flygfotograferingar i hela landet. Personal och fördelningen av arbetstid Det fanns drygt 1900 egna och med arbetskraftsmedlen avlönade arbetstagare vid Lantmäteriverket år I centralförvaltningen arbetade 26 personer, i de riksomfattande enheterna 247 och på lantmäteribyråerna 1692 (sammanlagt 1965 pers.). Av arbetstiden användes ca 37 % till avgiftsbelagd verksamhet. Den budgetfinansierade produktionens andel var av samma storlek. Resten, dvs. 25% av arbetstiden gick till allmän administration, utveckling och stöduppgifter. Till lantmäteriförrättningar användes ca 520 årsverk dvs. 32 % av verkets hela arbetstid. Som förrättningsingenjörer vid verket arbetar 450 tekniker, yrkeshögskoleingenjörer och diplomingenjörer. Verksamhet Lantmäteriverkets verksamhet indelas ofta i tre delar: den budgetfinansierad produktionen, den avgiftsbelagda verksamheten och stödfunktionerna. Till den budgetfinansierade verksamheten hör upprätthållning av fastighetsregistret och andra register samt registerkartan och arkivföring. Dessutom utförs ägoregleringar huvudsakligen med budgetmedel. Även insamling av terränginformation, uppdatering samt mätningar av fixpunkter och publicering av terrängkartor hör till den budgetfinansierade produktionen. Den avgiftsbelagda verksamheten bildas huvudsakligen av lantmäteriförrättningar. Övriga offentligrättsliga prestationer dvs. olika registerutdrag, avgiftsbelagda beslut samt bestyrkande av köp hör också till denna grupp. Volymen av marknadsprestationer har minskat på grund av många orsaker, men de är alltjämt en betydande inkomstkälla. Efterfrågan på nätservice har vuxit betydligt, men betydelsen av den är ännu inte stor (1,7 milj. mk). Till stödfunktionerna hör dataadministration, ekonomi- och personalförvaltning samt FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING efterfrågan produktion FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET AVSTYCKNINGAR, GENOMFÖRANDETID I MÅNADER. information. Lantmäteriverkets omsättning var 500,7 mmk år Kostnaderna var sammanlagt 501,9 mmk. Resultatet var alltså 1,2 mmk ( 0,2 %). Målsättningen var ett överskott på 2 milj. mk. Av intäkter (241 mmk) samlades 180 mmk, dvs. 75% från lantmäteriförrättningar. Av kostnader var 72% löner. Enligt avtalet mellan LMV och JSM för ifjol fick det i förrättningarna uppstå 1% underskott under införandet av JAKO. Underskottet var dock 7,9 % dvs., 14 mmk. De för år 1999 beräknade fördelarna med rationaliseringen visade sig vara för stora och målsättningarna för optimistiska. Fördelar syns dock redan jämfört med tiden före JAKO. Förrättningsproduktionens resultat var bättre än år 1997, fast kapitalkostnaderna var 10 mmk större. Förrättningsproduktion Av efterfrågan på (och produktionen av) lantmäteriförrättningar är ca 75 % avstyckningar. Resten består av ett stort antal olika förrättningsslag, av vilka man kan nämna allmänna och enskilda vägförrättningar, rågångar och klyvningar. Av förrättningsinkomsterna på mmk består 55 % av styckningar och 25 % av allmänna vägförrättningar. Under de senaste åren har förrättningsproduktionens arbetsinsats varit årsverk beroende av beräkningssättet. Efterfrågan på förrättningar har varierat kraftigt under årens lopp. Efter högkonjunkturen under slutet av 1980-talet ( st) sjönk efterfrågan på förrättningar ända till år 1995 ( st). Inom några lantmäteribyråer var orderstocken som lägst så låg att den inverkade på rationell fördelning av arbeten och orsakade tryck på att minska antalet anställda i produktionsverksamhet. Efter den perioden och i och med den ekonomiska tillväxten samt den nya lagstiftningens övergångsregler började också efterfrågan på lantmäteriförrättningar växa och nådde i fjol nästan gränsen av stycken. Tillväxten berodde nästan helt på ökningen av styckningar. Antalet andra förrättningar har hela tiden varit omkring stycken. Efterfrågan har beräknats börja minska, vilket det redan finns tecken om. Problemen med att införa systemet JAKO år 1998, samtidigt med ökningen av efterfrågan på styckningsförrättningar, ökade orderstocken av förrättningar på ett par år till På grund av det överskrider orderstocken på verksnivå och på flera lantmäteribyråer årets produktionsmängd. Förrättningsproduktionen har varierat under de senaste åren omkring förrättningar, med undantag av år 1998 (16049). År 2000 utförs enligt planen ca förrättningar. Avsikten är att höja produktionen så mycket att genomförandetiderna inte längre växer och att man får orderstocken att minska under planeringsperioden. Kostnader Kostnaderna för förrättningsproduktionen var år 1999 ca 199 mmk. I summan finns också med avskrivningar och räntor samt andelar ienheternas och verkets gemensamma kostnader. Enligt resultatavtalen uppföljs för förrättningars del enhetskostnaderna (mk/förrättning, mk/ styckningsfastighet, mk/slutförd) och förrättningsproduktionens resultat som helhet. I förrättningsproduktionen är målsättningen ett 0-resultat, dvs. att den borde vara självförsörjande. Man har inte nått detta på verksnivå eller på de flesta lantmäteribyråer. På grund av fastighetsförrättningsavgiftens nuvarande struktur skulle det närmast i fråga om styckningar vara möjligt att få vinst genom att effektivera verksamheten, eftersom avgiften för styckningslägenheter under 5 hektar är fast. Allt annat arbete debiteras enligt arbetstid. Kostnadsgranskingar koncentreras huvudsakligen på styckningar, men likadana nyckeltal kan beräknas för andra förrättningsslag samt förstås för förrättningsproduktionen som helhet. Längst har man uppföljt kostnaderna för styckningsfastigheter. Utvecklingen på verksnivå har framställts i följande tabell. Siffrorna är korrigerade med kostnadsindex till 1999 nivå. Som en intressant jämförelsesiffra finns med handläggningskostnaderna för en delägarfastighet vid allmän vägförrättning. styckning allmän väg KOSTNAD MK/FASTIGHET. Variationen mellan lantmäteribyråerna har hela tiden varit stor. I kostnaderna för en styckningsfastighet påverkar avsevärt hur många styckningslägenheter det i genomsnitt bildas vid förrättningar. Under de senaste fem åren har antalet bildade fastigheter sjunkit från 1,5 till 1,3 lägenheter per styckning. Största delen av förrättningskostnaderna bildas av arbetstid. Bara tid som direkt använts till förrättningar debiteras. I avgiften har dock beaktats förrättningsproduktionens andel av kostnaderna för förrättningsresor, semester o.dyl. frånvaron samt ränte- och andra gemensamma kostnader. Till debiterade uppgifter hör 7

8 allt från anhängiggörande dvs. utfärdande av förrättningsförordnandet tills förrättningen är färdig för registrering. Registreringen hör inte till de uppgifter som man debiterar kunden. Med JAKO är det dock i praktiken omöjligt att helt avskilja registreringsuppgiften från utförande av förrättning, eftersom processen i princip hela tiden gör förberedande registreringar. Dessutom hör uppgörandet av nödvändiga utdrag och meddelanden samt faktura till uppgifter som utförs med budgetmedel. Kvalitet Om förrättningsproduktionens kvalitetskrav har man överenskommit på ganska allmän nivå mellan Lantmäteriverket och JSM. I avtalet finns bara målsättningar för styckningarnas förrättningstider och en allmän strävan att minska de regionala skillnaderna i servicenivån. Genomförandetiderna blev avsevärt kortare under 1990-talet, men under slutet av årtiondet upphörde utvecklingen och gick till och med delvis tillbaka. Förändringen skedde i praktiken år 1998 på grund av att JAKO togs i bruk och efterfrågan på styckningar växte kraftigt. På bilden avbildas utvecklingen av styckningstider. Skillnaderna mellan lantmäteribyråerna är stora, t.ex. år 1999 var den kortaste förrättningstiden 8,7 månader och den längsta 12,4 månader. Att förkorta styckningstiderna idagens läge tar årtal, eftersom den stora orderstocken ( st) och dess medelålder (9,5 månader) håller förrättningstiderna långa även på planerad produktionsfart. Eftersom en förrättnings genomförandetid inte längre är så viktig som förut ur kundens synvinkel, har man vid sidan av den försökt utveckla andra kvalitetsmätare, som till exempel hur den överenskomna tidpunkten för förrättningens utförande hålls. Utvecklingsarbetet är dock inte fullbordat ännu. År 1999 gjordes en utredning om hur mycket fel det förekommer i styckningar nu när förrättningsingenjörerna själv inför uppgifterna i fastighetsregistret med JAKO-verktyget. Viss oro hade uppstått, eftersom en stor del av förrättningsingenjörerna ej hade någon tidigare erfarenhet om registrering. Enligt utredningen fanns det sådana fel i vilka man borde ha ingripit i 5,6 % av förrättningar. Resultatet tolkades inte som alarmerande, men ämnet behöver fortsatt uppföljning. JAKO Allmänt Lantmäteriverkets nya informationssystem JAKO togs i bruk Det är den nya generationens system för geografisk information. Man sköter fastighetsbildning, fastighetsregisterföring och informationsservice med systemet. Vissa förrättningsslag, bl.a. skiftesförrättningar måste ännu delvis göras med gamla system för ett par år. JAKO-familjen växer hela tiden och till den har redan tillagts en produktions- och FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING upprätthållningsdel för terränginformation. Innan systemet togs i bruk arrangerades en omfattande skolningsrunda där man gav 1300 personer grundutbildning om systemets egenskaper. Dessutom skaffade man bl.a NTdatorer som arbetsstationer. Året då systemet togs i bruk var ett svårt år. Skolningsperioden led av bristerna i systemet och av att förbindelser inte fungerade samt av att systemet var så stort och komplicerat. Produktionen led dessutom av att systemet fungerade långsamt speciellt under våren och sommaren, att det saknades stöd och anvisningar och att den administrativa servern inte fungerade. Informationsservicen fungerade hela tiden bra. Under år 1999 var personalen redan bättre beredd och utbildad och produktionen löp huvudsakligen utan problem. Det finns dock fortfarande utvecklings- och förbättringsbehov. Målsättningar Projektets målsättningar i olika skeden var bl.a. följande: att enhetliga behandlingen av data att förbättra kundbetjäningen med kortare förrättningstider och mångsidigare informationsservice att sänka kostnaderna att producera register- och kartuppgifter med färre fel att använda frigjorda resurser till grundförbättring av datalager att öka informationsserviceinkomster att förbättra rättssäkerheten. I samband med ibruktagandet av systemet strävade man också efter att förnya förrättningsprocesser. Verktyget möjliggör en förrättningsprocess som utförs av en person dvs, att förrättningsingenjören sköter alla förrättnigsuppgifter i processen fr.o.m. anhängiggörande till registrering. Traditionellt har minst en förrättningsberedare/kartritare deltagit iäven små förrättningar. Ändringar i verksamheten År 1997 testade JAKOs ibruktagningsprojekt verktyget med 30 styckningar. Man beräknade för planering av resurser, att förrättningsingenjörers arbetsinsats i styckningsliknande förrättningar skulle öka något och förrättningsförberedarnas minska med 75 % från nivån år Med ca två års erfarenhet kan man konstatera att utvecklingen verkligen har gått i önskad riktning i och med att personalens erfarenhet och kunskaper ökat. Om man jämför använd arbetstid i de styckningar som förrättats under andra hälften av 1999 med motsvarande uppgifter för år 1995, har den totala arbetsinsatsen per styckning minskat med 32 % (från 2,9 arbetsdagar till 2,0 arbetsdagar). Förrättningsingenjörers arbetsinsats växte med 7 % (från 1,3 arbetsdagar till 1,4 arbetsdagar) och förrättningsberedarnas minskade med 57 % (från 1,6 arbetsdagar och 0,7 arbetsdagar) i förhållande till jämförelsematerialet för Samma sak från en annan synpunkt syns i tabellen nedan, där ändringar i arbetsinsatserna av förrättningsingenjörer, förrättningsberedare och andra personalgrupper finns som procentandelar/ styckning Förr.ing. 48,8 48,9 48,2 50,2 61,8 65,3 Beredare 46,0 45,4 46,3 44,2 31,2 26,4 Annan 5,2 5,7 5,5 5,6 7,0 8,3 Bara ett mindre antal av förrättningsingenjörer har tillsvidare valt att utföra hela förrättningsprocessen själv, eftersom man måste behärska verktyget mycket väl. För det mesta är det klokt att tillämpa en blandad process, där den biträdande personalen sköter administrativa åtgärder i början och i slutet och förrättningsingenjören mätningar, beräkningar, sammanträden, dokumentproduktion och registrering. För tillfället utförs ca 20 % av avstyckningar av förrättningsingenjören ensam. Kostnaderna för förrättningsproduktionen (mk/förrättning) har börjat minska igen. Till kostnadsindex (1999) bundna kostnader för förrättningar och registrering, se tabell 1. Det är svårt att ännu veta hur i förväg uppsatta mål förverkligas. Man har kommit väl igång med att enhetliga databehandlingen, minska kostnaderna och öka informationsservicen. Det är ännu för tidigt att veta hur andra målsättningar har nåtts eller hur JAKO påverkat dem. UTVECKLINGSPROJEKT OCH -UTSIKTER År 1999 utsågs Lantmäteriverkets kärnprocesser och stödprocesser. Målsättningen är att övergå till processaktig verksamhet under de närmaste åren. Detta påverkar också utvecklingen av förrättningsproduktionens processer, vilket står i allt klarare kontakt med den allmänna utvecklingen av verket. Det har grundats riksomfattande team för att definiera, styra och utveckla processerna. Teamen har som uppgift att på verksnivå övervaka processläget i verksamhetsenheterna. Förfarandet skapar också en väg för att förbättra JAKO-processen och att ta i bruk de bästa metoderna i alla enheter. En arbetsgrupp tillsattes för att förnya fastighetsförrättningsavgifter år Arbetsgruppens uppgift är bl.a. att utreda användningen av fasta priser i också andra förrättningsslag än bara styckningar. Arbetsgruppen har hittills gett ett förslag om hur reformen skall framskrida. Enligt det skall den fasta prissättningen fr.o.m gälla alla styckningar. Resten av förrättningsproduktionen debiteras enligt gruppens förslag med hjälp av produktifiering enligt produktvisa timpriser imån av möjlighet redan fr.o.m Senare efter att kostnadsuppgifterna har samlats kan man även bestämma fasta priser för produkterna. Den nya modellen kräver förändringar ilagstiftningen och ändringar i datasystemen för att lyckas. Man har redan startat arbetet. Det finns ännu många problem och uppgifter att sköta innan man kan genomföra projektet, men arbetet har hittills framskridit enligt tidtabel förrättning (mk) registrering (mk) TABELL 1. 8

9 len. Inom synhåll är också större integration av samhällets olika register, vilket också förbättrar Lantmäteriverkets verksamhet och ger ännu bättre möjligheter att erbjuda verkets registerdata för användning. På lång sikt måste man också lösa frågan om vilken myndighet som ska sköta inskrivningssystemet. Man måste vara beredd på att Lantmäteriverket kan vara den myndigheten. FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING SLUTORD I denna artikel har behandlats några centrala och aktuella ämnen i Lantmäteriverkets förrättningsproduktion och fastighetsbildning. Tron i JAKO-systemets funktionsduglighet har förstärkts. Visserligen finns det ännu många detaljer i systemet som man kan förbättra, men personalen börjar dock behärska det komplicerade systemet rutinmässigt. Man håller på att utveckla sådana tilläggsegenskaper och -delar till systemet som utvidgar användningsmöjligheterna till alla förrättningsslag och andra uppgifter. Framtiden ser intressant och utmanande ut. Seniorrådgiver HELGE ONSRUD Statens kartverk Norge NY LOV OM EIENDOMSREGISTRERING Pekka Halme, INNLEDNING Et lovutvalg oppnevnt av Miljøverndepartementet la i januar 1999 fram et forslag til ny lov om eiendomsregistrering (Matrikkelloven). Forslaget har vært ute på bred høring. Miljøverndepartementet har satt i gang arbeidet med å utarbeide lovproposisjon til Stortinget. Det antas at departementets endelig lovforslag vil bli lagt frem for Stortinget våren Ny lov vil sannsynlig ikke tre i kraft før fra årsskiftet 2003/2004. De viktigste endringene i forhold til gjeldende lov er : Opprettelse av et nytt eiendomsregister (Matrikkelen), som bygger på GAB registeret, men som i tillegg skal inneholde informasjon om offentlige pålegg, og dessuten et digitalt eiendomskart. Adgang til å opprette eiendommer over eller under jordoverflaten (tredimensjonal eiendomsdannelse). Innføring av autoriserte, private landmålere, etter dansk modell. GJELDENDE SITUASJON Gjeldende lov om oppmåling og registrering av eiendommer (Delingsloven) ble innført i1980. Da ble kommunene pålagt å (i) utføre oppmålingsforretninger, (ii) føre eiendomskart, og (iii) rapportere til et nytt statlig eiendomsregister (GAB-registeret). Statens kartverk ble pålagt å opprette en database for GAB-registeret, med data om grunneiendommer, adresser og bygninger. Opprettelse av leiligheter og andre lokaler i bygninger som egne eiendommer (eierseksjoner) er hjemlet i en egen lov, Eierseksjonsloven av Hovedtrekkene i vårt nåværende systemer: Kommunene (435) behandler søknader og gir tillatelse til å opprette nye grunneiendommer og eierseksjoner. Kommunene utfører oppmålingsforretninger for eiendomsgrenser, enten det gjelder nye tomter eller rekonstruksjon av eksisterende grenser. Kommunene registrerer data om nye eiendommer (herunder eierseksjoner), bygninger og adresser i det statlige GAB-registeret, og fører eiendomskart lokalt i kommunen. Statens kartverk drifter det statlige GABregisteret. De lokale domstolene (87) fører tinglysingsregisteret for fast eiendom (grunnboka). Norsk eiendomsinformasjon integrerer GABregisteret og grunnboka i en felles online tjeneste til brukerne. Jordskifteverket (47 kontorsteder), som er en særdomstol, utfører jordskiftesaker og behandler rettstvister om grenser og rettigheter i fast eiendom. Fram til 1980 ble opprettelse av nye eiendommer på landet utført av lekmenn oppnevnt av det lokale politiet, og nye eiendommer ble bare registrert i grunnbøkene. Ordningen med lekmenn har ført til at vi har langt flere grensetvister i Norge enn i de andre nordiske land. Jordskifteverket avklarer et stort antall grensetvister, og merker og kartfester ca km grenser hvert år. I byene har det imidlertid lenge vært utført profesjonell oppmåling og kartfesting av eiendommer, og disse 9

10 kommunene har siden lenge ført egne eiendomsregistre. Noen kommuner har i løpet av de siste årene etablert digitalt eiendomskartverk. Ved etablering av GAB-registeret og den elektroniske grunnboka, og integrasjon av disse i en felles online tjeneste, har Norge fått en god løsning for alfanumerisk eiendomsinformasjon. Det er imidlertid problemer med åsikre tilstrekkelig datakvalitet i GAB-registeret. På kartsiden er situasjonen langt dårligere. Med utgangspunkt i bygningslovens krav om kommunal arealplanlegging startet Staten på 1960-tallet et program for kartlegging av alle produktive arealer i målestokk 1:5000 (økonomisk kartverk). Som ledd i arbeidet med økonomisk kartverk ble også eiendomsgrenser kartlagt. Dette arbeidet ble fullført omkring 1990, men med svært varierende kvalitet når det gjelder grenser. De siste fem årene har Statens kartverk og kommunene hatt et frivillig samarbeid om etablering av et sammenhengende digitalt eiendomskartverk, som er planlagt fullført i Det opprettes årlig et stort antall eierseksjoner i Norge, som blir registrert som egne eiendommer både i GAB-registeret og i grunnboka. Det kreves ikke oppmålingsforretning for eierseksjoner. For å beskrive seksjonenes fysiske utstrekning brukes eksisterende byggetegninger. SVAKHETER I GJELDENDE SYSTEM Det viktigste problemene i vårt nåværende system for eiendomsregistrering er nivået på kommunens service til grunneiere med hensyn til tid, kvalitet og pris. Dessuten er det ikke tilfredsstillende faktisk kvalitet på oppmålingsforretninger, eiendomsregister og eiendomskart, og eiendomsregisteret lever ikke alle de tjenester som etterspørres i et moderne samfunn. De viktigste grunnene til å revidere gjeldende lov har vært: Det er svært varierende kvalitet på oppmålingsforretninger som utføres av kommunene. Eiendommer blir ofte opprettet på grunnlag av midlertidig forretning, hvor merking og oppmåling først utføres i ettertid. Det er ingen krav til utdanning eller praksis til landmåler, og mange kommunale landmålere har svak kompetanse. Rettigheter blir vanligvis ikke avklart som ledd i oppmålingsforretning. I noen kommuner er det lang ventetid på åfå utført oppmålingsforretninger. Kommunene har liten fleksibilitet til å håndtere variasjoner i etterspørsel. Gebyr (pris) for oppmålingsforretning, som fastsettes av kommunene, varierer fra 2000 til for en vanlig boligtomt. Det er ikke god nok kvalitet på data som rapporteres til GAB-registeret. Det er varierende kvalitet på eiendomskart, og eiendomskart er ikke digitalt tilgjengelig sammen med GAB-registeret. Kommunene har begynt å opprette eiendommer i undergrunnen, uten at dette er lovfestet. Vi mangler lovregler og system for registrering av jordsameier (areal som ligger til flere eiendommer i fellesskap). FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Det er uklare regler om oppmåling og registrering av areal som skal leies (festes) bort. Det er uklare regler om hvor store arealer (og verdier) som kan overføres mellom tilgrensende eiendommer etter et enklere system med grensejustering. Kommunenes praktisering av reglene om justering har sklidd ut. FORSLAG TIL NY LOV OM EIENDOMSREGISTRERING I tillegg til de konkrete svakheter i gjeldende lov og system for eiendomsregistrering i Norge, har viktige endringer i etterspørselen etter eiendomsinformasjon, og i synet på hva som bør være kommunale oppgaver, hatt stor betydning for lovarbeidet. For å ta det siste først: Innføring av skille mellom myndighet og tjeneste private landmålere Det er et økende krav til effektivisering av kommunene. Kommunene bør etter manges mening konsentrere seg om å utføre myndighetsoppgaver, mens produksjon kan legges ut til privat sektor. Ikke minst gjelder dette på teknisk sektor. Lovutvalget konkluderte at oppmålingsforretninger både kan og bør utføres av private landmålere, slik som i Danmark og i de fleste andre land i Europa. Lovutvalget mente at det ikke er realistisk å basere seg på at kommunene vil kunne tilby bedre service og kvalitet, og det er heller ikke verken politisk eller praktisk gjennomførbart ålegge arbeidet til Staten. For å åpne for private landmålere er det nødvendig å definere skillet mellom myndighetsutøvelse og tjenesteproduksjon. Utvalget går inn for at kommunen fortsatt skal ivareta myndighetsoppgavene med (i) å behandle søknad om å opprette eiendom, og (ii) å forestå registerføring. Det mellomliggende arbeid med selve forretningen i marka skal imidlertid utføres som konsulenttjeneste, uten innslag av myndighetsutøvelse. Privatisering av oppmålingsforretningene må imidlertid knyttes til krav om faglig kompetanse og autorisasjon av landmåler. Utvalget foreslår at ansvarlig landmåler skal ha 5-års universitetsutdannelse og to års praksis. Men det foreslås svært fleksible overgangsordninger. Kommunene skal kunne få autorisasjon til åutføre oppmålingsforretninger på linje med private foretak. I en overgangsfase må en regne med at mange kommuner vil søke om bevilling. En viktig begrunnelse for å innføre en privat landmålerbransje er å gi en utvidet service til klientene (grunneiere). Grunneiere bør kunne få bistand til å utforme søknad om opprettelse av ny eiendom (deling), til nødvendige forhandlinger med naboer og myndigheter, og til å avklare rettigheter i forbindelse med forretningen. Utvalget mente dessuten at konkurranse vil føre til riktigere priser. I dag varierer prisene svært mye, og faste gebyrer gir ingen incitamenter for effektivisering. Det er dessuten beregnet at kommunene til sammen subsidierer oppmålingsarbeid med 170 millioner kroner per år. Utvalget kan ikke se at det er noen rasjonelle grunner for slik subsidiering, og mener at det er vanskelig å få til full kostnadsdekning så lenge oppmåling er en kommunal oppgave. Utvalget la for øvrig stor vekt på at en ny privat landmålerbransje vil kunne levere nyttige tjenester til kommunene og andre som ikke har grunnlag for å ansette egen landmåler. Det gjelder på en rekke områder innen landmåling, utsetting, GIS, arealplanlegging, kjøp av grunn og rettigheter, rådgiving med mere. Et nytt eiendomsregister matrikkelen Utvalget går inn for å opprette et nytt eiendomsregister, og foreslår å ta tilbake en gammel norsk (dansk) betegnelse: Matrikkelen. Matrikkelen bygger på GAB-registeret, men skal dessuten inneholde et digitalt eiendomskart. Lovforslaget innfører et klart skille mellom matrikkel og grunnbok. Grunnboka skal rendyrkes som et rettighetsregister, mens alle andre eiendomsopplysninger skal registreres i matrikkelen. Særlig viktig er det at Matrikkelen skal inneholde opplysninger om offentlige restriksjoner for bruk av grunn og bygninger. Lovutvalget drøftet om planinformasjon burde registreres i Matrikkelen, men konkluderte med å foreslå at det bør opprettes et særskilt planregister. Planregisteret må inneholde digitale plankart, som kan stilles sammen med eiendomskartet. Det samlede norske eiendomsinformasjons-systemet vil da bestå av tre databaser: Grunnboka, Matrikkelen og Planregisteret. Utvalget forutsetter at de tre registrene knyttes sammen i en felles, nettbasert tjeneste til brukerne. Planregister må imidlertid utredes nærmere. Utvalget går inn for at Statens kartverk skal være ansvarlig for Matrikkelen på sentralt nivå, mens kommunene fortsatt skal stå for innlegging av data. Dette siste er trolig det svakeste leddet i det norske systemet. Over halvparten av norske kommuner har under 5000 innbyggere, og det er grunn til å spørre om de vil ha kompetanse til å være lokal matrikkelfører. Med bakgrunn i den eksisterende situasjonen kom lovutvalget likevel til at det ikke er realistisk å foreslå noen annen løsning. Anleggseiendom Flere kommuner i Norge har begynt å opprette eiendommer i undergrunnen eller på lokk over jordoverflaten. (F.eks. for underjordisk garasjeanlegg, eller for bygninger oppført på lokk over veg). Opprettelse av slike eiendommer (i strata) er ikke hjemlet i gjeldende delingslov. Utvalget foreslår å innarbeide eksisterende praksis i den nye loven, og tillate at volumer deles fra overflateeiendommen. En presiserer imidlertid at slik eiendommer bare kan opprettes når kommunen har gitt byggetillatelse for det anlegget som eiendommen skal opprettes for, og eiendommen (volumet) skal ikke være større enn det som trengs for å realisere det aktuelle anlegget. For å vise tilknytningen til selve byggetiltaket, foreslår utvalget at slike eiendommer skal kalles anleggseiendom. For øvrig går utvalget inn for at anleggseiendom skal registreres på samme måte som vanlige grunneiendommer, med ordinære eiendomsnummer og på det ordinære eiendomskartet. Lovutvalget kan ikke se at det skaper prinsipielt nye problemer å tillate naboer over hverandre, i forhold til naboer ved siden av hverandre. Norsk lov inneholder ellers ikke bestemmelser om hvor langt nedover i grunnen eller oppover i luften, eller utover i sjøen en grunn- 10

11 eiendom strekker. Utvalget har dessuten gitt bestemmelser om hvordan areal som hører til flere andre eiendommer skal registreres (areal der eiendomsretten er fast knyttet til flere andre eiendommer). Dette gjelder store arealer i fjell og skog i Norge, men også i byene. (f.eks. adskilt areal for felles garasjeanlegg til et antall boliger). Det foreslås at denne eiendomstypen skal hete jordsameie. Med disse nye bestemmelsene vil det norske systemet ha fem eiendomstyper, eller matrikkelenheter: grunneiendom festegrunn (areal til bebyggelse som er leid bor for minst 10 år) eierseksjoner anleggseiendom jordsameie. Andre bestemmelser Ovenfor har en omtalt de viktigste prinsipielle endringene. Lovforslaget omhandler en rekke mindre viktige forslag. Blant annet innføres en ny type forretning for overføring av arealer mellom naboeiendommer uten å gå vegen om å opprette ny eiendom; arealoverføring. Arealoverføring kan foretas uten noen begrensning i størrelse, men det må foreligge tillatelse fra kommunen og rettighetshavere, herunder panthavere. Samtidig beholdes adgangen til å utføre en enkel grensejustering for små arealer uten å innhente tillatelse fra kommunen eller fra rettighetshavere. Kravet til grensejustering er at ingen eiendom endrer areal mer enn 5 %, og at det ikke overføres verdier over 1 2 grunnbeløpet i folketrygden (ca kr). Landmåleren får ansvart for at disse begrensningene ikke overstiges. Lovforslaget omhandler dessuten plikten til å måle og merke grenser, og bestemmelser om registrering av bygningsdata og adresser. Det slås fast at andre offentlige registre skal bruke de nummer for eiendommer, bygninger og adresser som Matrikkelen angir. Endelig har lovforslaget en rekke bestemmelser om krav for autorisasjon av landmåler, krav til forsikring og til inndraging av lisens mv. HØRINGSRESULTATET Lovforslaget ble sendt ut på høring til alle kommuner, andre offentlige instanser og private interessenter. Det er særlig to spørsmål som er omstridt: Spørsmålet om å innføre private landmåler, og det foreslått skillet mellom myndighet og tjeneste. Et flertall av de kommuner som har levert uttalelse (dog under 100 kommuner) har gått mot forlaget om å åpne for private landmålere. De mener at oppmålingsforretninger er nært knyttet til andre kommunale oppgaver, og at kommunene har behov for selv å utføre oppmålingsforretningene for å kunne forsvare å ansette eget personale med kart- og oppmålingskompetanse. Mange kommuner frykter at alternativet til kommunen er et privat monopol, og at det blir et dårligere servicetilbud i deler av landet som er tynt befolket. Flertallet i lovutvalget (alle unntatt tre medlemmer) mente at det er fullt mulig å innføre private landmålere i alle deler av landet. Utvalget mente at innføring av private landmålere er eneste mulighet for å heve servicenivået til klientene, og for å FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING realisere en Matrikkel med bedre datakvalitet. Omtrent halvparten av kommunene som har uttalt seg mener at oppmåling fortsatt bør være en myndighetsoppgave, slik at landmålere kan opptre på vegne av kommunen og fatte nødvendige beslutninger ute i marka (f.eks. samtykke til mindre avvik fra kommunens tillatelse til deling). Høringsinstanser utenom kommunene, er stort sett positive til privatisering. Noen har uttalt at kravet for autorisasjon er for strengt. Det er alminnelig tilslutning til forslaget om en ny Matrikkel. Storbyene har imidlertid reist en diskusjon om rettigheter og inntekter fra salg av data. Dette har i ettertid blitt et betydelig stridstema, særlig i forhold til Oslo kommune. Storbyene ønsker dessuten å ha sterk innflytelse over utforming av Matrikkelen. ARBEIDET MED LOVPROPOSISJON Miljøverndepartementet har gitt signaler om at det neppe vil bli lagt fram noe forslag til Stortinget før i Deretter kreves betydelig tid til å utforme forskrifter og til å planlegge iverksetting. Loven vil derfor trolig tidligst tre i kraft fra årsskiftet 2003/2004. Min personlige vurdering (som tidligere leder av lovutvalget) er at lovforslaget i store trekk vil bli videreført av departementet. Forslaget om å innføre et klart skille mellom myndighet og tjeneste er i tråd med de prinsipper som allerede er innført for byggesaker, og dette blir antakelig også førende for matrikulære oppgaver. Innføring av et slikt klart skille legger viktige premisser for de andre hovedspørsmålene. Et mindretall i lovutvalget gikk inn for at den enkelte kommune skulle kunne kreve monopol på å utføre oppmålingsforretninger. Det er mulig at departementet vil være opptatt av en slik ordning for å sikre at kommunene viderefører tjenestetilbudet inntil det er etablert et privat tilbud. Jeg kan imidlertid personlig vanskelig tenke meg at Stortinget i dag vil gå inn for at kommunene skal ha monopol på å utføre en tjeneste, og jeg kan heller ikke se at det foreligger noen rasjonelt behov for et kommunalt monopol. Hele lovutvalget har gått inn for at kommuner som ønsker det kan få tillatelse til å utføre forretninger, men ikonkurranse med private landmålere. Departementet vil trolig se nærmere på det forslåtte kravet til autorisasjon. Det er selvsagt et stort sprang fra ingen krav i dag, til krav om 5 års universitetsutdannelse og 2 års praksis. Jeg håper imidlertid at departementet ikke legger listen for lavt. Det vil undergrave muligheten for å bygge en private landmålerbransje som oppnår tillit og anseelse. Tillit og anseelse kan bare oppnås gjennom å sørge for at arbeidet blir utført profesjonelt med vekt på kvalitet og etikk. Det er all grunn til å anta at Matrikkelen vil bli etablert som foreslått. Det konkrete arbeidet med å lage datasystemet har allerede pågått i ett år i regi av Statens kartverk. I tillegg skal det nevnes at Justisdepartementet vurderer spørsmålet om hvordan tinglysing i Norge skal organiseres i fremtiden. En nærmere tilknytning til Statens kartverk og Matrikkelen vil bli vurdert, men det er helt umulig å spå om resultatet av dette. Jordskifteverkets funksjon og oppgaver er også til vurdering. Etter mitt syn ville det vært spennende om det kunne etableres en samlet statlig eiendomsmyndighet i Norge, bygd rundt grunnbok, matrikkel og jordskifte. Helge Onsrud 11

12 FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Direktör LARS JANSSON och marknadschef GÖRAN ERIKSSON, division Fastighetsbildning, Lantmäteriet, Gävle, Sverige FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Svenskt lantmäteri har under de fyra åren sedan föregående kongress i Bergen präglats av ett omfattande förändringsarbete. Kanske den största förändringen någonsin inom Lantmäteriet på så kort tid och sannolikt de största förändringarna under 1990-talet i svensk statsförvaltning. Förändringen inom det statliga Lantmäteriet har varit omfattande vad gäller organisation, personalanpassning, utveckling och införande av nya arbetsmetoder med ITstöd, lagutveckling inom fastighetsrätten och marknadsorientering. Förändringsprocessen pågår fortlöpande. Förändringarna under senare delen av 1990-talet börjar nu in på det nya seklet visa positiva resultat bl a vad gäller ekonomi, fungerande IT-stöd och förbättrade arbetsmetoder. Efterfrågan på större specialförrättningar ökar och en modernisering av fastighetsrätten pågår med förslag till intressanta ändringar i lagstiftningen ändringar för att möta samhällets och kundernas/sakägarna behov. Syftet är att med hjälp av förrättningsinstitutet kunna lösa komplicerade mark- och ersättningsfrågor på ett rationellt och rättsenligt sätt. För att klara detta krävs framför allt kompetent och engagerad personal, inte minst på lantmätarsidan. I detta föredrag ska vi försöka belysa den pågående förändringen. Vår förhoppning är att utvecklingen inom svenskt lantmäteri kan ge värdefulla impulser och idéer till en ömsesidig och positiv utveckling av lantmäteriet inorden. LEGALT STÖD INOM FASTIGHETSBILDNING, PLAN- OCH BYGGLAGAR, INSKRIVNING OCH CIVILRÄTT Lagstiftningen inom lantmäteriområdet förändrades som bekant radikalt i början av 1970-talet. Ny lagstiftning såsom jordabalken, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen, ledningsrättslagen, lagen om äganderättsutredning och legalisering tillkom efter omfattande utredningsarbete. Lagarna var moderna och flexibla och har med endast mindre ändringar varit stabila och ändamålsenliga. Förrättningsförfarandet, som är ett judiciellt förfarande där förrättningslantmätaren har en opartisk och oberoende ställning, har utvecklats positivt och uppfattas som smidigt, rättssäkert och kostnadseffektivt. I förrättningen prövar också lantmätaren om fastighetsbildningen är tillåten enligt de krav på lämplighet och överensstämmelser med planer och bestämmelser som finns. Lantmäteriförrättningen är ett bra hjälpmedel att lösa markåtkomst- och ersättningsfrågor. Förrättningslantmätaren svarar för de utredningar och samråd som krävs i det enskilda ärendet. Alternativ till förrättningsförfarandet är domstolsprövning, där parterna själva, oftast med biträde av advokat, framställer sina yrkanden. I jordabalken finns de grundläggande reglerna om vad som är fast egendom och tillbehör till fastighet. Även reglerna om civilrättsliga avtal såsom köp, byte och gåva samt bestämmelser om servitut, nyttjanderätt och hyra finns i jordabalken. I jordabalken finns en viktig bestämmelse som säger att den som köpt ett område av en fastighet måste söka fastighetsbildning inom sex månader. I annat fall blir köpet ogiltigt. Någon privat jorddelning är inte tillåten i Sverige. Även plan- och bygglagen (PBL), som trädde i kraft 1987, har varit relativt oförändrad. Den största förändringen har gällt byggherrens ansvar där en tydlig förskjutning skett från det allmänna till den enskilde byggherren. Det kommunala planmonopolet har dock inte förändrats. Förslag till förändringar i PBL, framför allt när det gäller huvudmannaskapsfrågor för gator och ledningar, har lagts fram men inte lett till lagstiftning. En omfattande reform inom miljölagstiftningen skedde den 1 januari 1999, då den nya miljöbalken trädde i kraft. Ett antal lagar, bl a naturresurslagen, naturvårdslagen och vattenlagen samlades i miljöbalken. Miljödomstolar inrättades för miljömål. Krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid större förändringar av markanvändningen och vid infrastrukturanläggningar har införts. Riksdagen har också angett 15 miljömål för en långsiktig hållbar samhällsutveckling. LAGUTVECKLING Ett behov av lagutveckling inom fastighetsrätten har förts fram allt starkare under de senaste åren för att möta samhällets krav samt önskemål från större fastighetsägare och infrastrukturbyggare. Omstruktureringar genom bolagisering och privatisering inom den offentliga sektorn, avregleringar, ny teknik med bredbandsutbyggnad, starkare fokusering på miljö- och kulturvärden m m kräver nya lösningar som innebär att 1970-talets fastighetslagstiftning inte alltid räcker till. Därför pågår en spännande lagutveckling inom följande områden: Ett lagförslag som innebär att vissa fastighetstillbehör (byggnader och anläggningar) ska kunna överföras från en fastighet till en annan utan att tillbehöret fysiskt flyttas bereds f n inom regeringskansliet. Detta kan kanske ses som ett första steg mot tredimensionell fastighetsbildning i Sverige. Även denna senare fråga att delar av en byggnad eller anläggning ska kunna utgöra fastighet förbereds. I första hand gäller det fastigheter för kommersiella ändamål och infrastrukturanläggningar medan frågan om ägarlägenheter ska utredas. Ändringar i ledningsrättslagen för att påskynda bredbandsutbyggnaden, förslag till pantfri avstyckning samt borttagande av onyttiga servitut och nyttjanderätter är andra intressanta lagförslag. De vanligaste förrättningsformerna i Sverige är knutna till fastighetsbildningsåtgärder. Men förrättningsförfarandet diskuteras även som ett alternativ till domstolsförfarandet t ex när det gäller att hantera bildandet av naturreservat (arbetsnamn naturvårdsförrättning ) och då i första hand ersättningsfrågorna. REGISTERSYSTEM DVS INSTITUTIONELL UPPBYGGNAD, TILLGÄNGLIGHET OCH PRISER Fastighetsdatasystemet är numera infört i hela landet. Alla Sveriges 3,2 miljoner registerfastigheter finns samlade i ett enda datasystem, som består dels av det skrivna registret, dels av registerkartan. Registerkartan förändras i snabb takt till digital form och i slutet av 2003 skall den vara komplett i hela landet. Genom ett nyligen träffat avtal med Svenska Kommunförbundet har ett samarbete inletts för att få den nationella digitala registerkartan färdig. Lantmäteriet kommer genom avtalet att ersätta kommunerna efter en nyttoprincip för de storskaliga registerkartor som finns ikommunerna. Genom nya tekniska gränssnitt ska det kommunala materialet och Lantmäteriets digitala registerkarta fogas samman. Genom avtalet får båda parter också fri förfoganderätt till varandras material för framtagandet av nya produkter. Fastighetsregistret förändras den 1 juli genom att ny registerlag träder i kraft. Det nya registret kommer att bestå av följande delar: allmän del, inskrivningsdel, taxeringsdel, byggnadsdel och en adressdel. Ett antal äldre förordningar kommer att samlas i en enda. Imateriellt avseende görs anpassningar med hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL). Fastighetsinformation och kartinformation ur fastighetsregistret kan köpas dels som enskilda uttag, dels som prenumerationstjänster för stora användare. Informationen finns sedan i maj också att köpa på Internet via Lantmäteriets marknadsplats, www. lantmateriet.com. Priset på ett enskilt uttag ur fastighetsdatasystemet är ca 15 kr per fastighet, beroende på om tjänsten är en on-linetjänst eller köps via FastighetSök på Internet. Avgifterna för att tillhandahålla fastighetsinformation ska dels täcka kostnaderna för uttag och expediering dels ge ett användarbidrag till kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen. Antalet fakturerade transaktioner 1999 var 6,6 milj med en mycket hög tillgänglighet i systemet (99,8 %). Domstolsorganisationen förändras. Genom ett riksdagsbeslut 1999 kommer de 92 inskrivningsmyndigheterna vid tingsrätterna att slås samman och endast finnas på sju orter vid utgången av Domstolsverket och Lantmäteriet hade dessförinnan i en gemensam utredning föreslagit att inskrivningen skulle föras över till lantmäterimyndigheterna eftersom verksamheterna är likartade och att man då skulle bibehålla en regional organisation. Så blev dock inte riksdagens beslut. Även den dömande verksamheten kommer att förändras genom att små tingsrätter föreslås läggas ned. 12

13 ORGANISATION I STATLIG, KOMMUNAL OCH PRIVAT REGI UTVECKLINGSTENDENSER Ansvaret för fastighetsbildningen inklusive fastighetsregistreringen är statlig. Det finns 21 statliga lantmäterimyndigheter, en i varje län. De kommuner som vill och som uppfyller vissa kriterier i lagen om kommunal lantmäterimyndighet kan efter ansökan inrätta egen lantmäterimyndighet. Tillstånd lämnas av regeringen. F n finns 39 kommunala lantmäterimyndigheter. Förrättningar som berör flera kommuner, stora jord- och skogsbruksförrättningar och andra särskilda förrättningar som av kompetens- eller resursskäl inte bör handläggas av den kommunala myndigheten ska överlämnas till den statliga myndigheten. Sakägare kan också begära att ett ärende ska överflyttas, nämligen i de fall kommunen är markägare och därmed också sakägare i förrättningen. Lantmäteriverket är tillsynsmyndighet över den kommunala lantmäteriverksamheten. Totalt genomfördes under förra året ca lantmäteriförrättningar, varav i statlig regi och 3700 i kommunal regi. Intäkterna från fastighetsbildningen var 323 Mkr hos det statliga lantmäteriet och 71 Mkr inom kommunerna. I ett 70-tal kommuner uppdrar det statliga lantmäteriet åt kommunala mätningskontor att utföra s k förrättningsförberedelser, främst mätningsåtgärder. Organisationen är relativ stabil. Några kommuner överväger att inrätta egna myndigheter medan andra med hänsyn till organisatoriska och kommunalekonomiska orsaker funderar på att lämna myndighetsuppgiften till staten och bibehålla den tekniska verksamheten. Några initiativ till privatisering av lantmäteriet finns inte. FINANSIERINGSSYSTEM: AVGIFTER ELLER ANSLAG, KOSTNADER FÖR ENKLA ÅTGÄRDER Fastighetsbildningen finansieras genom avgifter från sakägarna medan fastighetsregistreringen betalas med anslag från staten och kommunerna. I en av regeringen fastställd förordning anges att Lantmäteriverket ska fastställa avgifter vid förrättningar. Förrättningsavgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Grunden är att betalning ska ske efter den tid som åtgår för handläggningen men med möjlighet att komma överens om ett i förväg avtalat fast pris. Målet är att ca 70 % av alla förrättningar ska göras till fast pris. Normalpriset på en avstyckning mindre än kvm inom detaljplan inkl fältarbete är f n kr. Görs förrättningen på löpande räkning utgår en tidersättning med 980 kr/tim för förrättningslantmätaren och med 620 kr/tim för biträdande handläggare eller specialist. I timpriset ingår samtliga kringkostnader såsom administration, material, datakostnader m m. Kravet från regeringen är att Lantmäteriet ska sänka kostnaderna på de mest frekventa åtgärdstyperna med 20 % och minska leveranstiden med 30 % till utgången av 2001 i förhållande till vad som gällde Verksamheten i det statliga lantmäteriet omsatte Mkr, varav 323 Mkr i förrättningsavgifter och 61 Mkr i s k myndighetsservice eller tilläggstjänster till fastighetsbildningen. Glädjande är att resultatet har vänts FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING från 97 Mkr under 1997 till +31 Mkr under De stora förlusterna hänför sig till de investeringar som gjordes i ny arbetsprocess/ Trossen och till personalanpassningar. Omsättningen vid de kommunala lantmäterimyndigheterna var Mkr i förrättningsavgifter. Uppgift om ekonomiskt resultat saknas. Avgiften hos inskrivningsmyndigheten för att få lagfart på en fastighet är f n 1,5 % på köpesumman plus en expeditionsavgift på 825kr. För att inteckna ett pantbrev för ett lån är avgiften 2 % på det intecknade beloppet. ARBETSORGANISATION: PRODUKTER OCH TJÄNSTER, BEMANNING, SYSTEM OCH PROCESSER Lantmäteriförrättningar efterfrågas alltmer för att lösa komplicerade mark- och fastighetsfrågor. Det sker en successiv glidning mot specialförrättningar för järnvägar, allmänna vägar ( mitträckesvägar ), omprövning av enskilda vägar, ledningsrätt för el, tele, vatten- och avloppsledningar, gas, fjärrvärme och bredbandskommunikation. Andra områden där omfattande förändringar i fastighetsförvaltningen kommer att ske de närmaste åren är storskogsbruket, svenska kyrkan, försvaret, bolagisering av Statens Järnvägar och Telia och inom naturoch kulturmiljön. Ett ökat bostadsbyggande i främst de största städerna förväntas de närmaste åren leda till avstyckningar och fastighetsregleringar. Projektet Ny arbetsprocess (NAP) som påbörjades 1996 för att effektivisera handläggningen och integrera fastighetsbildningen med fastighetsregistreringen har nu införts på samtliga statliga lantmäterimyndigheter. Syftet med NAP var bl a att den tidigare uppdelade förrättningshandläggningen skulle övergå till enmanshandläggning. Det nya IT-stödet Trossen används nu i stor utsträckning för de mest frekventa förrättningarna. Under andra halvåret 1999 var således antalet förrättningar i ny arbetsprocess 73 % av alla avslutade ärenden. Ännu har inte full rationaliseringseffekt uppnåtts och speciella insatser genomförs för att höja prestandan. IT-stödet utvecklas nu mot att kunna användas i större förrättningar med många fastighetsägare. Effektiviseringen syns bl a på att kostnaderna har minskat med ca 60 Mkr från 1996 till Erfarenheterna har också visat att det s k enhandläggarmålet inte alltid kan uppfyllas utan har modifierats. Främst gäller det fältarbetsinsatser där det kan vara mer rationellt med specialister. GPS-teknikens utveckling går snabbt och innebär att synen på stomnät kan behöva utvecklas, t ex att stomnäten ersätts av ett antal fasta referenspunkter för GPS-mätning. Mätutrustningen utvecklas så att den blir mer fältmässig bl a genom integrering mellan totalstation och GPS. GIS-tekniken utvecklas också snabbt. Vid de stora omarronderingarna i Dalarna används ett system, GISOM, som innebär att informationen kan presenteras i olika skikt och alla data kan kopplas ihop. Förslag till nya markskiften med uppgift om areal och värde kan sedan presenteras för markägarna. Webbtekniken införs snabbt och snart har de flesta medborgarna i Sverige tillgång till Internet. Hur kan denna teknik användas iförrättningsverksamheten? Möjligheterna är stora och utgör en spännande utmaning. På Lantmäteriets hemsida kan man idag få information om hur t ex en avstyckning går till, vad den kostar och vart man ska vända sig. Man kan också ta ut en ansökningsblankett. Däremot kan man inte fylla i den och skicka den via nätet. Anledningen till detta är inte enbart teknisk utan vi anser att dialogen och mötet mellan den som söker förrättning och förrättningslantmätaren är så viktig att avstyckning via Internet ännu inte är aktuell. Däremot torde information om förrättningsresultat, protokoll och meddelanden inom en nära framtid kunna ske via Internet. KOMPETENS, GRUND- OCH VIDARE- UTBILDNING, LÖNENIVÅER, ÅLDERS- STRUKTUR, NYANSTÄLLNING Kompetensen är viktig inom vårt fackområde. Grundutbildningen av lantmätare vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Lund måste ha hög kvalitet med tydlig IT-inriktning för att locka gymnasieelever att söka utbildningen. Genom bättre information i gymnasieskolorna måste söktrycket öka betydligt de närmaste åren. Detta mot bakgrund av den åldersstruktur som finns hos lantmäteripersonalen i både stat och kommun. Fr o m år 2008 och framåt behövs enbart på grund av pensionsavgångar nyrekryteras ca 50 förrättningslantmätare per år. I den kommunala verksamheten är åldersstrukturen och behovet desamma. Samtidigt bedömer vi att marknaden ökar med mellan 5 10 % per år. Behovet av att anställa nyutexaminerade lantmätare är med andra ord stort och en nyrekrytering har redan påbörjats med upp till 20 civilingenjörer per år inom division Fastighetsbildning. För att de nyanställda ska få en bra start i yrkeslivet inrättas ett system med mentorer och handledare. Traineéprogram, individuell lönesättning, cirkulationstjänstgöring, utbytestjänstgöring mellan stat och kommuner, möjlighet till utlandspraktik är några viktiga delar i vår personalförsörjning. Lantmätare/civilingenjör är alltså ett framtidsyrke och kraftfulla insatser görs både på högskolorna och hos arbetsgivarna för att öka attraktiviteten! SAMMANFATTNING Vi har här endast översiktligt berört de viktigaste förändringarna i det svenska lantmäteriet. Vår vision 2003 såsom vi formulerat den på den statliga sidan är att genom fastighetsbildningen bidra till en effektiv och hållbar användning av Sveriges fastigheter, mark och vatten. Vi skall också utveckla lantmäteriförrättningen som ett medel och stöd för effektiv markanvändning och rationell fastighetsförvaltning. Vi ska arbeta aktivt med fastighetsrättsliga och tekniska uppdrag. Vi ska vara eftertraktade fastighetsbildare i Sverige och även ha sådan kompetens att våra tjänster efterfrågas på den internationella marknaden, bl a genom statens eget lantmäteribolag Swedesurvey. Hos medarbetarna ska finnas engagemang och arbetsglädje. Lars Jansson Göran Eriksson 13

14 DAGENS EIGEDOMSINFORMASJONSSYSTEM I NORGE Eigedomsinformasjonssystemet i Norge har 3 hovudelement: Grunnboka, GAB og DEK. Grunnboka Grunnboka er tinglysingsregisteret for fast eigedom i Norge. Dokument som gjev uttrykk for rettsstiftelsar i fast eigedom kan krevast innført i Grunnboka. Domstolane i første instans (87) er tinglysingskontor med ansvar for tinglysing, og Justisdepartementet har det sentrale ansvar. Arbeidet med å etablere Elektronisk Grunnbok var ferdigstilt i 1993, og tinglysingskontora fører i dag lokale grunnboksdatabasar med satsvis overføring av endringsdata til den sentrale grunnboksdatabasen (Elektronisk Grunnbok). Justisdepartementet førebur no utvikling av eit nytt sentralt tinglysingssystem, med avvikling av dei lokale grunnboksdatabasane. Organisering av tinglysinga er også oppe til vurdering i NOU 1999:22 Domstolene i første instans, og det kan vere aktuelt å ta tinglysinga ut av domstolane. GAB GAB er det nasjonale registeret over grunneigedomar, adresser og bygningar. GAB er oppretta i medhald av delingslova av 23. juni 1978, og avløyste den gamle matrikkelen. Prøvedrift for GAB vart starta opp i 1978, og systemet vart sett i drift kommunevis i perioden Det er Statens kartverk som administrerer systemet, og Miljøverndepartementet har det sentrale forvaltningsansvar. GAB vert vedlikehalde ved at kommunane har rapporteringsplikt for endringsdata som oppstår i den kommunale sakshandsaminga, og ved kopling mot andre registre, som Elektronisk Grunnbok, Det Sentrale Personregisteret og Postregisteret. Alle grunneigedomar/festegrunnar/ eigarseksjonar, bygningar over 15 kvm og adresser er registrert i GAB, men informasjonen om objekta har varierande kvalitet, og då særleg bygningsinformasjonen. GAB er organisert som eit sentralt register Riks- GAB, men med høve for ein kommune til lokalt å installere og oppdatere ein kopi av den sentrale GAB-databasen Kommune- GAB. FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Prosjektleiar LEIV BJARTE MJØS Statens kartverk, Norge NY MATRIKKEL I NORGE ARBEIDET MED Å UTVIKLE NY MATRIKKEL I NORGE ER STARTA OPP. DEN NYE MATRIKKELEN SKAL ERSTATTE DAGENS GAB OG DEK, OG SKAL PARALLELT MED GRUNNBOKA VERE EIN HOVUDDEL AV EIGEDOMS- INFORMASJONSSYSTEMET I NORGE. GRUNNBOKA VIL INNE- HALDE INFORMASJON OM RETTAR OG PLIKTER KNYTT TIL FAST EIGEDOM, MEDAN MATRIKKELEN SKAL INNEHALDE INFORMASJON OM FYSISKE EIGENSKAPAR VED FAST EIGEDOM. FIGUR 1. OVERORDNA STRUKTUR FOR MATRIKKELEN. DEK DEK (digitalt eigedomskartverk) beskriv geografisk plassering, grenseforløp og storleik for eigedomsteigar, dvs. teigar av grunneigedomar og festegrunn. Heimel for oppretting av eigedomskartverk finn vi i forskriftene til delingslova av 23. juni 1978, der ansvar for etablering og vedlikehald av eit eigedomskartverk (analogt) vert tillagt kommunane. Ein del kommunar har sjølv etablert DEK for heile kommunen, men for dei fleste kommunane vert DEK etablert som eit samarbeid mellom Statens kartverk og kommunen, ved at Statens kartverk etablerer DEK utanfor tettbygd strøk, og kommunen innanfor tettbygd strøk. For landet sett under eitt er om lag 55 % av grunneigedomane (G-identar i GAB) etablert i DEK pr. april 2000, og det er store variasjonar frå fylke til fylke. Eiendomsregisteret (EDR) Norsk Eiendomsinformasjon as. har i oppgåve å distribuera samla informasjon frå Elektronisk Grunnbok og GAB. Samordninga skjer via Eiendomsregisteret (EDR), som vart etablert i All distribusjon av data for kommersiell bruk vert gjort via EDR. UTVIKLING AV NY MATRIKKEL Kvifor utvikle ny matrikkel? Eit av hovudpunkta i NOU1999:1 Lov om eiendomsregistrering, er forslag om eit forbetra eigedomsregister i Norge. Det vert her foreslått at det vert oppretta eit nytt statleg einsarta, påliteleg og landsomfattande eigedomsregister, og at nemninga matrikkelen vert innført att. Det vert føresett at matrikkelen skal baserast på, og erstatte, GAB og DEK. Matrikkelen skal reindyrkast som parallell til grunnboka. NOU 1999:1 foreslår Statens kartverk som nasjonal matrikkelmyndigheit og ansvarleg for forvaltning av den nye matrikkelen, medan kommunane er lokal matrikkelmyndigheit med ansvar for å føre opplysningar inn i matrikkelen. Arbeidet med å utvikle den nye matrikkelen er starta opp. Avgjerda om å starte opp dette arbeidet er teken på bakgrunn av følgjande: 1. Dagens GAB og DEK treng modernisering, og det er behov for integrering av eigedomskart og 14

15 eigedomsregister. 2. Ein matrikkel i drift vil letta arbeidet med iverksetjing av ny lov om eiendomsregistrering. Organisering Arbeidet med å utvikle den nye matrikkelen er organisert som eit prosjekt, og ansvaret for prosjektet er lagt til Avdeling for Eigedomsinformasjon, der det er etablert ein prosjektadministrasjon på 2 personar. Det er etablert ei styringsgruppe for prosjektet, med 5 representantar frå Statens kartverk og 2 representantar frå Kommunenes Sentralforbund. For åivareta synspunkt frå brukargruppene er det etablert ei ekstern referansegruppe med deltaking frå m.a. kommunane, Justisdepartementet, Statistisk Sentralbyrå og Sentralkontoret for folkeregistrering. For å ivareta faglege synspunkt i Statens kartverk er det etablert ei intern referansegruppe, der sentrale fagpersonar deltek. Prosjektplanen Prosjektplanen vart vedteken 15. mai 1999, og den definerer følgjande visjon og hovudmålsetjingar for prosjektet: Visjon for matrikkelprosjektet: Norge skal ha eit landsomfattande truverdig eigedomsregister med data og kart over alle eigedomar, og dette registeret skal spela saman med grunnboka og andre register i eit nasjonalt eigedomsinformasjonssystem. Det er definert følgjande hovudmålsetjingar for matrikkelprosjektet: innan utgangen av år 2001 ha utvikla matrikkelbok og matrikkelkart i eit landsomfattande informasjonssystem innan utgangen av år 2001 ha utvikla organisasjon og teknisk løysing som ivaretek etablering og drift i eit godt samarbeid mellom staten og kommunane i åra 2002 og 2003 få gjennomført ein kommunevis overgang til eit landsomfattande, einsarta, distribuert matrikkelsystem med nøgde brukarar. Det er lagt opp til ein total ressursbruk i Statens kartverk på 42,5 mill. NOK til prosjektet. Av dette er det budsjettert med 22 mill. NOK til systemutvikling i åra , og 20,5 mill. til konvertering i OVERORDNA KRAVSPESIFIKASJON 15. desember 1999 vedtok styringsgruppa overordna førebels kravspesifikasjon for den nye matrikkelen. Kravspesifikasjonen definerer slik overordna struktur for den nye matrikkelen (se figur 1). Matrikkeleiningane Kjernen i matrikkelen vil vere dei 5 typane av matrikkeleiningar som er definert i 5 i forslag til ny lov om eigedomsregistrering: Grunneigedom. Eigedom som er avgrensa ved eigedomsgrenser på jordoverflata, og som strekker seg så langt loddrett ned i grunnen og opp i lufta som privat eigedomsrett strekker seg etter allmenne reglar. Anleggseigedom. En bygning eller konstruksjon som er skilt ut frå ein eller fleire grunneigedomar som ein eigen eigedom. Dette etter særlege retningslinjer. FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Festegrunn. Del av grunneigedom som nokon har festerett til eller som kan festast bort, eller som nokon har ein tilsvarande eksklusiv og langvarig bruksrett til. Eigarseksjon. Ein del av eit sameige på utbygd eigedom med tilknytt einerett til bruk av ein av fleire boligar eller andre brukseiningar på eigedomen. Jordsameige. Grunnareal som ligg i eit sameige mellom fleire grunneigedomar, og der delane av sameiget inngår i grunneigedomane. Temaopplysningar Til matrikkeleiningane vil det vere tilknytt temaopplysingar: Basis eigedomsdata. Informasjon om type eigedom, status på innføring i matrikkelen, etableringsdato, kva eigedom matrikkeleininga er utskilt frå, tilknyting til samla fast eigedom, med vidare. Forretningsdata. Data om forretningstypar, tidspunkt for hendingar og arkivreferansar. Oppmålingsdata. Kartdata og informasjon om areal. Påleggsdata. Oversikt over offentlege pålegg knytt til eigedommen, gjeve av kommunale eller statlege verksemder. Dette kan være brannvesen, elektrisitetsvesen, forureiningsmynde, plan- og bygningsmynde, arbeidstilsynet med vidare. Arealbruksdata. Opplysningar om kva eigedomens areal vert brukt til, for eksempel jordbruk, skogbruk, industri, busetnad. Eigardata. Data om eigar (heimelshavar). Det vil seie type eigar, namn, adresse, personnummer, organisasjonsnummer, med vidare. Adressedata. Gate-/vegnavn, områdenamn, andre namn (slik som i dagens GAB), koordinatdata til eit representasjonspunkt og referansedata, for eksempel til grunnkrets. Bygningsdata. Opplysningar om bygningstype, byggemåte, tal etasjar, bruksareal, tatt i bruk, koordinatdata til eit representasjonspunkt, bustadnummer med vidare. Kulturminnedata. Opplysningar om automatisk freda kulturminne knytt til matrikkeleining: type kulturminne, koordinatar for referansepunkt og arkivreferanse. Dette vil verte tilført matrikkelen ved elektronisk kopling til Riksantikvaren sitt kulturminneregister. Spesialavfallsdeponidata. Opplysningar om deponi for spesialavfall knytt til den enkelte matrikkeleining ved koordinater for referansepunkt og arkivreferanse. Det vert teke sikte på å tilføre dataene til matrikkelen frå Statens forureiningstilsyn sitt register. Kommunale tilleggsdata. Det vil være aktuelt å tilby løysingar for kommunale opplysningar som ikkje inngår i den sentrale matrikkelen. Kva datasett som her skal inngå, må avklarast i dialog med kommunane. Det vert føresett at dei kommunane som tek denne delen i bruk, sjølve står ansvarleg for innhald og bruk. Det vil vidare verte lagt vekt på at matrikkelsystemet skal spele saman med andre system som kommunale GIS og økonomisystem. Det vil verte utvikla API programgrensesnitt for matrikkelen, og det vert lagt opp til at all aksess til matrikkelen skal gå via dette grensesnittet. Ved å publisere API programgrensesnittet vil det vidare verte lagt til rette for å at systemleverandørane skal kunne implementere matrikkeldata direkte i sine løysingar for kommunar og andre brukarar av eigedomsinformasjon. INFORMASJON OG MEDVERKNAD Eit gjennomgåande prinsipp i prosjektgjennomføringa skal vere informasjon og opplegg for medverknad frå brukargruppene. I tillegg til foredrag ved ulike arrangement på fagområdet, vil det ved viktige milepelar i prosjektet verte gjennomført regionale informasjons- og drøftingsmøter. I desse regionale møtene vert brukarane invitert til kome med synspunkt og drøfte direkte med prosjektleiinga. Den første regionale møterunden vart gjennomført i februar/ mars inneverande år, der prosjektorganisering og førebels overordna kravspesifikasjon vart presentert av prosjektleiinga. Meir info om matrikkelprosjektet på http: //www.statkart.no/eiendomsinformasjon/ matrikkel/. Leiv Bjarte Mjøs, 15

16 FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Landinspektør HENNING ELMSTRØM, Danmark MATRIKULÆRE ÆNDRINGER I DANMARK SYSTEM OG PRISUDVIKLING Den danske model for land administration beskrives oftest som bestående af to elementer i samarbejde, nemlig: Kort- og Matrikelstyrelsen den private sektor. Samlet kan de opfattes som Den matrikulære sektor i Danmark. Kort og Matrikelstyrelsen har gennem snart 200 år varetaget etablering og administration af den danske matrikel. Matriklen stammer fra 1844, men forarbejderne blev ledet af et matrikuleringskontor, som blev oprettet i Ved afslutningen af matrikuleringsarbejderne i 1840 blev det bestemt, at kontoret skulle fungere midlertidigt som kontor for de danske matrikelsager. Kontoret er imidlertid aldrig blevet nedlagt og skiftede i 1919 navn og organisation til et direktorat Direktoratet for matrikelvæsen Matrikeldirektoratet i daglig tale. I 1896 blev matrikelkontoret lagt under det nyoprettede Landbrugsministerium. Først i 1989 blev dette ændret med overgang til Boligministeriet, nu By- og Boligministeriet. Matrikeldirektoratet var ansvarlig vedligeholdelse af matriklens komponenter: matrikelregistret med oplysninger om ejendommes matrikelnumre, arealer, notering m.m. matrikelkortet, som viser grænserne for de enkelte matrikelnumre og ejendomme måloplysninger til fastlæggelse af skellene. Direktøren for det danske matrikelvæsen V.E. Pedersen skriver i sin lærebog om Matrikelvæsen i 1951, at de krav, som samfundet stiller til matriklens anvendelighed og pålidelighed, medfører, at matriklen til enhver tid må holdes à jour med hensyn til deling af ejendomme, forandringer af ejendomsgrænser o.l. således at matrikelkortenes udvisende så vidt muligt er i overensstemmelse med forholdene i marken og matriklens protokoller indeholder oplysninger om alle bestående ejendomme. Den ordlyd findes også i 1966 udgaven. I 1986 beskriver Matrikeldirektoratet sig selv i forordet til Håndbog om Matrikelvæsen som værende i samfundets tjeneste. Når udviklingen kræver det, må vi, der arbejder med matrikelvæsen, tilpasse os de nye krav, samfundet stiller til os. De vigtigste arbejdsopgaver beskrives som: At ajourføre matriklen, der tjener som grundlag for ejendomsvurdering og bygningsregistrering og for tinglysning af rettigheder over fast ejendom, herunder realkredit. I forbindelse med etablering af nye ejendomme ved udstykning m.v. medvirker Matrikeldirektoratet desuden ved kontrol med overholdelse af de bestemmelser i lovgivningen som regulerer anvendelsen af fast ejendom. Det grundlæggende arbejde for matriklens ajourføring udføres af de praktiserende landinspektører. Matriklens grundlæggende opgave er stadig at udgøre en basis for vurdering af Danmarks faste ejendomme. I 1980 erne tages fat på en omfattede modernisering at matrikelsystemet: Matriklens protokoller overføres til EDB (afsluttet i 1986) Forslag til ny udstykningslov udarbejdes (trådt i kraft 1 april 1991) Det særlige Sønderjyske matrikelvæsen moderniseres. Inndraget under det øvrige Danmark i Matrikelkortet indledes moderniseret til et systemrelateret, digitalt kortværk, som antages at koste ca. 680 mill. (1985) Dkr. Er afsluttet. I begrundelserne for disse omfattende arbejder øjnes erkendelsen af en ændret rolle for de matrikulære systemer. Det anføres, at det moderniserede kortværk vil udgøre en del af fremtidens kortsystem og at ændringen vil få betydning for fremtidens landinformationsystemer (Matrikeldirektoratet, Modernisering af Matrikelkortværket, jan. 1986) Boligministeriet har særligt peget på behovet for at sikre en bedre sammenhæng mellem arealrelaterede offentlige registre og at skabe kortgrundlaget herfor. I 1989 skifter kontoret navn, ministerium og organisation ved samling af Matrikeldirektoratet, Geodætisk Institut, Søkortkontoret m.fl. til en ny styrelse, Kort- og Matrikelstyrelsen (KMS) under ledelse af Direktør Peter Jacobsen. Siden oprettelsen i 1805 har kun 3 direktører siddet længere end Peter Jacobsen og om 3 år kan Peter indtræde på andenpladsen. Den første Direktør Christian Rothe varetog embedet i 32 år og er vanskelig at slå med nutidens pensionsalder. KMS deltager aktivt i etableringen af det såkaldte krydsreferenceregister, som giver mulighed for at sammenstille data fra ESR ejendomsstamdataregistret, BBR Bygnings og Boligregistret, Planregistret og Matrikelregistret. Det sidste led i kæden Tingbogen er stadig ikke med, men er næsten digitalt for hele landet. Udstykningslovens ændring får karakter af en Udstykningsreform, fordi den medfører en række konsekvensændringer i areallovgivningen og fordi reglerne om ejendomsdannelse og bebyggelse koordineres. Eller sagt på en måde, som har rod i reportagerne fra Cykelsportens årlige højdepunkt Tour de France Matrikeldirektoratet Den matrikulære sektor er ved at træde i karakter, som den afgørende ansvarlige for det væsentligste grundlag for Land administration i Danmark. Udviklingen mod erkendelse af, at matriklen er den grundlæggende infrastrukturelle komponent for at planlægge og lede udviklingen omkring fysisk, miljømæssig og økonomisk planlægning er ved at være afsluttet. Den praktiserende landinspektør har gennem sin organisation PLF deltaget i hele denne omstillingsproces, har medvirket ved moderniseringen af kortværket m.m. på en sådan måde, at det i dag fremstår klart, at den Matrikulære sektor i Danmark udgøres af KMS og den private sektor, som i samarbejde løfter samfundets behov for Land management (se figur 1). Samarbejdet er naturligt på baggrund af Lov om Landinspektørvirksomhed fra 1991, som fastslår, at: 7 Stk. 1: Praktiserende landinspektører og deres assistenter med beskikkelse skal udvise en adfærd, der stemmer med god landinspektørskik. De skal herunder udføre deres hverv med omhu og nøjagtighed og i overensstemmelse med, hvad berettigede hensyn til klienternes tarv tilsiger. Sagerne skal fremmes med fornøden hurtighed. KMS definerer i dag i sin Vision 2009 i sin resultatkontrakt med Boligministeren følgende mål: at gøre den stedbestemte information til et dagligdags redskab for borgere, virksomheder og den offentlige sektor. Et redskab, der synliggør oplysninger og information og kæder dem sammen i meningsfyldte helheder, så stedbestemt information bliver anvendt i langt flere sammenhænge end hidtil. Det danske samfund er således efter en lang udvikling nået frem til et samlet koncept for Land Management i Danmark, som glimrende er beskrevet af Prof. Stig Enemark, Aalborg Universitet i Land Administration in Denmark (sep. 1999) se figur 2. Rollerne i dette omfattende samarbejde er af KMS ved Vicedirektør Birgit Thuesen nyligt beskrevet for en samling af Geodetic Surveyors i organisationen CLGE fra hele Europa således: Den private sektor er set fra KMS side del af det matrikulære system og udøver autoritet (beskikkelse) i henhold til lovgivningen del af den samlede produktionskapacitet indenfor området og dermed en forretningspartner. KMS og den private sektor er garanter for matriklens kvalitet udgør effektive samarbejdspartnere og samarbejder. Den Danske måde (The Danish Way) er at vedligeholde, udbygge og anvende matriklen i respekt for både de professionelle og de økonomiske mål. ANVENDELSE OG PRISER PÅ DATA Graf på næste side (se figur 3) skal være udgangspunktet for min diskussion af prissætning og udnyttelse af de offentlige registre. Gennem grafen påpeges det ikke overraskende, at en lav pris på data er med til at sikre at data kommer i brug og at samfundet dermed opnår en høj nytteværdi. Når data er tilvejebragt skal de billigst muligt stilles til rådighed for brugere således at der ikke betales for tilvejebringelse af data flere steder eller flere gange. Der foregår p.t. en udvikling omkring disse synspunkter i By & Boligministeriet, hvor det er besluttet at etablere og driftsafvikle en 16

17 Offentlig InformationsServer (OIS) for at give borgere og offentlige myndigheder lettere adgang til en række offentlige datasamlinger. Projektet opdeles i 3 faser: 1. Etablering og drift afsluttes foråret Mulighed for Value Adding på grundlag af offentlige data (kun virksomheder). 3. Informationsvirksomhed rettet mod borgerne. Det samlede koncept for Service- og informationstjenester for ejere af fast ejendom, borgere og virksomheder, distributører samt offentlige myndigheder. Projektets fase 1 er fremhævet med lysegrå toning og projektets fase 2 er fremhævet med mørkegrå toning (se figur 4). Venstresiden af figuren viser, at der skal bruges masser af data og derved bliver prisen på data en væsentligt faktor. Og tempoet omkring implementeringen kan blive eller. Et væsentligt politisk problem omkring denne udvikling af registeranvendelse er, at en række danske styrelser gennem resultatkontrakter med deres ressortministerier er blevet bundet til at levere en del af deres indtægter gennem indtægtsdækket virksomhed. Sagt på en enklere måde: Virksomheden skal tjene penge for at få lov til at fortsætte. Det har betydning for fastsættelse af priser for produkter og for priser for levering af allerede færdige data. KMS skal i henhold til sin resultatkontrakt levere godt 40 % af sine indtægter i form af egenindtjening. Resten leveres af Ministeriet i form af driftstilskud. Den officielle formulerede regeringspolitik er klar: for levering af allerede betalte data må alene opkræves rene leveringsomkostninger. Men det kniber med udførslen. Der er synligt indbyggede modsætninger mellem på den ene side: at ville medvirke til en acceleration af det digitale Danmark til gavn for samfundets udvikling og til gavn for beskæftigelse og eksport og på den anden side at indbygge barrierer omkring frigørelsen af data. Danmark står derfor på mange måder midt i et vadested, hvor det er påkrævet, at træffe beslutning om på hvilken bred af floden fremtiden findes. Udviklingen i de seneste 10 år har indenfor den matrikulære sektor været således for afgifter i forbindelse med matrikulære sager (se tabel 1). Tinglysningssystemet udviser store stigninger for levering af dokumentation omkring adkomst og for tinglysning af rettigheder. I oversigten er ikke anført at udgiften til elektroniske træk fra tingbogen er steget fra 10 Dkr. pr træk til 30 Dkr. (+ 200 %)! Stigningen blev påvist at være i modstrid med regeringens egne retningslinjer for udbredelse af data og derfor gennemførte Justitsministeriet ændringen via en lov. Oplysninger fra Bygnings- og Boligregistret (BBR) koster 10 Dkr. pr træk, men burde koste 1 Dkr. pr træk. Det samlede danske adressetema er klar til brug, men hæmmes af mangel på afklaring af brugsrettigheder, som p.t. tilhører kommunerne og af prissætning (det bør være gratis) For KMS følger de fleste matrikulært afle- FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING KMS Legal basis Land Use Management Information Basis Land Use Provisions Land Use Data Sectoral acts: agriculture environmental protection nature and building protection roads water supply etc. Sectoral policies and land use programmes LAND ADMINISTRATION DATAPRIS NYTTEVÆRDI NYTTEVÆRDI AF DATA POLITISK MÅL? LANDINSPEKTØRER I PRIVAT SEKTOR Planning control Regional structure plans Municipal structure plans Local / Neighbourhood plans Sectoral land use permits Subdivision permits Building permits Implementation and Development FIGUR 2. Statsvirksomhed FIGUR 3.? DATAPRIS Cadastre Land Book Valuation Register Building Register Cadastral maps Topographic maps Coordinated Information Systems Ud- Ud- Areal- Sammen- Tingbogs- Stempel- Ting- Værdistyknings- styknings- over- lægning attest skøder lysnings- grænse afgift gebyr førsel afgift Arealoverførsel % ,2 % ,2 % ,2 % ,2 % ,2 % ,2 % ,2 % ,2 % % % +18,3 % +18,3 % +18,3 % +75 % +180 % 0 ** ** Momsfrit ++ hertil 25 % moms FIGUR 1. TABEL 1. 17

18 FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSREGISTRERING Data Offentlig informations server (OIS) Service- og informationstjenester (web-applikationer) Ejendomsdata (Fase 1) Miljø- og naturdata Forbehandling og konvertering af data (Fase 1) Kopi af basis- og fagspecifikke registre (Fase 1) Adgang til egne data (Fase 1) Adgang til oversigter, statistik m.v. (Fase 1) Udtræk af datasæt til distributører (Fase 2) Internettet Ejere af fast ejendom (Fase 1) Borgere og virksomheder (Fase 1) Distributører (salg af dataprodukter) (Fase 2) Kommuner Edb-tingbogen m.v. Validering af brugere Sikkerhed Bestilling af dokumenter og udskrifter Amter Logning Virksomhedsog persondata Betalingsmodul (Fase 1) Indsende ansøgnin-ger og anmeldelser Statslige myndigheder dede afgifter pristallet, men der er afvigelser. For levering af data betales særskilte leveringsomkostninger, som p.t. stadig er bundet i gamle systemer og som derfor er dyre i drift. Lempelser er lovet. Jo dyrere en leverance er, jo mere bliver dens nødvendighed overvejet af brugeren og det skader den matrikulære proces. Let adgang til matrikulære data sikrer en højere professionel standard omkring den dynamiske vedligeholdelse af matrikelkortet og omkring den matrikulære proces i øvrigt. Derfor har den adfærd omkring priser på data, som Justitsministeriet og By & Boligministeriet m. fl. har udvist skabt problemer, fordi andre registerejere let bliver fristet af udsigt til en indtjening eller hen enkelt ikke vil stille egne data gratis til rådighed. Det må derfor konkluderes: at vel er det danske samlede koncept omkring udviklingen af Land Administration godt og vel der er stor tillid til at det offentlige, som hidtil kan basere sin planlægning og sine dispositioner på en troværdig matrikulær sektor bestående af KMS og den private landinspektør men det afgørende politiske problem omkring prisen på data synes ikke løst. Der er behov for at kalde til orden omkring styrelser og ministre, amter og kommuner, som lader målet sløre i jagten efter korte gevinster. Det langsigtede mål kræver en vedvarende indsats i analysen af omkostningerne ved leverance og det stiller krav til, at leverandørerne anvender og udvikler nye distributionssystemer. Det offentlige bør etablere systemer til sikring af overvejelse om værdien ved gratis levering ikke i nogle tilfælde overstiger omkostningen ved en prissætning. Man kunne med et engelsk udtryk hævde, at den nødvendige Spatial Data Infrastructure FIGUR 4. SERVICE- OG INFORMATIONSTJENESTER FOR BORGERE, VIRKSOM- HEDER OG OFFENTLIG MYNDIGHEDER. ikke er tilvejebragt i en endelig logisk og konsekvent form i Danmark. MATRIKULÆR UDVIKLING Indenfor den matrikulære sektor i Danmark sættes ved udgangen af 2000 et nyt kommunikationssystem/sagsbehandlingssystem mellem KMS, Kommunerne og den Praktiserende Landinspektør i kraft. Værktøjet kaldes MIA (Matrikulært Informations og Administrationssystem) og forventes at give en stor lettelse i sagsudarbejdelsen kombineret med en forøget sikkerhed = øget kvalitet. Første fase omfatter kun en del af den matrikulære proces, men det forventes, at MIA indleder en fuldstændig digitalisering af kommunikationen mellem Landinspektøren, KMS og Kommunerne. Systemet vil lette arbejdet hos landinspektøren, som kan kalde relevante data online og gennemføre sagsudarbejdelsen hurtigt, mere standardiseret og mere sikkert end tidligere. Hos KMS forventes en gevinst, som kan medvirke til at mindske den nuværende ekspeditionstid på 60 dage til 30 dage (et aftalt resultatkontraktmål) Ved indledningen af år 2000 blev den såkaldte PLF aftale mellem PLF og KMS revideret. Aftalen regulerer den Praktiserende landinspektørs brug af data i forbindelse med den monopoliserede matrikulære proces og indebærer vidtgående ændringer. Landinspektøren har nu tilrådighed (mod betaling): Uden data ingen registre Uden registre ingen Land Administration Uden Land Administration ingen udvikling matrikelregistret for hele Danmark koordinat- og højdeoplysninger for hele Danmark WEB-matriklen for hele Danmark det digitale matrikelkort over udvalgt arbejdsområde Danmarks Topografiske kortværk over arbejdsområdet TOP10DK Danmarks nye digitale topografiske kortværk. Sammen med elektronisk adgang til Tingbogen indebærer det, at der nu er adgang til samtlige oplysninger til brug for vurdering af den matrikulære situation og til at vurdere behovet for forbedringer af matrikelkortet. Udviklingen går tydeligt i retning af en online adgang til de relevante data og det må medføre, at prisstrukturerne kommer under pres. Det bliver indbygget i programmerne, at data hentes frem og stilles til rådighed og leveringsomkostningerne må og skal blive meget små. Det kan synes dramatisk at afslutte med en henvisning til Bathurst deklarationen udarbejdet af FIG i oktober 1999, men jeg vil afsluttende påpege, at hvis de matrikulære systemer i den vestlige verden skal have fuld troværdighed som modeller for den øvrige verdens udvikling af de matrikulære systemer, må de politiske problemer omkring datapriser og dataanvendelse løses. Kort sagt den nødvendige Spatial Data Infrastructure skal tilvejebringes. Henning Elmstrøm, Good Land information Better Land Policy Better Land Administration and Management Better Land Use FIGUR 5. 18

19 BOSTADSMARKNADEN THORKILD ÆRØ Statens Byggeforskningsinstitut og Aalborg Universitet, Danmark HJEM & DOMÆNE OM FORSKELLIGE EJERFORMER VERSUS BOLIGVALG NOWADAYS WE ARE ALL ON THE MOVE. MANY OF US CHANGE PLACES MOVING HOMES OR TRAVELLING TO AND FROM PLACES WHICH ARE NOT OUR HOMES. (BAUMAN, 1998, P77.) ABSTRACT Vi ved kun lidt om, hvordan man vælger bolig. Kendskabet til præferencer for forskellige danske bebyggelsesplantyper og ejerformer indskrænker sig til spredte undersøgelser i forbindelse med saneringer i 1970 og 80 erne og af fx de ældres bolig ønsker. Der er ikke lavet nogen samlet undersøgelsen de sidste 30 år. Derfor er temaet boligvalg og boligpræferencer genstand for et projekt og herunder en ny undersøgelse, der dels søger at afdække de behov de enkelte bebyggelsesplantyper og ejerformer indfrier, dels hvilke krav man som beboer stiller til bolig og boligområde. Hvorfor man føler sig hjemme, hvor man bor. Hvis man altså gør det. Baggrunden for projektet er mangelende viden om boligpræferencer, men det er også et ønske om bedre at forstå processerne bag byens sociale geografi. Hvordan flytninger bidrager til segregation det forhold at forskellige befolkningsgrupper bor rummeligt adskilt i forskellige dele af byen. Blandede ejerformer har i den sammenhæng været brugt til at modgå segregation, og at opnå en vis blanding et sociale grupper. Dette paper er baseret på projektet Livsstil og boligvalg, der afsluttes og afrapporteres i løbet af Paperet præsenterer dele af projektets teoriapparat og giver smagsprøver på resultater fra projektets spørgeskemaundersøgelse. Indledningsvis præsenteres en række analytiske perspektiver på boligvalget. Hvordan teorier om livsstil kan bruges som forståelsesramme for boligvalg. Dernæst præsenteres få udvalgte og foreløbige resultater fra projektets spørgeskemaundersøgelse om boligvalg i Århus. Afslutningsvis diskuteres perspektiverne i resultaterne. Ved udvælgelsen af resultater og emner til diskussion i dette paper er der lagt vægt på forhold omkring ejerform og præferencer herfor. Det er imidlertid blot et af mange aspekter i undersøgelsen. Det bør ligeledes nævnes at de anvendte resultater alene er baseret på spørskemaundersøgelsen. I en senere fase kobles svar og resultaterne derfra med en lang række socioøkonomiske og demografiske baggrundsoplysninger om respondenterne. Denne kobling indebærer muligheden for yderligere test af sammenhænge mellem disse størrelser, boligvalg og præferencer, samt geokodning og som følge deraf mulighed for GIS analyser. HJEM & DOMÆNE OM FORSKELLIGE EJERFORMER VERSUS BOLIGVALG Vi ved kun lidt om, hvordan man vælger bolig. Kendskabet til præferencer for forskellige danske bebyggelsesplantyper og ejerformer indskrænker sig fx til undersøgelser i forbindelse med sanering og byfornyelse, samt til spredte undersøgelse af de ældres bolig ønsker. Der er ikke lavet nogen samlet undersøgelsen de sidste 30 år. Derfor er temaet boligvalg og boligpræferencer genstand for et projekt og herunder en ny undersøgelse, der dels søger at afdække de behov de enkelte bebyggelsesplantyper og ejerformer indfrier, dels hvilke krav man som beboer og tilflytter stiller til bolig og boligområde. Om hvordan man vælger som man gør. Hvorfor man føler sig hjemme, hvor man bor. Hvis man altså gør det. Baggrunden for projektet er mangelende viden om boligpræferencer, men det er også et ønske om bedre at forstå processerne bag byens sociale geografi. Hvordan flytninger bidrager til segregation det forhold at forskellige befolkningsgrupper bor rummeligt adskilt i forskellige dele af byen. Blandede ejerformer har i den sammenhæng været brugt til at modgå segregation, og at opnå et socialt miks. Dette paper er baseret på projektet livsstil og boligvalg, der afsluttes og afrapporteres i løbet af Grundet denne tidsplan præsenterer paperet kun ganske foreløbige analyser, og kun meget tidlige smagsprøver på resultater fra projektets spørgeskemaundersøgelse. Indledningsvis og med størst vægt præsenteres dele af projektets teoriapparat i en række analytiske perspektiver på boligvalget. Hvordan teorier om livsstil kan bruges som forståelsesramme for boligvalg. Dernæst præsenteres få udvalgte resultater fra projektets spørgeskemaundersøgelse om boligvalg i Århus kommune. Afslutningsvis diskuteres perspektiverne i resultaterne. Ved udvælgelsen af resultater og emner til diskussion i dette paper er der lagt vægt på 19

20 forhold omkring ejerform og præferencer herfor. Det er imidlertid blot et aspekt af undersøgelsen. Det bør ligeledes nævnes at de anvendte resultater alene er baseret på spørskemaundersøgelsen. I en senere fase kobles svar og resultaterne derfra med en lang række socioøkonomiske og demografiske baggrundsoplysninger om respondenterne. Denne kobling indebærer muligheden for yderligere test af sammenhænge mellem disse størrelser, boligvalg og præferencer, samt geokodning og som følge deraf mulighed for GIS analyser. Introduktion Hvorfor er du flyttet til netop denne bolig? Hvor længe skal du bo her? Hvordan opfatter du dit boligområde? Hvor i byen ville du allerhelst helst bo? Hvilke forhold tillægger du betydning i dit boligområde? Hvad betyder ejerformen for dig? Kender I hinanden i dit boligområde? Spørgsmål af denne type er i månederne omkring årsskiftet stillet til 820 husstande, der inden for de sidste to år er flyttet til en bolig et sted i Danmarks næststørste by Århus. De er stillet tilflyttere til alle typiske danske bebyggelsesplantyper, ejerformer og til alle socialgrupper. Fra studenten på anden sal til højre i etageboliger til den ældre villaejer i forstaden, rækkehuset og gårdhavehuset i samme forstad og patriciervillaen ved bugten. Tilflytterne er interviewet om hvorfor de er flyttet til boligområdet, om valget af bolig og om deres boligpræferencer i almindelighed. Århus er valgt fordi byen rummer eksempler på alle de typer af boligområder, man kan finde i danske byer. Resultaterne vil derfor kunne overføres på andre områder i Danmark. Blandede ejerformer en vigtig del af velfærdspolitikken. Et mål med projektet er at opnå indsigt i processer bag byens sociale geografi. Denne ambition er blandt andet aktualiseret af en øget boligpolitisk interesse for segregation. Begrebet dækker relativ social ulighed eller markante kulturelle forskelle i mellem forskellige områder i byen (Knox 1995). Velfærdssamfundet har løbende fremhævet politikker og foranstaltninger for at modgå segregation. Man har tilstræbt et vist socialt miks. Et vigtigt midel er blandede ejerformer. Senest er denne boligpolitik tilkendegivet i den danske regerings bypolitiske perspektiv- og handlingsplan Fremtidens by fra I dette manifest for byen og dens muligheder slås der blandt andet til lyd for blandede boformer, og for planlægning af en by for alle (BBM 1999). Forståelse af hvordan man vælger bolig er vigtig i forsøget på at modgå den socialt opdelte by fordi segregation kan betragtes som et produkt af de flyttemønstre de mange valg resulterer i. Man skal dog ikke glemme, at en del husstande, med begrænsede ressourcer, ikke har noget boligvalg. De vil ofte blive henvist til bestemte boligområder, hvilket forklarer en del af segregation. De mange flytninger cementerer segregationen. På landsplan skifter omtrent 20 pct. af den danske befolkning hvert år bopæl. I Københavns kommune er tallet ca. 26 pct. I Århus 24 pct. (Andersen og Ærø 1997). Denne relativt voldsomme flytteaktivitet cementerer byens sociale geografi. En forkla- BOSTADSMARKNADEN Baggrund Boligkarriere Livscyklusstade Køn Livsstil Præferencer Økonomi Beliggenhed Boligkvalitet Hverdagsliv Livsstil Ressourcer Materielle Kundskaber Sociale Det lokale boligmarked Struktur Fordelingsprincipper Faktsik fordeling Faktisk valg FIGUR 1. MODEL FOR HUSSTANDENS BOLIGVALG PÅ ET LOKALT BOLIGMARKED. FIGUR 2. OMRÅDER I ÅRHUS, HVORFRA HUSSTANDE TILFLYTTET I PERIODEN ER UDTRUKKET TIL DELTAGELSE I SURVEYUNDERSØGELSE. ring på dette forhold kunne være, at sociale og kulturelle forhold guider denne strøm af flytninger så den sociale geografi reproduceres. Hidtidig forskning har endnu ikke kunnet forklare disse processer. Geografen Poul Knox udtrykker det således: Although it is widely accepted that shaping and reshaping of urban social areas is a product of the movement of households from one residence to another, the relationships between residential structure and patterns of residential mobility are only imperfectly understood. (Knox 1995) Projektet bygger på en hypotese om at boligvalg og områdepræferencer er drevet af boligområdets fysiske kvaliteter, men at en søgning efter de subkulturer livsstile, der dominerer eller kendetegner det enkelte område, er afgørende for valget. Et boligområde ses som et domæne for en eller flere livsstile. Udover at bidrage til forståelse af mekanismer bag segregation søger projektet at svare på om beboerne opfatter og værdsætter boligområder udfra et værdisæt, der harmonerer med områdets planlægningsmæssige og bypolitiske velfærdsideal. Analytiske perspektiver på boligvalg og boligpræferencer Ændringer i husstandens sammensætning og alder er gentagne gange påvist som årsag til flytninger. Når man danner par, får børn, børnene flytter hjemmefra, eller en ægtefælde dør, ændres boligbehovet: man søger en større eller mindre bolig, en bolig i nærheden af offentlig service, eller tættere på familie og slægtninge. 20

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Producerat av: Mattias Hermansson & Knut Espen Johansen, KGH Consulting Uppdragsgivare:

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg.

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg. Statsborgerskap og stemmerett 409 Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte Statsborgerskap og stemmerett Referat: Del I s. 225 flg. Debattleder: Professor jur. dr. Mikael Hidén, Finland. 410 Talere

Läs mer

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Annika Af Trolle (Folkbildningsrådet), Lill Perby (Folkbildningsförbundet) og Hilde

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Unionsupplösningen 1905: Ruth Hemstad Torbjörn Nilsson Ole Kr. Grimnes Lars-Åke Engblom Roald Berg Leif Høghaug Jarl Torbacke Intervju

Läs mer

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til folkehøgskolene (vær snill å send videre til:) -rektor, assisterende rektor/inspektør -lokallagsleder Kopi til: Vår ref.: 13/15/A 1.08, Oslo, 30.01.2015 FHF-rundskriv 4/2015 Nordisk folkehøgskoleråd

Läs mer

En mer ansvarsfull avfallshantering?

En mer ansvarsfull avfallshantering? En mer ansvarsfull avfallshantering? Chef för juridiska ärenden Leena Eränkö Tf. Verkställande direktör Esa Nummela Växjö 28.5.2013 Avfallshantering i Sverige och i Finland 2005 JLY-Medlemsinfo 3-4/2005

Läs mer

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE ET PROSJEKT I GRENSEBROEN-FAMILIEN Per Thomas Huth Regionalt Innovationssystem TELDRE Trådløs Pasient FoU-ROM Utstillinger som for eksempel: Fremtidig

Läs mer

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 En unik universal-dimmermottagare för fjärrstyrning av husets dimringsbara ledlampor (230 V), energisparlampor (CFL/ESL), glödlampor, halogenlampor, induktiva

Läs mer

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun 1(5) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen är att delar av gällande detaljplaner

Läs mer

Fredag: den Stora. välkomstfesten. Dag för dag i Dubai

Fredag: den Stora. välkomstfesten. Dag för dag i Dubai Tlf.: 04-3370062, Mob.: 050 5575447 (norsk prest) 050-5506821 (svensk prest), e-post: norsea@eim.ae, www.sjomannskirken.no/dubai eller www.svenskakyrkan.se/dubai Fredag: den Stora Dag för dag i Dubai Söndag

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Fastighetsköp på nätet

Fastighetsköp på nätet Fastighetsköp på nätet Stommen av presentationen: Inskrivningsärenden vid Österbottens lantmäteribyrå, kort presentation Nättjänsten för fastighetsköp Allmän beskrivning Egenskaper Tidtabell 1 MAANMITTAUSLAITOS

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun 1(6) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen avser till att göra det möjligt

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

21 FÖRRÄTTNINGSKOSTNADER

21 FÖRRÄTTNINGSKOSTNADER 1 21 FÖRRÄTTNINGSKOSTNADER 21.1 ALLMÄNT... 3 21.1.1 Fakturering av förrättningsutgifter efter 28.2.2014... 3 21.2 KOSTNADER och ersättningar som förrättningen orsakar... 3 21.2.1 Allmänt... 3 21.2.2 Om

Läs mer

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång dialogen #1 2002 en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Läs mer

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Elin Reite, Avdelningsdirektör, Skoleetaten Oslo Ordförande 2003 Lisbeth Fossum, Pedagogisk vägledare,

Läs mer

Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013

Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013 Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013 Deltagare: Per Firring Jensen, Anna Kaikkonen, Jarle Översveen, Kari Jensen, Kjell Wahlbeck, Håkan Axelsson, L-G Strandberg, Monica Rhodiner, Marie Norrby, Mikko

Läs mer

2. Lagstiftning och föreskrifter som gäller i Norge respektive Sverige återfinns i bilaga 1.

2. Lagstiftning och föreskrifter som gäller i Norge respektive Sverige återfinns i bilaga 1. Avtal mellan Norska Kennel Klubben och Svenska Kennelklubben gällande fågelhundsklubbars rätt att bedriva träningsverksamhet som arrangeras i respektive land. 1. Norska Kennelklubben (NKK) och Svenska

Läs mer

Gods på baneseminar 15 april 2013

Gods på baneseminar 15 april 2013 Tom Granquist, Senior Rådgiver, Akershus fylkeskommune/ Gøteborg Oslo Samarbeidet (GO), 05.04.2013 Gods på baneseminar 15 april 2013 Er det håp for syd-korridoren på bane? På kortsikt? På lengre sikt?

Läs mer

2.»FORSETT OG RETTSVILLFARELSE I STRAFFERETTEN«

2.»FORSETT OG RETTSVILLFARELSE I STRAFFERETTEN« Utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade 113 att advokaterna kan övertyga sina klienter om, att ingen orätt har skett dem. Det är viktigt i en angelägenhet, där det är just fråga om förtroende. Jag

Läs mer

Oslo den 30 oktober 2014

Oslo den 30 oktober 2014 Oslo den 30 oktober 2014 Connect är en ideell organisation som matchar entreprenörer med kompetens och kapital från näringslivet. Därigenom förkortar vi deras väg till verkliga och varaktiga resultat.

Läs mer

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE PROJEKT NÄTPEDAGOGIK SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE ÅLANDS HOTELL OCH RESTARUANGSKOLA 19 MARS 2009 Projekt Nätpedagogik är delfinansierat av Europeiska Socialfonden och Ålands landskapsregering Program

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009 MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Söråkers LEGO Team Vi kommer fra Söråker Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 7 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Nordisk Pendlingskarta 2007

Nordisk Pendlingskarta 2007 Nordisk Pendlingskarta 2007 Baserat på senaste statistik från 2004 TemaNord 2007:584 Nordisk Pendlingskarta TemaNord 2007:584 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007 ISBN 978-92-893-1570-8 Tryck: Ekspressen

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall

Läs mer

Familjeterapeut erbjuder gratis hjälp. Denna veckan i Dubai. Tre kvällar i kyrkan: En för tonårsföräldrar, två för hjälp i samlivet

Familjeterapeut erbjuder gratis hjälp. Denna veckan i Dubai. Tre kvällar i kyrkan: En för tonårsföräldrar, två för hjälp i samlivet Tlf.: 04-3370062, Mob.: 050 5575447 (norsk prest) 050-5506821 (svensk prest), e-post: norsea@eim.ae, Denna veckan i Dubai Söndag 17 oktober: Öppen kyrka kl. 11-13 kl 20.00 Kör Måndag 18 oktober: kl 10.00-12.00

Läs mer

Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp?

Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp? Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp? Erfaringer fra undervisning i Second Life Demonstrasjon av Virtuelt Campus Høgskolen i Molde Högskolan i Kalmar Bjørn Jæger bjorn.jager@himolde.no www.himolde.no

Läs mer

Tema Nordiska Ministerrådet

Tema Nordiska Ministerrådet Fokus: Flykningerennet sid 6 9 Vil forbedre arrangementet Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 5 Gäddede satsar på systembolag nr 1/2013 Projektledaren har ordet sid 2 Vi skal bygge

Läs mer

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g Nordens Välfärdscenter Rapport I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g 1 Forord Den nordiske velferdsmodellen er bygget på noen felles verdier. Et sentralt mål er å skape muligheter, slik at

Läs mer

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER Datum Ansökning Projektets namn

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Vad är en innovativ miljö för mig? Tänkbart förslag till generellt svar: Ett liv där jag ofta

Läs mer

Nyhetsbrev 4/2014. Effektivare försörjning med NeC. Norsk satsning på e- Build Supply

Nyhetsbrev 4/2014. Effektivare försörjning med NeC. Norsk satsning på e- Build Supply INNEHÅLL 1 Effektivare försörjning med NeC 2 Norsk satsning på e-build Supply 3 Workshop om aviseringar 4 Arbetsgrupp om BIM och logistik 5 Hogia satsar på NeC 6 PEPPOL rekommenderas av SFTI 7 Standard

Läs mer

Zodiac Znookerphone 55 Svenska/Norsk

Zodiac Znookerphone 55 Svenska/Norsk MANUAL ZODIAC ZNOOKERPHONE 55 Zodiac Znookerphone 55 Svenska/Norsk 1 1. PACKA UPP I kartongen skall det finnas: 1. Telefondel 2. Lur 3. Linjekabel med telejack 4. Lurkabel spiral 5. Bruksanvisning För

Läs mer

Nordisk lagharmonisering inom familjerätten. Gemensamt

Nordisk lagharmonisering inom familjerätten. Gemensamt Nordisk lagharmonisering inom familjerätten Torsdagen den 18. augusti 2005 kl. 13:30 Nordisk lagharmonisering inom familjerätten (gemensamt) (Se sidorna 7 36 i Bind I) Island: Højesteretsadvokat Valborg

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

Öppna upp företagsdata

Öppna upp företagsdata Öppna upp företagsdata 2012-10-17 david.norheim@computas.com Sundsvall 42, 17. oktober 2012 27.02.2013 Computas AS 2008 Agenda Intro Länkade data Företaksdata Demo Framtida Ambitioner 2 Computas AS 27.02.2013

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

The Klarna story: framtiden för näthandel och mobilhandel

The Klarna story: framtiden för näthandel och mobilhandel The Klarna story: framtiden för näthandel och mobilhandel Fredrik Green Country Manager Norway Det här är Klarna Group Grundat 2005 med fokus på att förenkla handeln online Ledande aktör i Europa inom

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Foredragsholdere. Kenneth Isaksson AB Centek

Foredragsholdere. Kenneth Isaksson AB Centek Foredragsholdere Kenneth Isaksson AB Centek Centek är representant för nätverket Enterprise Europe Network som är ett viktigt instrument i EU:s strategi för att främja tillväxt och sysselsättning. Nätverket

Läs mer

Amestodagen 2015. Amesto Sourcing BRUKERSAMLING

Amestodagen 2015. Amesto Sourcing BRUKERSAMLING Amestodagen 2015 Amesto Sourcing BRUKERSAMLING Amesto SIMPLIFYING BUSINESS Amestodagen 2015 Deltaker Per-Erik Salvesen Nedre Romerike Innkjøpssamarbeid Snorre Strandrud Nasjonalbiblioteket Halldor Halldorsson

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Norge och Sverige har vi samma brandskyddsproblem? Anders Lundberg - Brandingenjör

Norge och Sverige har vi samma brandskyddsproblem? Anders Lundberg - Brandingenjör Norge och Sverige har vi samma brandskyddsproblem? Lars Haugrud - Senioringeniør Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap(dsb) Anders Lundberg - Brandingenjör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning www.nckultur.org Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org Östersund, 2013 -1- Norska museer har ett stort engagemang för lärande och pedagogik. Det visar

Läs mer

Stor temaspecial inför ungdomskonferensen

Stor temaspecial inför ungdomskonferensen nyheter sid 4 5 Världsstjärnor undervisar i swing-dans Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 26 27 Miljonsatsning på sørsamisk kultur i Røyrvik nr 5/2012 Projektledaren har ordet sid

Läs mer

Møt sommeren med stil!

Møt sommeren med stil! Møt sommeren med stil! PREMIER verdt opptil RIG 8000,- A! PREMIER verdt opptil REKrutteringskampanje P7-8 (25 april - 5 juni, ) Produktpakke for bare kr 85,-! 1 85,- start i katalog 7 ELLER 8 verdi 757,-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson Den nya skogsindus trin Gunnar Olofsson Skogen idag 30% av världens skogar år 2010 används för produktion Virkesproduktion 7 % 15 % 30 % Skydd av biologisk mångfald Erosionsskydd Sociala tjänster 24 %

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014 FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold,

Läs mer

FIRST LEGO League. Östersund 2012

FIRST LEGO League. Östersund 2012 FIRST LEGO League Östersund 2012 Presentasjon av laget Nyheden 8a Vi kommer fra Östersund Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 9 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nyhedens skola

Läs mer

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014 FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold, som

Läs mer

Vägg-/bordsklocka, radiokontrollerad Veggur/bordklokke, radiokontrollert

Vägg-/bordsklocka, radiokontrollerad Veggur/bordklokke, radiokontrollert 31-4465 Vägg-/bordsklocka, radiokontrollerad Veggur/bordklokke, radiokontrollert SVENSKA NORSK Ver. 2007-06 www.clasohlson.com SVENSKA Vägg-/bordsklocka, radiokontrollerad Art.nr 31-4465 Läs igenom hela

Läs mer

friskere velferd Beat for beat 2013 1 av 40 Hva kan overføres til norske kommuner og offentlig forvaltning?

friskere velferd Beat for beat 2013 1 av 40 Hva kan overføres til norske kommuner og offentlig forvaltning? Hva har vi lært av våre år i industrien og studier verden over? Hva kan overføres til norske kommuner og offentlig forvaltning? Thorleif K. Sire thorleif@flowit.no +47 91 32 60 20 Kjell Alpers www.flowit.no

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 Fritidshem kunskap i gemenskap Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 PROGRAM Fritidshemssymposium 14 15 maj 2014 Jönköping Fritidshem Kunskap i gemenskap Program Onsdag 14 maj 09.00-10.00 Registrering

Läs mer

Vad kostar en avstyckning i Norden?

Vad kostar en avstyckning i Norden? s t o f n u n l a n d s s t y c k n i n g F R A D E L I N G a v s t y c k n i n g u d s t y c k n i n g Vad kostar en avstyckning i Norden? Nordisk benchmarking, juni 2006 Göran Eriksson och Karin Lindgren

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

DIARIENUMMER N30441-64-12. Projekt: Förprojekt Leverantörsutvecklingsprogram vindkraft Sverige/Norge

DIARIENUMMER N30441-64-12. Projekt: Förprojekt Leverantörsutvecklingsprogram vindkraft Sverige/Norge BESLUT DATUM 2012-09-14 DIARIENUMMER N30441-64-12 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Energidalen i Sollefteå AB Att: Tord Fjällström Nipan 163 881 52 Sollefteå Projekt:

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport september 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift

Läs mer

Remissammanställning för. Hotell, restaurant og konferanse. Version 4.0. 23. oktober 2013. Nordisk Miljömärkning

Remissammanställning för. Hotell, restaurant og konferanse. Version 4.0. 23. oktober 2013. Nordisk Miljömärkning Remissammanställning för Hotell, restaurant og konferanse Version 4.0 23. oktober 2013 Nordisk Miljömärkning ii Svanmärkta hotell, restaurang och konferanse - Remisssammanställning 055/Version 4, 23. Oktober

Läs mer

ERFARINGER MED SYKEFRAVÆR

ERFARINGER MED SYKEFRAVÆR Erfaringer med sykefravær ERFARINGER MED SYKEFRAVÆR TEMA A. OM DEG A1. Hvilken landsdel bor du i? Nord-Norge (Finnmark, Troms & Nordland) Trøndelag (Nord-Trøndelag & Sør-Trøndelag) Vestlandet (Møre- og

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

Kriminologiska institutionen Stockholms universitet. Rapport 2007:1. Redaktörer: Hanns von Hofer & Anders Nilsson

Kriminologiska institutionen Stockholms universitet. Rapport 2007:1. Redaktörer: Hanns von Hofer & Anders Nilsson Brott i välfärden Kriminologiska institutionen Stockholms universitet Rapport 2007:1 Redaktörer: Hanns von Hofer & Anders Nilsson Kriminologiska institutionen och författarna 2007 ISSN 1400-853X Brott

Läs mer

THE FRINGE FESTIVAL OF EDINBURGH. GRUPP C Erlend Jegstad, Elisabet Wilhede, Leo Ruckman, Eyrun Thorhallsdottir, Helena Emms, Anna hasselblad

THE FRINGE FESTIVAL OF EDINBURGH. GRUPP C Erlend Jegstad, Elisabet Wilhede, Leo Ruckman, Eyrun Thorhallsdottir, Helena Emms, Anna hasselblad THE FRINGE FESTIVAL OF EDINBURGH GRUPP C Erlend Jegstad, Elisabet Wilhede, Leo Ruckman, Eyrun Thorhallsdottir, Helena Emms, Anna hasselblad Inledning: Den 28 november 2003 åkte vi till Edinburgh för att

Läs mer