Mobil läkare Ljungby kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobil läkare Ljungby kommun"

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-rapport 2011:1 Mobil läkare Ljungby kommun Hanna Lunding

2

3 Sammanfattning I takt med att allt fler multisjuka äldre vårdas i det egna hemmet och antalet avancerade vårdinsatser som görs hemma ökar, ökar också behovet av läkarstöd inom hemsjukvården. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen under senare tid tryckt på en ökad läkarmedverkan i hemsjukvården för att undvika att patienterna i onödan läggs in på sjukhus. Patienten ska också erbjudas en god vård och ett värdigt omhändertagande livet ut, han/hon ska kunna bo i det egna hemmet så länge som möjligt, även om patienten är i behov av vårdinsatser. Ett värdigt omhändertagande livet ut innefattar också att få tillgång till palliativ vård i livets slut. Med målsättningen att öka tryggheten för patienter i hemsjukvården startades projektet Mobil läkare i Ljungby kommun i mars Projektet som är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och Ljungby kommun, finansieras av stimulansmedel från Socialstyrelsen och kommer att pågå fram till mars Mobil läkare genomför hembesök i ordinära boenden hos patienter inskrivna i hemsjukvården och fungerar som ett konsultativt stöd för hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkaren är tillgänglig på vardagar mellan kl Syftet med uppdraget har varit att beskriva modellen Mobil läkare i Ljungby kommun samt beskriva hur projektet arbetat i relation till sina egna målsättningar samt att göra en ekonomisk värdering av arbetssättet. Rapporten har baserats på projektets egen patientstatistik över hembesök, konsultationer och läkemedelsgenomgångar samt kvalitativa intervjuer med projektpersonal och vårdgrannar. Materialet visar att Mobil läkare har genomfört 770 hembesök, 773 konsultationer och 30 läkemedelsgenomgångar under perioden. Patientgruppen är äldre personer som i många fall lider av multisjuklighet. Majoriteten av patienterna har bott i ordinärt boende men nästan var tredje patient har bott i särskilt boende. Det är en stor spridning på patienternas kontaktorsaker. Samarbetet med hemsjukvårdens sjuksköterskor har visat sig fungera bra och Mobil läkare har varit en mycket uppskattad resurs. I jämförelse med andra modeller visar Mobil läkare i Ljungby på ett nära samarbete med kommunens hemsjukvård och även en mer fristående ställning från vårdcentraler/lasarettet än några av de övriga modellerna. Resursanalysen visar att ett besök av Mobil läkare kräver mindre resurser jämfört med om patienten skall tas om hand på vårdcentral eller akutmottagning. Resultatet måste dock tolkas med försiktighet då underlagen för den ekonomiska värderingen var svår att få fram liksom att beräkningarna bygger på mobil läkares egna antaganden om alternativt omhändertagande. Den resursmässiga besparingen ligger framförallt inom landstingets verksamhet. Studien visar på en fungerande organisationsmodell som bygger på ett nära samarbete mellan läkare och hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkaren har fungerat som en länk mellan landsting och kommun vilket bidragit till ett helhetsperspektiv och en förbättrad vård för patienten, Mobil läkare har därmed fyllt ett tomrum som tidigare funnits inom hemsjukvården. Under arbetet har några områden utkristalliserat sig som särskilt viktiga att ta ställning till gällande erfarenheter från projektet Mobil läkare, bland annat om Mobil läkare är en organisationsform som är överförbar till andra kommuner. 5

4 6

5 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND PROJEKT MOBIL LÄKARE I LJUNGBY KOMMUN Styrgrupp Målgrupp Finansiering Arbetssätt som det beskrivs i projektplanen UPPDRAGET SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DELRAPPORT LÄSHÄNVISNINGAR METOD OCH MATERIAL PERSPEKTIV PÅ PROJEKT MATERIAL BEARBETNING AV MATERIAL OCH ANALYS MOBIL LÄKARE UR ETT VERKSAMHETSPERSPEKTIV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE I LJUNGBY KOMMUN BESKRIVNING AV PROJEKTORGANISATION OCH ARBETSSÄTT Projektorganisation Utrustning En vanlig dag för Mobil läkare SAMARBETE MELLAN MOBIL LÄKARE OCH HEMSJUKVÅRDEN Hembesök till patienter inom hemsjukvården Konsultation till hemsjukvårdens sjuksköterskor Läkemedelsgenomgångar för hemsjukvårdspatienter Erfarenheter av samarbetet mellan Mobil läkare och hemsjukvården SAMARBETE MELLAN MOBIL LÄKARE OCH ANDRA VÅRDGRANNAR Rehabilitering Palliativ vård Vårdcentralerna SAMMANFATTNING MOBIL LÄKARE UR ETT JÄMFÖRANDE PERSPEKTIV ATT JÄMFÖRA MOBILA TEAMET FÖR ÄLDRE I VÄXJÖ MOBIL LÄKARE I UPPSALA KOMMUN MOBIL DOKTOR I UDDEVALLA/ORUST MOBIL LÄKARE I ÖSTERSUND MOBIL LÄKARE I LJUNGBY KOMMUN I RELATION TILL NÄMNDA MODELLER SAMMANFATTNING MOBIL LÄKARE UR ETT RESURSPERSPEKTIV HÄLSOEKONOMISKA PRINCIPER MOBIL LÄKARE SOM ETT KOMPLEMENT TILL PRIMÄRVÅRDEN I LJUNGBY AVGRÄNSNINGAR UTGÅNGSPUNKTER FÖR BERÄKNINGAR KOSTNADER FÖR MOBIL LÄKARE ALTERNATIVKOSTNADER Besök på vårdcentral Hembesök i jämförelse med besök på akutmottagning

6 5.6.3 Besök av Mobil läkare och inläggning på medicinklinik Besök på akutmottagning och inläggning på medicinklinik SAMMANFATTNING DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Organisationsform Organisationstillhörighet Upptagningsområde Tillgänglighet Andra modeller och överförbarhet SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR

7 1. Inledning Idag genomförs allt mer avancerade vårdinsatser i hemmet och allt fler patienter får också hemsjukvård, detta är något som ställer högre krav på hemsjukvårdens personal och ökar behovet av tillgängliga läkare ute i ordinärt boende (Socialstyrelsen 2008a). Socialstyrelsen understryker att alla medborgare har rätt till en god vår och ett värdigt omhändertagande hela livet ut. Vilket innebär att man ska erbjudas en kunskapsbaserad, säker, effektiv, jämlik och patientfokuserad vård inom rimlig tid (Socialstyrelsen 2008b). Som äldre ska man också ges möjligheten att bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt (SOU 2008:113) även vid behov av sjukvårdsinsatser. För att öka tryggheten för äldre i det egna hemmet har man på många håll i landet, både inom kommuner och landsting, testat modeller med mobila läkare eller mobila sjukvårdsteam. Projektet Mobil läkare i Ljungby kommun är ett tvåårigt samverkansprojekt mellan Ljungby kommun och Landstinget Kronoberg som startades i mars Projektet finansieras av stimulansmedel från socialstyrelsen och bygger på en nära samverkan mellan en landstingsanställd läkare och hemsjukvårdens sjuksköterskor. Projektet Mobil läkare erbjuder hembesök till personer i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården. Föreliggande rapport är en beskrivning av projektets första 16 månader som både ämnar skildra modellen Mobil läkare i relation till andra liknande arbetssätt, värdera projektets måluppfyllnad och utreda om det finns några kvalitativa och ekonomiska vinster med modellen. Rapporten skall fungera som underlag för beslut om vidare verksamhet. Detta är en redigerad upplaga av rapporten efter kommentarer från FoU Kronobergs redaktionsråd, våren Bakgrund På 1960-talet fick kommuner och landsting delat ansvar för vården av äldre i Sverige. Då det visade sig finnas strukturella och funktionella problem med detta, både oklarheter runt ansvaroch uppgiftsfördelning och bristande samverkan, initierades ett större reformarbete av äldreomsorgen i början av 1990-talet. Den så kallade Äldredelegationen ålades att bereda frågan om en eventuell förändring av huvudmannaskapet för äldreomsorgen för att komma åt de uppmärksammade problemen (Socialstyrelsen 1996). Äldredelegationens arbete mynnade ut i Ädelreformen prop. 1990/91:14 som trädde i kraft den 1 januari Genom denna reform övertog kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i särskilt boende medan ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende behölls inom landstingen. Efter överenskommelse mellan kommun och landsting samt med regeringens medgivande kunde kommunerna dock även överta ansvaret för vården i ordinärt boende. Det krävdes att alla kommuner inom ett landstingsområde accepterade förändringen innan ansvaret kunde flyttas över (SOU 2004:68). I samband med Ädelreformen gjorde man i Kronobergs län en överenskommelse där ansvaret för hemsjukvården både inom ordinärt och särskilt boende i länet lades över på kommunerna (FoU-Kronoberg 1999). Ansvaret för läkarkompetensen stannade dock hos landstinget vilket innebar att samarbete mellan de två aktörerna på detta område fortfarande var centralt (SOU 2004:68 och Socialdepartementet 2010). 9

8 Ungefär tio år efter Ädelreformens genomförande beslutade socialstyrelsen om en nationell översyn av organisationsformen. Resultatet samlades i utredningen Sammanhållen hemvård som presenterades i juni Utredningen beskriver hur vårdinsatser genomfördes utan en gemensam helhetssyn över patientens behov, detta åter igen med anledning av otydliga ansvarsgränser och bristande samverkan. Utredningen föreslog därmed att samtliga kommuner i landet skulle överta ansvaret för hela hemsjukvården, både i särskilt och ordinärt boende (SOU 2004:68). För att påskynda överlämnandet av hemsjukvården tillsatte Regeringen en nationell samordnare för ändamålet och i juni 2011 skall alla landsting ha inlett överlämningsprocessen (Socialdepartementet 2010). I utredningen framhöll socialdepartementet också att det största problemet vid denna tidpunkt var bristen på läkarmedverkan inom äldreomsorgen, något man senare tryckt på vid ett flertal tillfällen. Departementet menade att bristen på läkarmedverkan både påverkade möjligheterna för äldre att få vård i hemmet och personalens möjligheter att få stöd i medicinska frågor. Utredningen föreslog ett fortsatt ansvar för läkarinsatser från landstingens sida men betonade att kommun och landsting bör komma överens om omfattning i tid och former för landstingens läkarinsatser i den kommunala hemsjukvården (SOU 2004:68). Socialstyrelsen har under senare tid också visat på en hemsjukvård i förändring. Förutom förändringar rörande det organisatoriska ansvaret ser man också en förändring rörande behovet av vård bland patienterna. Sveriges befolkning har blivit äldre, samtidigt som stora årskullar närmar sig pensionsålder väntas också medellivslängden stiga och andelen äldre beräknas således fortsätta att öka. Fler äldre bor kvar längre i det egna boendet (Socialstyrelsen 2009) och antalet personer som får hemsjukvård ökar. I och med att allt fler avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser genomförs i det egna hemmet ökar också kraven på hemsjukvården och dess personal (Socialstyrelsen 2008a). Mobil läkare i Ljungby är ett utvecklingsprojekt för vården av äldre och multisjuka personer inom hemsjukvården i Ljungby kommun. Med anledning av hög arbetsbelastning och brist på läkarbemanning inom primärvården hade man från vårdcentralerna haft svårt att finna tid till hembesök. Samtidigt hade kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska uppmärksammat brister gällande tillgängligheten av läkarvård för hemsjukvårdens patienter. Ur detta växte en idé om en verksamhet med mobil läkarkompetens som kunde stödja hemsjukvårdens sjuksköterskor ute på fältet, öka tryggheten för patienter i hemmen samtidigt som den skulle kunna avlasta vårdcentralerna. Efter beviljade stimulansmedel startades projektet Mobil läkare i Ljungby i mars Projekt Mobil läkare i Ljungby kommun Som utgångspunkt för följande rapport ligger de mål- och syftesformuleringar som står att finna i Mobil läkares projektplan från I följande avsnitt presenteras projektet utifrån denna projektplan. Projektet Mobil läkare i Ljungby kommun startades som ett samarbetsprojekt mellan Ljungby kommun och Landstinget Kronoberg mars 2009 och kommer att löpa fram till mars Projektet innebär en utökat och fördjupat samarbete mellan primärvården och hemsjukvården i Ljungby kommun. Projektets mobila läkare är anställd av landstinget och arbetar helt mot kommunens hemsjukvård. 10

9 Målsättningen med projektet Mobil läkare är att: Erhålla en kompetensförstärkning inom hemsjukvårdens verksamhet. Öka tryggheten för personer som är inskrivna i hemsjukvården. Erbjuda läkarstöd utifrån ett primärvårdsperspektiv till de som bor i ordinära boenden och är inskrivna i hemsjukvården (Petersson 2009). Syftet med projektet är att: Erbjuda hembesök till medborgare inskrivna i hemsjukvården och i ordinära boenden utifrån ett primärvårdsperspektiv men inte vara en förlängning av slutenvårdsverksamhet i hemmet. Kunna erbjuda direktinläggning på sjukhus när det behövs. Erbjuda akuta hembesök i särskilda boenden med överrapportering till ordinarie läkare som har ett fortsatt uppföljningsansvar. Minska belastningen mot akutmottagningar. Vara ett komplement till primärvårdens verksamhet. Genomföra läkemedelsgenomgångar i ordinära boenden kopplade till hemsjukvården. Kartläggning och sammanställning över vilka behov av läkarmedverkan som finns i det ordinära boendet bland hemsjukvårdspatienter i Ljungby kommun. Att i samarbete med rådgivningsteamet till vissa delar delta i vård av patienter som finns inom Ljungby kommun. Öka kvalitén i palliativ vård och vid vård i livets slutskede (Petersson 2009) Styrgrupp I projektets styrgrupp sitter projektets läkare och tillika projektledare från Landstinget Kronoberg; representant från närsjukvårdsledningen i Landstinget Kronoberg; Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Ljungby Kommun; Sektionschef hemsjukvården Ljungby Kommun; verksamhetschef socialtjänsten Ljungby kommun samt en Distriktssköterska Ljungby kommun (Petersson 2009) Målgrupp I projektplanen står det också beskrivet att projektets målgrupp är patienter i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården i Ljungby kommun och som själva inte klarar av att besöka vårdcentral på grund av akut eller kronisk sjukdom (Petersson 2009) Finansiering Projektet finansieras av stimulansmedel från Socialstyrelsen som Landstinget Kronoberg erhöll 2008 för vård och omsorg för äldre. Ljungby kommun bidrar med sjuksköterskekompetens (Petersson 2009) Arbetssätt som det beskrivs i projektplanen Läkarbesök i hemmet sker efter prioritering av hemsjukvårdens sjuksköterskor och i samråd med mobil läkare. Huvudsakligen kommer hembesök att göras som akutbesök och som uppföljning i anslutning till akutbesöket. 11

10 Hembesök sker normalt tillsammans med hemsjukvårdens distriktssköterska. I enstaka fall enbart av mobil läkare. I samband med hembesök görs medicinska bedömningar, utförs provtagning, insätts behandling och ges råd. Inga remisser behövs för kontakt till mobil läkare, utan sker i första hand via telefonkontakt till hemsjukvården. Målet är att undvika väntelistor och att klara hembesök samma eller nästkommande dag som kontakt tas till hemsjukvården. Mobil läkare gör medicinsk bedömning och inleder i förekommande fall behandling. Hemsjukvårdens distriktssköterska utför provtagningar (Petersson 2009). 1.3 Uppdraget FoU Kronoberg, landstinget och kommunernas Forsknings- och utvecklingsenhet, har på uppdrag av projektets styrgrupp genomfört följande beskrivning av Mobil läkare i Ljungby kommun. Beskrivningen väntas ge underlag till beslut om verksamhetens fortsättning samt fungera som komplement i överrapporteringen till Socialstyrelsen. Uppdraget har varit indelat i två delar: Delrapport. Baseras på statistik från projektets första 9 månader. Överlämnades till uppdragsgivaren 15 mars Slutrapport. Baseras på statistik och intervjuer från projektets första 16 månader. Överlämnas till uppdragsgivaren 31 oktober Uppdraget har genomförts av utvärderare Hanna Lunding, under handledning av Eva Wikström, FoU-ledare inom äldreområdet. Ekonomisk analys av projektet gjordes under handledning av Forskningsledare Birgitta Grahn. 1.4 Syfte Syftet är att beskriva modellen Mobil läkare, sett i relation till andra liknande arbetssätt, samt att värdera kvalitativa och ekonomiska vinster med arbetssättet, sett ur verksamhetsperspektiv. 1.5 Frågeställningar Följande frågor har formulerats för att uppnå syftet: Vad karakteriserar arbetssättet Mobil läkare i Ljungby? Vad skiljer detta arbetssätt från mobila teamet för äldre i Växjö? Vad finns för liknande verksamheter i landet? Hur många hembesök genomförs i verksamheten (per vecka, per månad mm.)? Hur många patienter återkommer och hur många besök får patienterna? Vad genomförs under besöket? Hur ser målgruppen ut? (ålder, kön, boende) Från vilka delar av kommunen kommer patienterna? Vilka är kontaktorsakerna? Hur lång tid tar ett besök? 12

11 Vilka personer deltar i besöket? Vad hade patienten gjort om inte Mobil läkare fanns? Hur många patienter blev inlagda efter hembesöket? Hur påverkas det totala omhändertagandet av patienter inskrivna i hemsjukvården? Har antalet kontakter från hemsjukvården till vårdcentralen respektive slutenvården påverkats? Har Mobil läkare ökat kvaliteten på vård i livets slutskede i hemmet? Vilken betydelse har mobil läkare för sjuksköterskor i hemsjukvården? Har hembesöken från vårdcentralerna påverkats av Mobil läkare? Vad kostar hembesök av Mobil läkare i relation till alternativkostnaderna? (Wikström/Pettersson-Lindberg 2009). 1.6 Delrapport Delrapporten som presenterades mars 2010 visade sammantaget att Mobil läkare hade gjort 389 besök under projektets första 9 månader. Rapporten visade också på en stadig ökning i antalet genomförda hembesök inom projektet. Projektet hade i enlighet med sitt syfte i huvudsak gjort hembesök i ordinärt boende (309 stycken) men även gjort akuta besök i särskilt boende (80 stycken). Rapporten visade även att perioden under 2009 var en rent formativt viktig period för projektet då rutiner och arbetssätt byggdes upp. Projektet utökades med en deltidsanställd kommunal sjuksköterska från 1 september De tillfälliga möten som Mobil läkare i början hade för att presentera projektet för hemsjukvårdsteamen formades till en veckomässig rutin. 1.7 Läshänvisningar I rapporten behandlas två olika grupper av kommunala sjuksköterskor, dels de sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården och dels projektets egna sjuksköterskor. För att underlätta hänvisningen i texten kommer personalen inom hemsjukvården att refereras till som sjuksköterskor även om det kan röra sig om distriktssköterskeutbildad personal. Dessa sjuksköterskor är ofta också patientansvariga sjuksköterskor (PAS) vilket gör att benämningen PAS också kan förekomma i rapporten. Vid hänvisning till hemsjukvård, vårdcentraler eller andra vårdgivare som deltagit i intervjuer så refererar denna hänvisning till det urval av informanter som deltagit i intervjuerna och således inte hela verksamheten. Termen Vårdgrannar kommer genomgående att användas i texten som ett samlingsnamn för övriga vårdgivare som ingått i arbetet; Hemsjukvårdens sjuksköterskor; Rådgivningsteamet, läkare vid vårdcentralerna samt kommunrehabiliteringen. Observera att rapporten bygger på data insamlat under olika perioder. Denna slutrapport inkluderar också delar av den delrapport som gjordes i mars 2010 och kan därför bitvis vara identisk till språk och form. 13

12 2. Metod och material 2.1 Perspektiv på projekt Att utvärdera en organisation innebär ofta att beskriva och studera hur verksamheten fungerar i relation till sina egna mål (Kylén 2008). Denna studie bygger på en kombination av en deskriptiv och en normativ modell. Vilket innebär att projektet Mobil läkare kommer att beskrivas utifrån hur det uppfattas av projektmedarbetare och vårdgrannar samtidigt som den kommer att relateras till de mål och syften som återfinns i projektets projektplan. Vidare kommer projektet att jämföras med andra sätt att arbeta med mobil läkarkompetens i Sverige samt diskuteras utifrån ett resursperspektiv. 2.2 Material Rapporten behandlar perioden mars 2009 juni 2010 (16 månader). Den bygger både kvalitativ och kvantitativ dataanalys och skall ses som en summativ presentation av den period projektet varit verksamt. De kvantitativa data som använts har främst bestått av manuellt införda patientdata. Statistik över alla hembesök och läkemedelsgenomgångar har registrerats av den mobila läkaren mellan april 2009 och juni 2010 (15 månader) och statistik över sjuksköterskornas konsultationskontakt med Mobil läkare har registrerats av hemsjukvården mellan januari och juni 2010 (6 månader). Därtill har även befintliga siffror som besöksstatistik, beläggningsstatistik samt ekonomiska data erhållits av Landstinget Kronobergs ekonomiavdelning och Ljungby kommun. Vidare har 12 kvalitativa intervjuer (4 fokusgruppsintervjuer och åtta enskilda varav en telefonkontakt) genomförts med projektdeltagare och vårdgrannar under hösten Bearbetning av material och analys Det statistiska materialet har bearbetats i programmet SPSS (Statistical Package for the Social Science). Resultatet beskrivs deskriptivt och presenteras i frekvenstabeller och diagram. Intervjumaterialet transkriberades och lästes igenom. Därefter kondenserades materialet ned och de viktigaste bitarna lyftes ut till analys. (För mer utförlig beskrivning av metod och material se Bilaga 1). 14

13 3. Mobil läkare ur ett verksamhetsperspektiv 3.1 Vård och omsorg av äldre i Ljungby kommun I Ljungby kommun bor omkring personer och av dessa bor i Ljungby stad (Ljungby kommun 2011). Nära 10 procent av befolkningen är över 75 år (SCB 2011). Inom ramen för kommunens äldreomsorg erbjuds bland annat hemtjänst, särskilt boende, väntjänst, matdistribution, trygghetslarm och hemsjukvård. Hemsjukvården ger alla invånare, oavsett ålder, möjligheten att ansöka om att få sjukvård i hemmet om de inte på egen hand har möjlighet att ta sig till vårdcentral. Hemsjukvården kan bland annat hjälpa omsorgstagaren med läkemedel, bistå med hjälpmedel, ge vård i livets slut samt ge råd och stödja närstående (Ljungby kommun 2010). Hemsjukvården i kommunen är organiserad i fem hemsjukvårdsområden av varierande storlek. I kommunen finns också sex särskilda boenden; Brunnsgården, Ljungberga och Ljungsätra i Ljungby centralort, Björkäng i Lidhult, samt Bergagården och Åbrinken i Lagan. Hemsjukvårdsteamen utgår från kommunens särskilda boenden och åker därifrån ut till patienter som har hemsjukvård i ordinärt boende. De patienter som Mobil läkare besöker har alla beviljats hemsjukvård på grund av sina specifika hälso- och sjukdomstillstånd. Det finns en stor variation bland patienterna och deras behov men det finns också saker som binder dem samman som grupp. Många patienter är multisjuka äldre som har ett stort och sammansatt vårdbehov, en grupp som också beskrivs har nära till oro och ängslan. Under 2009 var 1569 personer inskrivna i hemsjukvården och av dessa bodde 882 i ordinärt boende och utgjorde således projektet Mobil läkares primära målgrupp (Tabell 1). Tabell 1. Antal personer inskrivna i hemsjukvården i förhållande till kön och boende Kön Kvinnor Män Alla Boende Särskilt Ordinärt Särskilt Ordinärt Särskilt Ordinärt Antal Total I centrala Ljungby ligger Ljungby lasarett vilket är det andra av Landstinget Kronobergs två lasarett i länet. Landstinget driver också fyra vårdcentraler i kommunen, Vårdcentralerna Sländan och Kungshögen i Ljungby centralort samt vårdcentralerna i Lagan och Lidhult. Tabell 2 nedan visar antalet listade på respektive vårdcentral 1 På uppgift av Ljungby kommun

14 Tabell 2. Antal listade 31 december per vårdcentral i Ljungby kommun Vårdcentral Antal listade Sländan Kungshögen Lagan Lidhult Totalt Beskrivning av projektorganisation och arbetssätt Projektet Mobil läkare vänder sig till personer inskrivna i hemsjukvården i Ljungby kommun, främst till personer boende i ordinärt boende men vid akut behov även till patienter i särskilt boende. Inför projektstart gjordes ett par informationsinsatser genom att delar av projektets styrgrupp, den mobila läkaren och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, deltog vid sjuksköterskemöten och var i kontakt med vårdcentraler för att beskriva projektet och dess syfte Projektorganisation I projektet arbetar en landstingsanställd läkare. Läkaren planerar själv sitt arbete och kommunicerar direkt med hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkaren kontaktas via telefon för konsultation och bokning av hembesök och genomför hembesöken tillsammans med hemsjukvården. Projektet utökades den 1 september 2009 med en sjuksköterska från Ljungby kommun. Planen var inledningsvis att sjuksköterskan skulle följa med läkaren ut och assistera vid hembesök. Efter att ett par besök genomförts ansåg man dock att det inte fanns behov av ytterligare en sjuksköterska eftersom PAS redan deltog under besöken. Man upplevde att en grupp på 3 personer blev för stor och att det kunde ha en stressande effekt på patienten. Det beslutades därför att projektets sjuksköterska endast skulle följa med ut när PAS inte hade möjlighet eller när extra assistans behövdes. Vidare står projektets sjuksköterska för planering och administration av läkemedelsgenomgångar, hantering av statistik samt daglig kalibrering av projektets apparater. Både läkaren och sjuksköterskan har kontor i anslutning till Kommunrehabiliteringens lokaler i centrala Ljungby. De är dock helt fristående från övrig verksamhet i byggnaden. Mobil läkare arbetar formellt mellan kl men har anpassat sin arbetstid något för att bättre fungera ihop med hemsjukvården och är i praktiken tillgänglig mellan kl Projektet har en styrgrupp som aktivt sammanträdde under verksamhetens uppbyggnadsfas. Därefter har gruppen endast sammankallas vid behov, vilket under senare tid har varit mycket sällan. Däremot har regelbunden kontakt funnits mellan den mobila läkaren och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 2 På uppgift Landstinget Kronoberg, Vårdvalet. 16

15 3.2.2 Utrustning Projektet har en leasingbil som ställts till förfogande av Ljungby kommun. Den utrustning läkaren har med sig ut på hembesöken har under projektperioden utökats för att på bästa sätt kunna möta patienternas behov i hemmen. Idag har Mobil läkare med sig följande utrustning: CRP-mätare Urinsticka Blodsockermätare SaO2-mätare Blodtrycksmanchett EKG Otoscop Bladderscan Suturset Infusionsset Öronspolningsset Doppler Laptop med 3G-uppkoppling Hjärtstartare (gåva från hjärt-/lungsjukas förening). Mobil läkare har även med sig de vanligaste läkemedlen för att kunna ge patienterna en första behandling samt medicin för en eller ett par dagar framåt. Därmed kan patienten få snabb behandling och ett eventuellt akutbesök till apotek kan undvikas, vilket är en stor fördel för de patienter som bor ute på landsbygden, menar sjuksköterskor i hemsjukvården En vanlig dag för Mobil läkare Läkaren börjar sin arbetsdag kl med administration; kontakt med sjuksköterskor samt att planera dagen och gå igenom de patienter som skall besökas. När projektet startades var tanken att Mobil läkare skulle åka runt inom hemsjukvården och presentera sig och projektet för att på så sätt lära känna personalen och starta upp verksamheten. Det visade sig dock finnas ett stort behov av att träffa läkaren och dessa möten byggdes snart upp till en mer kontinuerlig kontakt. Läkaren besöker nu alla hemsjukvårdsområden en gång i veckan, ett område per dag: Måndag Ljungberga i Ljungby. Tisdag Björkäng i Lidhult. Onsdag Ljungsätra i Ljungby. Torsdag Brunnsgården i Ljungby. Fredag Åbrinken i Lagan. Då även de sjuksköterskor som arbetar i ordinärt boende utgår från särskilt boende hålls veckomötet där på plats. Läkaren är på plats vid kl. 9 på förmiddagen förutom i Lidhult där mötet är förlagt till eftermiddagen. Dessa möten tar mellan 1-2 timmar och brukar bestå av allt från dosjusteringar, recept, prover till bokning av besök och akutbesök på området. Ljungby är, i jämförelse med övriga kommuner i länet, en stor kommun och det är relativt långt att köra mellan orterna. Läkare beskriver dock att mycket arbete sker i bilen via mobiltelefon och handsfree på väg mellan möten och hembesök. Sjuksköterskorna kontaktar honom 17

16 under dagen via telefon för konsultation och bokning av hembesök. Mellan tiden är läkaren åter på sitt kontor för ytterligare administration, så som diktering, dokumentation, recept och prover. 3.3 Samarbete mellan Mobil läkare och hemsjukvården När materialet analyserats har tre viktiga komponenter i modellen Mobil läkare framträtt. Dessa kommer nedan att behandlas var för sig för att i möjligaste mån beskriva deras funktion och betydelse för projektet samt för personal och patienter inom hemsjukvården. De tre viktiga hörnstenarna i projektet har visat sig vara: Hembesök till patienter inom hemsjukvården. Konsultation till hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkemedelsgenomgångar för hemsjukvårdspatienter i ordinärt boende Hembesök till patienter inom hemsjukvården Det första och mest tongivande målet med projektet Mobil läkare har varit att Erbjuda hembesök till medborgare inskrivna i hemsjukvården och boende i ordinära boenden utifrån ett primärvårdsperspektiv men inte vara en förlängning av slutenvårdsverksamhet i hemmet (Petersson 2009). Alla hembesök initieras av och genomförs tillsammans med hemsjukvårdens sjuksköterskor och vanligen kan läkaren genomföra hembesöket redan samma eller nästkommande dag efter bokning. Hemma hos patienten går sjuksköterskan oftast in först, eftersom patienten lättare känner igen henne/honom kan patienten känna sig lugnare. Fördelen med att PAS deltar vid besöket är dessutom att hon/han under hembesöket kan bistå med information och ställa följdfrågor till patienten som gör att läkaren kan få en bättre bild av patientens tillstånd. Att sjuksköterskan, som känner patienten sedan tidigare, deltar vid besöket beskrivs därför vara mycket viktigt. Efter att patienten fått redogöra för sina besvär görs en undersökning. Läkaren gör en bedömning av om patienten är i behov av behandling samt om det är något som kan göras i hemmet. Är patienten i behov av medicinering kan läkaren omgående sätta in läkemedel och skriva recept för vidare medicinering/behandling. Mobil läkare gör också ändringar och nyinsättning av ApoDos. Antal hembesök Antalet hembesök har successivt ökat under projekttiden. Av naturliga skäl var antalet besök färre under projektets första månader då rutiner och arbetssätt fortfarande formades. Sjuksköterskorna beskriver hur de till en början var ovana vid möjligheten att ha en så pass nära och lättillgänglig läkarkontakt och därför inte riktigt visste hur de skulle använda sig av resursen. Men de såg snart fördelarna och läkarens tjänster kunde användas fullt ut. 18

17 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 Figur 1. Antal genomförda hembesök av Mobil läkare per månad Som figuren ovan visar varierar antalet genomförda hembesök per månad. Variationerna kan bland annat härledas till utbildningar, läkemedelsgenomgångar, semesterperioder då antalet hembesök blivit färre. Vidare var både projektets läkare och sjuksköterska under oktober 2009 engagerade i vaccinationsinsatserna mot den nya influensan A (H1N1). Eftersom projektet bygger på en läkares hembesök spelar ett par dagars frånvaro stor roll för statistikens utslag. Projektet har varit verksamt mellan april 2009 och juni 2010 när materialet sammanställdes och totalt hade 770 hembesök då genomförts. Trots att antalet månader och arbetsdagar var fler under 2009 har nästan lika många besök genomförts under 2010 (373 stycken) som under 2009 (397 stycken). Antalet besök per dag har varierat mellan 1-8 besök per dag. De dagar då endast ett besök genomförts har det enligt läkaren sammanfallit med utbildningar eller möten. För att åskådliggöra antalet hembesök har projekttiden delats in i tre lika långa perioder på fem månader vardera (Tabell 3). Tabell. 3. Totalt och genomsnittligt antal hembesök per månad, vecka och dag av Mobil läkare. (5 mån=22v=110dgr) Period Tidsperiod Totalt antal besök Genomsnittligt antal besök per månad Genomsnittligt antal besök per vecka Genomsnittligt antal besök per dag 1 April Aug ,8 2 Sep 2009 Jan ,5 3 Feb Juni ,8 1-3 April 2009 Juni ,3 Om patientens tillstånd behöver följas upp gör Mobil läkare ibland återbesök. För att se omfattningen av återbesöken ombads läkaren registrera om besöket var ett första, andra eller tredjegångsbesök hos patienten. Eftersom registreringen av denna variabel inte startades förrän mars 2010 innehåller underlaget endast 179 besök. Av dessa 179 var 172 förstagångsbesök, sex stycken var återbesök och endast ett besök har registrerats som ett tredjegångsbesök. Att större delen av besöken var förstagångsbesök utesluter dock inte att Mobil läkaren varit hos patienten tidigare i ett annat ärende. Det visar dock på att återbesöken är ganska få. Ett hembesök kan variera i längd, men tar vanligen mellan minuter. Om hembesöket innebär en längre behandling såsom infusion tar besöket istället runt en timme. I de fall då PAS inte haft möjlighet att följa med eller vid längre hembesök har istället projektets egen sjuksköterska följt med, detta för att frigöra PAS som då kunnat åka till nästa patient. Under 19

18 perioden har projektets egen sjuksköterska endast varit med vid ett par tillfällen och besöken har då varat mellan 1 och 1,5 timme. Boende Eftersom vårdcentralerna på regelbunden basis genomför hembesök hos patienter i särskilt boende har målsättningen med projektet varit att erbjuda läkarbesök i ordinärt boende. Om akut behov av besök har uppstått på särskilt boende har dock Mobil läkare haft möjligheten att genomföra hembesök även där. Statistiken visar att av de 770 hembesök som genomförts under perioden har en majoritet, 84 procent (645 stycken), varit till patienter i ordinärt boende, men samtidigt att nästan var sjätte besök varit hos en patient i särskilt boende (Figur 2) Ordinärt Särskilt Figur 2. Antal hembesök i ordinärt respektive särskilt boende genomförda av Mobil läkare Ålder och Kön Då projektet valt att inte tillämpa någon åldersgräns för vilka patienter man besöker finns det en stor åldersmässig spridning i patientgruppen. Patienterna har varit mellan 24 och 100 år. Eftersom hemsjukvårdens patienter i huvudsak är äldre personer har emellertid också de flesta hembesöken gjorts till personer i åldrarna år. Patienterna har främst varit i åldrarna år men nästan var tredje person har varit över 90 år (Figur 3) år år år år år Figur 3. Åldersmässig fördelning av patienter hos Mobil läkare När man tittar på den könsmässiga fördelningen bland patienterna ser man att en klar majoritet har varit kvinnor. Detta följer nästan fördelningen mellan män och kvinnor både i gruppen 75+ (SCB 2010) och fördelningen bland individer beviljade hemsjukvård i kommunen (Tabell 4). 20

19 Tabell 4. Könsfördelningen inom patientgruppen, inom gruppen 75+ i Ljungby kommun 3 samt inom hemsjukvården i Ljungby kommun 4 Könsfördelning Antal hembesök Hembesök Könsfördelning i Procent Könsfördelning inom gruppen 75+ i Ljungby i Procent Könsfördelning bland patienter inom hemsjukvården i Ljungby i Procent Män % 42 % 41 % Kvinnor % 58 % 59 % Totalt % 100 % 100 % Kontaktorsaker Det har visat sig finnas ett stort antal orsaker till varför Mobil läkare blivit kallad till ett hembesök. Materialet består av läkarens egna noteringar av kontaktorsaker vid hembesök. Vid delrapporten gjordes ett försök till kategorisering av de kontaktorsaker som registrerats. Med anledning av materialets spretighet var det svårt att kategorisera kontaktorsakerna på ett rättvist och korrekt sätt och därför har detta inte gjorts i slutrapporten. Vanligast förekommande är dock de kontaktorsaker som är förknippade med någon form av infektion, inflammation eller sårbildning. Andra vanligt förekommande kontaktorsaker är smärta, försämrat allmäntillstånd och trötthet, oro, depression och fallskador Infektioner/ Andning/ Smärta Försämrat AT/ inflammationer/ Cirkulation Trötthet sår Figur 4. Fördelning av de vanligast förekommande kontaktorsakerna Som tidigare beskrivits lider många personer inom patientgruppen av multisjuklighet och har många gånger ett brett sjukdomspanorama. Vissa patienter har därför också haft flera registrerade kontaktorsaker. Omkring 14 procent av patienterna har registrerats för fler än en kontaktorsak, en siffra som i sig inte vittnar om någon utbredd multisjuklighet. Med anledning av den stora spridningen av kontaktorsaker och möjligheten att patienten kan ha träffat den mobila läkaren av olika orsaker vid olika tillfällen, finns det dock anledning att tro att andelen multisjuka i patientgruppen är högre än vad statistiken visar. 3 SCB Ljungby kommun

20 Vårdcentralstillhörighet För att få en bild av den geografiska spridningen registrerades även patienternas vårdcentralstillhörighet (gäller endast besök genomförda mellan 25 mars juni 2010) (Figur 5). I materialet ser man en övervikt av patienter som tillhör vårdcentralerna Kungshögen och Sländan, vilket stämmer väl överens med antalet listade hemsjukvårdspatienter Hembesök av Vårdcentral totalt Hembesök av Mobil Läkare Kungshögen Sländan Lagan Lidhult Figur 5. Andel av vårdcentralernas hembesök genomförda av Mobil läkare under perioden 25 mars juni (Då endast ett hembesök från Jourläkarcentralen Ljungby registrerats under perioden ingår denna inte i figuren.) 5 Figur 5 visar att vid vårdcentralerna Kungshögen och Sländan står Mobil läkare för ungefär hälften av de totala hembesöken och i Lagan något mer än hälften. I Lidhult är antalet besök av Mobil läkare färre i relation till det totala antalet hembesök än på övriga centraler. Detta kan enligt allmän utsago från informanter i studien bero på närheten mellan vårdcentralen och det särskilda boendet på orten och en upparbetad kontakt mellan hemsjukvårdens sjuksköterskor och vårdcentralens läkare. Observeras bör dock att i det totala antalet besök från vårdcentraler ingår både hembesök i ordinärt och särskilt boende. (Se vidare förklaring fotnot nr 5). Alternativt omhändertagande Målsättningen med Mobil läkare har varit att fungera som ett komplement till vårdcentralerna i kommunen. Då belastningen på vårdcentralerna ibland leder till väntetid hoppades man genom Mobil läkare kunna ge hembesök i större utsträckning än vad man har möjlighet med inom ramen för vårdcentralernas ordinarie verksamhet och frigöra tid för andra patienter på vårdcentralerna. För att kunna avgöra var patienterna hade fått åka om Mobil läkare inte hade funnits fördes statistik över var sjuksköterskorna istället hade fått söka för patientens räkning. Denna bedömning har gjorts av den mobila läkaren själv. 5 Ett hembesök av Mobil läkare registreras hos den vårdcentral patienten är listad. Figuren ovan visar antalet hembesök genomförda av Mobil läkare i relation till Vårdcentralernas totalt antal registrerade hembesök. Materialet är hämtat från Landstinget Kronobergs databas Business Objects och i det totala antalet hembesök registrerade på vårdcentralerna ingår både kategorin enskilt besök och hemsjukvårdsbesök. Då det finns en osäkerhet rörande registreringen inom primärvården rörande dessa besök, hemsjukvårdsbesök registreras ibland som enskilt och tvärt om, kan dessa kategorier tyvärr inte analyseras separat. Ronder på särskilt boende och eventuella hembesök till patienter utom hemsjukvården kan således också väntas vara inräknade i denna siffra. 22

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Målgrupp. Primärvården

Målgrupp. Primärvården Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal u.ai KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer NHO-2014-0254.37 Nämnden för hälsa, vård och omsorg Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016 Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor 14 mars 2016 Dagens program 14:00 Inledning 14:05 Primärvården - basen i hälso- och sjukvården 15:00 Fika 15:20 Gemensamt samtal Hälsa för livet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Möt utmaningarna: Skapa en effektiv vårdkedja

Läs mer

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

PAL Alvesta Väckelsång

PAL Alvesta Väckelsång Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården Kväll/natt

Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården Kväll/natt Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården Kväll/natt Inledning Kommunens Hälso-och sjukvård i ordinärt boende. Benämns i vardagen som hemsjukvård. Bedrivs dygnet runt alla dagar i veckan. Arbetet består av hembesök

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys

Läs mer

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Johannesson Magnus 2012-12-18 NHO-2012-0208.31 Seger Stina Nämnden för hälsa och omsorg Utredning mellanvårdsplatser Förslag

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1 INLEDNING...3 1 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR...3 2 ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS

Läs mer