Mobil läkare Ljungby kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobil läkare Ljungby kommun"

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-rapport 2011:1 Mobil läkare Ljungby kommun Hanna Lunding

2

3 Sammanfattning I takt med att allt fler multisjuka äldre vårdas i det egna hemmet och antalet avancerade vårdinsatser som görs hemma ökar, ökar också behovet av läkarstöd inom hemsjukvården. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen under senare tid tryckt på en ökad läkarmedverkan i hemsjukvården för att undvika att patienterna i onödan läggs in på sjukhus. Patienten ska också erbjudas en god vård och ett värdigt omhändertagande livet ut, han/hon ska kunna bo i det egna hemmet så länge som möjligt, även om patienten är i behov av vårdinsatser. Ett värdigt omhändertagande livet ut innefattar också att få tillgång till palliativ vård i livets slut. Med målsättningen att öka tryggheten för patienter i hemsjukvården startades projektet Mobil läkare i Ljungby kommun i mars Projektet som är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och Ljungby kommun, finansieras av stimulansmedel från Socialstyrelsen och kommer att pågå fram till mars Mobil läkare genomför hembesök i ordinära boenden hos patienter inskrivna i hemsjukvården och fungerar som ett konsultativt stöd för hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkaren är tillgänglig på vardagar mellan kl Syftet med uppdraget har varit att beskriva modellen Mobil läkare i Ljungby kommun samt beskriva hur projektet arbetat i relation till sina egna målsättningar samt att göra en ekonomisk värdering av arbetssättet. Rapporten har baserats på projektets egen patientstatistik över hembesök, konsultationer och läkemedelsgenomgångar samt kvalitativa intervjuer med projektpersonal och vårdgrannar. Materialet visar att Mobil läkare har genomfört 770 hembesök, 773 konsultationer och 30 läkemedelsgenomgångar under perioden. Patientgruppen är äldre personer som i många fall lider av multisjuklighet. Majoriteten av patienterna har bott i ordinärt boende men nästan var tredje patient har bott i särskilt boende. Det är en stor spridning på patienternas kontaktorsaker. Samarbetet med hemsjukvårdens sjuksköterskor har visat sig fungera bra och Mobil läkare har varit en mycket uppskattad resurs. I jämförelse med andra modeller visar Mobil läkare i Ljungby på ett nära samarbete med kommunens hemsjukvård och även en mer fristående ställning från vårdcentraler/lasarettet än några av de övriga modellerna. Resursanalysen visar att ett besök av Mobil läkare kräver mindre resurser jämfört med om patienten skall tas om hand på vårdcentral eller akutmottagning. Resultatet måste dock tolkas med försiktighet då underlagen för den ekonomiska värderingen var svår att få fram liksom att beräkningarna bygger på mobil läkares egna antaganden om alternativt omhändertagande. Den resursmässiga besparingen ligger framförallt inom landstingets verksamhet. Studien visar på en fungerande organisationsmodell som bygger på ett nära samarbete mellan läkare och hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkaren har fungerat som en länk mellan landsting och kommun vilket bidragit till ett helhetsperspektiv och en förbättrad vård för patienten, Mobil läkare har därmed fyllt ett tomrum som tidigare funnits inom hemsjukvården. Under arbetet har några områden utkristalliserat sig som särskilt viktiga att ta ställning till gällande erfarenheter från projektet Mobil läkare, bland annat om Mobil läkare är en organisationsform som är överförbar till andra kommuner. 5

4 6

5 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND PROJEKT MOBIL LÄKARE I LJUNGBY KOMMUN Styrgrupp Målgrupp Finansiering Arbetssätt som det beskrivs i projektplanen UPPDRAGET SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DELRAPPORT LÄSHÄNVISNINGAR METOD OCH MATERIAL PERSPEKTIV PÅ PROJEKT MATERIAL BEARBETNING AV MATERIAL OCH ANALYS MOBIL LÄKARE UR ETT VERKSAMHETSPERSPEKTIV VÅRD OCH OMSORG AV ÄLDRE I LJUNGBY KOMMUN BESKRIVNING AV PROJEKTORGANISATION OCH ARBETSSÄTT Projektorganisation Utrustning En vanlig dag för Mobil läkare SAMARBETE MELLAN MOBIL LÄKARE OCH HEMSJUKVÅRDEN Hembesök till patienter inom hemsjukvården Konsultation till hemsjukvårdens sjuksköterskor Läkemedelsgenomgångar för hemsjukvårdspatienter Erfarenheter av samarbetet mellan Mobil läkare och hemsjukvården SAMARBETE MELLAN MOBIL LÄKARE OCH ANDRA VÅRDGRANNAR Rehabilitering Palliativ vård Vårdcentralerna SAMMANFATTNING MOBIL LÄKARE UR ETT JÄMFÖRANDE PERSPEKTIV ATT JÄMFÖRA MOBILA TEAMET FÖR ÄLDRE I VÄXJÖ MOBIL LÄKARE I UPPSALA KOMMUN MOBIL DOKTOR I UDDEVALLA/ORUST MOBIL LÄKARE I ÖSTERSUND MOBIL LÄKARE I LJUNGBY KOMMUN I RELATION TILL NÄMNDA MODELLER SAMMANFATTNING MOBIL LÄKARE UR ETT RESURSPERSPEKTIV HÄLSOEKONOMISKA PRINCIPER MOBIL LÄKARE SOM ETT KOMPLEMENT TILL PRIMÄRVÅRDEN I LJUNGBY AVGRÄNSNINGAR UTGÅNGSPUNKTER FÖR BERÄKNINGAR KOSTNADER FÖR MOBIL LÄKARE ALTERNATIVKOSTNADER Besök på vårdcentral Hembesök i jämförelse med besök på akutmottagning

6 5.6.3 Besök av Mobil läkare och inläggning på medicinklinik Besök på akutmottagning och inläggning på medicinklinik SAMMANFATTNING DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Organisationsform Organisationstillhörighet Upptagningsområde Tillgänglighet Andra modeller och överförbarhet SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR

7 1. Inledning Idag genomförs allt mer avancerade vårdinsatser i hemmet och allt fler patienter får också hemsjukvård, detta är något som ställer högre krav på hemsjukvårdens personal och ökar behovet av tillgängliga läkare ute i ordinärt boende (Socialstyrelsen 2008a). Socialstyrelsen understryker att alla medborgare har rätt till en god vår och ett värdigt omhändertagande hela livet ut. Vilket innebär att man ska erbjudas en kunskapsbaserad, säker, effektiv, jämlik och patientfokuserad vård inom rimlig tid (Socialstyrelsen 2008b). Som äldre ska man också ges möjligheten att bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt (SOU 2008:113) även vid behov av sjukvårdsinsatser. För att öka tryggheten för äldre i det egna hemmet har man på många håll i landet, både inom kommuner och landsting, testat modeller med mobila läkare eller mobila sjukvårdsteam. Projektet Mobil läkare i Ljungby kommun är ett tvåårigt samverkansprojekt mellan Ljungby kommun och Landstinget Kronoberg som startades i mars Projektet finansieras av stimulansmedel från socialstyrelsen och bygger på en nära samverkan mellan en landstingsanställd läkare och hemsjukvårdens sjuksköterskor. Projektet Mobil läkare erbjuder hembesök till personer i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården. Föreliggande rapport är en beskrivning av projektets första 16 månader som både ämnar skildra modellen Mobil läkare i relation till andra liknande arbetssätt, värdera projektets måluppfyllnad och utreda om det finns några kvalitativa och ekonomiska vinster med modellen. Rapporten skall fungera som underlag för beslut om vidare verksamhet. Detta är en redigerad upplaga av rapporten efter kommentarer från FoU Kronobergs redaktionsråd, våren Bakgrund På 1960-talet fick kommuner och landsting delat ansvar för vården av äldre i Sverige. Då det visade sig finnas strukturella och funktionella problem med detta, både oklarheter runt ansvaroch uppgiftsfördelning och bristande samverkan, initierades ett större reformarbete av äldreomsorgen i början av 1990-talet. Den så kallade Äldredelegationen ålades att bereda frågan om en eventuell förändring av huvudmannaskapet för äldreomsorgen för att komma åt de uppmärksammade problemen (Socialstyrelsen 1996). Äldredelegationens arbete mynnade ut i Ädelreformen prop. 1990/91:14 som trädde i kraft den 1 januari Genom denna reform övertog kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i särskilt boende medan ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende behölls inom landstingen. Efter överenskommelse mellan kommun och landsting samt med regeringens medgivande kunde kommunerna dock även överta ansvaret för vården i ordinärt boende. Det krävdes att alla kommuner inom ett landstingsområde accepterade förändringen innan ansvaret kunde flyttas över (SOU 2004:68). I samband med Ädelreformen gjorde man i Kronobergs län en överenskommelse där ansvaret för hemsjukvården både inom ordinärt och särskilt boende i länet lades över på kommunerna (FoU-Kronoberg 1999). Ansvaret för läkarkompetensen stannade dock hos landstinget vilket innebar att samarbete mellan de två aktörerna på detta område fortfarande var centralt (SOU 2004:68 och Socialdepartementet 2010). 9

8 Ungefär tio år efter Ädelreformens genomförande beslutade socialstyrelsen om en nationell översyn av organisationsformen. Resultatet samlades i utredningen Sammanhållen hemvård som presenterades i juni Utredningen beskriver hur vårdinsatser genomfördes utan en gemensam helhetssyn över patientens behov, detta åter igen med anledning av otydliga ansvarsgränser och bristande samverkan. Utredningen föreslog därmed att samtliga kommuner i landet skulle överta ansvaret för hela hemsjukvården, både i särskilt och ordinärt boende (SOU 2004:68). För att påskynda överlämnandet av hemsjukvården tillsatte Regeringen en nationell samordnare för ändamålet och i juni 2011 skall alla landsting ha inlett överlämningsprocessen (Socialdepartementet 2010). I utredningen framhöll socialdepartementet också att det största problemet vid denna tidpunkt var bristen på läkarmedverkan inom äldreomsorgen, något man senare tryckt på vid ett flertal tillfällen. Departementet menade att bristen på läkarmedverkan både påverkade möjligheterna för äldre att få vård i hemmet och personalens möjligheter att få stöd i medicinska frågor. Utredningen föreslog ett fortsatt ansvar för läkarinsatser från landstingens sida men betonade att kommun och landsting bör komma överens om omfattning i tid och former för landstingens läkarinsatser i den kommunala hemsjukvården (SOU 2004:68). Socialstyrelsen har under senare tid också visat på en hemsjukvård i förändring. Förutom förändringar rörande det organisatoriska ansvaret ser man också en förändring rörande behovet av vård bland patienterna. Sveriges befolkning har blivit äldre, samtidigt som stora årskullar närmar sig pensionsålder väntas också medellivslängden stiga och andelen äldre beräknas således fortsätta att öka. Fler äldre bor kvar längre i det egna boendet (Socialstyrelsen 2009) och antalet personer som får hemsjukvård ökar. I och med att allt fler avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser genomförs i det egna hemmet ökar också kraven på hemsjukvården och dess personal (Socialstyrelsen 2008a). Mobil läkare i Ljungby är ett utvecklingsprojekt för vården av äldre och multisjuka personer inom hemsjukvården i Ljungby kommun. Med anledning av hög arbetsbelastning och brist på läkarbemanning inom primärvården hade man från vårdcentralerna haft svårt att finna tid till hembesök. Samtidigt hade kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska uppmärksammat brister gällande tillgängligheten av läkarvård för hemsjukvårdens patienter. Ur detta växte en idé om en verksamhet med mobil läkarkompetens som kunde stödja hemsjukvårdens sjuksköterskor ute på fältet, öka tryggheten för patienter i hemmen samtidigt som den skulle kunna avlasta vårdcentralerna. Efter beviljade stimulansmedel startades projektet Mobil läkare i Ljungby i mars Projekt Mobil läkare i Ljungby kommun Som utgångspunkt för följande rapport ligger de mål- och syftesformuleringar som står att finna i Mobil läkares projektplan från I följande avsnitt presenteras projektet utifrån denna projektplan. Projektet Mobil läkare i Ljungby kommun startades som ett samarbetsprojekt mellan Ljungby kommun och Landstinget Kronoberg mars 2009 och kommer att löpa fram till mars Projektet innebär en utökat och fördjupat samarbete mellan primärvården och hemsjukvården i Ljungby kommun. Projektets mobila läkare är anställd av landstinget och arbetar helt mot kommunens hemsjukvård. 10

9 Målsättningen med projektet Mobil läkare är att: Erhålla en kompetensförstärkning inom hemsjukvårdens verksamhet. Öka tryggheten för personer som är inskrivna i hemsjukvården. Erbjuda läkarstöd utifrån ett primärvårdsperspektiv till de som bor i ordinära boenden och är inskrivna i hemsjukvården (Petersson 2009). Syftet med projektet är att: Erbjuda hembesök till medborgare inskrivna i hemsjukvården och i ordinära boenden utifrån ett primärvårdsperspektiv men inte vara en förlängning av slutenvårdsverksamhet i hemmet. Kunna erbjuda direktinläggning på sjukhus när det behövs. Erbjuda akuta hembesök i särskilda boenden med överrapportering till ordinarie läkare som har ett fortsatt uppföljningsansvar. Minska belastningen mot akutmottagningar. Vara ett komplement till primärvårdens verksamhet. Genomföra läkemedelsgenomgångar i ordinära boenden kopplade till hemsjukvården. Kartläggning och sammanställning över vilka behov av läkarmedverkan som finns i det ordinära boendet bland hemsjukvårdspatienter i Ljungby kommun. Att i samarbete med rådgivningsteamet till vissa delar delta i vård av patienter som finns inom Ljungby kommun. Öka kvalitén i palliativ vård och vid vård i livets slutskede (Petersson 2009) Styrgrupp I projektets styrgrupp sitter projektets läkare och tillika projektledare från Landstinget Kronoberg; representant från närsjukvårdsledningen i Landstinget Kronoberg; Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Ljungby Kommun; Sektionschef hemsjukvården Ljungby Kommun; verksamhetschef socialtjänsten Ljungby kommun samt en Distriktssköterska Ljungby kommun (Petersson 2009) Målgrupp I projektplanen står det också beskrivet att projektets målgrupp är patienter i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården i Ljungby kommun och som själva inte klarar av att besöka vårdcentral på grund av akut eller kronisk sjukdom (Petersson 2009) Finansiering Projektet finansieras av stimulansmedel från Socialstyrelsen som Landstinget Kronoberg erhöll 2008 för vård och omsorg för äldre. Ljungby kommun bidrar med sjuksköterskekompetens (Petersson 2009) Arbetssätt som det beskrivs i projektplanen Läkarbesök i hemmet sker efter prioritering av hemsjukvårdens sjuksköterskor och i samråd med mobil läkare. Huvudsakligen kommer hembesök att göras som akutbesök och som uppföljning i anslutning till akutbesöket. 11

10 Hembesök sker normalt tillsammans med hemsjukvårdens distriktssköterska. I enstaka fall enbart av mobil läkare. I samband med hembesök görs medicinska bedömningar, utförs provtagning, insätts behandling och ges råd. Inga remisser behövs för kontakt till mobil läkare, utan sker i första hand via telefonkontakt till hemsjukvården. Målet är att undvika väntelistor och att klara hembesök samma eller nästkommande dag som kontakt tas till hemsjukvården. Mobil läkare gör medicinsk bedömning och inleder i förekommande fall behandling. Hemsjukvårdens distriktssköterska utför provtagningar (Petersson 2009). 1.3 Uppdraget FoU Kronoberg, landstinget och kommunernas Forsknings- och utvecklingsenhet, har på uppdrag av projektets styrgrupp genomfört följande beskrivning av Mobil läkare i Ljungby kommun. Beskrivningen väntas ge underlag till beslut om verksamhetens fortsättning samt fungera som komplement i överrapporteringen till Socialstyrelsen. Uppdraget har varit indelat i två delar: Delrapport. Baseras på statistik från projektets första 9 månader. Överlämnades till uppdragsgivaren 15 mars Slutrapport. Baseras på statistik och intervjuer från projektets första 16 månader. Överlämnas till uppdragsgivaren 31 oktober Uppdraget har genomförts av utvärderare Hanna Lunding, under handledning av Eva Wikström, FoU-ledare inom äldreområdet. Ekonomisk analys av projektet gjordes under handledning av Forskningsledare Birgitta Grahn. 1.4 Syfte Syftet är att beskriva modellen Mobil läkare, sett i relation till andra liknande arbetssätt, samt att värdera kvalitativa och ekonomiska vinster med arbetssättet, sett ur verksamhetsperspektiv. 1.5 Frågeställningar Följande frågor har formulerats för att uppnå syftet: Vad karakteriserar arbetssättet Mobil läkare i Ljungby? Vad skiljer detta arbetssätt från mobila teamet för äldre i Växjö? Vad finns för liknande verksamheter i landet? Hur många hembesök genomförs i verksamheten (per vecka, per månad mm.)? Hur många patienter återkommer och hur många besök får patienterna? Vad genomförs under besöket? Hur ser målgruppen ut? (ålder, kön, boende) Från vilka delar av kommunen kommer patienterna? Vilka är kontaktorsakerna? Hur lång tid tar ett besök? 12

11 Vilka personer deltar i besöket? Vad hade patienten gjort om inte Mobil läkare fanns? Hur många patienter blev inlagda efter hembesöket? Hur påverkas det totala omhändertagandet av patienter inskrivna i hemsjukvården? Har antalet kontakter från hemsjukvården till vårdcentralen respektive slutenvården påverkats? Har Mobil läkare ökat kvaliteten på vård i livets slutskede i hemmet? Vilken betydelse har mobil läkare för sjuksköterskor i hemsjukvården? Har hembesöken från vårdcentralerna påverkats av Mobil läkare? Vad kostar hembesök av Mobil läkare i relation till alternativkostnaderna? (Wikström/Pettersson-Lindberg 2009). 1.6 Delrapport Delrapporten som presenterades mars 2010 visade sammantaget att Mobil läkare hade gjort 389 besök under projektets första 9 månader. Rapporten visade också på en stadig ökning i antalet genomförda hembesök inom projektet. Projektet hade i enlighet med sitt syfte i huvudsak gjort hembesök i ordinärt boende (309 stycken) men även gjort akuta besök i särskilt boende (80 stycken). Rapporten visade även att perioden under 2009 var en rent formativt viktig period för projektet då rutiner och arbetssätt byggdes upp. Projektet utökades med en deltidsanställd kommunal sjuksköterska från 1 september De tillfälliga möten som Mobil läkare i början hade för att presentera projektet för hemsjukvårdsteamen formades till en veckomässig rutin. 1.7 Läshänvisningar I rapporten behandlas två olika grupper av kommunala sjuksköterskor, dels de sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården och dels projektets egna sjuksköterskor. För att underlätta hänvisningen i texten kommer personalen inom hemsjukvården att refereras till som sjuksköterskor även om det kan röra sig om distriktssköterskeutbildad personal. Dessa sjuksköterskor är ofta också patientansvariga sjuksköterskor (PAS) vilket gör att benämningen PAS också kan förekomma i rapporten. Vid hänvisning till hemsjukvård, vårdcentraler eller andra vårdgivare som deltagit i intervjuer så refererar denna hänvisning till det urval av informanter som deltagit i intervjuerna och således inte hela verksamheten. Termen Vårdgrannar kommer genomgående att användas i texten som ett samlingsnamn för övriga vårdgivare som ingått i arbetet; Hemsjukvårdens sjuksköterskor; Rådgivningsteamet, läkare vid vårdcentralerna samt kommunrehabiliteringen. Observera att rapporten bygger på data insamlat under olika perioder. Denna slutrapport inkluderar också delar av den delrapport som gjordes i mars 2010 och kan därför bitvis vara identisk till språk och form. 13

12 2. Metod och material 2.1 Perspektiv på projekt Att utvärdera en organisation innebär ofta att beskriva och studera hur verksamheten fungerar i relation till sina egna mål (Kylén 2008). Denna studie bygger på en kombination av en deskriptiv och en normativ modell. Vilket innebär att projektet Mobil läkare kommer att beskrivas utifrån hur det uppfattas av projektmedarbetare och vårdgrannar samtidigt som den kommer att relateras till de mål och syften som återfinns i projektets projektplan. Vidare kommer projektet att jämföras med andra sätt att arbeta med mobil läkarkompetens i Sverige samt diskuteras utifrån ett resursperspektiv. 2.2 Material Rapporten behandlar perioden mars 2009 juni 2010 (16 månader). Den bygger både kvalitativ och kvantitativ dataanalys och skall ses som en summativ presentation av den period projektet varit verksamt. De kvantitativa data som använts har främst bestått av manuellt införda patientdata. Statistik över alla hembesök och läkemedelsgenomgångar har registrerats av den mobila läkaren mellan april 2009 och juni 2010 (15 månader) och statistik över sjuksköterskornas konsultationskontakt med Mobil läkare har registrerats av hemsjukvården mellan januari och juni 2010 (6 månader). Därtill har även befintliga siffror som besöksstatistik, beläggningsstatistik samt ekonomiska data erhållits av Landstinget Kronobergs ekonomiavdelning och Ljungby kommun. Vidare har 12 kvalitativa intervjuer (4 fokusgruppsintervjuer och åtta enskilda varav en telefonkontakt) genomförts med projektdeltagare och vårdgrannar under hösten Bearbetning av material och analys Det statistiska materialet har bearbetats i programmet SPSS (Statistical Package for the Social Science). Resultatet beskrivs deskriptivt och presenteras i frekvenstabeller och diagram. Intervjumaterialet transkriberades och lästes igenom. Därefter kondenserades materialet ned och de viktigaste bitarna lyftes ut till analys. (För mer utförlig beskrivning av metod och material se Bilaga 1). 14

13 3. Mobil läkare ur ett verksamhetsperspektiv 3.1 Vård och omsorg av äldre i Ljungby kommun I Ljungby kommun bor omkring personer och av dessa bor i Ljungby stad (Ljungby kommun 2011). Nära 10 procent av befolkningen är över 75 år (SCB 2011). Inom ramen för kommunens äldreomsorg erbjuds bland annat hemtjänst, särskilt boende, väntjänst, matdistribution, trygghetslarm och hemsjukvård. Hemsjukvården ger alla invånare, oavsett ålder, möjligheten att ansöka om att få sjukvård i hemmet om de inte på egen hand har möjlighet att ta sig till vårdcentral. Hemsjukvården kan bland annat hjälpa omsorgstagaren med läkemedel, bistå med hjälpmedel, ge vård i livets slut samt ge råd och stödja närstående (Ljungby kommun 2010). Hemsjukvården i kommunen är organiserad i fem hemsjukvårdsområden av varierande storlek. I kommunen finns också sex särskilda boenden; Brunnsgården, Ljungberga och Ljungsätra i Ljungby centralort, Björkäng i Lidhult, samt Bergagården och Åbrinken i Lagan. Hemsjukvårdsteamen utgår från kommunens särskilda boenden och åker därifrån ut till patienter som har hemsjukvård i ordinärt boende. De patienter som Mobil läkare besöker har alla beviljats hemsjukvård på grund av sina specifika hälso- och sjukdomstillstånd. Det finns en stor variation bland patienterna och deras behov men det finns också saker som binder dem samman som grupp. Många patienter är multisjuka äldre som har ett stort och sammansatt vårdbehov, en grupp som också beskrivs har nära till oro och ängslan. Under 2009 var 1569 personer inskrivna i hemsjukvården och av dessa bodde 882 i ordinärt boende och utgjorde således projektet Mobil läkares primära målgrupp (Tabell 1). Tabell 1. Antal personer inskrivna i hemsjukvården i förhållande till kön och boende Kön Kvinnor Män Alla Boende Särskilt Ordinärt Särskilt Ordinärt Särskilt Ordinärt Antal Total I centrala Ljungby ligger Ljungby lasarett vilket är det andra av Landstinget Kronobergs två lasarett i länet. Landstinget driver också fyra vårdcentraler i kommunen, Vårdcentralerna Sländan och Kungshögen i Ljungby centralort samt vårdcentralerna i Lagan och Lidhult. Tabell 2 nedan visar antalet listade på respektive vårdcentral 1 På uppgift av Ljungby kommun

14 Tabell 2. Antal listade 31 december per vårdcentral i Ljungby kommun Vårdcentral Antal listade Sländan Kungshögen Lagan Lidhult Totalt Beskrivning av projektorganisation och arbetssätt Projektet Mobil läkare vänder sig till personer inskrivna i hemsjukvården i Ljungby kommun, främst till personer boende i ordinärt boende men vid akut behov även till patienter i särskilt boende. Inför projektstart gjordes ett par informationsinsatser genom att delar av projektets styrgrupp, den mobila läkaren och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, deltog vid sjuksköterskemöten och var i kontakt med vårdcentraler för att beskriva projektet och dess syfte Projektorganisation I projektet arbetar en landstingsanställd läkare. Läkaren planerar själv sitt arbete och kommunicerar direkt med hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkaren kontaktas via telefon för konsultation och bokning av hembesök och genomför hembesöken tillsammans med hemsjukvården. Projektet utökades den 1 september 2009 med en sjuksköterska från Ljungby kommun. Planen var inledningsvis att sjuksköterskan skulle följa med läkaren ut och assistera vid hembesök. Efter att ett par besök genomförts ansåg man dock att det inte fanns behov av ytterligare en sjuksköterska eftersom PAS redan deltog under besöken. Man upplevde att en grupp på 3 personer blev för stor och att det kunde ha en stressande effekt på patienten. Det beslutades därför att projektets sjuksköterska endast skulle följa med ut när PAS inte hade möjlighet eller när extra assistans behövdes. Vidare står projektets sjuksköterska för planering och administration av läkemedelsgenomgångar, hantering av statistik samt daglig kalibrering av projektets apparater. Både läkaren och sjuksköterskan har kontor i anslutning till Kommunrehabiliteringens lokaler i centrala Ljungby. De är dock helt fristående från övrig verksamhet i byggnaden. Mobil läkare arbetar formellt mellan kl men har anpassat sin arbetstid något för att bättre fungera ihop med hemsjukvården och är i praktiken tillgänglig mellan kl Projektet har en styrgrupp som aktivt sammanträdde under verksamhetens uppbyggnadsfas. Därefter har gruppen endast sammankallas vid behov, vilket under senare tid har varit mycket sällan. Däremot har regelbunden kontakt funnits mellan den mobila läkaren och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 2 På uppgift Landstinget Kronoberg, Vårdvalet. 16

15 3.2.2 Utrustning Projektet har en leasingbil som ställts till förfogande av Ljungby kommun. Den utrustning läkaren har med sig ut på hembesöken har under projektperioden utökats för att på bästa sätt kunna möta patienternas behov i hemmen. Idag har Mobil läkare med sig följande utrustning: CRP-mätare Urinsticka Blodsockermätare SaO2-mätare Blodtrycksmanchett EKG Otoscop Bladderscan Suturset Infusionsset Öronspolningsset Doppler Laptop med 3G-uppkoppling Hjärtstartare (gåva från hjärt-/lungsjukas förening). Mobil läkare har även med sig de vanligaste läkemedlen för att kunna ge patienterna en första behandling samt medicin för en eller ett par dagar framåt. Därmed kan patienten få snabb behandling och ett eventuellt akutbesök till apotek kan undvikas, vilket är en stor fördel för de patienter som bor ute på landsbygden, menar sjuksköterskor i hemsjukvården En vanlig dag för Mobil läkare Läkaren börjar sin arbetsdag kl med administration; kontakt med sjuksköterskor samt att planera dagen och gå igenom de patienter som skall besökas. När projektet startades var tanken att Mobil läkare skulle åka runt inom hemsjukvården och presentera sig och projektet för att på så sätt lära känna personalen och starta upp verksamheten. Det visade sig dock finnas ett stort behov av att träffa läkaren och dessa möten byggdes snart upp till en mer kontinuerlig kontakt. Läkaren besöker nu alla hemsjukvårdsområden en gång i veckan, ett område per dag: Måndag Ljungberga i Ljungby. Tisdag Björkäng i Lidhult. Onsdag Ljungsätra i Ljungby. Torsdag Brunnsgården i Ljungby. Fredag Åbrinken i Lagan. Då även de sjuksköterskor som arbetar i ordinärt boende utgår från särskilt boende hålls veckomötet där på plats. Läkaren är på plats vid kl. 9 på förmiddagen förutom i Lidhult där mötet är förlagt till eftermiddagen. Dessa möten tar mellan 1-2 timmar och brukar bestå av allt från dosjusteringar, recept, prover till bokning av besök och akutbesök på området. Ljungby är, i jämförelse med övriga kommuner i länet, en stor kommun och det är relativt långt att köra mellan orterna. Läkare beskriver dock att mycket arbete sker i bilen via mobiltelefon och handsfree på väg mellan möten och hembesök. Sjuksköterskorna kontaktar honom 17

16 under dagen via telefon för konsultation och bokning av hembesök. Mellan tiden är läkaren åter på sitt kontor för ytterligare administration, så som diktering, dokumentation, recept och prover. 3.3 Samarbete mellan Mobil läkare och hemsjukvården När materialet analyserats har tre viktiga komponenter i modellen Mobil läkare framträtt. Dessa kommer nedan att behandlas var för sig för att i möjligaste mån beskriva deras funktion och betydelse för projektet samt för personal och patienter inom hemsjukvården. De tre viktiga hörnstenarna i projektet har visat sig vara: Hembesök till patienter inom hemsjukvården. Konsultation till hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkemedelsgenomgångar för hemsjukvårdspatienter i ordinärt boende Hembesök till patienter inom hemsjukvården Det första och mest tongivande målet med projektet Mobil läkare har varit att Erbjuda hembesök till medborgare inskrivna i hemsjukvården och boende i ordinära boenden utifrån ett primärvårdsperspektiv men inte vara en förlängning av slutenvårdsverksamhet i hemmet (Petersson 2009). Alla hembesök initieras av och genomförs tillsammans med hemsjukvårdens sjuksköterskor och vanligen kan läkaren genomföra hembesöket redan samma eller nästkommande dag efter bokning. Hemma hos patienten går sjuksköterskan oftast in först, eftersom patienten lättare känner igen henne/honom kan patienten känna sig lugnare. Fördelen med att PAS deltar vid besöket är dessutom att hon/han under hembesöket kan bistå med information och ställa följdfrågor till patienten som gör att läkaren kan få en bättre bild av patientens tillstånd. Att sjuksköterskan, som känner patienten sedan tidigare, deltar vid besöket beskrivs därför vara mycket viktigt. Efter att patienten fått redogöra för sina besvär görs en undersökning. Läkaren gör en bedömning av om patienten är i behov av behandling samt om det är något som kan göras i hemmet. Är patienten i behov av medicinering kan läkaren omgående sätta in läkemedel och skriva recept för vidare medicinering/behandling. Mobil läkare gör också ändringar och nyinsättning av ApoDos. Antal hembesök Antalet hembesök har successivt ökat under projekttiden. Av naturliga skäl var antalet besök färre under projektets första månader då rutiner och arbetssätt fortfarande formades. Sjuksköterskorna beskriver hur de till en början var ovana vid möjligheten att ha en så pass nära och lättillgänglig läkarkontakt och därför inte riktigt visste hur de skulle använda sig av resursen. Men de såg snart fördelarna och läkarens tjänster kunde användas fullt ut. 18

17 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 Figur 1. Antal genomförda hembesök av Mobil läkare per månad Som figuren ovan visar varierar antalet genomförda hembesök per månad. Variationerna kan bland annat härledas till utbildningar, läkemedelsgenomgångar, semesterperioder då antalet hembesök blivit färre. Vidare var både projektets läkare och sjuksköterska under oktober 2009 engagerade i vaccinationsinsatserna mot den nya influensan A (H1N1). Eftersom projektet bygger på en läkares hembesök spelar ett par dagars frånvaro stor roll för statistikens utslag. Projektet har varit verksamt mellan april 2009 och juni 2010 när materialet sammanställdes och totalt hade 770 hembesök då genomförts. Trots att antalet månader och arbetsdagar var fler under 2009 har nästan lika många besök genomförts under 2010 (373 stycken) som under 2009 (397 stycken). Antalet besök per dag har varierat mellan 1-8 besök per dag. De dagar då endast ett besök genomförts har det enligt läkaren sammanfallit med utbildningar eller möten. För att åskådliggöra antalet hembesök har projekttiden delats in i tre lika långa perioder på fem månader vardera (Tabell 3). Tabell. 3. Totalt och genomsnittligt antal hembesök per månad, vecka och dag av Mobil läkare. (5 mån=22v=110dgr) Period Tidsperiod Totalt antal besök Genomsnittligt antal besök per månad Genomsnittligt antal besök per vecka Genomsnittligt antal besök per dag 1 April Aug ,8 2 Sep 2009 Jan ,5 3 Feb Juni ,8 1-3 April 2009 Juni ,3 Om patientens tillstånd behöver följas upp gör Mobil läkare ibland återbesök. För att se omfattningen av återbesöken ombads läkaren registrera om besöket var ett första, andra eller tredjegångsbesök hos patienten. Eftersom registreringen av denna variabel inte startades förrän mars 2010 innehåller underlaget endast 179 besök. Av dessa 179 var 172 förstagångsbesök, sex stycken var återbesök och endast ett besök har registrerats som ett tredjegångsbesök. Att större delen av besöken var förstagångsbesök utesluter dock inte att Mobil läkaren varit hos patienten tidigare i ett annat ärende. Det visar dock på att återbesöken är ganska få. Ett hembesök kan variera i längd, men tar vanligen mellan minuter. Om hembesöket innebär en längre behandling såsom infusion tar besöket istället runt en timme. I de fall då PAS inte haft möjlighet att följa med eller vid längre hembesök har istället projektets egen sjuksköterska följt med, detta för att frigöra PAS som då kunnat åka till nästa patient. Under 19

18 perioden har projektets egen sjuksköterska endast varit med vid ett par tillfällen och besöken har då varat mellan 1 och 1,5 timme. Boende Eftersom vårdcentralerna på regelbunden basis genomför hembesök hos patienter i särskilt boende har målsättningen med projektet varit att erbjuda läkarbesök i ordinärt boende. Om akut behov av besök har uppstått på särskilt boende har dock Mobil läkare haft möjligheten att genomföra hembesök även där. Statistiken visar att av de 770 hembesök som genomförts under perioden har en majoritet, 84 procent (645 stycken), varit till patienter i ordinärt boende, men samtidigt att nästan var sjätte besök varit hos en patient i särskilt boende (Figur 2) Ordinärt Särskilt Figur 2. Antal hembesök i ordinärt respektive särskilt boende genomförda av Mobil läkare Ålder och Kön Då projektet valt att inte tillämpa någon åldersgräns för vilka patienter man besöker finns det en stor åldersmässig spridning i patientgruppen. Patienterna har varit mellan 24 och 100 år. Eftersom hemsjukvårdens patienter i huvudsak är äldre personer har emellertid också de flesta hembesöken gjorts till personer i åldrarna år. Patienterna har främst varit i åldrarna år men nästan var tredje person har varit över 90 år (Figur 3) år år år år år Figur 3. Åldersmässig fördelning av patienter hos Mobil läkare När man tittar på den könsmässiga fördelningen bland patienterna ser man att en klar majoritet har varit kvinnor. Detta följer nästan fördelningen mellan män och kvinnor både i gruppen 75+ (SCB 2010) och fördelningen bland individer beviljade hemsjukvård i kommunen (Tabell 4). 20

19 Tabell 4. Könsfördelningen inom patientgruppen, inom gruppen 75+ i Ljungby kommun 3 samt inom hemsjukvården i Ljungby kommun 4 Könsfördelning Antal hembesök Hembesök Könsfördelning i Procent Könsfördelning inom gruppen 75+ i Ljungby i Procent Könsfördelning bland patienter inom hemsjukvården i Ljungby i Procent Män % 42 % 41 % Kvinnor % 58 % 59 % Totalt % 100 % 100 % Kontaktorsaker Det har visat sig finnas ett stort antal orsaker till varför Mobil läkare blivit kallad till ett hembesök. Materialet består av läkarens egna noteringar av kontaktorsaker vid hembesök. Vid delrapporten gjordes ett försök till kategorisering av de kontaktorsaker som registrerats. Med anledning av materialets spretighet var det svårt att kategorisera kontaktorsakerna på ett rättvist och korrekt sätt och därför har detta inte gjorts i slutrapporten. Vanligast förekommande är dock de kontaktorsaker som är förknippade med någon form av infektion, inflammation eller sårbildning. Andra vanligt förekommande kontaktorsaker är smärta, försämrat allmäntillstånd och trötthet, oro, depression och fallskador Infektioner/ Andning/ Smärta Försämrat AT/ inflammationer/ Cirkulation Trötthet sår Figur 4. Fördelning av de vanligast förekommande kontaktorsakerna Som tidigare beskrivits lider många personer inom patientgruppen av multisjuklighet och har många gånger ett brett sjukdomspanorama. Vissa patienter har därför också haft flera registrerade kontaktorsaker. Omkring 14 procent av patienterna har registrerats för fler än en kontaktorsak, en siffra som i sig inte vittnar om någon utbredd multisjuklighet. Med anledning av den stora spridningen av kontaktorsaker och möjligheten att patienten kan ha träffat den mobila läkaren av olika orsaker vid olika tillfällen, finns det dock anledning att tro att andelen multisjuka i patientgruppen är högre än vad statistiken visar. 3 SCB Ljungby kommun

20 Vårdcentralstillhörighet För att få en bild av den geografiska spridningen registrerades även patienternas vårdcentralstillhörighet (gäller endast besök genomförda mellan 25 mars juni 2010) (Figur 5). I materialet ser man en övervikt av patienter som tillhör vårdcentralerna Kungshögen och Sländan, vilket stämmer väl överens med antalet listade hemsjukvårdspatienter Hembesök av Vårdcentral totalt Hembesök av Mobil Läkare Kungshögen Sländan Lagan Lidhult Figur 5. Andel av vårdcentralernas hembesök genomförda av Mobil läkare under perioden 25 mars juni (Då endast ett hembesök från Jourläkarcentralen Ljungby registrerats under perioden ingår denna inte i figuren.) 5 Figur 5 visar att vid vårdcentralerna Kungshögen och Sländan står Mobil läkare för ungefär hälften av de totala hembesöken och i Lagan något mer än hälften. I Lidhult är antalet besök av Mobil läkare färre i relation till det totala antalet hembesök än på övriga centraler. Detta kan enligt allmän utsago från informanter i studien bero på närheten mellan vårdcentralen och det särskilda boendet på orten och en upparbetad kontakt mellan hemsjukvårdens sjuksköterskor och vårdcentralens läkare. Observeras bör dock att i det totala antalet besök från vårdcentraler ingår både hembesök i ordinärt och särskilt boende. (Se vidare förklaring fotnot nr 5). Alternativt omhändertagande Målsättningen med Mobil läkare har varit att fungera som ett komplement till vårdcentralerna i kommunen. Då belastningen på vårdcentralerna ibland leder till väntetid hoppades man genom Mobil läkare kunna ge hembesök i större utsträckning än vad man har möjlighet med inom ramen för vårdcentralernas ordinarie verksamhet och frigöra tid för andra patienter på vårdcentralerna. För att kunna avgöra var patienterna hade fått åka om Mobil läkare inte hade funnits fördes statistik över var sjuksköterskorna istället hade fått söka för patientens räkning. Denna bedömning har gjorts av den mobila läkaren själv. 5 Ett hembesök av Mobil läkare registreras hos den vårdcentral patienten är listad. Figuren ovan visar antalet hembesök genomförda av Mobil läkare i relation till Vårdcentralernas totalt antal registrerade hembesök. Materialet är hämtat från Landstinget Kronobergs databas Business Objects och i det totala antalet hembesök registrerade på vårdcentralerna ingår både kategorin enskilt besök och hemsjukvårdsbesök. Då det finns en osäkerhet rörande registreringen inom primärvården rörande dessa besök, hemsjukvårdsbesök registreras ibland som enskilt och tvärt om, kan dessa kategorier tyvärr inte analyseras separat. Ronder på särskilt boende och eventuella hembesök till patienter utom hemsjukvården kan således också väntas vara inräknade i denna siffra. 22

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Stimulansmedel. För insatser inom vård och omsorg för äldre personer

Stimulansmedel. För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Mobil läkare Projektperiod 2007-09-01 tom 2010 Anette Lindberg projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER ETT SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER Två aktörer Med en gemensam ambition 2013-04-25 3 Skapas en god, trygg och säker vård i hemmet

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer