A r b e t s p l a t s o m b u d e t som rockar fett

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A r b e t s p l a t s o m b u d e t som rockar fett"

Transkript

1 2 Mars 2008 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst A r b e t s p l a t s o m b u d e t som rockar fett Sid Facket blev en s j ä l v k l a r h e t Sid 5

2 OPINION P Jaga skattesmitare istället för sjuka och arbetslösa å sidan härintill berättar vi om bussföraren Kemal Mulic som inte får någon a-kassa trots att han betalat sin avgift och är arbetslös. Kemal är ett av många offer för regeringens hänsynslösa politik som verkar bygga på att i stort sett alla arbetslösa och sjukskrivna människor är bidragsskojare. Självklart ska fusk beivras, men för den skull kan man ju inte slå blint mot alla sjuka och arbetslösa. Samma dag som jag fick vetskap om Kemals situation läste jag i Aftonbladet om att den tyske skattechefen tvingats avgå efter att det blivit känt att de tyska skattemyndigheterna inlett en jätterazzia mot skatteflyktiga tyskar. Detta efter att man på hemlig väg lyckats komma över sekretessbelagda uppgifter från en bank i skatteparadiset Liechtenstein. Tydligen är det betydligt känsligare att jaga rika skatteflyktingar. Enligt Mats Sjöstrand, generaldirektör för det svenska skatteverket, rör det sig om 46 miljarder som varje år försvinner genom skatteflykt från Sverige. Och då säger han att det är en mycket försiktig beräkning. Jämfört med beräkningar av bidragsfusket i hela det svenska socialförsäkringssystemet är skatteflykten ut ur Sverige tre till fyra gånger större. Tänk om vår regering satsade lika mycket kraft på att jaga skatteflyktingar som sjuka och arbetslösa. Rent ekonomiskt finns det ju dessutom betydligt mer pengar att hämta från den gruppen, Men några åtgärder mot dessa samhällets verkliga parasiter har inte aviserats. Återigen, självklart ska man på alla vettiga sätt se till att bidragsfusket minskar och helst försvinner helt. Men det går inte att, som regeringen nu valt att göra, slå blint mot i stort sett alla som är i behov av vår gemensamma trygghet. Om regeringen valde att lägga hälften av den energi och kraft, som man nu lägger på att jaga sjuka och arbetslösa, på att jaga skatteflyktingar skulle säkerligen det ekonomiska utfallet bli mångdubbelt större. Det är inte särskilt många människor som LEDARE mars 2008 står för de 46 miljarderna. Så nog skulle lite extra resurser till skattemyndigheten och ekobrottsmyndigheten löna sig. Om bara viljan finns! Vi väntar med spänning på vad herrar Reinfeldt och Borg tänker slå till med. Att de har hårda nypor har de ju redan visat. Fast det finns naturligtvis en stor risk för att en och annan gammal MUF-kompis hamnar i nätet En första bra markering skulle vara om den svenska regeringen sa nej i EU till skattesmitarparadiset Liechtensteins nu aktuella ansökan om att få ingå i passunionen Schengen. Den socialdemokratiska oppositionen har redan ställt sig negativa till att ytterligare underlätta pengaresorna till Liechtenstein. Nu väntar vi på att också regeringen markerar vad de tycker om skatteflykt. Heltider Längre fram i tidningen kan du läsa om hur politikerna i Munkedal går stick i stäv med sina uttalade ambitioner att skapa fler heltider. En av de kommuner i Västsverige med absolut störst andel deltider bland sina kvinnliga anställda väljer nu att omvandla sex av sina endast 28 heltider till deltider. Det finns bara ett ord för detta; skamligt! Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst Spela inte ut yrkesgrupper mot varandra! Höj deras lön. Det var rubriken på en ledare i GT slutet av februari som handlade om sjuksköterskornas löner. Så långt kan vi också hålla med. Men när vi läser vidare i texten är det både faktafel och resonemang som får oss att gå i taket. Kontentan av led a ren är att sjuksköterskornas löner ska höjas rejält på undersköterskornas bekostnad. Vi kan börja med en direkt felaktighet. Så här skriver GT: Det spelar ingen roll om man är specialistsjuksköterska med fyra års högskoleutbildning eller om man är undersköterska med gymnasiebakgrund. Enligt SCB:s statistik hamnars alla någonstans mellan och i månaden. Tack va re en riktigt bra lönerörelse har Kommunal nyligen lyc k- ats få till en löneökning på drygt 1500 kronor för oss undersköterskor inom SU. Men för den skull är det endast några få procent av oss som kommer upp i löner över kronor. De allra flesta ligger en bra bit lägre låg medianlönen på SU för sjuksköterskor utan spetskompetens på cirka och för undersköterskor på kronor. I båda fallen gäller det anställda med års yrkeserfarenhet. Ingångslöner för helt nyutexaminerad personal var 1800 respektive 15000kronor. I ledaren sägs vidare att sjuksköterskorna måste få rejäla lönelyft och att den besvärliga sanningen är att det måste ske på bekostnad av andra. Principen om att alla ska ha lika lite måste skrotas. Sj ä l v k l a rt ska högskoleutbildade specialister inte ha lite, utan mycket mer än vårdbiträden. Varför ledarskribenten väljer att jämföra med vårdbiträden vet vi inte. Inom sjukvården finns i stort sett inga vårdbiträden längre. Däremot undersköterskor. Och lönerna mellan dessa och sjuksköterskorna skiljer redan ganska mycket. Återigen, vi missunnar inte sjuksköterskorna högre löner. Me n, inte på redan betydligt lägre betalda undersköterskors bekostnad. Tyvärr har man under senare tid kunnat se liknande resonemang från sjuksköterskornas fackliga organisation Vårdförbundet. Man jämför sjuksköterskornas löner med undersköterskor. Men man jämför äpplen och päron; nyexaminerade sjuksköterskor med undersköterskor som arbetat år. Inga yrkesgrupper inom sjukvården har något att vinna på att spela ut olika grupper mot varandra. Tvärtom borde vi samarbeta betydligt mer för att gemensamt höja våra löner och förbättra vår arbetssituation. Tyvärr får man en känsla av det finns en rejäl portion avundsjuka mot att Kommunal under de senaste och framför allt den senaste avtalsrörelsen lyckats träffa ganska bra avtal. Vi tror dock att sjuksköterskorna skulle vinna på att satsa allt krut på sin egen avtalsrörelse och strunta i att ifrågasätta sina arbetskamrater undersköterskornas löneavtal. Vi önskar sjuksköterskorna lycka till i sin fortsatta lönekamp. Själva tänker vi fortsätta kämpa för att höja lönerna för alla allt för lågt avlönade undersköterskor, liksom för all annan sjukvård s- personal inom Kommunals avtalsområden. Eva Kärrman och Lotta Björk Undersköterskor och fackligt aktiva på Östra Sjukhuset H Ö G E R h ö r n e t U t f ö r s ä l j n i n g höjer priserna Högerledaren i Göteborg Jan Hallberg vill sälja ut Göteborg Energi. Det kvalificerar honom definitivt en plats i högerhörnet. Hallberg rekommenderas att ta en titt på hur det gick när borgerligt styrda St o c k h o l m sålde ut hälften av sitt fjärrvärmebolag. Efter försäljningen chockhöjdes priserna med flera tusenlappar för en normalbostad. Att hyre s- gäster och bostadsrättsföreningar protesterar högljutt tycks inte spela någon roll. Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: STC, Vällingby Manusstopp nr 3: 16 april Utkommer: 25 april Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman 2 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

3 Så slår regeringens ändrade regler Kemal får a-kassa i 300 dagar men utbetalningen är 0 kronor Kemal Mulic har diskbråck på två ställen i ryggen. Ryggvärken är en ständig följeslagare. Men trots det kämpar han på och kör buss på halvtid. Men nu är det slut på ersättning från Försäkringskassan, även om man är överens om att han inte klarar av att köra heltid. Sedan årsskiftet är inte heller sjukpenningen a-kassegrundande. Det har regeringen bestämt. För Kemal innebär detta att han nu tvingas leva enbart på sin halvtidslön på cirka kronor brutto från Göteborgs Spårvägar. Kemal klarar av ett lättare arbete, konstaterar Försäkringskassan. Därmed får han inte längre någon ersättning för de 50 procent han inte klarar att köra buss. Att han skulle klara att köra buss på heltid är uteslutet. Det anser även Försäkringskassan. Däremot skulle han kunna klara ett lättare jobb, men vilken typ av jobb är inte Försäkringskassans sak. Istället hänvisas Kemal till arbetsförmedlingen. Och där finns hittills inget sådant jobb. Så då återstår a-kassan. Härifrån har Kemal fått besked att han är berättigad till 300 dagars ersättning. Men med 0 kronors ersättning! Sedan årsskiftet har nämligen regeringen bestämt att sjukpenningen inte är a-kassegrundande. Och det är inte heller de 50 procent som Kemal arbetat. INGEN SJUKPENNING. Och ingen a-kassa. Båda myndigheterna hänvisar till regeringens beslutade regler. För Kemal blir konsekvensen att han tvingas leva på de cirka kronor brutto som han tjänar på sin halvtid som bussförare hos Göteborgs Sp å rv ä g a r. Att han har den kvar beror på företagets välvillighet och Kommunals förhandlingar. - Kemal hade en heltidstjänst som bussförare, men den klarar han inte av på grund av sitt diskbråck, säger huvudskyddsombudet Christer Duell. Det är i sig en anledning till uppsägning, men vi har förhandlat med arb e t s g i va ren så att Kemal nu istället har en halvtidstjänst. Vi har också förhandlat fram att han med kort varsel kan få tjänstledighet för arbetsprövning om man hittar ett lämpligt arbete. Om Kemal blivit uppsagd och helt arbetslös hade han fått ersättning från a-kassan. Men bara 80 procent av vad han tjänat på sin Kemal Mulic har hamnat mellan stolarna och får inte ett öre i ersättning från varken Försäkringskassan eller a-kassan halvtid. Cirka 8000 kronor före skatt. -För det första vill jag arbeta så mycket jag kan, sedan skulle det ju bli ännu svårare att försörja sig på knappt 8000 kronor i bruttolön, säger Kemal. -Jag har betalat min a-kasseavgift under hela tiden jag varit sjukskriven, men det har tydligen varit helt i onödan. I alla fall efter att regeringen ändrat reglerna. Christer Duell och Kent Kläm är båda huvudskyddsombud sektion för Spårvägens trafikpersonal. -Jag har nyligen blivit kontaktad av en annan medlem som hamnat i precis samma situation som Kemal, säger Kent Kläm. Och det lär tyvärr komma fler. På Kommunals a-kassa kan man inte göra något för att hjälpa Kemal och andra medlemmar som råkat illa ut på samma sätt. -Handläggarna på a-kassan är lika förtvivlade som vi för att det blivit så här, säger Christer Duell. Men de kan inte annat göra än att hålla sig till de regler som regeringen bestämt. -Det är fruktansvärt att en folkvald regering kan bete sig på det här sättet mot sjuka människor. Men tydligen är det så att de utgår från att alla som är långtidssjukskrivna är bovar och banditer! För Kemal Mulic blir det nu att försöka vända på slantarna. Men hur familjen ska få pengarna att räcka vet han inte. Hu s t run har en 60-procentig tjänst inom hemtjänsten, ett av de två barnen studerar och bor fortfarande hemma. -Jag är en mycket ekonomisk person och ser alltid till handla billigt och försöka hålla nere kostnaderna. Men hur vi ska få pengarna att räcka framledes har jag svårt att förstå. -Förhoppningen står till att jag ska kunna finna ett jobb som jag klarar av, men det lär inte bli lätt. Ryggen värker oavsett om jag sitter, står upp eller ligger. Men minst lika jobbigt som värken är att man blir så trött av ständig värk. -Men jag är inte den som ger upp. I alla fall har jag inte gjort det hittills! Stig A n d e r s s o n Kommunal Väst medlemstidning Mars

4 Munkedal är sämst på att erbjuda heltider Mellan 25 och 30 kommunalare i Munkedal kommer av allt att döma att mista sina jobb. Orsaken är att kommunen ska spara pengar. De som får gå är12-14 elevassistenter och lika många barnskötare. I dag finns 30 elevassistenter i kommunen. Uppsägningarna kommer alltså att innebära nästan en halvering. -De som blir kvar motsvarar de som i dag arbetar inom särskolan, säger Malin Servin, ordförande i Kommunal Munkedal. Om man väljer att ha kvar elevassistenterna inom särskolan lär det inte bli en enda assistent varken inom den vanliga skolan eller inom förskolan. -Det här beslutet kommer alltså inte bara att drabba Munkedal är en av de absolut sämsta kommunerna i Västsverige på att erbjuda sina anställda heltidstjänster. Nu blir man ännu sämre. Av de 24 tjänsterna på äldreboendet Vässjegården är i dag sex heltider. Dessa vill kommunen nu göra om till deltider. Av totalt 200 anställda inom äldreomsorgen i Munkedals kommun arbetar i dag bara 28 heltid. För att spara pengar har kommunen stängt en del av Vä s- sjegården, vilket innebär sju färre vårdplatser. På så sätt kan man dra ner drygt fyra årsarbetstider. I samband med detta vill kommunen göra om de sex heltiderna till deltider på mellan 71 och 75 procent. Också sex deltider som arbetar över 75 procent kommer att få sänkt sysselsättningsgrad. -Detta går precis stick i stäv mot de fina intentioner som kommunen sagt sig ha i de senaste årens budgetskrivningar, säger Kommunals ordförande i Munkedal Malin Servin. -Där har man skrivit att kommunen på alla sätt ska verka för att kunna erbjuda sina anställda heltidstjänster och att 75 procent ska vara lägsta sysselsättningsgrad. Kommunstyrelsens ordförande Alf Sivesson (m) svarar så här när Kommunal Väst ställer frågan om hur beslutet om att göra om heltider till deltider går ihop med kommunens budgetskrivningar: -Den skrivningen gjordes nog före min tid. Och vad jag förstått är det en målsättning. Men nu gör ni tvärtom. -Ja, men målet ligger kvar. Malin Servin är besviken på politikernas beslut att göra om heltider till deltider. -Först och främst visar beslutet att deras löften och budgetskrivningar inte är värda en gnutta. Dessutom visar det på att den politiska majoriteten struntar Politikernas löften är inte värda ett dugg, menar Malin Servin. i sina anställdas möjligheter att kunna försörja sig på sina arbeten. -Jag är övertygad om att något liknande aldrig hade hänt på en mansdominerad arbetsplats. Så jämställdheten är ytterligare ett område som inte tycks betyda någonting för politkierna i Munkedal, konstaterar Malin Servin. Fotnot:Förhandlingar om tjänsterna har inletts men ej avslutats Stig A n d e r s s o n K o m munal gör anmälan Neddragningen av platser på Vässjegårdens äldreboende har inneburit en betydligt hårdare belastning på korttidsboendet Allégården, som därigenom fått en överbeläggning. Kommunal i Munkedal har därför nu lämnat in en anmälan till arbetsgivaren om brister i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har också informerats. Kommunen ska enligt arbetsmiljölagen skyndsamt fatta beslut om åtgärder. Vid Kommunal Västs pressläggning hade ännu inga åtgärder presenterats....och sparar pengar genom att sparka kommunalare våra medlemmar som mister sina jobb, utan också i högsta grad de elever som är i behov av särskilt stöd. Jag begriper inte hur politikerna resonerar! När kommunen bestämde sig för att spara in 1.9 miljoner under 2008 på elevassistenterna i slutet av förra å ret motsvarade det sju tjänster. Men eftersom inga uppsägningar ännu är gjorda och att det finns uppsägningstider vill man nu ändra siffran till mellan 12 och 14. I slutet av 2006 sa Munkedals kommun upp 5 elevassistenter, för att återanställa 3 på vikariat dagen efter att uppsägningstiden gått ut. - Vi befarar att det kanske blir en liknande lösning den här gången också, säger Malin Servin. Om det är så de tänker så är det i så fall ett fruktansvärt cyniskt sätt att hantera sin personal på. Också inom barnomsorgen kommer barnskötare att få gå. Här anser kommunen att man har lika många så kallade öve r a n s t ä l l n i n g a r, alltså personer som är anställda utöver bemanningsplanen. De flesta är personer som gått på långa vikariat och därmed blivit tillsvidareanställda. -Vi har inlett förhandlingar för båda grupperna, säger Malin Servin. Men läget ser ganska dyster ut. Det verkar som om de politiska majoriteten av moderater, k r i s t d e m o k r a t e r, centerpartister och KSFF (kommunal s a m ve rkan med folket i fokus) har bestämt sig. Den offentliga omsorgen ska skäras ner. Även miljöpartiet har tidigare ingått i den borgerliga majoriteten, men har nu valt att hoppa av. Stig A n d e r s s o n Öppet Hus i Majorna Kommunal Majorna, Styrsö, Älvsborg i Göteborg har öppet hus torsdagen den 10 april i sina nya lokaler på Kustgatan 3 A. Mellan är alla medlemmar välkomna på fika och träffa andra kommunalare. För att komma till Kustgatan 3 A ta spårvagnen till Jagerdorffsplatsen och gå till huset ovanför Shellmacken. Göteborgare bra på seniormat NÄR MATBRANSCHENS OSCAR delas ut i Stockholm i april finns två Göteborgskök nominerade i kategorin bästa seniorservering. Det är Tre St i f- telser, som driver äldreboendena Vegahusen, Otium och Änggårdsbacken, och Askims matservice som hållit sig framme i arbetet för matglädje och miljöarbete enligt Arla Foods, som delar ut priset Guldkon. På Tre Stiftelser samarbetar personalen med kockar från olika finkrogar och satsar på både va rdagslyx och festdagar med maten i centrum. Uddevalla-USK blev årets uppfi n n a r e UNDERSKÖTERSKAN Birgitta Olsson från Uddevalla sjukhus är årets kvinnliga svenska uppfinnare. Det är Sve n s- ka Uppfinnarföreningen som den 8 mars gav henne äran och 5000 kronor vid en ceremoni på Tekniska Museet i St o c k- holm. Birgitta Olsson har uppfunnit en spoldosa som kan användas för att minska risken för att legionellabakterier sprids vid duschning. Idén kom från hennes arbete på Hjärtavdelningen på Uddevalla sjukhus där hon är hygienombudsman. Inom kort kommer den att säljas i handeln. Mot i veringen lyder för hennes stora entusiasm, okuvliga energi och drivkraft som möjliggjort att hon förve rkligat sin idé till en produkt med stora kommersiella möjligheter. 4 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

5 DE VALDE FAC K E T -för trygghetens skull Rätten till a-kassa och möjligheten att få hjälp vid problem är en trygghet i arbetslivet. Därför valde Aisha Shani Ijaz och Ikran Said Mohammed att bli medlemmar i Kommunal. När TV, vänner och arbetskamrater kommer med olika budskap vill de själva bilda sig en uppfattning om vad facket är. -Jag är jätteintresserad och vill veta mer. När jag blev erbjuden en kurs sa jag självklart, jag vill gå, säger Aisha Shani Ijaz. Ikran Said Mohammed, 25 år och Aisha Shani Ijaz, 26 år är nya medlemmar i Kommunal och vill bilda sig en egen uppfattning om facket. Susanne Eliasson, Kommunal Majorna/Styrsö/Älvsborg erbjuder båda att gå en facklig grundutbildning för att lära sig mer. I juni förra året blev 25-åriga Ikran Said Mohammad från Göteborg färdig undersköterska. Sedan dess har hon arbetat inom äldreomsorgen, de senaste fyra månaderna på Lotsens äldreboende i stadsdelen Majorna. Hon är visstidsanställd på 50 procent och hoppar in vid behov övrig tid. I februari blev hon för första gången medlem i en fackförening, Kommunal. -Jag har jobbat flera år både med äldre och i affär. Men jag visste ingenting om facket och a-kassan. Min kille var emot att gå med för att det var för dyrt och jag lyssnade på honom. På TV var det också mycket prat om höjningen av avgifterna. Sedan några veckor är hon nu medlem. Bra information från arbetsförmedlingen, ett vikariat tillräckligt långt för att kunna ansöka om medlemskap och en arbetskamrat som sa gå med och gav adressen till Kommunal i Majorna avgjorde saken. -I februari blev jag medlem. Jag ångrar mig jättemycket att jag inte gick med förut. Jag är jättenöjd med att ha hamnat här, alla får tycka vad de vill och jag vill ta reda på saker själv. Jag känner mig glad, alla här som informerar säger samma sak. Nu tror jag att jag vet vad det handlar om och jag ångrar mig inte. A-kassan är fortfarande den viktigaste anledningen för Ikran att vara med i facket. Men idag, med en fot inne i arbetslivet, har hon också många frågor kring anställningsvillkor. När kan man be om en fast tjänst? När har jag få chans att få mer än femtio procent? När kan min lön höjas? Samma frågor är viktiga för Aisha Shani Ijaz, 26 år, som också är ny medlem i Kommunal. Hon avslutade omvårdnadsprogrammet i december förra året. Aisha har aldrig tidigare arbetat i Sverige, hon flyttade hit från Pakistan för fem år sedan. Att bli medlem i en fackförening har varit viktigt för henne länge, många av hennes bekanta är medlemmar i facket. Så fort hon hittade jobb skulle hon bli medlem var tanken. Efter en period i hemtjänsten kom hon till Gråbergets äldreboende och trivdes. Hon har ett vikariat på 80 procent. En dag stod hon framför Kommunals anslagstavla. -Jag tänkte att aha, här är det! Och så fick jag papper av mitt arbetsplatsombud Lilian. Alla sa att det var jättebra att gå med, också chefen, säger Aisha. BÅDE A-KASSA, försäkringar och möjligheten att få hjälp med frågor om det svenska arbetslivet är en trygghet, tycker Aisha. Ett fast arbete med bra lön är hennes viktigaste mål. 25 procent av medlemmarna i Kommunal är under 35 år. För Susanne Eliasson, ordförande i Kommunal Maj o r n a / S t y r s ö / Ä l v s b o rg, är unga medlemmar viktiga. För att utveckla Kommunal behövs unga som vill påverka tillsammans med andra. -Nyttan med att vara med i en fackförening finns på två områden. Dels kan du som individ få hjälp med frågor som rör din anställning. Du kan få hjälp om du får fel lön eller arbetsgivaren gör fel. Den andra delen är den kollektiva, att vi tillsammans kan förändra saker. Det finns mycket som Kommunal gör, men som man som medlem inte ser. Vi jobbar för bättre utbildningar, bra arbetstider och löner. Ju fler vi är som är överens, desto större chans att ändra det som är dåligt. Det är den solidariska tanken, säger Susanne. AISHA OCH IKRAN kan få hjälp med att få reda på sina rättigheter genom information om lagar och avtal om anställningsfrågor. Men de är också välkomna att vara med i Kommunal och ge ett bidrag till att tillsammans med andra medlemmar kämpa för fler fasta arbeten och heltider. Både Aisha och Ikvan är anmälda till en medlemskurs och är mycket intresserade av att skaffa mer kunskap. De har mött många andras åsikt om facket och nu vill de själva bilda sig en uppfattning. Och kunskap är makt. -Det är viktigt att ha en sådan känsla på jobbet att du kan säga dina åsikter, att inte skämmas för att man inte vet. Nu känner jag mig stark, jag vet att facket kan hjälpa mig. Wow, nu är jag inte rädd längre, säger Ikran Said Mohammed. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning Mars

6 Mona kommer 1 maj Det blir socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin som förstamaj-talar i Göteborg i år. Socialdemokratins skyltfönster kallar hon Göteborg och säger sig se fram mot att få tala på klassisk mark. -Det blir tredje gången jag håller förstamaj-tal i Göteborg, säger Mona Sahlin. Det är stort att få tala på Götaplatsen, det är klassisk mark och både mäktig och va c k- er. Mona Sahlin är mycket positiv när hon beskriver Göteborg. -Här bygger man ut allmännyttan och satsar på vuxenutbildning och ungdomars feriearbete. Göran Jo h a n s- son och Göteborg investerar i framtiden. Här vet man att Sverige tjänar på rättvisa. -På samma sätt som Nacka och T ä by beskrivs som moderaternas skyltfönster är Göteborg vårt. Hos socialdemokraterna i Göteborg har man redan noterat ett stort intresse för årets första maj. Betydligt fler s-föreningar än de senaste åren är redan igång med förberedelserna inför årets demonstration. Förra året deltog cirka 2000 personer i LO och socialdemokraternas demonstrationståg. På Götaplatsen samlades personer för att höra på förre utrikesministern och göteborgaren Jan Eliasson. Stig A n d e r s s o n Göteborg är socialdemokratins s ky l t f ö n s t e r Mona Sahlin kommer till Göteborg för att tala på första maj. Kvalitetsmässa på Sahlgrenska Drottning Silvias barnsjukhus har nominerat kursen Kompetensutveckling för barnsköterskor till Sahlgrenska sjukhusets kvalitetspris. - Vår arbetsgivare är jättestolt över vår utbildning och ser oss som ambassadörer för barnsjukhuset, säger Rose-Marie Berghänel och Britt-Marie Bengtsson, barnsköterskor och kursansvariga. När Drottning Silvias barnsjukhus visade sina fem bästa kvalitetssatsningar på Sahlgrenska sjukhusets kvalitetsdag tillhörde en barnsköterskorna. Sedan fyra år arrangerar sköterskorna en nationell kompetensutveckling som nominerats till SU:s kvalitetspris. Den 4-6 mars arrangerade Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kva l i t e t s vecka 2008 för att stimulera sjukhusets egen ve rk s a m h e t s u t veckling genom att pre s e n- tera olika forsknings- och utvecklingsinsatser. Årets tema var Tillgänglighet och patientsäkerhet. Alla SU:s olika verksamhetsområden bidrog med fem egna goda exempel på verksamhetsutveckling i en utställning som vandrade mellan de olika sjukhusen under dagarna. Totalt 36 bidrag var nominerade och gällde områden som triage, genusperspektiv, ISO-certifiering, teamarbete, IT, konflikthantering och patientutbildning. Kompetensutveckling för barnsköterskor var ett av fem bidrag nominerat av Drottning Silvias barnsjukhus. Utbildningen är den enda svenska vidareutbildningen för yrkesgruppen barnsköterskor och anordnas av barnsköterskorna på SU. Kursen startade 2005 och under tre år har sammanlagt 210 barnsköterskor från 30 olika sjukhus deltagit och gett mycket positiva utvärderingar. Kursen innehåller fyra dagar teori och fyra dagar praktik. -På praktiken väljer du själv vad du vill göra, du kan följa med en kollega på ett barnsjukhus i en annan stad eller gå tvärs över gatan från BB till barnkliniken. Många har aldrig varit på någon annan arbetsplats än den egna. Du får både en bred och fördjupad kunskap inom barnsjukvård, säger Britt-Marie Bengtsson, barnsköterska. Syftet med Ko m p e t e n s u t veckling för barnsköterskor är att ständigt kunna motsvara de krav som vården av det sjuka barnet och deras familjer kräver i dagens samhälle. Därför innehåller teoriavsnitten föreläsningar om aktuella ämnen som missbruk, kriminalitet eller nya sjukdomar. Aktuell kompetens ger k valitet åt vården och stärkta medarbetare, menar arrangörerna. -Den här utbildning ger mycket tillbaka till arbetsgivaren och vi stärks i vår yrkesroll. Det är jätteroligt att vara här på kvalitetsdagen, säger Ro s e - Marie Be r g- hänel, barnsköterska. SU:s kvalitetspris gick till Jubileumskliniken som genom drop-in tider för strålbehandling ökat både patienternas nöjdhet och tillgänglighet. Sölvi Brädefors 6 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

7 Här fladdrade flygbladen Det finns en stor irritation och ilska bland folk över regeringens neddragningar för arbetslösa och sjukskrivna. Det menar de 35 kommunalare från Kommunals sektion centrum som i slutet av februari delade ut flygblad i centrala Göteborg. Kamp för rättvisa, var rubrikerna på två olika flygblad som delades ut. I det ena flygbladet konstateras bland annat att 70 procent av regeringens skattesänkningar går till den tredjedel i Sverige som har högst inkomst. I det andra flygbladet säger man regeringen driver en orättvis, oansvarig och ojämnlik politik som ställer grupper mot varandra; arbetslösa mot dem som har jobb, friska mot sjuka och den som har mot den som inte har. Kommunals olika sektioner kommer under hela våren att dela ut liknande flygblad på olika håll inom avdelningens område i anslutning till de dagar i månaden då arbetslöshetsersättningen betalas ut. Stig A n d e r s s o n Konstföreningen kallar Medlemmarna i Kommunal Västs konstföreningen kallas till årsmöte onsdagen den 26 mars klockan i Kommunal Väst lokaler på Alströmergatan 4 i Göteborg. Det är av största vikt att du kommer till årsmötet eftersom vi ska välja ett antal nya styrelseledamöter. Vi känner att vi behöver få in nytt blod i styrelsen och om vår förening ska leva vidare måste vi få ihop en ny styrelse. Är du intresserad av att arbeta i konstföreningens styrelse kan du gärna höra av dig till vår sekreterare Kristina Andersen i god tid före mötet så att vi kan förbereda årsmötet på bästa sätt. Anmälan till årsmötet lämnas till Kristina Andersén senast torsdagen den 20 mars, antingen på telefon eller e-post Det är viktigt att du deltar på årsmötet. Får vi inte en ny styrelse kan vi tvingas lägga ned vår förening. Välkommen! Styrelsen konstföreningen Kommunal Väst Kommunal Väst medlemstidning Mars

8 Framtiden ligger i Biskopsgården När Farah Brahjanovic fick ett brev om att hennes formella kunskaper i svenska inte räckte för att kunna läsa omvårdnadsprogrammet, blev hon förbannad. Idag läser hon till undersköterska på arbetstid tack vare ABF-skolan och en vikarie har fått arbete en dag i veckan. Att komma in i arbetslivet och kunna stanna där var målet för projektet Make your future i Biskopsgården. För Farah Brahjanovic är en omvårdnadsutbildning viktig för att utvecklas i sitt arbete och få högre lön. För att få behörighet läste hon svenska och samhällskunskap på arbetstid via projektet Make your future. -När jag fick erbjudandet om ABF- skolan tänkte jag varför inte, jag förlorar ingenting. Jag fick ersättning och vi hade en bra lärare. Om ett år blir jag färdig med min utbildning till undersköterska. Farah Br a h j a n ovic bor och arbetar i Bi s k o p s g å rden i Göteborg kom hon till Sverige från Bosnien. I Sverige har hon arbetat inom hemtjänsten i tio år. För att få högre lön och mer kunskaper ansökte hon 2006 om att få börja studera omvårdnadsprogrammet på arbetstid, kursen Lärande på arbetsplatsen (LPA). Men fullständiga slutbetyg från tidigare studier i svenska saknades på grund av att några prov inte gjorts och hon fick inte börja. När Farah fick beskedet bestämde hon sig för att lägga ner planerna på att läsa. Idag läser hon på LPA tillsammans med sju kollegor från hemtjänsten. Flera har genom ABF:s kurs Svenska och svenska samhället fått de papper de behöver för att läsa vidare. En dag i veckan under ett års tid har sammanlagt ett 40-tal kommunalare åkt till Järntorget på betald arbetstid tack vare korttidsstudiestödet från LO. Kunskaper om den svenska kulturen var en viktig del av kursen. -Jag lärde mig mycket om det svenska samhället och det är viktigt. Det var till exempel intressant att besöka en svensk domstol, det kände jag inte till. När man kommer hit vet man ingenting, man får gissa sig till det man vill köpa, för du kan inte rätt ord. I framtiden kan omvårdnadsutbildning bli ett krav för att kunna arbeta med omvårdnad. I januari 2009 blir Farah färdig undersköterska. Hon pluggar hårt, men rekommenderar ändå andra att läsa. -Utbildning betyder allt idag, lönen styrs av utbildning. Jag är positiv och kan rekommendera LPA till andra. Man förlorar ingenting. Fakta O h ä l s o t a l ATT PE N G A R från arbetarrörelsen hittade till Bi s k o p- sgården är projektet Make your futures förtjänst. Att tänka nytt och annorlunda kring etnisk diskriminering och ohälsa i arbetslivet var uppgiften för ett partnerskap mellan elva aktörer, varav Kommunal Väst var en. Målet var ett humanare arbetsliv där alla får plats och kan stanna. Hög ohälsa, inte minst bland kvinnor inom Kommunal, var en viktig orsak till starten När Monica Bohag från Kommunals sektion i Biskops g å rden nu summerar tre års arbete tycker hon att många d e l t a g a re stärkts i sin självkänsla, ett viktigt mål för projektet som vilar på tanken att det är viktigt att själv ta makten över sitt liv- empowerment. Men många av de resultat som nu utvärderas är svåra att mäta och resultaten av att fler läst svenska eller vågar ställa frågor på jobbet kan kanske först ses på sikt. -Hur mäter man ökad delaktighet i det svenska samhället? Den viktiga delen är att veta att man är okey. Då kan man ta plats. Det kan handla om så enkla saker som att våga åka till Stadsbiblioteket och låna böcker. Eller gå ut och äta lunch, säger Monica Bohag. Tillsvidareanställda kommunalare inom äldreomsorgen, lokalvården och habilitering har på olika sätt erbjudits stöd att förve rkliga önskemål för sin utve c k l i n g. Enkelt uttryck har det etablerade Sverige erbjudit de anställda i den mångkulturella stadsdelen Biskopsgården stöd: mentorskap via Rotary, kartläggning av önskemål om kompetensutveckling via kommunen, studier i svenska och svensk samhällskunskap via ABF och erbjudande om stresshantering och friskvård från privata Capio Sjukvård. Alla anställda även chefer- har också fått kulturell kompetensutveckling, bland annat via utställningen Gud har 100 namn. Svag kulturell kompetens är en viktig orsak till ohälsa i arbetslivet, menar Monica Bohag. Att förstå bakgrunden till olika sätt att tänka och handla kan minska missförstånd och konflikter både mellan anställda och mellan chefer och anställda. Här har cheferna ett stort ansvar. -Alla har inte samma etniska och kulturella bakgrund. Det betyder att det kan ta längre tid att förklara saker, att anställda inte vågar säga ifrån eller ta diskussionen. Man är begränsad av språket. Det innebär att en chef måste säga tydligt vad hon vill. Det är inte alltid lätt, men vill du att en anställd ska förstå måste du uttrycka dig så att det är möjligt. Chefer måste också förstå att man inte kan lämna konflikter mellan anställda att lösas av sig själv. När en hemtjänstenhet till exempel inför cyklar på jobbet, måste en chef ställa sig frågan om alla kan cykla. Det är ingen självklarhet, berättar Monica Bohag. ATT SAMARBETA brett, fånga upp behov istället för att utgå från färdiga mallar och lära sig utgå från att olikhet finns, inte är farligt och kan vara en resurs, är kanske det viktigaste resultatet av projektet. Em p owe r- ment som strategi är ett viktigt komplement till att arbeta mot diskriminering organiserat, menar Monica. Att kämpa för fasta anställningar och bra try g g h e t s s y s t e m är A och O, individen kan inte lös allt - men ibland glömmer vi att fråga individerna vad de verkligen behöver. Att fråga kan ge överraskande svar och därför är det viktigt att lyssna och ge möjligheter till initiativ underifrån. När de anställda på Svartedalens äldreboende i Bi s k o p s g å rden erbjöds karriärcoaching ville de flesta stanna i sitt yrke. Däremot hade de anställda många idéer om hur de vill utveckla ve rksamheten. Make yo u r future kan betyda att stärkas i sin yrkesroll genom att någon lyssnar på mina idéer snarare än att jag vill vidareutbilda mig. -Där fick nog arbetsgivaren något att tänka på, säger Monica Bohag. Sölvi Brädefors Med 60 sjukdagar per år och invånare var Biskopsgården 2004 den stadsdel som hade högst ohälsotal i Göteborg. Ohälsa är antalet sjukdagar/ersättning vid förtidspension delat med antalet invånare. Stadsdelsförvaltningen har anställda, varav de flesta är kvinnor. I hemtjänsten har 70 procent av de anställda utländsk bakgrund. För att minska ohälsan startade EU-finansierade nätverket Make your future som pågick mellan och var ett samarbete mellan 11 aktörer däribland primärvården Göteborg, Capio Lundby sjukhus, ABF, Länsarbetsnämnden, Sensus, Delta. Integrationsnätverket och Göteborgs stad (SDF Biskopsgården, Park- och Naturförvaltningen och Stadskansliet). Initiativet togs av det ideella nätverket Integrationsnätverket. För mer information se www. Makeyourfuture.se. 8 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

9 Nu får Härryda klara sig utan Ingegerd - Att vara ordförande är inget märkvärdigt alls man ska ju bara hålla ihop det. Samtidigt har jag så klart varit väldigt stolt över uppdraget. Efter 31 år med fackliga uppdrag, varav 18 år som ordförande, har nu Ingegerd Helén med ålderns rätt lämnat sektion 44 Härryda. - Det har varit en otroligt rolig och lärorik tid och jag ångrar inte en sekund! Bland Mölnlyckes goa gubbar kallas hon rätt och slätt facket. Det har Ingegerd inget emot. Hon är ingen nippertippa och hon kan, med glimten i ögat, ge bra svar på tal om det behövs. Till facket hör också Marie-Louise Eriksson som hon arbetat tillsammans med i nöd och lust på sektionen i 18 år. - Ingegerds styrka är att hon har tid att lyssna och är bra på att samarbeta och förhandla, säger Marie-Louise. Dessutom är hon en klok kvinna som alltid ser möjligheterna. Och så är hon kvicktänkt och rapp och har en underbar humor. Åh, vad vi har haft roligt! Marie-Louise berättar till exempel om den gången då In g e g e rd råkat gå hemifrån med en sva rt känga med dragkedja och en brun snörkänga på fötterna. Detta upptäcktes inte förrän fem minuter innan hon skulle iväg på ett möte. - Då spände hon ögonen i mig och sa Ta av dig skorna. Och sen traskade hon iväg med mina skor på fötterna. Det har vi skrattat åt många gånger! INGEGERD har ägnat nästan halva livet åt fackligt arbete, men från början ville hon bli kontorist eller stå i affär. - Men sen insåg jag att affärsanställda har dumma arbetstider, så då gick jag handelsskola och fick mitt första jobb som kontorist på SKF. När maken Sven fick arbete i Uddevalla flyttade familjen dit och In g e g e rd fick jobb som sekre t e r a re för chefen för Gatukontoret. Strax efter att första sonen fötts flyttade familjen tillbaka till Göteborg. - Jag började arbeta som dagmamma åt en granne som var ensamstående lärare. Den gossen var en gudagåva och blev en bra lekkamrat till min lille Robert. Efter hand blev det fler dagbarn och så småningom utökades familjen med sonen Lennart och Ingegerd fortsatte som dagmamma flyttade familjen till Mölnlycke. - Då började jag gå på fackmöten. Dels var det roligt att få information och träffa andra, men framför allt ville jag veta mina rättigheter och skyldigheter. Fackmötena fick Ingegerd att bli intresserad av fackliga frågor, hon var nyfiken och kände att hon ville veta mer. Och ännu mer. SNART BLEV Ingegerd arbetsplatsombud, gick fackliga utbildningar och utbildade sig också till barnskötare. Hon började arbeta inom förskolan, fortsatte att vara arbetsplatsombud och blev dessutom huvudskyd d s o m- bud på sektionen blev hon vice ordförande i sektion 44 och 1991 blev hon ordförande. - Det känns som om facket betydde mer för medlemmarna förr. Det var större sammanhållning och mer kämparglöd. Man höll ihop på ett annat sätt än nu. Det är inte längre så självklart med solidaritet. Idag resonerar många människor att de är sig själv närmast och därför inte behöver vara med i facket. De åker snålskjuts på dem som betalar sin medlemsavgift. - Det är inte så länge sedan begreppet facklig tid var okänt och man fick sköta det fackliga arbetet på sin fritid. De som var före oss har verkligen fått kämpa för att förbättra arbetarnas och fackets villkor. Men det är lättare att bryta ned try g g- heten än att bygga upp den och ett försvagat fack gynnar enbart arbetsgivarna. Facket står inför en väldig utmaning framöver att återerövra sina medlemmar. Facket är ju vi tillsammans. Ju fler vi är desto starkare blir vi. Ingegerd Helén Marie-Louise Eriksson och Ingegerd Helén har kamperat ihop i 18 år på sektion Det kommer att kännas tomt efter Ingegerd, säger Marie-Louise. Vi har haft så roligt tillsammans, jag kommer att sakna hennes underbara humor. D R I V K R A F T E N för In g e g e rds fackliga arbete har varit möjligheten att påve rka så att människor får det bättre. - Jag tycker om att jobba med människor. Va r- je enskilt fall, varje ärende som gått i lås har varit en sådan glädje. Jag har alltid haft jobbet i huvudet, ofta tagit med mig jobbet hem, suttit på kvällarna och läst in lagar och avtal. Me n jag tror att mitt arbete betytt en del för många människor och det är jag glad för. Det är ju s j ä l va meningen med uppdraget. Att medlemmarna blivit nöjda har varit en bra belöning för allt arbete man lagt ned. Men nu stundar andra tider för Ingegerd Helén. Både hon och maken har blivit pens i o n ä rer och kan ägna sig åt sådant som de tyc k- er om, utan att behöva stressa. Överst på listan står resor, gärna med den nya husvagnen. Första turen går till Holland redan i vår och till hösten blir det Kreta. Och sen, när värsta reslusten lagt sig, blir det troligen en hundva l p. I alla fall om Ingegerd får bestämma. För natur och djur, särskilt hundar, är något som ligger henne extra varmt om hjärtat. Under nästan alla åren på sektionen har In g e g e rd haft hund med på jobbet, men sedan en tid tillbaka finns det ingen vovve i hennes liv längre. Även om hon gärna passar andras hundar så ofta hon kan. Familjen har också haft båt i många år och sjölivet med morgon- och kvällsdopp, helst utan baddräkt, är något hon längtar efter. - Jag älskar känslan av frihet när man är på havet. Men nu har ena sonen övertagit båten. Det är mycket pyssel med en båt och man blir ju inte yngre. Det finns också mycket annat som Ingegerd är sugen på, hon är intresserad av det mesta och gungstolen lär få stå ogungad länge än. - Det finns så mycket trevligt som man inte riktigt hunnit med tidigare utställningar, stadsvandringar, auktioner, åka skärgårdsturer, umgås med vännerna Och hela skogen är ju fylld med härlig svamp som bara väntar på att plockas! Sedan har vi ju vårt lantställe på T j ö r n att pyssla med. Även politiken tar en del tid kom Ingegerd in i fullmäktige för (s) och sitter med i både samhällsbyggn a d s b e redningen och handikapprådet. Ett uppdrag som hon tycker är intressant och spännande. - Jag tycker faktiskt det är skönt att bli äldre för då kan man göra som man vill, när man vill. Och som en av cheferna i kommunen sa till mig när jag skulle sluta trivs man med livet så trivs man även när man gått i pension. Det tror jag är sant och jag tänker fortsätta trivas med livet! Carina Hult Yrke: Barnskötare, avgående sektionsordförande Ålder: Blir 65 i år Familj: Make, två vuxna söner och ett barnbarn Gör helst på fritiden: Umgås med vänner och djur, reser, är ute i naturen, plockar svamp, går på auktioner, jag är nyfiken på allt Äter helst: Skaldjur, fisk och grillad mat Läser: Lite av varje, men hittills har det varit mycket facklitteratur. Tycker om Per Anders Fogelströms böcker och gillar även deckare. Ser på TV: Nyhets- och naturprogram, även program med sång och musik. Skrattar åt: Skrattar gärna, tycker om revyer av olika slag. Blir förbaskad på: När folk är oärliga och elaka mot varandra, mobbing. Levnadsregel: Alla har lika värde och man ska vara som man är och inte göra sig till! Kommunal Väst medlemstidning Mars

10 A k u t v a k t m ä s t a r e Har du svårt att hitta rätt på sjukhuset? Det är du inte ensam om. När många människor och verksamheter samlas under samma tak blir lokalkännedom, information, transport, säkerhet och folkvett extra viktiga. På SU har akutvaktmästarna utvecklat sin yrkesroll i takt med tiden och deras vakande ögon, tåliga ben och starka armar är viktiga bidrag till en fungerande sjukvård. Det är måndag förmiddag och trångt i vaktmästeriet på Östra sjukhuset. Utanför fönstren bromsar det ena fordonet efter den andra in vid centralklinikens ambulansintag. Patienter med akuta besvär anländer för undersökning, diagnos och vård på nordeuropas största sjukhus med anställda. DE ÅTTA tjänstgörande akutvaktmästarna är en gru p p vars klädsel gör dem svåra att skilja från vårdpersonalen. Deras arbete är också djupt inbäddat i sjukvårdens verksamhet. De 27 anställda männen och deras enda kvinnliga kollega varken snickrar eller kopierar. Vaktmästeriet är istället en sambandscentral för en bred palett av patientrelaterad service. Hit vänder sig SOS Alarm om helikoptertransporter som ska landa, avdelningarna för hjälp med transporter eller stökiga patienter, hit leds brandlarm, överfallslarm och inbrottslarm, här får ambulansförarna hjälp om de behöver och hit vänder sig polisen och brandkåren när behov uppstår av insats e r. Och hit vänder sig allmänheten innan de hittat skylten Information inne i huset eller fliken Kartor på hemsidan. 300 uppdrag per dygn utförs av akutvaktmästeriet på Östra sjukhuset. Pa t i e n t t r a n s p o rt är servicepalettens största uppgift. Under en dag går en akutvaktmästare upp till 1,5 mil och samtalar med många patienter. -Många ställer frågor som de inte vågat ställa tidigare på avdelningarna. Men vi kan prata om allt möjligt, man kan ha trevliga utbyten. Vissa patienter som är här en längre tid kan man nästan lära känna, säger Peter Gustavsson och Mikael Sjöberg, akutvaktmästare. Vid risktransporter arbetar de två och två. Personer med d u b b e l d i a g n o s e r, alltså både psykisk sjukdom och missb ru k s p roblem, är många sedan den nya psykiatriska kliniken på Östra sjukhuset slagit upp portarna. Också äldre, förvirrade och därför aggressiva patienter förekommer och rätt bemötande är viktigt i takt med att den psykiska ohälsan ökat i samhället. SOM INGEN annan yrkesgrupp rör akutvaktmästarna sig över hela sjukhuset. Det har gett dem nya arbetsuppgifter på säkerhetsområdet. Som så kallad första brandstyrka ansvarar de för att följa upp brandlarm på sjukhuset. SU har tusentals brandvarnare. Om Räddningstjänsten skulle rycka ut på varje larm skulle övriga Göteborg knappast kunna räkna med att se de röda bilarna på sina gator. Därför följer akutvaktmästarna upp varje larms upphov och behovet av utryckning. Fellarm skiljs från allvarliga larm. Vid brand eller annan allvarlig fara anländer Räddningstjänsten alltid till vaktmästeriet för att få förstahandsinformation. Ö verblick och lokalkännedom är också viktigt i det före byggande säkerhetsarbetet. Under sina dagliga odyseér genom sjukhuskroppen kan akutva k t m ä s t a re snabbt upptäcka brister i skyddsutrustning, hinder för utrymning eller personer med avvikande beteende. De kan snabbt vara på plats då bråk eller problem uppstår. På andra håll i landet är larm kopplade till ord n i n g s va k t e r. På Östra sjukhuset är traditionen annorlunda. Att ha larmtelefonen i en vit rock ger fördelar, tycker Mikael och Peter. -Blir det oroligt är vi nästan alltid först på plats och har i 99 procent avstyrt det som händer utan att polisen behöver komma. Dels för att vi är många, dels för att vi är snabbt är på plats och för att vi har lång erfarenhet av att dessa situationer. Ofta räcker det att vi visar oss. Vi har inga uniformer och batonger. Här kan man inte gå hårt fram. Många patienter är gamla och förvirrade, de vill kanske inte vara på sjukhus och så blir de inte snälla mot personalen. Social kompetens och servicekänsla är oerhört viktigt i deras yrke. När psyk,- barn- och kvinnoklinikens akuter stänger är bara ambulansintaget öppet. Då har fyra akutvaktmästare på nattskift huvudansvaret att visa besökare rätt. Ett bra samarbete med polisen finns om någon blir allt för stökig. -Jag vet inte om våldet ökat med det har ändrats. Jag upplever att det är mindre fylla men mer GHB. Ofta kan det bli problem redan i ambulanserna och då ringer de oss. På avdelningarna söver man dem som är allt för stökiga, men då kan det bli problem när de vaknar igen, säger Mikael. Ur arbetsmiljösynpunkt är kylan i det öppna ambulansintaget ett större problem. Att kroppen tvingas växla mellan värme och kyla är ohälsosamt liksom treskiftet och de tunga lyft som transporterna av allt tyngre patienter innebär. Variation i arbetet, kamratskap och sammanhållning har dock gjort att både sjukfrånvaro och personalomsättningen är låg, berättar arbetsplatsombuden Mikael och Peter. Det finns en självklar yrkesstolthet. Vi tänker säkerhet samtidigt som vi sköter transporter och det ger en enorm fördel framför att särskilja delarna, menar akutvaktmästarna Peter Gustavsson (vänster) och Mikael Sjöberg på Sahlgrenska sjukhuset. De hoppas att nya Regionservices uppdrag att utveckla yrkesrollerna innebär pengar till kompetensutveckling. -DET HAR HÄNT en hel del stora olyckor som satt organisationen på prov och vi har fått mycket beröm för a k u t vaktmästarnas insatser. Allt har fungerat otroligt bra, till exempel under Backabranden, trots att det var otroligt många skadade och otroligt många anhöriga. Men vi löste det, säger Peter. Under våren 2008 börjar ombyggnaden av regionens nya serviceenhet som ska omfatta personer. Akutva k t- mästarna är anställda av Regionsservice sedan den förste januari. Både Mikael och Peter är försiktigt positiva. -På något sätt känns det som en förnyelse som kan vara bra. På SU har service alltid kommit i andra hand och pengarna till avdelningarna i första hand. Vi hoppas helt enkelt att det kommer att finnas mer pengar för till exempel kompetensutveckling. Vi vill ha årliga utbildningsinsatser. Det har vi varit tvungna att tjata om hittills. På minussidan finns risken för längre beslutsvägar i den nya organisationen och att den egna yrk e s rollen ska smalna av. Men i akutvaktmästarnas va rdag har inget förändrats ännu och att aldrig veta vad som kommer att hända är servicearbetets kärna. I hjärtat av det stora sjukhuset får akutvaktmästarna ta emot det mest oväntade. Där finns damen som var orolig för att en fisk i akvariet inte mådde bra. Fladdermusen som förirrat sig in på en avdelning. Och tusen andra ting. Det finns en arbetsbeskrivning och en kostnadslista. Sedan finns en ve rklighet som trotsar debiteringskolumner. - Här vet man aldrig vad som händer nästa dag! Sölvi Brädefors 1 0 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

11 En daglig rutin är kontrollen av helikopterplattan. Att lampor och brandutrustning fungerar är lika viktigt som att den högspecialiserade läkaren finns på plats när det handlar om minuter. Vid landningar finns vaktmästarna på plats och ser till att patienten snabbt kommer till rätt avdelning på det stora sjukhuset. (Foto: Stefan Pahi) Att ge service på akutsjukhus innebär patienttransporter, praktiskt säkerhetsarbete inom vakt och brandområdet, assistans vid helikopterlandning och att vara sluss för mångahanda frågor utanför protokollet som dyker upp i jätteorganisationen SU. Gå två för en Kommunalare erbjuds att gå två till priset av en på den prisbelönta danska succépjäsen Hem kära hem på teater Tamauer i Göteborg. En middagsgäst kommer direkt från kriget i Irak och slår ner som en klusterbomb i idyllen hos nyinflyttade Iben och Kim. Lojalitet ställs mot trygghet- ska man skita ner sina händer i konfliktens mitt eller bygga bo avskilt från allt störande? He m kära hem spelas till och med den 28 mars och biljetter kan beställas på telefon: 031/ Ny adress till a v d e l n i n g e n Kommunal avdelning Väst har ny postadress från och med den 10 mars. Ska du skicka post till avdelningen är adressen: Kommunal avdelning Väst Box GÖTEBORG Be s ö k s a d ressen är fortfarande Alströmergatan 4, Göteborg. Vi rättar I nummer smög sig tre felaktiga uppgifter in i texten Anders brinner för spårvagnar. Rätt uppgifter är att Spårvägsällskapet Ringlinien driver veteranspårvagnarna i Göteborg, att den nationella föreningen heter Svenska Spårvägssällskapet och att Anders Forsbergs böcker finns att köpa på Tidpunkten vid Drottningtorget i Göteborg. Vi beklagar felaktigheterna. Kommunal Väst medlemstidning Mars

12 Bli en gaffare du också! KAMPEN om lika och allmän rösträtt inleddes. Från fackligt håll talade man om industriell demokrati, att de anställda skulle få inflytande i företagen. För att klara den oerhörda uppgiften att bygga en demokrati, både i samhället och på arbetsplatserna, behövdes det mer kunskap. Kunskap är makt, konstaterade man och de flesta hade vid denna tid högst sex års skolgång bakom sig. Arbetarna skulle utbildas och det måste ske på kvällarna, efter jobbet. Så föddes Göteborgs Arbetares Folkhögskola, en aftonskola för fackligt och politiskt intresserade arbetare. Och fastän skolan ständigt utvecklas i takt med tiden, är gru n d valarna fortfarande desamma och stadgarna har inte förändrats nämnvärt sen Man erbjuder fortfarande facklig och politisk utbildning åt LO:s medlemmar. Även om vi nu är inne på talet gäller fortfarande att kunskap är makt och att makten ska fördelas så rättvist som möjligt. Och många är de som kan vittna om vilka stora kliv man tagit framåt i sin personliga och yrkesmässiga utveckling efter att ha gått Gaffen. GAF har ett erkänt gott rykte och åtskilliga blivande fackliga och politiska höjdare har passerat genom skolans dörrar. - Att gå GAF är en fantastiskt möjlighet för våra medlemmar, men vi ställer vissa krav på dem som blir antagna, säger studieorganisatör Lena Dahlqvist. Är du intresserad av fack och politik? Har du engagemang, åsikter och idéer och brinner för att driva arbetarrörelsen framåt? Jamen, då kanske du ska söka till den tvärfackliga utbildningen på Göteborgs Arbetares Folkhögskola (GAF)! Ansökan ska gå via din sektion och vara inne senast 30 april. GAF är en skola som danat till exempel kommunstyrelsens ordförande och Göteborgs starke man Göran Johansson och förre ordföranden i Kommunal Väst Jan Sundberg. Plus hundratals andra fackligt och politiskt a k t i va medlemmar i Kommunal och andra fackföre n i n g- ar. Gaffen, som skolan kallas, är en unik göteborgsk företeelse som under nära 90 år har erbjudit göteborgarna politisk och facklig skolning. Den 8 december 1919 fastställdes den första studieplanen och kursstarten skedde i januari Kommunal fanns med som medlemsorganisation redan från början och bland lärarna fanns till exempel lektor Ernst Wigforss, sedermera finansminister, som undervisade i socialismens teori och historia medan professor Malte Johansson, som senare blev landshövding i Göteborgs- och Bohuslän, satt i skolans styrelse. Allt detta hände vid en tid då Europa just genomlidit ett första världskrig. I Sverige styrde Hjalmar Branting en socialdemokratisk minoritetsregering och på första maj-plakaten stod Aldrig mer krig!. Sverige andades framtidstro. Nu skulle den nya världen byggas. Och den skulle byggas genom folkets medverkan. Det skulle bli demokrati. D AGENS GAF-UTBILDNING är treårig och tvärf a c k- lig. Syftet är nu, liksom för 90 år sedan, att medlemmar i Göteborgs fackföreningsrörelse ska skaffa sig kunskap för att aktivt kunna delta i arbetarrörelsens fackliga och politiska arbete, på arbetsplatser och på olika politiska arenor. Utbildningen bygger fortfarande på kvällsstudier, en kväll i veckan, totalt cirka 600 utbildningstimmar. Kostnaden för studierna står respektive fackförening för och man räknar med att en treårig GAF-utbildning kostar kronor per deltagare. - Det är mycket pengar, säger Lena Dahlqvist som är studieorganisatör på Kommunal Väst. Kommunal brukar ha mellan 6 8 deltagare per kull och det är klart att vi ställer vissa krav på dem som blir antagna till utbildningen. Det är en lång utbildning som kräver att man satsar och är engagerad. Man måste ha en tydlig motivation att efter utbildningen vara beredd att ta uppdrag i vår organisation eller någon annan organisation inom arbetarrörelsen. - Men att gå GAF är en fantastiskt möjlighet till egen utveckling! FÖR ATT KUNNA SÖKA till GAF ska du ha en tydlig förankring i din sektion, varit förtroendevald, exempelvis arbetsplatsombud, i minst två år, genomgått Ko m- munal Västs grundutbildningar, inte vara äldre än 54 år, kunna redogöra för hur din kompetens kan tas till vara efter utbildningen och förstås ha en förståelse för a r b e t a r r ö relsens värd e r i n g a r. Är du intresserad av utbildningen ska du kontakta din sektion för närmare upplysningar. Tänk på att ansökan till höstens kursstart ska vara inlämnad senast 30 april. Carina Hult Nytt om dina försäkringar Den 1 april ersätts din nuvarande Grupplivförsäkring med sjukkapital av en helt ny och modernare försäkring som kallas Sjuk- och efterlevandeförsäkring. Den nya försäkringen blir enklare och ger bättre försäkringsskydd än tidigare. Trots det får alla medlemmar en lägre premie. Försäkringen ger ekonomiskt ersättning vid arbetsoförmåga, vissa diagnoser och dödsfall. Vid minst halv arbetsoförmåga kan försäkringen ge ersättning, efter uppnådd karens på 360 dagar, med upp till kronor per månad under ett år. Om du på grund av allvarlig sjukdom eller olycksfall får någon av de i försäkringsvillkoren angivna diagnoserna, kan kronor utbetalas från försäkringen som en engångssumma. Vid dödsfall utbetalas kronor som ett engångsbelopp till de efterlevande. Följande premier gäller för 2008: - 26 år 50 kronor år 75 kronor år 100 kronor år 125 kronor Genom ditt medlemskap i Kommunal har du följande försäkringar som gäller som tidigare: Hemförsäkring Olycksfallsförsäkring TFF Inkomstförsäkring Barngruppliv Kompletterings TGL Har du några frågor kan du kontakta din sektion, a vdelningen eller ringa till Folksam på telefonnummer Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

13 Dom är spindlarna i nätet - OCH UNIKA I SVERIGE Rätt patient till rätt plats genom största möjliga samarbete mellan medicinklinikens olika avdelningar. För den uppgiften arbetar Östra sjukhusets tre vårdplatskoordinatorer. De är unika i Sverige och alla är undersköterskor. Telefon, dator och en stor portion organisations- och samarbetsförmåga. Det är arbetsredskap för en vårdplatskoordinator, en ny yrkesroll i vården vars uppgift är att matcha lediga vårdplatser med patienter som väntar på att läggas in. Att placera patienter på en kliniks olika avdelningar har av tradition varit en arbetsuppgift för akuten eller slussavdelningar som MAVA. Men på medicinkliniken på Östra sjukhuset i Göteborg finns sedan sex år en egen enhet kallad beläggningen med tre vårdplatskoordinatörer, alla undersköterskor. Lång och bred yrkeserfarenhet från sjukvård är Anette Skilbreds och Anneli Erlandssons viktigaste merit för jobbet. -Man ska kunna verksamheten, hur den ser ut och är uppbyggd. Målet är att rätt person finns på rätt plats och det är ett riktigt pusslande med många bollar i luften, säger Anette. Hon har arbetat på Östra sjukhuset sedan Inom medicinkliniken har hon arbetat med blodsjuka och tarmsjukdomar. Hon har också erfarenhet från kirurgi och barnsjukvård. Anneli är mentalskötare och började arbeta 1985 på Lillhagens sjukhus och fyra år senare kom hon till Östra, där hon arbetat främst med tarmsjukdomar. Tillsammans med kollegan Jennica Larssons erfarenheter från både sjukvård och äldreomsorg ger detta beläggningen bred och djup kunskap om medicinklinikens ve rksamhet och patienter. Beslutet om inläggning tas av läkare, men var, hur och när bedömer vårdkoordinatörerna. Spindlar i nätet. Underskötsköterskorna Annelie Erlandsson och Anette Skilbred är vårdplatskoordinatorer- ett arbete med stort ansvar och högt tempo som ställer krav på stor social förmåga. Lång erfarenhet av sjukvård och personlig lämplighet gav dem jobben. -Vi måste vara trevliga och tillmötesgående hela tiden, men vi har mycket roligt och det är en utmaning att snabbt göra det bästa för patienten, säger Annelie Erlandsson. - A L LA AV D E L N I N G A R är specialiserade och det handlar om att hitta en plats där personalen har kompetens för patientens sjukdom. Kommer någon in med diabetes måste vi hitta personal som har kunskap om diabetes. Ibland kan det innebära att en annan patient flyttas. Ofta försöker vi ha framförhållning genom att ha koll på vilka patienter som kommer in på akuten. Ibland kan det handla om att hitta en plats på tio minuter, säger Annelie. En databas och dagliga besök och telefonsamtal gör att koordinatorerna flera gånger om dagen stämmer av vilka platser som är eller blir lediga. 158 platser på fem avdelningar ska täcka nordöstra Göteborgs behov och i genomsnitt läggs 25 patienter per dygn in på kliniken. Ofta räcker platserna inte till. Överbeläggning innebär att extrasängar ställs ut eller att hela avdelningar som tidigare stängts öppnas. Beslut om detta tas av koordinatorerna i samråd med läkare. Att lyfta luren och meddela en redan hårt ansträngd avdelning att ytterligare en patient är på ingående är inte alltid lätt. Genom att vara en oberoende instans försöker bemanningen verka för samarbete och mot revirstrider. Om avdelningarna vet att patienterna fördelas rättvist, till exempel genom tydliga kriterier vid överbeläggning, kan konflikter undvikas är tanken. Rollen som koordinator är alltså utsatt. Handledning och kurser i personlig utveckling/ konflikthantering finns som stöd. Stödet från chefer och bakjourer på kvällar och helger är också viktigt. Ko o rd i n a t ö rernas önskan är att fler vårdplatser ska göra hela sjukhusets arbetsmiljö bättre. Nya behandlingsmetoder må minska behovet av att läggas in för vissa grupper, men gruppen multisjuka äldre med stora vårdbehov växer, menar Anette och Annelie kronor var för sex år sedan det lönetillägg som gavs vårdplatskoordinatorerna. Numera finns bara individuella löner utan tillägg. I rollen som koordinatör ingår också att föra statistik, vara back-up vid behov på MAVA och tillfälligt öppnade avdelningar och hantera information kring nyinskrivna patienter. Att kunna utvecklas vidare genom nya arbetsuppgifter efter många år som undersköterska, uppskattas av både Annelie och Anette. -DET HÄR BORDE VARA något för andra sjukhus att ta efter, det ger oss en chans att göra något nytt. Från början fanns nog en viss misstänksamhet men idag är de allra flesta positiva. Vi är också trygga i vår yrkesroll och med varandra. Vi har våra erfarenhetsår, kan vara flexibla och har split vision, det är färdigheter som är viktiga. Det roligaste i jobbet är att vi träffar så många människor, säger Anette Skilbred. - Undersköterskor är vana att hjälpa varandra. Vi är bra på att samarbeta, kanske passar jobbet oss därför. Det kan vara tufft, men vi får mycket uppskattning också. En gång när vi gick igenom kafeterian ropade en läkare här kommer sjukhusledningen. Vi spar mycket tid åt dem genom vårt arbete, säger Annelie Erlandsson. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning Mars

14 U n d e r s k ö t e r s k o r n a som gjorde det bättre för alla När Ekparkens äldreboende i Göteborg skulle renoveras fanns sex undersköterskor vid bordet på byggmötena. Tillsammans med arkitekter, fastighetsförvaltare, byggledare och kvalitetschefer blev deras uppgift att skapa en miljö anpassad till äldre. Resultatet av samarbetet blev ett hus med nya färger, bättre ljus och förhoppningsvis rum för god omvårdnad. När Ek p a rkens äldreboende byggdes 1994 var huset planerat för pigga äldre som endast skulle få hjälp med enkel handräckning. Därför inreddes huset för en målgru p p som kort därefter kom att bo kvar hemma. Färg- och ljussättning kom att passa den nya målgruppen av relativt sjuka och äldre patienter synnerligen illa. Vitt och sjukhusgrönt dominerande, trots att många av de boende hade nedsatt synförmåga och problem med att uppfatta nivåer och djup i ett rum. Samlingslokalen rymde få ru l l s t o l a r. Hela huset var svagt upplyst. Ko r r i d o r s v ä g- garna var enligt tidens mode tvåfärgade och avdelade med bårder som ingav känsla av oändlighet. När undersköterskorna Nina Ström och Gunnel Matsvik anmälde sig för att delta i projektet Rum för god omvårdnad initierat av fastighetsförvaltaren Medichus hade de många synpunkter att framföra. - Jag gick med för att ingen gammal ska tvingas bo på det här sättet, det är en jätteviktig fråga. Våra gamla är ö ver 90, ofta rullstolsbundna och har svårt att lyfta blicken. De hamnade nere i korridorernas mörka, grågröna sörja. På min avdelning Kullen på översta våningen ligger solen dessutom på, så vi brukade arbeta med nerfällda persienner, säger Nina Ström. -SER DU INTE att det är en vägg går du rätt in i den. De äldre kan inte berätta om detta, försämring av syn sker gradvis. Jag har erfarenhet av två tidigare ombyggnader där vi fick lära oss hur äldre med olika typer av sjukdomar uppfattar sin omgivning. Därför var det roligt att få dela med sig av de kunskaperna. Dessutom är jag intresserad av inredning, säger Gun Matsvik. Arkitektur för äldre måste utgå från helt andra behov än hos friska unga människor. Fall och andra olyckor kan bli konsekvenserna av bristande förmåga att orientera sig i lokaler med dåligt ljus, starka reflexioner eller o t ydliga färger. St a rka färger, kontraster och ljus kan däremot kompensera funktionsnedsättningar och stödja orienteringsförmåga och trivsel hos till exempel dementa. Ett brett samarbete mellan alla yrkesgrupper med värdefull kunskap om äldres boende var ett huvudsyfte för projektet Rum för god omvårdnad, berättar arkitekten Joan Prytz från Hantverkhuset i Göteborg. - Jag har jobbat på liknande sätt på skolor och sett att det är viktigt att låta alla komma till tals, istället för att bara arkitekter och fastighetsförvaltare sitter och kucke l u r a r. Då utgår man bara från sina egna värderingar och funderingar. De är ju bara en viktig del av det hela, säger Joan Prytz. Sex undersköterskor från Ekparkens äldreboende bildade därför tillsammans med sin chef en arbetsgrupp som genom gåturer, gemensamma studiebesök och utbildningstillfällen deltog i hela genomförandet av renoveringen. St a rten gick i januari Ett viktigt mål va r att delaktigheten i sig skulle öka personalens trivsel och på så sätt också skapa bättre omvårdnad. I juli 2007 invigdes huset och responsen från de äldre och anhöriga har varit positiv. Fakta KOMPROMISSER HAR GJORTS, färgen grönt finns k var i huset och kulturk rockar har förekommit. Ett forskn i n g s p rojekt pågår som ska mäta reaktioner hos både anställda och äldre. Enhetschef Sara Flood vill inte idag tvärsäkert säga att omvårdnaden är bättre på Ekparken. Men viktiga förutsättningar har skapats, menar hon. Ungefär kronor har investerats i nya möbler, gardiner och växter. Övriga kostnader har Medichus burit. Vi känner att det har satsats på oss och det finns en atmosfär att vi har fått det här gjort. Hela huset har hjälpt till, inte bara de som deltagit i projektet. De långsiktiga effekterna har vi inte sett ännu. Men ett syfte är att arbetet ska vara hälsofrämjande och det kan påverka sjukfrånvaron till exempel, säger Sara Flood. Gunnel Matsvik bekräftar att personalens trivsel och god omvårdnad hör ihop. - Det går inte att komma ifrån att vi styr deras sinnesstämning. Själv är jag otroligt positivt påverkad. Det är olika färgsättning och sinnesstämning på alla enheter och det finns färger som jag verkligen älskar! Men roligast med arbetet har varit att de överhuvudtaget tänkt på att vi skulle vara med. Att få vara en viktig grupp, att få vara värd något, det var underbart! Äntligen har de fattat, så kände jag. - Roligast har varit att vi fått pengar och sedan att se slutresultatet. Det har varit en lång process men det är skönt att vara klar. Om det varit värt det? Ja, inget snack om saken, säger Nina Ström. Alla deltagare i arbetsgruppen har fått nya kunskaper om olika färgers inverkan på äldre och ljussättningens möjligheter. Arkitekten Joan Prytz har lärt sig hur viktig miljön är på ett äldreboende eftersom de äldre lever här dygnet runt. Att ta vara på de platser där de boende kan träffa andra entre é r, samlingsrum och dagru m - blir därför extra viktigt här jämfört med andra hus, är hans slutsats. Det är erfarenheter som han hoppas kunna bära med sig vidare. Rum för god omvårdnad hoppas inspirera andra till att arbeta med renovering på likande sätt. Att allt inte gått spikrakt hör till, menar Nina och Gunnel. När ren overingens praktiska genomförande nådde sin kulmen och målararbetet på de sex avdelningarna på Ekparken var i full gång, trängdes målare, personal och äldre i korr i d o rerna, obehandlade golv hamnade under ru l l s t o l s h j u l och slutfinishen visade sig som vanligt bjuda på tidsödande, icke förutsägbara öve r r a s k n i n g a r. Men också tre v- liga. En re n overingen är ett exempel på vad god omvårdnad också kan vara. - De boende tyckte att det var skoj, de tjatade med målargubbarna! Sölvi Brädefors Projektet Rum för god omvårdnad pågick mellan och syftade till att öka kunskapen om äldres boendemiljö genom samarbete mellan olika professioner. Två äldreboenden i Göteborg Ekparken i Örgryte och Solängen i Lärjedalen- har renoverats och ambitionen har varit delaktighet av personal och boende/ anhöriga. Projektet är ett samarbete mellan fastighetsbolaget Medichus. Göteborgs kommun, Målaremästarnas riksförening och Sveriges Kommuner och Landsting. Forskare vid Sahlgrenska Akademin och Chalmers tekniska högskola deltar också. Projektet finns dokumenterat i en handbok och kommer också analyseras i en doktorsavhandling våren Gunnel och Ninas tips: - Information till alla viktigt. Ska din arbetsplats använda metoden, lägg resurser på att alla är med på tåget. Låt alla få utbildning men acceptera också att alla inte är intresserade av att delta aktivt. eller ha en åsikt. -Möten måste planeras långt i förväg. Då kan ett möte på den enda lediga dagen mellan två långa arbetspass undvikas. Tjänstemän med kontorstid har andra förutsättningar än skiftarbetare. - Om alla ska vara delaktiga måste byggjobbare också sitta med och diskutera, inte bara deras chefer. -Var beredd på mycket arbete. Att vara delaktig på riktigt kräver en hel del tid. Se till att det finns resurser så att du får vikarie och var beredd på att kanske få offra en och annan ledig dag. 1 4 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

15 Starka färger och kontraster ger äldre med dålig syn stöd i att se var väggen slutar, golvet börjar och var handen kan hitta ledstången. Med tidigare färgsättning fick äldre i rullstol svårt att orientera sig. "Deras blick hamnade i korridorernas mörka, grågröna sörja". -Roligast med arbetet har varit att de överhuvutaget tänkt på att vi skulle vara med. Att få vara en viktig grupp, att få vara värd något, det var underbart. Äntligen har de fattat, så kände jag, säger undersköterskan Gunnel Matsvik (th) som tillsammans med kollegan Nina Ström deltagit i projektet "Rum för god omvårdnad" på Ekparkens äldreboende i Göteborg. Kommunal Väst medlemstidning Mars

16 Bea fixar trötta fötter och ömmande muskler Efter åtta års arbete inom äldreomsorgen vet Bea allt om värkande muskler, stela nackar och ömma fötter. - Kroppen, liksom bilen, måste underhållas och skötas om. Den är ett arbetsredskap och man måste göra allt vad man kan för att minska slitaget! För några år sedan sadlade undersköterskan Bea om till massör och fotvårdsterapeut. Hon trivdes visserligen bra inom äldreomsorgen, men tyckte att jobbet blev alltmer s t ressigt i takt med att många undersköterskor försvann. - Men jag tycker verkligen om att arbeta med människor så jag utbildade mig till massör och fotvårdsterapeut istället. Jag ville ju arbeta inom vården, fast ändå inte. Nu får jag arbeta med både sjuk- och friskvård och det är toppen, säger Bea som också kan behandla människor med diabetes, psoriasis och reumatism. Utbildningen varade ett år och redan före examen gick hon runt i stan och letade lokal. I juni 2001, samma dag som hon fick sitt diplom från skolan, öppnade hon Pigga Fötter vid Chapmans Torg. Verksamheten gick bra, men så blev det dags att skaffa ytterligare barn, två s t ycken på kort tid, och ve rksamheten låg nere. Men från och med i höstas är Bea i full gång igen, i större skala och i andra lokaler. Nu heter kliniken Harmony och ligger på Erik Dahlbergsgatan alldeles intill Va s a p l a t s e n. På Harmony arbetar också Beas man som frisör och man har dessutom två rum med solarieutrustning. BEA MENAR att alla borde tänka lite mer på sig själva och sin kropp. Massage och fotvård är en bättre investering än att köpa grejer och kläder. Hur många tröjor har man inte i garderoben? Och vad spelar det för roll om man inte mår bra? Att slippa värk ger i längden en större glädje än prylar. - Kvinnor tänker ofta på sig själv i sista hand. V å rt jobb är i regel inte slut när vi kommer hem. Då börjar istället vårt andra arbete, att ta hand om barn och hem. Vi lägger oss sällan för att vila, vi lägger oss för att vi håller på att svimma av. - Värk och spänningar är kroppens rop på hjälp. Att äta värktabletter tar bara bort symptomen, inte orsaken till smärtan. Kroppen är duktig på att ta hand om sig och vara självläkande, men ibland har det gått för långt. Då behöver den hjälp på traven. Massage ger kroppen en skjuts att komma igång och ta hand om orsaken till smärtan. Och massage har, till skillnad från värktablett e r, inga bive rk n i n g a r. Förutom att man känner sig lugn och avslappnad efteråt förstås. - Jag vet också att behovet av massage och fotvård för anställda inom Kommunals yrkesområden är mycket större än lönen, säger Bea som därför erbjuder Kommunals medlemmar konstant rabatt på samtliga behandlingar. Med rabatt kostar till exempel en kroppsmassage 290 kronor och fotvård med underbenmassage 265 kronor. - Dessutom kan jag jobba både helger och kvällar efter överenskommelse. Människor har ju olika arbetstider och det kan jag anpassa mig efter. MÅNGA SOM kommer till Bea har ont i vaderna, förh å rdnader under fötterna, liktorn och förtjockade tånaglar. - Allt detta beror oftast på att man belastar fötterna fel. Och det beror i sin tur på slitage i knä eller rygg. De flesta har numera bra arbetsskor, men när man går och står mycket på hårda golv, så tar fötterna och vaderna stryk ändå om man belastar fel. Det är också vanligt med värk i nacken, mellan skulderbladen och i armarna. - Jag ger klassisk massage med mycket knådning som Välkommen till salong Harmony! Bea vet att behovet av massage och fotvård för anställda inom Kommunals yrkesområden är större än lönen. Därför ger hon rabatt på alla behandlingar till Kommunals medlemmar och till exempel en kroppsmassage kostar då 290 kronor. Vill du veta mer kan du ringa till Bea, telefonnumret är bearbetar musklerna på djup nivå. Då ökar genomströmningen av blod, spänningar löses upp, slaggpro d u k- ter frigörs och produktionen av må-bra-hormoner ökar. Man ska kunna känna effekten av behandlingen ganska snabbt, inte behöva gå 10 gånger innan man märker skillnad. - Jag har stora, starka händer, skrattar Bea och tillägger att hon brukar få ordning även på de hårdaste musklerna och de spändaste nackarna. Bea betonar vikten av att anpassa massagen efter kundens behov. - Jag går först igenom kroppen, känner vilka muskler som är spända och knöliga och var blodcirkulationen är dålig. Sedan fokuserar jag behandlingen främst på de områdena. Men vill kunden hellre ha massage över hela kroppen så går det också bra. EFTER MASSAGEN kan man få träningsvärk, känna sig törstig, trött, kissnödig, kanske få svettningar eller börja frysa. Det är kroppen som sätter igång och jobbar. - Är man inte van vid massage kanske man kan gå 2-3 gångerna med en veckas mellanrum för att komma igång. Sedan räcker det med en gång i månaden. Behandlingen ska ju passa både kroppen och plånboken. - Dessutom är det viktigt att unna sig att slappna av ibland, att få ha det skönt, prata och skratta eller bara vara tyst och njuta. Jag är ingen psykolog, men jag är bra på att lyssna och bra på att skratta. Alla borde kosta på sig själv en massage eller fotvård då och då. Det är vi värda! Men Bea betonar också att det finns mycket man kan göra själv för att slippa en i förtid värkande, utsliten kro p p. - Man kan så klart träna på gym, ta promenader och liknande, men också enkel stretching kan göra underverk. Och det behöver inte ta mer än tio minuter per dag. Då har man ju ändå 23 timmar och 50 minuter kvar att vara produktiv på Carina Hult 1 6 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

17 Stretching gör underverk 10 minuters stretching per dag kan göra underverk med kroppen, både för att förebygga skador och för att ta bort stelhet och spänningar i musklerna. Man kan stretcha på flera olika sätt och med olika metoder. Det enklaste att börja med är att, när muskeln är uppvärmd, hålla kvar muskeln i det uttöjda läget i sekunder och upprepa 2-3 gånger. Koncentrera dig bara på den muskel du ska stretcha och sträva efter att vara så avslappnad som möjligt. Bea tipsar om följande enkla och bra stretchningar som du kan göra överallt, på jobbet eller hemma. ÖVERARMSMUSKEL. För upp ena armen över huvudet, lägg handen på ryggen och tryck armen bakåt med andra handen. Gör samma med andra armen. HUVUD OCH NACKE. Stå stadigt, håll in hakan och pressa huvudet mot bröstet. Det ska kännas ned mellan skulderbladen. VADMUSKEL. Luta dig mot en vägg, placera ena foten en bit bakom den andra. Böj det främre knäet, det bakre benet ska vara rakt. OBS! Hela foten ska vara i golvet. KAPPMUSKEL. Tryck ned ena handen, luta huvudet från handen och titta samtidigt ned på handen. Gör samma med andra handen. AXEL. Sträck ut armen i brösthöjd, inte för högt upp. Lägg den andra handen på armen och pressa mot bröstet. Kommunal Väst medlemstidning Mars

18 Uddevalla släpper omsorgen men behåller renhållningen Stora delar av omsorgen läggs ut på entreprenad medan hushållssopor och slamsugning fortsätter i kommunens regi i Uddevalla. Men sparbeting för renhållarna väcker ilska. 210 anställda inom Uddevalla kommun erbjuds att byta arbetsgivare när nio arbetsplatser inom den sociala omsorgen läggs ut på entreprenad. För både anställda och invånare erbjuds i delar av kommunen snart enbart privata alternativ. Men inom renhållningen har beslut om entreprenad på hushållssopor och slamsugning lagts på is. Sofiedal, Arödsdal, Skogslyckans äldreboende och sex gruppbostäder ska drivas på entreprenad för att öka valfrihet och kvalité. Så ser förslaget ut som med stor sannolikhet kommer att beslutas av politikerna i Uddevallas socialnämnd den 19 mars. Med sex månaders mellanrum kommer först driften av Sofiedal och Arödsdal i Ljungskile bjudas ut på marknaden, därefter sex boenden och till sist Skogslyckehemmet i centrala Uddevalla. 210 anställda berörs, de flesta vårdbiträden, und e r s k ö t e r s k o r, va k t m ä s t a re, köks- och städpersonal samt habiliteringsarbetare. Om ett år beräknas driften vara igång och Carema och Attendo Care har redan hört av sig till kommunen med frågor. -Reaktionerna har varit blandade, en del reagerar väldigt häftigt. Men detta borde man förstått när man gick och röstade 2006, säger Anette Brattberg, ordförande för sektion Vård och Omsorg i Uddevalla. Att också positiva röster hörts kan ha många förklari n g a r, tror hon. I Ljungskile finns inget kommunal äldreboende kvar när Sofiedal och Arödsdal blir privat. Det enda alternativet för de anställda som vill ha kvar kommunen som arbetsgivare blir att pendla in till centrala Uddevalla flera mil bort. -Det är smart. De flesta som arbetar i Ljungskile bor där och det blir lättare att få med sig folk eftersom det är svårt att hitta omplaceringsplatser. Hösten 2008 finns inga kommunala äldreboenden kvar. Man har sålt bort hela Ljungskile kan man säga. Samma erbjudande om två års tjänstledighet som erbjudits kommunens förskolepersonal gäller även nu. Ko m- munal har ordnat ett stormöte för alla berörda och Anette Brattberg tycker att det finns ljuspunkter i socialnämndens sätt att sköta privatiseringen. -Att man tar en verksamhet i taget är jättebra. I socialnämnden sitter stabila politiker som säger att man vill pröva det här, men under moget övervägande och inte på det klumpiga sättet som i barn och utbildningsnämnden. Vi är principiellt emot vinstintresse i vården, men jag hoppas och tror att vi kan ha överläggningar om det mesta. Vi har alltid haft ett bra arbetsklimat i socialnämnden. För de anställda på renhållningen i Uddevalla har däremot en beslutad konkurrensutsättning dragits tillbaka. Den förste januari i år skulle stadens sophämtning och slamsugning fungera på entreprenad enligt ett beslut våren 2007 i tekniska nämnden. Men strax före jul kom beskedet att beslutet läggs på is. -Det fanns olika skäl. Som jag förstod det såg inköpschefen en fara i att Ragnsells, som köpt TRAAB, då skulle få en otillbörlig konkurre n s f ö rdel, säger Lars Cart - L a- ny, renhållningschef. Trestadsregionens Avfalls AB är ett tidigare kommunalt bolag samägt av Färgelanda, Mellerud, Lilla Edet, Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Ett nu uppsagt kontrakt med Ragnsells band Uddevalla kommun att lämna hushållssopor och farligt gods på TRAAB:s anläggning Heljestorp. Om sophanteringen också skulle köpas upp av Ragnsells skulle en allt för stor del av renhållningen ligga i samma händer. -Från Kommunals sida ser vi det som en seger. Det är absolut bättre för killarna att vara kvar i kommunen, säger Kjell Aronsson, ordförande för kommunalare på Te k- nisk service. I fikarummet är stämningen bland de tio renhållarna trots det inte på topp. Tekniska nämndens politiker har lämnat en förfrågan om konsekvenserna av frysta taxor och sparbeting på 2 procent. Renhållarna förstår va rk e n varför eller hur detta skulle kunna genomföras. Förra året gick sophämtningen med vinst med fyra miljoner plus. -Vi har fått allt mer att göra. Kommunen växer så att det knakar och folk har fått det bättre: Det blir allt mer sopor. -Ledningen borde följa med ut och se hur det ser ut i verkligheten. De borde lyssna på oss. Men det har de aldrig gjort. -Med Ragnsells hade folk fått sluta, det är ju det det handlar om hela tiden. För de andra hade det blivit mindre lön och semester. Men här har vi just nu inget bra samarbete, vi förstår inte varandra. Det är som plus och minus på ett batteri. Sölvi Brädefors Entreprenörer backar I mitten av mars blev det klart att Medborgarskolan och Fyrklöverns Montessoriförskola AB backar från planerna att ta över förskolor i Uddevalla. De ekonomiska förutsättningarna anses vara för dåliga. Ett år efter beskedet om alternativ drift av tio förskolor i kommunen är nu bara tre igång med nya huvudman. Nu skall Göteborg bli vårfi n Göteborg ska få en rejäl vårstädning. Under tre ve c k- or i mars ska sexton extrainsatta arbetslag från parkoch naturförvaltningen och fastighetskontoret röja upp i Göteborg. Omkring säckar ska fyllas med skräp, glas och plats, nästan 20 skrotlass och 300 kilo riskavfall ska fraktas bort. Vid jämförelse med detta känns uppröjningen av den egna lilla lyan rätt enkel och överkomlig Fram med skurtrasan det är vår! 1 8 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

19 Äldreomsorgen i Mölndal Hälften av nya tjänster fortfarande deltider Ett aktivt jämställdhetsarbete är en naturlig del av stadens personalpolitik kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete och även i övrigt ha lika anställningsvillkor oavsett kön. Så står det i Mölndals kommuns jämställdhetsplan. Men hälften av alla nya kommunalare (kvinnor!) inom äldreomsorgen erbjöds endast deltider I Mölndals kommun var under 2007 hälften av alla nya tillsvidaretjänster för undersköterskor och vårdbiträden deltider. Av totalt 161 nya tjänster inom äldreomsorgen var 81 heltider och 90 deltider. På Mölndals äldreboende var bara sju av totalt 65 tjänster heltider. En tjänst i bemanningspoolen med olika vård t a g a re varje dag och arbete med både äldre och psykiskt funktionshindrade var det säkraste sättet att kunna försörja sig på sin lön. Totalt arbetar anställda inom Mölndals omsorg. - Bedrövligt, kommenterar Lena Sohlberg, Ko m m u n a l Mölndal. Vi har tagit upp frågan i förhandlingar i många år. Nu har vi känslan av att det snarare går bakåt. Tord Linnér, tillförordnad förvaltningschef för Mölndals vård och omsorg är inte förvånad över siffrorna. Eftersom det är schematekniskt lättare att lösa ett schema med deltider än heltider ligger tjänsterna på procent, menar han. Problemet är generellt inom äldreomsorgen och på arbetsplatser med pressad ekonomi är det lätt att lösa bemanning med deltider och timanställda. I Mölndal har enhetscheferna själv ansvaret för att anställa personal på boende, i hemtjänst och re s u r s t e a m e n. Då har centrala riktlinjer från personalavdelningen inte alltid följts, menar Linnér som vill att Mölndal ska vara en attraktiv arbetsgivare och ser önskad sysselsättningsgrad som en viktig del i det målet. Därför ska nu kommunen detta år genomföra ett heltidsprojekt med deltidsanställda på äldreboendena. Inspirationen hämtas från Strömstad. När det gäller nyrekryteringar väntas också bättring, lovar Tord Linnér. -Vi kommer nu att centralisera anställningsförfarandet. Enhetscheferna ska samråda med personalavd e l n i n g- en. Vi ska också ta tag i frågan om timanställningar, där ska vi skapa fler fasta tjänster inom vår resurspool. På k o rt sikt kan det skapa fler deltider eftersom de fasta tjänsterna ofta är deltider. Att hälften av de anställda inom äldreomsorgen erbjuds deltider tycker han personligen inte följer den egna jämställdhetsplanen, som anger lika arbetsvillkor för män och kvinnor som mål för kommunens anställda. -Nej, det tycker jag inte. Det är därför vi har vidtagit de här åtgärderna. Bengt Möndell, moderat ordförande i Mölndals personal och organisationsutskott, tycker däremot att jämställdhetsplanen kan vara förenlig med att knappt hälften av nyanställda undersköterskor och vårdbiträden erbjuds heltid. -Ja, det kan det vara. Vissa vill jobba deltid. När jag jobbade på bank var det många kvinnor som ville arbete deltid. Men människor är olika. Därför har V å rd- och omsorgsförvaltningen tagit ett initiativ till att gå ut till de anställda med frågan hur de ser på sin arbetstid. Innan den blir klar vill jag helst inte kommentera siffrorna närmare. Bengt Möndell påpekar samtidigt att 64 procent av de anställda inom kommunens vård och omsorg är heltider och att andelen ökat de senaste åren. Att man inte kartlagt personalens önskemål tidigare är socialdemokraternas fel, som hade politisk majoritet i kommunen tidigare, menar Möndell. En förutsättningslös utredning om hela kommunens situation när det gäller heltider ska inledas av personalenheten och förhoppningsvis blir klar under våren. Marie Östh, socialdemokratisk vice ordförande i Mölndals personal och organisationsutskott, tycker att siffrorna är tragiska. -Det är pengar det handlar om, jag förstår att det behövs fler händer men det är en katastrof för dem som erbjuds dessa tjänster. Vården behöver personal dygnet om och därför har de ansvariga sämre förutsättningar än andra förvaltningar att erbjuda heltider. I socialdemokraternas skuggbudget för 2007 vill vi satsa 2 miljoner till omsorgen för en satsning på heltid. Det kanske inte räcker jättelångt, men det är ett steg i rätt riktning. Vi vill också att Mölndal använder sig av arbetsvärdering i större utsträckning. Det här är lågavlönade grupper. Ju högre lön du har desto större chans att du klarar dig på en deltid. Med arbetsvärdering kan vi titta på vilket värde olika grupper tillför verksamheten och tillföra mer pengar till de yrkesgrupper som ligger för lågt. Att Mölndals tjänstemän inte följer policys som klart uttrycker att anställda ska ha möjlighet att försörja sig kan bero på att uppföljningen är lite svajig erkänner Marie Östh. Personalutskottets målsättning är dock fortsatt är erbjuda heltider till dem som vill. -Mycket hänger ihop. Vi har ett stort ohälsotal i kommunen och det är samma grupp anställda vi talar om. Sölvi Brädefors -Vissa vill jobba deltid, säger Bengt Möndell (m). Fakta Nya tillsvidareanställda undersköterskor och vårdbiträden 2007 i Mölndals äldreomsorg Per arbetsområde Heltid Deltid Äldreboende 7 65 Hemtjänst Bemanningspool 41 3 Totalt (Källa: Vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals kommun) Bara knappt hälften av nyanställda undersköterskor och vårdbiträden erbjöds heltider i Mölndal Tragiskt, säger Marie Östh (s). -Bedrövligt, säger Lena Sohlberg, Kommunal. Kommunal Väst medlemstidning Mars

20 Här jobbar dom kreativa som S TAVAR SERVICE MED STO RT S Kreativ problemlösning är signum för serviceenheten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Den är en av stadens största och här finns också förutsättningar för kreativ personalpolitik. Här finns en chans för alla som vill ge service en chans. - Är det något speciellt idag? Så börjar Iréne Johannesson ofta ett arbetspass hemma hos någon av sina hembesök. Hon är anställd i gru p- pen för serviceinsatser i hem i Se rviceenheten Centru m. En biståndsbedömning från hemtjänsten eller individoch familjeomsorgen talar om vad huvuduppgiften för dagen är hos den hon besöker. Men efter snart sju i yrket år vet Ingrid att det finns många behov utöver städning och tvätt, handling och en och annan enklare matlagning. Så när dörren öppnas av en av hennes klienter kan alltid en överraskning vänta. Det är tjusningen i jobbet, tycker både Iréne och hennes arbetskamrat Helén Andersson. - Vi har gjort nästan allt, till och med gått ut med hundar. Vi gör nästan allt man ber om! Ett femtiotal vaktmästare, fastighetsskötare, lokalvårdare och serviceassistenter arbetar på serviceenheten i s t a d s d e l s f ö rvaltningen Centrum. Vid Heden ligger kontoret och verksamheten är ovanlig. Få andra stadsdelar har valt att samla så många servicefunktioner under ett tak STARTADE gruppen med en handfull vaktmästare, året efter tillkom lokalvården, sedan följde transporttjänster och till slut tjänsten att ge service i hem i början på 2000-talet. Bättre utbildning, gemensam identitet och kostnadseffektivitet var drivkrafterna - sedan 1995 är enheten helt inkomstfinansierad. Stadsdelens hemtjänst, individ- och familjeomsorg, förskolor och skolor anlitar serviceenheten, till exempel sköts fastighetss e rvice för alla stadsdelens kommunala förskolor härifrån liksom transporter av förskolebarnens mat. Också externa uppdragsgivare utanför stadsdelen finns. Förutom vaktmästeri och fastighetsskötsel är tre olika former av lokalvård enhetens viktigaste tjänsteområde. De utförs i grupperna insatser i hem, regelmässig städ och storstädning. Vad som är tyngst är inte det man kan Vaktmästeri, fastighetsskötsel och insatser i hem ingår också i serviceenhetens uppgifter. Mindre stress än i förskolan fick Iréne Johannesson att trivas i sin nya roll som serviceassistent för äldre och funktionshindrade. - Service, vad är det? Så fort jag går in genom en dörr är det service. Det handlar om att behandla andra som man vill bli behandlad själv. t ro, påpekar Laila Hallin, arbetsledare och arbetsplatsombud för Kommunal. - Man ger mycket av sig själv när man städar hemma hos någon. Då kan det vara enklare att städa kontor. Hon leder arbetet med tjänster i hemmet åt äldre, sjuka och funktionshindrade. Förutom städning var tredje vecka kan äldre eller sjuka beviljas tvätt, enklare matlagning och inköp. Funktionshindrade beviljas städning eller tvätt. På samma sätt som i hemtjänsten har serv i c e- assistenterna personer de går till regelbundet. Men en städning eller en tvätt behöver inte ske vid samma tidpunkt på dagen som medicinering, blöjbyten och frukost. Arbetsdagen blir därför annorlunda. Scheman läggs i samarbete mellan arbetsledare och anställda med stor flexibilitet. För Iréne Johannessons del innebär det att hon kan komponera dagarna efter eget huvud. Hon lägger ett schema där hon växlar mellan vård t a g a re som är olika tunga beroende på personkemi och serviceinsats. Istället för att stressa mellan sina besök arbetar hon lite längre om det behövs. Att slippa stressa och ha tid för relationer ger henne en bra arbetsmiljö och det är hon glad över. Hon har tidigare arbetat inom förskolan och tycker att de sociala relationerna i arbetet är viktiga. - VI GÅR TILL samma personer och vi lär känna deras behov. Det är en trygghet för både dem och oss. Det betyder ömsesidigt förtroende. Vi blir ofta bjudna på kaffe och har jag två timmar för en städning så hinner jag det. - Vi har stora möjligheter att skräddarsy scheman. Det kanske har blivit lite av vår nisch att vi sett till människans möjligheter. Hur ska vi lösa detta, brukar vi fråga oss. Det gäller både anställda och kunder, säger Laila. Tvärt emot vad man kan tro kan på så sätt ett tungt s t ä d j o b b bli ett alternativ för många. Flera anställda har valt att stanna efter arbetsprövning efter sjukskrivning från andra yrken eller efter arbetsmark n a d s å t g ä rd e r. För Laila är det storleken på enheten som ger möjligheterna att både arbeta dagtid, varierat och i anpassat tempo. Efter många år i städbranschen vet hon att variation och bra arbetsredskap sparar kroppen och hon uppmuntrar sina kollegor om de vill byta mellan de olika grupperna i verksamheten. Heléne Andersson arbetar idag inom reguljär städ efter att ha provat service i hem. Nu städar hon en skola, en förskola och ett kontor regelbundet. Hon assisterar dessutom i en del administrativa uppgifter och handleder personer som arbetsprövar. Hon är egentligen utbildad för arbete i restaurang och storhushåll, men har arbetat med lokalvård i mer än tio år och trivs. Att arbeta offentligt skiljer sig från att arbeta privat. - I ett privat företag styr pengarna och de ser inte på människan på samma sätt. Friskvård existerar inte, jag hade aldrig hört talas om det förrän jag kom hit. Det är också mer stressigt att jobba privat. Ett utrymme som jag har två timmar för här, skulle jag fått 45 minuter för då. Här är lättare att ändra på rutiner, där märker jag väldigt stor skillnad, säger Heléne. För henne betyder arbetet i serviceenheten utve c k l i n g. Att fler enheter, till exempel skolor, nu går tillbaka till att anställa egna lokalvårdare, lockar henne inte att byta arbetsplats. Att arbeta på ett objekt under många år har hon prövat som privatanställd. -Till en viss del vill jag ha en fast punkt, men jag vill inte vara på samma ställe för länge. Det blir enformigt, man kan stället och arbetet blir slentrianmässig. Det är nyttigt att rotera. Sölvi Brädefors 2 0 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-04-28 Ordförande Hej alla Kommunalare! Sedan senaste infobladet har vi haft årsmöte den nya styrelsen konstituerat sig och det innebär en del förändringar. Jan

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb.

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 1(9) Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 75-dagars regel, A-kasse indragning från dag 76.

Läs mer

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL - Nummer 3 2014 INNEHÅLL Ordförande ordet sid 2 Medlemsutbildning sid 3 Sektionsstyrelsen sid 4 Lathund arbetsmiljö sid 6 Sommarhälsning sid 7 Öpptetider sid 7 Travdag, Romme sid 8 Ny medlemsavgift sid

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 Vi lever i en tid av för mycket arbete och för lite bildning; en tid då människor är så flitiga att det blir dumma. Oscar Wilde LO-facken i Avesta samarbetar med

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. and@lo.se

FACKLIGA STUDIER. and@lo.se FACKLIGA STUDIER 2013 ABF Örebro län Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-57 10 84 Fax: 019-601 54 09 www.abf.se/orebrolan E-POST: thomas.andersson@abf.se tomas.hjort@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland

Läs mer