Stimulansmedel. För insatser inom vård och omsorg för äldre personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stimulansmedel. För insatser inom vård och omsorg för äldre personer"

Transkript

1 Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Mobil läkare Projektperiod tom 2010 Anette Lindberg projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen Östersunds kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3-4 BAKGRUND OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR 5 MÅL 6 GENOMFÖRANDE 6 RESULTAT OCH ERFARENHETER 7 FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN UNDER PROJEKTTIDEN 7-8 INFORMATION OM PROJEKTET 9 STATISTIK 9-14 EKONOMISKA BERÄKNINGAR PATIENTFALL HUR UPPLEVS HEMBESÖKEN DISKUSSION REFERENSER 27 BILAGOR

3 SAMMANFATTNING Kommunen ansvarar sedan 1992 för hälso- och sjukvården i ordinärt boende upp till läkarnivå. Idag vårdas många multisjuka äldre hemma men möjligheten till läkarbesök är begränsade. Regeringen har avsatt stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Både Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting ansökte om stimulanspengar och beviljades detta bland annat för området förstärkt läkarmedverkan. I respektive ansökan avseende förstärkt läkarmedverkan föreslogs ett pilotförsök med mobil läkare för personer med stora sammansatta vårdbehov i syfte att bland annat öka möjligheten till hembesök. Detta ledde i sin tur till samverkansprojektet mobil läkare i Östersunds kommun. I takt med att allt fler multisjuka äldre vårdas i det egna hemmet och antalet avancerade vårdinsatser som görs hemma ökar, ökar också behovet av läkarstöd inom hemsjukvården. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen under senare tid tryckt på en ökad läkarmedverkan i hemsjukvården för att undvika att patienterna i onödan läggs in på sjukhus. Patienten ska också erbjudas en god vård och ett värdigt omhändertagande hela livet och man ska kunna bo kvar hemma om man önskar, även om man är i behov av vårdinsatser. Ett värdigt omhändertagande livet ut innefattar också man ska få tillgång till palliativ vård i livets slut. Mobil läkare har visat sig vara en organisationsstruktur i tiden. Utvärderingen visar att Mobil läkare fyllt ett tomrum inom hemsjukvården samt bidragit med flera kvalitativa fördelar för såväl patienter som personal. En snabb kontakt utan mellanhänder och en kontinuerlig kommunikation mellan den kommunala hemsjukvårdens distriktssköterskor och den mobila läkaren har visat sig vara en vital del av modellens framgång. Utvärderingen visar på en fungerande organisationsmodell som bygger på ett nära samarbete mellan läkaren och hemsjukvårdens distriktssköterskor. Läkaren har fungerat som en länk mellan landsting och kommun vilket bidragit till ett helhetsperspektiv och en förbättrad vård för patienten, mobil läkare har därmed fyllt ett tomrum som tidigare funnits inom den kommunala hemsjukvården. Naturligtvis finns ytterligare utvecklingspotentialer kring mobil läkare men vad som är en viktig erfarenhet är att det går att samarbeta på ett mycket smidigt sätt som gör att resurser används på ett effektivt sätt vilket kommer patienterna till godo. 3

4 Målet med ökad läkarmedverkan är att den enskilde och dennes anhöriga skall känna trygghet, undvika onödiga sjukhusvistelser samt öka tryggheten för medarbetare i vård teamet. Detta mål är något som projektet visat sig uppnå. Mobil läkare ger möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt ta vara på resurserna - för resurser har vi men vi måste börja använda dem på ett effektivt sätt och verkligen sätta dem vi ska hjälpa i centrum. Då allt fler patienter idag vårdas hemma och många önskar avsluta sina liv i hemmet har den palliativa vården blivit en allt större del av arbetet inom hemsjukvården. För de patienter som mobil läkare möter är hög ålder och multisjuklighet vanligt därav kommer den palliativa vården in på ett naturligt sätt i processen. Avsikten med projektet har varit att erhålla kompetensförstärkning inom hemsjukvården och öka tryggheten för patienter inom hemsjukvården genom att erbjuda hembesök till patienter i ordinärt boende. Här har läkarens kunskaper och långa erfarenhet varit viktiga hörnstenar för att tillsammans med distriktssköterskorna ge en trygg och bra vård. En annan viktig del i vården av äldre är hur deras medicinering ser ut. Där kan ytterliggare positiva effekter av projektet ses. Då helheten blir tydlig kommer medicineringen automatiskt med vilket innebär att justeringar, ändringar och utsättningar samt uppföljningar av läkemedlen görs. Det finns också här mycket som går att utveckla och jobba vidare med, inte minst utifrån de riktlinjer som framtagits gällande God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län. Även om besöken ska vara av akut karaktär så handlar det om äldre, många gånger mycket sköra människor som över tid har svårigheter att ta sig till läkare.under projektets gång har också den mobile läkaren gjort korttidsuppföljningar på åtgärder som utförts. Det kan gälla uppföljning av t.ex. medicinering vid hjärtsvikt eller provsvar som ska följas upp. 4

5 BAKGRUND Kommunen ansvarar sedan 1992 för hälso- och sjukvården i ordinärt boende upp till läkarnivå. Idag bedrivs allt mer avancerad sjukvård i hemmet men möjligheten till läkarbesök är begränsade. Läkarmedverkan torde förebygga/minska onödiga akuta besök på sjukhuset. Regeringen har sedan 2006 avsatt såkallade stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Både Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting ansökte inför 2007 om stimulanspengar och beviljades detta bland annat för området förstärkt läkarmedverkan. I respektive ansökan avseende förstärkt läkarmedverkan föreslogs ett pilotförsök med mobil läkare för personer med stora sammansatta vårdbehov i syfte att bland annat öka möjligheten till hembesök. Detta ledde i sin tur till samverkansprojektet mobil läkare i Östersunds kommun. Studiebesök gjordes innan projektstart sommaren 2007 i Uppsala där Mobil läkare funnits sedan år 2000 och där man sett ekonomiska fördelar för landstinget men också positiva effekter för brukarna/patienterna som smidigt kan få bedömning i hemmet. Dessutom tillkommer kompetenshöjning för distriktssköterskorna i det nära samarbetet med läkaren. SYFTE Syftet är att underlätta för akut svårt sjuka äldre att få läkarbedömning i hemmet. Detta för att ge ökad livskvalitet, minska akuta besök och inläggningar på sjukhuset. Underlätta för ordinarie hälsocentral samt stödja och bidra till ökad kompetens hos kommunens distriktssköterskor. AVGRÄNSNINGAR Målgruppen för ökad läkarmedverkan är personer över 65 år boende i Östersunds Kommun med stora och sammansatta vårdbehov i ordinärt boende eller SÄBO (särskilt boende med dygnsomsorg) samt för personer som har en stor olägenhet att ta sig till hälsocentral oavsett om de har hemsjukvård eller andra omvårdnadsinsatser. Servicen gäller även personer över 65 år boende på servicehus eller med särskild service för vuxna enligt LSS. Satsningen avser 5

6 vardagar dagtid. Inga bedömningar avseende intyg kommer att göras, inte heller bedömning av svårare akuta psykiska tillstånd eller konstaterande av dödsfall. MÅL Med ökad läkarmedverkan är målet att den enskilde och dennes anhöriga skall känna trygghet, undvika onödiga sjukhusvistelser samt öka tryggheten för medarbetare i vårdteamet genom läkarens ökade engagemang. GENOMFÖRANDE Projektet Mobil läkare startade 20 september 2007 utifrån ett projektdirektiv som skrevs gemensamt av Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun. Resurser i projektet fördelas enligt följande: - Projektledare 50 % (bekostas av kommunen). - Distriktsläkare ca % samt ca 10 % sekreterartjänst (bekostas av landstinget). Projektet skall även täcka kostnader för lokaler, datorer, leasingbil, administration mm, vilket under projekttiden finansieras av landstinget. Styrgrupp för projektet bestod av två politiker från vardera kommun och landsting samt två ledande tjänstemän från respektive organisation. Projektgrupp består av adjungerade medlemmar utifrån behov. Under projektets gång har styrgruppen upphört och en länsgrupp för stimulansmedel har istället trätt i kraft. För den enskilde kostar besöket som ett ordinärt hembesök, 200 kr, ingen extra avgift tas ut från kommunen. Besöken dokumenteras på ett smidigt sätt vilket innebär att Mobil läkare för journal i VAS (Vård administrativa system) direkt på plats. Annars sker dokumentationen via diktat med utskrift inom senast 2 dygn. Akutremisser skrivs direkt. Journalkopia går till respektive hälsocentral och fördelas enligt listning för signering. Eventuella provsvar genomgår samma process. Papperskopia går till kommunens distriktssköterska. Distriktssköterskan dokumenterar enligt gällande dokumentationsrutiner i kommunen. Besöken tar i tid ca 30 min till en timma vilket också är en faktor som ger trygghet och som skapar möjlighet att titta på helheten. Detta är oerhört viktigt när det gäller äldre, som många 6

7 gånger är multisjuka. Det är viktigt att i dessa fall inte bara titta på ett problem eftersom det hänger ihop med flera saker. RESULTAT OCH ERFARENHETER Under Juli Augusti 2007 gjordes studiebesök och sökning av litteratur via internet av material gällande mobil läkare. September till oktober gjordes projektbeskrivningen. Den Mobila läkarresursen startade 20 september 2007 (Bilaga 1). FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN UNDER PROJEKTTIDEN Uppföljning av projektet har följt planen, dock gjordes en ändring i samband med styrgruppsmöte 13 november 2007 gällande begränsningen att Hälsocentralen måste kontaktas i första hand. Detta krav togs bort och det beslutades att distriktssköterskan själv avgör när mobile läkaren ska kontaktas utan att först behöva stämma av med Hälsocentralen/ordinarie läkare.(bilaga 2). I början av projektet nyttjades inte resursen fullt ut. Detta berodde till stor del på att distriktssköterskorna inte var vana att denna resurs fanns att tillgå. Det tar tid att marknadsföra en ny metod så att den blir känd. Mot bakgrund av att utrymme fanns utifrån arbetsbelastningen utökades resursen med att servicen även skulle gälla för SÄBO (särskilt boende med dygns omsorg) beslut om detta togs vid Styrgruppsmöte 10 januari 2008 (Bilaga3). I slutet av januari-08 gjordes uppföljning med distriktssköterskorna i samband med MAS(medicinskt ansvarig sjuksköterska)möte. Distriktssköterskorna uppger sig vara mycket positiva till mobila läkarresursen. Uppföljning samt information om mobil läkare skedde i slutet av februari 2008 på sjuksköterskemöten. Sjuksköterskorna som arbetar på de särskilda boendena uppger att mobil läkare är en bra resurs att tillgå när ordinarie läkare är svår att nå eller när det inte finns någon ordinarie läkare på området utan de är hänvisade till stafettläkare samt vid bedömningar. 7

8 Vid uppföljning på styrgruppsmöte 22 maj 2008 beslutades att ett försök att kunna boka mobila läkare för de olika Hälsocentralerna ska vara möjligt. Information skickades ut till cheferna på alla hälsocentraler samt till distriktssköterskorna på hälsocentralerna (Bilaga 4). Från och med 1 september 2008 arbetar mobila läkaren 80 % i projektet. I oktober 2008 tydliggjordes kontakterna och rutinerna med SVR (sjukvårds-rådgivningen) (Bilaga 5). Den mobile läkaren har även kunna kontaktas av personal inom hemtjänst/hemsjukvård i frågor som handlar om att förhindra fallskador. - Vid upprepade fall inom kortare period. - När patient står på läkemedel som kan orsaka fall. En viktig del i vården av äldre är hur deras medicinering ser ut. Där kan ytterliggare positiva effekter av projektet ses, eftersom när helheten blir tydlig så kommer medicineringen automatiskt med och justering, ändringar och utsättningar görs av läkemedlen. Detta är dessutom positivt utifrån att när hembesöken görs så blir också patienten/brukaren delaktig på ett naturligt sätt. Även om besöken ska vara av akut karaktär så handlar det om äldre, många gånger sköra människor, som över tid har svårigheter att ta sig till läkare. Det har därför under projektets gång blivit så att den mobile läkaren gjort korttidsuppföljningar på åtgärder som utförts. Det kan gälla uppföljning av t.ex. medicinering vid hjärtsvikt eller provsvar som ska följas upp. Storsjögläntans verksamhet är också ett bra exempel på hur ett nära samarbete med distriktssköterskor och hemtjänst gör det fullt möjligt att vårda svårt sjuka hemma. Här har också mobil läkare varit ett komplement till Storsjögläntan, vilket gjort att det smidigt har kunnats göra bedömningar hemma så att patienter på ett värdigt sätt kunnat få avsluta sina dagar i sitt hem. 8

9 INFORMATION OM PROJEKTET Information om projektet har lämnats till distriktssköterskor och Hälsocentraler. Information har också givits till allmänheten med flera via lokalradio, lokal Tv och tidningar (ÖP, LT, Lokaltidning Östersund utgiven av Östersunds Kommun). Information har också skett via information på mötesplatser/dagcentraler i kommunen och vid olika möten med pensionärsorganisationer. STATISTIK Nedanstående tabell visar statistik över ett snitt per månad på antal arbetsdagar, hembesök, telefonkontakter samt antal män och kvinnor januari december Från och med 1 september 2008 arbetar mobila läkaren 80 % i projektet december 2010 Statistik stimulans projektet: Mobil läkare Arbetsdagar Hembesök Man Kvinna Telefon kontakt Man Kvinna SÄBO 13,4 44,2 14,1 31,6 47,4 13,1 32,9 5,2 De flesta hembesök och kontakter sker hos personer som är över 80 år. Hembesök till dem som är år står i snitt endast för 15 % av besöken varje månad. Antal hembesök på särskilt boende är i snitt 5,2 per månad. I ädelavtalet står det följande: För personer med omfattande vård och omsorg i särskilda boende former och tillgång personal dygnet runt tillgodoses läkarinsatserna motsvarande miniminivå 3,5 min/patient/vecka. Därutöver regleras tiden utifrån patientens behov Vissa boenden har behövt nyttja resursen mobil läkare mera under perioder bland annat på grund av svårigheten att nå läkare. Många personer som bor på särskilt boende idag är mycket sjuka vilket gör att de har stora svårigheter att ta sig till hälsocentralen. Nedanstående tabell visar statistik över antal hembesök, telefonkontakter utifrån respektive hälsocentralsområde Vissa områden har nyttjat resursen i högre grad än andra. Detta är delvis knutet till antalet äldre som bor i det området samt hur läkartillgången och 9

10 kontinuiteten på hälsocentralen ser ut, samt hur flitigt distriktssköterskan nyttjat resursen utifrån områdesindelning. Tänkvärt är även att vart man bor i kommunen verkar vara av betydelse samt hur hälsocentralerna arbetar mot denna patientgrupp. Antal hembesök och Telefonkontakter/Hälsocentral Frösön Lit Lugnvik Odensala Torvalla Zätagränd Brunflo Totalt antal hembesök/ månad 6,6 1,5 4,1 13,3 3,4 12,9 3,8 Antal telefonkontakter/ månad 5 3,5 4,1 16,9 5,3 12,7 5,6 Hälsocentralsområdena överensstämmer inte helt med befolkningsstatistik områdena. Inom Centrala Stan samt Odensala finns tre hälsocentraler: Odensala, Zätagränd och Lugnvik. Befolknings statistik 2010 Antal personer över 65 år Antal personer över 80 år Frösön Lit Centrala stan Odensala Torvalla Brunflo Antalet hembesök har successivt ökat under projekttiden. Av naturliga skäl var antalet besök färre under projektets första månader då rutiner och arbetssätt fortfarande formades. Distriktssköterskorna beskriver även hur de till en början var ovana vid möjligheten att ha en så pass nära och lättillgänglig läkarkontakt och därför inte riktigt visste hur de skulle använda sig av resursen. Men man såg snart fördelarna och läkarens tjänster kunde användas fullt ut. 10

11 Statistik har förts på hur många brukare/patienter som enligt läkarens bedömning skulle behövt åka till akuten respektive hälsocentralen om inte hembesök hade kunnat göras. I snitt per månad rör det sig om 13 förhindrade besök till akuten och 24 till hälsocentralen. Antal "förhindrade" besök på akuten och hälsocentral per månad September november 2008 Januari Mars Maj Juli September November 2009 Januari Mars Maj Juli September November 2010 Januari Mars Maj Juli September November Antal "förhindrade" besök på akuten Antal "förhindrade" besök på Hälsocentralen I hemtjänst/hemsjukvård så svänger belastningen snabbt beroende på vårdbehov vilket kan vara svårt att förutse. Följande tabeller visar kontakter per arbetsdag fördelat på hembesök och telefonkontakter samt hembesök på särskilt boende. Eftersom projektet bygger på en läkares hembesök spelar ett par dagars frånvaro stor roll för statistikens utslag. När studier har gjorts på vilka grovt satta symtomdiagnoser som är vanligast framträder ett mönster. Under april 2009 april 2010 var de fyra största orsakerna till mobile läkarens besök följande: 1. allmän avtackling/svaghet. 2. fall. 3. hjärtsvikt. 4. smärta. 11

12 Mobil läkare antal telefonkontakter per månad september 2007-december sep April November Juni 10-jan Augusti Mobil läkare antal hembesök på särskilt boende per månad sept Juni November Mars Augusti jan-10 Juni November 12

13 Antal hembesök fördelat på kön per månad Man Kvinna sep Februari Juli December Maj Oktober Mars Augusti Antal arbetsdagar per månad sept November jan-08 Februari April Juni Augusti Oktober December Mars Maj Juli September November jan-10 Mars Maj Juli September November 13

14 Mobil Läkare Totalt Sep-Dec Jan-Dec Jan-Dec Jan-Dec Hembesök Ordinärtboende Särskiltboende Summa Per månad Per vecka 4, ,2 14 Telkontakter Summa Per månad Per vecka 3, Hembesök+tel. kontakt Totalt Per månad Per vecka EKONOMISKA BERÄKNINGAR September 2007 oktober 2008 Projektet Mobil läkare kan visa på ekonomiska fördelar på alla nivåer såväl för den enskilde som för kommun och landsting. När det gäller gruppen multisjuka äldre blir ofta brukare/patienten kvar några dygn på sjukhuset. Uppskattningsvis stannar brukaren 3 vård dygn. Enligt statistiken är antalet förhindrade besök på akuten under denna period 142 stycken x 3 (antal vårddygn) x (kostnad per vårddygn) = kr för landstinget Om bara hälften av de 142 förhindrade besöken på akuten blir kvar 3 vård dygn ser beräkningen ut enligt följande: kr x 71 personer = Kr kostnad för landstinget När mobil läkare istället gjort hembesöken som förhindrat besök på akuten är det till en kostnad av kr ( 895 kr x 142 personer = kr kostnad för landstinget). Om man ändå räknar att 25 % av de 142 personerna i alla fall måste in på sjukhus: x 35 = mobila besöket Sammanslaget blir då kostnaden jämfört med för landstinget. Sedan tillkommer kostnader för ambulans transport 1246 kr/ resa och person alternativt bår transport 284 kr/resa. 14

15 Kostnader Personen som behöver insatsen Landstinget Ambulans 140 kr 1246 kr Sjuktransport 80 kr Timpris vårdbiträde/ usk minimum 2 mil 92kr= 12 kr bårtransport : 364 kr =284 kr Kommunen kr/tim Kommun: Besök på Hälsocentral /sjukhus med följeslagare tar i snitt 2 tim. Hembesök 180 kr Mobil läkare 895 kr/tim 238 kr /tim Distriktssköterska Vårdygn sjukhus 70 kr 4500 kr 3400 kr VID BETALANSVAR ( betalansvar är när kommunen ej kan ta hem patient/brukare trots att de anses medicinskt färdigbehandlade) Besök Hc 140 kr 1680 kr Kostnadsberäkning 2008 November 2008-december 2010 Samma uträkning men efter uppdaterade kostnader. Enligt statistiken för perioden är antalet förhindrade besök på akuten 383 stycken x 3 (antal vårddygn) x (kostnad per vårddygn) = kr för landstinget När mobil läkare istället gjort hembesöken som förhindrat besök på akuten är det till en kostnad av kr ( 895 kr x 383 personer = kr kostnad för landstinget). Även om kostnaden för mobil läkare skulle vara högre t.ex. som man beräknat kostnaden i Ljungby 1665 kr x 383 = kr Om man ändå räknar att 25 % av de 383 personerna i alla fall måste in på sjukhus: x 96 = kr + mobila besöket kr Sammanslaget blir då besparingen för landstinget kr jämfört med kr. 15

16 Kostnader Personen som behöver insatsen Landstinget Ambulans 150 kr 1271 kr minimum 2 mil Sjuktransport 80 kr 92kr= 12 kr bårtransport: 364 kr =284 kr Timpris vårdbiträde/ usk Kommunen kr/tim dagtid Kommun: Besök på Hälsocentral /sjukhus med följeslagare tar i snitt 2 tim. Hembesök 200 kr Mobil läkare 913 kr/tim 275 kr /tim Distriktssköterska Vårdygn sjukhus 70 kr kr 4129 kr VID BETALANSVAR ( betalansvar är när kommunen ej kan ta hem patient/brukare trots att de anses medicinskt färdigbehandlade) Besök Hc 150 kr 1689 kr Kostnadsberäkning 2010 Hälsocentral Beräkning på alla förhindrade besök på hälsocentral : Besök hälsocentralen: kr x 958 personer = kr kostnad för landstinget. Om istället mobil läkare gör besöken blir det följande summa 895 x 958 personer= kr. Detta visar att hembesöken är kr billigare än besöken på Hälsocentralen. Personer med/utan hemtjänstinsatser Eftersom mobil läkare servar många som har insatser från kommunen kan det vara av intresse att veta hur många det rör sig om. I början av projektet fördes statistik och då konstaterades att det var mer än 95 % som hade någon form av kommunal insats. Antal som har hemtjänst insatser alternativt särskilt boende är i dagsläget ca

17 personer i Östersunds kommun. Personer över 65 år är vilket innebär att det bara är 25 % av alla över 65 år som behöver extra stöd. Alltså ca 75 % av dem som är över 65 år har inga insatser alls från kommunen. Enligt vår statistik är 85 % av de som behöver hembesök över 80 år. PATIENTFALL Ivar 84 år bor i lägenhet på andravåningen utan hiss. Han har diabetes, svårigheter att gå efter en stroke. Tappat aptiten har feber och är mycket trött. Är i behov av en läkarbedömning men vill helst inte åka till läkare men distriktssköterska bedömer att läkarbesök behövs. Nedanstående visar kostnaderna för besök på akuten respektive om mobil läkare besöker: Besök Akutmottagning: Kostnader för Ivar Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Ambulans: 150 kr 1264 kr alternativt bårtransport 80 kr 284 kr Följeslagare: 200 kr /tim 275 kr/tim Distriktssköterska Vårdavgifter 70 kr/dygn 7000x3= Summa: 350 kr kr 675 kr (2 tim) Alternativt 290 kr kr Mobil läkare besöker: Kostnader för Ivar Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Vårdavgifter 200 kr 913 kr 275 kr/tim Distriktssköterska Summa: 200 kr 913 kr 275 kr 17

18 Elsa är 86 år bor i lägenhet på tredjevåningen utan hiss. Hon har senaste året försämrats, har hjärtsvikt, svårigheter att gå samt blivit lite glömsk. Hon är i behov av en läkarbedömning, kostnaderna ser olika ut om Elsa åker till Hälsocentral respektive om mobil läkare besöker: Besök Hälsocentral: Kostnader för Elsa Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Sjuktransport 80 kr Sjuktransport 12kr Följeslagare: 200 kr /tim 275 kr/tim Distriktssköterska Vårdavgifter 150 kr 1689 kr Summa: 230 kr 1701 kr 675 kr Mobil läkare besöker: Kostnader för Elsa Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Vårdavgifter 200 kr 913 kr 275 kr/tim Distriktssköterska Summa: 200 kr 913 kr HUR UPPLEVS HEMBESÖKEN I början av projektet tillfrågades samtliga personer som fått hembesök om nöjdheten - hur de upplever hembesöken, 100 % tyckte det var bra. Till distriktssköterskorna har frågan ställts på distriktssköterskemöten och i direkt kontakt med dem och svaret är genomgående positivt. En fråga däremot som kommit upp är önskemål om att resursen skulle behövas också till dem som är svårt sjuka och som är under 65 år och vårdas i hemmet. Distriktssköterskorna beskriver att möjligheten att ringa Mobil läkare givit en stor trygghet i arbetet något som i sin tur gör att patienten får en bättre och säkrare vård. Distriktssköterskorna beskriver läkaren som mycket tillmötesgående, lyhörd och intresserad. I och med att läkaren kontaktas direkt via telefon får de oftast ett snabbt svar och om han inte kan svara ringer han upp så fort han har möjlighet. Vi var inte vana vid att ha en sådan resurs, för min del så ska jag säga att jag vill inte vara utan, vi skulle inte klara oss om vi inte hade Mobil läkare. Distriktssköterskorna har svårt att hitta nackdelar med modellen Mobil läkare. Den har bidragit med många förbättringar i arbetet med de äldre. Den största fördelen beskrivs vara att patienten slipper jobbiga resor till vårdcentral och lasarett. Ett 15-minutersbesök på 18

19 vårdcentralen blir mycket snabbt ett heldagsprojekt för dessa patienter. Det tar på krafterna att resa, sitta i väntrum och bli nervös. Det är en trygghet både för patienterna och för sjuksköterskorna att veta att läkaren kan komma på hembesök istället. Eftersom allt fler vill vara hemma så kan en Mobil läkare vara ett bra sätt att stärka tryggheten för äldre personer som vill avsluta sina liv i hemmet lämnades en enkät ut till alla distriktssköterskor och sjuksköterskor i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen är från distriktssköterskorna 86 % och minst en sjuksköterska från varje boende. 26 särskilda boenden har svarat. Nedanstående staplar visar svar på frågor som ställdes i enkäten. Har möjligheten att kontakta ordinarie läkare/hälsocentral förändrats under projekttiden(distriktssköterskor) Förbättrat Oförändrat Sämre Vet ej 19

20 Har möjligheten att kontakta ordinarie Läkare/Hälsocentral förändrats under projekttiden (svar av sjuksköterskor SÄBO) Förbättrat Oförändrat Sämre Vet ej Även om man som distriktssköterska/sjuksköterska upplever mobil läkare som en oerhört positiv resurs så skulle man ändå se att det vore bra om ordinarie läkare kunde göra hembesök till denna patientgrupp. Men vanliga kommentarer är hur ska det kunna fungera så som det är organiserat idag och trots avtal så har det inte fungerat. Skulle du föredra att ordinarie läkare kunde sköta alla hembesök/kontakter(distriktssköterskor) Ja Nej Vet inte 20

21 Skulle du föredra att ordinarie läkare/hälsocentral skulle kunna sköta alla hembesök/kontakter (Sjuksköt SÄBO) Ja Nej Vet inte I enkäten ställdes frågan hur man som distriktssköterska/sjuksköterska upplever den mobila läkarresursen. Nedan redovisas synpunkter som många haft samma åsikt kring. Bra som trygghet både för mig och personal och anhöriga. Brukare som ej vill till läkare tar emot hembesök. Sparar på sjukhusplatser. Avlastande för HC och Akuten. Snabbare service. Lärande. Får snabbt läkemedelslistor och journalanteckningar. Medicinska säkerheten klart bättre. Kunna rådfråga. Samhällsekonomiskt bra. Tillgänglighet att snabbt få kontakt eller telefonrådgivning. Att kunna få hembesök samma dag ofta inom ett par timmar. Bra för miljön - mindre åkande. Lätt att samarbeta med den mobile läkaren Ingenting är omöjligt allt går att lösa. Smidigt att vid t.ex. fallskade bedömning kan röntgenremiss 21

22 skrivas direkt. Lyssnar, bekräftar distriktssköterskans resonemang. Smidigt med att uppkoppling i VAS kan göras på hemmaplan så att planering osv. som gjorts i primärvård länssjukvård smidigt kan följas. Bra att läkare får se patient i hemmet. Ser med andra ögon är ordinarie läkare på HC. Den mobile läkaren är mycket lämplig för uppgiften. Kan ta prover direkt på plats ex 02 och CRP. Tidsbesparande. Kvalitetshöjande. Men man upplever också negativa bitar med mobil läkare vilket är följande: Borde finnas samma möjlighet jourtid. Att begränsningen är personer över 65 år finns behov hos yngre med svåra sjukdomar också. Att ingen vikarie finns när mobile läkaren ej är i tjänst. Finns inget negativt, förutom att resursen inte är permanent och hellre borde utökas. Att mobile läkaren inte känner brukaren/patienten lika väl som ordinarie läkare. Att personal på HC inte alltid är uppdaterade på att de kan använda resursen. 22

23 DISKUSSION Antalet äldre ökar och med stigande ålder ökar även vård- och omsorgsbehoven. Idag skrivs många äldre ut från sjukhuset med omfattande behov av både vård och omsorg. Mobil läkare är en resurs som gör att vården av de multisjuka äldre underlättas betydligt på många olika nivåer. Först och främst för den enskilde som smidigt kan få bedömning direkt hemma. För den som är multisjuk kan en transport till sjukhuset vara oerhört jobbig och att dessutom bli liggande på akuten i timmar kan ge ytterliggare komplikationer. Mobil läkare skapar större trygghet främst för brukaren/patienten men också för personalen som arbetar i hemmet och då främst distriktssköterskorna. Detta stöds av andra projekt som gjorts i Sverige bland annat kan man i FoU rapporten från Kronoberg Slutrapport 2010 se liknande slutsatser vad det gäller effekterna av mobil läkare. Mobil läkare ger möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt ta vara på resurserna - för resurser har vi men vi måste börja använda dem på ett effektivt sätt och verkligen sätta dem vi ska hjälpa i centrum. Kostnadsberäkningar kan vara svåra att göra för att kunna ge en riktigt rättvis bild, men om jämförelser görs med de ekonomiska beräkningar som gjorts i rapporterna Äldreteam vision och verklighet, Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010, FoU rapporten Mobil Läkare Ljungby Kommun 2010 Slutrapport, så visar de att beräkningar gjorts på samma sätt som här. Vad vi vet är att det blir oerhört kostsamt samt skapar onödigt lidande när människor hamnar på akuten. Om man istället utgår från helheten kring personen så kan vårdens insatser organiseras på ett mer effektivt sätt kring den enskilde. När man tittar på statistiken gällande antalet hembesök per hälsocentral kan man reflektera över om det vore av värde att se över möjligheterna till att varje hälsocentral skulle kunna lösa hembesöken utifrån sitt område. Som det är organiserat idag är detta svårt att lösa men skulle förändringar kunna göras som prioriterar detta och denna patientgrupp? På vissa håll i vårt land är det en självklarhet att denna patientgrupp får hembesök och att detta löses i befintlig verksamhet. Ska vi vårda multisjuka äldre hemma så måste vi se möjligheter att samverka mellan kommun och landsting. Som i alla relationer måste vi vattna och gödsla ge och ta för att relationen 23

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Slutrapport för projekt kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet i Uppsala

Slutrapport för projekt kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet i Uppsala Slutrapport för projekt kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet i Uppsala Marianne Rutqvist, projektledare, augusti 2013 Landstinget i Uppsala län i samverkan med Uppsala kommun marianne.rutqvist@lul.se,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Mobil läkare Ljungby kommun

Mobil läkare Ljungby kommun FoU Kronoberg FoU-rapport 2011:1 Mobil läkare Ljungby kommun Hanna Lunding Sammanfattning I takt med att allt fler multisjuka äldre vårdas i det egna hemmet och antalet avancerade vårdinsatser som görs

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka Team: Flen, ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att höja tryggheten för de personer som har demenssjukdom och deras anhöriga i Flens Kommun. Att kommun

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Vården på webben. Projektinformation

Vården på webben. Projektinformation Vården på webben Projektinformation Skola Rektor Lärare Assistent Skoltaxi Skolvärdinna Förs. kassa Vårdbidrag LASS Bilstöd Bilanpassn. företag Hjälpcentral Hjälpmedelskonsulent Hjälpmedelstekniker Hjälpmedelsleverantör

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

INFORMATION SJUKRESOR

INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR Alla som bor i Jämtlands län har rätt att få bidrag från landstinget för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande behandling och tandvård. Resan kan

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Personligt HälsoH stmöte te 2003

Personligt HälsoH stmöte te 2003 Personligt HälsoH lso- och Sjukvårdskonto SFAM höstmh stmöte te 2003 Ture Ålander ture@tapraktik tapraktik.se www.tapraktik.se Agenda Informationsproblem inom sjukvården Projekt Sustains Hälso- och sjukvårdskonto

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer