Stimulansmedel. För insatser inom vård och omsorg för äldre personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stimulansmedel. För insatser inom vård och omsorg för äldre personer"

Transkript

1 Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Mobil läkare Projektperiod tom 2010 Anette Lindberg projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen Östersunds kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3-4 BAKGRUND OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR 5 MÅL 6 GENOMFÖRANDE 6 RESULTAT OCH ERFARENHETER 7 FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN UNDER PROJEKTTIDEN 7-8 INFORMATION OM PROJEKTET 9 STATISTIK 9-14 EKONOMISKA BERÄKNINGAR PATIENTFALL HUR UPPLEVS HEMBESÖKEN DISKUSSION REFERENSER 27 BILAGOR

3 SAMMANFATTNING Kommunen ansvarar sedan 1992 för hälso- och sjukvården i ordinärt boende upp till läkarnivå. Idag vårdas många multisjuka äldre hemma men möjligheten till läkarbesök är begränsade. Regeringen har avsatt stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Både Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting ansökte om stimulanspengar och beviljades detta bland annat för området förstärkt läkarmedverkan. I respektive ansökan avseende förstärkt läkarmedverkan föreslogs ett pilotförsök med mobil läkare för personer med stora sammansatta vårdbehov i syfte att bland annat öka möjligheten till hembesök. Detta ledde i sin tur till samverkansprojektet mobil läkare i Östersunds kommun. I takt med att allt fler multisjuka äldre vårdas i det egna hemmet och antalet avancerade vårdinsatser som görs hemma ökar, ökar också behovet av läkarstöd inom hemsjukvården. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen under senare tid tryckt på en ökad läkarmedverkan i hemsjukvården för att undvika att patienterna i onödan läggs in på sjukhus. Patienten ska också erbjudas en god vård och ett värdigt omhändertagande hela livet och man ska kunna bo kvar hemma om man önskar, även om man är i behov av vårdinsatser. Ett värdigt omhändertagande livet ut innefattar också man ska få tillgång till palliativ vård i livets slut. Mobil läkare har visat sig vara en organisationsstruktur i tiden. Utvärderingen visar att Mobil läkare fyllt ett tomrum inom hemsjukvården samt bidragit med flera kvalitativa fördelar för såväl patienter som personal. En snabb kontakt utan mellanhänder och en kontinuerlig kommunikation mellan den kommunala hemsjukvårdens distriktssköterskor och den mobila läkaren har visat sig vara en vital del av modellens framgång. Utvärderingen visar på en fungerande organisationsmodell som bygger på ett nära samarbete mellan läkaren och hemsjukvårdens distriktssköterskor. Läkaren har fungerat som en länk mellan landsting och kommun vilket bidragit till ett helhetsperspektiv och en förbättrad vård för patienten, mobil läkare har därmed fyllt ett tomrum som tidigare funnits inom den kommunala hemsjukvården. Naturligtvis finns ytterligare utvecklingspotentialer kring mobil läkare men vad som är en viktig erfarenhet är att det går att samarbeta på ett mycket smidigt sätt som gör att resurser används på ett effektivt sätt vilket kommer patienterna till godo. 3

4 Målet med ökad läkarmedverkan är att den enskilde och dennes anhöriga skall känna trygghet, undvika onödiga sjukhusvistelser samt öka tryggheten för medarbetare i vård teamet. Detta mål är något som projektet visat sig uppnå. Mobil läkare ger möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt ta vara på resurserna - för resurser har vi men vi måste börja använda dem på ett effektivt sätt och verkligen sätta dem vi ska hjälpa i centrum. Då allt fler patienter idag vårdas hemma och många önskar avsluta sina liv i hemmet har den palliativa vården blivit en allt större del av arbetet inom hemsjukvården. För de patienter som mobil läkare möter är hög ålder och multisjuklighet vanligt därav kommer den palliativa vården in på ett naturligt sätt i processen. Avsikten med projektet har varit att erhålla kompetensförstärkning inom hemsjukvården och öka tryggheten för patienter inom hemsjukvården genom att erbjuda hembesök till patienter i ordinärt boende. Här har läkarens kunskaper och långa erfarenhet varit viktiga hörnstenar för att tillsammans med distriktssköterskorna ge en trygg och bra vård. En annan viktig del i vården av äldre är hur deras medicinering ser ut. Där kan ytterliggare positiva effekter av projektet ses. Då helheten blir tydlig kommer medicineringen automatiskt med vilket innebär att justeringar, ändringar och utsättningar samt uppföljningar av läkemedlen görs. Det finns också här mycket som går att utveckla och jobba vidare med, inte minst utifrån de riktlinjer som framtagits gällande God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län. Även om besöken ska vara av akut karaktär så handlar det om äldre, många gånger mycket sköra människor som över tid har svårigheter att ta sig till läkare.under projektets gång har också den mobile läkaren gjort korttidsuppföljningar på åtgärder som utförts. Det kan gälla uppföljning av t.ex. medicinering vid hjärtsvikt eller provsvar som ska följas upp. 4

5 BAKGRUND Kommunen ansvarar sedan 1992 för hälso- och sjukvården i ordinärt boende upp till läkarnivå. Idag bedrivs allt mer avancerad sjukvård i hemmet men möjligheten till läkarbesök är begränsade. Läkarmedverkan torde förebygga/minska onödiga akuta besök på sjukhuset. Regeringen har sedan 2006 avsatt såkallade stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Både Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting ansökte inför 2007 om stimulanspengar och beviljades detta bland annat för området förstärkt läkarmedverkan. I respektive ansökan avseende förstärkt läkarmedverkan föreslogs ett pilotförsök med mobil läkare för personer med stora sammansatta vårdbehov i syfte att bland annat öka möjligheten till hembesök. Detta ledde i sin tur till samverkansprojektet mobil läkare i Östersunds kommun. Studiebesök gjordes innan projektstart sommaren 2007 i Uppsala där Mobil läkare funnits sedan år 2000 och där man sett ekonomiska fördelar för landstinget men också positiva effekter för brukarna/patienterna som smidigt kan få bedömning i hemmet. Dessutom tillkommer kompetenshöjning för distriktssköterskorna i det nära samarbetet med läkaren. SYFTE Syftet är att underlätta för akut svårt sjuka äldre att få läkarbedömning i hemmet. Detta för att ge ökad livskvalitet, minska akuta besök och inläggningar på sjukhuset. Underlätta för ordinarie hälsocentral samt stödja och bidra till ökad kompetens hos kommunens distriktssköterskor. AVGRÄNSNINGAR Målgruppen för ökad läkarmedverkan är personer över 65 år boende i Östersunds Kommun med stora och sammansatta vårdbehov i ordinärt boende eller SÄBO (särskilt boende med dygnsomsorg) samt för personer som har en stor olägenhet att ta sig till hälsocentral oavsett om de har hemsjukvård eller andra omvårdnadsinsatser. Servicen gäller även personer över 65 år boende på servicehus eller med särskild service för vuxna enligt LSS. Satsningen avser 5

6 vardagar dagtid. Inga bedömningar avseende intyg kommer att göras, inte heller bedömning av svårare akuta psykiska tillstånd eller konstaterande av dödsfall. MÅL Med ökad läkarmedverkan är målet att den enskilde och dennes anhöriga skall känna trygghet, undvika onödiga sjukhusvistelser samt öka tryggheten för medarbetare i vårdteamet genom läkarens ökade engagemang. GENOMFÖRANDE Projektet Mobil läkare startade 20 september 2007 utifrån ett projektdirektiv som skrevs gemensamt av Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun. Resurser i projektet fördelas enligt följande: - Projektledare 50 % (bekostas av kommunen). - Distriktsläkare ca % samt ca 10 % sekreterartjänst (bekostas av landstinget). Projektet skall även täcka kostnader för lokaler, datorer, leasingbil, administration mm, vilket under projekttiden finansieras av landstinget. Styrgrupp för projektet bestod av två politiker från vardera kommun och landsting samt två ledande tjänstemän från respektive organisation. Projektgrupp består av adjungerade medlemmar utifrån behov. Under projektets gång har styrgruppen upphört och en länsgrupp för stimulansmedel har istället trätt i kraft. För den enskilde kostar besöket som ett ordinärt hembesök, 200 kr, ingen extra avgift tas ut från kommunen. Besöken dokumenteras på ett smidigt sätt vilket innebär att Mobil läkare för journal i VAS (Vård administrativa system) direkt på plats. Annars sker dokumentationen via diktat med utskrift inom senast 2 dygn. Akutremisser skrivs direkt. Journalkopia går till respektive hälsocentral och fördelas enligt listning för signering. Eventuella provsvar genomgår samma process. Papperskopia går till kommunens distriktssköterska. Distriktssköterskan dokumenterar enligt gällande dokumentationsrutiner i kommunen. Besöken tar i tid ca 30 min till en timma vilket också är en faktor som ger trygghet och som skapar möjlighet att titta på helheten. Detta är oerhört viktigt när det gäller äldre, som många 6

7 gånger är multisjuka. Det är viktigt att i dessa fall inte bara titta på ett problem eftersom det hänger ihop med flera saker. RESULTAT OCH ERFARENHETER Under Juli Augusti 2007 gjordes studiebesök och sökning av litteratur via internet av material gällande mobil läkare. September till oktober gjordes projektbeskrivningen. Den Mobila läkarresursen startade 20 september 2007 (Bilaga 1). FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN UNDER PROJEKTTIDEN Uppföljning av projektet har följt planen, dock gjordes en ändring i samband med styrgruppsmöte 13 november 2007 gällande begränsningen att Hälsocentralen måste kontaktas i första hand. Detta krav togs bort och det beslutades att distriktssköterskan själv avgör när mobile läkaren ska kontaktas utan att först behöva stämma av med Hälsocentralen/ordinarie läkare.(bilaga 2). I början av projektet nyttjades inte resursen fullt ut. Detta berodde till stor del på att distriktssköterskorna inte var vana att denna resurs fanns att tillgå. Det tar tid att marknadsföra en ny metod så att den blir känd. Mot bakgrund av att utrymme fanns utifrån arbetsbelastningen utökades resursen med att servicen även skulle gälla för SÄBO (särskilt boende med dygns omsorg) beslut om detta togs vid Styrgruppsmöte 10 januari 2008 (Bilaga3). I slutet av januari-08 gjordes uppföljning med distriktssköterskorna i samband med MAS(medicinskt ansvarig sjuksköterska)möte. Distriktssköterskorna uppger sig vara mycket positiva till mobila läkarresursen. Uppföljning samt information om mobil läkare skedde i slutet av februari 2008 på sjuksköterskemöten. Sjuksköterskorna som arbetar på de särskilda boendena uppger att mobil läkare är en bra resurs att tillgå när ordinarie läkare är svår att nå eller när det inte finns någon ordinarie läkare på området utan de är hänvisade till stafettläkare samt vid bedömningar. 7

8 Vid uppföljning på styrgruppsmöte 22 maj 2008 beslutades att ett försök att kunna boka mobila läkare för de olika Hälsocentralerna ska vara möjligt. Information skickades ut till cheferna på alla hälsocentraler samt till distriktssköterskorna på hälsocentralerna (Bilaga 4). Från och med 1 september 2008 arbetar mobila läkaren 80 % i projektet. I oktober 2008 tydliggjordes kontakterna och rutinerna med SVR (sjukvårds-rådgivningen) (Bilaga 5). Den mobile läkaren har även kunna kontaktas av personal inom hemtjänst/hemsjukvård i frågor som handlar om att förhindra fallskador. - Vid upprepade fall inom kortare period. - När patient står på läkemedel som kan orsaka fall. En viktig del i vården av äldre är hur deras medicinering ser ut. Där kan ytterliggare positiva effekter av projektet ses, eftersom när helheten blir tydlig så kommer medicineringen automatiskt med och justering, ändringar och utsättningar görs av läkemedlen. Detta är dessutom positivt utifrån att när hembesöken görs så blir också patienten/brukaren delaktig på ett naturligt sätt. Även om besöken ska vara av akut karaktär så handlar det om äldre, många gånger sköra människor, som över tid har svårigheter att ta sig till läkare. Det har därför under projektets gång blivit så att den mobile läkaren gjort korttidsuppföljningar på åtgärder som utförts. Det kan gälla uppföljning av t.ex. medicinering vid hjärtsvikt eller provsvar som ska följas upp. Storsjögläntans verksamhet är också ett bra exempel på hur ett nära samarbete med distriktssköterskor och hemtjänst gör det fullt möjligt att vårda svårt sjuka hemma. Här har också mobil läkare varit ett komplement till Storsjögläntan, vilket gjort att det smidigt har kunnats göra bedömningar hemma så att patienter på ett värdigt sätt kunnat få avsluta sina dagar i sitt hem. 8

9 INFORMATION OM PROJEKTET Information om projektet har lämnats till distriktssköterskor och Hälsocentraler. Information har också givits till allmänheten med flera via lokalradio, lokal Tv och tidningar (ÖP, LT, Lokaltidning Östersund utgiven av Östersunds Kommun). Information har också skett via information på mötesplatser/dagcentraler i kommunen och vid olika möten med pensionärsorganisationer. STATISTIK Nedanstående tabell visar statistik över ett snitt per månad på antal arbetsdagar, hembesök, telefonkontakter samt antal män och kvinnor januari december Från och med 1 september 2008 arbetar mobila läkaren 80 % i projektet december 2010 Statistik stimulans projektet: Mobil läkare Arbetsdagar Hembesök Man Kvinna Telefon kontakt Man Kvinna SÄBO 13,4 44,2 14,1 31,6 47,4 13,1 32,9 5,2 De flesta hembesök och kontakter sker hos personer som är över 80 år. Hembesök till dem som är år står i snitt endast för 15 % av besöken varje månad. Antal hembesök på särskilt boende är i snitt 5,2 per månad. I ädelavtalet står det följande: För personer med omfattande vård och omsorg i särskilda boende former och tillgång personal dygnet runt tillgodoses läkarinsatserna motsvarande miniminivå 3,5 min/patient/vecka. Därutöver regleras tiden utifrån patientens behov Vissa boenden har behövt nyttja resursen mobil läkare mera under perioder bland annat på grund av svårigheten att nå läkare. Många personer som bor på särskilt boende idag är mycket sjuka vilket gör att de har stora svårigheter att ta sig till hälsocentralen. Nedanstående tabell visar statistik över antal hembesök, telefonkontakter utifrån respektive hälsocentralsområde Vissa områden har nyttjat resursen i högre grad än andra. Detta är delvis knutet till antalet äldre som bor i det området samt hur läkartillgången och 9

10 kontinuiteten på hälsocentralen ser ut, samt hur flitigt distriktssköterskan nyttjat resursen utifrån områdesindelning. Tänkvärt är även att vart man bor i kommunen verkar vara av betydelse samt hur hälsocentralerna arbetar mot denna patientgrupp. Antal hembesök och Telefonkontakter/Hälsocentral Frösön Lit Lugnvik Odensala Torvalla Zätagränd Brunflo Totalt antal hembesök/ månad 6,6 1,5 4,1 13,3 3,4 12,9 3,8 Antal telefonkontakter/ månad 5 3,5 4,1 16,9 5,3 12,7 5,6 Hälsocentralsområdena överensstämmer inte helt med befolkningsstatistik områdena. Inom Centrala Stan samt Odensala finns tre hälsocentraler: Odensala, Zätagränd och Lugnvik. Befolknings statistik 2010 Antal personer över 65 år Antal personer över 80 år Frösön Lit Centrala stan Odensala Torvalla Brunflo Antalet hembesök har successivt ökat under projekttiden. Av naturliga skäl var antalet besök färre under projektets första månader då rutiner och arbetssätt fortfarande formades. Distriktssköterskorna beskriver även hur de till en början var ovana vid möjligheten att ha en så pass nära och lättillgänglig läkarkontakt och därför inte riktigt visste hur de skulle använda sig av resursen. Men man såg snart fördelarna och läkarens tjänster kunde användas fullt ut. 10

11 Statistik har förts på hur många brukare/patienter som enligt läkarens bedömning skulle behövt åka till akuten respektive hälsocentralen om inte hembesök hade kunnat göras. I snitt per månad rör det sig om 13 förhindrade besök till akuten och 24 till hälsocentralen. Antal "förhindrade" besök på akuten och hälsocentral per månad September november 2008 Januari Mars Maj Juli September November 2009 Januari Mars Maj Juli September November 2010 Januari Mars Maj Juli September November Antal "förhindrade" besök på akuten Antal "förhindrade" besök på Hälsocentralen I hemtjänst/hemsjukvård så svänger belastningen snabbt beroende på vårdbehov vilket kan vara svårt att förutse. Följande tabeller visar kontakter per arbetsdag fördelat på hembesök och telefonkontakter samt hembesök på särskilt boende. Eftersom projektet bygger på en läkares hembesök spelar ett par dagars frånvaro stor roll för statistikens utslag. När studier har gjorts på vilka grovt satta symtomdiagnoser som är vanligast framträder ett mönster. Under april 2009 april 2010 var de fyra största orsakerna till mobile läkarens besök följande: 1. allmän avtackling/svaghet. 2. fall. 3. hjärtsvikt. 4. smärta. 11

12 Mobil läkare antal telefonkontakter per månad september 2007-december sep April November Juni 10-jan Augusti Mobil läkare antal hembesök på särskilt boende per månad sept Juni November Mars Augusti jan-10 Juni November 12

13 Antal hembesök fördelat på kön per månad Man Kvinna sep Februari Juli December Maj Oktober Mars Augusti Antal arbetsdagar per månad sept November jan-08 Februari April Juni Augusti Oktober December Mars Maj Juli September November jan-10 Mars Maj Juli September November 13

14 Mobil Läkare Totalt Sep-Dec Jan-Dec Jan-Dec Jan-Dec Hembesök Ordinärtboende Särskiltboende Summa Per månad Per vecka 4, ,2 14 Telkontakter Summa Per månad Per vecka 3, Hembesök+tel. kontakt Totalt Per månad Per vecka EKONOMISKA BERÄKNINGAR September 2007 oktober 2008 Projektet Mobil läkare kan visa på ekonomiska fördelar på alla nivåer såväl för den enskilde som för kommun och landsting. När det gäller gruppen multisjuka äldre blir ofta brukare/patienten kvar några dygn på sjukhuset. Uppskattningsvis stannar brukaren 3 vård dygn. Enligt statistiken är antalet förhindrade besök på akuten under denna period 142 stycken x 3 (antal vårddygn) x (kostnad per vårddygn) = kr för landstinget Om bara hälften av de 142 förhindrade besöken på akuten blir kvar 3 vård dygn ser beräkningen ut enligt följande: kr x 71 personer = Kr kostnad för landstinget När mobil läkare istället gjort hembesöken som förhindrat besök på akuten är det till en kostnad av kr ( 895 kr x 142 personer = kr kostnad för landstinget). Om man ändå räknar att 25 % av de 142 personerna i alla fall måste in på sjukhus: x 35 = mobila besöket Sammanslaget blir då kostnaden jämfört med för landstinget. Sedan tillkommer kostnader för ambulans transport 1246 kr/ resa och person alternativt bår transport 284 kr/resa. 14

15 Kostnader Personen som behöver insatsen Landstinget Ambulans 140 kr 1246 kr Sjuktransport 80 kr Timpris vårdbiträde/ usk minimum 2 mil 92kr= 12 kr bårtransport : 364 kr =284 kr Kommunen kr/tim Kommun: Besök på Hälsocentral /sjukhus med följeslagare tar i snitt 2 tim. Hembesök 180 kr Mobil läkare 895 kr/tim 238 kr /tim Distriktssköterska Vårdygn sjukhus 70 kr 4500 kr 3400 kr VID BETALANSVAR ( betalansvar är när kommunen ej kan ta hem patient/brukare trots att de anses medicinskt färdigbehandlade) Besök Hc 140 kr 1680 kr Kostnadsberäkning 2008 November 2008-december 2010 Samma uträkning men efter uppdaterade kostnader. Enligt statistiken för perioden är antalet förhindrade besök på akuten 383 stycken x 3 (antal vårddygn) x (kostnad per vårddygn) = kr för landstinget När mobil läkare istället gjort hembesöken som förhindrat besök på akuten är det till en kostnad av kr ( 895 kr x 383 personer = kr kostnad för landstinget). Även om kostnaden för mobil läkare skulle vara högre t.ex. som man beräknat kostnaden i Ljungby 1665 kr x 383 = kr Om man ändå räknar att 25 % av de 383 personerna i alla fall måste in på sjukhus: x 96 = kr + mobila besöket kr Sammanslaget blir då besparingen för landstinget kr jämfört med kr. 15

16 Kostnader Personen som behöver insatsen Landstinget Ambulans 150 kr 1271 kr minimum 2 mil Sjuktransport 80 kr 92kr= 12 kr bårtransport: 364 kr =284 kr Timpris vårdbiträde/ usk Kommunen kr/tim dagtid Kommun: Besök på Hälsocentral /sjukhus med följeslagare tar i snitt 2 tim. Hembesök 200 kr Mobil läkare 913 kr/tim 275 kr /tim Distriktssköterska Vårdygn sjukhus 70 kr kr 4129 kr VID BETALANSVAR ( betalansvar är när kommunen ej kan ta hem patient/brukare trots att de anses medicinskt färdigbehandlade) Besök Hc 150 kr 1689 kr Kostnadsberäkning 2010 Hälsocentral Beräkning på alla förhindrade besök på hälsocentral : Besök hälsocentralen: kr x 958 personer = kr kostnad för landstinget. Om istället mobil läkare gör besöken blir det följande summa 895 x 958 personer= kr. Detta visar att hembesöken är kr billigare än besöken på Hälsocentralen. Personer med/utan hemtjänstinsatser Eftersom mobil läkare servar många som har insatser från kommunen kan det vara av intresse att veta hur många det rör sig om. I början av projektet fördes statistik och då konstaterades att det var mer än 95 % som hade någon form av kommunal insats. Antal som har hemtjänst insatser alternativt särskilt boende är i dagsläget ca

17 personer i Östersunds kommun. Personer över 65 år är vilket innebär att det bara är 25 % av alla över 65 år som behöver extra stöd. Alltså ca 75 % av dem som är över 65 år har inga insatser alls från kommunen. Enligt vår statistik är 85 % av de som behöver hembesök över 80 år. PATIENTFALL Ivar 84 år bor i lägenhet på andravåningen utan hiss. Han har diabetes, svårigheter att gå efter en stroke. Tappat aptiten har feber och är mycket trött. Är i behov av en läkarbedömning men vill helst inte åka till läkare men distriktssköterska bedömer att läkarbesök behövs. Nedanstående visar kostnaderna för besök på akuten respektive om mobil läkare besöker: Besök Akutmottagning: Kostnader för Ivar Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Ambulans: 150 kr 1264 kr alternativt bårtransport 80 kr 284 kr Följeslagare: 200 kr /tim 275 kr/tim Distriktssköterska Vårdavgifter 70 kr/dygn 7000x3= Summa: 350 kr kr 675 kr (2 tim) Alternativt 290 kr kr Mobil läkare besöker: Kostnader för Ivar Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Vårdavgifter 200 kr 913 kr 275 kr/tim Distriktssköterska Summa: 200 kr 913 kr 275 kr 17

18 Elsa är 86 år bor i lägenhet på tredjevåningen utan hiss. Hon har senaste året försämrats, har hjärtsvikt, svårigheter att gå samt blivit lite glömsk. Hon är i behov av en läkarbedömning, kostnaderna ser olika ut om Elsa åker till Hälsocentral respektive om mobil läkare besöker: Besök Hälsocentral: Kostnader för Elsa Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Sjuktransport 80 kr Sjuktransport 12kr Följeslagare: 200 kr /tim 275 kr/tim Distriktssköterska Vårdavgifter 150 kr 1689 kr Summa: 230 kr 1701 kr 675 kr Mobil läkare besöker: Kostnader för Elsa Kostnader för Landstinget Kostnader för kommunen Vårdavgifter 200 kr 913 kr 275 kr/tim Distriktssköterska Summa: 200 kr 913 kr HUR UPPLEVS HEMBESÖKEN I början av projektet tillfrågades samtliga personer som fått hembesök om nöjdheten - hur de upplever hembesöken, 100 % tyckte det var bra. Till distriktssköterskorna har frågan ställts på distriktssköterskemöten och i direkt kontakt med dem och svaret är genomgående positivt. En fråga däremot som kommit upp är önskemål om att resursen skulle behövas också till dem som är svårt sjuka och som är under 65 år och vårdas i hemmet. Distriktssköterskorna beskriver att möjligheten att ringa Mobil läkare givit en stor trygghet i arbetet något som i sin tur gör att patienten får en bättre och säkrare vård. Distriktssköterskorna beskriver läkaren som mycket tillmötesgående, lyhörd och intresserad. I och med att läkaren kontaktas direkt via telefon får de oftast ett snabbt svar och om han inte kan svara ringer han upp så fort han har möjlighet. Vi var inte vana vid att ha en sådan resurs, för min del så ska jag säga att jag vill inte vara utan, vi skulle inte klara oss om vi inte hade Mobil läkare. Distriktssköterskorna har svårt att hitta nackdelar med modellen Mobil läkare. Den har bidragit med många förbättringar i arbetet med de äldre. Den största fördelen beskrivs vara att patienten slipper jobbiga resor till vårdcentral och lasarett. Ett 15-minutersbesök på 18

19 vårdcentralen blir mycket snabbt ett heldagsprojekt för dessa patienter. Det tar på krafterna att resa, sitta i väntrum och bli nervös. Det är en trygghet både för patienterna och för sjuksköterskorna att veta att läkaren kan komma på hembesök istället. Eftersom allt fler vill vara hemma så kan en Mobil läkare vara ett bra sätt att stärka tryggheten för äldre personer som vill avsluta sina liv i hemmet lämnades en enkät ut till alla distriktssköterskor och sjuksköterskor i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen är från distriktssköterskorna 86 % och minst en sjuksköterska från varje boende. 26 särskilda boenden har svarat. Nedanstående staplar visar svar på frågor som ställdes i enkäten. Har möjligheten att kontakta ordinarie läkare/hälsocentral förändrats under projekttiden(distriktssköterskor) Förbättrat Oförändrat Sämre Vet ej 19

20 Har möjligheten att kontakta ordinarie Läkare/Hälsocentral förändrats under projekttiden (svar av sjuksköterskor SÄBO) Förbättrat Oförändrat Sämre Vet ej Även om man som distriktssköterska/sjuksköterska upplever mobil läkare som en oerhört positiv resurs så skulle man ändå se att det vore bra om ordinarie läkare kunde göra hembesök till denna patientgrupp. Men vanliga kommentarer är hur ska det kunna fungera så som det är organiserat idag och trots avtal så har det inte fungerat. Skulle du föredra att ordinarie läkare kunde sköta alla hembesök/kontakter(distriktssköterskor) Ja Nej Vet inte 20

21 Skulle du föredra att ordinarie läkare/hälsocentral skulle kunna sköta alla hembesök/kontakter (Sjuksköt SÄBO) Ja Nej Vet inte I enkäten ställdes frågan hur man som distriktssköterska/sjuksköterska upplever den mobila läkarresursen. Nedan redovisas synpunkter som många haft samma åsikt kring. Bra som trygghet både för mig och personal och anhöriga. Brukare som ej vill till läkare tar emot hembesök. Sparar på sjukhusplatser. Avlastande för HC och Akuten. Snabbare service. Lärande. Får snabbt läkemedelslistor och journalanteckningar. Medicinska säkerheten klart bättre. Kunna rådfråga. Samhällsekonomiskt bra. Tillgänglighet att snabbt få kontakt eller telefonrådgivning. Att kunna få hembesök samma dag ofta inom ett par timmar. Bra för miljön - mindre åkande. Lätt att samarbeta med den mobile läkaren Ingenting är omöjligt allt går att lösa. Smidigt att vid t.ex. fallskade bedömning kan röntgenremiss 21

22 skrivas direkt. Lyssnar, bekräftar distriktssköterskans resonemang. Smidigt med att uppkoppling i VAS kan göras på hemmaplan så att planering osv. som gjorts i primärvård länssjukvård smidigt kan följas. Bra att läkare får se patient i hemmet. Ser med andra ögon är ordinarie läkare på HC. Den mobile läkaren är mycket lämplig för uppgiften. Kan ta prover direkt på plats ex 02 och CRP. Tidsbesparande. Kvalitetshöjande. Men man upplever också negativa bitar med mobil läkare vilket är följande: Borde finnas samma möjlighet jourtid. Att begränsningen är personer över 65 år finns behov hos yngre med svåra sjukdomar också. Att ingen vikarie finns när mobile läkaren ej är i tjänst. Finns inget negativt, förutom att resursen inte är permanent och hellre borde utökas. Att mobile läkaren inte känner brukaren/patienten lika väl som ordinarie läkare. Att personal på HC inte alltid är uppdaterade på att de kan använda resursen. 22

23 DISKUSSION Antalet äldre ökar och med stigande ålder ökar även vård- och omsorgsbehoven. Idag skrivs många äldre ut från sjukhuset med omfattande behov av både vård och omsorg. Mobil läkare är en resurs som gör att vården av de multisjuka äldre underlättas betydligt på många olika nivåer. Först och främst för den enskilde som smidigt kan få bedömning direkt hemma. För den som är multisjuk kan en transport till sjukhuset vara oerhört jobbig och att dessutom bli liggande på akuten i timmar kan ge ytterliggare komplikationer. Mobil läkare skapar större trygghet främst för brukaren/patienten men också för personalen som arbetar i hemmet och då främst distriktssköterskorna. Detta stöds av andra projekt som gjorts i Sverige bland annat kan man i FoU rapporten från Kronoberg Slutrapport 2010 se liknande slutsatser vad det gäller effekterna av mobil läkare. Mobil läkare ger möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt ta vara på resurserna - för resurser har vi men vi måste börja använda dem på ett effektivt sätt och verkligen sätta dem vi ska hjälpa i centrum. Kostnadsberäkningar kan vara svåra att göra för att kunna ge en riktigt rättvis bild, men om jämförelser görs med de ekonomiska beräkningar som gjorts i rapporterna Äldreteam vision och verklighet, Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010, FoU rapporten Mobil Läkare Ljungby Kommun 2010 Slutrapport, så visar de att beräkningar gjorts på samma sätt som här. Vad vi vet är att det blir oerhört kostsamt samt skapar onödigt lidande när människor hamnar på akuten. Om man istället utgår från helheten kring personen så kan vårdens insatser organiseras på ett mer effektivt sätt kring den enskilde. När man tittar på statistiken gällande antalet hembesök per hälsocentral kan man reflektera över om det vore av värde att se över möjligheterna till att varje hälsocentral skulle kunna lösa hembesöken utifrån sitt område. Som det är organiserat idag är detta svårt att lösa men skulle förändringar kunna göras som prioriterar detta och denna patientgrupp? På vissa håll i vårt land är det en självklarhet att denna patientgrupp får hembesök och att detta löses i befintlig verksamhet. Ska vi vårda multisjuka äldre hemma så måste vi se möjligheter att samverka mellan kommun och landsting. Som i alla relationer måste vi vattna och gödsla ge och ta för att relationen 23

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,

Läs mer

Läkarbil i primärvård, östra Blekinge

Läkarbil i primärvård, östra Blekinge Primärvårdsförvaltning 2016-09-15 Ärendenummer: 2016/01198 Primärvårdsstab Dokumentnummer: 2016/01198-1 RosMarie Nilsson Till Nämnden för primärvård och folktandvård Läkarbil i primärvård, östra Blekinge

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre 1 Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på HC Ankaret i Örnsköldsvik 2013 Del två i projektet Kristina Lundgren familjeläkare, specialist i allmän medicin

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015 Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna!

15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna! 15. Högt pris för bristande samverkan Välkomna! 14.30 15.30 Ställ gärna frågor I webbläsaren - gå in på kommek.se Klicka på ikonen högst upp till höger Välj program Välj sedan seminarium 15. Högt pris

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande. 141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer