Hur kom jag ut, mamma? MONICA-undersökning igen Läkaren som vill se HELA patienten Vi är mest bensköra i norr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kom jag ut, mamma? MONICA-undersökning igen Läkaren som vill se HELA patienten Vi är mest bensköra i norr"

Transkript

1 Nummer 1, 2014 INFORMATIONSTIDNING FRÅN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Hur kom jag ut, mamma? MONICA-undersökning igen Läkaren som vill se HELA patienten Vi är mest bensköra i norr

2 Utsikt till ett friskare liv VISST ÄR DET HÄRLIGT med ett nytt år, med nya utmaningar! Under 2014 kommer Utsikt Norrbotten ut med fyra nummer, varav detta första handlar om livet ur olika aspekter. Hur man kan rädda liv med hjärt- och lungräddning, hur viktigt det är för äldre män att tacka ja till den nya screeningen av pulsåderbråck och hur livet startar vid förlossningen. Du kan också läsa om förebyggande arbete för ett bättre liv med ökad och även mer jämlik hälsa i Norrbotten. Man måste mäta för att veta, och den unika Monica-studien har mätt hälsotal hos norrbottningar och västerbottningar ända sedan Glädjande är att det går åt rätt håll med färre som drabbas av hjärtinfarkter och stroke, men det finns fortfarande olikheter bland oss som bor i länet. Hur omhändertagandet av äldre kan förbättras är en angelägen fråga för landstinget och om det arbetet berättar geriatriköverläkaren Aase Wisten. Att benskörhet är ett problem märktes tydligt denna hala vinter. Ett annat viktigt område när det gäller äldres liv och mående är kopplingen mellan hälsa och rätt medicindos. Läkarstudenterna som nyligen tog examen vid Sunderby sjukhus är i början av sitt yrkesliv. Sex av de sju verkar vilja stanna i länet, vilket bådar gott inför framtiden. Umeå universitet var först i landet med en regionaliserad läkarutbildning som innebär att 30 av 100 läkarstudenter per termin gör halva studietiden utanför Umeå. Vi avslutar Utsikt med en krönika av läkaren Arne Hassler. Han beskriver sitt arbete från det humana perspektivet, hur det är att möta medmänniskor i svåra sjukdomssituationer. Jag är glad över att du vill veta mer om landstingets verksamhet! Med dessa ord önskar jag dig en stunds god läsning. ANNA KÄLLSTRÖM kommunikationssdirektör vid Norrbottens läns landsting 65-åriga män kallas och kollas Foto: MARIA ÅSÉN UR INNEHÅLLET NR Hon vill se HELA patienten 7 Geriatriker Aase Wisten är engagerad för att de äldre multisjuka ska få ett snabbspår i vården i stället för en lång väntan på akuten. Läkarstudenterna stannar 8 9 Sex av de sju första läkarstudenterna som tar examen fortsätter som AT-läkare i länet. Och flera av dem vill stanna för gott. Kraftsamling för länet 10 Vad vill norrbottningarna med Norrbotten? Hur ska länet utvecklas? Nu kokas resultatet av en serie Kraftsamlingar ner till visioner. "Vanliga vägen" eller kejsarsnitt? Att föda barn kan vara smärtsamt, underbart, otäckt och ske på ett överraskande sätt. Möt två mammor med helt olika upplevelser. Vi ser på en gång om det är något, säger röntgen sjuksköterskan Mari Söderström, när hon under söker Edvin Lehto, Boden. är en tidning, producerad av Norrbottens läns landsting, som utdelas till länets alla hushåll. Den utkommer med fyra nummer i år och har en upplaga på ex. Landstinget på webben: Postadress: UTSIKT Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Luleå ANSVARIG UTGIVARE: Anna Källström, kommunikationsdirektör , REDAKTÖR: Jan Nyberg, Plan Sju kommunikation AB , PRODUKTION: Plan Sju kommunika tion AB OMSLAGSFOTO: Sofia Wellborg TEKNISK PRODUKTION: Tryck i Norrbotten Innehållet i UTSIKT Norrbotten får gärna citeras om källan anges. Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets invånare hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 31 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Nästa nummer: maj 2014 Vi åker runt till alla sjukhus i Norrbotten, men vi har också extratider i Sunderbyn för den som ändå ska till Luleå, berättar sjuksköterskorna Mari Söder ström och Karin Askebrand. FAKTA Normal kroppspulsåder Bråck på stora kroppspulsådern 2

3 Edvin Lehto, Boden, tvekade aldrig att infinna sig till testomgången i december. Det är ju bra att det är förebyggande så det inte blir något akut. Foto: MARIA ÅSÉN Lennart anade ingenting Foto: MARIA ÅSÉN Lennart Åsén vet vad brusten kroppspuls åder innebär. För två år sedan fick han ont i ryggen och körde själv till akuten. Kroppspulsådern brast när han skulle röntgas och Lennart opererades direkt. Det tog tre veckor innan han vaknade upp. Sedan dess har inget varit sig likt. Är du man, bor i Norrbotten och fyller 65 år i år? I så fall kommer landstinget att erbjuda dig en undersökning av stora kroppspuls ådern. Målet är att minska dödlig het en i brustet pulsåderbråck. Ofta har man inga symptom, utan det kan vara när man kommer in akut för andra besvär som det upptäcks. Och då är det bråttom, säger röntgen sjuksköterskan Mari Söderström. UNDER 2014 kommer cirka män i Norrbotten att kallas till undersökning. De kallas till sitt närmaste sjukhus. Vi kommer att åka runt till länets samtliga fem sjukhus, en omgång på våren och en på hösten. Men det blir fler tider på Sunderby sjukhus, så om någon i Piteå, Kalix, Kiruna eller Gällivareområdet ska till Luleå finns det möjlighet att boka en tid även här, förklarar sjuksköterskan Karin Askebrand. DET ÄR MARI SÖDERSTRÖM och Karin Askebrand som tar hand om de män som kommer till aortascreeningen som undersökningen också kallas. Den är frivillig, kostar 200 kronor, tar cirka fem minuter och är helt smärtfri. Vi gör en ultraljudsundersökning av stora kropps pulsådern, från bröstbenet och ner till naveln. Det handlar om att hitta bråcken redan när de är små. Då kan man följa upp dem och se om de växer eller stannar av om man ändrar livsstil, säger Karin Askebrand. Bråck på stora kroppspulsådern är en sjukdom som beror på en försvagning av kärlväggen. Pulsåderbråcket visar sig som en utbuktning på kroppspulsådern. Bråcket växer långsamt och kan så småningom brista, vilket ofta leder till döden. Om sjukdomen upptäcks i förtid är det ofta av en slump, till exempel i samband med en undersökning av buken för att man misstänker någon annan sjukdom. Om man har en screening så har man koll på det man hittat och kan planera in uppföljande besök eller en operation, säger Mari Söderström. DEN SOM RÖKER, har högt blodtryck eller har släktingar som har eller har haft pulsåderbråck, löper ökad risk att själv drabbas. Mellan 700 och 1000 personer dör varje år när åderbråcket brustit. Det är ovanligt att någon under 60 år drabbas och bara en kvinna på fem män får det. Landstingets satsning vänder sig enbart till 65-åriga män eftersom det i dagsläget inte anses motiverat att undersöka kvinnorna. Men alla som vill kan få en undersökning. Då går man till sin hälsocentral, och det alternativet har ju alltid funnits. Då kan man få en ultraljudsremiss till röntgen, säger Mari Söderström. Karin Askebrand har arbetat på akutmottagning och själv träffat patienter som drabbats av brustet pulsåderbrock. Det är snabbt handlande som gäller även om det fortfarande finns tid agera. Man kan ha timmar på sig, kärlen har ju olika hinnor i skikt. Det ena skiktet kan ha brustit, trycket ökar och så fortsätter det att brista. Det är inte alltid så att allt plötsligt brister och sen är det slut. LANDSTINGET hade en testomgång i december då ett 70-tal slumpvis utvalda män födda 1948 inbjudits till undersökning. Många var positiva till att ha blivit inbjudna till undersökning. En av dem var Edvin Lehto, Det är mest män som drabbas av brusten kroppspulsåder, säger röntgen sjuksköterskan Mari Söderström. Det är helt frivilligt och kostar 200 kronor, säger sjuksköterskan Karin Askebrand. Boden. Han känner flera som drabbats av pulsåderbråck och tvekade inte att komma. Nej, det är bra med forskning och undersökningar. Hälsan är ju som en fastighet, man måste förebygga innan det blir akut, säger han och knäpper småskrattade skjortan efter undersökningen. INGRID HAGLUND SJÄLV MINNS JAG ingenting. Men jag har förstått att det var nära, de trodde inte att jag skulle klara mig. Med hjälp av anhöriga och den dagbok som Lennart fick med sig från intensiven har händelseförloppet klarnat. Luciadagen 2011 började som en helt vanlig dag. Jag var i garaget och höll på att skruva i en av mina grävmaskiner när jag plötsligt fick ont i ryggen. Jag for till vårdcentralen som skickade mig vidare till akuten på Sunderbyn, säger Lennart. Han ringde till hustrun och berättade, men avböjde hennes erbjudande om att följa med, nej det är lugnt. En läkare på akuten misstänkte ganska om gående att det kunde vara bråck på stora kroppspulsådern och skickade honom till röntgen. Och där brast den. Operationen tog fem timmar och Lennart förlorade fyra liter blod. Anhöriga fick veta att utgången var oviss och de vakade dygnet runt. Efter operationen låg Lennart i respirator och hölls nedsövd. Natten mot julafton öppnade han ett öga lite grann. Sedan tog det ytterligare några veckor innan han kunde lyfta ena benet. Alla borde gå. Man får ingen förvarning, det bara sker. Det här är en bra satsning. NU HAR DET gått två år. Lennart har sålt sitt företag och är numera pensionär. Det har varit en lång väg tillbaka. Mycket arbete, träning och kamp för att återerövra färdigheter som tidigare varit självklara. Det är otroligt hur de fått till mig igen. När jag kom hem från sjukhuset kom det en person från vårdcentralen och drog mig runt kvarteret med rullator, jag var så slut att jag knappt kunde gå. Men nu behöver jag ingen hjälp. Och mycket får jag också tacka hunden för, vi är ute och går varenda dag, säger Lennart och tittar tacksamt på Bamse. INGEN I LENNARTS släkt hade tidigare drabbats av pulsåderbråck, han rökte inte och hade inga symptom innan han plötsligt fick ont. Då hade landstinget ännu inte infört allmän aortascreening. Lennart uppmanar dem som nu får kallelsen att ta chansen. Det kan gälla livet. Alla borde gå. Man får ingen förvarning, det bara sker. Det här är en bra satsning. INGRID HAGLUND 3

4 MONICA rullar vidare Bättre livsstil har lett till att allt färre norrbottningar drabbas av hjärtinfarkt och stroke mycket tack vare sjunkande kolesterol. Men håller utvecklingen i sig? Det blir intressant att se om det kanske ökar igen. Och om fetman stannar upp, säger över läkare Mats Eliasson med ansvar för MONICA i Norrbotten. Det känns viktigt att ställa upp för forskning om kvinnors hälsa inom hjärtkärlsjukdom och stroke, säger Petra Lundmark när hon undersöks på Björkskatans hälsocentral av Merja Niva, leg. biomedicinsk analytiker. Foto: ANDERS ALM JUST NU PÅGÅR den sjunde stora MONICA-undersökningen sedan starten Från januari till april ska länets alla 14 kommuner besökas. Tack vare den unika satsningen i Norrbotten och Västerbotten, finns i dag en databas med registrerade hjärtinfarkter och fall av stroke. Det hade aldrig gått om inte de båda landstingen ställt upp med pengar, personal och välvilligt intresse. MONICA har gett oss massor av kunskap, många av handlingar och vetenskapliga artiklar, säger professor Mats Eliasson. Han tillägger att den medicinska biobanken i Umeå, där MONI- CA bidrar med prover från personer av totalt , är oerhört värdefull för forskningen. De återkommande undersökningarna består dels av enkäter där folk berättar om sina levnadsvanor, dels enkla blodprov som ger en mängd uppgifter. Finessen är att forskarna lätt kan se vissa samband, till exempel mellan fet kost och inträffad hjärtinfarkt. Vi bedömer att hälften av det minskade antalet hjärtinfarkter, både när det gäller insjuknanden och dödsfall, beror på minskat kolesterol att vi äter mindre av mättade fetter i hårdost, grädde, helmjölk och smör. Det kan vi se genom att följa enkäterna där folk berättar vad de ätit. VAD VÄNTAR SIG då Mats Eliasson för resultat av vårens undersökningar? Han nämner två faktorer som han är särskilt nyfiken på. Kanske avstannar fetmautvecklingen, men inte i alla grupper. Den sociala skiktningen ökar ju i samhället. Sedan undrar vi om den långsiktigt sjunkande kolesterolutvecklingen vänder uppåt igen efter den förvirrande kostdebatt som förts de senaste åren. Mats Eliasson påpekar att både de norrbottniska männen och kvinnorna trots minskningen fortfarande har högre värden av kolesterol än i andra delar av landet. Denna faktor är därför fortsatt viktig. KOLESTEROLET tar fler liv här i norr än rikssnittet. Å andra sidan röker vi mindre tack vare snuset, säger han och visar sin entusiasm för den livliga debatt som nu förs inom den internationella forskningen om the Swedish snuff experience. Alla svenska snusforskare är överens om att det bara finns minimala risker med snus, bortsett från gravida, när det gäller hjärtinfarkt och stroke. Det skulle ge stora samhällsvinster om till exempel engelsmän slutade röka och började snusa. Å andra sidan kan man fråga sig om andra länder ska införa ett missbruk som de inte har Vilken tur jag hade, tänk te jag när jag fick inbjudan till MONICA-undersökning. Det är bra att få hälsan kontrollerad, säger Petra Lundmark, Luleå, som kollas av sjuksköterskan Anneli Turunen-Omberg. Foto: ANDERS ALM MONICA ger oss massor av kunskap, säger professor Mats Eliasson Foto: MARIA ÅSÉN När han ombeds lista övriga faktorer som är viktiga för att förklara ökad risk för hjärtin - farkt och stroke, då nämner han fysisk inaktivitet och social ojämlikhet. Inaktivitet är relativt enkelt att göra något åt. Här har vi i vården ett gyllene tillfälle att ta en diskussion med patienten. Det finns också stora skillnader mellan stad och glesbygd, säger Mats Eliasson och pekar på bilens och övriga fordons roll på mindre orter. Men den enskilt största faktorn för att förklara risken för hjärtkärlsjukdom är helt enkelt social ojämlikhet. Den kan dock varken doktorer eller landstingspolitiker göra så mycket åt, konstaterar överläkaren. Ju lägre utbildning du har, desto större är risken att du röker, är bukfetare och har högt blodtryck och kolesterol. Då ökar risken för att du får hjärtinfarkt och stroke. Med högre utbildning ökar tilltron till att du styr över ditt eget liv. NU HOPPAS LEDNINGEN för MONI- CA att de norrbottningar som kallas är lika positiva till att delta som de brukar mellan 70 och 80 procent. Det finns två starka skäl, enligt Eliasson. Dels egennyttan. Du får reda på dina riskfaktorer och en genomgång av dina värden. Men också altruismen att vi alla vill ställa upp och bidra till bättre hälsa i hela samhället. Det är en fin tanke som är stark i Sverige. Ungefär som att man ger blod. FÖRRA GÅNGEN, 2009, noterade MONICA dock ett nytt fenomen när det gällde att få folk att infinna sig till undersökning. Det fanns en allt större ovilja bland arbetsgivare att släppa i väg folk. Många kände sig pressade och vågade inte be om ledigt ett par timmar. Jag skulle därför vilja vädja till arbetsgivarna att inte lägga hinder i vägen. JAN NYBERG 4

5 Man kan verkligen göra skillnad med sina egna händer, säger Anna Alm Andersson som håller kurser i att rädda liv. Det enda fel man kan göra är att inte göra något alls, säger sjuksköterskan Anna Åström. Om fler ingriper och ger hjärt- och lungräddning kan många liv räddas. Ett ingripande kan tredubbla möjligheten att överleva. Foto: MARIA ÅSÉN Lär dig rädda liv gratis! När någon drabbas av hjärtstopp är varje minut betydelsefull. Att snabbt påbörja hjärtoch lungräddning kan rädda liv. Det enda fel man kan göra är att inte göra något alls, säger Anna Åström, sjuksköterska som utbildar norrbottningar i hjärt- och lungräddning. VARJE ÅR DRABBAS cirka 130 norrbottningar av hjärtstopp. Ungefär var tionde överlever, men chansen ökar om någon ger hjärtoch lungräddning (HLR) i väntan på att ambulans ska komma. Norrbotten är ett av tre landsting som fått pengar från Socialstyrelsen till ett projekt för att minska dödligheten i hjärtstopp utanför sjukhus. Sjuksköterskorna Anna Åström och Anna Alm Andersson kommer att hålla kurser i HLR i hela länet. Har man gått en kurs är man mer benägen att påbörja hjärtoch lungräddning. Man startar tidigare och det blir bättre kvalitet, säger Anna Åström. HON TAR FRAM ett utbildningspaket som innehåller allt man behöver för att lära sig HLR: en uppblåsbar docka, en liten hjärtstartare och en telefon. Dockorna är mycket naturtrogna. Anna visar hur man ska trycka mitt på bröstet och hålla en takt av 100 till 120 gånger per minut. Dockan ger ifrån sig ett klickande ljud när man trycker tillräckligt djupt. Då vet man att man gör rätt. Under kurserna kommer varje deltagare få öva på en egen docka för att verkligen nöta in kunskapen. Budskapet de vill trumma in är: larma 112, starta hjärt- och lungräddning och använd hjärtstartare om det finns en i närheten. Fortsätt tills ambulansen kommer. När deltagarna går härifrån ska de känna sig säkra på hur de ska göra i en verklig situation, säger Anna Alm Andersson. När deltagarna går härifrån ska de känna sig säkra på hur de ska göra i en verklig situation. Nu vet jag vad jag ska göra om någon får hjärtstopp. Och jag skulle inte tveka att ingripa, säger idrottslärare Chatarina Lundmark i Piteå. UNDER VÅREN kommer hon att tillsammans med Anna Åström hålla kurser i HLR för allmänheten. Alla lite större samhällen i länet ska få besök. De kommer också att vända sig till vissa nyckel grupper som gymnasielärare och skolsköterskor. Dessa kommer att utbildas till instruktörer som i sin tur ska utbilda eleverna. Ungdomarna tvekar inte, och de rör sig mycket ute i samhället. Chatarina Lundmark, idrottslärare vid Strömbackaskolan i Piteå, har redan gått utbildningen. Den var jättebra. Nu vet jag vad jag ska göra om någon får hjärtstopp. Och jag skulle inte tveka att ingripa. Tillsammans med sina kolleger har hon under januari utbildat alla elever i årskurs två i hjärt- och lungräddning. OM FLER VÅGADE INGRIPA och ge hjärt- och lungräddning skulle liv kunna räddas; ett ingripande kan tredubbla möjligheten att över leva. Därför hoppas Anna Åström och Anna Alm Andersson att många tar chansen och anmäler sig till HLR-kurserna som är gratis. Här kan man verkligen göra skillnad med sina egna händer, säger Anna Alm Andersson. I dagspressen annonseras om tid och plats för kurserna i hjärtoch lungräddning. Kurserna är gratis. TOVE MONSEN 5

6 Onödiga och olämpliga läkemedel till äldre Tio olika mediciner är inte ovanligt hos gamla i dag. Men det är inte mängden tabletter som oroar. Det oroväckande är att äldre får läke medel som är direkt olämpliga. SOCIALSTYRELSEN har sedan länge uppmärksammat att läkemedelsanvändningen hos äldre är problematisk eftersom flera av kroppens olika organ får sämre funktion med stigande ålder. Det innebär att läkemedel bryts ner långsammare och att det tar längre tid för dem att lämna kroppen. I Sverige är medellivslängden i dag ungefär 84 år för kvinnor och 80 år för män. Socialstyrelsen skriver i årsrapporten för 2013 att den viktigaste orsaken till att medellivslängden har ökat är att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt. Detta kan bero på att man har blivit duktigare på att behandla dessa sjukdomar. Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning är över 75 år och dessa äter mer än en tredjedel av alla receptbelagda läkemedel. LINDA GRAHN, som är kommunapotekare och jobbar aktivt med läkemedelsfrågor i länets kommuner, bekräftar att det finns många äldre som behandlas med många läkemedel. En av hennes uppgifter är att få ner andelen äldre som behandlas med olämpliga läkemedel. Genom att öka kunskapen både om hur läkemedel fungerar och hur kroppen fungerar kan vi minska riskerna, berättar Linda Grahn. SOCIALDEPARTEMENTET skrev i en rapport till statsrådsberedningen 2012: En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus i dag beror på läkemedelsbiverkningar. I augusti förra året startade landstinget i Norrbotten, tillsammans med Kommunförbundet, ett projekt för att öka kunskapen om hur olika läkemedel verkar och varför vissa är direkt olämpliga för äldre patienter. Kommunapotekaren Linda Grahn reser nu runt till länets hälsocentraler och vårdhem för att utbilda personalen i läkemedelsfrågor. Det är viktigt att de som jobbar närmast patienterna vet vad de ska titta efter när någon av deras patienter får en medicin eller byter en medicin. Vi tar även upp andra former av behandling, säger Linda Grahn. Både sjukgymnast och arbetsterapeut hjälper Linda Grahn med utbildningarna. Läkemedel är inte enda alternativet för att behandla till exempel sömnproblem, oro och BPSD ett samlingsbegrepp för beteendestörningar och psykiska symtom som uppträder vid demenssjukdom. När det gäller demens har personalen en viktig roll, säger Linda Grahn. HÄLSOCENTRALERNA RUNT OM I LÄNET har även erbjudits hjälp och stöd för att göra så kallade läkemedelsgenomgångar. Då går man igenom vilka mediciner som en patient har, hur medicinerna fungerar tillsammans och hur patienten upplever sin behandling. Syftet med genomgångarna är att minska antalet patienter som behandlas med framför allt olämpliga läkemedel. En lista över vilka läkemedel som är direkt olämpliga för äldre finns på Socialstyrelsens hemsida. GRETHE GABRIELSSON FAKTA SOCIALSTYRELSENS hemsida hittar du på Här kan du under rubriken Äldre läsa om bland annat äldres hälsa och läkemedel till äldre. Bill fick biverkningar Det började med att jag fick högt blodsocker, sedan fick jag högt blodtryck och då fick jag börja med mediciner, säger Bill Svensson, 74. Sedan följde det slag i slag. I dag behandlas han med totalt tio olika läkemedel. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN började Bill Svensson, Alhamn i Luleå kommun, känna av kroppens åldrande. Det ena ledde till det andra, och i dag stoppar han i sig tio olika mediciner. Och han är tyvärr inte unik. Det är inte ovanligt att äldre människor behandlas med många läkemedel sam tidigt. Förra året drabbades Bill Svensson av en hjärtinfarkt. Efter det fick han ytterligare en medicin som Bill Svensson i Alhamn har gott om pillerburkar och har känt vissa biverkningar. Socialstyrelsen bedömer att uppåt 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Foto: ANDERS ALM skulle hjälpa till att sänka blodtrycket. En mycket vanlig biverkan av den medicinen är bröstförstoring. Det drabbar fler än var tionde person. Det var första gången jag upplevde en biverkan som jag själv kan koppla till medicinerna, berättar Bill. Han tycker att kroppen blivit slö, men han vet inte om det beror på medicinerna. Efter att ha funderat en stund kommer han ihåg att han tidigare fått byta ett annat läkemedel för att han fick ont i fötterna och han undrar om det kan räknas som en biverkan. Jag fick medicin för smärtan först, men den togs bort eftersom jag fick så dåliga njurvärden. NÄSTAN ALLA läkemedel är förknippade med någon form av biverkan och alla läkemedels bolag är i dag skyldiga att samla in uppgifter om eventuella biverkningar. Skulle du drabbas av en biverkan kan du själv anmäla det på läkemedelsverkets hemsida: GRETHE GABRIELSSON 6

7 Hon vill se HELA patienten Sjuka och sköra äldre som hamnar på akuten är inte den svenska vårdens bästa gren. Äldre som lider av flera sjukdomar tvingas ofta vänta många timmar. De multisjuka måste få ett snabbspår i vården och vi måste bli mycket bättre på att se hela patienten, säger Aase Wisten, överläkare i geriatrik vid Sunderby sjukhus. SVERIGES AKUTVÅRD för äldre och sköra patienter är under debatt. En av de drivande är Aase Wisten som är specialist på åldrandets sjukdomar geriatrik. Förra året utkom hon med läroboken Akutgeriatrik för läkarstudenter och övrig vårdpersonal, och i januari var hon en av undertecknarna till en stor debattartikel i Dagens Nyheter. Artikeln tar fasta på Socialstyrelsens hårda kritik mot de långa väntetiderna på akutmottagningarna för multisjuka, och förespråkar ett helt nytt arbetssätt i vården. Metoden har prövats i olika länder och kallas på svenska strukturerat omhändertagande av äldre. Det innebär att man gör en samlad bedömning och ser till hela patienten. Ett team av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster jobbar ihop, förklarar Aase Wisten som varit engagerad i ett projekt vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SBU:S GRANSKNING av helhetsomhändertagande visar att detta lönar sig, ger den äldre bättre förmåga att klara sig själv och ökar möjligheten att bo kvar hemma. Men om arbetssättet är så bra, varför har det inte införts tidigare, kan man fråga sig. Ett skäl kan vara att forskningsresultaten, åtminstone i vårt land, inte varit så välkända tidigare. Samtidigt har den högspecialiserade vården varit vinnare i sjukvården och den äldre personen med komplex problematik har fått sitta emellan. Specialisten vill bara höra om sin sjukdom men jag tampas med hela mig. Citatet från en äldre patient är hämtat ur Aase Wistens bok Akutgeriatrik. Till det kommer att det har varit svårt att locka läkarstudenter att välja geriatrik som specialitet, eftersom området har låg status. Det har medfört brist på både starka förespråkare och forskning. Landstinget i Norrbotten har under åren genomfört vissa förbättringar, men mycket mer finns att göra, menar hon. År 2006 fick Aase Wisten och hennes kolleger i uppdrag att föreläsa om geriatrik inom vården och året därpå fick Sunderby sjukhus sin akutgeriatrik. I dag har länets alla sjukhus akutgeriatrik. När vi mätt väntetiderna ser vi att de har blivit kortare för folk som lagts in på geriatrisk avdelning. Patienterna har också fått en skriftlig information med sig hem. Vad har gjorts, vilken läkemedelsbehandling och vad planeras. Det är egentligen absurt att vi inte har gjort det tidigare, säger hon självkritiskt. Den högspecialiserade vården har varit vinnare i sjukvården och de äldre med komplex problematik har fått sitta emellan, säger överläkare Aase Wisten som är engagerad pådrivare för en förändring. Foto: ERIK HOLMSTEDT AASE WISTEN är ansvarig för strokevården i Norrbotten och hon pekar på sin lilla brosch som sedan 1994 fungerar som ett slags stroke-kompetensbevis. Den delas ut till alla som genomgått en teambaserad utbildning i stroke. Hon tror att symboler är viktiga. Det här är så bra, för det ger en statushöjning till området. Om vi gör likadant med akut - geria trik så höjer vi statusen, tänkte jag. Hon visar stolt upp en nål med det kinesiska tecknet för gammal som i likhet med de flesta andra kulturer är ett ord med positiv laddning. Aase Wisten jämför med Sverige och västerlandet. I svenska ordböcker hittar du mest negativa bibetydelser och synonymer som sliten och ogiltig till gammal, säger geriatrikern och fnyser harmset. Det nya kompetensbeviset inom åldrandets sjukdomar väcker uppmärksamhet och övriga landsting kommer förmodligen att ta efter, spår hon. SEDAN ÅRSSKIFTET genomför landstinget en ny organisation för vården. Det viktigaste skälet till att införa fem lokala närsjukvårdsområden i länet är just att skapa bättre förutsättningar för de multisjuka äldre. Så här sa landstingsdirektör Mats Brännström i Utsikt förra året om de bakomliggande tankarna: Patienterna upplever vården som fragmentiserad. Vi är duktiga på enstaka sjukdomar, men när folk får flera sjukdomar är vi mindre duktiga. Du ska slippa höra det är inte mitt bord. Aase Wisten, som brinner för en helhetssyn på människan, hoppas att Norrbotten är på rätt väg. Det är för tidigt att veta än, men ambitionen är god. Och det finns så mycket annat att göra för att skapa en bättre akutvård åt de sköra äldre. Hon önskar att det blir möjligt att lägga in äldre utan att de alls ska behöva vistas på akutmottagningen. I till exempel Sundsvall har man satsat på direktinläggning från hemmet. Och det finns en annan sak som jag vill lyfta. Mellan 30 och 40 procent av äldre som läggs in beror på läkemedel! Det är en groteskt stor siffra. JAN NYBERG 7

8 Karin Spetz, Eric Mohlin, Christian Schyllert, Henrik Höglund, Petri Räisänen och Martin Lindroth tillhör den första kullen läkarstudenter som går ut den regionaliserade läkarutbildningen i Luleå. Saknas på bilden gör Anna-Carin Sundqvist. Foto: ANDERS ALM Den regionaliserade läkarutbildningen är en långsiktig satsning på att få läkare till Norrbotten. Nu ser vi resultatet, när de sju första studenterna vid årsskiftet går ut grundutbildningen. Sex av dem planerar att göra sin AT i Norrbotten och flera vill stanna för gott. MÅNGA HINNER rota sig under studietiden. Det ser vi på de orter som har universitetssjukhus de har aldrig några rekryteringsproblem, säger Kenneth Robarth, enhetschef vid den regionaliserade läkarutbildningen i Luleå. Karin Spetz, 27 år, från Uddevalla, sökte till den regionaliserade läkarutbildningen i Luleå för att hon längtade norrut. Jag hade en lite exotisk bild av naturen och stämningen, säger hon. Nu när utbildningen närmar sig sitt slut har hon bestämt sig för att stanna i Norrbotten. De studenter som går i Luleå har först läst fem terminer teori i Umeå. Av de 100 läkarstudenter som antas varje termin placeras därefter cirka tio i Östersund, tio i Sundsvall och tio i Luleå för att studera sina tre sista, mer praktiskt inriktade år på utbildningen. Av det 60-talet studenter som just nu går i Luleå har ungefär hälften rötterna i länet. FRÅN LANDSTINGETS SIDA arbetar man för att göra utbildningen på sjukhuset så trivsam och givande som möjligt. Bland annat har man inrättat en studiesocial grupp med företrädare från både landsting och varje termin på läkarprogrammet. Vi träffas en gång i månaden och går igenom eventuella problem och hur de kan lösas, säger Kenneth LÄKARSTUDENTER VIL Robarth, som ansvarar för landstingets del i samarbetet med Umeå universitet. Eftersom studenterna bor och pluggar långt ifrån sina andra studiekamrater i Umeå, försöker landstinget hjälpa till att skapa ett studentliv i Luleå. Det kan handla om att sponsra lokaler till studentfester eller bjuda på teaterbesök och hockeymatcher. Han tror att flertalet läkare i Sunderbyn har upplevt det som positivt att få studenterna till sitt sjukhus. I början var det nog en del som Jag ska göra min AT i Kalix. Jag vill jobba i Norrbotten, som mer och mer känns som hemma för mig. Eller åtminstone ett av mina hem. Kenneth Robarth, ansvarig för landstingets del av den regionaliserade läkar utbildningen i Luleå, om de första tre åren: Vi är nöjda med utfallet. Vi trodde det skulle vara mer problem, men det har flutit på väldigt bra. var rädda att det skulle bli en ytterligare pålaga i jobbet, men nu har de förstått att vi får en ekonomisk ersättning för att bemanna upp så att vi kan ta hand om studenterna. EFTERSOM SUNDERBYN numera är knutet till Umeå universitetssjukhus har alla läkare en skyldighet att ställa upp och handleda. Men vi tvingar ingen. Det faller sig naturligt att vända sig till dem som har en fallenhet för att undervisa och är intresserade av det. I dag är det få som klagar, berättar han, och i stället är det allt fler som inser fördelarna. När Sunderby sjukhus ska ställa upp med lektorer krävs det läkare som har disputerat inom sitt område. Helst ska de också ha hunnit bli docenter. Det har lett till att landstinget har börjat satsa mer resurser på forskning 8

9 Tre frågor till läkarstudenterna 1 Hur har den regionaliserade läkarutbildningen varit? 2 Vad vill du specialisera dig inom? 3 Var vill du bo och verka som läkare i framtiden? ERIC MOHLIN, 24 år, från Luleå: 1 Det har fungerat bra. Trots att vi var först har det gått förhållandevis smärtfritt. Lite barnsjukdomar finns det ju alltid, men det får man räkna med när man är först. 2 Internmedicin känns i nuläget som det som är mest aktuellt för mig. 3 Jag hoppas få stanna i Sunderbyn. HENRIK HÖGLUND, 25 år, från Luleå: 1 Jag tycker för det mesta att det har varit bra, men det går inte att säga att det är avgörande hur bra eller dålig utbildningen är, utan mycket hänger på en själv. Det som har varit bra i Sunderbyn är att vi studenter har haft stort inflytande och att vi blir sedda av personalen. Det som varit sämst är att man inte varit optimalt förberedda på att ta emot oss vid alla kliniker, eftersom vi är första gruppen. 2 Det jag är mest intresserad av är ortopedi. Jag vill jobba med patienter i olika åldrar och är väldigt idrottsintresserad. 3 Jag planerar bara så långt som till min AT och helst vill jag göra den i Norrbotten i Sunderbyn, Piteå eller Kalix. KARIN SPETZ, 27 år, från Uddevalla: 1 Jag har trivts superbra. Det känns som att här är jag mycket mer en egen individ än i Umeå där det var ett sådant stort flöde av studenter. Jag tycker att vi har blivit väl bemötta och jag har haft flera engagerade handledare. 2 Jag har inte bestämt mig än, men jag funderar på barnmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri eller möjligen gynekologi det sistnämnda var en idé som poppade upp idag. 3 Jag ska göra min AT i Kalix. Jag vill jobba i Norrbotten, som mer och mer har börjat kännas som hemma för mig. Eller åtminstone ett av mina hem. PETRI RÄISÄNEN, 36 år, ursprungligen från Kalix, men har bott söderut i flera år: 1 Jag tycker det har varit bra, intressant och lärorikt. Det som har varit bäst här är att det varit bra handledning och trevligt bemötande. Sämst har resorna till Umeå varit. Vi måste åka till Umeå ett par gånger per termin och som längst har vi behövt vara där tre veckor i sträck. 2 Allmänmedicin eller något annat icke opererande område. Jag är mer intresserad av teorin och ett brett spann av sjukdomar. 3 Luleå med omnejd. Jag ska göra min AT i Kalix. L STANNA FÖR GOTT något som ger läkaren möjlighet till en ny karriärväg. SVÅRIGHETEN HITTILLS har varit att få fram tillräckligt många läkare som har disputerat och som är kvalificerade att vara lektorer på utbildningen. Därför har vi i flera fall blivit tvungna att rekrytera lektorer söderifrån, som veckopendlat hit. Men inom några år tror vi att vi kommer ha tillräckligt med disputerade läkare från länet. Bland studenterna har Sunderbyn blivit så populärt att det uppstått en flaskhals för dem som vill göra sin AT på sjukhuset. I nuläget krävs det att de först arbetat nio månader som underläkare innan de kan bli antagna. Men det är egentligen inte särskilt lång tid sett ur ett nationellt perspektiv, säger Kenneth Robarth. ULRIKA VALLGÅRDA Läkarstudenterna Karin Spetz och Christian Schyllert drömmer om att få arbeta med barnmedicin. På bilden har de fått chansen att undersöka Ebba Lindbäck, ett dygn gammal, som är dotter till Erica Ek och Tobias Lindbäck från Öjebyn. MARTIN LINDROTH, 27 år, från Östersund: 1 Det har funkat bra överlag. Det är bara lite detaljer i planeringen som kan göras bättre, annars är jag nöjd. Det är bra att det finns valmöjlighet att läsa på olika orter, så blir det mindre trängsel i Umeå. 2 Jag tror det blir något inom medicinska specialiteter eller allmänmedicin. Det är det som har varit roligast under utbildningen och jag tror det passar mig bäst. 3 Jag kommer att vara kvar här och vikariera på Sunderbyn och söker AT här också. Men var jag hamnar i slutändan vet jag inte. CHRISTIAN SCHYLLERT, 30 år, från Ronneby: 1 Jag tycker det har varit bra att vara på ett mindre sjukhus. De är lyhörda för vad vi har att säga och man blir hej och du med de allra flesta, 2 Just nu känner jag att barnmedicin och neonatalogi är det mest intressanta. Intensivvårdsaspekten av neonatalogi är väldigt spännande. 3 Jag ska göra min AT i Karlskrona, men i framtiden vill jag nog bo i någon storstad. Stockholm är en väldigt vacker stad, där jag trivs, och så har de ett stort barnsjukhus. 9

10 KRAFTSAMLING Hur vill vi Vad vill norrbottningarna med Norrbotten? Vad tycker människor behövs för att utveckla länet? Landstinget bjöd in till Kraftsamling för att ta reda på det. Nu kokas resultatet ner till visioner för livet i Norrbotten ha det 2030? SATSNINGEN KRAFTSAMLING har hittills pågått i tre år med en serie konferenser. Inspiratörer har gett nya infallsvinklar från scenen. Deltagarna har diskuterat och framfört sina synpunkter i rundabordssamtal. Varje Kraftsamling har lockat flera hundra personer i Luleå, Haparanda och Kiruna. Det är människor med olika bakgrund och med hjärtat i Norrbotten. Mellan kraftsamlingarna har Tillväxtrådet arbetat med förslagen från seminariedeltagarna. Många idéer från Kraftsamlingen har tagits vidare och blivit verklighet i projekt och andra aktiviteter. De områden som norrbottningarna tycker är viktigast att utveckla är: Unga, Jämställdhet, Mångfald och Integration. Och som en röd tråd genom det hela löper vikten av en stolt och positiv självbild. MED RUNDABORDSSAMTALEN som grund formuleras nu korta beskrivningar av hur deltagarna vill att Norrbotten ska vara i framtiden och vad vi först och främst behöver satsa på inom vart och ett av de fyra utvecklingsområdena. DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN för hållbar tillväxt Norrbotten har tidigare arbetats fram av det regionala partnerskapet, där även landstinget ingår. Den lyder: Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa. Det är utgångspunkten i den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som är styrande för många andra planer och program. De visionära framtidsbilder som nu kommer fram ur Kraftsamlingarna har en annan karaktär; de är norrbottningarnas syn på livet i länet. Vilket klimat ska råda mellan människor? Vilka attityder ska prägla umgänge och samarbete? Framtidsbilderna pekar ut riktningen och vill inspirera. Vid den den sjätte Kraftsamlingskonferensen den 11 februari är temat vision och verkstad. Framtidsbilderna presenteras. Hur gör vi dessa visioner till våra egna och hur kan var och en agera i den riktningen inom sitt handlingsutrymme? NÄSTA STEG BLIR att Kraftsamlingen under våren gör en turné för att förankra framtidsbilderna och diskutera förverkligande med en bred samling representanter från olika delar av samhället. Turnéstopp blir det i Gällivare, Kiruna, Pajala, Kalix, Boden, Jokkmokk och Arvidsjaur. GUNNEL VIDÉN facebook.com/kraftsamling Twitter och Instagram: #kraftsamling FAKTA P Kraftsamling nr 1, den 8 juni Vilka frågor behöver länet arbeta mer med för att skapa befolkningstillväxt? P Kraftsamling nr 2, den 14 februari Vad kan du och din verksamhet göra inom de utpekade områdena och vad behövs för att göra det? P Kraftsamling nr 3, den 11 september Vilka åtgärder krävs för att främja och motverka attityder kring integration, jämställdhet, mångfald, unga samt självbild och stolthet? P Kraftsamling nr 4, den 12 februari Hur ska det se ut i Norrbotten år 2030 och vad behövs för att komma dit? Vad krävs av oss som enskilda personer och av samhället i stort? P Kraftsamling nr 5, den 19 september Hur vill vi att Norrbotten ska se ut 2030? Genomgång av Kraftsamlingen hittills, vad vill du lägga till eller stryka? P Kraftsamling nr 6, 11 februari Vision och verkstad. Hur får vi det att hända? P Kraftsamling Kommunturné, mars-april 2014 med remiss och förankring av visionsdokument som sammanfattar Kraftsamlingens resultat. Foto: MARIA ÅSÉN, ERIK HOLMSTEDT, ANDERS ALM Tillväxtrådet består av ett femtiotal personer från länets kommuner, myndigheter, organisationer och företag. Gruppens ansvar är att ta vidare de förslag som kommer ur rundabordssamtalen vid kraftsamlingskonferenserna. 10

11 Vi är mer bensköra i norr Norra Sverige och norra Norge har mest benskörhet i hela värld en. I kombination med extrem halka blir resultatet ödesdigert. I december och början av januari har vi haft uppåt tre gånger så många frakturer som vanligt, säger Anders Sundelin, länschef för ortopedi. PÅ SUNDERBY SJUKHUS ortopedmottagning är väntrummet fullt av brutna armar och ben när Utsikt är på besök i mitten av januari. Veckorna kring jul och nyår har varit exceptionella. Folk som bott i Luleå i hela sitt liv säger att de aldrig någonsin har varit med om en värre halka. Det började redan i slutet av november. Som mest har vi haft 24 patienter som stått i kö för operation, säger Anders Sundelin. TRYCKET HAR VARIT enormt, både på operation och avdelning, men han lovordar personalen som ställt upp extra. Ett annat mått på den extrema situationen är att 450 inspelade diktat väntar på att skrivas. Någon närmare statistik finns alltså ännu inte. Vi har varit tvungna att stryka ett 20-tal planerade operationer här i Sunderbyn, och ett mindre antal har vi slussat till Piteå. Och vi har också haft brist på vårdplatser. Så förklarar Anders Sundelin att långhelgen varit ett extra problem. En lag från 1990-talet säger att kommunerna har fem vardagar på sig att ta över ansvaret för patienterna sedan de är färdigbehandlade. Men i år fanns bara enstaka vardagar mellan jul och trettonhelg, och i kommunerna var dessutom många lediga. Lagen från ädelreformen är helt otidsenlig! Det är ett stort Turkiet Kina Ungern Portugal Grekland Spanien Finland Frankrike Japan Kanada Storbritannien Tyskland Nederländerna USA Danmark Australien Italien Island Schweiz Norge Sverige Det är ett stort resursslöseri att patienter som opererades före jul blev kvar här på sjukhuset till efter trettonhelgen. Lagen är otidsenlig, säger Anders Sundelin, länschef för ortopedi. Foto: KJELL ÖBERG resursslöseri att patienter som opererats före jul blivit kvar här på sjukhuset till efter trettonhelgen, säger Anders Sundelin. Höftfraktur i olika länder DE GRUPPER som framför allt drabbats av frakturer i halkan är kvinnor och äldre. I handleder, armar och fotleder. Skälet är att benskörheten (osteoporos) ökar med åldern hos kvinnor redan från 50-årsåldern. De flesta frakturer beror på benskörhet. En svensk kvinna löper 50 procents risk att råka ut för en fraktur under sitt liv. För män gäller 25 procents risk. Handledsfrakturer brukar debutera i 60-årsåldern, tio år senare kommer kotkompression och ytterligare tio år senare uppstår höftfrak- Risk under livstid turer, (%) säger Anders Sundelin. Benskörheten beror på breddgraden. Den avgör hur mycket sol vi får. Solen gör att vi producerar D-vitamin som stärker skelettet. NORRA SKANDINAVIEN har mest benskörhet i hela världen. Vid Medelhavet är det mycket ovanligt. Det beror sannolikt på solexponeringen, men det finns också genetiska förklaringar, säger Sundelin och pekar på att Finland avviker från övriga Norden. Han förordar för den skull inte överdrivet solande; det räcker med att underarmarna får se solen. Men han nämner också en annan omständighet som är mindre bra här i norr: Norrbotten är näst sämst på att äta medicin efter 0 en fraktur. 5 10Det 15 är bara 20Gotland som är sämre. Landstinget har ingen bentäthetsmätare, men nu är det beslutat att installera en sådan i år. Det är en förutsättning för att kunna jobba med den här patientgruppen, säger Anders Sundelin som ser fram emot den kommande specialistmottagningen för osteoporos. JAN NYBERG Höftfraktur i olika länder FAKTA Risk under livstid (%) Höftfraktur i olika länder Risk under livstid (%). Turkiet Kina Ungern Portugal Grekland Spanien Finland Frankrike Japan Kanada Storbritannien Tyskland Nederländerna USA Danmark Australien Italien Island Schweiz Norge Sverige Turkiet Kina Ungern Portugal Grekland Spanien Finland Frankrike Japan Kanada Storbritannien Tyskland Nederländerna USA Danmark Australien Italien Island Schweiz Norge Sverige Sverige har störst benskörhet i hela världen. Kvinnor drabbas betydligt mer än män. FAKTA Så får du starkare skelett: P Bygg upp skelettet som barn och ung. P Fysisk aktivitet hela livet. Belasta skelettet. P Ät grönsaker och mejeriprodukter ger dig kalk. P Rökning och alkohol försvagar skelettet. P Äldre kan behöva kosttillskott. P Heltäckande klädsel avråds i norr. P G Fr Storbri T Nederlä D Au S Kalix Naturbrukselever i EU-parlamentet I konkurrens med skolor från hela Europa har Kalix Naturbruksgymnasium vunnit Euroschola en stor skoltävling om EU. Första priset är en vistelse i Strasbourg där naturbrukseleverna får prova att arbeta som europaparlamentariker. De 22 eleverna och två lärare reser nästa vecka. KALIX NATURBRUKSGYMNASIUM har vunnit en stor EU-tävling med sitt bidrag om ungdomars livsvillkor i Europa. I tävlingen deltar gymnasieelever från hela Europa med projekt där eleverna ska kombinera flera skolämnen. Kalix Naturbruksgymnasium har arbetat inom ämnena svenska och samhällskunskap, och projektet mynnade ut i en utställning om ungas livsvillkor i Europa och en serie uppsatser om Europas framtid. Kalix Naturbruksgymnasium klass 2 kammade hem första priset, en tre dagars betald vistelse för hela klassen i Europaparlamentet i Strasbourg. Resan sker den februari och eleverna kommer att få prova arbeta som europaparlamentariker och träffa ungdomar från hela Europa. Allt arbete sker på engelska. DET ÄR VÄLDIGT OVANLIGT att ett praktiskt gymnasieprogram vinner den här tävlingen, så på Kalix Naturbruksgymnasium är alla extra nöjda. Bakom projektet ligger Marlene Eriksson, lärare i samhällskunskap och religion, och Katarina Burman, lärare i svenska och samhällskunskap. Det blir oerhört roligt och spännande för eleverna att göra denna resa och knyta nya kontakter med ungdomar från andra länder. Alla på Kalix Naturbruksgymnasium är väldigt glada och stolta, säger Katarina Burman. JAN NYBERG FAKTA Norrbottens läns landsting driver två naturbruksprogram, Grans Naturbruksskola i Öjebyn och Kalix Naturbruksgymnasium. För mer info om skolorna besök och Länk till tävlingen: larere/euroscola_gymnasiet.html 11

12 Vanliga vägen Martinas Hortbergs förlossning blev inte alls som hon föreställt sig. Hon ville föda vanligt, få upp sitt nyfödda barn på bröstet och känna dess hud mot sin hud. Men det blev aldrig så. Det känns som om jag gått miste om något viktigt, säger Martina, Bergsviken i Piteå. VARJE KVINNA har sin egen alldeles unika upplevelse av sin graviditet och förlossning trots att de går genom ungefär samma saker. Martina Hortberg, 24, fick sitt första barn, Adrian, den 2 oktober förra året. Martina tycker hon hade förberett sig väl inför förlossningen. Hon hade läst böcker om att vänta och föda barn. Hon hade frågat ut barnmorskan på hälsocentralen. När hon föreställde sig hur förlossningen skulle gå till funderade hon aldrig på kejsarsnitt. Jag hoppade över sidorna som handlade om kejsarsnitt i böckerna jag läste. Jag skulle ju föda som vanligt, berättar Martina. ATT FÖDA SOM VANLIGT innebar för Martina att hon skulle få sin nyfödda baby på bröstet direkt efter förlossningen. Hon skulle få känna den nyföddes hud mot sin och lägga den lille till sitt bröst för att amma. Martina förstår att kejsarsnittet på Sunderby sjukhus var nödvändigt, men det tar inte bort känslan av att hon gått miste om något. Något som för henne var viktigt. Jag kan inte säga att jag känner mig lurad, men ingen pratade någonsin om kejsarsnitt, säger Martina. Martina fick besked om att hon skulle förlösas med akutsnitt Ingen pratade någonsin om kejsarsnitt... trots att situationen, enligt läkarna, inte var akut. Adrian mådde bra. Men Martina hade under drygt två dygn med täta värkar inte öppnats mer än fem av de tio centimeter som behövs för att en baby ska kunna förlösas normalt. Hon hade fått olika läkemedel som skulle hjälpa till utan att de hade någon effekt, och hon var trött eftersom hon inte hade kunnat sova. 40 minuter efter beskedet rullades Martina in i operationssalen. Samtidigt dök en rad frågor upp. Frågor som ingen hade tid för eller kunde svara på. MARTINA kände sig utanför och tyckte att alla diskussioner skedde över huvudet på henne. Alla var upptagna med sina arbetsuppgifter. Den ende som pratade med henne var narkosläkaren som satte ryggmärgsbedövningen. Det gjorde att jag kände mig som ett ting, säger Martina. Efter att narkosläkaren kontrollerat att bedövningen tagit som den skulle tog förlossningsläkaren över. Det var en obehaglig upplevelse. Jag kände inget, fast jag kände ändå. Martina försöker förklara upplevelsen. Det gjorde inte ont men jag tänkte att det dom gör måste ju göra ont. NÄR ADRIAN LYFTES UPP ur sin mammas mage gnydde han. Barnmorskan höll upp honom så att Martina skulle få se honom. Jag var tårögd och hon stod så långt bort att det enda jag såg var en hårig liten sak, berättar Martina. Jag ville så gärna ta på honom, känna att han var här. Martina lyfter upp Adrian i famnen. Han har sovit under tiden hon berättat om hur han kom till världen. Martina ler när hon tittar på sin son. Hon pussar honom försiktigt på huvudet. Det känns ändå som om jag gått miste om något viktigt, avslutar hon. GRETHE GABRIELSSON Foto: SOFIA WELLBORG Färre kejsarsnitt tack vare stödsamtal Sedan 1970-talet har antalet kejsarsnitt mer än tredubblats i Sverige. Men det är inte helt riskfritt att föda med kejsarsnitt. Kan man föda vaginalt är det att föredra, säger Anna Pohjanen, över läkare och verksamhetschef för obstetrik och gynekologi i Norrbotten. 12 VARJE ÅR föds nästan barn i länet. Av dessa förlossningar sker 13 procent med kejsarsnitt. I storstadsregionerna är siffran högre; flest kejsarsnitt har Stockholm där cirka 25 procent av förlossningarna sker med kejsarsnitt. Att storstäderna har fler mammor som blir förlösta med kejsarsnitt beror bland annat på att kvinnorna oftare är äldre när de skaffar barn. Men det är inte hela förklaringen. I jämförelse med storstäder har Norrbotten relativt små förlossningsenheter, vilket gör att man kan jobba på ett annat sätt här. Personalen vid förlossningsen heterna i Gällivare och Sunderbyn tillhör samma verksamhetsområde och arbetar också vid båda sjukhusen. Det är bra för samverkan och ger oss en bättre samsyn på hur vi ska bedriva förlossningsvård i länet, säger Anna Pohjanen. Hon arbetar själv både som verksamhetschef och läkare. Efter nästan 18 år i yrket tycker jag fortfarande att det är fantastiskt att få vara med när ett barn föds! MÅLET MED förlossningsvården är alltid att man ska ha en oskadad mamma och ett oskadat barn, sedan kan vägen dit vara olika.

13 eller kejsarsnitt? Efter förlossningen sa Emma Dysholm aldrig mer, men redan efter sex veckor som mamma till lilla Mario kan hon absolut tänka sig att göra det igen. Det är det värsta och det bästa jag gjort, säger Emma från Hortlax utanför Piteå. EMMA DYSHOLM, 25, hade inga föreställningar om hur förlossningen skulle gå till. Hon längtade. Klart jag funderade på hur det skulle kännas när vattnet gick och hur en värk skulle kännas. Jag hade nog någon liten förvärk, men det var ganska lugnt i magen, berättar Emma. Hon hade hört om förlossningar som tagit trettio timmar och om förlossningar som tagit två timmar. Hur det skulle gå för just henne funderade hon inte så mycket på. Jag är nog ganska lugn. Jag förlitar mig på att de som finns om kring mig kan sina saker, säger Emma. EMMA ÄR LITE FÖRVÅNAD över att personalen på mödrahälso vården tagit så väl hand om henne och sambon. Alla har hela vägen varit så bra och vi har aldrig känt oss förbisedda, säger hon. När Emma inte kände så mycket fosterrörelser skickades hon till specialistmödravården och fick Det värsta och bästa jag gjort. lyssna på hjärtljuden. När hon hade frågor som barnmorskan inte kunde besvara fick hon träffa en läkare som kunde. Och när hon sagt att hon inte mått bra så har hon undersökts direkt. Jag är lite förvånad över att det har varit så, säger Emma. Kan- ske för att jag är van all annan sjukvård där man får vänta så länge, lägger hon till. NÄR FÖRLOSSNINGEN satte i gång på Sunderby sjukhus kände Emma sig lugn. Hon fick bra kontakt med barnmorskan och kände stort stöd från henne genom hela förloppet. Emma fick jobba hårt och det tog lång tid innan Mario kom. Epiduralen tog inte som den skulle, så hon fick lustgas för att dämpa smärtorna. Hon anser att lustgasen också bidragit till att hennes minnesbilder är lite suddiga, men hon minns att hon en kort stund trodde hon skulle dö. I det stora hela kommer jag ihåg allt. Det var tufft och det var tungt, men det var det som var grejen. Mario ligger och sover i barnvagnen medan Emma berättar om hur han kom till världen. Han gnyr lite och Emma tittar till honom. Hon stryker ett finger över hans kind, och sedan gungar hon vagnen lite så att han ska fortsätta sova. DET ÄR KONSTIGT vad fort man glömmer, säger Emma när hon tittar upp. För jag sa aldrig mer och nu, sex veckor senare så kan jag absolut tänka mig att göra om det. Det är det finaste som hänt och det går inte att jämföra med något annat. GRETHE GABRIELSSON Foto: SOFIA WELLBORG Ibland är det nödvändigt med kejsarsnitt, men man ska välja det av rätt anledning, anser Anna Pohjanen, överläkare. Foto: ANDERS ALM Riskerna med att föda vaginalt är färre, så länge allt är normalt. Vid kejsarsnitt kan det exempelvis vara svårare att få i gång amning en. Forskning visar också att barn som är födda med kejsarsnitt har lättare att utveckla allergier och astma än barn som föds vaginalt. Vill man som förälder ha fler barn kan det också vara ett sämre alternativ, eftersom riskerna för både mor och barn ökar vid varje kejsarsnitt man gör. Men även om vi vill göra så få kejsarsnitt som möjligt så går barnets och mammans säkerhet först. Däremot ska man välja kejsar snitt av rätt anledning, säger Anna Pohjanen. ALLA KVINNOR kan inte föda vaginalt. Man kan exempelvis ha för trångt bäcken i förhållande till barnet storlek eller så kan moderkakan ligga i vägen. Det finns också en del kvinnor som vill förlösas med kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla. Kanske har man en dålig erfarenhet från en tidigare förlossning eller är rädd för smärtan. Då är det viktigt att erbjuda kvinnan stöd och hjälp att komma över sin rädsla. Vi erbjuder alltid förlossningsplanering tillsammans med en barnmorska och vid behov också med förlossningsläkare. Då går man igenom de alternativ som finns och gör en individuell förlossningsplan, säger hon. JEANETTE ÖGREN FAKTA Att föda barn med kejsarsnitt har blivit vanligare. Den som är orolig inför förlossningen erbjuds stödsamtal. 13

14 Landets bästa lilla sjukhus i Piteå! Piteå älvdals sjukhus är landets bästa mindre sjukhus. Det är tidningen Dagens Medicin som för andra året utsett Sveriges bästa sjukhus i tre olika kategorier. Bakom utmärkelsen "Bästa sjukhus 2013" ligger en jämförelse av hur sjukhusen, utifrån register och olika mätningar, klarar sig inom ett antal olika områden. Nya lokaler för Morgonrock Visste du att landstinget arrangerar många kostnadsfria seminarier? Ett exempel är Morgonrock, som är en serie frukostseminarier och en av länets mötesplatser för regionala utvecklingsfrågor. Deltagarna bjuds på aktuell information och enkel frukost. Luta dig tillbaka, lyssna och delta i intressanta diskussioner om länets utveckling. Morgonrock arrangeras varannan fredag med cirka 16 seminarier per år. Från och med feb ruari blir det nypremiär i nya lokaler i Vetenskapens hus, gamla posthuset på Storgatan i Luleå. Mer information på nll.se/morgonrock Kultur inlagd för observation Nu är programmen klara för vintern och vårens kulturaktiviteter på sjukhusen i Piteå och Sunderbyn. De timslånga framträdandena som introducerades förra året blev snabbt populära bland patienter, personal och besökare. Även i år kommer det att bjudas på sång, musik, konst och framträdanden i sjukhusens entréer varje eller varannan vecka. Kulturprogrammen har tagits fram av landstingets Division Kultur & Utbildning i samverkan med Sjukhuskyrkan, Norrbottens museum, Norrbottensteatern och sjukhusbiblioteket. Läs mer på nll.se/kultur Unika digitala sändningar På Sunderby sjukhus har ett projekt med digitala sändningar startat. Många patienter på sjukhus har svårt att ta sig till föreställningar och konserter. Genom projektet Kulturella rendezvous i vården kommer kulturen till dem i stället. Via modern digital teknik erbjuds musik, konserter och annat konstnärligt material till patienter, personal och anhöriga inom vården. Sändningarna, som hade premiär till lucia 2013, är ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting och Digital Live Arena (DLA)/ Studio Acusticum. Mer information på nll.se/kultur Morgonrock flyttar till Vetenskapens Hus Välkommen till Morgonrock som i februari flyttar till Vetenskapens hus. Morgonrock är en arena där vi tar upp aktuella och intressanta ämnen om länets utveckling. 14 februari Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Pernilla Petrelius, Handelshögskolan i Stockholm 28 februari Vägen till regional konkurrenskraft - exemplet Norrbotten Maria Nygren, Transportgruppen Läs mer på Välkomna! 14 mars Älska Resan! Om ungas engagemang för den egna orten Maja Dahl, Föreningen Norden samt Sanna Rådelius, Experience Design (ED) 28 mars Välfärd inom planetens gränser - globala miljöutmaningar och kraften i lokala initiativ Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Norrbottningen dör tidigare Pojkar som föds i Haparanda beräknas leva åtta år kortare än de pojkar som föds i Danderyd, enligt SCB. Vi kan inte acceptera att medellivslängden för en norrbottning kan variera med fyra år beroende på vilken kommun man bor i, säger Åsa Rosendahl, statistiker inom folkhälsa i landstinget. SKILLNADER MELLAN OLIKA gruppers medellivslängd och hälsa förklaras av olika levnadsvanor och som varierar med kön, ålder, yrkesval, utbildningsbakgrund och var vi bor. Svaren på enkäten Hälsa på lika villkor? visar hur vi lever och mår i länet och hur det skiljer sig mellan olika grupper. Genom att svara på enkäten bidrar man till att vården och kommunerna bättre kan prioritera vilka insatser som behövs för att förbättra hälsan i befolkningen. Enkäten genomförs vart fjärde år i länets kommuner och är en värdemätare som visar om folkhälsan är på rätt väg och om politiker förmått prioritera resurserna på rätt sätt. BASERAT PÅ FÖRRA folkhälsoenkäten 2010 kunde landstinget konstatera att länets hälsa är ojämlik. Ensamstående kvinnor med barn uppger nedsatt välbefinnande i dubbelt så stor utsträckning som män i samma situation. Unga kvinnor år uppger nedsatt välbefinnande i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor i åldern år. Arbetare mår sämre än tjänstemän. Enkät om norrbottningars hälsa Den 27 februari får norrbottningar enkäten Hälsa på lika villkor? i brevlådan. Syftet är bl.a. att få kunskap om norrbottningars upplevda hälsa, välbefinnande, läkemedels- och vårdkonsumtion, mat-, motions- och tobaksvanor. Enkäten skickas på papper men kan även ifyllas elektroniskt. E-version finns på svenska, finska och engelska. I Haparanda skickas enkäten på både finska och svenska. Enkäten består av 88 frågor som besvaras anonymt. Genomförs i samarbete med SCB, Folkhälsomyndigheten och landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Resultat publiceras i december. Se Vi behöver din hjälp för att skapa en mer jämlik hälsa i Norrbotten! Samma skillnad ses mellan personer med kort utbildning jämfört med lång. HBT-personer uppger nedsatt välbefinnande dubbelt så mycket som heterosexuella personer. Nära dubbelt så stor andel kvinnor år i Piteå älvdal uppgav ett sämre hälsotillstånd som motsvarande grupp i övriga delar av länet. Därtill vet man också från andra källor att det är nära dubbelt så stor risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar om du är en man boende i Pajala än en man i Boden. DET FINNS EN MÄNGD INSATSER man kan göra för att förbättra hälsan i befolkningen både för kommuner men även länets regionala Vi kan inte acceptera att medellivslängden för en norrbottning ska variera med fyra år beroende på vilken kommun man bor i Arjeplog Luleå 70 Källa: SCB. Luleå Överkalix Älvsbyn Älvsbyn Piteå Boden Boden Piteå aktörer. I Gällivare är Birgitta Larsson kommunstyrelsens vice ordförande och hon är också ordförande för Norrbottens folkhälsopolitiska råd. Genom att svara på enkäten får alla vuxna medborgare ett unikt tillfälle att förmedla hur man mår. Svaren blir sedan viktiga för våra kommande beslut i kommunen. För att kunna ta goda beslut och prioritera rätt behöver vi nu ta reda på var vi står idag. Det är därför viktigt att de norrbottningar som blivit utvalda besvarar 2014 års folkhälso enkät. Vi behöver alla svar för att arbeta för en bättre och mer jämlik hälsa i Norrbotten, säger Åsa Rosendahl. JAN NYBERG FAKTA Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens 85 län, barn födda Arjeplog Luleå Luleå Överkalix Älvsbyn Älvsbyn Piteå Boden Boden Piteå Källa: SCB. Tack för att du kom på ditt Tack bokade för att du besök kom på ditt bokade besök 5 Hjälp 000 patienter oss att hjälpa per år våra inte patienter får vård i genom rätt att tid alltid för höra att patienter av dig i god ringer tid återbud om du inte kan sent eller inte ringer alls komma på ett bokat besök. 12 tandvårdsteam per år står utan patienter av samma anledning Hjälp oss att hjälpa våra patienter genom att alltid höra av dig i god tid om du inte kan komma på ett bokat besök. Övertorneå Övertorneå Gällivare Gällivare Läs mer på /Personalen Kalix Kalix Arjeplog Arjeplog Kiruna Kiruna Kalix Kalix Läs mer på Jokkmokk Jokkmokk Haparanda Haparanda Gällivare Gällivare Kiruna Kiruna Arvidsjaur Arvidsjaur Övertorneå Övertorneå Pajala Pajala Pajala Pajala Överkalix Överkalix Jokkmokk Jokkmokk FOLKTANDVÅRDEN Riket Länet Riket Länet Haparanda Haparanda Riket Länet Riket Länet Arvidsjaur Arvidsjaur 14

15 Sverige PREMIÄR 22 februari hockeyliv Om människor som älskar ishockey 2/3 7/9 vernissage SÖNDAG 2/3 kl 13 FRANKENSTEIN i ny version från National Theatre, London Stora scenen feb - april En samproduktion med INVIGNING LÖRDAG 22/2 KL 13 MUSEIKAFÉ Vi hälsar våra besökare välkomna till vårt nya kafé i historisk miljö. 4/4 4/5 ROMSKA RÖSTER Fotoutställning om romer och deras livsberättelser. Visas på Storgatan i Luleå. Vernissage fre 4/4 kl 12 5/4 8/6 QUEERING SÁPMI Om samiska hbtq-personers liv och erfarenheter. Vernissage lör 5/4 kl 13 22/2 23/3 FÖRSTA VÄRLDSKRIGET I HAPARANDA Fotografier av Mia Green 26/4 24/5 VÅRSALONG 2014 Jurybedömd elevutställning med Sunderby konstskola och Konstlinjen vid Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. Vernissage lör 26/4 kl 13 NORRbOtteNS MuSeuM centrum utställningar, LeKMILJÖeR, FILMeR, KAFé & butik Storgatan 2, Luleå FRI entré. ÖPPet: tis-fre 10-16, lör-sön Sex vintrar utan gatlyse... Hur var det möjligt? Måste hem innan det blir mörkt ny pjäs av Camilla Blomqvist UrPREMIÄR 8 feb feb-mars scen 2 På turné hösten 2014 O, du milde moder! Sara Arnia i kvinnoroller ur hennes långa skådespelarkarriär. Musiker Lars Paulin PREMIÄR 1 mars scen 3 Turné 15 mars - 12 april Soppteater På turné Pärra & Paulin, Att döda ett tivoli och Dumstrut Norrländsk passion Norrbottensteatern Kulturens Hus NORRBOTTENS KAMMARORKESTER Dirigent: Cathrine Winnes Solist: Jakob Koranyi, cello Marion Bauer Symphonic Suite, op. 34 Robert Schumann Cellokonsert i a-moll, op. 129 Ludwig van Beethoven Symfoni nr 2 Älvsbyn, Forum tors 13 feb kl Luleå, Kulturens hus fre 14 feb kl Piteå, Studio Acusticum lör 15 feb kl NORRBOTTEN BIG BAND JAN ALLAN UNDER LEDNING AV JOAKIM MILDER Piteå, Kårhuset tors 20 feb kl Arjeplogs Kyrka, fre 21 feb kl Luleå, Kulturens hus lör 22 feb kl Pajala, Folkets hus sön 23 feb kl Haparanda, Folkets hus mån 24 feb kl Vill du turnera med oss?! Norrbottensmusiken söker nu artister och grupper till programutbudet för barn & unga Har du en produktion eller en idé - tveka inte att höra av dig! Läs mer på vår hemsida, & LULEÅ, KULTURENS HUS SÖN 2 MARS NORRBOTTEN BIG BAND & JOAKIM MILDER PREFAB SPROUT I STORBANDSTAPPNING Luleå, Kulturens hus lör 22 mars kl Stockholm, Kulturhuset lör 29 mars kl NORRBOTTEN BIG BAND OCH PAAVO UNDER LEDNING AV CECILIA PERSSON Haparanda, Folkets hus fre 11 april kl Fler spelorter tillkommer under perioden april Norrbotten NEO - spelar Jesper Nordin! Dirigent: Petter Sundkvist Solist: Anna Petrini, blockflöjter Stockholms Konserthus, sön 13 april kl NORRBOTTENS KAMMARORKESTER Dirigent: Levon Chilingirian Solist: Daniella Ganeva, marimba Edward Elgar Introduktion och Allegro för stråkar, op. 47 Emmanuel Séjourné Konsert för marimba och stråkorkester Elfrida Andrée Andante quasi recitativo Arnold Schönberg Verklärte Nacht, op. 4 Jokkmokk, Folkets hus tors 3 april kl Luleå, Kulturens hus fre 4 april kl Pajala Kyrka lör 5 april kl Piteå, Studio Acusticum sön 6 april kl VI RYMMER! Familjeföreställning, 3-5 år Gällivare, Sjöparksskolan lör 10 maj kl Luleå, Kulturens hus sön 11 maj kl

16 UTSIKT NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Luleå KRÖNIKA ARNE HASSLER Vad händer om doktorn skojar? Foto: MARIA ÅSÉN Arne Hassler, läkare vid medicin kliniken på Sunder by sjukhus. FÅR JAG GÅ UT OCH RÖKA? frågar den gamle mannen som ligger inne på vårdavdelningen. Du kan ju inte fråga doktorn om du får röka, svarar jag. Fråga om du får gå ut och äta choklad i stället. Hans önskan om att få gå ut och äta choklad bifalls. Ett rökförbud för denne man skulle i bästa fall förlänga livet något, men definitivt förneka honom hans enda glädjeämne. Nästa dag passerar jag rökrutan på väg in i sjukhuset. Där sitter han och bolmar, lustfyllt. Smakar chokladen bra? frågar jag. Utmärkt! svarar han, och vi skrattar tillsammans. Rökningen är hans minsta problem. Kanske har han en cancer, som både han och jag vet är obotlig. Eller kanske är han i slutstadiet av svår leversjukdom. Men vad ska vi annars prata om, han och jag? Att varje dag vid ronden enbart diskutera sjukdomen och den dystra prognosen gör honom inte friskare. MAN SKA FÖRSTÅS INTE BLUNDA för fakta. Sjukdom är något ovälkommet och skrämmande. Inget att skämta om, eller? Ett malplacerat skämt kan vara okänsligt och plumpt. Skämtaren framstår som oseriös och bagatelliserande. Humor och lekfullhet kan uppfattas som en motsats till arbete. Den råa jargongen och galghumorn som ofta förekommer i arbetslaget kan vara katastrofal om den når fel personer, men i rätt sammanhang är den nog en nödvändig ventil för att vi ska orka vistas mitt i så mycket sjuklighet och död. Jag har svårt att se ett motsatsförhållande mellan allvar och humor. En riktig clown har en tår i ögat. Vid lanseringen av filmen Meningen med livet konstaterade Monty Python att livets mening är ett alldeles för allvarligt och viktigt ämne att släppa i händerna på Ingmar Bergman. Därför skyndade de sig att ge sin syn på saken. Livet är alldeles för allvarligt för att bara tala allvar om. MIN MAMMA ÄR DEN KLOKASTE person jag känner. Hon arbetade som läkare, både på sjukhus och i den egna mottagningen. När jag går ronden minns jag ofta hennes råd, eller kanske order. Man måste, varje rond, till varje patient, säga minst en positiv sak. Det kändes som en utmaning till en början. Hur säger man något positivt till en medmänniska som, inte utan anledning, är orolig och rädd? Enkla kommentarer visar sig fungera bra. Så fin Du är i håret. Vilken kraft Du har i nyporna, en stark karl det här. Efter hand märker jag att det som faller sig mest naturligt för mig, utanför arbetet, också fungerar. Att skämta. Inte med alla, men faktiskt med de flesta. Min arbetsglädje dubbleras när jag märker att patienten förefaller må bra av att jag vågar vara mindre formell och till och med skämta. Skämten får patienten att slappna av, inse att doktorn inte nödvändigtvis är liemannen, utan en vän som vill väl. Isen är bruten och det blir lättare att prata även om det tunga och skrämmande. VAD SKÄMTAR JAG OM? Det spelar egentligen ingen roll. Visst är det extra kul om alla på salen brister ut i ett hjärtligt och gemensamt skratt, men det är inte poängen som är poängen. Poängen är i stället att våga sänka garden, att påminna sig själv och andra om att allt inte bara är mörker, sjukdom och död. Det är en alldeles särskild sorts glädje som jag känner när en svårt sjuk patient skojar vidare med mig om det som vi skämtade om dagen före. Samma glädje känner jag när jag ser hur AT-läkaren, som vågat slappna av inför patienten och skojat lite försiktigt, får skratt och förtroende i retur. Om ett gott skratt förlänger livet, vet jag inte. Men jag är alldeles övertygad om att frånvaro av humor och glädje förkortar det. Otydligt ansvar för äldres tänder Norrbottningarnas tandhälsa blir allt bättre. I dag har de flesta kvar sina egna tänder livet ut. Det ställer nya krav både på tandvården och omsorgen, säger övertandläkare Monica Degerman-Svensson. SEDAN 1991 UNDERSÖKS vuxna norrbottningars tandhälsa vart tionde år. Vid första undersökningen saknade fyra av tio 65-åringar egna tänder. Tjugo år senare har andelen tandlösa 65-åringar sjunkit till knappt tre procent. Det är den organiserade barntandvårdens förtjänst. De äldre som undersöktes 1991 hade som barn inte tillgång till tandvård, säger Monica Degerman-Svensson som ansvarar för undersökningen. I Norrbotten började folktandvården byggas ut under talet. Den första kliniken öppnade i Korpilombolo i 16 maj 1940, och sex år senare fanns 19 kliniker i länet. På 50-talet kom plasttandborstarna och i mitten på 60-talet godkändes fluortandkrämen, något som ytterligare förbättrade tandhälsan. Det förebyggande arbetet har bidragit till att norrbottningarna i dag har god munhälsa. Numera görs nästan inga proteser, men i stället möter tandvården andra utmaningar. DAGENS ÄLDRE HAR BEHOV av betydligt mer tandvård än vad tidigare generationer hade. De flesta har ett stort antal fyllningar som kan behöva repareras, och många mediciner ökar risken för muntorrhet och tandlossning. Friska äldre har sällan problem med att sköta sina tänder. Det är äldre som drabbas av sjukdom som riskerar att tappa kontakten med tandvården. Då kan tandhälsan snabbt försämras, säger Monica Degerman-Svensson. Det görs en hel del för att hålla kvar kontakten med de äldre. Personer med stort behov av vård och omsorg kan få gratis hembesök av tandhygienist en gång om året. Det gäller både de som finns inom omsorgen och de som vårdas av anhöriga, men behov et ska styrkas av kommunens biståndshandläggare eller primärvården. UNDER 2012 fick cirka personer besök i hemmet. Tandhygienisten bedömer om den äldre behöver tandvård vid en tandvårdsklinik. Sedan är det kommunens ansvar att se till att personen får komma till tandläkare. Nödvändig tandvård kostar som ett besök i sjukvården, och högkostnadsskyddet gäller. Tandhygienisten kan också visa personal eller an - hörig hur man bäst hjälper den äldre med den dagliga munvården. Monica Degerman-Svensson ser gärna att tandvården och äldreomsorgen blir ännu bättre på att samverka. Tandvårdens stora utmaning är hur vi ska kunna bevara kontakten med patienter vars hälsa har börjat svikta. TOVE MONSEN

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 3 Fredag 3 februari 2012. Sjuka kan flygas även på natten

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 3 Fredag 3 februari 2012. Sjuka kan flygas även på natten LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 3 Fredag 3 februari 2012 NORRBOTTEN Sjuka kan flygas även på natten Nu ska sjuka kunna flygas från Kiruna flygplats även på natten. I fredags blev landstinget och Swedavia eniga om

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 38 Fredag 2 december 2011. Inga operationer i Kalix. Norrbottens sjukhus.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 38 Fredag 2 december 2011. Inga operationer i Kalix. Norrbottens sjukhus. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 38 Fredag 2 december 2011 NORRBOTTEN Inga operationer i Kalix Landstinget föreslår att operationerna ska flyttas från Kalix lasarett. -Det sparar sju miljoner kronor om året, säger

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Okhaldhunga times sep 2012

Okhaldhunga times sep 2012 Okhaldhunga times sep 2012 Så, kära vänner, var det dags för oss att knyta ihop säcken. Fyra månader går fort och vi är nu i Kathmandu och väntar på vårt flyg hem om ett par dagar. Någonstans i luften

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 30 september 2011. mot Älvsbyn. Vägar förstörda av regn

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 30 september 2011. mot Älvsbyn. Vägar förstörda av regn LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 30 Fredag 30 september 2011 NORRBOTTEN Vägar förstörda av regn Dom senaste veckorna har det regnat mycket i Norrbotten. Det har regnat så mycket att vägar har blivit förstörda. Under

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 2 mars 2012. Slarviga skoteråkare

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 2 mars 2012. Slarviga skoteråkare LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 7 Fredag 2 mars 2012 NORRBOTTEN Slarviga skoteråkare Fem skoteråkare behövde hjälp av polis och fjällräddning i helgen. Polisen är kritisk mot skoteråkare som inte förstår hur farligt

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer