VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas"

Transkript

1 VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Under tiden april 2004 september 2005 pågick ett genombrottsbrottsprojekt i syfte att drastiskt reducera förekomsten av vårdrelaterade infektioner. 21 team fördelade över 9 landsting/regioner deltog. Denna skrift är en sammanställning av teamens slutrapporter. Rapporterna finns i elektronisk form på Klicka på VRISS Slutrapporter omgång 1. Mer information om projektet kan även lämnas av Sonia Wallin, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting tel nr Innehållsförteckning - Team Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Neurokirurgiska kliniken. 3 Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Thoraxkirurgiska kliniken 7 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Transplantationskir. kliniken. 13 Nacka Närsjukvård Proxima AB Capio S:t Göran. 23 Södersjukhuset, Intensivvårdsavd. 29 Kullbergska sjukhuset, Ortopedi Nyköpings lasarett, Ortopedkliniken 43 Universitetssjukhuset i Linköping, Neurokirurgiska klin. 49 Västerviks sjukhus, Ortopedkliniken 55 Sjukhuset i Varberg, Intensivvårdsavd. 63 Sjukhuset i Varberg, Ortopedkliniken.. 67 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Omr Hjärta-kärl med thoraxkirurgi.. 79 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Omr Sahlgrenska Ortopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Peritonealdialys, Njurmedicin.. 93 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Geriatrik NU-sjukvården i Uddevalla, Geriatrik Länsverksamheten Ortopedi i Värmland Kalix sjukhus, Intensivvårdsavd Gällivare sjukhus, Intensivvårdsavd (111)

2 Team: Karolinska universitetssjukhuset Solna, Neurokirurgiska kliniken Syfte med deltagandet i Genombrott: Teammedlemmar: Syftet var att minska förekomsten av Leg sjuksköterska Mona Eriksson, kontaktperson ventrikeldränagerelaterade meningiter på neurokirurgiska kliniken i Stockholm Leg sjuksköterska Frida Olsson, Läkare Annika Sunesson, Verksamhetschef Lars Wallstedt Bakgrund och problem: Neurokirurgiska kliniken i Solna har cirka 320 anställda och består av två vårdavdelningar, en veckovårdsavdelning en operationsavdelning samt en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning. Varje år får cirka 200 patienter på kliniken ett dränage inopererat i hjärnans ventrikelsystem ett ventrikeldränage. Detta görs för att man måste dränera ut likvor för att minska ett högt intrakraniellt tryck och/eller för att den normala likvorcirkulationen helt eller delvis är satt ur funktion till följd av t ex en subarachnoidal hjärnblödning. Problemet är att cirka 20% av dessa patienter drabbas av meningit till följd av sin dränagebehandling. Mål: Att minska frekvensen ventrikeldränagerelaterade meningiter med 50%. under perioden till Mått: Andel patienter som till följd av ventrikeldränagebehandling drabbats av meningit. Diagnostiska kriterier för meningit är: 1. inflammatorisk reaktion i likvor -Sp-LPK >5x106/L eller Sp-LPK/Sp-EPK >1:500 -laktat >2,8 mm/l 2. mikrobiologiska fynd, något av följande -växt av bakterier i likvor -positiv blododling 3. histopatologisk diagnos För säkerställd meningit krävs 1 (ettdera)+2 (ettdera) eller 3. För sannolik meningit vid negativ odling krävs Sp-LPK >50x106/L. Hur gjordes mätningarna? Varje månad granskades journalerna på samtliga patienter som fått ventrikeldränage. Utifrån våra meningitkriterier fastställdes sedan av läkare hur många procent av patienterna som drabbats av meningit. 2(111)

3 Resultat: Förekomst ventrikeldränage relaterad meningit uttryckt i procent. n= 136 Målvärde: < 10 % ventrikeldränagerelaterade meningiter. Vårt utgångsvärde (1), baserat på tre månaders mätningar 2004, var 20 % meningiter. Därefter har frekvensen varierat med ett högsta värde på 33 % (endast 6 patienter i april varav 2 st fick meningit) och som lägst 0 %. Dock kan inte någon säker minskning av meningitfrekvensen fastställas under mätperioden. Förändringar som testats: Tidig upptäckt av likvor läckage genom frekvent inspektion av huvudförbandet. Detta utförs av sjuksköterska. Utvärdering av test: görs, men kan förbättras. Vid likvor läckage ska läkare omedelbart kontaktas för snabb åtgärd av läckaget, t ex suturering eller justering av ventrikeldränaget. Utvärdering av test: läkare kontaktas nu snabbare än tidigare. Beroende på läkare och arbetsbelastning åtgärdas läckaget olika snabbt. Ett ventrikeldränage ska aldrig höjas för funktionskontroll. Utvärdering av test: följs, men görs ändå i något enstaka fall. Handsprit används minst en gång per arbetspass på alla patienter med ventrikeldränage. Utvärdering av test: följs delvis, kan förbättras. Tidigare tvätt runt ventrikeldränagets ingång/hårtvätt dag 3 efter operation och därefter var tredje dag. Utvärdering av test: bra följsamhet på vårdavdelning, kan förbättras på neurointensiven. Inläggning/byte av ventrikeldränage sker på operationsbord och inte i patientens säng. Utvärdering av test: de flesta ventrikeldränage läggs nu på operationsbord. Vi använder längre ventrikeldränage som tunneleras minst 15 cm under huden. Utvärdering av test: beroende på kirurg tunneleras ventrikeldränagen olika långt. Följsamheten kan förbättras. Nya rutiner för rakning vid inläggning av ventrikeldränage. Utvärdering av test: följs. 3(111)

4 Stor återhållsamhet för spolning av ventrikeldränage. Om det ändå görs ska det dokumenteras i patientens journal. Utvärdering av test: spolning görs fortfarande, dock dokumenteras det bättre i patientjournalen. Olika förändringar för att underlätta barriärvård och hygienrutiner hos personalen, t ex handsprit på varje säng och krokar för läkarrockar utanför patientsalarna. Utvärdering av test: bra barriärvård på neurointensiven, kan förbättras på vårdavdelning. Krokar för läkarrockar finns och används delvis. Olika förändringar för att underlätta barriärvård och hygienrutiner. Utvärdering av test: uppsatta krokar för läkarrockar utanför patientsalarna används delvis. Handsprit på varje patientsäng används. Aktiviteter: Informationen om projektet och åtgärderna delades upp så att varje teammedlem ansvarade för en viss del av kliniken. Muntlig och skriftlig information gavs Ny ventrikeldränagemodell köptes in. Rutiner reviderades angående hårtvätt och övrig skötsel av ventrikeldränage. Krokar för läkarrockar utanför patientsalarna sattes upp. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi anser att patientantalet och tiden för mätningarna är för kort för att kunna fastställa några säkra slutsatser beträffande meningitfrekvensen hos patienterna med ventrikeldränage. Dock verkar projektet ha lett till en ökad medvetenhet om problemet hos medarbetarna och vi planerar att fortsätta mätningarna i framtiden och även med åtgärderna, om än i modifierad form. Kommentarer: Det vi lärt oss av projektet är att vi i ett tidigt skede borde ha utökat vår arbetsgrupp på hemmaplan, framför allt med representanter från operationsavdelningen. Operationsavdelningen fick till skillnad från de andra avdelningarna information om projektet i ett senare skede. Detta ledde enligt vår uppfattning till att följsamheten där blev sämre. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Bra metod för förbättringsarbete. Nackdelar Den är mycket resurs- och tidskrävande. Lärdomar Vi hade behövt vara fler i arbetsgruppen för att bättre kunna genomföra och utvärdera varje testcykel. 4(111)

5 Team: Karolinska Universitetsjukhuset Solna Thoraxintensiven Thoraxkliniken Syfte med deltagandet Att minska förekomst av ventilatorrelaterade pneumonier (VAP) på Thoraxintensiven, Karolinska Universitets Sjukhuset Teammedlemmar: Chefsjuksköterska, med. dr. Gunilla Barr, Leg sjuksköterska Susanne Hylander, Överläkare, Docent Anders Öwall, Överläkare, Prof. Jan van der Linden, Bakgrund och problem Under år 2004 slogs Thoraxenheterna vid Huddinge respektive Solna samman till en gemensam klinik vid Karolinska Universitetsjukhuset i Solna. Den tillhörande thoraxintensiven (THIVA) ombesörjer i huvudsaken postoperativ intensivvård för Thoraxkliniken (hjärt- och lungkirurgi) samt för Kärlkirurgiska Kliniken. Dessutom sköter THIVA intensivvårdspatienter för Kardiologkliniken i Solna. Därmed är THIVA en av Stockholms största intensivvårdsavdelningar. Flertalet av patienterna som vårdas vid THIVA behöver ventileras under en kortare eller längre tid via en ventilator. Därmed finns risken för att de drabbas av en VentilatorAssocierad Pneumoni (VAP) som inte skall förväxlas med definitionen av hospital aquired pneumonia (HAP). Incidens för HAP är 5-10/1000 inläggningar och därmed utgör HAP den näst vanligaste nosokomiala infektionen. HAP och VAP har en hög mortalitet, varierande mellan 20 och 70% enligt litteraturen. Vi genomförde en retrospektiv analys som visade att pneumonieincidensen vid THIVA i Solna år 2003 var 5.4 % (48/1076 patienter) respektive 5.3% mellan januari och oktober 2004 (43/801 patienter). Under år 2004 har rekommendationer publicerats i renommerade internationella medicinska tidskrifter för profylax mot HAP och VAP. För att kunna implementera dessa rekommendationer krävs utbildning, adekvat registrering och uppföljning. Vi tyckte att implementeringen av dessa rekommendationer sammanföll med intentionerna för VRISS och valde därför att sikta på att minska incidensen för VAP vid THIVA. Definition av VAP: Vi har följt svenskt intensivvårdsregisters (SIR) definition för VAP och som kräver att följande fem kriterier måsta vara uppfyllda: 1. Klinisk misstanke om pneumoni hos patient med invasiv ventilatorbehandling, uppkommen mer än 48 timmar efter intubation. 2. Nytillkommen eller tilltagande infiltrat på lungröntgen. 3. Temperatur > 38.5 C eller < 35.0 C 4. LPK > 10 x 10 9 /L eller < 3 x 10 9 /L 5. Purulent sekret från djupa luftvägar eller isolering av signifikant mängd patogena bakterier från luftvägssekret: > CFU/mL eller > CFU/mL BAL eller > 1000 CFU/mL skyddad borste 5(111)

6 Patogenes av HAP och VAP Faktorer som ökar sannolikheten för a) kolonisering av luftvägarna och magtarmkanalen b) Aspiration av kontaminerade vätskor och sekret ökar risken för VAP och HAP. Huvudsakligen rör det sig om infektioner med gramnegativa bakterier. Följande faktorer anses vara av betydelse för VAP och HAP: Aspiration Tracheotomi Patienttransporter Kronisk obstruktiv lungsjukdom ARDS Koma Tidigare antibiotika behandling Ålder > 60 år Skalltrauma Enteral nutrition Liggande position Nasogastrisk tub Reintubation Tillförsel av antacida eller H2-blockerare Figur 1 ovan sammanfattar patogenesen för VAP och HAP. Icke-farmakologiska åtgärder som har betydelse för att minska VAP och HAP: Undvikande av tracheal intubation/nippv 6(111)

7 Förkorta ventilationstiden Adekvat skolning av personal inkl. pedantisk handhygien Subglottisk sugning Oral ickenasal intubation Undvik onödiga manipulationer eller byten av ventilatorlangar Töm kondensat i ventilatorslangar/använd värmebefukare Halvsittande position Undvik stora volymer i magsäcken Handtvätt/desinfektion Farmakologiska åtgärder som har betydelse för att minska VAP och HAP: Undvikande av onödig H2-blockare och antacida (hellre sucralfat) Daglig dekolonisering av munhålan (klorhexidin) Profylaktisk antibiotikaanvändning Planerade byten av antibiotikaklass Kortare behandling med empiriskt antibiotikum Vaccinering mot ffa haemofilus influensa Att i möjligaste mån undvika blodtransfusioner Referens: Crit Care Med 2004;32: Mål: 1. Att minska förekomsten av ventilator associerad pneumoni med 50 % från till Minska förekomsten av pneumonier vid THIVA Mått: 1. Incidensen av VAP vid THIVA 2. Incidensen av pneumonier vid THIVA Hur gjordes mätningarna? Vi genomförde studien i två delar. Under första delen som varade mellan 19/10 19/ registrerades alla patienter som var inskrivna på THIVA tre gånger per dag enligt ett särskilt protokoll där diagnoskriterier för VAP prickades av ansvarig sjuksköterska vid varje arbetspass så länge patienten var inskriven på THIVA. Efter information och undervisning på THIVA om profylaktiska åtgärder mot VAP utfördes den andra registreringsperioden mellan Under den andra perioden användes det fulla protokollet där även de profylaktiska åtgärderna avprickas: Datum: Tid/Signatur: Pass/ fm Pass/em Pass/natt Definition: 0/X 0/X 0/X Klinisk misstanke Rtg diag Temp > Temp < LPK > 10 Purulent sekret Förebyggande: Pedantisk Handdesinfektion 7(111)

8 Tömning av kondens-resp.slangar Slangbyte Halvsittande 30C 0 Magsäck tömd Sugning: Alltid rena handskar Subglottis sugning Munhygien: Klorhexidinrengöring Andapsin Annat: Blodtransfusion Antibiotika Resultat: Förstudien under den första perioden före information och utbildning (19/10 19/ ) omfattade 110 patienter som kontrollerats efter ett förutbestämt protokoll. Av dessa 110 patienter utvecklade 8 st pneumonier (7.3%) och dessa fördelade sig på 4 stycken pneumonier per månad. Endast 2 av dessa 8 pneumonier kunde klassificeras som VAP (1.8%). Den andra studieperioden ( ) omfattade 286 patienter konsekutiva patienter som genomgått: Bukaortaneurysm (7), Koronaroperationer (129), Hjärtklaffoperationer (33), Kombinerade Klaff- och kranskärlsoperationer (117). Av dessa 286 patienter var 12 patienter intuberade > 48 h (4.1 %). Sammanlagt 21 pneumonier registrerades hos de 286 patienterna vilket ger en incidens på 7.3 %. Endast hos 3 patienter med pneumonier definierades som VAP vilket motsvarar en incidens på 1.0 %. Såldes hade 18 patienter (6.3 %) andra former av pneumonier. VAP inkluderar definitionsmässigt intubation > 48 timmar vilket ger en incidens av VAP på 25 % hos patienter som var intuberade > 48 timmar. Även om den sammanlagd incidensen för pneumoni var något högre under studieperioden 7.3 %, var den inte signifikant skild mot perioden jan 2003-okt 2004 (incidens 5.3 %). Förändringar som testats: Hypotesen var att vi genom information och kontroll av de profylaktiska åtgärder mot VAP enligt ett noggrant protokoll skulle kunna minska incidensen av VAP och andra typer av pneumonier. 8(111)

9 Sammanfattning för måluppfyllelse: Vårt mål har inte infriats. Kommentar: Resultaten visar att incidensen av VAP låg relativt konstant med en incidens på 1.8 % under förstudien och 1% under studieperioden (ingen signifikant skillnad). Inte heller incidensen av alla pneumonier skilde sig mellan förstudien och studieperioden med en incidens 7.3 % för båda. Dock var incidensen för andra typer av pneumonier mycket högre än för VAP, 6.3 % mot 1 % under studieperioden och därmed utgör VAP en liten del av vårdrelaterade pneumonier på THIVA (14 %). För de patienter som var intuberade mer än 48 timmar var dock incidensen för VAP hög, 25 %. Man kan spekulera över förklaringarna till dessa fynd. Några möjliga förklaringar kan vara: Vi uppnådde ingen effekt av informationen och åtgärdspaketet mot VAP. Detta kan i sin tur t.ex. bero på att a) många faktorer redan var införda före studien b) informationen och åtgärdspaketer var otillräcklig från VRISS-teamet c) en bristande förändringsvilja hos sjuksköterskor och läkare vid THIVA. För att bevisa eventuella effekter av ett åtgärdspaket mot VAP krävs en mycket stort antal patienter som passerar THIVA dvs. nuvarande underlag är för litet. Den mycket snäva tidsram som gavs för förstudien och studien av åtgärder ger inte utrymme för att kunna belägga effekten av åtgärderna ifall inte incidensen av infektionerna kan minskas drastiskt samtidigt som man utgår från en mycket hög incidensnivå. Andra reflektioner är att: vi bör ha kontinuerlig uppföljning av våra komplikationer i form av Q-sum analys. vi kanske bör förändra vårt sätt att använda antibiotika hos de patienter som ligger i respirator > 48 timmar eftersom incidensen här var så hög som 25%. vi bör överväga åtgärder för att korta respirator tiden och kanske därmed sänka VAP incidensen. incidensen av andra pneumonier än VAP var 6.3%. Detta bör föranleda reflektion över hur vi använder antibiotikaprofylax vid thoraxoperationer generellt, samt om någon av de andra åtgärderna som anses profylaktisk i att kunna minska HAP/VAP kan optimeras. Att arbeta med genombrott: Fördelar Det är ett incitament till att genomföra förändringsarbete där man kan hämta inspiration och idéer från andra grupper. Nackdelar Om man sätter för höga mål i relation till tidsramar och patientunderlag riskerar man att misslyckas med måluppfyllelsen vilket kan skapa negativa återverkningar i arbetsgruppen. 9(111)

10 Team: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Transplantationskirurgiska kliniken Syfte med deltagandet i Genombrott: Att förebygga överföring av meticillinresistenta staphylokocker (MRSA) inom enheten och att undvika onödig isoleringsvård vid överflyttning till hemsjukhusen. Teammedlemmar: Koordinator/sjuksköterska Lotta Edman, kontaktperson Chefsjuksköterska Gunilla Axén-Nyqvist Läkare William Bennet Bakgrund och problem: Vid Transplantationskirurgiska kliniken vårdas flera patientgrupper: immunhämmade som därför är extra utsatta för infektioner, patienter som har långa komplicerade vårdförlopp och upprepade antibiotikabehandlingar och dialysaccesspatienter som är en grupp med återkommande antibiotikabehandlingar och frekventa sjukvårdskontakter. Patienter av utländsk härkomst utgör en relativt stor andel av våra patienter, de har ibland kontakt med sjukvård i sina tidigare hemländer där problem med multiresistenta bakterier i vissa fall är stora. Vid enheten vårdar vi utomlänspatienter, framförallt vid levertransplantationer och barnnjurtransplantationer, det gäller vård både vid transplantationstillfället och vid uppföljning. Vissa inremitterande sjukhus uttrycker oro för MRSA och vid överflyttning till hemsjukhusen förekommer ibland onödig isoleringsvård i väntan på svar på MRSA-odling. Mål: Mått: % av patienterna skall odlas vid inläggning på avdelningen. Målet skall vara uppnått % följsamhet av sjukhusets klädregler. Målet skall vara uppnått Ökad användning av handdesinfektionsmedel. Målet skall vara uppnått % av utomlänspatienterna skall odlas inför utskrivning. Målet skall vara uppnått Andel patienter odlade vid inläggning på avdelningen mätt per tvåveckorsperiod. 2. Andel personal som följer sjukhusets klädregler mätt vid punktprevalenskontroller. 3. Beställd mängd handdesinfektionsmedel. 4. Andel utomlänspatienter odlade vid utskrivning mätt per månad. 10(111)

11 Hur gjordes mätningarna? 1. Samtliga patienter, exklusive dagvårdspatienterna, som lagts in per två veckor har granskats i datajournalen för att se huruvida de MRSA-odlats. 2. Fr.o.m har punktprevalenskontroller gjorts varje månad för att registrera hur stor andel av personal i patientnära arbete som följer sjukhusets klädregler. 3. Beställd mängd handdesinfektionsmedel enligt följesedlar per kvartal har räknats och anges i genomsnitt per månad. 4. Efter varje månad har de utomlänspatienter som varit aktuella för utskrivning granskats i datajournalen för att se huruvida de MRSA-odlats. Resultat: 1. Andel patienter odlade vid inläggning på avdelningen Målvärde: 100% Notering 1: Calicievirus på avd 2. Andel personal som följer sjukhusets klädregler Målvärde: 100% Mätningarna är gjorda vid punktprevalenskontroller 11(111)

12 3. Beställd mängd handdesinfektionsmedel rapporterat i genomsnitt per månad 4. Andel utomlänspatienter odlade vid utskrivning rapporterat månadsvis. Målvärde: 100% Förändringar som testats: Test 1. Införande av ny rutin - inodlingar Samtliga patienter (ej dagvårdspatienter, enligt PM) ska odlas från svalg, yttre delen av näsan samt från ljumsken, (samt vid riskfaktorer enligt vårdprogrammet) vid inläggning på avdelningen. Utvärdering av test: följss bra men kan förbättras ytterligare något Test 2. Införande av ny rutin utodlingar Samtliga utomlänspatienter med en vårdtid på mer än sju dagar ska odlas inför utskrivning. Utvärdering av test: fungerar inte bra, följsamheten behöver förbättras väsentligt. Test 3. Införande av patientbunden checklista Inledningsvis användes checklistan som påminnelse för alla patienter. Inodlandet kom igång på en bra nivå och vi beslutade att sluta använda den. Enligt personalens önskemål återinfördes checklistan men då fungerade det inte riktigt bra. Nu används den istället som påminnelse för utodling av utomlänspatienterna. Utvärdering av test: följsamheten behöver förbättras. 12(111)

13 Aktiviteter: * Muntlig och skriftlig information, inklusive affischering, PM och vårdprogram med signeringslista. Vårdhygien har informerat i olika personalgrupper om basala hygienrutiner och MRSA. * Hygienrond tillsammans med Vårdhygien är genomförd på avdelningen. * Vi har deltagit i sjukhusets punktprevalenskontroller av dels andel MRSA-odlade patienter med riskfaktorer dels handspritflaskor på patientsängarna. * Vi har monterat klädkrokar i anslutning till patientsalarna och värdeskåp invid skåpen för personalkläder, handspritflaskor uppsatta vid entredörren till avdelningen och till patientmatsalen. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Sammanfattningsvis så talar det för att vi har uppnått syftet; att bibehålla noll-nivån av överföring av MRSA inom enheten. Mål 1 har vi inte nått fullt ut, odlingsfrekvensen är i snitt 86 %. Räknar vi bort dalen under perioden med calicie så är andelen odlade 90 %. Odlingar är tagna vid cirka 250 vårdtillfällen och några tvärsäkra slutsatser kan vi inte dra, men vi har inte funnit några MRSA-bärare och det finns inget som talar för att incidensen är högre hos våra patienter. Fortsättningsvis kommer vi inrikta oss på att nå sjukhusets mål: 90 % odlade enligt vårdprogrammet (patienter med riskfaktorer). Mål 2 Klädreglerna följs väl av samtliga i avdelningspersonalen och de flesta av läkarna. Arbetet med information och påminnelser kommer att fortsätta och förhoppningsvis förbättras följsamheten ytterligare. Mål 3 Trenden är att handspritbeställningarna ökar, som vi antog. Under det senaste kvartalet inföll calicieutbrottet och det har antagligen ytterligare påverkat ökningen under denna period. Att använda handspritbeställning som mått är förstås grovt men visar förhoppningsvis en tendens. Mål 4 Kurvan för utodlingarna talar sitt tydliga språk. Vi är en bra bit ifrån målet. Möjligen påverkas resultatet av att det är relativt få patienter. Att checklistans (test 3) användande ändrats fram och tillbaka har troligen också påverkat. Diskussion pågår hur vi ska göra framåt och tydliga rutiner behöver tas fram. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Metoden ger en struktur till att bedriva förbättringsarbete och är en hjälp att driva arbetet framåt. Nackdelar Projekttiden har varit lite för kort. Mest givande Seminarierna, både föredragen och erfarenhetsutbytet med de andra teamen. Svårast Att hitta tiden. Lärdomar Att vi skulle utökat gruppen och vi blev återigen påminda om vikten av tydlighet och ihärdighet. 13(111)

14 Team: Nacka Närsjukhus Proxima AB Syfte med deltagandet i Genombrott: Teammedlemmar: Att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner hos patienter som genomgår kirurgisk legal abort och öka patienttryggheten hos dessa. Op.sjuksköterska/ Hygienansvarig Cecilia Nilsson, Kontaktperson Chefssjuksköterska Vårdavd. Lena Bengtsson Vice VD / Gynekolog Håkan Baehrendtz Bakgrund och problem: Nacka Närsjukhus Proxima är ett modernt närsjukhus som bedriver en prisvärd specialistvård av hög kvalitet. Vi bedriver vår verksamhet i huvudsak på uppdrag av Stockholms läns landsting. Verksamheten involverar bland annat ett femton tal specialistmottagningar, en Närakut, ett Ryggcentrum och en operationsenhet med vårdavdelning. Operationsavdelningen utför kirurgisk verksamhet inom gynekologi, allmänkirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, urologi samt öron-näsa-hals. Operationsavdelningen består av två delar. En är specialiserad på dagkirurgi, det vill säga mindre ingrepp med hemgång redan efter några timmar. Den andra är en avdelning för större kirurgiska ingrepp. De inneliggande patienterna tas om hand på vår vårdavdelning med plats för 20 patienter. Det utförs ca operationer/år. År 2004 utfördes 436 kirurgiska legala aborter. När vi inför VRISS-projektet tittade på förekomsten av infektioner fann vi genom befintlig infektionsregistrering och journalgranskning en del infektioner hos patienter som genomgått kirurgisk legal abort. Större delen var misstänkt bakteriell vaginos vilket kan leda till endometrit (inflammation av livmoderslemhinnan). Det ledde till att vi inriktade projektet på att minska andelen infektioner hos denna patientgrupp. Vi har sedan tidigare en infektionsregistrering, dels en enkät som patienterna skickar in 1 vecka efter operation och även en blankett som fylls i av läkare vid misstanke om infektion t.ex. vid återbesök eller akutbesök på vår Närakut. Mål: Mål:1.Minska andelen infektioner efter kirurgisk legal abort med 50%. Målet ska vara uppnått senast Nytt Mål 1 (050331): Att komma ner på en 0-nivå av infektioner efter kirurgisk legal abort. Målet ska vara uppnått senast Mål 2. 90% av patienterna ska känna sig trygga med det bemötande samt den vård och behandling de fått. Målet ska vara uppnått senast (111)

15 Mått: Balanserande mått: Är att det krävs extra personalresurser för återbesöken och telefonuppföljningen. Även att det tar extra tid att göra ett ultraljud peroperativt, dels att genomföra det och att hämta in ultraljudsapparat. Hur gjordes mätningarna? Mål 1: Vi har räknat andel infektioner via journalgranskning och via enkäter som fyllts i vid återbesök hos sjuksköterska och telefonuppföljning. Mål 2: Vi har räknat andel trygga patienter enligt nöjdhets enkät som fyllts i vid återbesök och telefonuppföljning. I enkäten fick patienterna fylla i en 4-gradig skala, mycket bra- bra- mindre bra- dåligt. De kunde även skriva dit eventuella kommentarer. Frågorna handlade både om bemötandet och om upplevelse på operation, återbesöket och telefonuppföljningen. Resultat: Infektioner efter kirurgisk legal abort Målvärde 6 %. Nytt målvärde fr o m = 0 % Notering: 1 Nytt målvärde fr o m (111)

16 Upplevelse av bemötande. Målvärde: 90 % Djupdykningen i början av diagrammet beror på att det endast var 1 patient och denna var missnöjd med bemötande. Upplevelse av återbesök till sjuksköterska. Målvärde 90 % Återbesök till sjuksköterska har inte permanentats då det inte fyllde någon särskild funktion. Upplevelse av uppföljningssamtal per telefon. Målvärde 90 % 16(111)

17 Telefonuppföljningen har inte permanentats då det var svårt att nå patienterna under lämpliga tider Förändringar som testats: Tester som utförts för att nå mål 1: 1. Ultraljud preoperativt, detta innebar att i samband med ingreppet görs ett vaginalt ultraljud för att konstatera att uterus är helt tömd. 2. Kaliumhydroxid test, vilket innebär att man droppar medlet på ett speculum innan man för in det i vagina. Kaliumhydroxidet fungerar så att det frisätter en odör ( anjovisdoft ) om det föreligger en bakteriell vaginos. 3. Undervisning i basala hygienrutiner. 4. Användning av plastförkläden vid kirurgisk legal abort, detta har permanentats. Tester som utförts för att nå mål 2 är: 1. Återbesök hos sjuksköterska, vid detta besök togs CRP, temp och man tog en klinisk anamnes. Dessutom fyllde patienten i enkät om infektion och bemötande. 2. Telefonkontakt efter 1 vecka, detta innebar att en sjuksköterska ringde upp patienten mobilt och ställde förutbestämda frågor om infektion och bemötande. Ingen av dessa tester har permanentats. Aktiviteter: Datainsamling av tidigare infektioner under år Information till samtliga personalkategorier via Proximabladet och på APT. Särskild information till berörda gynekologer. Redigering av patientenkäter. Redigering av infektionsregistreringsblankett. Redigering av Patientrådspapper. Redigering av abortjournalen. Hygienföreläsning för samtliga personalkategorier inom Proxima. 17(111)

18 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Mål:1.Minska förekomsten av infektioner efter kirurgisk legal abort med 50 %. Målet ska vara uppnått senast Nytt Mål 1 (050331): Att komma ner på en 0-nivå av infektioner efter kirurgisk legal abort. Målet ska vara uppnått senast Dessa mål har vi uppnått och har lyckats hålla oss på 0-nivå under ett antal månader. Mål 2: 90 % av patienterna ska känna sig trygga med det bemötande samt den vård och behandling de fått. Målet ska vara uppnått senast Här har inga tester permanentats p.g.a. att det krävs extra personalresurser till detta, däremot genomför vi årligen 4 patientenkäter där nöjdhetsgraden har en stor del så vi kan följa upp nöjdhetsgraden via denna. Detta ingår i styrkortet för Proxima AB. Kommentarer: Det är alltid svårt i alla organisationer att får tillräckligt med tid för att till 100 % genomföra tester och projekt, men vi tycker ändå att vi fått ganska bra gehör för att testa olika förändringar. En del har permanentats och andra har förkastats. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Att man gör något åt situationen och man får input från andra, nya tankebanor och arbetssätt. Dessutom att man i projektet kan testa i liten skala innan man inför en förändring. T.ex. genombrottsmetodiken som man kan applicera i andra sammanhang. Vi upplever vår arbetsplats som en förändringsvillig organisation. Nackdelar Vi har inte upplevt några större nackdelar på berörda enheter vid de olika testerna, alla har varit samarbetsvilliga och hjälpt till med de olika testerna. En nackdel är att man kan känna sig stressad inför månadsrapporter. Mest givande Att ha fått bolla idéer med andra team. Svårast Att formulera sig och att sätta ord på det man gör och tänker. Lärdomar Att man inte behöver blåsa på så stort utan börja i liten skala och nå bra resultat, även göra en test och sedan förkasta den utan att det blir problem. 18(111)

19 Team: Capio S:t Görans sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott: Att minska antal patienter med vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid kateter behandling på ett akutsjukhus i Stockholm. Teammedlemmar: Läkare Gunilla Wahlström, kontaktperson Bitr chefssjuksköt op. Viveka Lundén Ekelund Hygiensjuksköterska Monica Ling-Roos Diagram gjorda i samarbete med Anders Persson Bakgrund och problem: Capio S: t Görans sjukhus är ett av Stockholms akutsjukhus med 260 vårdplatser och ca medarbetare. I upptagningsområdet bor ca personer. Det flesta patienter inkommer akut och år 2004 besökte patienter akutmottagningen. Den vanligaste vårdrelaterade infektionen både nationellt och internationellt är urinvägsinfektion. Den dominerande orsaken till vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) anses vara kvarliggande kateter i urinblåsan. Vi har därför valt att studera detta område och har i vårt projekt definierat VUVI som de patienter som fått verifierade bakterier i urinen efter urinkateterbehandling och som dessutom behandlats med antibiotika. Vårt mål var initialt att minska antalet VUVI med 50 % på medicinklinikens 5 avdelningar. Resultatet av en första kartläggning på medicinkliniken visade att tre patienter fått VUVI under en två veckors period. Med en 50 % minskning enligt vårt mål, bedömdes detta som ett alltför litet material. Därför utökade vi vårt projekt att även omfatta klinikerna för kirurgi, ortopedi, och då katetrar på dessa kliniker ofta sätts inför operation även avdelningen för operation, narkos och akuten, dvs. sjukhusövergripande. Eftersom vårt projekt omfattade totalt 2600 patienter varav 215 fick kateter, har vi funnit det intressant att jämföra våra resultat med de nationella siffror som nyligen presenterats av A. Tammelin, Läkartidningen, 2005, 6: Mål: Övergripande Mål: Minska andel kateterrelaterad VUVI (vårdrelaterad urinvägsinfektion) med 50 % vid klinikerna för Medicin, Kirurgi och Ortopedi under perioden Mått: Övergripande Mått: Andel patienter med VUVI vid behandling med kvarliggande urinkateter. Andra Mått: Andel där analys med urinsticka före KAD (kvarliggande urinkateter) sättning utförts Andel där indikation är angiven vid KAD sättning Median liggtid för KAD Andel satta slutna urinuppsamlingssystem Följsamhet till basala hygienrutiner vid KAD sättning Hur gjordes mätningarna? - Förändringsidéer: tillfälliga rutiner med 1) urinstickeanalys innan KAD 2) angiven indikation 3) planerad liggtid 4) slutet urinuppsamlingssystem 5) ökad information kring basala hygienrutiner vid KAD sättning. - Samtliga testades i ett flertal PDSA cykler på alla kliniker, några av idéerna löpte parallellt 19(111)

20 - Utvärdering gjordes med prevalensmätningar (mätning under en specifik period). - För varje förändringsidé fyllde klinikerna i ett testformulär/protokoll. - Vid förändringsidé kring kontroll med urinsticka, inlånades mätapparatur för att undvika eventuella felläsningar och individuella tolkningar. - Inför aktiviteten/förändringsidén, följsamhet till basala hygienrutiner vid KAD sättning, valdes representanter som bedömde följsamheten på varje avdelning. - Alla våra resultat visas i grafer eller diagram. Första mätpunkten representerar kartläggningsmätning. Den nästkommande visar tre mätningar som är hopslagna för förändringsidéerna; urinsticka, indikation och liggtid. Den sista mätpunkten representerar prövandet av en tillfällig rutin med slutet urinuppsamlingssystem. Mätningarna är presenterade klinikvis. Den totala VUVI frekvensen samt följsamhet till basala hygienrutiner presenteras sjukhusövergripande. Resultat: Övergripande mål och resultat. Vårt projekt som var sjukhusövergripande (kirurgen, medicin, ortopeden och även avdelningen för narkos/operation samt akuten) hade mål satt till en 50 % minskning av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid KAD behandling under en tidsperiod av 9 månader, vilket vi även i stort sett uppnådde. Resultatet visar att mellan tidsperioden har infektionsfrekvensen gått från 6.9 % till 3.8 %. Infektionsfrekvensen på sjukhuset var totalt sett låg redan från början av projektet och är nu lägre än de siffror som analyserats nationellt. En stor del av sjukhusets ortopedpatienter opereras i ryggbedövning och ej full narkos. Detta medför att ett större antal patienter erhåller urinkateter inför operation jämfört med sjukhusets övriga avdelningar/klinker. Dock visar teamets resultat att totala andel patienter med KAD på ovanstående kliniker var låg. I snitt får ca 10 % av de inneliggande på sjukhuset KAD, vilket kan jämföras med nationella studier, som visat att KAD sätts vid motsvarande kliniker 2-3 ggr oftare. Under våra prevalensstudier var det totala antalet inneliggande patienter på klinikerna för kirurgi 691, medicin 1312 och ortopedi 604. Då patientunderlaget i våra tester således var relativt stort, bedömer vi våra data t.ex. den låga frekvensen patienter med KAD som signifikanta. Andel patienter med Vårdrelaterad Urinvägsinfektion Målvärde: < 3,5 % Kommentar: I figuren visas andel VUVI beräknade vid respektive mätpunkt på; 7 patienter med VUVI av 88 patienter med KAD, 3 patienter av 74 samt 2 patienter av (111)

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler 2014-01-16 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00,

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Uppsala-Örebro VRISS Slutrapporter 2009. Vårdrelaterade infektioner ska stoppas!

Uppsala-Örebro VRISS Slutrapporter 2009. Vårdrelaterade infektioner ska stoppas! Uppsala-Örebro VRISS Slutrapporter 2009 Vårdrelaterade infektioner ska stoppas! Uppsala Örebro VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste vårdskadorna

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 Sabina Almén Maria Appelroth AV-05 INLEDNING 3 FÖRBEREDELSER 3 Hur allt började 3 Anländer till Stockholm 3 PRAKTIKEN 3 DANDERYDS SJUKHUS 4 Respiratorcentret

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Infektionsverktyget - användarhandledning

Infektionsverktyget - användarhandledning Infektionsverktyget - användarhandledning Registrering av orsak till antibiotikaordination Syfte: Att minska antalet vårdrelaterade infektioner och följa upp antibiotikaanvändning. Följ: Rekommendationer

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

VRISS II Vårdrelaterade infektioner ska stoppas

VRISS II Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS II Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner är ett av de högst prioriterade områdena för patientsäkerhetsarbetet i svenska hälso- och sjukvård.

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Ventilator-associerad pneumoni

Ventilator-associerad pneumoni Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad 2009 06 16 Cecilia Engstrand Jenny Johansson Ventilator-associerad pneumoni -sammanställning av det preventiva omvårdnadsarbetet

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Teamet: Hans Berg, ort-läk (kontaktperson) Anneli Larsen, op-ssk Marie Bingselius, op-usk Lotta Petterson, ane-ssk

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Stöd för utformning av hygienplan

Stöd för utformning av hygienplan Stöd för utformning av hygienplan Nedan följer en del tips och verktyg som är tänkta att vara till hjälp i arbetet med upprättandet av hygienplanen. En utmaning är att få förståelse och följsamhet till

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Ren vård är säkrare vård

Ren vård är säkrare vård Ren vård är säkrare vård Erfarenheter från genombrottsprojektet VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Upplysningar

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst

Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Sökande Socialstyrelsen, 106 30 STOCKHOLM Motpart Stockholms

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

TiLL ORTOPEDEN AVD 9

TiLL ORTOPEDEN AVD 9 Ortopedkliniken Vrinnevisjukhuset VÄLKOMMEN TiLL ORTOPEDEN AVD 9 CKOC - Ortopedkliniken i Norrköping Verksamhetsidé Erbjuda en god ortopedisk hälso- och sjukvård Bedriva forskning och undervisning Alla

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Stramas presentation inför Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer