VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas"

Transkript

1 VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Under tiden april 2004 september 2005 pågick ett genombrottsbrottsprojekt i syfte att drastiskt reducera förekomsten av vårdrelaterade infektioner. 21 team fördelade över 9 landsting/regioner deltog. Denna skrift är en sammanställning av teamens slutrapporter. Rapporterna finns i elektronisk form på Klicka på VRISS Slutrapporter omgång 1. Mer information om projektet kan även lämnas av Sonia Wallin, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting tel nr Innehållsförteckning - Team Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Neurokirurgiska kliniken. 3 Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Thoraxkirurgiska kliniken 7 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Transplantationskir. kliniken. 13 Nacka Närsjukvård Proxima AB Capio S:t Göran. 23 Södersjukhuset, Intensivvårdsavd. 29 Kullbergska sjukhuset, Ortopedi Nyköpings lasarett, Ortopedkliniken 43 Universitetssjukhuset i Linköping, Neurokirurgiska klin. 49 Västerviks sjukhus, Ortopedkliniken 55 Sjukhuset i Varberg, Intensivvårdsavd. 63 Sjukhuset i Varberg, Ortopedkliniken.. 67 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Omr Hjärta-kärl med thoraxkirurgi.. 79 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Omr Sahlgrenska Ortopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Peritonealdialys, Njurmedicin.. 93 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Geriatrik NU-sjukvården i Uddevalla, Geriatrik Länsverksamheten Ortopedi i Värmland Kalix sjukhus, Intensivvårdsavd Gällivare sjukhus, Intensivvårdsavd (111)

2 Team: Karolinska universitetssjukhuset Solna, Neurokirurgiska kliniken Syfte med deltagandet i Genombrott: Teammedlemmar: Syftet var att minska förekomsten av Leg sjuksköterska Mona Eriksson, kontaktperson ventrikeldränagerelaterade meningiter på neurokirurgiska kliniken i Stockholm Leg sjuksköterska Frida Olsson, Läkare Annika Sunesson, Verksamhetschef Lars Wallstedt Bakgrund och problem: Neurokirurgiska kliniken i Solna har cirka 320 anställda och består av två vårdavdelningar, en veckovårdsavdelning en operationsavdelning samt en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning. Varje år får cirka 200 patienter på kliniken ett dränage inopererat i hjärnans ventrikelsystem ett ventrikeldränage. Detta görs för att man måste dränera ut likvor för att minska ett högt intrakraniellt tryck och/eller för att den normala likvorcirkulationen helt eller delvis är satt ur funktion till följd av t ex en subarachnoidal hjärnblödning. Problemet är att cirka 20% av dessa patienter drabbas av meningit till följd av sin dränagebehandling. Mål: Att minska frekvensen ventrikeldränagerelaterade meningiter med 50%. under perioden till Mått: Andel patienter som till följd av ventrikeldränagebehandling drabbats av meningit. Diagnostiska kriterier för meningit är: 1. inflammatorisk reaktion i likvor -Sp-LPK >5x106/L eller Sp-LPK/Sp-EPK >1:500 -laktat >2,8 mm/l 2. mikrobiologiska fynd, något av följande -växt av bakterier i likvor -positiv blododling 3. histopatologisk diagnos För säkerställd meningit krävs 1 (ettdera)+2 (ettdera) eller 3. För sannolik meningit vid negativ odling krävs Sp-LPK >50x106/L. Hur gjordes mätningarna? Varje månad granskades journalerna på samtliga patienter som fått ventrikeldränage. Utifrån våra meningitkriterier fastställdes sedan av läkare hur många procent av patienterna som drabbats av meningit. 2(111)

3 Resultat: Förekomst ventrikeldränage relaterad meningit uttryckt i procent. n= 136 Målvärde: < 10 % ventrikeldränagerelaterade meningiter. Vårt utgångsvärde (1), baserat på tre månaders mätningar 2004, var 20 % meningiter. Därefter har frekvensen varierat med ett högsta värde på 33 % (endast 6 patienter i april varav 2 st fick meningit) och som lägst 0 %. Dock kan inte någon säker minskning av meningitfrekvensen fastställas under mätperioden. Förändringar som testats: Tidig upptäckt av likvor läckage genom frekvent inspektion av huvudförbandet. Detta utförs av sjuksköterska. Utvärdering av test: görs, men kan förbättras. Vid likvor läckage ska läkare omedelbart kontaktas för snabb åtgärd av läckaget, t ex suturering eller justering av ventrikeldränaget. Utvärdering av test: läkare kontaktas nu snabbare än tidigare. Beroende på läkare och arbetsbelastning åtgärdas läckaget olika snabbt. Ett ventrikeldränage ska aldrig höjas för funktionskontroll. Utvärdering av test: följs, men görs ändå i något enstaka fall. Handsprit används minst en gång per arbetspass på alla patienter med ventrikeldränage. Utvärdering av test: följs delvis, kan förbättras. Tidigare tvätt runt ventrikeldränagets ingång/hårtvätt dag 3 efter operation och därefter var tredje dag. Utvärdering av test: bra följsamhet på vårdavdelning, kan förbättras på neurointensiven. Inläggning/byte av ventrikeldränage sker på operationsbord och inte i patientens säng. Utvärdering av test: de flesta ventrikeldränage läggs nu på operationsbord. Vi använder längre ventrikeldränage som tunneleras minst 15 cm under huden. Utvärdering av test: beroende på kirurg tunneleras ventrikeldränagen olika långt. Följsamheten kan förbättras. Nya rutiner för rakning vid inläggning av ventrikeldränage. Utvärdering av test: följs. 3(111)

4 Stor återhållsamhet för spolning av ventrikeldränage. Om det ändå görs ska det dokumenteras i patientens journal. Utvärdering av test: spolning görs fortfarande, dock dokumenteras det bättre i patientjournalen. Olika förändringar för att underlätta barriärvård och hygienrutiner hos personalen, t ex handsprit på varje säng och krokar för läkarrockar utanför patientsalarna. Utvärdering av test: bra barriärvård på neurointensiven, kan förbättras på vårdavdelning. Krokar för läkarrockar finns och används delvis. Olika förändringar för att underlätta barriärvård och hygienrutiner. Utvärdering av test: uppsatta krokar för läkarrockar utanför patientsalarna används delvis. Handsprit på varje patientsäng används. Aktiviteter: Informationen om projektet och åtgärderna delades upp så att varje teammedlem ansvarade för en viss del av kliniken. Muntlig och skriftlig information gavs Ny ventrikeldränagemodell köptes in. Rutiner reviderades angående hårtvätt och övrig skötsel av ventrikeldränage. Krokar för läkarrockar utanför patientsalarna sattes upp. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi anser att patientantalet och tiden för mätningarna är för kort för att kunna fastställa några säkra slutsatser beträffande meningitfrekvensen hos patienterna med ventrikeldränage. Dock verkar projektet ha lett till en ökad medvetenhet om problemet hos medarbetarna och vi planerar att fortsätta mätningarna i framtiden och även med åtgärderna, om än i modifierad form. Kommentarer: Det vi lärt oss av projektet är att vi i ett tidigt skede borde ha utökat vår arbetsgrupp på hemmaplan, framför allt med representanter från operationsavdelningen. Operationsavdelningen fick till skillnad från de andra avdelningarna information om projektet i ett senare skede. Detta ledde enligt vår uppfattning till att följsamheten där blev sämre. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Bra metod för förbättringsarbete. Nackdelar Den är mycket resurs- och tidskrävande. Lärdomar Vi hade behövt vara fler i arbetsgruppen för att bättre kunna genomföra och utvärdera varje testcykel. 4(111)

5 Team: Karolinska Universitetsjukhuset Solna Thoraxintensiven Thoraxkliniken Syfte med deltagandet Att minska förekomst av ventilatorrelaterade pneumonier (VAP) på Thoraxintensiven, Karolinska Universitets Sjukhuset Teammedlemmar: Chefsjuksköterska, med. dr. Gunilla Barr, Leg sjuksköterska Susanne Hylander, Överläkare, Docent Anders Öwall, Överläkare, Prof. Jan van der Linden, Bakgrund och problem Under år 2004 slogs Thoraxenheterna vid Huddinge respektive Solna samman till en gemensam klinik vid Karolinska Universitetsjukhuset i Solna. Den tillhörande thoraxintensiven (THIVA) ombesörjer i huvudsaken postoperativ intensivvård för Thoraxkliniken (hjärt- och lungkirurgi) samt för Kärlkirurgiska Kliniken. Dessutom sköter THIVA intensivvårdspatienter för Kardiologkliniken i Solna. Därmed är THIVA en av Stockholms största intensivvårdsavdelningar. Flertalet av patienterna som vårdas vid THIVA behöver ventileras under en kortare eller längre tid via en ventilator. Därmed finns risken för att de drabbas av en VentilatorAssocierad Pneumoni (VAP) som inte skall förväxlas med definitionen av hospital aquired pneumonia (HAP). Incidens för HAP är 5-10/1000 inläggningar och därmed utgör HAP den näst vanligaste nosokomiala infektionen. HAP och VAP har en hög mortalitet, varierande mellan 20 och 70% enligt litteraturen. Vi genomförde en retrospektiv analys som visade att pneumonieincidensen vid THIVA i Solna år 2003 var 5.4 % (48/1076 patienter) respektive 5.3% mellan januari och oktober 2004 (43/801 patienter). Under år 2004 har rekommendationer publicerats i renommerade internationella medicinska tidskrifter för profylax mot HAP och VAP. För att kunna implementera dessa rekommendationer krävs utbildning, adekvat registrering och uppföljning. Vi tyckte att implementeringen av dessa rekommendationer sammanföll med intentionerna för VRISS och valde därför att sikta på att minska incidensen för VAP vid THIVA. Definition av VAP: Vi har följt svenskt intensivvårdsregisters (SIR) definition för VAP och som kräver att följande fem kriterier måsta vara uppfyllda: 1. Klinisk misstanke om pneumoni hos patient med invasiv ventilatorbehandling, uppkommen mer än 48 timmar efter intubation. 2. Nytillkommen eller tilltagande infiltrat på lungröntgen. 3. Temperatur > 38.5 C eller < 35.0 C 4. LPK > 10 x 10 9 /L eller < 3 x 10 9 /L 5. Purulent sekret från djupa luftvägar eller isolering av signifikant mängd patogena bakterier från luftvägssekret: > CFU/mL eller > CFU/mL BAL eller > 1000 CFU/mL skyddad borste 5(111)

6 Patogenes av HAP och VAP Faktorer som ökar sannolikheten för a) kolonisering av luftvägarna och magtarmkanalen b) Aspiration av kontaminerade vätskor och sekret ökar risken för VAP och HAP. Huvudsakligen rör det sig om infektioner med gramnegativa bakterier. Följande faktorer anses vara av betydelse för VAP och HAP: Aspiration Tracheotomi Patienttransporter Kronisk obstruktiv lungsjukdom ARDS Koma Tidigare antibiotika behandling Ålder > 60 år Skalltrauma Enteral nutrition Liggande position Nasogastrisk tub Reintubation Tillförsel av antacida eller H2-blockerare Figur 1 ovan sammanfattar patogenesen för VAP och HAP. Icke-farmakologiska åtgärder som har betydelse för att minska VAP och HAP: Undvikande av tracheal intubation/nippv 6(111)

7 Förkorta ventilationstiden Adekvat skolning av personal inkl. pedantisk handhygien Subglottisk sugning Oral ickenasal intubation Undvik onödiga manipulationer eller byten av ventilatorlangar Töm kondensat i ventilatorslangar/använd värmebefukare Halvsittande position Undvik stora volymer i magsäcken Handtvätt/desinfektion Farmakologiska åtgärder som har betydelse för att minska VAP och HAP: Undvikande av onödig H2-blockare och antacida (hellre sucralfat) Daglig dekolonisering av munhålan (klorhexidin) Profylaktisk antibiotikaanvändning Planerade byten av antibiotikaklass Kortare behandling med empiriskt antibiotikum Vaccinering mot ffa haemofilus influensa Att i möjligaste mån undvika blodtransfusioner Referens: Crit Care Med 2004;32: Mål: 1. Att minska förekomsten av ventilator associerad pneumoni med 50 % från till Minska förekomsten av pneumonier vid THIVA Mått: 1. Incidensen av VAP vid THIVA 2. Incidensen av pneumonier vid THIVA Hur gjordes mätningarna? Vi genomförde studien i två delar. Under första delen som varade mellan 19/10 19/ registrerades alla patienter som var inskrivna på THIVA tre gånger per dag enligt ett särskilt protokoll där diagnoskriterier för VAP prickades av ansvarig sjuksköterska vid varje arbetspass så länge patienten var inskriven på THIVA. Efter information och undervisning på THIVA om profylaktiska åtgärder mot VAP utfördes den andra registreringsperioden mellan Under den andra perioden användes det fulla protokollet där även de profylaktiska åtgärderna avprickas: Datum: Tid/Signatur: Pass/ fm Pass/em Pass/natt Definition: 0/X 0/X 0/X Klinisk misstanke Rtg diag Temp > Temp < LPK > 10 Purulent sekret Förebyggande: Pedantisk Handdesinfektion 7(111)

8 Tömning av kondens-resp.slangar Slangbyte Halvsittande 30C 0 Magsäck tömd Sugning: Alltid rena handskar Subglottis sugning Munhygien: Klorhexidinrengöring Andapsin Annat: Blodtransfusion Antibiotika Resultat: Förstudien under den första perioden före information och utbildning (19/10 19/ ) omfattade 110 patienter som kontrollerats efter ett förutbestämt protokoll. Av dessa 110 patienter utvecklade 8 st pneumonier (7.3%) och dessa fördelade sig på 4 stycken pneumonier per månad. Endast 2 av dessa 8 pneumonier kunde klassificeras som VAP (1.8%). Den andra studieperioden ( ) omfattade 286 patienter konsekutiva patienter som genomgått: Bukaortaneurysm (7), Koronaroperationer (129), Hjärtklaffoperationer (33), Kombinerade Klaff- och kranskärlsoperationer (117). Av dessa 286 patienter var 12 patienter intuberade > 48 h (4.1 %). Sammanlagt 21 pneumonier registrerades hos de 286 patienterna vilket ger en incidens på 7.3 %. Endast hos 3 patienter med pneumonier definierades som VAP vilket motsvarar en incidens på 1.0 %. Såldes hade 18 patienter (6.3 %) andra former av pneumonier. VAP inkluderar definitionsmässigt intubation > 48 timmar vilket ger en incidens av VAP på 25 % hos patienter som var intuberade > 48 timmar. Även om den sammanlagd incidensen för pneumoni var något högre under studieperioden 7.3 %, var den inte signifikant skild mot perioden jan 2003-okt 2004 (incidens 5.3 %). Förändringar som testats: Hypotesen var att vi genom information och kontroll av de profylaktiska åtgärder mot VAP enligt ett noggrant protokoll skulle kunna minska incidensen av VAP och andra typer av pneumonier. 8(111)

9 Sammanfattning för måluppfyllelse: Vårt mål har inte infriats. Kommentar: Resultaten visar att incidensen av VAP låg relativt konstant med en incidens på 1.8 % under förstudien och 1% under studieperioden (ingen signifikant skillnad). Inte heller incidensen av alla pneumonier skilde sig mellan förstudien och studieperioden med en incidens 7.3 % för båda. Dock var incidensen för andra typer av pneumonier mycket högre än för VAP, 6.3 % mot 1 % under studieperioden och därmed utgör VAP en liten del av vårdrelaterade pneumonier på THIVA (14 %). För de patienter som var intuberade mer än 48 timmar var dock incidensen för VAP hög, 25 %. Man kan spekulera över förklaringarna till dessa fynd. Några möjliga förklaringar kan vara: Vi uppnådde ingen effekt av informationen och åtgärdspaketet mot VAP. Detta kan i sin tur t.ex. bero på att a) många faktorer redan var införda före studien b) informationen och åtgärdspaketer var otillräcklig från VRISS-teamet c) en bristande förändringsvilja hos sjuksköterskor och läkare vid THIVA. För att bevisa eventuella effekter av ett åtgärdspaket mot VAP krävs en mycket stort antal patienter som passerar THIVA dvs. nuvarande underlag är för litet. Den mycket snäva tidsram som gavs för förstudien och studien av åtgärder ger inte utrymme för att kunna belägga effekten av åtgärderna ifall inte incidensen av infektionerna kan minskas drastiskt samtidigt som man utgår från en mycket hög incidensnivå. Andra reflektioner är att: vi bör ha kontinuerlig uppföljning av våra komplikationer i form av Q-sum analys. vi kanske bör förändra vårt sätt att använda antibiotika hos de patienter som ligger i respirator > 48 timmar eftersom incidensen här var så hög som 25%. vi bör överväga åtgärder för att korta respirator tiden och kanske därmed sänka VAP incidensen. incidensen av andra pneumonier än VAP var 6.3%. Detta bör föranleda reflektion över hur vi använder antibiotikaprofylax vid thoraxoperationer generellt, samt om någon av de andra åtgärderna som anses profylaktisk i att kunna minska HAP/VAP kan optimeras. Att arbeta med genombrott: Fördelar Det är ett incitament till att genomföra förändringsarbete där man kan hämta inspiration och idéer från andra grupper. Nackdelar Om man sätter för höga mål i relation till tidsramar och patientunderlag riskerar man att misslyckas med måluppfyllelsen vilket kan skapa negativa återverkningar i arbetsgruppen. 9(111)

10 Team: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Transplantationskirurgiska kliniken Syfte med deltagandet i Genombrott: Att förebygga överföring av meticillinresistenta staphylokocker (MRSA) inom enheten och att undvika onödig isoleringsvård vid överflyttning till hemsjukhusen. Teammedlemmar: Koordinator/sjuksköterska Lotta Edman, kontaktperson Chefsjuksköterska Gunilla Axén-Nyqvist Läkare William Bennet Bakgrund och problem: Vid Transplantationskirurgiska kliniken vårdas flera patientgrupper: immunhämmade som därför är extra utsatta för infektioner, patienter som har långa komplicerade vårdförlopp och upprepade antibiotikabehandlingar och dialysaccesspatienter som är en grupp med återkommande antibiotikabehandlingar och frekventa sjukvårdskontakter. Patienter av utländsk härkomst utgör en relativt stor andel av våra patienter, de har ibland kontakt med sjukvård i sina tidigare hemländer där problem med multiresistenta bakterier i vissa fall är stora. Vid enheten vårdar vi utomlänspatienter, framförallt vid levertransplantationer och barnnjurtransplantationer, det gäller vård både vid transplantationstillfället och vid uppföljning. Vissa inremitterande sjukhus uttrycker oro för MRSA och vid överflyttning till hemsjukhusen förekommer ibland onödig isoleringsvård i väntan på svar på MRSA-odling. Mål: Mått: % av patienterna skall odlas vid inläggning på avdelningen. Målet skall vara uppnått % följsamhet av sjukhusets klädregler. Målet skall vara uppnått Ökad användning av handdesinfektionsmedel. Målet skall vara uppnått % av utomlänspatienterna skall odlas inför utskrivning. Målet skall vara uppnått Andel patienter odlade vid inläggning på avdelningen mätt per tvåveckorsperiod. 2. Andel personal som följer sjukhusets klädregler mätt vid punktprevalenskontroller. 3. Beställd mängd handdesinfektionsmedel. 4. Andel utomlänspatienter odlade vid utskrivning mätt per månad. 10(111)

11 Hur gjordes mätningarna? 1. Samtliga patienter, exklusive dagvårdspatienterna, som lagts in per två veckor har granskats i datajournalen för att se huruvida de MRSA-odlats. 2. Fr.o.m har punktprevalenskontroller gjorts varje månad för att registrera hur stor andel av personal i patientnära arbete som följer sjukhusets klädregler. 3. Beställd mängd handdesinfektionsmedel enligt följesedlar per kvartal har räknats och anges i genomsnitt per månad. 4. Efter varje månad har de utomlänspatienter som varit aktuella för utskrivning granskats i datajournalen för att se huruvida de MRSA-odlats. Resultat: 1. Andel patienter odlade vid inläggning på avdelningen Målvärde: 100% Notering 1: Calicievirus på avd 2. Andel personal som följer sjukhusets klädregler Målvärde: 100% Mätningarna är gjorda vid punktprevalenskontroller 11(111)

12 3. Beställd mängd handdesinfektionsmedel rapporterat i genomsnitt per månad 4. Andel utomlänspatienter odlade vid utskrivning rapporterat månadsvis. Målvärde: 100% Förändringar som testats: Test 1. Införande av ny rutin - inodlingar Samtliga patienter (ej dagvårdspatienter, enligt PM) ska odlas från svalg, yttre delen av näsan samt från ljumsken, (samt vid riskfaktorer enligt vårdprogrammet) vid inläggning på avdelningen. Utvärdering av test: följss bra men kan förbättras ytterligare något Test 2. Införande av ny rutin utodlingar Samtliga utomlänspatienter med en vårdtid på mer än sju dagar ska odlas inför utskrivning. Utvärdering av test: fungerar inte bra, följsamheten behöver förbättras väsentligt. Test 3. Införande av patientbunden checklista Inledningsvis användes checklistan som påminnelse för alla patienter. Inodlandet kom igång på en bra nivå och vi beslutade att sluta använda den. Enligt personalens önskemål återinfördes checklistan men då fungerade det inte riktigt bra. Nu används den istället som påminnelse för utodling av utomlänspatienterna. Utvärdering av test: följsamheten behöver förbättras. 12(111)

13 Aktiviteter: * Muntlig och skriftlig information, inklusive affischering, PM och vårdprogram med signeringslista. Vårdhygien har informerat i olika personalgrupper om basala hygienrutiner och MRSA. * Hygienrond tillsammans med Vårdhygien är genomförd på avdelningen. * Vi har deltagit i sjukhusets punktprevalenskontroller av dels andel MRSA-odlade patienter med riskfaktorer dels handspritflaskor på patientsängarna. * Vi har monterat klädkrokar i anslutning till patientsalarna och värdeskåp invid skåpen för personalkläder, handspritflaskor uppsatta vid entredörren till avdelningen och till patientmatsalen. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Sammanfattningsvis så talar det för att vi har uppnått syftet; att bibehålla noll-nivån av överföring av MRSA inom enheten. Mål 1 har vi inte nått fullt ut, odlingsfrekvensen är i snitt 86 %. Räknar vi bort dalen under perioden med calicie så är andelen odlade 90 %. Odlingar är tagna vid cirka 250 vårdtillfällen och några tvärsäkra slutsatser kan vi inte dra, men vi har inte funnit några MRSA-bärare och det finns inget som talar för att incidensen är högre hos våra patienter. Fortsättningsvis kommer vi inrikta oss på att nå sjukhusets mål: 90 % odlade enligt vårdprogrammet (patienter med riskfaktorer). Mål 2 Klädreglerna följs väl av samtliga i avdelningspersonalen och de flesta av läkarna. Arbetet med information och påminnelser kommer att fortsätta och förhoppningsvis förbättras följsamheten ytterligare. Mål 3 Trenden är att handspritbeställningarna ökar, som vi antog. Under det senaste kvartalet inföll calicieutbrottet och det har antagligen ytterligare påverkat ökningen under denna period. Att använda handspritbeställning som mått är förstås grovt men visar förhoppningsvis en tendens. Mål 4 Kurvan för utodlingarna talar sitt tydliga språk. Vi är en bra bit ifrån målet. Möjligen påverkas resultatet av att det är relativt få patienter. Att checklistans (test 3) användande ändrats fram och tillbaka har troligen också påverkat. Diskussion pågår hur vi ska göra framåt och tydliga rutiner behöver tas fram. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Metoden ger en struktur till att bedriva förbättringsarbete och är en hjälp att driva arbetet framåt. Nackdelar Projekttiden har varit lite för kort. Mest givande Seminarierna, både föredragen och erfarenhetsutbytet med de andra teamen. Svårast Att hitta tiden. Lärdomar Att vi skulle utökat gruppen och vi blev återigen påminda om vikten av tydlighet och ihärdighet. 13(111)

14 Team: Nacka Närsjukhus Proxima AB Syfte med deltagandet i Genombrott: Teammedlemmar: Att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner hos patienter som genomgår kirurgisk legal abort och öka patienttryggheten hos dessa. Op.sjuksköterska/ Hygienansvarig Cecilia Nilsson, Kontaktperson Chefssjuksköterska Vårdavd. Lena Bengtsson Vice VD / Gynekolog Håkan Baehrendtz Bakgrund och problem: Nacka Närsjukhus Proxima är ett modernt närsjukhus som bedriver en prisvärd specialistvård av hög kvalitet. Vi bedriver vår verksamhet i huvudsak på uppdrag av Stockholms läns landsting. Verksamheten involverar bland annat ett femton tal specialistmottagningar, en Närakut, ett Ryggcentrum och en operationsenhet med vårdavdelning. Operationsavdelningen utför kirurgisk verksamhet inom gynekologi, allmänkirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, urologi samt öron-näsa-hals. Operationsavdelningen består av två delar. En är specialiserad på dagkirurgi, det vill säga mindre ingrepp med hemgång redan efter några timmar. Den andra är en avdelning för större kirurgiska ingrepp. De inneliggande patienterna tas om hand på vår vårdavdelning med plats för 20 patienter. Det utförs ca operationer/år. År 2004 utfördes 436 kirurgiska legala aborter. När vi inför VRISS-projektet tittade på förekomsten av infektioner fann vi genom befintlig infektionsregistrering och journalgranskning en del infektioner hos patienter som genomgått kirurgisk legal abort. Större delen var misstänkt bakteriell vaginos vilket kan leda till endometrit (inflammation av livmoderslemhinnan). Det ledde till att vi inriktade projektet på att minska andelen infektioner hos denna patientgrupp. Vi har sedan tidigare en infektionsregistrering, dels en enkät som patienterna skickar in 1 vecka efter operation och även en blankett som fylls i av läkare vid misstanke om infektion t.ex. vid återbesök eller akutbesök på vår Närakut. Mål: Mål:1.Minska andelen infektioner efter kirurgisk legal abort med 50%. Målet ska vara uppnått senast Nytt Mål 1 (050331): Att komma ner på en 0-nivå av infektioner efter kirurgisk legal abort. Målet ska vara uppnått senast Mål 2. 90% av patienterna ska känna sig trygga med det bemötande samt den vård och behandling de fått. Målet ska vara uppnått senast (111)

15 Mått: Balanserande mått: Är att det krävs extra personalresurser för återbesöken och telefonuppföljningen. Även att det tar extra tid att göra ett ultraljud peroperativt, dels att genomföra det och att hämta in ultraljudsapparat. Hur gjordes mätningarna? Mål 1: Vi har räknat andel infektioner via journalgranskning och via enkäter som fyllts i vid återbesök hos sjuksköterska och telefonuppföljning. Mål 2: Vi har räknat andel trygga patienter enligt nöjdhets enkät som fyllts i vid återbesök och telefonuppföljning. I enkäten fick patienterna fylla i en 4-gradig skala, mycket bra- bra- mindre bra- dåligt. De kunde även skriva dit eventuella kommentarer. Frågorna handlade både om bemötandet och om upplevelse på operation, återbesöket och telefonuppföljningen. Resultat: Infektioner efter kirurgisk legal abort Målvärde 6 %. Nytt målvärde fr o m = 0 % Notering: 1 Nytt målvärde fr o m (111)

16 Upplevelse av bemötande. Målvärde: 90 % Djupdykningen i början av diagrammet beror på att det endast var 1 patient och denna var missnöjd med bemötande. Upplevelse av återbesök till sjuksköterska. Målvärde 90 % Återbesök till sjuksköterska har inte permanentats då det inte fyllde någon särskild funktion. Upplevelse av uppföljningssamtal per telefon. Målvärde 90 % 16(111)

17 Telefonuppföljningen har inte permanentats då det var svårt att nå patienterna under lämpliga tider Förändringar som testats: Tester som utförts för att nå mål 1: 1. Ultraljud preoperativt, detta innebar att i samband med ingreppet görs ett vaginalt ultraljud för att konstatera att uterus är helt tömd. 2. Kaliumhydroxid test, vilket innebär att man droppar medlet på ett speculum innan man för in det i vagina. Kaliumhydroxidet fungerar så att det frisätter en odör ( anjovisdoft ) om det föreligger en bakteriell vaginos. 3. Undervisning i basala hygienrutiner. 4. Användning av plastförkläden vid kirurgisk legal abort, detta har permanentats. Tester som utförts för att nå mål 2 är: 1. Återbesök hos sjuksköterska, vid detta besök togs CRP, temp och man tog en klinisk anamnes. Dessutom fyllde patienten i enkät om infektion och bemötande. 2. Telefonkontakt efter 1 vecka, detta innebar att en sjuksköterska ringde upp patienten mobilt och ställde förutbestämda frågor om infektion och bemötande. Ingen av dessa tester har permanentats. Aktiviteter: Datainsamling av tidigare infektioner under år Information till samtliga personalkategorier via Proximabladet och på APT. Särskild information till berörda gynekologer. Redigering av patientenkäter. Redigering av infektionsregistreringsblankett. Redigering av Patientrådspapper. Redigering av abortjournalen. Hygienföreläsning för samtliga personalkategorier inom Proxima. 17(111)

18 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Mål:1.Minska förekomsten av infektioner efter kirurgisk legal abort med 50 %. Målet ska vara uppnått senast Nytt Mål 1 (050331): Att komma ner på en 0-nivå av infektioner efter kirurgisk legal abort. Målet ska vara uppnått senast Dessa mål har vi uppnått och har lyckats hålla oss på 0-nivå under ett antal månader. Mål 2: 90 % av patienterna ska känna sig trygga med det bemötande samt den vård och behandling de fått. Målet ska vara uppnått senast Här har inga tester permanentats p.g.a. att det krävs extra personalresurser till detta, däremot genomför vi årligen 4 patientenkäter där nöjdhetsgraden har en stor del så vi kan följa upp nöjdhetsgraden via denna. Detta ingår i styrkortet för Proxima AB. Kommentarer: Det är alltid svårt i alla organisationer att får tillräckligt med tid för att till 100 % genomföra tester och projekt, men vi tycker ändå att vi fått ganska bra gehör för att testa olika förändringar. En del har permanentats och andra har förkastats. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Att man gör något åt situationen och man får input från andra, nya tankebanor och arbetssätt. Dessutom att man i projektet kan testa i liten skala innan man inför en förändring. T.ex. genombrottsmetodiken som man kan applicera i andra sammanhang. Vi upplever vår arbetsplats som en förändringsvillig organisation. Nackdelar Vi har inte upplevt några större nackdelar på berörda enheter vid de olika testerna, alla har varit samarbetsvilliga och hjälpt till med de olika testerna. En nackdel är att man kan känna sig stressad inför månadsrapporter. Mest givande Att ha fått bolla idéer med andra team. Svårast Att formulera sig och att sätta ord på det man gör och tänker. Lärdomar Att man inte behöver blåsa på så stort utan börja i liten skala och nå bra resultat, även göra en test och sedan förkasta den utan att det blir problem. 18(111)

19 Team: Capio S:t Görans sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott: Att minska antal patienter med vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid kateter behandling på ett akutsjukhus i Stockholm. Teammedlemmar: Läkare Gunilla Wahlström, kontaktperson Bitr chefssjuksköt op. Viveka Lundén Ekelund Hygiensjuksköterska Monica Ling-Roos Diagram gjorda i samarbete med Anders Persson Bakgrund och problem: Capio S: t Görans sjukhus är ett av Stockholms akutsjukhus med 260 vårdplatser och ca medarbetare. I upptagningsområdet bor ca personer. Det flesta patienter inkommer akut och år 2004 besökte patienter akutmottagningen. Den vanligaste vårdrelaterade infektionen både nationellt och internationellt är urinvägsinfektion. Den dominerande orsaken till vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) anses vara kvarliggande kateter i urinblåsan. Vi har därför valt att studera detta område och har i vårt projekt definierat VUVI som de patienter som fått verifierade bakterier i urinen efter urinkateterbehandling och som dessutom behandlats med antibiotika. Vårt mål var initialt att minska antalet VUVI med 50 % på medicinklinikens 5 avdelningar. Resultatet av en första kartläggning på medicinkliniken visade att tre patienter fått VUVI under en två veckors period. Med en 50 % minskning enligt vårt mål, bedömdes detta som ett alltför litet material. Därför utökade vi vårt projekt att även omfatta klinikerna för kirurgi, ortopedi, och då katetrar på dessa kliniker ofta sätts inför operation även avdelningen för operation, narkos och akuten, dvs. sjukhusövergripande. Eftersom vårt projekt omfattade totalt 2600 patienter varav 215 fick kateter, har vi funnit det intressant att jämföra våra resultat med de nationella siffror som nyligen presenterats av A. Tammelin, Läkartidningen, 2005, 6: Mål: Övergripande Mål: Minska andel kateterrelaterad VUVI (vårdrelaterad urinvägsinfektion) med 50 % vid klinikerna för Medicin, Kirurgi och Ortopedi under perioden Mått: Övergripande Mått: Andel patienter med VUVI vid behandling med kvarliggande urinkateter. Andra Mått: Andel där analys med urinsticka före KAD (kvarliggande urinkateter) sättning utförts Andel där indikation är angiven vid KAD sättning Median liggtid för KAD Andel satta slutna urinuppsamlingssystem Följsamhet till basala hygienrutiner vid KAD sättning Hur gjordes mätningarna? - Förändringsidéer: tillfälliga rutiner med 1) urinstickeanalys innan KAD 2) angiven indikation 3) planerad liggtid 4) slutet urinuppsamlingssystem 5) ökad information kring basala hygienrutiner vid KAD sättning. - Samtliga testades i ett flertal PDSA cykler på alla kliniker, några av idéerna löpte parallellt 19(111)

20 - Utvärdering gjordes med prevalensmätningar (mätning under en specifik period). - För varje förändringsidé fyllde klinikerna i ett testformulär/protokoll. - Vid förändringsidé kring kontroll med urinsticka, inlånades mätapparatur för att undvika eventuella felläsningar och individuella tolkningar. - Inför aktiviteten/förändringsidén, följsamhet till basala hygienrutiner vid KAD sättning, valdes representanter som bedömde följsamheten på varje avdelning. - Alla våra resultat visas i grafer eller diagram. Första mätpunkten representerar kartläggningsmätning. Den nästkommande visar tre mätningar som är hopslagna för förändringsidéerna; urinsticka, indikation och liggtid. Den sista mätpunkten representerar prövandet av en tillfällig rutin med slutet urinuppsamlingssystem. Mätningarna är presenterade klinikvis. Den totala VUVI frekvensen samt följsamhet till basala hygienrutiner presenteras sjukhusövergripande. Resultat: Övergripande mål och resultat. Vårt projekt som var sjukhusövergripande (kirurgen, medicin, ortopeden och även avdelningen för narkos/operation samt akuten) hade mål satt till en 50 % minskning av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid KAD behandling under en tidsperiod av 9 månader, vilket vi även i stort sett uppnådde. Resultatet visar att mellan tidsperioden har infektionsfrekvensen gått från 6.9 % till 3.8 %. Infektionsfrekvensen på sjukhuset var totalt sett låg redan från början av projektet och är nu lägre än de siffror som analyserats nationellt. En stor del av sjukhusets ortopedpatienter opereras i ryggbedövning och ej full narkos. Detta medför att ett större antal patienter erhåller urinkateter inför operation jämfört med sjukhusets övriga avdelningar/klinker. Dock visar teamets resultat att totala andel patienter med KAD på ovanstående kliniker var låg. I snitt får ca 10 % av de inneliggande på sjukhuset KAD, vilket kan jämföras med nationella studier, som visat att KAD sätts vid motsvarande kliniker 2-3 ggr oftare. Under våra prevalensstudier var det totala antalet inneliggande patienter på klinikerna för kirurgi 691, medicin 1312 och ortopedi 604. Då patientunderlaget i våra tester således var relativt stort, bedömer vi våra data t.ex. den låga frekvensen patienter med KAD som signifikanta. Andel patienter med Vårdrelaterad Urinvägsinfektion Målvärde: < 3,5 % Kommentar: I figuren visas andel VUVI beräknade vid respektive mätpunkt på; 7 patienter med VUVI av 88 patienter med KAD, 3 patienter av 74 samt 2 patienter av (111)

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler 2014-01-16 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00,

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Förebygga sårinfektioner efter operation. Förebygga kirurgiska komplikationer

Förebygga sårinfektioner efter operation. Förebygga kirurgiska komplikationer Förebygga sårinfektioner efter operation Förebygga kirurgiska komplikationer VÄRNAMO SJUKVÅRDSOMRÅDE Deltagare Karin Svensson, kirurgkliniken Ann-Christine Borg, ortopedkliniken Pär Lindblad, anestesiavdelning

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

Definition av vårdrelaterad infektion

Definition av vårdrelaterad infektion 2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.

De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar. De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar. Genombrottsprojekt på Medicinkliniken 2015-2016 Namn Profession Maria Unnervik Verksamhetsutvecklare Ricarda Poulaki Patientsäkerhetsansvarig

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Problem, behov och förebyggande åtgärder Eva Melander, Verksamhetschef, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvården värsta risken för VRI och utbrott.

Läs mer

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. 2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet

Läs mer

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-02-25 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget

Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget 2014-03-27 1 (5) Vård och omsorg Emelie Ljunggren Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fått en del frågor från landstingen om hur kraven som

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Teamet Förbättringsmodellen Kartläggningen enligt 5P Målformulering Förbättringsidéer Coach En specialissjuksköterska

Läs mer

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Tappningsrutiner vid perioperativ vård 2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer