Ett 70-tal personer deltog i konferensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett 70-tal personer deltog i konferensen"

Transkript

1 Idékonferens om äldre och läkemedel Det råder ingen tvekan om att många äldre behöver sina läkemedel. Men det är inte ovanligt att man har för många olika mediciner och det saknas en hel del kunskap om äldres läkemedelsanvändning. Detta och mycket annat diskuterades vid denna idékonferens. Ett 70-tal personer deltog i konferensen som arrangerades av KOALAgruppen. KOALA är en förkortning för Kommunikation, Organisation och Attityder kring äldres LäkemedelsAnvändning. Gruppen består av representanter från Sahlgrenska Akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionens läkemedelskommitté, Apoteket AB, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, primärvården i Göteborg och FoU i Väst/GR. Gruppen har påbörjat och planerar att starta fler forskningsprogram kring äldres läkemedelsanvändning. Nollvision Konferensen inleddes av SU:s kvalitetsdirektör Marianne Olsson och Barbro Westerholm, före detta generaldirektör vid Socialstyrelsen och ordförande i SPF. - I definitionen om våld och övergrepp av äldre har man lagt in vanvård och vanvård kan även röra läkemedelsbehandling. Från patientens utgångspunkt blir det fel alltför ofta och då upplever man det som vanvård. Via skattesedeln lägger vi årligen 20 miljarder på läkemedel. Konsekvenserna för skattepåsen av felaktig läkemedelsbehandling är uppskattningsvis cirka 17 miljarder kronor, säger Barbro Westerholm. Hon efterlyser en nollvision i läkemedelssäkerhetsarbetet. För att nå dit finns en hel del att göra. Hon hänvisade till landstingsrevisorerna i Stockholm, som pekar på att läkarna inte verkar ha klart för sig vilka läkemedel, doser och läkemedelskombinationer som utgör en risk för äldre patienter. Barbro Westerholm vill ha en nollvision för läkemedelssäkerhetsarbetet, på samma sätt som redan fi nns på trafi kområdet. - Läkare har inte fått utbildning i att göra rätt! Sedan 1995 behöver inte allmänläkare ha utbildning i geriatrik, trots att det är den största patientgrupp man har i primärvården. Mindre än fem procent av läkarnas utbildningstid ägnas åt läkemedel. Utbildningen är dessutom stuprörsbetonad, man får ingen utbildning i att behandla patienter med psykiska, neurologiska och hjärt-kärlsjukdomar samtidigt och då är det inte så konstigt att det blir fel. Tiden att gå igen läkemedelsbehandlingen tillsammans med patienten är också begränsad, säger Barbro Westerholm. Hon avslutade sitt inledningsanförande med en fallbeskrivning av en 88-årig kvinna. - Vi trodde att hon skulle dö förra sommaren. Men när vi kom på besök efter semestern var hon inte på sitt rum och vi fick höra att hon nog var nere på gården och tränade! En ny doktor, som hade gått igenom läkemedelslistorna, hade minskat ner så att hon bara hade kvar ett läkemedel. Inga sömn- eller smärtlindrande preparat längre. Nu hade hon vaknat, personalen sa att hon nu var riktigt trevlig! Denna kvinna har någon gång under resans gång fått sömnmedel och sedan lugnade medel och så rutschade det utför. Den äldres möte med systemet - Vems behov tillgodoses: producentens eller konsumentens? Uppföljning och utvärdering ägnas oftast verksamheter ur ett producentperspektiv eller professionsperspektiv, inom ett lagsystem eller med fokus på sjukdomar/behandling/ rehabinsatser. Detta är visst kunskap men snuttifierad ur den funktionsnedsatta, sjuka, svaga och beroende människans perspektiv, säger Ulla Gurner, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholm. I hennes studier karakteriseras hemtjänsten av regel- och tidsbestämda insatser, utförda av utbytbar personal. Hemtjänsten får svårt att svara upp mot konsumenternas behov, utan sammankoppling med husläkare och distriktssköterskor. Primärvården är inte organiserad att tillsammans med hemtjänst ansvara för medicinska, omvårdnads- och omsorgsbehov i kvarbo, ta helhetsansvar för behandling och uppföljning av läkemedel. Ulla Gurner efterlyser verklighetsbeskrivningar ur konsumentens perspektiv, om sammantagna effekter och konsekvenser av hur vårdens och omsorgens producenter organiserar. Rapporten Styckevis och delt handlar om vård och omsorg för multisjuka äldre i kvarbo (människor som har behov av samlat omhändertagande där man bor). Metoden som användes gick ut på att intervjua en grupp multisjuka äldre och med deras tillåtelse ta kontakt med anhöriga, vårdpersonal, använda ett särskilt läkemedelsenkätformulär, läkemedelslistor, registerdata, journaler, signeringslistor, dokumentation vid utskrivning med mera. Personerna i den undersökta gruppen hade tio läkemedel i snitt och i medeltal tre läkemedelsrelaterade problem per person. Problemorsakerna var brister i ordination och uppföljning, brist på överensstämmelse i läkemedelslistan

2 mellan olika huvudmän och patientens faktiska läkemedelsanvändning. Ulla Gurner beskrev ett fall med en 80- årig man med en lång läkemedelslista: - En reflektion var att indikation saknades för vissa preparat. Flera av hans läkemedel framkallar yrsel och blodtrycksfall, mannen saknar adekvat behandling mot hjärtsvikt, han lider av obehandlad yrsel, behandlingslängd saknas i journalen, och det finns behov av uppföljning och omprövning. Den här mannen behöver särskilt boende och social samvaro, hans oro leder honom till sjukvårdens akutmottagning och så behöver han en läkemedelsgenomgång. Hennes åtgärdsförslag handlar både om kompetensutveckling och organisation: - Den person som arbetar med äldre med sammansatta behov (vårdbiträden, distriktssköterskor, primärvårdsläkare och så vidare) behöver tillåtas att utveckla kompetens. Det krävs en helhetslösning med gemensam styrning, prioritering, finansiering och kompetensutveckling med god arbetsledning där de går och står, inte att de skickas iväg och sedan kommer tillbaka till samma bristande organisation, säger Ulla Gurner. - Detta verkar handla om dålig organisation. Hur går man vidare? Det krävs ett politisk initiativ för att ändra detta systemfel, säger en person i publiken. - Närvårdscentralen i Hökarängen är ett exempel på att det inte handlar om några stora organisationsförändringar. Där har landsting och kommun skjutit till resurser båda två och tillsatt en gemensam verksamhetschef. Det går att fixa till inom den struktur vi har idag, säger Ulla Gurner. - Vi omprövar varje biståndsbeslut var sjätte månad för då tror vi att vi rider spärr mot vissa överdrifter. Vi har ett jättestort arbete när vi ställer om mot att bo hemma längre, vi har lagt ut boservicen på åtta företag, våra anställda ska bara ägna sig åt omvårdnad. Vi ser ett jättearbete framför oss med läkemedel, det är därför vi är här idag, säger Ralf Lorentzon som sitter i publiken. Han är ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Mölndal. - Mitt arbete har förändrats under senare år. Tidigare var jag hos brukaren och kunde se förändringar som yrsel och dålig Ulla Gurner aptit, idag får jag bara den informationen via andra personer. Därför tycker jag att man ska satsa mer på undersköterskans och sjukvårdsbiträdets kompetens, säger en annan person i publiken. - Det här systemet måste bygga på baslinjepersonalen. De måste hitta kompisarna som jobbar i de andra stuprören och mötas i gemensamma diskussioner. Och avvikelserapporteringen måste lyftas fram. Ni vet i luftrummet bland flygplanen, där blir man hyllad om man upptäcker ett fel. I hemtjänsten blir man inte upplyft och betraktad som duktig när man rapporterar att något inte funkar, det behövs goda ledare som ser detta och kan ta kontakt med andra ledare i andra stuprör, avslutar Ulla Gurner. Hur ser problemet ut från läkarens horisont? - Vi utbildas till att behärska vårt specialistområde. De gamla med många diagnoser går till många specialiserade doktorer som kan sitt område perfekt. Men det finns inte tillräckligt med kunskap på tvären och då är det en skyldighet för oss som har allmänperspektivet att hjälpa våra kollegor att vidga sitt seende. Jag som läkare har fri förskrivningsrätt till den som söker och har behov. Jag har en skyldighet att informera, dokumentera och följa upp. Men hur kan jag som läkare ta enskilt ansvar när jag inte ens vet om patienten kommer att köpa ut läkemedlet, om patienten alls kommer att ta det och i så fall så som jag ordinerat? Vad säger att patienten inte går till andra läkare också och får andra läkemedel? Det får jag aldrig veta, men som doktor måste jag våga bygga förtroende och öppenhet mellan mig och patienten, säger Kerstin Hulter Åsberg som är överläkare och ordförande i Läkemedelskommittén i Landstinget i Uppsala län. Hon beskriver idealbilden för hur kommunikationen mellan läkare och patient går till i fråga om läkemedel och behovet av en ny idealbild: - Det finns en idealbild som bygger på öppen dialog. Men det förutsätter att patienten kan medverka, samtala och också träffar samma läkare. Vid återförandet till samma person säkras kvaliteten och kunskapsutveckling sker. Får jag inte se patienten igen har jag inte lärt mig något av fallet. Vi lär oss så länge vi lever i detta yrke av de människor vi möter och de resultat vi får.

3 - Jag brukar säga till våra underläkare att de ofta kan göra stora förändringar bara de tar ansvar för uppföljningen, säger Kerstin Hulter Åsberg. Äldre, sjuka patienter lever inte upp till den här idealbilden och många doktorer kan inte ersätta idealbilden med en annan bild. Därför behövs en ny idealbild. Själva läkemedelsbehandlingen och uppföljningen kommer att se annorlunda ut med den nya idealbilden, även för den svårbehandlade gruppen multisjuka med många diagnoser och behov av läkemedel. En annan aspekt på insamling av kunskap om läkemedelsanvändning handlar om att man tidigare talat om att kvinnor inte rekryterats till läkemedelsstudier, men det stämmer inte längre. Däremot är äldre fortfarande underrepresenterade och det kan vara svårt att rekrytera dem till läkemedelsforskning. - Men då behöver vi skaffa kunskap på andra sätt! Ulla Gurner har beskrivit hur man med kartläggning kan beskriva hur det ser ut för den här gruppen, hur man lyfter fram och synliggör och får idéer om var de springande punkterna är. En annan bra metod är biverkningsrapporter. Det är ett oslagbart sätt för att skaffa mer kunskap om läkemedel. Men vi har en stor underrapportering av biverkningar. Detta är en kunskapskälla som vem som helst av oss kan ta initiativ till att öka på genom att rapportera mera. Vi kan också använda fallbeskrivningar mycket mer. Det är ett urgammalt sätt för att öka kunskapen i vården. Jag brukar också säga till våra underläkare att de ofta kan göra stora förändringar bara de tar ansvar för uppföljningen. Följ upp för att se hur det går, i och med att man gör uppföljning kan man rätta till om det inte lyckas, säger Kerstin Hulter Åsberg. Ointresse Ett annat problem är läkares (o)intresse för äldres läkemedelsanvändning: - En vanlig attityd är att jag är ortopedkirurg och jag skriver inte ut några läkemedel till äldre. Men inom kirurgi, ortopedi, psykiatri, medicin och andra specialiteter vårdar man ofta personer som är 80 år och äldre. De patienterna står redan på läkemedel när de kommer in och de får mer när de ligger inne. Det är en resa att få folk som tror att de inte behandlar dessa människor och ordinerar läkemedel att se att de faktiskt gör det, säger Kerstin Hulter Åsberg. Hon önskar också att läkare i högre utsträckning tänkte på andra alternativ än läkemedel. Och så efterlyser hon en helhetsbild av patienten. - Min grundläggande uppgift som läkare är att bota sjukdom och lindra lidande. Så fort jag möter någon som klagar vill jag åtgärda, varför inte då ett läkemedel som jag fått mycket information och marknadsföring kring? Men kanske ska vi försöka med en ny tanke kan det finnas en icke-farmakologisk lösning? Den här förstoppningen kanske beror på mat och inaktivitet? Oron kanske inte ska behandlas med lugnande medel utan istället ska den medicin som ger oron tas bort? Samtidigt är det självklart så att många gamla människor som har många sjukdomar har nytta av medicinerna - i perioder, men inte alltid. Antibiotika ordinerar vi på det sättet, tidsbegränsat. Så borde vi göra oftare. Eller snabbt utvärdera effekter och bieffekter men då måste vi ha en ordning som stödjer denna uppföljning. Vi måste överbrygga den subspecialisering som skett och som är bra i andra sammanhang, men följden blir att de här doktorerna sitter med olika pusselbitar av information om mig och vem har då helhetsbilden? Socialstyrelsen säger att gamla har rätt till en doktor som har helhetsansvar. Då säger den enskilda allmänläkaren: hur ska jag kunna ta ansvar för vad alla specialister hittar på? - Man ska pressa läkare på om det finns indikation för den här behandlingen. Det kanske fanns för fem år sedan, men idag? Ett lösenord som jag ska inpränta är:

4 Ompröva! Det är alltid rätt att ompröva, patienten blir bättre ibland och sämre ibland och det är viktigt att följa de olika skeendena. Saknas indikation ska ett läkemedel inte förskrivas, säger Kerstin Hulter Åsberg. - De flesta rider på att sjuksköterskan ska titta på läkemedel och ge indikationer till läkare. Hur ska vi få läkarna att brinna för detta, undrar Annika Linder som sitter i publiken. Hon arbetar som MAS i Backa. - Verksamhetschefer måste skapa kommunikationskanaler. Enskilda läkare kan berätta att med en bra sjuksköterska funkar det jättebra, på ett ställe med hög personalomsättning händer ingenting och då är man som doktor ganska hjälplös, säger Kerstin Hulter Åsberg. - SPF har gjort en bra insats kring läkemedelskunskap. En idé var att de bad medlemmar att ta med ett litet kort med fem frågor till läkaren: Varför får jag? Vilken effekt? Hur länge ska jag ta det? Vilken dos? Kan jag ta det som naturläkemedel? Då får man svar på viktiga frågor, framhåller Sten Landahl, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin och medlem i KOALAnätverket. - Hur söker man de här stimulansmedlen för att genomföra läkemedelsgenomgångar, undrar en person i publiken. - Propositionen behandlas av riksdagen i maj eller juni, därefter ska frågan om finansiering lösas, säger Barbro Westerholm. - Jag hade en patient som ville att jag skulle komma och rensa bland medicinerna. När jag tittade genom listan kunde jag kanske se indikationen för några preparat. Vissa läkare hade förlängt vad andra gjort. Det krävs mod som allmänläkare att stryka vad specialister förskrivit, berättar Karin Fröjd i publiken. Hon är geriatriker och har tidigare verkat som allmänläkare. Vad är kommunens roll egentligen? - Min lärdom är att det hjälper inte att tycka att de andra ska ändra sig. Det börjar med mig själv och det jag kan göra här och nu. Sedan jag började som vårdlärare på 70-talet har jag varit intresserad av för vem. För vems skull gör vi det vi gör i vår verksamhet? Icke sällan gör vi det för kunskapsområdet, professionen eller oss själva. På ålderdomshemmet vattnar man blommorna medan gummorna vissnar. Det är viktigt att inte bara tänka på att göra saker rätt utan satsa på att göra rätt saker i vår snuttifierade värld där mycket handlar om att studera detaljer och göra det rätt. MAS-funktionen kvalitetssäkrar för att det ska bli rätt i delen och ska så göra, men i vår iver att göra små saker rätt kanske vi ibland tappar bort att göra rätt saker: Att göra det lilla rätt kan ibland leda till fel i helheten, säger Lisa Källén som är socialchef i Kungälv. Hon gav därefter ett kommunalt perspektiv på äldres läkemedelsanvändning: - Kommunen har ett stort ansvar för multisjuka äldre idag. I Kungälv ger vi läkemedel mer än en halv miljon gånger per år - lågt räknat - i hemmet eller särskilda boenden. På det har vi knappt 200 avvikelserapporteringar. En stor utmaning för oss är anhöriga som vill ta ansvar. Det är svårt av integritetsskäl att lägga sig i hur man ska göra med utdelande av läkemedel när anhöriga vill dela ut medicin. Ett annat problem är läkartillgången, läkarbyte och läkares kompetens. De brukare vi har i särskilda boenden idag är sjukare än de som bodde på sjukhem på 90-talet. Allmänläkarkompetens är nog bra, men den särskilda kompetens som de här väldigt sjuka behöver har allmänläkarna inte. Det krävs gedigen geriatrisk kompetens för att klara de här patienterna. Den bästa hävstång vi kan få för bättre läkemedelsbehandling för äldre är regelbundna läkemedelsgenomgångar. Alla doser vi delar ut varje dag är en personalkrävande arbetsinsats. Därför har vi ställt frågan till primärvården: Kan man inte använda preparat som man inte behöver använda så ofta? Primärvården säger att de pillren är dyrare och tar därför det som passar deras läkemedelsbudget bäst, men det får alltså konsekvenser i andra delar av verksamheten, säger Lisa Källén. För att kommunerna ska klara sin del av uppgiften krävs ökad kunskap. - Jag tror på att lyssna på en berättelse. Att ringa in det riktigt viktiga istället för det potentiellt enkla. Det potentiellt enkla är att studera delar utifrån frågor vi tycker är adekvata. Genom berättelser får vi oerhört mycket information och fångar då det riktigt viktiga. I det riktigt viktiga lyssnar man på berättelser från vårdpersonal, patienter och anhöriga. Detta måste kombineras med ökad grad av evidensbaserat arbete och där har socialtjänsten inte någon god tradition. Vi måste ta reda på resultat från andra håll och utforska verkligheten där vi är och så som den uppfattas av patienten. Inom kommunen behöver vi bli bättre på vad det är man inte kan. Socialtjänsten har en tradition av att vara självtillräcklig. Behöver vi andra är det utifrån en bild vi gjort. Vi behöver ta in kunskap om sånt vi själva inte kan, säger Lisa Källén. - Kan inte vi MASar få öronmärkta pengar från regeringshåll för att göra läkemedelsgenomgångar? Hur har Kungälv finansierat sina genomgångar, frågar en person i publiken. - Vi har haft det i projektform. Jag kan arbeta med den budgetram jag har men även ta upp frågan i GR som ett viktigt utvecklingsområde. Och naturligtvis jobba med den lokala nämnden och förvaltningen. Flera av er andra som är här idag kan lyfta frågan på nationell nivå, säger Lisa Källén. - Vi har sett sjukhem där man gjort läkemedelsgenomgångar. Efter ett år är man tillbaka i samma situation igen. När vi sätter in ett läkemedel måste vi också ha en plan för hur vi sätter ut det, säger Ulla Gurner. - Egentligen blir läkemedelsgenomgångarna en kompensation för brist på läkarkontinuitet. Vem ska göra uppföljning? Genomgångar är inte dåliga men ersätter inte det som är grundproblemet, säger en läkare i publiken. - I min organisation önskar man sig genomgångar men också specialistkompetenta läkare som ger kontinuitet. Jag tror inte att läkemedelsgenomgångar kan ersätta allt annat, säger Lisa Källén. - Jag saknar riskanalyser i vardagen, som man har i akutvården. När man skriver ut ett preparat måste de som är närmast patienten veta vad de ska leta efter och när de ska signalera till sjuksköterskan, säger Orica Lundgren som sitter i publiken. Hon är MAS i Härryda. - Äldrevården fungerar som slasktratt för dåligt utbildad personal. Vi har ingen möjlighet att studera det vi ska, undersköterskorna har inte alltid möjlighet idag att göra de observationer som krävs, säger en annan person i publiken. - Det finns en del till i detta, ett visst motstånd i socialtjänsten sedan Ädel-reformen att inse att många av brukarna är så sjuka som

5 de är. Det får inte vara den maktkamp som varit mellan sjukvård och socialtjänst och kanske att man haft en boendeideologi med starkt fokus på boende och fått gott och blandat i särskilda boendeformer, med allsköns människor med olika behov där, säger Lisa Källén. - Vi har jobbat med läkemedelsgenomgångar och haft inne en doktor och apotekare och de pengarna var snabbt intjänade. Det bör vara ett incitament för de som bestämmer, säger en person i publiken som är sjuksköterska på ett äldreboende. - Ett annat problem är att våra elever undrar varför de ska ha kunskaper om farmaka: Ingen lyssnar ju på oss på den nivån vi är, säger en vårdlärare i publiken. Parallella idéseminarier Under eftermiddagen erbjöds fyra parallella idéseminarier. Vid en återsamling redogjordes kort för de presentationer och diskussioner som förts där. Hur ser äldres upplevelser av läkemedelsanvändning ut? Det här seminariet baserades på en intervjustudie med äldre som vårdats på Alingsås lasarett. Studien har genomförts av Rebecka Arman vid FoU i Väst/GR. Carina Löfström, seminarievärd vid detta seminarium, är forskare vid FoU i Väst/ GR och Handelshögskolan i Göteborg. - Personerna som ingår i studien var ganska aktiva, vilket påverkat resultaten. Alla intervjupersoner hade stor tillit till läkemedlen, de såg inga andra alternativ, hade stor tillit till läkarnas kompetens och ibland tilltro endast till läkare men inte den övriga sjukvården. Personerna i studien upplevde inte så många problem, möjligen logistiken när man åkte in akut och medicinerna var kvar hemma. Och detta med att komma ihåg att ta tabletter. Många hade kommit på olika knep för att lösa det. Vid seminariet diskuterade vi att det hade varit bra om överrapporteringssystem eller dylikt fungerade bättre läkarna emellan. Vi pratade också om fortsatt forskning, en aspekt kan vara genusperspektivet. Kan det skilja sig åt hur man blir bemött? Vi pratade också om att fokusera andra grupper, detta var 75+, kanske de som är yngre med många läkemedel eller gruppen ännu äldre? Vi var mycket inne på om detta är en generationsfråga och om vi själva kommer att göra annorlunda? När vi är sjuka är vi i en annan position än nu när vi är friska, avslutade Carina Löfström. Läkemedelsberättelse ett redskap för att minimera risker för överföringsfel? Vid det här seminariet var Anders Carlsten, forskningschef vid Apoteket AB, seminarievärd och han redogjorde för seminariet: - Åsa Bondesson, apotekare och doktorand vid Lunds universitet och Lydia Holmdahl, läkare vid akutsjukvården vid Lunds universitetssjukhus presenterade ett arbetssätt för överföring av information om varför ändringar gjorts i läkemedelsordinationen när patienten varit inne på sjukhus. Innan systemet med läkemedelsberättelser infördes så ringde patienter och anhöriga hela tiden, nu har det slutat ringa. En läkemedelsberättelse är tillgänglig för både patienten och dennes primärvårdsläkare. Läkemedelsberättelsen minskar risken för att fel och missförstånd uppkommer. Tiden är inne för en gemensam läkemedelslista och tydlig beskrivning och motivering till alla ändringar som gjorts. Ett dokument som patienten också har tillgång till. Åsa och Lydia har också lyckats sälja in metoden på ett bra sätt. - Vi presenterade metoden som en studie. En fördel med universitetssjukhus är att om man kan visa vetenskapliga data så har man öppet mål. Vi har kunnat visa att om patienten får en läkemedelsberättelse så halveras antal fel och antal besök i vården, berättade de. Äldrecentrum ett sätt att i praktiken hantera läkemedelsfrågor? Ingegerd Foss, projektledare för Äldrecentrum och Christer Johansson, geriatriker vid Östra sjukhuset, höll i seminariet. Seminarievärd var Sten Landahl, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin. - Äldrecentrum har funnits under cirka ett år. Det är en samverkan mellan två stadsdelar, primärvården och Östra sjukhuset i Göteborg, främst geriatriken. Tanken från början var att skapa en kontaktpunkt för äldre personer över 65 år som har svårt att hitta till läkare och snurrar runt i systemet och till slut Anders Carlsten, Sten Landahl, Carina Löfström och Lisa Källén redogjorde för de parallella seminarier där de varit seminarievärdar.

6 hamnar på akutintaget. Syftet var att minska akutintagen och skapa ökad trygghet. Under normal arbetstid finns ett telefonnummer att ringa och man får cirka 12 telefonsamtal per dag i nuläget. Samtalen handlar om felaktigheter i fråga om läkemedel, att man glömt att ta medicin eller feldoserat. Det kan också handla om att man behöver ha hjälp med förlängning av recept för att man inte fått tag på ordinarie läkare. Många behöver bara stödsamtal, de ringer och frågar om läkemedel som de vet allt om men de tycker att det är trevligt att ha någon att prata med. På seminariet såg många Äldrecentrum som en nödlösning för att ordinarie system inte fungerar som det ska. Man önskar istället bättre kommunikation, till exempel mellan hemtjänst och hemsjukvård. Brister i informationsöverföringen diskuterades också, berättade seminarievärden Sten Landahl. Fungerar läkemedelsgenomgångar även i hemsjukvården? Seminariet hölls av Åke Eriksson, distriktsläkare och geriatriker vid vårdcentralen i Stenungsund, Susanne Mirshahi, apotekare Apoteket AB region Väst och Kjersti Revling, sjuksköterska vid hemsjukvården i Stenungsund. I Stenungsund har man provat att göra läkemedelsgenomgångar inom hemsjukvården hos patienter i ordinärt boende. Seminarievärden Lisa Källén berättade: - Det man lärt sig är att det är krångligare i eget boende för där är aktörerna fler. En allmän omprövning måste göras oavsett läkemedelsgenomgång eller ej. Genom genomgångarna har man kunnat minska på läkemedlen. Det går inte att se att det var stora nackdelar med att sänka läkemedelsantalet. Läkemedelskostnaderna sjönk också. Genomgångarna har lett till ökad medvetenhet om läkemedel, dess effekter och användning. Det är en pedagogisk vinst, personalen blir mer medveten och alert och rapporterar mer. En viktig lärdom är också att allt inte behöver behandlas med läkemedel. Annat kan göras också: stödstrumpor, stavgång, insatser från sjukgymnaster med mera. Summering av dagen - När man arbetar för att nå en nollvision när det gäller läkemedelssäkerheten måste man bygga det man gör på kunskap. I den politiska sfären är det pengar som talar mer än medmänsklighet, tyvärr. Ska man nå en vision ska man identifiera hindren. Vi har talat om stuprör, snuttifiering, frånvaro av diagnos, den egna budgeten e t c. Debatten har tidigare handlat så mycket om vårdkedjor, men det har fört oss bort från att insatser behöver göras samtidigt av flera. Mycket är bra i äldrepropositionen, men återigen är det ett duttande med pengar lite här och var. Kommer de pengarna att göra avsedd nytta? Den stora nyttan kanske är hur vi samordnar de professionella resurser vi har, säger Barbro Westerholm. - Vi har ett bra system för mig som i grunden är vid god hälsa. Blir jag akut sjuk får jag den hjälp jag behöver. Men det löpande bandet passar inte för de äldre multisjuka. Vi har det så fint arrangerat Styckevis och delt (vilket är namnet på en rapport som Ulla Gurner skrivit). En annan av hennes rapporter heter Dirigent saknas. Hon liknar patienterna vid en konsertpublik som kommit för att lyssna till Beethovens femma: - Vi har hela orkestern; slutenvård, öppenvård e t c. De behärskar respektive uppgift till fullo, men de spelar inte tillsammans. Hemtjänsten har dålig utbildning på sina instrument, biståndshandläggarna spelar på men avskärmade från primärvården. Primärvården å sin sida spelar lite jazzigt och stort och har ett omfattande uppdrag. Det är problem i olika orkestersektioner och i ett sådant läge skulle man inte spara in på dirigenten. En dirigent där vi lägger pengar, bedriver verksamhet gemensamt, prioriterar och så vidare. Har vi en dirigent kan vi lära oss att spela tillsammans. Text & Bild: Märit Malmberg Nord och Nicholas Singleton, FoU i Väst/GR.

7 - Läkemedel är viktigare än man trodde. Egentligen borde man kontrollera mera. Det kostar mycket pengar också, det är möjligt att man bör ta upp det i nämnden, säger Margareta Krakowski som sitter i vård- och omsorgsnämnden i Mölndal. - Efter en sådan här dag förstår man terminologin bättre och det gör det lättare att föra en diskussion. Det är en komplex bild, men jag är här för att lära, säger Ralf Lorentzon, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Mölndal. - Det här var en viktig dag som gav många tankeställare. Vi är beroende av varandra i landsting och kommun! När vi på sjukhuset för över patienter måste vi ha ett helhetstänk och se till att vi skickar med tillräckligt med information. Där har vi stora påverkansmöjligheter. Samtidigt känns mycket svårt att omsätta i praktiken. Det finns så mycket bra forskning men hur ska man få ut det, säger Kerstin Hagström och Karolina Bengtsson som är sjuksköterskor på Uddevalla sjukhus. Vad tar du med dig hem från den här idékonferensen? - Det har varit en trevlig och nyttig dag som bjudit på flera infallsvinklar. Idag har det blivit tydligt hur bred frågan är, hur många olika verksamheter som är berörda, säger Åke Eriksson som är distriktsläkare och geriatriker vid Vårdcentralen i Stenungsund. Han medverkade vid ett av eftermiddagens parallellseminarier. - Jag tar med mig de goda idéerna. Seminariet var helt rätt för mig som ska jobba med ett nationellt projekt med fokus på äldre och läkemedel och hur man går från ord till handling. Vi har en stor kunskap men vad ser vi av det i praktiken? Teamsamverkan är en absolut framgångsfaktor, inte minst de personalgrupper som jobbar närmast de äldre. Det är viktigt med användbara vardagliga verktyg och att utvärdera systematiskt, säger Eva Estling som är projektledare vid Sveriges kommuner och landsting.

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Styckevis och delt - Om vård och omsorg till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet

Styckevis och delt - Om vård och omsorg till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet Äldre och funktionsnedsatta hìåöëüçäãéåë ëí~çëçéäëñ êî~äíåáåö Handläggare: Kerstin Ohlsson Tfn: 08 508 08 031 qà åëíéìíä í~åçé páçnesfommsjmqjnn aåênmqjnmpjms Kungsholmens stadsdelsnämnd sammanträde 06

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Styckevis och delt- Om vården och omsorgen till multisjuka som bor kvar i egna hemmet Remissyttrande över revisionsrapport

Styckevis och delt- Om vården och omsorgen till multisjuka som bor kvar i egna hemmet Remissyttrande över revisionsrapport Beställaravdelning äldreomsorg Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2006-04-12 Dnr 105-2006-504 SDN 2006-04-27 Handläggare: Eva Lindström Tfn: 508 06 321 Bromma stadsdelsnämnd Styckevis

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.

Styckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06. Äldreomsorg Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Anna-Karin Sandén Tfn: 08-508 10 017 Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 06-05-02 Till Östermalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt - om vården och omsorgen

Läs mer

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Dirigent saknas så vem samordnar

Dirigent saknas så vem samordnar Dirigent saknas så vem samordnar Sköra äldres vård, omsorg & systemhinder Folkhälsoseminarium III/Åldrande befolkning Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Ronneby Brunn 15 nov 2013 Inte fel

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning. för äldre patienter bosatta i Tjörns kommun

Säker läkemedelsanvändning. för äldre patienter bosatta i Tjörns kommun Säker läkemedelsanvändning för äldre patienter bosatta i Tjörns kommun Dokumentation från dialogmöte den 15 april 2010 1 CARINA ANDERSSON, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Tjörns kommun tog i vintras

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Anna-Lena Nilsson civilingenjör, projektledare anna-lena.nilsson@lnu.se Tora Hammar doktorand, farmaceut tora.hammar@lnu.se ehälsoinstitutet,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Medicinska Specialistkliniken, NSV Äldresjukvård. Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker

Medicinska Specialistkliniken, NSV Äldresjukvård. Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker Äldresjukvård Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker Äldresjukvård Mer geriatrisk forskning behövs Normalvärdestabeller för äldre slutar vid 70-års ålder Annika

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Modell Halland - delresultat

Modell Halland - delresultat - delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. Resultaten kommer kontinuerligt att uppdateras då ett stort antal rapporter håller på att sammanställas.

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer