Mitt i. prioriteringsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mitt i. prioriteringsprocessen"

Transkript

1 April 2002 Mitt i prioriteringsprocessen Sektorsrådens pågående arbete med vertikala prioriteringar

2 Vertikala prioriteringsarbetet - - lägesrapport från medicinska sektorsrådens pågående arbete i regionen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) antog den 21 juni 2001 en strategi för regiongemensamma prioriteringar. Förslaget till vertikala prioriteringar skall tillsammans med de lokala hälso- och sjukvårdsnämndernas behovsprioriteringar utgöra underlag för horisontella prioriteringar i regionen. Målet med prioriteringsarbetet är att ta fram principer och anvisningar för prioriteringar som skall gälla generellt inom vården i regionen. Resultatet från prioriteringsarbetet skall integreras i budgetarbetet och budgetbeslut liksom i frågor som rör besparingar och resurstillskott samt i verksamhetsplanering på lång och kort sikt på olika nivåer. Prioriteringar handlar om att rangordna, att sätta gränser, att göra avvägningar mellan behov och åtgärder, att mäta effekter och nytta, att se både helheten och det specifika utifrån begränsade resurser och växande krav. Bland annat den tekniska utvecklingen, demografin, ökade kunskaper och valfrihet är faktorer som påverkar. Samtidigt ökar utbudet av information och medicinsk kunskap kraftigt. Behovet av prioriteringar har blivit allt mer påtagligt och prioriteringsfrågorna har kommit allt mer i fokus på grund av begränsade resurser och växande krav. Sektorsrådens arbete med de vertikala prioriteringarna följs med stort intresse inte bara i regionen utan även på andra håll i landet. Föreliggande rapport ger en mycket intressant bild av arbetet hittills. Sektorsråden befinner sig nu mitt i processen, uppdraget skall redovisas först till årsskiftet. Man har kommit olika långt i sitt arbete vilket är naturligt med tanke på specialistområdenas olika omfattning och förutsättningar. En strukturerad systematisk redovisning har utmejslats i processen, vilket gör det möjligt att belysa prioriteringsnivåer och inbördes ordning inom respektive specialitet. Dessa redovisningar kommer att utgöra basen för det fortsatta prioriteringsarbetet. Stegen i de regionala sektorsrådens vertikala prioriteringsarbete Nationell Prio-grupp (I-IV) Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk Rapporten belyser läget i april Utan att vara klart för slutredovisning i något av sektorsråden finns en del exempel hämtade från några olika sektorsråd. Rapportens syfte är att ge stöd för dem som är mitt i processen av det omfattande prioriteringsarbetet och samtidigt en redovisning till uppdragsgivarna om hur arbetet fortskrider och en förberedelse inför nästa steg. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSENS KANSLI Johan Calltorp Hälso- och sjukvårdsdirektör Evy Bergh Koordinator för de regionala medicinska sektorsråden

3 Innehåll Prioriteringsprocessen - vertikala prioriteringar Inledning 2 Prioriteringsprocessen - vertikala prioriteringar 4 HSS strategi för prioriteringsarbetet 5 Uppdrag Vertikala prioriteringar 5 Uppdragstagare - sektorsråden 6 Begreppen vertikala och horisontella prioriteringar 6 Etik och prioriteringar 7 Stödjande instanser 8 Utgångsläget 9 Arbets- och angreppssätt 10 Nyttan för verksamheterna 12 Att beakta 13 Redovisningsmetodik 14 Redovisning 15 Överväganden - kommentarer 24 Exempel 26 Fortsatt prioriteringsarbete 27 Referenser och stödlitteratur 31 Bilaga 1 Regiongemensamma prioriteringar Bilaga 2 Ledamöter i de regionala medicinska sektorsråden Bilaga 3 Definitioner av vårdnivåer

4 RAPPORT Prioriteringsprocessen vertikala prioriteringar Prioriteringens grundvalar Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (2:a paragrafen i Hälso- och sjukvårdslagen). Riksdagen fattade i april 1997 beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Beslutet fattades efter Prioriteringsutredningens slutbetänkande, Vårdens svåra val, SOU 1995:5. En särskild delegation, Prioriteringsdelegationen, tillsattes samtidigt med uppgift att följa tillämpningen av riktlinjerna ett huvudansvar som vilar på sjukvårdshuvudmännen. Prioriteringsdelegationen lämnade sitt slutbetänkande, Prioriteringar i vården, Perspektiv för politiker, profession och medborgare i januari 2001, SOU 2001:8. I riksdagens beslut om etisk plattform och riktlinjer för prioriteringar, markeras tydligt behovet av öppenhet. Medicinska prioriteringar måste uppfattas som rimliga och rättfärdiga. De medicinska möjligheterna växer snabbare än ekonomin Hälso- och sjukvården står inför ett växande resursgap mellan vad som medicinskt sett kan utföras och vad som ekonomiskt sett finns offentliga medel till. Den snabba medicinska och teknologiska utvecklingen ökar ständigt våra möjligheter att hjälpa allt sjukare och allt fler äldre patienter. Kunskapen om nya behandlingsmetoder sprids allt snabbare. Parallellt ökar också behov/efterfrågan, krav och förväntningar på sjukvården, inte minst på grund av en åldrande befolkning och demografiska trender. Större krav ställs på omvårdnad och omhändertagande. Att prioritera vissa sjukdomsgrupper före andra kan möta betydande problem. Att välja bort en grupp kan vara ännu svårare. Samtidigt vet vi att prioriteringar alltid gjorts och dagligen sker inom vården. Vid prioriteringar sätts något före något annat. Konsekvensen av detta kan bli att något annat inte kommer att kunna utföras. Svårast sjuka går alltid före. På politisk nivå, framförallt i budgetbeslut eller ställningstagande till enskilda patientgruppers behov, görs prioriteringar. På ledningsnivå inom sjukhus och inom olika verksamhetsområden görs en annan typ av prioriteringar som närmast synes vara en kombination av medicinska prioriteringar och resursprioriteringar. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport i november 1999, att inget landsting dittills arbetat efter riksdagens riktlinjer på ett systematiskt, öppet och genomtänkt sätt. En förklaring härtill är att uppgiften är svår och frågeställningarna komplexa. Vårdpersonalen lämnas att hantera konsekvenserna. Socialstyrelsen konstaterar också att vägen till en genomtänkt, systematisk och öppen tillämpning är lång

5 HSS strategi för prioriteringsarbetet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) antog den 21 juni 2001 en strategi för regiongemensamma prioriteringar. Förslaget till vertikala prioriteringar skall tillsammans med de lokala hälso- och sjukvårdsnämndernas behovsprioriteringar utgöra underlag för de horisontella prioriteringarna i regionen. De horisontella prioriteringarna görs mellan olika verksamheter eller mellan sjukdomsområden. HSS svarar för de horisontella prioriteringarna med stöd av sektorsråden som företrädare för de vertikala prioriteringarna och de lokala hälsooch sjukvårdsnämnderna som svarar för befolkningens behov. Målet med prioriteringsarbetet är att ta fram principer och anvisningar för prioriteringar som skall gälla generellt inom vården i regionen. Resultatet från prioriteringsarbetet skall integreras i budgetarbete och budgetbeslut liksom i frågor som rör besparingar och resurstillskott samt i verksamhetsplanering på lång och kort sikt på olika nivåer. HSS och EPV s (Kommittén för etik-, prioriteringar och vårdgaranti) presidier utgör referenspersoner i arbetet med de vertikala prioriteringarna. Uppdrag - Vertikala prioriteringar Uppdraget till sektorsråden att utarbeta förslag till vertikala prioriteringar lämnades av hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Calltorp i juni 2001 efter beslut av HSS. Resultatet skall redovisas efter 18 månader, dvs vid årsskiftet 2002/2003. Uppdrag HSS Dnr (Bilaga 1). Inriktningen i sektorsrådens vertikala prioriteringsarbete är att ta fram väl förankrade förslag till regiongemensamma prioriteringar inom respektive specialitet. Att ge uppdraget till samtliga sektorsråd medför att en samlad bild kan presenteras. Hittills har delbeslut tvingats tas utan möjlighet att se konsekvenser för andra verksamheter eller helheten. Det samlade resultatet av samtliga verksamheters beskrivningar av de sjukdomsgrupper, diagnosgrupper och behandlingar som ges kommer att utgöra ett värdefullt underlag för att få en samlad bild av den vård som ges i regionen. Materialet kommer därmed att utgöra underlag för en Regional vårdkatalog. Avsikten är att resultatet från respektive sektorsråds prioriteringsöversyn ska utgöra underlag för den politiska horisontella prioriteringen tillsammans med behovsprioriteringarna. Den samlade bedömningen skall därefter kunna redovisas öppet för befolkningen i regionen. Öppna prioriteringar innebär således att de överväganden som görs avseende prioriteringar skall vara offentliga och därmed tillgängliga för befolkningen

6 Uppdragstagare - Sektorsråden Prioriteringsprocessen bedrivs och ägs av de regionala medicinska sektorsråden som är rådgivare till politiker och ledande tjänstemän i medicinska frågor. Det finns 24 sektorsråd representerande följande specialiteter; Allmänmedicin Barnsjukvård Barn- och ungdomspsykiatri Dermatologi och venereologi Geriatrik Hjärtsjukvård Infektion Internmedicin Kirurgi och plastikkirurgi Kvinnosjukvård Käkkirurgi Neurosjukvård Njursjukvård Onkologi Operation/anestesi/IVA Ortopedi och handkirurgi Psykiatri Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Urologi Ögon ÖNH (Öron, näs- och hals) Dessutom finns sektorsråd inom laboratoriemedicin och radiologi. (Dessa berörs senare i prioriteringsprocessen). Under året inrättas ett sektorsråd i klinisk genetik. I varje sektorsråd ingår läkare i ledande ställning från specialiteten med en representant från varje sjukhus samt en representant för berörd specialitets medicinska fakultet. Ledamöter som ingår i sektorsråden framgår av bilaga 2. I sektorsrådens uppgifter ingår att verka för gemensamma indikationer för diagnostik, behandling och uppföljning samt för gemensamma grunder för prioriteringar inom vården. Begreppen vertikala och horisontella prioriteringar Vertikala prioriteringar avser val inom respektive specialitet/verksamhet och är ett verksamhetsansvar. Prioriteringen handlar om hur vården ska utformas, enligt vilka principer patientgrupper ska få vård och val av insats för respektive grupp. De vertikala prioriteringarna påverkas givetvis av hur den horisontella görs, d v s vilken inriktning det politiska systemet vill ge verksamheten och hur mycket resurser som avsätts. På motsvarande sätt kommer den horisontella prioriteringen att påverkas av den vertikala prioriteringen. Ansvaret för prioriteringsprinciperna och förslag till prioriteringar inom respektive verksamhetsområde åvilar de regionala medicinska sektorsråden. Prioriteringar i det enskilda fallet är en fråga för de medicinskt verksamma yrkesgrupperna

7 Horisontella prioriteringar görs mellan olika verksamheter eller mellan olika sjukdomsområden. Dessa är i allmänhet befolkningsinriktade och inte individinriktade. Besluten rör resursfördelning mellan olika verksamhetsområden och mellan stora sjukdomsgrupper. Denna typ av prioritering görs huvudsakligen i det politiska systemet, d v s det är i första hand politikerna som fattar beslut om avvägningen mellan verksamhetsområden. Etik och prioriteringar Etik och prioriteringar går hand i hand Seminarieserier har tidigare anordnats inom regionen, och även före regionens bildande, där framförallt svårigheterna med att prioritera belysts. Syftet har varit att åstadkomma en djupare förståelse bland beställare och utförare för varandras roller och uppgifter i prioriteringsarbetet. Olika fallbeskrivningar har diskuterats i grupper med läkare, politiker och administratörer, med olika resultat och som därmed lett till intressanta diskussioner. Lena Eckerström, Landstingsförbundet, har i en rapport beskrivit det som att Läkare, politiker och administratörer lever i skilda världar. Vid seminarierna konstaterades att man har olika perspektiv på prioriteringsfrågorna. Behovet av förtroende, lyhördhet, engagemang och att avsätta tid i arbetet med prioriteringsfrågorna sågs som nödvändigt och angeläget. Etiska problem handlar inte bara om livsavgörande beslut och unika situationer. Etiken hör till vardagen och vården tvingas varje dag fatta beslut som bör vila på etisk grund. Primärt i detta avseende är då att vi lär oss att identifiera etiska dilemma, konstaterar professor Stefan Einhorn i en artikel i Läkartidningen Etiska ställningstaganden går som en röd tråd tillsammans med medicinska ställningstaganden och är därmed invävt i all prioritering. Ibland behövs en medicinsk-etisk analys för att förtydliga, lyfta fram och klargöra motiven. Sektorsråden har att tillkalla etisk expertis om någon prioriteringsfråga känns angeläget att särskilt få belyst. Attityder till prioriteringar i vården finns undersökta i en nyligen presenterad doktorsavhandling av Per Rosén vid Nordiska Hälsovårdshögskolan. Patienter och befolkningen i allmänhet har mycket höga förväntningar på hälso- och sjukvården. Fyra av fem medborgare anser att bästa möjliga vård oberoende av kostnad alltid bör erbjudas. Medborgarnas förväntningar överensstämmer inte med vad beslutsfattarna anser bör erbjudas inom den offentligt finansierade vården: Bland läkarna instämmer bara en fjärdedel

8 Stödjande instanser Sektorsrådens politiska referenspersoner I HSS beslut den 21 juni 2001 utsågs hälso- och sjukvårdsstyrelsens och EPV-kommitténs presidier till sektorsrådens referensorgan för prioriteringsarbetet. Att det finns fyra namngivna politiker som är intresserade av att följa prioriteringsarbetet värdesätts av sektorsråden. När sektorsråden har ett preliminärt förslag, eller känner behov av att kommunicera prioriteringarna eller etiska frågeställningar inbjudes politikerna till sektorsrådens möten. Hittills har sektorsrådet inom operation/antestesi/iva aviserat om ett möte i slutet av maj 2002 och sektorsrådet inom urologi i början av oktober Stödjande och kompletterande instanser på nationell nivå Ett nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg, PrioriteringsCentrum i Linköping etablerades i maj Föreståndaren för PrioriteringsCentrum, Per Carlsson, har beskrivit verksamheten vid en ordförandekonferens inom regionen PrioriteringsCentrum bedriver och stimulerar såväl teoretisk som praktisk kunskaps- och metodutveckling när det gäller prioriteringar och bidrar härmed till utveckling inom området. PrioriteringsCentrum skall även verka för kunskapsspridning gällande forskning och utveckling. PrioriteringsCentrum bygger upp en referensdatabas, producerar kunskapsöversikter och kartlägger pågående projekt. Ett nationellt nätverk för att stimulera kunskapsutbyte har bildats. Svenska Läkarsällskapets sektioner, motsvarande specialistföreningar, har i uppdrag sedan hösten 2000 att ta fram en tänkbar metod för prioriteringar. I dessa arbeten ingår flera ledamöter från Västra Götalandsregionen. Inom Svenska Läkarsällskapet ser man arbetet med prioriteringar som en av de viktigaste frågorna inför framtiden. Ordföranden Thomas Ihre har på en ordförandekonferens beskrivit Läkarsällskapets arbete med prioriteringar som bland annat föregicks av intervjuer med politiker, landstingsdirektörer/ sjukhusdirektörer samt verksamhetschefer/motsvarande. Tidplanerna i sektionernas arbete är längre än den tidplan som sektorsråden har. Socialstyrelsen bedrev ett projekt tillsammans med Landstingsförbundet maj nov 1999 som resulterade i rapporten Prioriteringar i sjukvården. Beslut och tillämpning. Därefter har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för prioriteringar avseende kranskärlssjukvård och just nu pågår ett arbete med prioriteringar inom hjärtsjukvården. Detta arbete skall vara klart vid årsskiftet 2002/2003 och stämmer därmed med sektorsrådens tidplan

9 Landstinget i Östergötland har lång erfarenhet av programarbetet och har tagit fram en modell för kunskapsbaserad prioritering och resursfördelning. Överläkare Erling Karlsson vid Universitetssjukhuset i Linköping har utgjort inspirationskälla till vårt prioriteringsarbete, dels i samband med en ordförandekonferens den 1 febr 2001, dels underhand och vid besök i sektorsrådet för hjärtsjukvård. Utgångsläget Det finns alldeles för lite forskning om hur prioriteringar görs på sjukhusnivå konstaterade professor Douglas K Martin från Toronto vid en prioriteringskonferens 1-2 oktober 2001 i Linköping, vilket han tyckte var synd eftersom så mycket av prioriteringsarbetet sker där. Att nå legitimitet och rättvisa såg han som viktiga mål i prioriteringsarbetet. Prioriteringar görs och har alltid gjorts ständigt varje minut, varje dag, året om - inom sjukvården. Uppdraget är att beskriva hur och vilka avvägningar som görs vid dessa prioriteringar. Enligt uppgift görs prioriteringar utifrån en kombination av medicinska bedömningar vetenskap och beprövad erfarenhet, praxis och egna erfarenheter samt resurser, såväl ekonomiska som personella. De regionala sektorsråden är överens om (ordförandekonferensen 1 febr 2001) att det är sektorsråden som är mest lämpade att göra de vertikala prioriteringarna, d v s prioriteringar inom sin egen specialitet, och att prioriteringarna måste vara öppna. Inom flera sektorsråd uttrycks dock oro för att inte politiken klarar att göra de horisontella prioriteringarna. För att uppdraget verkligen skall beskriva de medicinska prioriteringarna har uppdraget efterhand förtydligats med att det i det vertikala prioriteringsarbetet är strikt medicinska prioriteringar som beskrivs i första hand. I nästa etapp skall resultatet kompletteras med behovs- och resursprioriteringar inför slutetappen med horisontella prioriteringar. Initialt verkade uppgiften för sektorsråden inte alltför svår, men i takt med att man försöker finna en struktur i hur man egentligen prioriterar idag, blir det uppenbart att uppdraget är komplext, men det bedöms ändå av sektorsråden som möjligt

10 Arbets- och angreppssätt Arbetssätt Det finns inget känt idealiskt sätt eller accepterad metod för att arbeta med vertikala prioriteringar som täcker samtliga specialiteter. Sektorsråden beslutar om arbetssättet och har därvid angripit arbetet på olika sätt. Vilka uppgifter som skall redovisas finns angivet i uppdraget. Det vanligaste arbetssättet är att sektorsrådet utser särskilda kunskaps- /intressegrupper för att fördjupa sig inom en sjukdoms-/diagnosgrupp. Deltagare från samtliga sjukhus brukar ingå. Resultaten från dessa grupper redovisas i sektorsrådet. Härefter sker inom sektorsrådet prioriteringsdiskussioner mellan de olika sjukdoms-/diagnosgrupperna. Inom några sektorsråd har någon/några personer känt sig kallade att ta fram ett förslag som diskuteras i sektorsrådet och som underhand förankras/diskuteras inom respektive verksamhet och presenteras åter i sektorsråden. Sektorsrådet inom psykiatri har valt att vidga gruppen till att omfatta chefsöverläkarna i sitt prioriteringsarbete. På motsvarande sätt har sektorsrådet i allmänmedicin utökat gruppen bland annat med representant från privatpraktiserande. Sektorsrådet inom operation/anestesi och IVA har delegerat prioriteringsarbetet till en läkare som adjungerats till sektorsrådet och som i sin tur har valt att även involvera IVA-sjuksköterskor. Sektorsrådet inom ögonsjukvården har ingått i ett nationellt prioriteringsarbete som startade tidigare och är därmed klara med vissa delar av uppdraget. Några sektorsråd förlitar sig på det nationella arbetet och försöker antingen som deltagare eller på annat sätt hålla sig á jour med dessa arbeten. Angreppssätt Angreppssätt och intensitet i prioriteringsarbetet varierar mellan sektorsråden. Några av specialiteterna har en mycket stor andel oplanerad ( akut ) vård vilket innebär att man tar emot de flesta patienter direkt och ser inte det egna behovet av prioriteringar utan är mer fokuserade på tillgången på vårdplatser. Andra har större andel planerad vård med stort antal köande patienter, där frågorna rörande prioriteringar är angelägnare. Förståelsen för värdet av att få en samlad bild av alla prioriteringar finns dock inom alla sektorsråden. Sektorsrådet i allmänmedicin påtalar att man har ett brett spektrum av vårdsökande som tas omhand av olika personalgrupper inom primärvården. Sektorsrådet har därför valt att göra intervjuer, med stöd av medicinska fakulteten, för att få en klar och enhetlig bild av hur prioriteringarna sker idag. Det vanligaste angreppssättet är att man börjar med att identifiera de stora sjukdoms-/diagnos-grupperna. Därefter har man identifierat grupperna enligt den nationella prioriteringsordningen (I-IV), varvid konstaterats att samma sjukdomsgrupp kan förekomma både i grupp I och III. Här fortsätter arbetet med att bryta ned sjukdoms/diagnosgrupperna på indikations/ tillståndsnivå

11 Sektorsråden har därefter försökt att beskriva en rangordning efter angelägenhetsgrad i en tiogradig skala, där den med högst prioritet har prioritetsordning 1. Detta har varit och är det svåraste steget i processen. Något sektorsråd har utgått från en femgradig skala. Ett annat sektorsråd har utgått från en tiogradig skala men arbetar nu med att få ned antalet nivåer till en sjugradig skala, för att få en bättre överskådlighet. Inom den psykiatriska vården, såväl vuxenpsykiatrin som barn- och ungdomspsykiatrin, har man använt sig av kända funktionsskalor, (GAF respektive C-GAS), som har en tiogradig skala, som i sig har en variationsbredd på 10, alltså ett intervall på 100. Sektorsrådets inom internmedicin förslag till rangordning efter angelägenhetsgrad i en tiogradig skala har kommunicerats med andra sektorsråd, framförallt inom de medicinska specialiteterna. Dessa prövar om nivåerna även kan användas inom den egna specialiteten, då man ser fördelar med gemensamma prioriteringsnivåer. Något sektorsråd har, efter att man identifierat åtgärdsgrupperna, angripit arbetet med att söka efter dokumentation om evidens och kostnadseffektivitet. De samlade intrycken av prioriteringsprocessen så här långt är att prioriteringsarbetet är svårt men nödvändigt. De sektorsråd som har kommit längst i prioriteringsarbetet har spontant uttryckt att det är ett mycket värdefullt arbete även för den egna specialiteten

12 Nyttan för verksamheterna Syftena med prioriteringsarbetet är även att ge verksamheterna och den enskilde vårdgivaren ett verktyg för hur man kan prioritera i vardagen. Med samma prioriteringar i regionen skall det vara möjligt att ge patienterna samma vård och behandling i samma turordning oavsett var man söker i regionen. Även privata vårdgivare avtalas att följa prioriteringsreglerna. Nyttan med prioriteringsarbetet behöver diskuteras ute i verksamheterna. Mer eller mindre givna utgångspunkter för dessa diskussioner är till exempel att prioriteringsarbetet behövs för att underlätta att vård ges i första hand till de patienter/patientgrupper som bäst behöver vården patienten erbjuds vård på lika villkor i regionen erbjuda rätt vård på rätt nivå få en helhetsbild av respektive specialitets åtgärder för respektive diagnos/ sjukdomsgrupp få underlag för att beskriva resursbrist få underlag till diskussionerna rörande köer tillgänglighet resursanvändning d v s om resurser läggs på rätt patienter få ett komplement till ransoneringsmetoden, osthyvling, vid minskade resurser få stöd i dialogen med patienten om gällande prioriteringsprinciper dialogen i fortsättningen kan fokuseras på patientgrupper och åtgärder med låg prioritet informera befolkningen om hur vi prioriterar och varför - öppna prioriteringar politikerna tar rätt beslut vid ställningstagande till enskilda resursökningar ge utrymme till nya behandlingsmetoder inklusive nya läkemedel Sektorsråden och verksamheterna måste uppleva och se att de har egen nytta av det omfattande prioriteringsarbetet. Sektorsråden bör ha konsensus i de förslag som arbetats fram. Förslagen bör även vara processade och väl förankrade hos övrig personal. Föreligger konsensus har sektorsråden att följa prioriteringarna eftersom det ligger inom ramen för det medicinska ansvaret och för detta krävs inget politiskt beslut förutsatt att inte prioriteringarna innebär ökade resurser. Prioriteringsarbetet är en levande process och därmed inget statiskt resultat, man måste hela tiden vara beredd på ändringar t ex efter nationella och politiska direktiv eller på grund av strukturförändringar. Politikerna har även ett samhällsansvar att ta hänsyn till som måste beaktas

13 Att beakta Patientens helhetsbild bedöms - ibland flera sjukdomar Vertikala prioriteringar avser prioriteringar för grupper av patienter. I mötet med den enskilde patienten har läkaren eller andra medicinska yrkesgrupper prioriteringsansvaret. Dessa har att ta hänsyn till den enskilda patientens hela livssituation. Alla patienter har inte enbart ett besvär, patienten kan ha flera sjukdomar/ besvär - s k multipla sjukdomar respektive kognitiva funktionsrubbningar. Den medicinska prioriteringen utgår ifrån den huvudsakliga orsaken till behov av vård. Här kan jämföras med val av huvuddiagnos enligt Socialstyrelsens Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Som huvuddiagnos definierar man det tillstånd för vilket patienten huvudsakligen utretts eller behandlats under sjukhusvistelsen. Om någon sjukdomsdiagnos inte ställts, gäller att det viktigaste symtomet eller problemet väljs som huvuddiagnos. I nästa steg, där resurser skall vägas in, måste det beaktas att patienter med en diagnos, som i sig inte innebär behov av vårdplats, kan kompliceras av andra sjukdomar som gör att patienten är i behov av vårdplats. Prioritering vid flera tillfällen Enligt riksdagens prioriteringsbeslut skall prioritering utgå ifrån tillstånd/diagnos. Detta förutsätter att för att prioritera bör en kontakt ha skett. I verkligheten har man inte alltid uppgift om diagnos, möjligen antagen preliminär diagnos eller symtombeskrivning. Den första prioriteringen kan ske innan patienten besöker vårdinrättningen, antingen efter uppgifter per telefon (egen vårdbegäran) eller efter remiss, alternativt när patienten kommer till vårdinrättningen med akuta besvär. Uppgifterna utgör underlag för en antagen preliminär diagnos och/eller uppgift om patientens tillstånd/besvär. Nästa prioritering sker vid besöket utifrån en antagen/misstänkt/verifierad diagnos som antingen åtgärdas med en gång eller som kräver vidare utredning/behandling/åtgärd och då prioriteras denna behandling/åtgärd. Vid varje kontakt görs någon form av prioritering inför den fortsatta utredningen/behandlingen. Medicinsk terminologi Under prioriteringsprocessen används den medicinska terminologi som är bruklig. I diskussioner med politikerna kan förtydligande och vissa översättningar göras underhand. Först senare när materialet skall presenteras offentligt skall översättningar göras så att det blir begripligt för allmänheten. Enhetliga prioriteringsbegrepp och termer Inom PrioriteringsCentrum pågår en studie i syfte att analysera begreppen prioritering, fördelning och ransonering samt att föreslå en konsistent begreppsstruktur. ( Vad innebär det att prioritera inom vård och omsorg? En studie av de centrala begreppen Per-Erik Liss). Studien är planerad att vara klar i maj månad 2002 och resultatet kan beaktas i vårt fortsatta prioriteringsarbete

14 Redovisningsmetodik Redovisning av vertikala prioriteringar För att göra det möjligt att sammanställa de olika vertikala prioriteringarna som underlag för den horisontella prioriteringen förutsätts i uppdraget att redovisningen sker skriftligt. Priogrupper 1. Prioriteringsgrupper I - IV. Nationella prioriteringsgrupper. Grundläggande etiska principer och prioriteringsriktlinjer enligt riksdagens prioriteringsbeslut. 2. Sjukdoms- eller besvärsgrupper. De stora sjukdoms-/diagnos-/besvärsgrupperna identifieras. Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning 3. Prioriteringsordning efter angelägenhetsgrad. Evidens Nytta/Risk Kostnadseffektivitet Sjukdomsgrupper i prioordning 4. Sjukdoms- eller diagnosgrupperna enligt punkt 2 ovan inordnas i prioriteringsordningen enligt punkt 3. Indikation - åtgärd per grupp 5. Indikationer/åtgärder per sjukdoms-/diagnosgrupp. Behandlingar/ åtgärder kan även avse läkemedel. Väntetid 6. Medicinsk acceptabel väntetid maximal väntetid för respektive grupp/åtgärd. Vårdnivå 7. Vårdnivån. Primärvård, länssjukvård, regionsjukvård eller högspecialiserad vård. Ej offentlig vård eller egen vård. Övriga överväganden - kommentarer Finns vetenskapliga belägg för bedömningen. Sjukdomens konsekvenser för patientgruppen. Stor nytta/liten risk eller Stor risk/liten nytta. Livskvalitet. Åtgärdens effekt på hälsan. Finns antagen eller verifierad kostnadseffektivitet. Under pågående prioriteringsarbete, som sträcker sig över en lång tid, bör uppgifter om de överväganden som görs kommenteras och därmed underlätta för andra, som har att verka efter prioriteringsordningen

15 Redovisning Priogrupper Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk Grundläggande etiska principer och prioriteringsriktlinjer Riksdagens beslut om de tre grundläggande principerna som skall bära upp den etiska plattformen är vägledande för varje prioritering; människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället behovs-solidaritetsprincipen, som innebär att resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst och med störst möjligheter att göra nytta kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att man vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i hälsa och livskvalitet. Principerna är rangordnade i nämnd ordning (svåra sjukdomar går före lindrigare även om vården av de svårare tillstånden kostar mer). Det är oförenligt med de etiska principerna att låta en människas behov stå tillbaka på grund av ålder, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska förhållanden. Det är däremot förenligt med de etiska principerna att i det enskilda fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av de medicinska åtgärderna. Prioriteringsgrupper Prioriteringsgrupperingen enligt riksdagens prioriteringsbeslut är etiska principer omsatta på sjukdomstillstånd och patientgrupper med olika behov. Prioriteringsgrupp I Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller till för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård och vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp II Prevention Habilitering/rehabilitering

16 Priogrupper Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk Prioriteringsgrupp III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prioriterinsgrupp IV Vård av andra skäl än sjukdom eller skada Enligt riksdagsbeslutet ska behoven i respektive prioriteringsgrupp täckas i fallande ordning, dvs behoven ska täckas i högre grad i den högsta än i den andra gruppen och högre i den andra än i den tredje, o s v. Prioriteringsbeslutets grupperingar är kliniskt tillämpbar konstaterar Ingemar Månsson och Barbara Rubinstein i en artikel i Läkartidningen 1997:16. Grupperingen bedömdes vara lätt; endast fyra procent av kontakterna var svåra eller mycket svåra att placera i prioriteringsgrupp. I studien ingick läkare i ett sjukvårdsområde som totalt bedömde drygt patientkontakter. Generella prioriteringsriktlinjer har ingen inverkan på prioriteringar i dagligt arbete konstateras i det av Socialstyrelsen initierade projektet Hur fördela resurser till prevention och behandling av kranskärlssjukdom. De grundäggande principerna är så allmänt formulerade att man har föga hjälp av dem vid den vardagliga praktiska prioriteringen, som på olika nivåer krävs i dagens sjukvård och som sannolikt i ännu större utsträckning kommer att krävas i framtiden. Riksdagens prioriteringsgrupper går att tillämpa men är inte tillfyllest i det praktiska arbetet. Det stora antalet patienter framförallt där tillgängligheten är besvärande återfinns i prioritetsgrupp III, men det har visat sig i sektorsrådens arbete att man även behöver prioritera grupper av patienter med prioritet I

17 Priogrupper Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk Identifiering av diagnos-, besvärs-, sjukdoms- eller patientgrupper Uppdraget är att i första hand inventera de stora patientgrupperna. Det vanligaste är att man utgår från sjukdoms- och eller diagnosgrupperna. Vid identifiering är det inte nödvändigt att rangordna grupperna. De mindre diagnosgrupperna kompletteras efterhand. Exempel på grupperingar (ej i angelägenhetsordning): Barn- och ungdomspsykiatrin Självmordsrisk Psykotiska tillstånd Förvirringstillstånd Ätstörningar Förstämningstillstånd Ångesttillstånd Kristillstånd Självdestruktivt beteende Beteendestörning Neuropsykiatriska tillstånd Posttraumatiskt stresstillstånd Psykosomatiska symtom Ögonsjukvården Glaukom (Grön starr) Grå starr Näthinne- /glaskroppssjukdom Tumörsjukdom Rörelserubbning, ögonlocksfelställning Skada Diabetes med komplikationer Inflammation, infektion, immunologisk rubbning Ögonlockssjukdom Ärftlig degenerativ sjukdom Rehabilitering vid synskada Refraktionsavvikelser Urologi Urinvägsinfektioner hos vuxna Prostatacancer Urinblåsecancer Njursten Benign prostatahypertrofi Njur-, testis och peniscancer Funktionsstörningar av nedre urinvägar Penis + skrotums sjukdomar inklusive sterilitet Annan sexuell störning Reumatologi Akutartriter Kroniska artriter Artros Reumatiska systemsjukdomar och primära vaskuliter Mjukdelsreumatism

18 Priogrupper Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk Prioriteringsordning efter angelägenhetsgrad Som konstaterats ger prioriteringsgrupperna en liten praktisk vägledning. Uppdraget är därför att bryta ner prioriteringar i en tiogradig angelägenhetsskala. Sektorsrådet inom internmedicin har utarbetat Kategorisering efter tillståndets angelägenhetsgrad i en tiogradig skala (som internmedicin diskuterar att eventuellt reducera till sju). Sektorsrådet inom reumatologi har bearbetat denna och den används som exempel till övriga sektorsråd. Prioriteringsordningen är inte fastställd utan skall ses som ett arbetsinstrument under processen. Prioriteringsordning efter angelägenhet, FÖRSLAG Patienten befinner sig i ett tillstånd som om vårdinsats inte görs innebär: 1. omedelbart livshot 2. risk för allvarlig skada/betydande invaliditet 3. risk för skada/bestående men 4. förväntad försämring/ej vidmakthållen funktion/adl-nivå 5. betydande olägenhet/ökad sjuklighet/förlängd sjukdomsperiod 6. förväntad försämring av livskvaliteten 7. olägenhet/obehag 8. möjlig ökad risk för sjuklighet/försämrad funktionsnivå/försämrad livskvalitet Patienten befinner sig i ett tillstånd som: 9. är sådant att patienten uppfattar att vårdinsats leder till förbättrad livssituation/ högre livskvalitet 10. är sådant att önskemål om vård föreligger utan att kategori 1-9 är tillämpbara Skalorna följer prioriteringsgrupperna på så sätt att 1 har högsta prioritet - och 10 i exemplen lägsta prioritet. Skalan byggs upp efter angelägenhetsgrad om inget görs (utan åtgärd) i enlighet med Socialstyrelsens prioriteringar för kranskärlssjukdom

19 Priogrupper Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk I uppdraget ingick att redovisa en tiogradig prioriteringsordning för varje prioritetsgrupp. För vissa specialiteter fordras att prioriteringsordning både ges till prioritetsgrupp I respektive III. För vissa specialitet räcker en tiogradig prioriteringsordning som täcker både prioritetsgrupp I och III, dessa faller ut av sig självt, d v s de första i graderingen ingår i prioriteringsordning I och resterande i III:an. Sektorsrådet inom Barn- och ungdomspsykiatrin har i sitt arbete föreslagit användande av en befintlig funktionsskala, C-GAS (Children s Global Assesment Scale) Enligt Shaffer D m fl, Psychopharmacology Bulletin 1985, Anpassning av the Global Assesment Scale for Adults Spitzer R L m fl i Archives of General Psychiatry Svensk översättning april 2001 av Marianne Helgesson och Per Gustafsson, BUP, Linköping. Barn- och ungdomspsykiatri, FÖRSLAG 1. Kräver ständig tillsyn och övervakning (24 timmars vård) 2. Kräver ansenlig tillsyn och övervakning 3. Oförmögen att fungera inom nästan alla områden 4. Allvarligt nedsatt funktionsförmåga inom flera områden och oförmögen att fungera inom ett av dessa områden 5. Måttlig påverkan av funktionsförmågan inom de flesta sociala områden eller allvarlig störning av funktionsförmågan inom ett område 6. Varierande funktionsförmåga med sporadiska svårigheter eller symtom inom flera, men inte alla sociala områden 7. En del svårigheter inom ett enstaka område, men fungerar allmänt sett ganska väl 8. Endast obetydliga funktionssvårigheter 9. God funktionsförmåga på alla områden 10. Synnerligen god funktionsförmåga på alla områden

20 Priogrupper Sjukdomsgrupper Prioriteringsordning Sjd-grupp i prioritetsordning Indikation - åtgärd per grupp Maximal väntetid Vårdnivå Nytta/Risk Sjukdomsgrupperna i prioriteringsordning De identifierade sjukdomsdiagnosgrupperna grupperas nu i den fastställda prioriteringsordningen. På grund av den stora spännvidden i sjukdomars yttringar kommer en och samma diagnosgrupp att hamna i olika grupper i skalan. Nedanstående exempel är hämtat från ögonsjukvården: Prioriterings- Glaukom (Grön starr) ordning *) Kraftigt förhöjt intraokulärt tryck av olika genes 1 Känt glaukom med dålig tryckreglering och progredierande synfältsdefekter 2 Nyupptäckt glaukom med papill och synfältsskada 2 Glaukom med välreglerat tryck och stabilt synfält 4 Kontroll av intraokulärt tryck på grund av hereditet för glaukom (nära släkting) 5 Dito (avlägsna släktingar) 9 Grå starr Dubbelsidig tät grå starr 2 Kongenital grå starr 2 Dubbelsidig måttlig grå starr 4 Ensidig grå starr vilken ger påtagliga besvär 4 Ensidig grå starr vilken ger måttliga besvär/ god syn på andra ögat 6 *) Observera ögonsjukvården tillämpar inte prioriteringsordningen som beskrivits i tidigare angivna exempel

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Prioriteringar i Hälso- och sjukvården

Prioriteringar i Hälso- och sjukvården Prioriteringar i Hälso- och sjukvården Revisionsrapport framtagen på uppdrag av förtroendevalda revisorer i Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Andreas Endrédi Anders Axelsson Ernst & Young

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg?

ÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg? ÖPPNA PRIORITERINGAR i kommunernas vård och omsorg? Karin Lund PrioriteringsCentrum 2003:5 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 013-22 20 00 (vxl) Telefax:

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening)

Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening) Prioriteringsrapport SVLs 2003-04-07 1 av 7 Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening) Inledning Bakgrund Behovet av prioriteringar inom sjuk- och hälsovården

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? 10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser Öppenhet Förtroende Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation Strategiska vägval och insatser Tydlighet Dialog Strategiska vägval och insatser Sammanfattning av bakgrundsbeskrivning

Läs mer

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för 76 Motionssvar. "Alternativ/Komplementärmedicin" (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson (mp) och Henrik Elmberg (c) lämnade 2001-10-30 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde samma dag.

Läs mer

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 En summering Vilken väg ska prioriteringsarbetet i Sverige ta? Hur används den etiska plattformen för prioriteringar och behöver den utvecklas? Hur ska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården PRIORITERINGSCENTRUM Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården en checklista för att ta hänsyn till etiska aspekter Hälso- och sjukvården lever med en ständig resursbegränsning samtidigt

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess 2010 2011

Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess 2010 2011 1 Ny, öppen modell för prioriteringar Prioriteringsprocess 2010 2011 2 Bakgrund Växande medicinska möjligheter och förväntningar. Allt kan inte finansieras med skatter. Landstingets ekonomi måste rymma

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer