NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan Åk 7-9. Kvalitetsredovisning läsåret 2014/15

Transkript

1 NORDMALINGS KOMMUN 1 Artediskolan Åk 7-9 Kvalitetsredovisning läsåret 2014/15

2 NORDMALINGS KOMMUN 2 Innehåll Inledning sid 2 Förutsättningar sid 2 Elevernas arbetsmiljö sid 3 Elevernas lärande och skolans studieresultat sid 5 Elevernas personaliga och sociala utveckling sid 8 Rektors pedagogiska ledarskap sid 9 Slutord sid 9 Inledning Som grund för denna kvalitetsrapport ligger personalens självvärdering (enkäter, BRUK och andra underlag), arbetslagens och olika arbetsgruppers utvärderingar, delårsrapporter, elevintervjuer, enkäter till elever, nationella prov, betyg plus annan kunskapsuppföljning och dokumentation av elevernas resultat. Den samplanering och kollegahandledning som skett har utgjort en kontinuerlig utvärdering och del av kvalitetsarbete. Vårdnadshavarna har även getts stora möjligheter att framföra synpunkter i skolrådet och andra föräldramöten samt i vardagskontakten med pedagoger och ledning. Vi följer det årshjul vi upprättat för kvalitetsarbetet. Som styrfaktor och underlag för de redovisade resultaten ligger LGR 11, skollag, Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan samt den egna planen mot diskriminering och kränkande behandling. Under året har skolans övergripande utvecklingsområde varit IKT samt samplanering i syfte att utveckla undervisningen. Förutsättningar Artediskolan skolår 7-9 har läsåret successivt utökats till totalt 227 elever på skolan varav 8 elever i förberedelseklass (FBK).. Artediskolan ligger belägen i Nordmalings centralort. I närområdet finns tillgång till bl a grön- och skogsområden, grusplaner samt skidspår. Skolans lokaler rymmer både grundskoleelever från åk 5-6 samt 7-9, FBK SFI samt Grundvux. Skolan är indelad i 5 hemvisten med ett arbetslag per hemviste, samt ett specialpedagogiskt arbetslag. I varje hemviste finns tre hemklassrum minst två grupprum samt lärararbetsplatser för hemvistets personal. Tre hemvisten har en klass från varje skolår, från åk 7 till åk 9. SFI har ett eget hemviste liksom Åk 5-6 som utgör ett eget hemviste fördelat på två våningar i egna korridorer. Utöver detta så har skolan speciellt utformade och välutrustade klassrum i No, bild, hemkunskap, slöjd, musik och teknik. Det finns idrottshall, simhall samt en lokal för drama och dans. Ungdomsgården -

3 NORDMALINGS KOMMUN 3 UG, drivs i privat regi och hyr lokaler i skolans nedre plan. UG kan nyttjas av elever från åk 7-9 under elevernas hela skoldag. Eleverna har tillgång till skolbibliotek med särskild skolbibliotekarie. Lärarna i varje hemviste ingår i ett arbetslag och ansvarar för sina elever i respektive hemviste. Specialpedagogiska arbetslaget är speciellt inriktat mot elever i behov av särskilt stöd. Detta arbetslag består av speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. Elevernas arbetsmiljö Måluppfyllelse, analys och resultat Trygghet och trivsel Statistiken är hämtad från skolans årliga elevenkät 14/15 13/14 12/13 Jag känner mej trygg i skolan (helt och hållet eller 90% 91% 88% ganska bra) (ganska dåligt eller inte alls) 8% 5,5% 9,5% Jag trivs med mina klasskamrater (helt och hållet 78% 87% 88% eller ganska bra) (ganska dåligt eller inte alls) 6% 3% 7% Jag trivs med mina lärare (helt och hållet eller 84% 80% 82% ganska bra) (ganska dåligt eller inte alls) 13% 15% 14% Jag känner till skolans ordningsregler 94% 83,5% 94% Artediskolan är min idealskola 38% 43% 25% Jag är nöjd med Artediskolan 46% 51% 31% Artediskolan är så bra som jag hoppades att den skulle vara 36% 57% 30,5% I de intervjuer som under våren gjorts, bl.a. av skolinspektionen, har bilden varit att trivseln på skolan har varit god. I vår årliga skolenkät, som redovisas här, är bilden delvis en annan. Vi ser en tydlig nedgång från föregående år gällande elevernas trivsel. Det har skett en uppgång när det gäller hur väl man känner till skolans ordningsregler. Samma ökning ser vi när det gäller hur väl man känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Där skattas en ökning på 13% till 93%. Att skapa ett öppet, tillåtande och inkluderande klimat måste vara av stor prioritet. Mentorstiden (40 min varje vecka) är ett viktigt tillfälle att bygga upp detta liksom gemensamma upplevelser och aktiviteter. Detta har förekommit i lägre omfattning innevarande år och är sannolikt bidragande till resultatet. KAME/trygghetsteamet kommer att få ett utökat ansvara att leda detta arbete. Precis som vi behöver höja tydligheten kring förväntningar på elever och

4 NORDMALINGS KOMMUN 4 föräldrar ska vi arbeta för att elever och föräldrar har större förväntningar på skolan. Det finns beslutade åtgärder och förslag på aktiviteter som mångfaldsdag, språkkursdag, speedkamrating, gemensamma vandringar, öppet hus, uppstartsvecka etc. Under våren har vi ökat samarbetet med omgivande samhälle socialtjänst, polis, fritidsgård, föreningsliv etc. I ett litet samhälle som Nordmaling är detta en särskilt stor tillgång. Detta arbete ska vi fortsätta och intensifiera. Genom att tillsammans ordna en föräldrakväll, hitta gemensamma förhållningsregler med idrottsföreningar en nära kommunikation med socialtjänst och polis kan vi både förebygga, främja och åtgärda på ett sätt som stärker skolans inre arbete med trivsel, trygghet, likabehandling och kunskapsutveckling. Likabehandling Statistiken är hämtad från skolans årliga elevenkät samt den Friendsenkät som vi för andra året använt oss av. 14/15 13/1 12/13 Lärarna bemöter pojkar och flickor på samma sätt (Flickorna skattar lärarnas likabehandling ca 10% högre än pojkarna) Jag känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 4 72% 58% 46% 93% 80% 84% Jag har varit delaktig i framtagandet av planen 57% 40% De vuxna på skolan visar alltid eller oftast att det 90% 74,5 78% inte är tillåtet att kränka andra (elevenkät) % Agerar de vuxna när de får veta att elev blivit 53% kränkt (Friendsenkät-elevsvar) Agerar de vuxna när de får veta att elev blivit 88% kränkt (Friendsenkät personalsvar Finns det personal på skolan du känner att du kan 73% få hjälp av om du blir illa behandlad Jag har under det senaste året blivit mobbad 8,7% (fler 12,7 13,5% flickor än 3% pojkar) Jag har under det senaste året blivit kränkt av elev 21% på skolan Hur du under senaste året blivit kränkt av vuxen på skolan? 8,7% 2% 2% De elever som upplevt att de blivit kränkta uppger de att det handlat om:

5 NORDMALINGS KOMMUN 5 Nätkränkningar förekommer även på vår skola, dock i något lägre grad jämfört med rikssnitt: - Någon har skickat taskiga SMS/Meddelanden till dig?: 22 - Någon har skrivit något taskigt på nätet om dig?: 19 - Någon laddat upp/skickat vidare bild eller film på dig mot din vilja: 12 - Någon har uppgett sig för att vara du?: 4 - Du har känt dig utanför på nätet?: 6 - Något annat på nätet som gjort dig ledsen? (Berätta gärna nedan vad som har hänt): 11 - Nej, jag har inte varit med om något har känts kränkande eller gjort mig ledsen på nätet.: Ej svarat: 17 Vi ser en uppgång när det gäller elevernas delaktighet och kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkningar liksom förekomsten av mobbning. Detta är mycket positivt och beror på att klass- och elevråd stärkts och att tid getts till fortbildning och utveckling av arbetet. Mycket av detta arbete har skett i samarbete med stiftelsen Friends. Många positiva aktivteter ha genomförts för att främja mångfald och många positiva förebilder har funnits i skolan. Terminen avslutades med en stor och uppskattad elevföreställning på detta tema. Däremot en mycket allvarlig ökning av elevers upplevelse av kränkning från vuxna. Det senare finns kännedom om vad det gäller och åtgärder har vidtagits så att detta inte ska fortsätta. Av de elever som upplever sig mobbade vet vi genom enkäten att det finns 10 elever på skolan som fortsatt är mobbade. Genom trygghetsteamet kommer vi att arbeta för att

6 NORDMALINGS KOMMUN 6 ringa in och åtgärda problematiken. En låda kommer att sättas upp där man anonymt kan informera om att någon blivit kränkt. I Friendsenkäten pekas främst toaletter och omkädningsrum ut som otrygga zoner. Här ser vi möjligheter att utöka vuxennärvaron, ljudisolera, byta lås och sätta upp skärmar. Denna fråga ska även lyftas tillsammans med eleverna för att hitta lösningar och skapa förståelse hur var och en kan påverka detta. I de olika undersökningarna ser vi på vissa områden skillnader mellan pojkar och flickor. Flickor har högre meritvärden i alla ämnen utom idrott, flickor tar emot mer hjälp än pojkar och tycks vara mer motiverade, medan pojkar värderar sig som mer uthålliga flickor uppger att de ger upp fort om de upplever uppgifter svåra. Vi ser över tid ett ökat intresse för pojkar att välja textilslöjd och för flickor att välja trä- och metallslöjd. En utbildningsinsats kring genuskunskap kommer att göras under läsåret. Att bete sig på nätet är en självklar del av värdegrundsarbetet och ska behandlas som detta. Även här är mentorstiden ett forum som ska användas. I vår revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling tas detta med liksom att vi utifrån uppkomna behov reviderar checklistor och inför kamratstödjare. Elevinflytande Statistiken är hämtad från skolans årliga elevenkät 14/15 13/14 12/13 Jag får alltid eller ofta använda dator i 99% undervisningen Skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att 36% 34,5% 33% lära mig mer Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen 62% Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 66% Jag får vara med och sätta upp egna mål 48% 59% 58% Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter 76% 69% 63,5% Vi har regelbundna klassråd 74% 58% 38,5% Vi har regelbundna elevråd 84% 85,5% 67% Ett mycket gott resultat är att rutiner kring elev- och klassråd stärkts. Sannolikt finns här en koppling kring hur eleverna känt sig mer delaktiga i likabehandlingsarbetet. Däremot behöver vi stärka elevernas delaktighet i det egna lärandet. Det har under senare år skett ett utvecklingsarbete kring formativ bedömning men här krävs en fördjupning. Under kommande år fortsätter vi på den inslagna vägen med kollegial samverkan/kollegialt lärande genom matematik- och läslyftet. I den satsningen ingår även utveckling av formativ bedömning och därmed utveckling av elevernas delaktighet. Vi har under våren tagit fram ett upplägg av en Artedilektion. Syftet med upplägget är dels att få en yttre struktur som skapar trygghet och förutsägbarhet och förtydliga den formativa processen för att skapa större utrymme för elevers delaktighet i sitt lärande. Sammanfattande bedömning och beslutade åtgärder Vi ser både positiva och negativa resultat för året. En rad rutiner har stärkts och det finns många goda initiativ och arbeten att peka på. Det negativa är bl.a. att

7 NORDMALINGS KOMMUN 7 vi sett en minskning av trivsel och att en relativt hög förekomst av kränkning från vuxen mot elev. Vi ser också med stor oro på att det finns elever som upplever sig mobbade som vi inte känner till. Arbetet med att stärka elevernas delaktighet är högt prioriterat. Detta handlar om att varje elev får ett reellt inflytande över såväl arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Detta för att kunna bli bärare av och kunna ta ansvar för sitt eget lärande och skapa motivation. Med de fortsatta satsningar på främjande, förebyggande och åtgärdande aktiviteter som beskrivits här ovan och där elevernas delaktighet tydligt stärks genom att de formativa processerna vävs in i undervisningen ser vi att vi kommer att öka måluppfyllelsen för nästa år. Elevernas lärande och skolans studieresultat Elevernas lärande Över tid ser vi en viss ökning av våra elevers meritvärden. För innevarande år ser vi en mycket glädjande ökning. Vi känner dock inte till det sammantagna medelvärdet för riket. I skolans årliga elevenkät kan vi se trender som säger att arbetsron något förbättrats men att elever upplever sig få mindre hjälp. Även här ser vi tydligt att elevernas delaktighet kraftigt måste förbättras. Utvecklingssamtalens betydelse har under året minskat, något som sannolikt även det hänger ihop med elevernas delaktighet. Inför kommande läsår kommer vi att titta på modeller för elevledda utvecklingssamtal. 14/15 13/14 12/13 Det är alltid eller ofta lugn och ro så att jag 56% 45,5% 46% kan koncentrera mig Jag ger alltid eller ofta upp om jag får en svår 28% 31% 34,5%

8 NORDMALINGS KOMMUN 8 uppgift Jag får alltid eller ofta hjälp av lärarna när jag 82% 92,5% 81% behöver Jag vet helt och håller eller ganska bra vad jag 73% 86,5% 77% ska kunna för att nå målen Jag får alltid eller ofta använda dator i 99% undervisningen Skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust 36% 34,5% 33% att lära mig mer Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 66% Utvecklingssamtalen hjälper med att lyckas 58% 68,5% 75% bättre i skolan Lärarna förväntar sig att jag ska klara målen i 78% alla ämnen Betyg i åk 9 Antal elever årskurs Totalt antal andel (%) flickor 55 43,5 51,7 54,5 50, ,2 andel (%) pojkar 45 56,5 48,3 45,5 49, ,8 andel (%) elever med utländsk bakgrund andel (%) elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning 20,3 48,3 40,3 34,6 35, ,8 Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i resp. ämne Bild ,7 96, ,3 95,3 96,9 97,9 Biologi 90 92,8 98,2 92,1 96,3 91,9 89,8 94,8 Engelska 97 94,2 96,6 94,7 92,6 89,5 83,7 97,9 Fysik 87,5 91,8 92,5 86, ,2 75,5 93,8 Geografi 98,5 92,8 98,3 94, Hem och konsumentkunskap ,6 96,4 96,1 88,9 91,9 85,7 93,8 Historia ,2 98,3 98, Idrott och hälsa 97 95,5 91,4 98,7 95,1 96,5 87,8 89,7 Kemi 93 91,9 98,1 92,1 82,7 90,7 78,6 90,7 Matematik 95,5 82,6 93,1 94,7 92,6 89,5 84,7 95,9 Moderna språk, elevens val Moderna språk, språkval 93 87, ,7 85,4 90, ,1 Modersmål

9 NORDMALINGS KOMMUN 9 Musik ,6 96,5 97,4 92,6 95,3 96,9 99 NO Religionskunskap 98,5 94, , Samhällskunskap ,3 98,3 98, Slöjd ,1 98, ,8 97,7 91,8 96,9 SO... 98,7 96,5 88,7 92,5 Svenska 98,5 96, ,4 93,9 95,9 Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik 90 93,8 85,7 94,7 81,5 84,9 75,5 91, Genomsnittligt meritvärde (16) 225,5 197,8 212,9 205,1 189,4 198,8 180,9 200,2 Andel (%) behöriga till nationellt pgm , ,9 Andel (%) behöriga till yrkesprogram 94,3 78,3 91,4 85,7 86,4... Resultat Nationella prov i Åk 9 Ämne Provbetyg E-A Provbetyg B-A Svenska/SVA 98% 36% Matematik 70% 13% Engelska 97% 60% Religionskunskap 91% 35% Fysik 80% 18% Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk Det har under året funnits 38 elever som varit berättigade till modersmålsundervisning och 31 av dem har läst. Skolan har modersmålsundervisning i 16 olika språk. 16 elever har studiehandledning på sitt modersmål och läser Svenska som andraspråk. Det finns i skolan en förberedelseklass för nyanlända elever. Under året har 11 elever passerat genom gruppen. Särskilt stöd

10 NORDMALINGS KOMMUN elever hade vid vårterminens slut åtgärdsprogram. Stödet har getts utifrån behov, företrädesvis med utökat lärarstöd. 2 elever hade anpassad studiegång utöver eleverna i förberedelseklass. Sammanfattande bedömning och beslutade åtgärder Varje lärare har individuellt analyserat sina egna resultat och sin egen undervisning samt tillsammans utvärderat på ämnes- och skolnivå. Resultaten har höjts och generellt ser vi goda resultat när det gäller begreppsbildning. Lägre resultat ser vi generellt kring elevernas analysförmåga. Matematik och NO/teknik liksom moderna språk är de ämnen vi ser lägst måluppfyllelse. Vi ser också att eleverna minskade måluppfyllelsen vid Nationella proven i matematik från Åk 6 till Åk 9 och många elever uppger att de tycker att matematik är svårt ett ämne där man upplever att Fattar man inte så fattar man inte. Högst meritvärden ser vi i SO-ämnena samt de praktiskt/estetiska ämnena. Lärarna har visat en gedigen förmåga att bedöma och de Nationella ämnesproven sambedöms. Vid jämförande rättning av NP från skolverket bekräftades de bedömningar som lärarna gjort. Många lärare beskriver på ett mycket bra sätt hur de arbetar med undervisning, bedömning och delaktighet i ordalag som: Goda resultat beror mycket på hur tydlig jag varit med förväntningar, vad målen är och hur de når dit. Jag bygger vidare på resultaten genom att ge positiv respons och konstruktiva råd, Jag använder gärna matriser för att i förväg tänka igenom hur eleven ska bedömas och för att tänka igenom hur betygskriteriet ska tolkas på det sättet gör jag bedömningen tydligare för mig själv och eleven, Elever med goda resultat behöver matnyttiga utmaningar för att behålla motivationen, Jag anstränger mej för att koppla ihop kunskapskraven med elevernas vardag och dagsaktuella händelser,, För elever med svårigheter skalar jag av så det blir begripligt och möjligt att förstå eller Goda relationer och undervisning som ger sammanhang är A och O. Elevernas delaktighet är grundläggande för att de ska kunna ta ansvar för sitt lärande och därmed nå goda resultat. Alla lärare arbetar, i olika omfattning, med detta, fast flera uppger i sina analyser att de vill utveckla det mera. Genom att lägga in formativa processer i den sk Artedilektionen som alla ska använda kommande läsår vävs detta in. Allt ifrån att ge eleverna möjlighet att påverka arbetssätt, metoder och innehåll redan i undervisningsplaneringen till självbedömning och kamratbedömning. Vi kommer även att titta på modeller för elevledda utvecklingssamtal. För nyanlända elever har vi under året sett svårigheter framförallt pga personalomsättning, vilket har medfört att rutiner och undervisning brutits upp. Under våren har detta dock förbättrats men fortsatt utvecklingsarbete kommer att ske och rektor kommer att gå en statlig rektorsutbildning kring nyanländas lärande. Flickor har högre meritvärden i alla ämnen utom idrott, flickor tar emot mer hjälp än pojkar och tycks vara mer motiverade, medan pojkar värderar sig som mer uthålliga flickor uppger att de ger upp fort om de upplever uppgifter

11 NORDMALINGS KOMMUN 11 svåra. De relativt stora skillnader som finns i både attityder och reslutat mellan könen kommer vi framförallt att åtgärda genom generella insatser. Insatser som gynnar alla. Ett värdegrundsarbete med genusperspektiv samt fortbildningsinsatserna läs- och matematiklyftet. Att erövra språket och utveckla läsförmågan är grundläggande i detta arbete. Nordmaling har under en lång följd av år legat lågt i måluppfyllelse när det gäller elevernas kunskapsresultat. Flera åtgärder har genomförts för att nå högre resultat. Under året har lärarna utvecklat sitt samarbete genom kollegahandledning och samplanering. Nyutbildade lärare och lärare som saknat full behörighet har alla haft mentorer. Ett starkt omvärldsarbete med SYV, som även håller motiverande samtal. Lovskolor på samtliga lov har genomförts, ett välutvecklat omvärldsarbete som syftar till att öka elevernas motivation, alla elever har tillgång till egen Chromebook vilket gett ett bra redskap för att variera undervisningen, formativ bedömning samt för att stötta elever med särskilda behov. Vi ser att de senaste årens satsningar gett resultat i elevernas måluppfyllelse vilket är mycket glädjande. Samtidigt har vi några (4) elever som inte nått behörighet till de gymnasieprogram de valt. I samtal med dessa elever har de fått frågan vad de anser skolan borde ha gjort för att de skulle ha klarat målen. Svaren är mycket skiftande men handlar i stor utsträckning om att det börjat tidigt. Något som stärker vår uppfattning om att tidig upptäckt och tidiga insatser är avgörande för att eleverna ska klara skolgången. Inför nästa år kommer lärarna att delta i de statliga satsningarna matte- och läslyftet. Detta ger inte endast en viktig möjlighet att fördjupa sig i forskning och omsätta det i kunskap och undervisning. Det ger också möjlighet att fortsätta utveckla kulturen med kollegialt lärande och kollegial samverkan. Vi kommer att ägna tid vid uppstarten åt att kartlägga vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi kan samverka eller integrera mellan ämnen. Detta för att skapa större förståelse och sammanhang för eleverna och för att hinna med läroplanens innehåll på ett bättre sätt. Att ha ett inkluderande perspektiv på elever och undervisning ska vara en ledstjärna utifrån Claes Nilholms definition - Inkludering handlar om en förändring av skolmiljön för att anpassa den till den mångfald av elevers olikheter som vi har. Inkludering innebär alla elevers rätt till att närvara i klassrummet det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Det betyder att elevhälsoarbetet börjar i klassrummet och varje lärare är huvudperson i det arbetet. Tidig upptäckt och tidiga insatser och ett främjande och förebyggande arbete där övrig elevhälsopersonal utgör viktig kompetens och stöd till både lärare och elev för att ge både extra anpassningar och särskilt stöd. Under läsåret kommer elevhälsopersonal att initiera modeller för uppföljning kring anpassningar och särskilt stöd för att tydligare kunna följa upp vilka anpassningar och åtgärder som fugnerar väl. Under året har elevhälsoarbetet genomgått stora förändringar mot ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbetet. Denna utveckling fortsätter kommande läsår där vi stärker upp och tydliggör roller och ökar kompetensen genom att rektor, specialpedagoger/lärare, kurator och skolsköterska SPSM:s webbaserade

12 NORDMALINGS KOMMUN 12 utbildning Att höja skolans elevhälsokompetens. Ett processarbete för likvärdig utbildning. Elevernas personliga och sociala utveckling Statistiken är hämtad från skolans årliga elevenkät 14/15 13/14 12/13 Jag bidrar alltid eller oftast till att skapa lugn 74% 60% 65,5% och ro på lektionerna Jag gör alltid eller oftast självständiga val i 82% 87% 88,5% skolan oavsett vad kompisarna väljer Jag mår mycket eller ganska bra 79,5% 90% 82,5% Jag somnar kl 23:00 eller senare 60% 64,5% 73% Jag äter lunch 5 dagar i veckan 70% 82,5% 54% Jag röker inte 70% 84,5% 86,5% Jag snusar inte 84% 94% 94% Jag har aldrig druckit alkohol 64% 57% 57,5% Jag har aldrig använt narkotika 88% 91% 91% Jag idrottar på fritiden 72% 82,5% 58% Sammanfattande bedömning och beslutade åtgärder Enligt denna enkät ser vi en nedåtgående trend när det gäller elevernas mående. Tillsammans med att fler elever brukar tobak, alkohol och narkotika och idrottar mindre än i fjol finns det stor anledning till oro. Pojkar använder, enligt enkätsvaren, tobak, alkohol och droger betydligt mer frekvent än flickor. Skolan har ett mycket gott samarbete med fritidsgården. Under våren har vi tillsammans intensifierat ett nära samarbete med polis och socialtjänst där vi arbetar med främjande och förebyggande men även åtgärdande aktiviteter. Vi har inför hösten planerat för ytterligare aktiviteter. Bl.a. en peppkväll för föräldrar där vi tillsammans med myndigheter och föreningsliv ska sätta fokus på dessa frågor. Föräldrar har dragit igång aktiviteten Föräldrar på byn som vi ska vara en del av. Fritidsgården genomför särskilda aktiviteter vid riskhelger och skolavslutning där vi är en del. Särskilt skolavslutningsfirandet som kallas Artedi Goes Wild och är en mycket stor insats för att våra ungdomar ska fira utan alkohol och droger. Skolan jobbar med de evidensbaserade metoderna Effect och Tobaksfri duo vilket vi fortsätter med. Elevhälsan börjar i klassrummet där ett öppet, tillåtande och inkluderande klimat är av oerhörd vikt för elevernas mående och utveckling, men elevhälsoteamet med kompetens som kurator och skolsköterska har en särskilt viktig roll när elever inte mår bra. Vi har goda rutiner kring elevhälsoärenden och särskilda rutiner kring skolk och rökning. De gällande rutinerna behöver dock implementeras bättre och allas roller behöver förtydligas.

13 NORDMALINGS KOMMUN 13 Rektors pedagogiska ledarskap Rektorerna på Nordmalings skolor har utvecklat sitt inbördes samarbete på ett sätt som är till gagn för eleverna och då i synnerhet elevernas utveckling mot målen. Genom att se och utveckla gemensamma förbättringsområden, gemensam kompetensutveckling och gemensam elevhälsa stärks det pedagogiska ledarskapet. Rektor har en avgörande betydelse för den kultur och struktur som byggs upp i skolan. Under en lång följd av år har rektorer bytts allt för ofta. Detta har skett av vitt skilda orsaker och i några fall har det handlat om att en tillfällig rektor satts in i väntan på rekrytering. Dock har detta sannolikt bidragit till en allt för låg måluppfyllelse, framförallt när det gäller kunskap. Det finns i dagsläget en mycket god grogrund för rektor med hög kompetens och behörighet bland lärarna liksom en stor utvecklingsbenägenhet. Slutord (rektor) Artediskolan har över tid visat en uppåtgående trend i måluppfyllelsen. En trend som har följt riket men dessvärre legat relativt långt under rikssnittet. Med desto större glädje ser vi att vi i år har ökat våra meritvärden/betyg rejält detta år. Främsta orsaker till detta har varit både generella åtgärder kring undervisning samplanering och utveckling av undervisning samt omfattande åtgärder på grupp och individnivå. Ledstjärnor i vårt arbete ska vara att behöriga och kompetenta lärare och övrig personal samverkar och utvecklar sitt lärande tillsammans, ett starkt elevhälsoarbete där inkluderingsperspektivet är självklart, ett öppet och klimat där olikheter och mångfald ses positivt en kultur där eleverna är delaktiga och ses som bärare av sitt eget lärande och där vi på ett systematiskt sätt använder oss av vetenskap och beprövad erfarenhet för att utveckla skolan utifrån våra styrdokument. Särskilda utvecklingsområden: Undervisning: Vi har idag ett mycket gott stöd i att veta vad som verkligen har effekt på elevers lärande. Dels vetenskapliga belägg samt en myndighet som stödjer med framförallt fortbildning. Under året kommer alla lärare att ta del av statliga vetenskapliga och beprövade utbildningssatsningar. Antingen matematiklyftet eller Läslyftet. Detta ger inte endast en viktig möjlighet att fördjupa sig i forskning och omsätta det i kunskap och undervisning. Det ger också möjlighet att fortsätta utveckla kulturen med kollegialt lärande och kollegial samverkan. Vi kommer att ägna tid vid uppstarten åt att kartlägga vilka förmågor och vilket centralt innehåll vi kan samverka eller integrera mellan ämnen. Detta för

14 NORDMALINGS KOMMUN 14 att skapa större förståelse och sammanhang för eleverna och för att hinna med läroplanens innehåll på ett bättre sätt. Vi har under läsåret tagit fram en modell som vi kallar Artedilektion där vi förtydligar förväntningar och struktur i syfte att skapa trygghet och därmed ökad delaktighet och studiero. Möjligheter till studieverkstäder med läx- och övrigt stöd utanför skoltid byggs upp. Delaktighet: Inflytande och delaktighet i sitt eget lärandet är en demokratisk princip utifrån LGR11 och forskningen visar på att ökat inflytande över lärandet både motivation och engagemang. I vår s.k. Artedilekton har vi lagt in formativa processer som ger eleverna möjlighet att påverka arbetssätt, metoder och innehåll redan i undervisningsplaneringen, få insikt i målen, var de befinner sig i förhållande till målen och hur de ska ta sig vidare. Vi kommer även att titta på modeller för elevledda utvecklingssamtal. Kvalitetsarbete: För att kunna utveckla verksamhet måste vi veta var vi ska, var vi är och hur vi ska ta oss vidare. Samma princip som för elevers lärande gäller även i vårt kvalitetsarbete. Skolans verksamhet bygger på tydliga styrdokument som och det viktigaste som ska ske sker i klassrummet. Därför ska också kvalitetsarbetet börja i klassrummet. Även detta kommer vi att få hjälp med i de statliga utbildningssatsningarna. Ett årshjul för kvalitetsarbetet har tagits fram inför läsåret liksom ett kalendarium för alla aktivteter. Flerspråkighet: Vi tar kontinuerligt emot nyanlända elever. Detta är en stor styrka men också en utmaning. De rutiner som finns kring mottagandet och det vidare arbetet är goda men behöver stärkas och vi behöver stärka skolan språkutvecklande arbetssätt. De satsningar som ska göras under året är framförallt att stärka rutiner, utveckla samarbetet inom skolan kring detta samt Läslyftet. Studiehandledning på elevers modersmål kommer fr.o.m. hösten att vara individanpassat. Ett arbete med att utveckla kartläggning för nyanlända elever pågår. Utöver detta kommer rektor att delta i en statlig rektorsutbildning kring Nyanländas lärande. Elevhälsa: Utifrån påbörjade förbättringar under läsåret fortsätter vi utvecklingsarbetet. De särskilda elevhälsokompetenserna utgör elevhälsoteam och resurscentrum för elevhälsa på skolan. De olika rollerna förtydligas och en plan utarbetas. Ett större fokus än tidigare på främjande och förebyggande aktiviteter. Förbättrade rutiner och strategier kring elevhälsoärenden. Kontinuerliga möten med teamet samt handledning för arbetslag och enskilda lärare. Uppföljning av anpassningar och särskilt stöd för att bättre förstår vilka åtgärder som fungerar bäst. Likabehandling: Ett av flera ständiga utvecklingsarbeten. Detta kommer att få större fokus under kommande läsår än tidigare. KAME/trygghetsteamet kommer att få ett utökat ansvar att tillsammans med rektor driva utvecklingsarbetet i syfte att lägga mer fokus än tidigare på främjande och

15 NORDMALINGS KOMMUN 15 förebyggande arbete. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ligger till grund för arbetet. Övrigt: Tyvärr har vi under läsåret sett en nedåtgående trend när det gäller elevers tobaks-, alkohol- och drogvanor. Under våren har vi initierat ett viktigt samarbete mellan skola, fritidsgård, socialtjänst och polis där vi arbetar med både förebyggande, främjande och åtgärdande aktiviteter. Både på kommun, grupp och individnivå. Vi kommer att utöka detta samarbete med föreningsliv och myndigheter. Evidensbaserade metoder som Effect och Tobaksfri duo används. Vision: Artediskolan - skolan som förändrar framtiden! Vår skola ska Bygga på vetenskaplig grund Ge alla förutsättningar för elevers kunskapsbyggande och utvecklande av framtidskompetenser Vara en trygg, kreativ och hälsofrämjande arbetsplats med hög delaktighet för både barn och vuxna. Vara en miljö där vi har höga förväntningar på varandra men där vi också stöttar varandra när det behövs Vara en plats med högt i tak, där vi uppmuntrar och ser fördelarna med mångfald och olikheter.

16 NORDMALINGS KOMMUN 16 Vara en plats där nolltolerans mot kränkningar råder. Vara en skola där vi ALLA visar engagemang och har gemensamt ansvar för alla elever och deras utveckling Vara en skola där var och en tar ansvar och visar respekt för både sig själv och andra Ha ett tydligt inkluderande perspektiv och där vi möter vuxna och barn med nyfikenhet och intresse The road to success is always under construction Nordmaling 24 juni 2015 Birgitta Tornberg, rektor Källor: Skolverket (2011), LGR 11 Skolverket (2013), Forskning för klassrummet SIRIS, skolblad