Vi samverkar i KOMMUNBYGDERÅD

Transkript

1 Vi samverkar i KOMMUNBYGDERÅD En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

2 Vi arbetar för en långsiktigt hållbar, levande och attraktiv landsbygd i Dalarna med socialt välfungerande byar, bygder och orter med höga natur- och kulturvärden med ekonomisk livskraft Läs mer i Dalarnas landsbygdsprogram på Länsstyrelsens webbplats

3 Ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar runt om i landet, arbetar tillsammans för sina bygders utveckling. De utför ett mycket betydelsefullt samhällsbyggande. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några av de lokala utvecklingsgruppernas viktiga insats. Vi vill sprida goda exempel bygder emellan, och också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i vårt härliga land. God läsning! Innehåll Vi samverkar i kommunbygderåd 4 Vansbro kommunbygderåd 5 Vimmerby landsbygdsråd 6 Landsbygdsalliansen i Ulricehamn 7 Gellivare Landsbygdsråd 8 Ragunda Byaråd 9 Fler exempel 10 Kontakter 11 Åke Edin Ordförande Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Gällivare Sorsele Ragunda Söderhamn Vansbro Köping Skribent: Nilla Johansson Frilansjournalist Omslag: Framtidsfrågor för Gällivares landsbygd diskuteras i ett grupparbete på ett av landsbygdsrådets seminarier. Foto: Gellivare Landsbygdsråd Form: Ingse & Co AB/Reybekiel Form AB Redaktör: Karin Wenström Ansvarig utgivare: Åke Edin Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2006 Ulricehamn Vimmerby Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7, Stockholm Tfn: , fax: E-post: info@bygde.net 3 Ystad Karlshamn

4 Vi samverkar i kommunbygderåd I ett hundratal kommuner i Sverige har lokala utvecklingsgrupper och föreningar hittat ett sätt att föra landsbygdens talan och stärka det lokala inflytandet. De har skapat ett forum där landsbygdsfrågorna samordnas och där idéer, kunskap och engagemang från byarna tas tillvara i den kommunala beslutsprocessen. I byarörelsens organisation går de under samlingsnamnet kommunbygderåd. Det signalerar att det är lokala grupper som organiserat sig på kommunal nivå, till skillnad från länsbygderåden som bildats för att samordna gruppernas verksamhet och intressen på länsnivå. Men lokalt varierar namnen, precis som deras organisation, arbetssätt och roller. Gemensamt för dem är deras strävan efter samverkan, både mellan olika bygder och mellan byar/bygder och kommun. De är alla partipolitiskt obundna. De flesta är ideella föreningar, andra är organiserade i mer löst sammansatta nätverk. Vissa har bildat ekonomiska föreningar för att kunna driva projekt och ekonomisk verksamhet. Andra nöjer sig med att vara landsbygdens röst, kommunens samtalspartner eller remissinstans när det gäller utvecklingen på landsbygden. Men graden av samarbete med kommunen varierar. Både oregelbundna träffar och ett mer schemalagt och formaliserat samarbete förekommer. I den här skriften presenteras tio exempel som, förutom kommunbygderåd, kallas till exempel byaråd, landsbygdsråd, och byalagsråd. Som exemplen visar har de också olika historik. Oftast har de bildats på initiativ av lokala utvecklingsgrupper/föreningar, ibland är det kommunledningen som varit angelägen att hitta en organiserad form för dialogen. I vissa län, som exempelvis Dalarna, finns kommunbygderåd i samtliga kommuner, i andra är det mer tunnsått. Under senare år har formaliserad samverkan mellan de lokala grupperna och kommunen blivit allt viktigare inom byarörelsen. Både Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och länsbygderåden deltar i processen att stimulera bildandet av kommunbygderåd. Men det är på lokal nivå, och i samförstånd med kommunen, som samarbetsformerna växer fram utifrån lokala förutsättningar och behov. Lokala utvecklingsgrupper, föreningar och kommuner: låt er inspireras av denna samling varierade exempel. Kanske hittar ni sen ert alldeles egna recept på samverkan? 4

5 Vansbro kommunbygderåd ett av femton i Dalarna I Dalarnas femton kommuner finns kommunbygderåd i samtliga. Länsbygderådet Dalarnas Landsbygdsforum har stöttat bildandet och idag är varje kommunbygderåd representerat i länsbygderådet. Äppelboflotten är en av många verksamheter som drivs av Äppelbo Gemenskap en av de sju utvecklingsgrupper som gör sin röst hörd genom Vansbro kommunbygderåd. Foto: Jan Norberg Kommunbygderåden i vårt län är organiserade på olika sätt, men huvudsyftet är detsamma. De är den samlande rösten in och ut i kommunen och genom samverkan mellan byarna och centralorten underlättas planeringen i en mängd frågor som är viktiga för bygdens och kommunens utveckling. Det säger Mary Bäck, ordförande i både länsbygderådet och Vansbro kommunbygderåd. Vansbro kommunbygderåd bildades Det är en ideell förening med geografisk representation från sju utvecklingsgrupper som i sin tur är paraplyorganisationer för den egna bygden. För oss är det är viktigt, påpekar Mary Bäck, att representanterna har just en helhetssyn på sin bygd, inte bara representerar ett särintresse. I Vansbro är det oftast ordföranden i respektive bygds paraplyorganisation som är med i kommunbygderådet. Till skillnad från i vissa andra kommuner i länet, är här inga enskilda organisationer representerade i styrelsen. De bjuds i stället in när frågor tas upp som rör deras specifika verksamhet. 5 Nära samarbete med kommunledningen Styrelsen, som består av de sju representanterna, har ett nära samarbete med kommunledningen. I stadgarna finns inskrivet att det ska hållas minst fyra träffar per år med kommunstyrelsens allmänna utskott där kommunchefen deltar. Men antalet gemensamma möten har blivit mer än det dubbla, inflikar Mary Bäck. Här har både de olika bygdernas representanter och kommunledningen möjlighet att ta upp aktuella frågor. Därutöver träffas kommunbygderådets styrelse i egna möten dit också kommunens tjänstemän från olika nämnder bjuds in för diskussion och dialog. En titt i de senaste årens verksamhetsberättelser visar att dialogen med kommunledningen handlat om de flesta frågor som rör kommuninvånarna: miljö- och byggfrågor, vägar, skola, allmänna kommunikationer, skötsel av badplatser, outhyrda lägenheter, kommunal serviceplan, vandringsleder och lokal upphandling är bara några exempel. Som remissorgan har kommunbygderådet fått säga sin mening om allt från den framtida äldreomsorgen och strandskyddsbestämmelser till näringslivs- och turistpolitiska programmet och företagsservicen i kommunen. Legitimiteten är viktig För det arbete som Vansbro kommunbygderåd lägger ned, ger kommunen ett årligt bidrag på kronor till sammanträdesarvoden, reseersättning och dylikt. Vi har ett väldigt bra samarbete och en naturlig kontakt med kommunen och utan kommunbygderådet skulle det vara svårt att komma till tals. Det tycker vi från båda hållen, konstaterar Mary Bäck. Trots att hon är mycket positiv till hur samarbetet är organiserat, kan hon ändå se att det finns vissa svårigheter. Viktigast av allt är ju att de som representerar byarna har legitimitet och mandatet att föra de olika bygdernas talan. På till exempel föreningsträffar och stormöten förs en dialog med människorna ute i byarna, men att hålla i gång dialogen är inte alldeles enkelt. Ju längre ner i myllan man jobbar, desto mer ideellt arbete krävs det. Och det kan vara slitsamt. KONTAKTUPPGIFTER: Mary Bäck TFN: E-POST: mary.back@appelbo.net

6 Vimmerby landsbygdsråd satsar på öppenhet I Vimmerby har samarbetet mellan kommunledning och utvecklingsgrupper sina rötter så långt tillbaka som i landsbygdskampanjen Hela Sverige ska leva i slutet av 80-talet. Det har tagit sig olika former under årens lopp. Idag är det via ett öppet samtalsforum Vimmerby landsbygdsråd som grupperna är med och påverkar utvecklingen i sin bygd. Redan under landsbygdskampanjen var Vimmerby kommun med och hejade på bildandet av lokala utvecklingsgrupper/bygdekommittéer. I det syftet inrättade kommunledningen 1988 en så kallad kommunkommitté där föreningslivet fanns representerat. När kampanjen upphörde övergick kommunkommittén till ett fristående samarbetsforum för grupperna. Så småningom bildades en ideell förening och föreningen fick ett nytt namn: Vimmerby bygdeforum. Bygdeforum, med en liten styrelse på fyra personer, har levt vidare och har hela tiden varit gruppernas språkrör gentemot kommunen. Men efterhand växte önskemål fram om mer formaliserade samarbetsformer och år 2000 sammanträdde Vimmerby landsbygdsråd för första gången. Möten fyra gånger per år Rådet kan ses som en del av Bygdeforum, berättar landsbygdsrådets sekreterare Eva Svensson. Det kom till på initiativ av kommunchefen och kommunalrådet som ville ha ännu närmare kontakt med grupperna. Och idag har vi ett forum där alla sockendelar kommer till tals med kommunledningen. I landsbygdsrådet finns kommunens nio utvecklingsgrupper representerade med vardera två representanter. De kallas till möte och överläggningar med kommunen fyra gånger per år sista tisdagen i januari, april, augusti och oktober. Men beroende på vilka frågor som tas upp, är det fritt fram att skicka andra eller fler personer från sin bygdegrupp. De öppna mötena gör att det inte är en viss klick personer som har tillträde till maktens korridorer. Ett sånt här forum får inte cementeras, då blir det precis som i alla andra nämnder och sammanslutningar, säger Eva Svensson. En demokratifråga Sammanträdena hålls oftast i stadshuset, någon gång ute i byarna, och det är fastlagt att tre politiker från kommunstyrelsens arbetsutskott ska delta på mötena. Dagordningens ärenden bestämmer om och i så fall vilka tjänstemän som ska kallas in. Ibland bjuds även representanter för myndigheter eller näringslivet in. Allt beror på frågornas karaktär. I detta forum har exempelvis kommunens översiktsplan och den lokala utvecklingsplanen diskuterats. Grupperna har varit med och haft synpunkter på varuförsörjningsplanen, stödet till lanthandlarna, äldrevården, de allmänna kommunikationerna, det kommunala bostadsbolagets byggande och mycket mer. En enda gång på sex år har ett möte ställts in på grund av brist på frågor. Vi har fått en mycket bättre kommunikation mellan makten och folket, slår Eva Svensson fast. Utan landsbygdsrådet skulle informationsutbytet inte fungera alls. Om en och en försöker krångla sig in i kommunens korridorer blir det inga resultat. Nu engagerar sig fler och fler i vad som händer i bygden och det är verkligen en demokratifråga. Landsbygdsrådet träffar kommunledningen fyra gånger per år, oftast i maktens korridorer i Vimmerby stadshus. Foto: Jan Hasselqvist 6 KONTAKTUPPGIFTER: Eva Svensson TFN: E-POST: 7499svensson@telia.com

7 Landsbygdsalliansen i Ulricehamn samordnar utvecklingsarbetet Samarbetet mellan utvecklingsgrupperna och kommunen är inget nytt i Ulricehamn. Men från och med 2006 har det fått nya former genom Leaderprojektet Landsbygdsalliansen. Landsbygdsfrågorna har fått större utrymme och nu är det grupperna som har initiativet. Ett samarbetsforum mellan de lokala utvecklingsgrupperna och Ulricehamns kommun hade funnits sedan början av 2000-talet. Den kommunala tjänstemannen med ansvar för landsbygdsutveckling höll i trådarna och var sammankallande. Tankarna på att utveckla och vidga samarbetet dök upp när några av utvecklingsgruppernas företrädare for på landsbygdsriksdag till Ystad Där diskuterades kommunbygderåd i ett seminarium. De utsända delegaterna inspirerades och tog nya idéer med sig hem. I dialog med kommunen och alla utvecklingsgrupper kom man fram till att grupperna själva skulle organisera sig i en ideell förening och det tvååriga Leaderprojektet Landsbygdsalliansen tog form och startade I kommunen finns 22 utvecklingsgrupper och för att lösa representationen till styrelsen delades kommunen upp i fyra geografiska områden. Från varje område fick grupperna utse två representanter till styrelsen. Adjungerade till styrelsen är en tjänsteman från kommunen och en representant för kommunens företagare. Alliansen ger samordningsvinster Daniel Göök är anställd som projektledare och för utvecklingsgrupperna är han en resurs och länk till kommunens förvaltningar, myndigheter, företag och andra som man samarbetar med. Han säger: Det pratas mycket om underifrånperspektiv men är inte alltid lätt att få till. Här har det gett frukt direkt. Det är bygden och bygdens initiativ som styr mitt arbete. Han menar att de stora vinsterna med alliansen är den samordning som kan ske mellan de olika kommundelarna. Många har liknande problem och i det här forumet kan erfarenheter bytas och samverkan eftersträvas. Det är viktigt att grupperna inte ser varann som konkurrenter, utan att man kan ge och ta av varann. Samtidigt finns en direkt kanal till den tjänsteman på kommunen som är ansvarig för landsbygdsutvecklingen. Frågor som tas upp kan till exempel handla 7 Turismutveckling är ett av Landsbygdsalliansens arbetsområden och den vackra naturen har en viktig roll. Foto: Ola Högberg om infrastruktur, hotad lanthandel eller skola, men Daniel Göök betonar: Både stort och smått Ingenting är för stort eller för smått. Här diskuteras allt från placeringen av byns kompost till stora, komplexa frågor. Styrelsen för Landsbygdsalliansen håller möte en gång per månad och då är det fritt fram att ta upp vilka frågor som helst. Fyra gånger om året hålls öppna möten där alla organisationer och intressegrupper, utöver utvecklingsgrupperna, kan komma med förslag och idéer, men utvecklingsarbetet vilar på fem ben. De är: boendefrågor, infrastruktur, offentliga lokaler, företagsamhet och turismutveckling. Genom Landsbygdsalliansen har utvecklingsgrupperna fått en unik möjlighet att påverka utvecklingen och tanken är förstås att det här samarbetet ska fortsätta efter projekttidens slut, säger Daniel Göök. KONTAKTUPPGIFTER Daniel Göök TFN: E-POST: daniel@landsbygdsalliansen.se

8 Gellivare Landsbygdsråd inte bara samtalspartner Gellivare Landsbygdsråd bildades 1995 då politikerna ville kunna föra en dialog med landsbygdens utvecklingsgrupper i en organiserad form. Sedan dess har samarbetet utvecklats och landsbygdsrådet har bildat en ekonomisk förening med syfte att inspirera till företagande och ekonomisk verksamhet. Bildcollage: Gellivare Landsbygdsråd Landsbygdsrådet är ett samarbetsorgan för 26 byar och deras utvecklingsgrupper i Gällivare kommun. Det representerar cirka personer eller nitton procent av kommunens befolkning och är den gemensamma samarbetspartnern till kommunen när det gäller frågor som rör landsbygden. Uppriktigt sagt tror jag att mycket skulle vara helt annorlunda om landsbygdsrådet inte fanns. Dess engagemang har betytt mycket för utvecklingen, säger Ove Uvemo som är den ideella föreningens ordförande. Han är särskilt stolt över de två ungdomsrepresentanter som valdes in i styrelsen på det senaste årsmötet. De brinner för landsbygden och ser den med andra ögon än oss äldre. 8 Kommunanställd som länk Alla de nio ledamöterna i landsbygdsrådets styrelse representerar någon av medlemsbyarna och de träffas minst en gång i månaden för att ta upp aktuella frågor. Kommunen är inte representerad i styrelsen, men en kommunanställd fungerar som en länk mellan rådet och kommunen och kallas till både styrelse- och AU-möten för att hålla dialogen i gång. Det fungerar mycket bra. Då och då bjuds vi också in till fullmäktigesammanträden för att presentera idéer och vad vi håller på med. Fyra gånger om året hålls stormöten, förlagda till olika byar och med olika teman. På dessa möten ska minst en politiker, till exempel kommunalrådet, alltid delta. Det är ett beslut som tagits i kommunen. En av rådets uppgifter är att vara remissorgan till kommunen. Nu är det flera månader sen vi fick yttra oss och då gäller det att hålla sig framme och fråga varför. Annars har vi jobbat mycket med vägarna och fartgränser, med skolfrågor, skolmaten och nedläggningshotade affärer, exemplifierar Ove Uvemo. Ekonomisk förening bildad Att vara kommunens samtalspartner är ett av landsbygdsrådets huvudsyften. Men Ove Uvemo betonar att en grundläggande uppgift är att skapa förutsättningar för arbetstillfällen och att människor ska kunna bo och leva på landsbygden. Där kommer den nybildade Landsbygdens ekonomiska förening in i bilden. Den har bildats på landsbygdsrådets initiativ, med en separat styrelse. Nu raggar vi andelsköpare. Vi hoppas förstås på kommunen, som ännu inte köpt andelar men är positiv till föreningen. Vårt mål är att vi ska bli så starka att vi så småningom ska kunna bistå med till exempel marknadsförings- och juridisk hjälp när det gäller företagande. Och för att få lite ekonomi i landsbygdsrådet har vi startat ett sommarfik i föreningens regi. Det kontor, med tre tjänster, som rådet har till sitt förfogande i Gällivare finansieras med hjälp av olika projekt. Under 2005 omsatte projekten drygt fem miljoner kronor och sysselsatte ytterligare femton personer. Kommunen bidrar med kronor per år i stöd. Det är pengar som enbart räcker till mötes- och resekostnader, kommenterar Ove Uvemo som ändå är nöjd: Det mest positiva är ju att våra politiker respekterar och lyssnar på oss. KONTAKTUPPGIFTER: Ove Uvemo TFN: E-POST: kontoret@landsbygden.org

9 Ragunda Byaråd sprunget ur en kris Hos oss skulle det tydligen till en kris för att det skulle skapas något bra, säger ordföranden Bo Andersson när han berättar om hur Ragunda Byaråd bildades Jämtlands enda kommunbygderåd kom till efter en rad nedskärningar i Ragunda kommun. Bland annat hade tjänsten som landsbygdsutvecklare dragits in. Efter kommunens krismöten om olika sparförslag gick ett antal byutvecklingsgrupper samman och bildade en interimsstyrelse. En process drogs igång och alla föreningar i kommunen erbjöds att bli medlemmar i byarådet. I dag är den ideella föreningen etablerad med stadgar och 32 betalande medlemmar. Medlemsvärvning pågår fortlöpande. Alla slags föreningar som verkar för landsbygdsutveckling i kommunen är välkomna. Det finns inga formella krav på representation i styrelsen, men nästan alla har koppling till en utvecklingsgrupp, säger Bo Andersson. På våren hålls årsmöte då ordförande och styrelsens åtta ledamöter med suppleanter väljs. Ett medlemsmöte hålls på hösten och varannan månad sammanträder styrelsen. Byutvecklingskontor bekostas av kommunen Arbetsutskottet träffas vid behov och dessutom har vi telefonmöten. Eftersom vi i mångt och mycket fungerar som en blåslampa på kommunen, så blir det rätt ofta. Samarbetet mellan byarådet och kommunen är inte formaliserat i stadgarna. Här känner vi varann. Det är korta beslutsvägar, högt i tak och inget krångel, säger Bo Andersson. Föreningens syften listas i stadgarna och är, förutom att vara ett samverkansorgan mellan föreningar och kommunen, bland annat att tillvarata bygderörelsens intressen i kommunen och främja en positiv utveckling av ragundabygden. Byarådet ska också fungera som remissinstans. Under det dryga år som rådet existerat har ett byutvecklingskontor inrättats i centralorten Hammarstrand. Kommunen bjuder på lokalen och genom våra goda kontakter med arbetsförmedlingen har vi fått en kanslisamordnare, anställd med så kallat särskilt anställningsstöd. Sysselsättningsprojekt och opinionsfrågor Till kontoret kan både föreningar och enskilda invånare vända sig för att få information, rådgivning och hjälp kring frågor om byutveckling. Det är härifrån som det även dras i trådarna för olika projekt som ska skapa sysselsättning i bygden. Vi jobbar också med opinionsfrågor, fortsätter Bo Andersson. Ett exempel är den enkät vi gjorde inför valet Där fick alla på valbar plats i kommunalvalet svara på ett antal frågor som offentliggjordes. Även om byarådet ser det som en av sina uppgifter att sätta press på de folkvalda, vittnar Bo Andersson om ett gott och givande samarbete med kommunen. Vårt kommunalråd brukar peka på vilka vinster samverkan ger. Kommunal ekonomi, social ekonomi och företagsekonomi i samordning ger dubbel effekt, brukar hon säga. KONTAKTUPPGIFTER: Bo Andersson TFN: E-POST: bygderadet.z@tyfonmail.se Illustration: Yvonne Näslund/Ragunda Byaråd 9

10 Fler exempel Byalagsrådet i Ystad är byarnas samarbetsforum och kommunens samtalspartner sedan Fyra gånger per år träffas de 23 byalagen på öppna möten och kommunen får därefter ta del av byarnas synpunkter. En samrådsgrupp som representerar ett tiotal byar träffar också företrädare för kommunen fyra gånger per år. Byalagsrådet arbetar för ökad demokrati och större inflytande och tillsammans med kommunen diskuteras nu nästa steg: Hur ska byarna kunna ta ett större ansvar och också få ekonomiska resurser för att förverkliga sina framtidsplaner? KONTAKTUPPGIFTER: Erland Lundin TFN: E-POST: erland@glemmingebro.com Sorsele Byaråd fungerar sedan 1994 som ett nätverk (d.v.s. är ingen förening med stadgar) mellan 30 byutvecklingsgrupper. De föreningar som ingår i byarådet ska arbeta för sin bys totala utveckling, ha stadgar och minst tio medlemmar mantalsskrivna i kommunen. Byarådet träffas sex-åtta gånger per år och tar då upp aktuella frågor, gärna sådana som är likartade och kan samordnas byarna emellan. Sorsele kommun ser byarådet som ett bollplank för landsbygdsfrågor och i vissa fall får byarådet möjlighet att yttra sig, som ett remissorgan. KONTAKTUPPGIFTER: Inger Granström TFN: E-POST: inger.granstrom@sorsele.se www. sorsele.se/byar 10 ALLIS (Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn) är en ideell förening som bildades 1996 för att synliggöra landsbygden i kommunen. Tio år senare ombildades föreningen, med större fokus på att föra fram byarnas talan. ALLIS består av sexton medlemsföreningar som i sin tur är paraplyorganisationer för ett stort antal föreningar i kommunens alla bygder. Bygderna representeras i en styrelse på nio personer som sammanträder en gång per månad. För att kunna snappa upp tankar och idéer lokalt förläggs sammanträdena till de olika kommundelarna. Under hösten 2006 förs diskussioner om var i den kommunala organisationen ALLIS ska finnas. Ett uttalat önskemål från kommunledningen är att föreningen inte ska vara ett renodlat remissorgan, utan att bygderna ska kunna komma med i planeringen i ett tidigare skede. KONTAKTUPPGIFTER: Olle Sundin TFN: E-POST: sosundin@telia.com LUKA (LandsbygdsUtveckling Karlshamn) är en ideell förening, bildad 2002 i syfte att ge kommunen en samtalspartner när det gäller landsbygdsfrågor. I LUKA ingår 25 föreningar, verksamma på landsbygden. Kommunstyrelsen har utsett en tjänsteman från samhällsbyggnadsförvaltningen samt två politiker för att hålla kontakt med LUKAs styrelse. De träffas regelbundet, men utan ett fastställt schema. Föreningen får möjlighet att ge synpunkter på frågor som rör landsbygden och fungerar som remissinstans. LUKA har också fått ekonomiskt stöd av kommunen, bl. a. för att ta fram en utvecklingsplan. KONTAKTUPPGIFTER: Lollo Erlandsson TFN: E-POST: lollo.erlandsson@ungaornar.se Landsbygdsrådet i Köpings kommun har varit verksamt sedan 2005 och består av representanter för utvecklingsgrupper, föreningar, småföretagare etc. från kommunens sex socknar. Kommunens landsbygdsutvecklare är samordnare och sammankallande och leder landsbygdsrådets arbetsutskott som består av representanter för de olika bygderna, Svenska kyrkan och LRF. Arbetsutskottet arbetar t.ex. med att ta fram förslag till årsvisa handlingsplaner för landsbygdsutvecklingsarbetet och träffas en gång i månaden. Två gånger om året kalllas hela landsbygdsrådet till träffar ute i de olika kommundelarna. Där deltar alltid kommunstyrelsens AU och kommunchefen. Även förvaltningschefer är med, beroende på vilka frågor som diskuteras. KONTAKTUPPGIFTER: Marie Bodin TFN: E-POST: marie.bodin@koping.se

11 Kontakter Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva TFN KANSLI: E-POST: HEMSIDA: Länsbygderåd På finns telefonnummer och adresser till alla länsbygderåd. Länsbygderådet i Blekinge län Ordf. Bengt Grönblad E-POST: b.gronblad@telia.com Dalarnas landsbygdsforum Ordf. Mary Bäck E-POST: mary.back@appelbo.net Länsbygderådet Gotland Ordf. Owe Belin E-POST: owe.belin@telia.com Länsbygderådet X-ing i Gävleborg Ordf. Kenneth Nyberg E-POST: kansli: admin.xing@telia.com Länsbygderåd Halland Ordf. Ulla Rickardsson E-POST: ulla-rickardsson@swipnet.se Länsbygderådet i Jämtlands län Ordf. Bo Andersson E-POST: kansli: bygderadet.z@tyfonmail.se Länsbygderådet i Jönköpings län Ordf. Mats Jonsson E-POST: jonsson.schuldt@telia.com Länsbygderådet i Kalmar län Ordf. Georg Erlandsson E-POST: georg.erlandsson@swipnet.se Länsbygderådet Kronoberg Ordf. Lars-Erik Karlsson E-POST KANSLI: lansbygderadet.kronoberg@telia.com Länsbygderådet i Skåne, SLUG Ordf. Ulf Nilsson E-POST KANSLI: slug.kansli@sv.se Rådet för lokal utveckling i Stockholm Ordf. Jan Runfors E-POST: jan.runfors@chello.se Länsbygderåd Södermanland Ordf. Krister Karlsson E-POST: krister.karlsson2@tele2.se Länsbygderådet Uppsala Ordf. Birgitta Elfving E-POST: birgitta_elfving@msn.com Länsbygderådet Värmland Ordf. Owe Nordling E-POST KANSLI: varmland@bygde.net Länsbygderådet i Västerbottens län Ordf. Inger Granström E-POST: inger.granstrom@sorsele.se Västernorrlands bygderåd, Sambygd Ordf. Birgitta Rehnman E-POST: birgittarehnman@hotmail.com Länsbygderådet i Västmanlands län Ordf. Kjell Eric Eliasson E-POST: cccc@telia.com Länsbygderådet Fyrbodal Ordf. Dan Magnusson E-POST: dan@dama.se Länsbygderådet Sjuhärad Ordf. Sven-Olof Carlsson E-POST: lobby2000@telia.com Landsbygdsforum Skaraborg Ordf. Niclas Fällström E-POST: nf@falkoping.nu Länsbygderådet Örebro län Ordf. Sivert Gustafsson E-POST: gsns@telia.com Norrbottens bygderåd Ordf. Evert Nilsson E-POST KANSLI: nbrkansli@telia.com 11 Länsbygderådet i Östergötland Ordf. Camilla Carlsson E-POST: camilla.carlsson@coopcenter.org

12 Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi behöver samlingslokalerna, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi samverkar i kommunbygderåd, 2006 Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner, 2006 Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Stortorget STOCKHOLM Tel Fax info@bygde.net