DET GÖR ONT. Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad , 2010,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET GÖR ONT. Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad 2007-05, 2010, 2012-09"

Transkript

1 1 DET GÖR ONT Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad , 2010,

2 2 Innehåll Inledning 3 Smärta 3 Professioners olika roller och ansvar 4 Självskattning/bedömning av smärta hos vuxna 5 Självskattning av smärta hos barn 6 Analys av smärta hos vuxna och barn 7 Arbetsgrupp 8 Referenser 8 Bilaga 1. Flödesschema för patienter med eller med risk för smärta 11 Bilaga 2. Edmonton System Assessment Scale 12 Bilaga 3. Beteendeförändringar vid smärta hos personer med demenssjukdom/kognitiv nedsättning 13 Bilaga 4. Underlag för smärtanalys 14

3 3 INLEDNING Den första versionen av Det gör ont sammanställdes av en arbetsgrupp, som av Qulturum fått i uppdrag att utarbeta en länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Arbetet avslutades i maj 2005 och reviderades i maj Under 2009 framkom behovet av riktlinjer för bedömning av smärta hos personer med kognitiv nedsättning. På uppdrag av Profilområdet Äldres hälsa och vård inom Futurum/Akademin för hälsa och vård, bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från Forskning och Utveckling (FoU), Op/IVA kliniken, Geriatriska kliniken samt Kommunal äldreomsorg. Följande riktlinjer avser bedömning vid akut, postoperativ, tumörrelaterad och långvarig smärta. Riktlinjerna vänder sig till medicinsk, paramedicinsk samt vård- och omsorgspersonal i hela vårdkedjan, dvs. sluten vård, primärvård och kommunal omsorg inom Jönköpings läns landsting. Processen beskrivs översiktligt i flödesschema smärta, se bilaga 1. SMÄRTA Målsättning för smärtbehandling är att minska lidande, smärtrelaterade komplikationer och att öka livskvaliteten (1, 2). Alla har rätt att få sin smärta kontrollerad till en för personen acceptabel nivå och ska erbjudas en individuellt anpassad smärtbehandling. Med hjälp av patientinformation, smärtanalys och smärtskattning ges patienten en aktiv roll och därmed delaktighet i sin behandling/rehabilitering (2). Vård och behandling ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (3). Hälso- och sjukvårdens målsättning med insatserna är att livskvalitet och hälsa förbättras genom att patienten tar kontroll över smärtan (4, 5). Idag är kunskapen om smärta och smärtbehandling stor och smärta som inte blir optimalt behandlad är att betrakta som en avvikelse i vården (6). Användning av validerade, kliniskt användbara instrument bidrar till gemensamt språk och synliggör smärtan (2, 7). Dokumentation bidrar till säkerhet och kontinuitet i vården (8). På varje enhet bör nedskrivna rutiner finnas för när var hur smärtskattning/bedömning ska utföras och dokumenteras. Definition Smärta definieras enligt International Association for the Study of Pain (9) som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Kaasalainen (10) har formulerat följande definition på smärta som kan komplettera definitionen ovan Smärta är en obehaglig, subjektiv upplevelse som kan kommuniceras till andra, när det är möjligt genom egen rapportering eller genom en uppsättning av smärtrelaterade beteenden. Smärta är en mångdimensionell upplevelse som ska bedömas tillsammans med psykologiska, sociala, religiösa, existentiella och kulturella aspekter (2).

4 4 Akut och postoperativ smärta Akut och postoperativ smärta är att betrakta som en vitalparameter och ska därmed behandlas adekvat och skyndsamt. Obehandlad svår smärta ska betraktas som en avvikelse. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) (11) tillhandahåller riktlinjer för postoperativ smärtbehandling och övervakning. En allt mer uppmärksammad komplikation till kirurgi är att svår postoperativ smärta kan leda till långvariga smärttillstånd (12). Tumörrelaterad smärta Smärta vid malign sjukdom ger en ständig påminnelse om sjukdomens livshotande natur och orsakar ofta ångest. I den palliativa vården är utebliven eller otillräcklig smärtbehandling oacceptabel (6). Långvarig smärta Vid långvarig icke-malign smärta ska en utredning av smärttillståndet göras med ställningstagande till de behandlingsmöjligheter som finns. Då de möjligheterna är uttömda bör patienten få vägledning och information som syftar till att patienten återfår kontrollen över smärttillståndet (2, 4, 5). Psykologiska insatser ger ett långsiktigt resultat (5). PROFESSIONERS OLIKA ROLLER OCH ANSVAR Förutsättningar för ett bra omhändertagande vid smärta är att olika professioner samverkar och tar vara på varandras kunskaper (13). I samverkan ingår att vårdtagaren är delaktig i processen. Personal behöver dessutom tillgång till rådgivning av lokal smärtenhet. Arbetsterapeuten bedömer hur smärta påverkar patienten inom områden som personlig vård, arbete, intressen, roller, vanor samt familjerelationer (14). Arbetsterapi syftar till att öka patientens funktionella status samt minska förlusten av förmågor och roller (15). Behandlingen kan t.ex. bestå av utveckling av strategier vid påklädning, fördelning av aktiviteter under dagen och veckan, utprovning av hjälpmedel samt ortoser för övre extremitet (16). Smärtlindring vid rätt tidpunkt på dygnet kan vara viktig för att möjliggöra aktivitet. Kuratorns roll är att då behov finns stödja patienter med samtal, som kan omfatta relations-, kris-, bostads-, ekonomiska- eller juridiska frågor. Kurator med kunskap inom kognitiv beteendeterapi, arbetar också terapeutiskt (personlig kommunikation Christina Polland). Läkarens roll är att genomföra en djupare smärtanalys, ställa diagnos, informera om smärtans natur, konsekvenser och behandlingsmöjligheter. Läkaren ansvarar för farmakologisk och annan medicinsk behandling (2). Psykologens roll är att bedöma psykologiska faktorer och vid behov erbjuda terapier med kognitiv, beteendeterapeutisk eller psykodynamisk inriktning (2). Sjukgymnasten gör en smärtanalys för att rätt kunna bedöma lämpliga insatser. Behandlingen kan bestå av: fysisk aktivitet/träning, avspänning, träning kroppskännedom, massage, TENS, akupunktur, värme eller kyla. Sjukgymnasten kan även initiera utprovning av ortos/korsett. Det är lämpligt är att kombinera fysisk aktivitet och träning med beteendepåverkande behandlingsstrategier (4, 5,16). Sjuksköterskan gör en första smärtanalys, är delaktig i upprättande av vårdplan, initierar icke farmakologiska metoder såsom t. ex. musik, avslappning och lägesändring. Sjuksköterskan förmedlar och följer upp information om insatta åtgärder och utvärderar genom att följa smärtintensitet och eventuella biverkningar. Hon

5 5 ansvarar för dokumentation i patientens vårdplan och genomför och utvärderar omvårdnadsåtgärder (2). Undersköterskans roll är att vara delaktig i smärtskattning/bedömning och rapportera förändringar i patientens smärtupplevelse. Undersköterskan ska känna till patientens vårdplan, följa ordinerade omvårdnadsåtgärder och stödja patienten. SJÄLVSKATTNING/BEDÖMNING AV SMÄRTA HOS VUXNA Smärtskattning ger svar på smärtintensitet och bör efterfrågas i vila, vid aktivitet/ träning, smärtgenombrott och efter given behandling/åtgärd (1). I möjligaste mån skall samma skala användas under vårdtiden. Skattningar bör diskuteras med patienten för att denne ska kunna ta ställning till eventuell förändring av smärtintensitet.(2). Ändpunkterna (0-10) baseras på patientens erfarenheter, resultaten ska därför ej jämföras mellan patienter (5). Numeric Rating scale (NRS) NRS skala rekommenderas i första hand eftersom den är lätt att förstå och användbar i olika situationer t.ex. ambulans, vid telefonsamtal, postoperativt i uppvakningsskede. Patienten gör skattningen med hjälp av siffror, från 0 till 10 (17, 18). Ingen smärta Värsta tänkbara smärta Verbal Rating Scale Om patienten har svårt att skatta sin smärta med NRS används istället en verbal skala (VRS). Med hjälp av ord skattar patienten smärtintensitet. Orden som används är ingen, lindrig, obehaglig, besvärlig, fruktansvärd och outhärdlig smärta (19). Den verbala skalan översätts till siffror, som dokumenteras i patientjournalen. Skalan kan beställas på Tryckeri Ryhov, Länssjukhuset Ryhov. Edmonton Symtom Assessment Scale (ESAS) ESAS är ett instrument som används i den palliativa vården för att upptäcka och skatta smärta tillsammans med andra symtom i livets slutskede. Instrumentet använder NRS-skalan för nio förutbestämda symtom där smärta är det första. Skattning av patientens symtom med ESAS är ett underlag för att upptäcka och behandla onödigt lidande. Regelbunden skattning visar hur patienten vid mättillfället och över tid upplever sin situation (20). Bilaga 2. Bedömning av vuxna med kognitiv nedsättning Hos personer som inte klarar av ett självskattningsinstrument ska smärtan bedömas utifrån beteende. För en så korrekt smärtbedömning som möjligt är det viktigt att känna till patientens normala beteendemönster och samarbeta i personalteam (21, 22). Anhörigas/vårdares kunskap om hur patienten beter sig vid smärta ska efterfrågas (23, 24). Beteendeförändringar kan vara tecken på smärta eller annat obehag (10, 23, 25). Smärta ska dock alltid uteslutas (24). Desto längre en person kommit i sin demens eller desto svårare kognitiv nedsättning personen har ju färre tecken på smärta uppvisas. Smärta kan uttryckas via ansiktet, verbala ljud, kroppen och psykosocialt beteende. Att bedöma smärtintensitet utifrån beteende är inte möjligt (10, 21). För att underlätta upptäckten av smärta är noggrann dokumentation nödvändig (21, 22). Dokumentation av smärterfarenhet/beteende tidigt i förloppet av demenssjukdomar underlättar förståelsen av olika uttryck av smärta och underlättar därmed

6 6 vården. Teamarbete bidrar till att olika yrkeskategoriers kunskap om dessa patienter blir en tillgång i vården (25). I syfte att sammanställa beteendeförändring vid smärta hos personer med kognitiv nedsättning genomförde arbetsgruppen 2009 en litteratursökning via databaserna MEDLINE, CINAHL, Cochrane, British Medical Journal (BMJ;) Best Practice, Clinical Evidence, samt via nationella kunskapssammanställningar såsom Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), SSF (Svensk Sjuksköterskeförening), Vårdalinstitutet och Vårdhandboken. Litteratursökningen resulterade i 22 publikationer av riktlinjer och vårdprogram för bedömning av smärta vid kognitiv nedsättning. Utifrån tre review artiklar (21, 33, 42) valdes sju instrument ut (23, 27-32). De uttryck för smärta som fanns i dessa instrument sammanställdes utifrån kategorierna observerade förändringar av fysiska tecken, såsom uttryck i ögonen, andning, rörelse, aktivitet samt ätstörningar och verbala uttryck och psykosociala tecken, såsom oro, stämningsläge, aggressivitet och sömnrubbningar. Därefter reviderades antal variabler eftersom samma beteendeförändring beskrevs på flera sätt. Vid en jämförelse med de instrument som baserats på klinisk erfarenhet i Uddevalla kommun (35, 36) och Vårdhandboken (26) fann vi att dem i stort överensstämmande med litteratursökningens variabler. I bilaga 4 beskrivs observerbara beteendeförändringar vid smärta utifrån arbetsgruppens litteratursökning samt Vårdhandbokens rekommendationer. SJÄLVSKATTNING AV SMÄRTA HOS BARN Barnets smärtupplevelse kan minskas om barnet möter en trygg och lugn miljö tillsammans med sina föräldrar. Vid smärtskattning av barn väljs ett instrument som är anpassat till barnets utvecklingsnivå. Komplettera med observation av fysiologiska tecken på smärta, barnets beteende och föräldrarnas bedömning av barnets smärta. (39, 40). Barn kan inte alltid i ord uttrycka smärta, var smärtan är lokaliserad eller hur intensiv den upplevs. Yngre barn kan ha svårt att skilja på smärta och obehag/olust. Inled därför inte med att fråga om barnet har ont. Fråga istället hur barnet mår och om barnet känner något från misstänkt smärtande område på kroppen. Då smärta bejakas, efterfråga var och hur det gör ont (37, 38). Bieri (Modifierad) FPS-R Ansiktsskalan kan användas av barn >3 år, ibland föredrar även äldre barn den här skalan (39). Barnet kan med hjälp av skalans ansikten beskriva smärtintensitet, observera att det inte alltid är enbart smärtintensitet barnet svarar på utan den totala upplevelsen. De yngre barnen pekar ofta på de ansikten som är längst ut på skalan (40). Förklara skalan för barnet och dess föräldrar. Det neutrala ansiktet motsvarar ingen smärta och det skrynkligaste värsta tänkbara smärta, använd ej orden glad och ledsen. På skalans baksida avläses barnets upplevda smärta med hjälp av jämna siffror, där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta (40). Den viktigaste informationen skalan ger är om smärtintensiteten ökar eller minskar (39). Skalan kan beställas på Tryckeri Ryhov, Länssjukhuset Ryhov.

7 7 NRS NRS är användbar hos barn från och med 7-8 års ålder (41, 42). Observera att barnet ska kunna resonera kring matematiska tal, värdera och jämföra siffror och förstå turordningen 0-10 (42). Se användning under rubrik smärtskattning vuxna sid 4. ANALYS AV SMÄRTA HOS VUXNA OCH BARN En individuellt anpassad smärtbehandling baseras på en noggrann utredning av orsaker till smärta. Smärtanalys är en förutsättning för en systematisk utvärdering av behandlingens effekt. Samtal är ett viktigt verktyg där vårdarens roll är att lyssna och tro på patienten. Smärta är ingen statisk företeelse utan varierar över tid beroende på trötthet, rädsla och oro. Smärtbedömning och smärtanalys är en kontinuerlig process där följande komponenter bör beaktas (2): Lokalisation: Patienten beskriver smärtan genom att peka på sin kropp eller rita en smärtteckning, bilaga 3. Är smärtan vällokaliserad eller diffus, djup eller ytlig och utstrålande? Är smärtan lokaliserad till flera ställen, förekommer dessa smärtor samtidigt? Duration: Vad utlöser smärta och finns ev. dygnsvariation? Genombrottsmärta: Frekvens av genombrottsmärta är värdefull information vid akut och cancerrelaterad smärta. Orsak: Nociceptiv smärta från en ytlig skada är distinkt, intensiv och vällokaliserad. Djup nociceptiv inflammatorisk smärta från skada i muskler, senor, fascia och skelett är relativt vällokaliserad, intensiv, dov/diffus och eventuellt utstrålande. Dessa smärtor ger en tydlig palpationsömhet. Visceral smärta, som inte behöver bero på vävnadsskada, är diffus, djup, molande och svårlokaliserad. Refererad smärta är vanlig. Ger ofta illamående, kräkning, kallsvettning och låg puls. Intervallsmärta beror på uttänjning av organ eller hinder (organdistension eller obstruktion). Neuropatisk smärta är brännande, skärande eller elstötsliknande och är relaterad till skada i nervsystemet och neuroanatomisk smärtutbredning samt känselförändringar i utbredningsområdet. Lindrande och förvärrande faktorer: Påverkas smärtan av värme/kyla, aktivitet/vila, defekation/miktion, hosta, födointag, kroppsläge, läkemedel? Smärta kan orsaka/orsakas av sömnstörningar, rädsla och ångest. Funktionellt status: Leder smärta till begränsningar i det dagliga livet på grund av funktionshinder, sömnstörningar, rädsla och ångest? Klinisk undersökning Det smärtande området inspekteras avseende inflammatoriska eller cirkulatoriska förändringar. Kontroll av känsel görs med palpation. Farmakologisk analys: Vilka mediciner har patienten tagit tidigare mot smärta, vilken effekt och vilka eventuella biverkningar har de gett. Komplicerande faktorer: depression, arbetsplatskonflikt, familjebekymmer.

8 8 Arbetsgrupp 2005 Annica Fransson, bitr. vårdenhetschef, ortopedkliniken, Höglandssjukhuset. Magdalena Fritzon, sjuksköterska, palliativa teamet primärvården, Jönköping. Emma Georgsson, sjuksköterska, kirurgkliniken, Jönköping. Yvonne Jönsson, sjuksköterska, kirurgkliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö. Elisabeth Lundqvist, sjuksköterska, akutvårdsavdelningen, Ryhov. Eva Mårtensson, sjuksköterska, barnkliniken Ryhov. Ingrid Nilsson, sjuksköterska, medicinkliniken, Höglandssjukhuset. Eksjö. Göran Runesson, verksamhetsutvecklare, primärvården, Jönköping. Ann Helen Thorsson, sjuksköterska, intensivvårdsavdelningen, Värnamo. Lotta Wikström, sjuksköterska, smärtenheten, Ryhov. Reviderad 2007 Yvonne Jönsson, sjuksköterska, kirurgkliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö. Göran Runesson, verksamhetsutvecklare, primärvården, Jönköping. Ann Helen Thorsson, sjuksköterska, intensivvårdsavdelningen, Värnamo. Lotta Wikström, sjuksköterska, smärtenheten, Ryhov. Reviderad 2012 Kerstin Eriksson, sjuksköterska, Op/IVA kliniken Ryhov. Hanna Lindström, sjukgymnast, geriatriska kliniken, Ryhov Gunilla Nilsson, sjuksköterska. Tranås kommun Agneta Simmeborn, arbetsterapeut, Jönköpings kommun Märtha Sund-Levander, FoU samordnare, Höglandssjukhuset Eksjö Therese Teppen Sund, undersköterska Tranås kommun Lotta Wikström, sjuksköterska, Op/IVA kliniken, Ryhov Referenser 1. Gordon DB, Dahl JL, Miaskowski C, McCarberg B, Todd KH, Paice JA, Lipman AG, Bookbinder M, Sanders SH, Turk DC, Carr DB. American Pain Society recommendations for improving the quality of acute and cancer pain management. Archives of Internal Medicine. 2005;165: Werner M, Leden I. Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber AB; Patientsäkerhetslag. Socialstyrelsen [cited ]. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / 4. Josephson I, Karlsson M, Gustafsson H, Jorikson A-L. Vårdprogram för långvarig ickemalign muskuloskelettal smärta: Jönköpings läns landsting SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta Socialstyrelsen. Smärta i livets slutskede. Stockholm Rawal N. Postoperativ smärta. Behandling, kvalitetssäkring och organisation. Lund: Studentlitteratur Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården IASP. Classification of chronic pain syndromes and definitions of pain terms. Pain. 1986;(Suppl 3):217.

9 10. Kaasalainen S. Pain Assessment in Older Adults With Dementia Using Behavioral Observation Methods in Clinical Practice Careful use can guide decision making and improve care. Journal of Gerontological Nursing. 2007;June: SFAI. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. In: Seeman-Lodding H, editor. Stockholm: Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI); 2011 [cited ] Perkins F, Kehlet H. Chronic pain as outcome surgery: A review of predictive factors, Anesthesiology. 2000;93(4): Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen. 2009;13: Strong J, Unruh A, Wright A, Baxter D. Pain: A textbook for therapists Müllersdorf M, Söderback I. Occupational therapist assessments of adults with long term pain. The Swedish experience. Occupational Therapy International. 2002;9(1): Steultjens E, Dekker J, Bouter L, Schaardenburg D, Kuyk M, Van den Ende E. Occupational therapy for rheumatoid arthritis Gagliese L, Weizblit N, Ellis W, Chan VWS. The measurement of postoperative pain: A comparison of intensity scales in younger and older surgical patients. Pain. 2005;117: Maio RF, Garrison HG, Spaite DW, Desmond JS, Gregor MA, Stiell IG, Cayten CG, Chew JL Jr, Mackenzie Ej, Miller DR, O Malleyg PJ. Emergency Medical services Outcomes Project (EMSOP) IV: Pain measurement in Out-of-Hospital Outcomes research. Annals of Emergency Medicine. 2002;40(2): Burckhardt C, Bjelle A. A Swedish version of the short-form McGill Pain Questionnaire. Scandinavian Journal of Rheumatology. 1994;23(2): Nekolaichuk C,Watanabe S, Beaumont C. The Edmonton symptom Assessment system: A 15-year retreospective eview of validation studies ( ). Palliative Medicine. 2008;22: Herr K, Bjoro K, Decker S. Tools for assessment of pain in nonverbal older adults with dementia: A state-of-the-science review. Journal of Pain and Symptom Management. 2006;31(2): Donovan J. Learing disability nurses expriences of being with clients who may be in pain. Journal of advanced nursing. 2002;38(5): Breau L, Finley G, McGrath P, Camfield C. Validation of the non-communicating children s pain checklist-postoperative version. Anesthesiology. 2002;8(3): McDonald M. Assessment and management of cancer pain in the cognitively impaired elderly. Geriatric Nursing. 1999;20: Blomqvist K. Smärta hos personer med demens. Långvarig smärta. Jakobsson U, editor. Lund: Vårdhandboken (Brantberg, A-L. Smärtskattning av akut och postoperativ smärta. I Vårdhandboken Feldt K. The Checklist of Nonverbal Pain Indicators (CNPI). Pain Management Nursing. 2000;1(1):13-21.Studentlitteratur; Kovach R, Noonan P, Griffie J, Muchka S, Weissamn D. The assessment of discomfort in dementia protocol. Pain Mangement Nursing. 2002;1: Lefebvre-Chapiro S. The DOLOPLUS 2 scale - evaluating pain in the elderly. European Journal of Palliative Care. 2001;8(5): Lotan M, Ljunggren E, Johnsen T, Defrin R, Chaim G, Strand L. A modified version of the non-communicating children pain checklist-revised, adapted to adults with 9

10 intellectual and developmental disabilities: sensitivity to pain and internal consistency. J Pain. 2009;10(4): Warden V, Hurley A, Volicer L. Development and psychometric evaluation of the pain assessment in advanced dementia (PAINAID) scale. J American Medical Directors Association. 2003;4: Villanueva M, Smith T, Janelle M, Erickson S, Lee A. Pain assessment for the dementing elderly (PADE): Reliability and validity of a new measure. J American Medical Directors Association. 2003;4: Zwakhalen SM, PH Hamers P, Abu-Saad H, Berger MP. Pain in elderly people with severe dementia: A systematic review of behavioural pain assessment tools. Bio Med Central Geratrics 2006; 27;6: Smith M. Pain assessment in nonverbal older adults with advanced dementia. Perspectives Psychiatric Care. 2005;41(13): Nilsson M, Franch G, Strömberg M, A-C H, Lundell S. Smärta & Demens. Hjälpmedel för Analys av Smärta och Obehag hos Demenssjuka. Slutrapport. Udevalla Lunde-Martinsson M, Andersson E, Granqvist T, Nilsson A, Selldén H. Smärta & utvecklingsstörning. Hjälpmedel för analys av smärta och obehag hos utvecklingstörda. Uddevalla Olsson G, Jylli L. Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur; Socialstyrelsen. Smärtbehandling hos barn. State of the Art document Stockholm Hicks C, von Baeyer CL, Spafford PA, van Korlaar I, Goodenough B. The Faces Pain Scale - Revised. Toward a Common Metric in Pediatric Pain Measurement. Pain. 2001;83: Research CfPP. Painsourcebook In: Centre for Pediatric Pain Research; von Baeyer C, Spagrud LJ, McCormick JC, Choo E, Neville K, Connelly MA. Three new datasets supporting use of the Numerical Scale (NRS-11) for children`s selfreports of pain intensity. Pain. 2009;143: Miró J, Castarlenas E. Evidence for the use of a numerical rating scale to assess the intensity of pediatric pain. European Journal of Pain. 2009;13:

11 11 Flödesschema för patient med eller med risk för smärta Bilaga 1 Upplever patienten smärta? Finns misstanke om smärta vid kognitiv nedsättning? Finns risk för smärta? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Skattning med NRS*/ verbal skala Bedömning enligt standardvårdplan smärta ** Regelbunden smärtskattning/ bedömning enligt arbetsbeskrivning*** tills risk är över. Smärtanalys Lokalisation: Var gör det ont? Karaktär: Hur känns det? Duration: När och hur länge gör det ont? Lindrande och förvärrande faktorer Sömn Funktionellt status Klinisk undersökning Farmakologisk analys Komplicerande faktorer t.ex. depression Åtgärd Individuellt anpassad smärtbehandling/åtgärder vid behov Patient/anhörig/närstående information Preoperativ information Information inför undersökningar. Åtgärd Individuellt anpassad smärtbehandling/åtgärder vid behov Patient/anhörig/närstående information Individuellt anpassad. Dokumentation Dokumentation sker fortlöpande vid bedömning av risk, misstanke om smärta och vid smärta. Vid byte av vårdgivare skall information om aktuell smärtskattning, eventuell medicinering och behandlande åtgärder, påbörjade eller planerade överrapporteras skriftligen. * NRS Numeric Rating Scale ** Standardvårdplan för smärta är tvärprofessionell, se Cosmic *** Arbetsbeskrivning för smärtskattning och analys av postoperativ, procedur och annan akut smärta, publicerad på intranätet: Akut och postoperativ smärta Bilaga 2

12 12 2 ESAS (Edmonton System Assessment Scale) Bilaga Namn:.. Datum: Klockan. Markera din skattning av symtomet med ett kryss på linjen Ingen smärta Värsta tänkbara smärta Ej orkeslös Värsta tänkbara orkeslöshet Inget illamående Värsta tänkbara illamående Ingen nedstämdhet Värsta tänkbara nedstämdhet Ingen oro/ångest Värsta tänkbara oro/ångest Inte alls Värsta tänkbara smärta Ingen sömnlöshet Värsta tänkbara sömnlöshet Bästa möjliga aptit Ingen aptit Bästa möjliga Sämsta tänkbara välbefinnande välbefinnande Ingen andfåddhet Värsta tänkbara andfåddhet Bästa möjliga Sämsta tänkbara livskvalitet livskvalitet Skattat av Patient Personal Med hjälp av personal Med hjälp av anhöriga Modifierad version av Edmonton Symtom Assessment Scale Primärvården Jönköpings sjukvårdsområde 2010

13 13 Bilaga 3 Beteendeförändringar vid smärta hos personer med demenssjukdom/ kognitiv nedsättning Sammanställning gjord av arbetsgrupp vid revidering av riktlinjer för smärta 2010 BETEENDEFÖRÄNDRING VID SMÄRTA Fysiska symtom Psykosociala symtom Ögon Stirrande, matt blick vidöppna ögon ser sorgsen ut Oro Minskad social aktivitet. gungar, rastlös, upphetsad, mindre samarbetsvillig, bankar, ökad förvirring, masserar sig, klappar sig, agiterad Mimik Spänd käke, rynkad panna, grimaserar, rörelser av läppar/ tunga, gnisslar tänder, tuggar Stämningsläge Gråter, kräver uppmärksamhet på ett nytt sätt, ser sorgsen ut, söker tröst, svår att trösta/ distrahera Andning Förändrat andningsmönster Aggressivitet Slåss, rivs, aggressiv, kastar saker, sparkar, spottar, irriterad Rörelse/aktivitet Mer/ mindre aktiva rörelser, skyddande rörelser, vrider/ kramar händer, håller sig krampaktigt, förändrat rörelsemönster, ändrad gång, rör smärtande område, stel, spänd, spastisk Sömnrubbningar Förändrad sömn Ätstörningar Verbala uttryck Aptitlöshet, vill inte öppna Munnen säger att det gör ont, ropar, stönar, jämrar sig, verbalt aggressiv, säger fula ord, speciellt ljud/ord för smärta, tyst, upprepar samma ljud/ord med klagande ton

14 Bilaga 4 14

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning Lotta Ljunggren-Thomasson Berit Finnström April 2010 Att bedöma smärta Det är svårt för

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig: ... Personnr... Namn... Datum Frågeformulär inför nybesök hos smärtläkare Vi ber dig att fylla i detta formulär. Det underlättar arbetet och bedömning av dina smärtproblem för att komma fram till rätta

Läs mer

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder FLACC Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder (McGrath et al, 1996) En beteendeskattning är värdefull om självskattning är tveksam

Läs mer

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtrehabilitering Växjö 161103 Mahira Suljevic Smärtteori Smärtrehab Kronoberg 2 Stefan Mahnke Mahira Suljevic Remissflöde Remisser helst från Primärvården Bedöms av läkare Grundkurs-4

Läs mer

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ] SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska [2009-04-27, Rev. version 2011-08-05] 1 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Symtom... 3 Symtomlindring... 3 Tidig upptäckt...3 Kunskap

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Mobila Demensteamet Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Anita Källman, sjuksköterska och vårdprocessledare Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal u.ai KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer NHO-2014-0254.37 Nämnden för hälsa, vård och omsorg Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer