DET GÖR ONT. Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad , 2010,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET GÖR ONT. Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad 2007-05, 2010, 2012-09"

Transkript

1 1 DET GÖR ONT Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad , 2010,

2 2 Innehåll Inledning 3 Smärta 3 Professioners olika roller och ansvar 4 Självskattning/bedömning av smärta hos vuxna 5 Självskattning av smärta hos barn 6 Analys av smärta hos vuxna och barn 7 Arbetsgrupp 8 Referenser 8 Bilaga 1. Flödesschema för patienter med eller med risk för smärta 11 Bilaga 2. Edmonton System Assessment Scale 12 Bilaga 3. Beteendeförändringar vid smärta hos personer med demenssjukdom/kognitiv nedsättning 13 Bilaga 4. Underlag för smärtanalys 14

3 3 INLEDNING Den första versionen av Det gör ont sammanställdes av en arbetsgrupp, som av Qulturum fått i uppdrag att utarbeta en länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Arbetet avslutades i maj 2005 och reviderades i maj Under 2009 framkom behovet av riktlinjer för bedömning av smärta hos personer med kognitiv nedsättning. På uppdrag av Profilområdet Äldres hälsa och vård inom Futurum/Akademin för hälsa och vård, bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från Forskning och Utveckling (FoU), Op/IVA kliniken, Geriatriska kliniken samt Kommunal äldreomsorg. Följande riktlinjer avser bedömning vid akut, postoperativ, tumörrelaterad och långvarig smärta. Riktlinjerna vänder sig till medicinsk, paramedicinsk samt vård- och omsorgspersonal i hela vårdkedjan, dvs. sluten vård, primärvård och kommunal omsorg inom Jönköpings läns landsting. Processen beskrivs översiktligt i flödesschema smärta, se bilaga 1. SMÄRTA Målsättning för smärtbehandling är att minska lidande, smärtrelaterade komplikationer och att öka livskvaliteten (1, 2). Alla har rätt att få sin smärta kontrollerad till en för personen acceptabel nivå och ska erbjudas en individuellt anpassad smärtbehandling. Med hjälp av patientinformation, smärtanalys och smärtskattning ges patienten en aktiv roll och därmed delaktighet i sin behandling/rehabilitering (2). Vård och behandling ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (3). Hälso- och sjukvårdens målsättning med insatserna är att livskvalitet och hälsa förbättras genom att patienten tar kontroll över smärtan (4, 5). Idag är kunskapen om smärta och smärtbehandling stor och smärta som inte blir optimalt behandlad är att betrakta som en avvikelse i vården (6). Användning av validerade, kliniskt användbara instrument bidrar till gemensamt språk och synliggör smärtan (2, 7). Dokumentation bidrar till säkerhet och kontinuitet i vården (8). På varje enhet bör nedskrivna rutiner finnas för när var hur smärtskattning/bedömning ska utföras och dokumenteras. Definition Smärta definieras enligt International Association for the Study of Pain (9) som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Kaasalainen (10) har formulerat följande definition på smärta som kan komplettera definitionen ovan Smärta är en obehaglig, subjektiv upplevelse som kan kommuniceras till andra, när det är möjligt genom egen rapportering eller genom en uppsättning av smärtrelaterade beteenden. Smärta är en mångdimensionell upplevelse som ska bedömas tillsammans med psykologiska, sociala, religiösa, existentiella och kulturella aspekter (2).

4 4 Akut och postoperativ smärta Akut och postoperativ smärta är att betrakta som en vitalparameter och ska därmed behandlas adekvat och skyndsamt. Obehandlad svår smärta ska betraktas som en avvikelse. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) (11) tillhandahåller riktlinjer för postoperativ smärtbehandling och övervakning. En allt mer uppmärksammad komplikation till kirurgi är att svår postoperativ smärta kan leda till långvariga smärttillstånd (12). Tumörrelaterad smärta Smärta vid malign sjukdom ger en ständig påminnelse om sjukdomens livshotande natur och orsakar ofta ångest. I den palliativa vården är utebliven eller otillräcklig smärtbehandling oacceptabel (6). Långvarig smärta Vid långvarig icke-malign smärta ska en utredning av smärttillståndet göras med ställningstagande till de behandlingsmöjligheter som finns. Då de möjligheterna är uttömda bör patienten få vägledning och information som syftar till att patienten återfår kontrollen över smärttillståndet (2, 4, 5). Psykologiska insatser ger ett långsiktigt resultat (5). PROFESSIONERS OLIKA ROLLER OCH ANSVAR Förutsättningar för ett bra omhändertagande vid smärta är att olika professioner samverkar och tar vara på varandras kunskaper (13). I samverkan ingår att vårdtagaren är delaktig i processen. Personal behöver dessutom tillgång till rådgivning av lokal smärtenhet. Arbetsterapeuten bedömer hur smärta påverkar patienten inom områden som personlig vård, arbete, intressen, roller, vanor samt familjerelationer (14). Arbetsterapi syftar till att öka patientens funktionella status samt minska förlusten av förmågor och roller (15). Behandlingen kan t.ex. bestå av utveckling av strategier vid påklädning, fördelning av aktiviteter under dagen och veckan, utprovning av hjälpmedel samt ortoser för övre extremitet (16). Smärtlindring vid rätt tidpunkt på dygnet kan vara viktig för att möjliggöra aktivitet. Kuratorns roll är att då behov finns stödja patienter med samtal, som kan omfatta relations-, kris-, bostads-, ekonomiska- eller juridiska frågor. Kurator med kunskap inom kognitiv beteendeterapi, arbetar också terapeutiskt (personlig kommunikation Christina Polland). Läkarens roll är att genomföra en djupare smärtanalys, ställa diagnos, informera om smärtans natur, konsekvenser och behandlingsmöjligheter. Läkaren ansvarar för farmakologisk och annan medicinsk behandling (2). Psykologens roll är att bedöma psykologiska faktorer och vid behov erbjuda terapier med kognitiv, beteendeterapeutisk eller psykodynamisk inriktning (2). Sjukgymnasten gör en smärtanalys för att rätt kunna bedöma lämpliga insatser. Behandlingen kan bestå av: fysisk aktivitet/träning, avspänning, träning kroppskännedom, massage, TENS, akupunktur, värme eller kyla. Sjukgymnasten kan även initiera utprovning av ortos/korsett. Det är lämpligt är att kombinera fysisk aktivitet och träning med beteendepåverkande behandlingsstrategier (4, 5,16). Sjuksköterskan gör en första smärtanalys, är delaktig i upprättande av vårdplan, initierar icke farmakologiska metoder såsom t. ex. musik, avslappning och lägesändring. Sjuksköterskan förmedlar och följer upp information om insatta åtgärder och utvärderar genom att följa smärtintensitet och eventuella biverkningar. Hon

5 5 ansvarar för dokumentation i patientens vårdplan och genomför och utvärderar omvårdnadsåtgärder (2). Undersköterskans roll är att vara delaktig i smärtskattning/bedömning och rapportera förändringar i patientens smärtupplevelse. Undersköterskan ska känna till patientens vårdplan, följa ordinerade omvårdnadsåtgärder och stödja patienten. SJÄLVSKATTNING/BEDÖMNING AV SMÄRTA HOS VUXNA Smärtskattning ger svar på smärtintensitet och bör efterfrågas i vila, vid aktivitet/ träning, smärtgenombrott och efter given behandling/åtgärd (1). I möjligaste mån skall samma skala användas under vårdtiden. Skattningar bör diskuteras med patienten för att denne ska kunna ta ställning till eventuell förändring av smärtintensitet.(2). Ändpunkterna (0-10) baseras på patientens erfarenheter, resultaten ska därför ej jämföras mellan patienter (5). Numeric Rating scale (NRS) NRS skala rekommenderas i första hand eftersom den är lätt att förstå och användbar i olika situationer t.ex. ambulans, vid telefonsamtal, postoperativt i uppvakningsskede. Patienten gör skattningen med hjälp av siffror, från 0 till 10 (17, 18). Ingen smärta Värsta tänkbara smärta Verbal Rating Scale Om patienten har svårt att skatta sin smärta med NRS används istället en verbal skala (VRS). Med hjälp av ord skattar patienten smärtintensitet. Orden som används är ingen, lindrig, obehaglig, besvärlig, fruktansvärd och outhärdlig smärta (19). Den verbala skalan översätts till siffror, som dokumenteras i patientjournalen. Skalan kan beställas på Tryckeri Ryhov, Länssjukhuset Ryhov. Edmonton Symtom Assessment Scale (ESAS) ESAS är ett instrument som används i den palliativa vården för att upptäcka och skatta smärta tillsammans med andra symtom i livets slutskede. Instrumentet använder NRS-skalan för nio förutbestämda symtom där smärta är det första. Skattning av patientens symtom med ESAS är ett underlag för att upptäcka och behandla onödigt lidande. Regelbunden skattning visar hur patienten vid mättillfället och över tid upplever sin situation (20). Bilaga 2. Bedömning av vuxna med kognitiv nedsättning Hos personer som inte klarar av ett självskattningsinstrument ska smärtan bedömas utifrån beteende. För en så korrekt smärtbedömning som möjligt är det viktigt att känna till patientens normala beteendemönster och samarbeta i personalteam (21, 22). Anhörigas/vårdares kunskap om hur patienten beter sig vid smärta ska efterfrågas (23, 24). Beteendeförändringar kan vara tecken på smärta eller annat obehag (10, 23, 25). Smärta ska dock alltid uteslutas (24). Desto längre en person kommit i sin demens eller desto svårare kognitiv nedsättning personen har ju färre tecken på smärta uppvisas. Smärta kan uttryckas via ansiktet, verbala ljud, kroppen och psykosocialt beteende. Att bedöma smärtintensitet utifrån beteende är inte möjligt (10, 21). För att underlätta upptäckten av smärta är noggrann dokumentation nödvändig (21, 22). Dokumentation av smärterfarenhet/beteende tidigt i förloppet av demenssjukdomar underlättar förståelsen av olika uttryck av smärta och underlättar därmed

6 6 vården. Teamarbete bidrar till att olika yrkeskategoriers kunskap om dessa patienter blir en tillgång i vården (25). I syfte att sammanställa beteendeförändring vid smärta hos personer med kognitiv nedsättning genomförde arbetsgruppen 2009 en litteratursökning via databaserna MEDLINE, CINAHL, Cochrane, British Medical Journal (BMJ;) Best Practice, Clinical Evidence, samt via nationella kunskapssammanställningar såsom Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), SSF (Svensk Sjuksköterskeförening), Vårdalinstitutet och Vårdhandboken. Litteratursökningen resulterade i 22 publikationer av riktlinjer och vårdprogram för bedömning av smärta vid kognitiv nedsättning. Utifrån tre review artiklar (21, 33, 42) valdes sju instrument ut (23, 27-32). De uttryck för smärta som fanns i dessa instrument sammanställdes utifrån kategorierna observerade förändringar av fysiska tecken, såsom uttryck i ögonen, andning, rörelse, aktivitet samt ätstörningar och verbala uttryck och psykosociala tecken, såsom oro, stämningsläge, aggressivitet och sömnrubbningar. Därefter reviderades antal variabler eftersom samma beteendeförändring beskrevs på flera sätt. Vid en jämförelse med de instrument som baserats på klinisk erfarenhet i Uddevalla kommun (35, 36) och Vårdhandboken (26) fann vi att dem i stort överensstämmande med litteratursökningens variabler. I bilaga 4 beskrivs observerbara beteendeförändringar vid smärta utifrån arbetsgruppens litteratursökning samt Vårdhandbokens rekommendationer. SJÄLVSKATTNING AV SMÄRTA HOS BARN Barnets smärtupplevelse kan minskas om barnet möter en trygg och lugn miljö tillsammans med sina föräldrar. Vid smärtskattning av barn väljs ett instrument som är anpassat till barnets utvecklingsnivå. Komplettera med observation av fysiologiska tecken på smärta, barnets beteende och föräldrarnas bedömning av barnets smärta. (39, 40). Barn kan inte alltid i ord uttrycka smärta, var smärtan är lokaliserad eller hur intensiv den upplevs. Yngre barn kan ha svårt att skilja på smärta och obehag/olust. Inled därför inte med att fråga om barnet har ont. Fråga istället hur barnet mår och om barnet känner något från misstänkt smärtande område på kroppen. Då smärta bejakas, efterfråga var och hur det gör ont (37, 38). Bieri (Modifierad) FPS-R Ansiktsskalan kan användas av barn >3 år, ibland föredrar även äldre barn den här skalan (39). Barnet kan med hjälp av skalans ansikten beskriva smärtintensitet, observera att det inte alltid är enbart smärtintensitet barnet svarar på utan den totala upplevelsen. De yngre barnen pekar ofta på de ansikten som är längst ut på skalan (40). Förklara skalan för barnet och dess föräldrar. Det neutrala ansiktet motsvarar ingen smärta och det skrynkligaste värsta tänkbara smärta, använd ej orden glad och ledsen. På skalans baksida avläses barnets upplevda smärta med hjälp av jämna siffror, där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta (40). Den viktigaste informationen skalan ger är om smärtintensiteten ökar eller minskar (39). Skalan kan beställas på Tryckeri Ryhov, Länssjukhuset Ryhov.

7 7 NRS NRS är användbar hos barn från och med 7-8 års ålder (41, 42). Observera att barnet ska kunna resonera kring matematiska tal, värdera och jämföra siffror och förstå turordningen 0-10 (42). Se användning under rubrik smärtskattning vuxna sid 4. ANALYS AV SMÄRTA HOS VUXNA OCH BARN En individuellt anpassad smärtbehandling baseras på en noggrann utredning av orsaker till smärta. Smärtanalys är en förutsättning för en systematisk utvärdering av behandlingens effekt. Samtal är ett viktigt verktyg där vårdarens roll är att lyssna och tro på patienten. Smärta är ingen statisk företeelse utan varierar över tid beroende på trötthet, rädsla och oro. Smärtbedömning och smärtanalys är en kontinuerlig process där följande komponenter bör beaktas (2): Lokalisation: Patienten beskriver smärtan genom att peka på sin kropp eller rita en smärtteckning, bilaga 3. Är smärtan vällokaliserad eller diffus, djup eller ytlig och utstrålande? Är smärtan lokaliserad till flera ställen, förekommer dessa smärtor samtidigt? Duration: Vad utlöser smärta och finns ev. dygnsvariation? Genombrottsmärta: Frekvens av genombrottsmärta är värdefull information vid akut och cancerrelaterad smärta. Orsak: Nociceptiv smärta från en ytlig skada är distinkt, intensiv och vällokaliserad. Djup nociceptiv inflammatorisk smärta från skada i muskler, senor, fascia och skelett är relativt vällokaliserad, intensiv, dov/diffus och eventuellt utstrålande. Dessa smärtor ger en tydlig palpationsömhet. Visceral smärta, som inte behöver bero på vävnadsskada, är diffus, djup, molande och svårlokaliserad. Refererad smärta är vanlig. Ger ofta illamående, kräkning, kallsvettning och låg puls. Intervallsmärta beror på uttänjning av organ eller hinder (organdistension eller obstruktion). Neuropatisk smärta är brännande, skärande eller elstötsliknande och är relaterad till skada i nervsystemet och neuroanatomisk smärtutbredning samt känselförändringar i utbredningsområdet. Lindrande och förvärrande faktorer: Påverkas smärtan av värme/kyla, aktivitet/vila, defekation/miktion, hosta, födointag, kroppsläge, läkemedel? Smärta kan orsaka/orsakas av sömnstörningar, rädsla och ångest. Funktionellt status: Leder smärta till begränsningar i det dagliga livet på grund av funktionshinder, sömnstörningar, rädsla och ångest? Klinisk undersökning Det smärtande området inspekteras avseende inflammatoriska eller cirkulatoriska förändringar. Kontroll av känsel görs med palpation. Farmakologisk analys: Vilka mediciner har patienten tagit tidigare mot smärta, vilken effekt och vilka eventuella biverkningar har de gett. Komplicerande faktorer: depression, arbetsplatskonflikt, familjebekymmer.

8 8 Arbetsgrupp 2005 Annica Fransson, bitr. vårdenhetschef, ortopedkliniken, Höglandssjukhuset. Magdalena Fritzon, sjuksköterska, palliativa teamet primärvården, Jönköping. Emma Georgsson, sjuksköterska, kirurgkliniken, Jönköping. Yvonne Jönsson, sjuksköterska, kirurgkliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö. Elisabeth Lundqvist, sjuksköterska, akutvårdsavdelningen, Ryhov. Eva Mårtensson, sjuksköterska, barnkliniken Ryhov. Ingrid Nilsson, sjuksköterska, medicinkliniken, Höglandssjukhuset. Eksjö. Göran Runesson, verksamhetsutvecklare, primärvården, Jönköping. Ann Helen Thorsson, sjuksköterska, intensivvårdsavdelningen, Värnamo. Lotta Wikström, sjuksköterska, smärtenheten, Ryhov. Reviderad 2007 Yvonne Jönsson, sjuksköterska, kirurgkliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö. Göran Runesson, verksamhetsutvecklare, primärvården, Jönköping. Ann Helen Thorsson, sjuksköterska, intensivvårdsavdelningen, Värnamo. Lotta Wikström, sjuksköterska, smärtenheten, Ryhov. Reviderad 2012 Kerstin Eriksson, sjuksköterska, Op/IVA kliniken Ryhov. Hanna Lindström, sjukgymnast, geriatriska kliniken, Ryhov Gunilla Nilsson, sjuksköterska. Tranås kommun Agneta Simmeborn, arbetsterapeut, Jönköpings kommun Märtha Sund-Levander, FoU samordnare, Höglandssjukhuset Eksjö Therese Teppen Sund, undersköterska Tranås kommun Lotta Wikström, sjuksköterska, Op/IVA kliniken, Ryhov Referenser 1. Gordon DB, Dahl JL, Miaskowski C, McCarberg B, Todd KH, Paice JA, Lipman AG, Bookbinder M, Sanders SH, Turk DC, Carr DB. American Pain Society recommendations for improving the quality of acute and cancer pain management. Archives of Internal Medicine. 2005;165: Werner M, Leden I. Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber AB; Patientsäkerhetslag. Socialstyrelsen [cited ]. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / 4. Josephson I, Karlsson M, Gustafsson H, Jorikson A-L. Vårdprogram för långvarig ickemalign muskuloskelettal smärta: Jönköpings läns landsting SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta Socialstyrelsen. Smärta i livets slutskede. Stockholm Rawal N. Postoperativ smärta. Behandling, kvalitetssäkring och organisation. Lund: Studentlitteratur Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården IASP. Classification of chronic pain syndromes and definitions of pain terms. Pain. 1986;(Suppl 3):217.

9 10. Kaasalainen S. Pain Assessment in Older Adults With Dementia Using Behavioral Observation Methods in Clinical Practice Careful use can guide decision making and improve care. Journal of Gerontological Nursing. 2007;June: SFAI. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. In: Seeman-Lodding H, editor. Stockholm: Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI); 2011 [cited ] Perkins F, Kehlet H. Chronic pain as outcome surgery: A review of predictive factors, Anesthesiology. 2000;93(4): Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen. 2009;13: Strong J, Unruh A, Wright A, Baxter D. Pain: A textbook for therapists Müllersdorf M, Söderback I. Occupational therapist assessments of adults with long term pain. The Swedish experience. Occupational Therapy International. 2002;9(1): Steultjens E, Dekker J, Bouter L, Schaardenburg D, Kuyk M, Van den Ende E. Occupational therapy for rheumatoid arthritis Gagliese L, Weizblit N, Ellis W, Chan VWS. The measurement of postoperative pain: A comparison of intensity scales in younger and older surgical patients. Pain. 2005;117: Maio RF, Garrison HG, Spaite DW, Desmond JS, Gregor MA, Stiell IG, Cayten CG, Chew JL Jr, Mackenzie Ej, Miller DR, O Malleyg PJ. Emergency Medical services Outcomes Project (EMSOP) IV: Pain measurement in Out-of-Hospital Outcomes research. Annals of Emergency Medicine. 2002;40(2): Burckhardt C, Bjelle A. A Swedish version of the short-form McGill Pain Questionnaire. Scandinavian Journal of Rheumatology. 1994;23(2): Nekolaichuk C,Watanabe S, Beaumont C. The Edmonton symptom Assessment system: A 15-year retreospective eview of validation studies ( ). Palliative Medicine. 2008;22: Herr K, Bjoro K, Decker S. Tools for assessment of pain in nonverbal older adults with dementia: A state-of-the-science review. Journal of Pain and Symptom Management. 2006;31(2): Donovan J. Learing disability nurses expriences of being with clients who may be in pain. Journal of advanced nursing. 2002;38(5): Breau L, Finley G, McGrath P, Camfield C. Validation of the non-communicating children s pain checklist-postoperative version. Anesthesiology. 2002;8(3): McDonald M. Assessment and management of cancer pain in the cognitively impaired elderly. Geriatric Nursing. 1999;20: Blomqvist K. Smärta hos personer med demens. Långvarig smärta. Jakobsson U, editor. Lund: Vårdhandboken (Brantberg, A-L. Smärtskattning av akut och postoperativ smärta. I Vårdhandboken Feldt K. The Checklist of Nonverbal Pain Indicators (CNPI). Pain Management Nursing. 2000;1(1):13-21.Studentlitteratur; Kovach R, Noonan P, Griffie J, Muchka S, Weissamn D. The assessment of discomfort in dementia protocol. Pain Mangement Nursing. 2002;1: Lefebvre-Chapiro S. The DOLOPLUS 2 scale - evaluating pain in the elderly. European Journal of Palliative Care. 2001;8(5): Lotan M, Ljunggren E, Johnsen T, Defrin R, Chaim G, Strand L. A modified version of the non-communicating children pain checklist-revised, adapted to adults with 9

10 intellectual and developmental disabilities: sensitivity to pain and internal consistency. J Pain. 2009;10(4): Warden V, Hurley A, Volicer L. Development and psychometric evaluation of the pain assessment in advanced dementia (PAINAID) scale. J American Medical Directors Association. 2003;4: Villanueva M, Smith T, Janelle M, Erickson S, Lee A. Pain assessment for the dementing elderly (PADE): Reliability and validity of a new measure. J American Medical Directors Association. 2003;4: Zwakhalen SM, PH Hamers P, Abu-Saad H, Berger MP. Pain in elderly people with severe dementia: A systematic review of behavioural pain assessment tools. Bio Med Central Geratrics 2006; 27;6: Smith M. Pain assessment in nonverbal older adults with advanced dementia. Perspectives Psychiatric Care. 2005;41(13): Nilsson M, Franch G, Strömberg M, A-C H, Lundell S. Smärta & Demens. Hjälpmedel för Analys av Smärta och Obehag hos Demenssjuka. Slutrapport. Udevalla Lunde-Martinsson M, Andersson E, Granqvist T, Nilsson A, Selldén H. Smärta & utvecklingsstörning. Hjälpmedel för analys av smärta och obehag hos utvecklingstörda. Uddevalla Olsson G, Jylli L. Smärta hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur; Socialstyrelsen. Smärtbehandling hos barn. State of the Art document Stockholm Hicks C, von Baeyer CL, Spafford PA, van Korlaar I, Goodenough B. The Faces Pain Scale - Revised. Toward a Common Metric in Pediatric Pain Measurement. Pain. 2001;83: Research CfPP. Painsourcebook In: Centre for Pediatric Pain Research; von Baeyer C, Spagrud LJ, McCormick JC, Choo E, Neville K, Connelly MA. Three new datasets supporting use of the Numerical Scale (NRS-11) for children`s selfreports of pain intensity. Pain. 2009;143: Miró J, Castarlenas E. Evidence for the use of a numerical rating scale to assess the intensity of pediatric pain. European Journal of Pain. 2009;13:

11 11 Flödesschema för patient med eller med risk för smärta Bilaga 1 Upplever patienten smärta? Finns misstanke om smärta vid kognitiv nedsättning? Finns risk för smärta? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Skattning med NRS*/ verbal skala Bedömning enligt standardvårdplan smärta ** Regelbunden smärtskattning/ bedömning enligt arbetsbeskrivning*** tills risk är över. Smärtanalys Lokalisation: Var gör det ont? Karaktär: Hur känns det? Duration: När och hur länge gör det ont? Lindrande och förvärrande faktorer Sömn Funktionellt status Klinisk undersökning Farmakologisk analys Komplicerande faktorer t.ex. depression Åtgärd Individuellt anpassad smärtbehandling/åtgärder vid behov Patient/anhörig/närstående information Preoperativ information Information inför undersökningar. Åtgärd Individuellt anpassad smärtbehandling/åtgärder vid behov Patient/anhörig/närstående information Individuellt anpassad. Dokumentation Dokumentation sker fortlöpande vid bedömning av risk, misstanke om smärta och vid smärta. Vid byte av vårdgivare skall information om aktuell smärtskattning, eventuell medicinering och behandlande åtgärder, påbörjade eller planerade överrapporteras skriftligen. * NRS Numeric Rating Scale ** Standardvårdplan för smärta är tvärprofessionell, se Cosmic *** Arbetsbeskrivning för smärtskattning och analys av postoperativ, procedur och annan akut smärta, publicerad på intranätet: Akut och postoperativ smärta Bilaga 2

12 12 2 ESAS (Edmonton System Assessment Scale) Bilaga Namn:.. Datum: Klockan. Markera din skattning av symtomet med ett kryss på linjen Ingen smärta Värsta tänkbara smärta Ej orkeslös Värsta tänkbara orkeslöshet Inget illamående Värsta tänkbara illamående Ingen nedstämdhet Värsta tänkbara nedstämdhet Ingen oro/ångest Värsta tänkbara oro/ångest Inte alls Värsta tänkbara smärta Ingen sömnlöshet Värsta tänkbara sömnlöshet Bästa möjliga aptit Ingen aptit Bästa möjliga Sämsta tänkbara välbefinnande välbefinnande Ingen andfåddhet Värsta tänkbara andfåddhet Bästa möjliga Sämsta tänkbara livskvalitet livskvalitet Skattat av Patient Personal Med hjälp av personal Med hjälp av anhöriga Modifierad version av Edmonton Symtom Assessment Scale Primärvården Jönköpings sjukvårdsområde 2010

13 13 Bilaga 3 Beteendeförändringar vid smärta hos personer med demenssjukdom/ kognitiv nedsättning Sammanställning gjord av arbetsgrupp vid revidering av riktlinjer för smärta 2010 BETEENDEFÖRÄNDRING VID SMÄRTA Fysiska symtom Psykosociala symtom Ögon Stirrande, matt blick vidöppna ögon ser sorgsen ut Oro Minskad social aktivitet. gungar, rastlös, upphetsad, mindre samarbetsvillig, bankar, ökad förvirring, masserar sig, klappar sig, agiterad Mimik Spänd käke, rynkad panna, grimaserar, rörelser av läppar/ tunga, gnisslar tänder, tuggar Stämningsläge Gråter, kräver uppmärksamhet på ett nytt sätt, ser sorgsen ut, söker tröst, svår att trösta/ distrahera Andning Förändrat andningsmönster Aggressivitet Slåss, rivs, aggressiv, kastar saker, sparkar, spottar, irriterad Rörelse/aktivitet Mer/ mindre aktiva rörelser, skyddande rörelser, vrider/ kramar händer, håller sig krampaktigt, förändrat rörelsemönster, ändrad gång, rör smärtande område, stel, spänd, spastisk Sömnrubbningar Förändrad sömn Ätstörningar Verbala uttryck Aptitlöshet, vill inte öppna Munnen säger att det gör ont, ropar, stönar, jämrar sig, verbalt aggressiv, säger fula ord, speciellt ljud/ord för smärta, tyst, upprepar samma ljud/ord med klagande ton

14 Bilaga 4 14

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Smärtbedömningsinstrument vid demenssjukdom Rapport-FoUrnalen 2010:2 - En litteraturstudie Pernilla Malmfors ISSN 1102-3805 Smärtbedömningsinstrument

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i livets slut Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer