Han får medhåll av Ellen-Elena Reynolds, ST-läkare i obstetrik och gynekologi, och Johan Flodin, underläkare. Foto: Kanal 5

Transkript

1 nyheter läkare på tv Oroliga för vad kollegerna egentligen ska tycka, men också glada över att få göra en upplysande insats och visa upp sjukvården. Så reflekterar några tv-läkare över sina uppdrag. Alla är nöjda med programmen de var med i, och de flesta tycker att erfarenheten varit positiv. texter: sara gunnarsdotter»tv har gjort mig till en bättre doktor Flera av de här programmen har gjort mig till en bättre doktor, dels i patientbemötandet, dels kunskapsmässigt.«det säger Stefan Branth, överläkare och specialist i internmedicin, koagulations- och blödningsrubbningar och klinisk nutrition. Han är nog den svenska läkare som medverkat i flest tv-produktioner, och har varit med i såväl soffprogram som»tv hart gjort mig till en bättre doktor«, säger Stefan Branth. Foto: Ulf Berglund/TV3 TV-erfarenheterna har gjort Ellen-Elena Reynolds bättre på att kommunicera. Foto: Kanal 5 realityserier under hela 2000-talet. Mest känd är han kanske för att ha lett utredningarna av tio patienter med komplexa och långvariga besvär i TV3:s»Diagnos okänd«. Just nu sitter han på måndagsförmiddagar runt ett bord tillsammans med två andra läkare i TV4:s aktualitetsprogram Malou efter tio.»det var väldigt insiktsgivande«, säger Igor Zindovic om sin medverkan i TV. Foto: Kanal 5 Riktiga läkare på TV I otaliga tv-serier och filmer har läkaryrket skildrats mer eller mindre trovärdigt av skådespelare. Stiliga specialister eller uppstudsiga underläkare har ryckt ut för att reponera, operera, suturera och kurera. Men sedan några år tillbaka har tv-tittare också nästan varje vecka, året runt, möjlighet att följa med riktiga läkare på reella uppdrag i den tv-genre som på nusvenska kallas reality. Reality-serierna inom sjukvården har ofta anklagats för Stefan Branth kallar tv-programmen för ett slags egenutbildning, i och med kravet på att sätta sig in i områden som han vanligtvis inte arbetar med, och sedan presentera dem på ett begripligt sätt. Han får medhåll av Ellen-Elena Reynolds, ST-läkare i obstetrik och gynekologi, och Johan Flodin, underläkare i primärvården. Båda medverkade i serien»unga läkare«i Kanal 5 för snart två år sedan och tycker att tv-erfarenheten har gjort dem bättre på att kommunicera. Dels så att en ickemedicinskt kunnig ska förstå, dels genom att tänka på att allt kan misstolkas. Man måste vara tydlig och eftertänksam i det man säger till patienter. Det bär jag med mig från 1970 LKT1345s1970_1975.indd :00

2 Foto: TV 3 (»Sjukhuset«), Kanal 5 (»Unga läkare«), TV 3 (»Diagnos okänd«), SVT1 (»Sveriges bästa äldreboende«), SVT1 (»Arga doktorn«) nyheter läkare på tv att slå mynt av patienters utsatta situation och vållat debatt om patientintegritet och förenklingar av komplexa vårdsituationer. Till exempel handlägger Justitieombudsmannen, JO, i detta nu ett ärende som gäller 12 landstings avtal med tv-produktionsbolag (se LT nr 6/2013), och häromveckan kom ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utifrån en anmälan som också gäller ett sådant avtal. IVO ansåg inte att något brott begåtts (IVO /2013.) Se Läkartidningen.se:»Okej med TV-inspelning på sjukhus«. Reality-seriernas, till exempel»sjukhuset«, seriositet och legitimitet har också diskuterats i Läkartidningen (t ex LT nr inspelningarna, säger Johan Flodin. Det gäller även kommunikationen med kolleger, hur man ska uttrycka sig, säger Ellen-Elena Reynolds. Även Oskar Smede, ST-läkare i allmänmedicin, som också var en av åtta»unga läkare«, tycker att programmet LKT1345s1970_1975.indd /2009), och sista ordet är med all säkerhet inte sagt i frågan. Även serier som griper in och ställer till rätta, till exempel»diagnos okänd«från 2009, har kritiserats för att slösa med resurser och att på ett oetiskt sätt väcka oro, och»arga doktorn«som sänts nu under hösten har fått kritik för att tv-patienterna får möjligheter långt utöver vad som rimligtvis kan erbjudas»vanliga«patienter men också för otillbörligt gynnade av enskilda vårdföretag. Det finns all anledning att fortsätta diskutera etik och gränsdragningar för sjukvård i tv, men i artiklarna intill vänds blickarna mot läkarna. Vad betyder det att bli en tv-läkare? n har haft en lärande effekt för honom själv, inte minst när han efteråt tittade på resultatet. Det var utvecklande att få se sig själv»in action«. Fast det här var bättre än sådana moment under utbildningen för det här var ju riktiga situationer, säger han. tv-serierna som nämns i texterna n»sjukhuset«, TV3 Har sänts sex säsonger sedan Olika yrkeskategorier på ett universitetssjukhus skildras i patientmöten. Till att börja med spelades programmet in på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men de två senaste säsongerna stod i stället Universitetssjukhuset i Linköping som värd för inspelningarna. Högsta tittarsiffra: (24 mars 2008 från Uppsala, avsnittet inleds med att intensivvårdshelikoptern rycker ut) n»unga läkare«, Kanal 5 I tio avsnitt under våren 2012 följs åtta unga läkare, de flesta AT-läkare, på Skånes universitetssjukhus, Lund. Även en del glimtar från läkarnas fritid och privatliv. Högsta tittarsiffra: (29 mars 2012 Premiäravsnittet som främst skildrar arbetet på akutmottagningen) n»arga doktorn«, SVT1 Har sänts i sex avsnitt under hösten Som en patienternas medicinska advokat tar smärtläkaren Björn Bragée sig an sex falls där vården misslyckats med omhändertagandet. Målet är att patienterna ska få rätt vård som de har rätt till. Högsta tittarsiffra: (29 augusti 2013 Premiäravsnittet om en ung kvinna som kämpar med rehabilitering efter en stroke) n»diagnos okänd«, TV3 Sändes i tio avsnitt under våren Patienter med komplex sjukdomsproblematik får hjälp med utredning och diagnostisering av ett»medicinskt deckarteam«som leds av läkaren Stefan Brandt. Högsta tittarsiffra: (15 april 2009 om en ung kvinna med bland annat hjärtklappning, feberattacker, muskelvärk och håravfall) n»sveriges bästa äldreboende«, SVT1 Sändes i fyra delar under hösten Ett slitet äldreboende i Lycksele får hjälp av engagerad expertis att bli mänskligare och patientsäkrare. Högsta tittarsiffra: (5 september 2013 Stjärnkocken Leif Mannerström besöker äldreboende för att laga billig men näringsrik lunch) n»fråga doktorn«, SVT1 Har sänts i nuvarande format sedan Allmänläkaren Gunilla Hasselgren svarar på tittarnas frågor. Även reportage om medicin och hälsa samt studiogäster. Högsta tittarsiffra: (30 januari 2006 med temat»att åldras«) Källa: Tv-kanalernas pressavdelningar samt MMS, Mediamätning i Skandinavien Igor Zindovic, underläkare inom toraxkirurgi, också med i»unga läkare«, tyckte främst att tv-programmet, som också innehöll intervjusituationer med läkarna, fått honom att aktivt formulera sig över sitt yrkesval. Det var väldigt insiktsgivande :00

3 nyheter läkare på tv»alkoholister, misshandlade, drogmissbrukare, våldsamma eller svårhanterliga patienter är faktiskt en stor del av jobbet på en akutmottagning. Det är sådant som inte går att visa av etiska skäl.«smärtläkaren Björn Bragée, som under hösten synts i SVT:s granskande program»arga doktorn«säger att han har lärt sig att det är otroligt svårt att vara patient när det går snett i vården. Jag är lite mer ödmjuk inför mina egna»shortcomings«, det får jag nog säga. Men han påpekar också att den nytta han själv haft av sitt medverkande är en bagatellartad konsekvens i jämförelse. Det viktiga är att jag har låtit tittarna se att det finns möjligheter i svensk vård. Det har gått bra för alla sex patienterna i programmet. Jag har kunnat visa vad patientmakt på riktigt är. Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik, som deltagit i SVT:s dokumentärserie»sveriges bästa äldreboende«under hösten, är inne på samma linje. För gamla och sjuka människor hoppas jag att det har lett till något positivt. För min egen del önskar jag att jag hade sluppit den här uppmärksamheten. Och trots att Yngve Gustafson är den som är mest negativ till att ha blivit ett känt tv-ansikte tycker han att programmet blev bra. Man lyckades ge väldigt kärleksfulla beskrivningar av de här gamla människorna och att det måste vara fantastiskt att få möta dem och hjälpa dem till en god ålderdom. Det ger ju så oerhört mycket att få möta gamla sköra människor med stor livserfarenhet. Precis som Gunilla Hasselgren i SVT:s»Fråga doktorn«(se artikel nästa sida) så anser Stefan Branth att tv är en bra väg för att nå ut med kunskap om vård, hälsa och medicin. Jag har ju hållit på under många, många år som forskare att försöka nå ut, men det kommer inte i närheten av hur man kan komma ut med ett budskap genom ett tv-program. Det var också en av anledningarna till att Karolina Boman, ST-läkare i onkologi, valde att medverka i»unga läkare«. Hon såg det som en möjlighet att»för gamla och sjuka människor hoppas jag att det har lett till något positivt«, säger Yngve Gustafson. Foto: Annakarin Drugge/SVT Karolina Boman såg sin medverkan i tv som en möjlighet att visa upp och avdramatisera sin specialitet onkologi. visa upp och avdramatisera sin specialitet. Efter programmet skrev en man som blivit diagnostiserad med prostatacancer att han hade trott att livet var slut, men när han nu sett programmet var han mindre rädd. Jag blev jätteglad, eftersom det var mitt mål. Alla som Läkartidningen varit i kontakt med vittnar om positiva reaktioner från människor som sett programmen. Men Rani Toll John, ST-läkare i akutsjukvård som var med i TV3:s»Sjukhuset«när det under 6:e säsongen sändes från Universitetssjukhuset i Linköping, påminner om att tv-programmen ändå ger en friserad bild av sjukvården. Alkoholister, misshandlade, drogmissbrukare, våldsamma eller svårhanterliga patienter är faktiskt en stor del av jobbet på en akutmottagning. Det är sådant som inte går att visa av etiska Foto: Kanal 5 Foto: Johan Paulin/SVT»Jag har inte gjort det här programmet för kollegernas skull, jag har gjort det för patienterna«, säger Björn Bragée. skäl. Jag har ingen lösning på hur, men jag önskar det kunde gå fram som ett slags förklaring ändå. Rani Toll John kommenterar också möjligheten att nå ut med ett pedagogiskt budskap inte var helt lätt då produktionsbolagets agen da var en annan. Jag tänkte att man skulle passa på att förklara lite mer av verksamheten, men när något ska ut i sändning och klippen ska vara några sekunder eller någon minut långa då blir det alldeles för tråkigt. Deras agenda var mer äventyrsinriktad. Innan de beslutade sig för att delta var de flesta som Läkartidningen intervjuat tveksamma. Såväl de äldre specialisterna som de som fortfarande var AT-läkare tänkte på vad andra läkare egentligen skulle tycka. Och tänkte de inte så själva så var det en farhåga som omgivningen lyfte fram. Jag fick höra det så många gånger så till slut blev jag lite pirrig, säger Björn Bragée och fortsätter: Men jag har inte gjort det här programmet för kollegernas skull, jag har gjort det för patienterna! n läs mer Läs en längre intervju med Björn Bragée»Arga doktorn«är besviken på Läkartidningen.se Foto: TV LKT1345s1970_1975.indd :00

4 nyheter läkare på tv Hon vet vad patienterna undrar över efter läkarbesöket»det är viktigt att läkare syns på tv, att vi talar utifrån vår kunskap. Det finns väldigt mycket oro och funderingar ute i samhället så när vi kan ska vi vara med och berätta det vi vet. Det är vår skyldighet, det ingår i vårt jobb.«det säger Gunilla Hasselgren, specialist i allmänmedicin och läkare i SVT:s»Fråga doktorn«sedan mer än 10 år tillbaka. Hennes program har inte alls varit utsatt för särskilt mycket kritik, men trots det fanns en rädsla att bli sågad då hon tackade ja till att medverka. Först kändes det som ett kamikazeuppdrag. Jag hade varit specialist i bara ett år och då kan man ju tycka att det var nästan dumt att ta det här jobbet. Men Gunilla Hasselgrens rädsla för att bli slagen på fingrarna av andra läkare kom på skam. Mest har hon fått positiv respons från kollegerna. Gunilla Hasselgren säger att de kritiska rösterna från kåren går att räkna på ena handens fingrar och invändningarna har gällt detaljer. Det viktigaste är att jag företräder läkarkåren, att jag säger sådant vi har konsensus om. Det är det jag får»cred«för från allmänläkarkolleger. Programmet blir som en sorts»second opinion«. Under åren har Gunilla Hasselgrens»Det viktigaste är att jag företräder läkarkåren, att jag säger sådant vi har konsensus om.«mod ökat, något hon också har nytta av i sitt vardagliga arbete på vårdcentralen. Jag känner mig inte alls bekymrad över att ge ett gott råd som betyder något. Dessutom tycker hon att tv-arbetet fungerat som ett slags utbildning med tanke på allt hon behövt läsa in sig på. En annan effekt av arbetet med»fråga doktorn«är att hon numera vet vilka frågor som dröjer sig kvar hos patienterna när de kommit hem från läkarbesöket. Jag har fått lite extraperspektiv Gunilla Hasselgren säger att hon under ST-tiden hade diskuterat mycket kring det allmänmedicinska uppdraget. Att det förutom de enskilda patientmötena också ingår ett folkbildningsansvar.»då tackar man inte nej när man får förfrågan från Sveriges Television. Då går man vänligt på intervju och audition.«som jag inte hade fått om jag enbart hade jobbat på vårdcentralen. Gunilla Hasselgren besväras inte alls av att vara ett känt ansikte, hon tycker att det flesta är hänsynsfulla och vänliga. Men hon säger också att hon förväntas rycka in när något händer, stort som smått. Jag har varit med om att sitta på flygplan och fått höra»vilken tur att det var du som satt här«och fått en hushållsrulle när ett barn kräks. Man får liksom ställa upp. Gunilla Hasselgren skrattar lite när hon berättar det, men poängterar än en gång hur viktigt det är för henne att den bild hon visar av en läkare i tv är god. Det låter hemskt men jag satt flera gånger under utbildningen och tänkte att»så där ska inte jag bete mig mot mina patienter när jag blir doktor«. Det är viktigt att visa hur man kan vara, och jag hoppas att jag är en positiv förebild, jag vill vara det! Sara Gunnarsdotter Foto: Jenny Gustafsson/SVT Väntetider för cancervård varierar stort Väntetiderna inom cancervården fortsätter att variera stort inom landet. Det konstaterar Socialstyrelsen som för tredje året ställt samman data från åtta kvalitetsregister rörande de nio vanligaste cancerformerna. Mediantiden från remiss till behandlingsstart för prostatacancerpatienter i medel- och högriskkategorin varierar exempelvis mellan 110 och 250 dagar. För tjocktarmscancer varierar tiden mellan 29 och 69 dagar. För bröstcancer varierar tiden mellan första specialistbesök till behandling mellan 8 och över 30 dagar. Det finns dock inget landsting som genomgående har långa väntetider; ett landsting som har långa väntetider för en cancerform kan ha korta för en annan. Ett landsting kan även ha korta väntetider för en del i vårdkedjan för en given cancerform och långa väntetider för en annan del. Enligt Socialstyrelsen tyder detta på att det finns stora möjligheter till förbättring. Myndigheten vill nu undersöka möjligheten att införa maxgränser för antalet väntedagar för att få bort de allra längsta väntetiderna. Sådana gränser har införts i Danmark, vilket ska ha lett till kortare och mer utjämnade väntetider. För landet som helhet ser man ingen tydlig trend i väntetiderna. Mediantiden fram till behandling ligger på över en månad. Michael Lövtrup Hägglund nobbar SLF-möte Läkarförbundet bad i september om ett möte med socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson för att presentera sina förslag om hur äldres behov av läkarinsatser bättre ska kunna tillgodoses. På grund av en fullbokad kalender har dock Göran Hägglund avböjt ett möte. Förslagen finns i rapporten»varför kan inte doktorn komma«som bland annat bygger på djupintervjuer med 22 primärvårdsläkare och på en genomgång av vårdvalen i sex landsting. Bland förslagen finns inrättande av funktionen äldreöverläkare och införandet av ett särskilt vård- och omsorgsprogram för svårt sjuka äldre. n n»takecare-haverier medförde allvarliga risker för vårdskador«läs mer på Läkartidningen.se 1973 LKT1345s1970_1975.indd :00

5 Foto: Elis Hoffman nyheter äldrevård»förra året såg vi för första gången en minskning av olämpliga läkemedel till äldre«, säger Eva Nilsson Bågenholm. Eva Nilsson Bågenholm, regeringens äldresamordnare: Inga stimulansmedel fryser inne i år Förra året fryste nära hälften av de avsatta stimulans pengarna för äldrevården inne, eftersom många kommuner och landsting inte klarade kraven. Men i år kommer alla stimulansmedel, sammanlagt en dryg miljard kronor, att kunna betalas ut. Det avslöjar regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm. Eva Nilsson Bågenholm, internmedicinare och tidigare ordförande för Läkarförbundet, är sedan snart tre år regeringens äldresamordnare med placering på Socialdepartementet. Uppdraget är att leda den av regeringen beslutade satsningen på de»mest sjuka äldre«. I det uppdraget reser hon mycket hon har besökt alla län och landsting och många av Sveriges kommuner och hon tycker sig se att satsningen ger resultat: 1974 LKT1345s1970_1975.indd 1974 En av de viktigaste frågorna har varit att få alla ansvariga i kommuner och landsting att förstå den utmaning man står inför. Där har det hänt mycket. I dag ser jag en helt annan medvetenhet om vad man behöver göra, från högsta till lägsta nivå. I bakgrunden till äldresatsningen finns den demografiska utvecklingen. Allt fler svenskar lever längre; enligt en prognos kommer antalet personer över 80 år att öka med cirka 60 procent de närmaste tjugo åren. Men vad betyder detta att vi blir äldre för behovet av vård och omsorg? Där finns det tre olika teorier, säger Eva Nilsson Bågenholm: n Det är de sista åren vi behöver vård och omsorg, oavsett hur gamla vi blir. n Man insjuknar vid en viss ålder. Blir vi äldre får vi fler år som sjuka. n Bättre behandlingsmetoder gör att vi får färre år som sjuka. Man skulle gärna vilja veta vilken av de tre som stämmer, säger hon. Men här finns helt olika forskningsresultat, som pekar i olika riktningar. En annan viktig faktor är hur befolkningspyramiden ser ut. Svenska kvinnor föder i genomsnitt två barn, vilket är ganska mycket i internationell jämförelse. Eva Nilsson»I dag ser jag en helt annan medve tenhet från högs ta till lägsta nivå.«bågenholm har besökt många länder där problemen är större: Japan är ytterligheten, säger hon. De har världens äldsta befolkning och väldigt få barn som tillkommer. Och de har inte byggt upp sin äld- reomsorg, för tidigare har familjen fått ta det mesta av ansvaret. Jag har också besökt Korea och Kina, stora länder med åldrande befolkning. Inte heller där har man någon äldreomsorg, utan har förlitat sig på familjen. Faktum är att Sverige är ett av de länder som ligger bäst till. Det finns nästan inga andra länder som har så väl utbyggd äldreomsorg som Sverige. Det viktigaste instrumentet för att styra äldresatsningen är att man sätter upp mätbara mål, och delar ut pengar till de kommuner och landsting som lyckas uppfylla dem. Förra året, 2012, var det första där sådana mål sattes upp. Nära hälften av pengarna frös inne, då många kommuner och landsting inte klarade kraven. I dag är Eva Nilsson Bågenholm självkritisk: Vi satte upp väldigt höga :00

6 nyheter mål direkt i starten, och gav för kort tid att nå dem. Vi kanske skulle haft en uppvärmningssträcka först. I år, 2013, har aktörerna haft tid att förbereda sig. Formellt kommer årets stimulanspengar att fördelas i december. Men Eva Nilsson Bågenholm kan redan nu avslöja att hela det belopp som i år finns i potten, en dryg miljard kronor, kommer att delas ut. Årets mål finns inom fem olika områden: demensvård, vård i livets slutskede, förebyggande vård, läkemedel och så kallad sammanhållen vård och omsorg, det vill säga att hela vårdkedjan fungerar, oberoende av verksamhet och huvudman. De två största områdena är läkemedel och sammanhållen vård och omsorg, med 325 miljoner kronor var att dela ut. Inom läkemedelsområdet finns tre indikatorer. Kommuner och landsting premieras om de lyckas minska användningen av så kallade olämpliga läkemedel för äldre (bland annat vissa sömnmedel och smärtstillande), läkemedel mot psykos (när de felanvänds på personer som inte har psykos) och antiinflammatoriska läkemedel (som kan ha svåra biverkningar hos äldre). Inom sammanhållen vård och omsorg finns två indikatorer. Kommuner och landsting premieras om de lyckas minska på så kallad undvikbar slutenvård; detta innebär att öppenvården ska fungera så bra att de äldre inte tas in på sjukhus i onödan. Kommuner och landsting får också pengar om de kan minska på antalet återinläggningar inom 30 dagar; en snabb återinläggning tyder på att patienten skrivits ut för tidigt eller att sjukhuset inte gjort sitt jobb ordentligt. Eva Nilsson Bågenholm tycker att metoden att sätta upp mål och belöna dem som uppfyller målen fungerar bra: Den fungerar definitivt bättre än alternativet, att ge ut projektpengar i förväg. Om man ser på läkemedelsområdet, har det under många år delats ut mycket projektmedel till läkemedelsgenomgångar. Det har förvisso varit bra, men man har inte kunnat bryta trenden med olämplig läkemedelsanvändning. Det är först nu, när vi betalar pengar för resultat, som trenden verkligen har vänt. Förra året såg vi för första gången en nedgång för den här typen av läkemedel, och även den totala användningen av läkemedel till äldre minskade. Sammanhållen vård och omsorg är svårare, säger hon:»det är först nu, när vi betalar pengar för resultat, som trenden verkligen har vänt.«där är indikatorerna inte lika tydliga, och många fler aktörer är inblandade. Det har varit trögrörligt, och vi ser inte alls lika stora förändringar som för läkemedel. På flera av områdena uppmuntras till ökad användning av kvalitetsregister. Sammanlagt handlar det om fyra olika register. Ett av dem är Svenska palliativregistret, som är ett sätt att arbeta strukturerat med vård i livets slutskede. För några år sedan användes det knappast alls, men nu finns 68 procent av alla dödsfall i landet registrerade. I år premieras förbättringar av fyra olika indikatorer i registret. Ett annat av kvalitetsregistren, Senior alert, är ett redskap för riskbedömningar inom fyra områden: undernäring, fallolyckor, trycksår och ohälsa i munnen. Tanken med det är att man ska kunna arbeta mer förebyggande. Kvalitetsregistren är ett stort lyft, säger Eva Nilsson Bågenholm: Vi är inte ute efter själva registreringarna, utan det arbete som registreringarna stödjer. Vi vill arbeta strukturerat och registren är ett stöd för det. De är verkligen en hjälp att göra rätt. Miki Agerberg läs mer Tema Vård av äldre, sidorna i detta nummer. Uddevalla sjukhus och Sjukhuset i Trollhättan inriktas ytterligare mot akutvård medan Uddevalla sjukhus ska fokusera på planerad vård. Men enligt läkare kan den nya utvecklingsplanen hota patientsäkerheten. I slutet av oktober fattade styrelsen för NU-sjukvården, en av sjukvårdsgrupperna i Västra Götalandsregionen, beslut om den nya inriktningen fram till år Vården på sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla har redan i dag olika profil, men i framtiden ska gränserna bli ännu tydligare. Långt ifrån alla är glada åt uppdelningen. Flera läkargrupper har uttryckt sin oro. Läkarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus, NÄL, i Trollhättan har skrivit ett protestbrev till sjukhusstyrelsen. De är främst bekymrade över att akutkompetensen tas bort från Uddevalla sjukhus, något som enligt dem riskerar att leda till sämre patientsäkerhet. Örjan Lennander, överläkare inom anestesiologi- och intensivvård, är en av dem som har undertecknat brevet. Det är olyckligt att uppdelning enbart görs mellan elektiv och akut vård. Vi tycker att det viktigaste borde vara att man ser till patientens tillstånd och vilket omhändertagande som krävs, säger han. Läkarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen anser att svårt sjuka patienter alltid ska opereras på NÄL. Det är en mycket stor skillnad om du ska få en höftprotes inopererad och är fullt frisk jämfört med om du har grav hjärtsvikt och en avancerad sjukhuset i Trollhättan (NÄL). Oro efter uppdelning mellan akut och planerad vård KOL. Men det står fortfarande höftprotes på operationslistan, säger Örjan Lennander. Varken Saco eller Läkarförbundet ställer sig bakom utvecklingsplanen. Helst av allt skulle de se ett sjukhus i stället för två sjukhus med tre mil mellan sig. Då har man allt på ett ställe och slipper fundera på om rätt kompetens finns där det krävs, säger Sarah Jevrém, ordförande i Nordvästra Götalands läkarförening. Samtidigt tycker hon att ledningen har börjat lyssna på synpunkterna. För att få en patientsäker och kostnadseffektiv vård är det viktigt att beakta läkarnas synpunkter. En riskoch konsekvensanalys ska göras inför varje förändring och Sarah Jevrém, ordförande i Nordvästra Götalands läkarförening Carina Åström (S) där ska vi förstås vara med. Carina Åström (S), ordförande i NU-sjukvårdens styrelse, är däremot nöjd med den nya planen. Vi har inte tagit det här beslutet isolerat från hur det ser ut i omvärlden. Vi har gjort studiebesök på sjukhus i Skåne och Köpenhamn där man har den här uppdelningen och tagit till oss av de erfarenheterna. Slutsatsen har blivit att det är rimligt att göra så här. Marie Ström 1975 LKT1345s1970_1975.indd :00