Han får medhåll av Ellen-Elena Reynolds, ST-läkare i obstetrik och gynekologi, och Johan Flodin, underläkare. Foto: Kanal 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Han får medhåll av Ellen-Elena Reynolds, ST-läkare i obstetrik och gynekologi, och Johan Flodin, underläkare. Foto: Kanal 5"

Transkript

1 nyheter läkare på tv Oroliga för vad kollegerna egentligen ska tycka, men också glada över att få göra en upplysande insats och visa upp sjukvården. Så reflekterar några tv-läkare över sina uppdrag. Alla är nöjda med programmen de var med i, och de flesta tycker att erfarenheten varit positiv. texter: sara gunnarsdotter»tv har gjort mig till en bättre doktor Flera av de här programmen har gjort mig till en bättre doktor, dels i patientbemötandet, dels kunskapsmässigt.«det säger Stefan Branth, överläkare och specialist i internmedicin, koagulations- och blödningsrubbningar och klinisk nutrition. Han är nog den svenska läkare som medverkat i flest tv-produktioner, och har varit med i såväl soffprogram som»tv hart gjort mig till en bättre doktor«, säger Stefan Branth. Foto: Ulf Berglund/TV3 TV-erfarenheterna har gjort Ellen-Elena Reynolds bättre på att kommunicera. Foto: Kanal 5 realityserier under hela 2000-talet. Mest känd är han kanske för att ha lett utredningarna av tio patienter med komplexa och långvariga besvär i TV3:s»Diagnos okänd«. Just nu sitter han på måndagsförmiddagar runt ett bord tillsammans med två andra läkare i TV4:s aktualitetsprogram Malou efter tio.»det var väldigt insiktsgivande«, säger Igor Zindovic om sin medverkan i TV. Foto: Kanal 5 Riktiga läkare på TV I otaliga tv-serier och filmer har läkaryrket skildrats mer eller mindre trovärdigt av skådespelare. Stiliga specialister eller uppstudsiga underläkare har ryckt ut för att reponera, operera, suturera och kurera. Men sedan några år tillbaka har tv-tittare också nästan varje vecka, året runt, möjlighet att följa med riktiga läkare på reella uppdrag i den tv-genre som på nusvenska kallas reality. Reality-serierna inom sjukvården har ofta anklagats för Stefan Branth kallar tv-programmen för ett slags egenutbildning, i och med kravet på att sätta sig in i områden som han vanligtvis inte arbetar med, och sedan presentera dem på ett begripligt sätt. Han får medhåll av Ellen-Elena Reynolds, ST-läkare i obstetrik och gynekologi, och Johan Flodin, underläkare i primärvården. Båda medverkade i serien»unga läkare«i Kanal 5 för snart två år sedan och tycker att tv-erfarenheten har gjort dem bättre på att kommunicera. Dels så att en ickemedicinskt kunnig ska förstå, dels genom att tänka på att allt kan misstolkas. Man måste vara tydlig och eftertänksam i det man säger till patienter. Det bär jag med mig från 1970 LKT1345s1970_1975.indd :00

2 Foto: TV 3 (»Sjukhuset«), Kanal 5 (»Unga läkare«), TV 3 (»Diagnos okänd«), SVT1 (»Sveriges bästa äldreboende«), SVT1 (»Arga doktorn«) nyheter läkare på tv att slå mynt av patienters utsatta situation och vållat debatt om patientintegritet och förenklingar av komplexa vårdsituationer. Till exempel handlägger Justitieombudsmannen, JO, i detta nu ett ärende som gäller 12 landstings avtal med tv-produktionsbolag (se LT nr 6/2013), och häromveckan kom ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utifrån en anmälan som också gäller ett sådant avtal. IVO ansåg inte att något brott begåtts (IVO /2013.) Se Läkartidningen.se:»Okej med TV-inspelning på sjukhus«. Reality-seriernas, till exempel»sjukhuset«, seriositet och legitimitet har också diskuterats i Läkartidningen (t ex LT nr inspelningarna, säger Johan Flodin. Det gäller även kommunikationen med kolleger, hur man ska uttrycka sig, säger Ellen-Elena Reynolds. Även Oskar Smede, ST-läkare i allmänmedicin, som också var en av åtta»unga läkare«, tycker att programmet LKT1345s1970_1975.indd /2009), och sista ordet är med all säkerhet inte sagt i frågan. Även serier som griper in och ställer till rätta, till exempel»diagnos okänd«från 2009, har kritiserats för att slösa med resurser och att på ett oetiskt sätt väcka oro, och»arga doktorn«som sänts nu under hösten har fått kritik för att tv-patienterna får möjligheter långt utöver vad som rimligtvis kan erbjudas»vanliga«patienter men också för otillbörligt gynnade av enskilda vårdföretag. Det finns all anledning att fortsätta diskutera etik och gränsdragningar för sjukvård i tv, men i artiklarna intill vänds blickarna mot läkarna. Vad betyder det att bli en tv-läkare? n har haft en lärande effekt för honom själv, inte minst när han efteråt tittade på resultatet. Det var utvecklande att få se sig själv»in action«. Fast det här var bättre än sådana moment under utbildningen för det här var ju riktiga situationer, säger han. tv-serierna som nämns i texterna n»sjukhuset«, TV3 Har sänts sex säsonger sedan Olika yrkeskategorier på ett universitetssjukhus skildras i patientmöten. Till att börja med spelades programmet in på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men de två senaste säsongerna stod i stället Universitetssjukhuset i Linköping som värd för inspelningarna. Högsta tittarsiffra: (24 mars 2008 från Uppsala, avsnittet inleds med att intensivvårdshelikoptern rycker ut) n»unga läkare«, Kanal 5 I tio avsnitt under våren 2012 följs åtta unga läkare, de flesta AT-läkare, på Skånes universitetssjukhus, Lund. Även en del glimtar från läkarnas fritid och privatliv. Högsta tittarsiffra: (29 mars 2012 Premiäravsnittet som främst skildrar arbetet på akutmottagningen) n»arga doktorn«, SVT1 Har sänts i sex avsnitt under hösten Som en patienternas medicinska advokat tar smärtläkaren Björn Bragée sig an sex falls där vården misslyckats med omhändertagandet. Målet är att patienterna ska få rätt vård som de har rätt till. Högsta tittarsiffra: (29 augusti 2013 Premiäravsnittet om en ung kvinna som kämpar med rehabilitering efter en stroke) n»diagnos okänd«, TV3 Sändes i tio avsnitt under våren Patienter med komplex sjukdomsproblematik får hjälp med utredning och diagnostisering av ett»medicinskt deckarteam«som leds av läkaren Stefan Brandt. Högsta tittarsiffra: (15 april 2009 om en ung kvinna med bland annat hjärtklappning, feberattacker, muskelvärk och håravfall) n»sveriges bästa äldreboende«, SVT1 Sändes i fyra delar under hösten Ett slitet äldreboende i Lycksele får hjälp av engagerad expertis att bli mänskligare och patientsäkrare. Högsta tittarsiffra: (5 september 2013 Stjärnkocken Leif Mannerström besöker äldreboende för att laga billig men näringsrik lunch) n»fråga doktorn«, SVT1 Har sänts i nuvarande format sedan Allmänläkaren Gunilla Hasselgren svarar på tittarnas frågor. Även reportage om medicin och hälsa samt studiogäster. Högsta tittarsiffra: (30 januari 2006 med temat»att åldras«) Källa: Tv-kanalernas pressavdelningar samt MMS, Mediamätning i Skandinavien Igor Zindovic, underläkare inom toraxkirurgi, också med i»unga läkare«, tyckte främst att tv-programmet, som också innehöll intervjusituationer med läkarna, fått honom att aktivt formulera sig över sitt yrkesval. Det var väldigt insiktsgivande :00

3 nyheter läkare på tv»alkoholister, misshandlade, drogmissbrukare, våldsamma eller svårhanterliga patienter är faktiskt en stor del av jobbet på en akutmottagning. Det är sådant som inte går att visa av etiska skäl.«smärtläkaren Björn Bragée, som under hösten synts i SVT:s granskande program»arga doktorn«säger att han har lärt sig att det är otroligt svårt att vara patient när det går snett i vården. Jag är lite mer ödmjuk inför mina egna»shortcomings«, det får jag nog säga. Men han påpekar också att den nytta han själv haft av sitt medverkande är en bagatellartad konsekvens i jämförelse. Det viktiga är att jag har låtit tittarna se att det finns möjligheter i svensk vård. Det har gått bra för alla sex patienterna i programmet. Jag har kunnat visa vad patientmakt på riktigt är. Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik, som deltagit i SVT:s dokumentärserie»sveriges bästa äldreboende«under hösten, är inne på samma linje. För gamla och sjuka människor hoppas jag att det har lett till något positivt. För min egen del önskar jag att jag hade sluppit den här uppmärksamheten. Och trots att Yngve Gustafson är den som är mest negativ till att ha blivit ett känt tv-ansikte tycker han att programmet blev bra. Man lyckades ge väldigt kärleksfulla beskrivningar av de här gamla människorna och att det måste vara fantastiskt att få möta dem och hjälpa dem till en god ålderdom. Det ger ju så oerhört mycket att få möta gamla sköra människor med stor livserfarenhet. Precis som Gunilla Hasselgren i SVT:s»Fråga doktorn«(se artikel nästa sida) så anser Stefan Branth att tv är en bra väg för att nå ut med kunskap om vård, hälsa och medicin. Jag har ju hållit på under många, många år som forskare att försöka nå ut, men det kommer inte i närheten av hur man kan komma ut med ett budskap genom ett tv-program. Det var också en av anledningarna till att Karolina Boman, ST-läkare i onkologi, valde att medverka i»unga läkare«. Hon såg det som en möjlighet att»för gamla och sjuka människor hoppas jag att det har lett till något positivt«, säger Yngve Gustafson. Foto: Annakarin Drugge/SVT Karolina Boman såg sin medverkan i tv som en möjlighet att visa upp och avdramatisera sin specialitet onkologi. visa upp och avdramatisera sin specialitet. Efter programmet skrev en man som blivit diagnostiserad med prostatacancer att han hade trott att livet var slut, men när han nu sett programmet var han mindre rädd. Jag blev jätteglad, eftersom det var mitt mål. Alla som Läkartidningen varit i kontakt med vittnar om positiva reaktioner från människor som sett programmen. Men Rani Toll John, ST-läkare i akutsjukvård som var med i TV3:s»Sjukhuset«när det under 6:e säsongen sändes från Universitetssjukhuset i Linköping, påminner om att tv-programmen ändå ger en friserad bild av sjukvården. Alkoholister, misshandlade, drogmissbrukare, våldsamma eller svårhanterliga patienter är faktiskt en stor del av jobbet på en akutmottagning. Det är sådant som inte går att visa av etiska Foto: Kanal 5 Foto: Johan Paulin/SVT»Jag har inte gjort det här programmet för kollegernas skull, jag har gjort det för patienterna«, säger Björn Bragée. skäl. Jag har ingen lösning på hur, men jag önskar det kunde gå fram som ett slags förklaring ändå. Rani Toll John kommenterar också möjligheten att nå ut med ett pedagogiskt budskap inte var helt lätt då produktionsbolagets agen da var en annan. Jag tänkte att man skulle passa på att förklara lite mer av verksamheten, men när något ska ut i sändning och klippen ska vara några sekunder eller någon minut långa då blir det alldeles för tråkigt. Deras agenda var mer äventyrsinriktad. Innan de beslutade sig för att delta var de flesta som Läkartidningen intervjuat tveksamma. Såväl de äldre specialisterna som de som fortfarande var AT-läkare tänkte på vad andra läkare egentligen skulle tycka. Och tänkte de inte så själva så var det en farhåga som omgivningen lyfte fram. Jag fick höra det så många gånger så till slut blev jag lite pirrig, säger Björn Bragée och fortsätter: Men jag har inte gjort det här programmet för kollegernas skull, jag har gjort det för patienterna! n läs mer Läs en längre intervju med Björn Bragée»Arga doktorn«är besviken på Läkartidningen.se Foto: TV LKT1345s1970_1975.indd :00

4 nyheter läkare på tv Hon vet vad patienterna undrar över efter läkarbesöket»det är viktigt att läkare syns på tv, att vi talar utifrån vår kunskap. Det finns väldigt mycket oro och funderingar ute i samhället så när vi kan ska vi vara med och berätta det vi vet. Det är vår skyldighet, det ingår i vårt jobb.«det säger Gunilla Hasselgren, specialist i allmänmedicin och läkare i SVT:s»Fråga doktorn«sedan mer än 10 år tillbaka. Hennes program har inte alls varit utsatt för särskilt mycket kritik, men trots det fanns en rädsla att bli sågad då hon tackade ja till att medverka. Först kändes det som ett kamikazeuppdrag. Jag hade varit specialist i bara ett år och då kan man ju tycka att det var nästan dumt att ta det här jobbet. Men Gunilla Hasselgrens rädsla för att bli slagen på fingrarna av andra läkare kom på skam. Mest har hon fått positiv respons från kollegerna. Gunilla Hasselgren säger att de kritiska rösterna från kåren går att räkna på ena handens fingrar och invändningarna har gällt detaljer. Det viktigaste är att jag företräder läkarkåren, att jag säger sådant vi har konsensus om. Det är det jag får»cred«för från allmänläkarkolleger. Programmet blir som en sorts»second opinion«. Under åren har Gunilla Hasselgrens»Det viktigaste är att jag företräder läkarkåren, att jag säger sådant vi har konsensus om.«mod ökat, något hon också har nytta av i sitt vardagliga arbete på vårdcentralen. Jag känner mig inte alls bekymrad över att ge ett gott råd som betyder något. Dessutom tycker hon att tv-arbetet fungerat som ett slags utbildning med tanke på allt hon behövt läsa in sig på. En annan effekt av arbetet med»fråga doktorn«är att hon numera vet vilka frågor som dröjer sig kvar hos patienterna när de kommit hem från läkarbesöket. Jag har fått lite extraperspektiv Gunilla Hasselgren säger att hon under ST-tiden hade diskuterat mycket kring det allmänmedicinska uppdraget. Att det förutom de enskilda patientmötena också ingår ett folkbildningsansvar.»då tackar man inte nej när man får förfrågan från Sveriges Television. Då går man vänligt på intervju och audition.«som jag inte hade fått om jag enbart hade jobbat på vårdcentralen. Gunilla Hasselgren besväras inte alls av att vara ett känt ansikte, hon tycker att det flesta är hänsynsfulla och vänliga. Men hon säger också att hon förväntas rycka in när något händer, stort som smått. Jag har varit med om att sitta på flygplan och fått höra»vilken tur att det var du som satt här«och fått en hushållsrulle när ett barn kräks. Man får liksom ställa upp. Gunilla Hasselgren skrattar lite när hon berättar det, men poängterar än en gång hur viktigt det är för henne att den bild hon visar av en läkare i tv är god. Det låter hemskt men jag satt flera gånger under utbildningen och tänkte att»så där ska inte jag bete mig mot mina patienter när jag blir doktor«. Det är viktigt att visa hur man kan vara, och jag hoppas att jag är en positiv förebild, jag vill vara det! Sara Gunnarsdotter Foto: Jenny Gustafsson/SVT Väntetider för cancervård varierar stort Väntetiderna inom cancervården fortsätter att variera stort inom landet. Det konstaterar Socialstyrelsen som för tredje året ställt samman data från åtta kvalitetsregister rörande de nio vanligaste cancerformerna. Mediantiden från remiss till behandlingsstart för prostatacancerpatienter i medel- och högriskkategorin varierar exempelvis mellan 110 och 250 dagar. För tjocktarmscancer varierar tiden mellan 29 och 69 dagar. För bröstcancer varierar tiden mellan första specialistbesök till behandling mellan 8 och över 30 dagar. Det finns dock inget landsting som genomgående har långa väntetider; ett landsting som har långa väntetider för en cancerform kan ha korta för en annan. Ett landsting kan även ha korta väntetider för en del i vårdkedjan för en given cancerform och långa väntetider för en annan del. Enligt Socialstyrelsen tyder detta på att det finns stora möjligheter till förbättring. Myndigheten vill nu undersöka möjligheten att införa maxgränser för antalet väntedagar för att få bort de allra längsta väntetiderna. Sådana gränser har införts i Danmark, vilket ska ha lett till kortare och mer utjämnade väntetider. För landet som helhet ser man ingen tydlig trend i väntetiderna. Mediantiden fram till behandling ligger på över en månad. Michael Lövtrup Hägglund nobbar SLF-möte Läkarförbundet bad i september om ett möte med socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson för att presentera sina förslag om hur äldres behov av läkarinsatser bättre ska kunna tillgodoses. På grund av en fullbokad kalender har dock Göran Hägglund avböjt ett möte. Förslagen finns i rapporten»varför kan inte doktorn komma«som bland annat bygger på djupintervjuer med 22 primärvårdsläkare och på en genomgång av vårdvalen i sex landsting. Bland förslagen finns inrättande av funktionen äldreöverläkare och införandet av ett särskilt vård- och omsorgsprogram för svårt sjuka äldre. n n»takecare-haverier medförde allvarliga risker för vårdskador«läs mer på Läkartidningen.se 1973 LKT1345s1970_1975.indd :00

5 Foto: Elis Hoffman nyheter äldrevård»förra året såg vi för första gången en minskning av olämpliga läkemedel till äldre«, säger Eva Nilsson Bågenholm. Eva Nilsson Bågenholm, regeringens äldresamordnare: Inga stimulansmedel fryser inne i år Förra året fryste nära hälften av de avsatta stimulans pengarna för äldrevården inne, eftersom många kommuner och landsting inte klarade kraven. Men i år kommer alla stimulansmedel, sammanlagt en dryg miljard kronor, att kunna betalas ut. Det avslöjar regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm. Eva Nilsson Bågenholm, internmedicinare och tidigare ordförande för Läkarförbundet, är sedan snart tre år regeringens äldresamordnare med placering på Socialdepartementet. Uppdraget är att leda den av regeringen beslutade satsningen på de»mest sjuka äldre«. I det uppdraget reser hon mycket hon har besökt alla län och landsting och många av Sveriges kommuner och hon tycker sig se att satsningen ger resultat: 1974 LKT1345s1970_1975.indd 1974 En av de viktigaste frågorna har varit att få alla ansvariga i kommuner och landsting att förstå den utmaning man står inför. Där har det hänt mycket. I dag ser jag en helt annan medvetenhet om vad man behöver göra, från högsta till lägsta nivå. I bakgrunden till äldresatsningen finns den demografiska utvecklingen. Allt fler svenskar lever längre; enligt en prognos kommer antalet personer över 80 år att öka med cirka 60 procent de närmaste tjugo åren. Men vad betyder detta att vi blir äldre för behovet av vård och omsorg? Där finns det tre olika teorier, säger Eva Nilsson Bågenholm: n Det är de sista åren vi behöver vård och omsorg, oavsett hur gamla vi blir. n Man insjuknar vid en viss ålder. Blir vi äldre får vi fler år som sjuka. n Bättre behandlingsmetoder gör att vi får färre år som sjuka. Man skulle gärna vilja veta vilken av de tre som stämmer, säger hon. Men här finns helt olika forskningsresultat, som pekar i olika riktningar. En annan viktig faktor är hur befolkningspyramiden ser ut. Svenska kvinnor föder i genomsnitt två barn, vilket är ganska mycket i internationell jämförelse. Eva Nilsson»I dag ser jag en helt annan medve tenhet från högs ta till lägsta nivå.«bågenholm har besökt många länder där problemen är större: Japan är ytterligheten, säger hon. De har världens äldsta befolkning och väldigt få barn som tillkommer. Och de har inte byggt upp sin äld- reomsorg, för tidigare har familjen fått ta det mesta av ansvaret. Jag har också besökt Korea och Kina, stora länder med åldrande befolkning. Inte heller där har man någon äldreomsorg, utan har förlitat sig på familjen. Faktum är att Sverige är ett av de länder som ligger bäst till. Det finns nästan inga andra länder som har så väl utbyggd äldreomsorg som Sverige. Det viktigaste instrumentet för att styra äldresatsningen är att man sätter upp mätbara mål, och delar ut pengar till de kommuner och landsting som lyckas uppfylla dem. Förra året, 2012, var det första där sådana mål sattes upp. Nära hälften av pengarna frös inne, då många kommuner och landsting inte klarade kraven. I dag är Eva Nilsson Bågenholm självkritisk: Vi satte upp väldigt höga :00

6 nyheter mål direkt i starten, och gav för kort tid att nå dem. Vi kanske skulle haft en uppvärmningssträcka först. I år, 2013, har aktörerna haft tid att förbereda sig. Formellt kommer årets stimulanspengar att fördelas i december. Men Eva Nilsson Bågenholm kan redan nu avslöja att hela det belopp som i år finns i potten, en dryg miljard kronor, kommer att delas ut. Årets mål finns inom fem olika områden: demensvård, vård i livets slutskede, förebyggande vård, läkemedel och så kallad sammanhållen vård och omsorg, det vill säga att hela vårdkedjan fungerar, oberoende av verksamhet och huvudman. De två största områdena är läkemedel och sammanhållen vård och omsorg, med 325 miljoner kronor var att dela ut. Inom läkemedelsområdet finns tre indikatorer. Kommuner och landsting premieras om de lyckas minska användningen av så kallade olämpliga läkemedel för äldre (bland annat vissa sömnmedel och smärtstillande), läkemedel mot psykos (när de felanvänds på personer som inte har psykos) och antiinflammatoriska läkemedel (som kan ha svåra biverkningar hos äldre). Inom sammanhållen vård och omsorg finns två indikatorer. Kommuner och landsting premieras om de lyckas minska på så kallad undvikbar slutenvård; detta innebär att öppenvården ska fungera så bra att de äldre inte tas in på sjukhus i onödan. Kommuner och landsting får också pengar om de kan minska på antalet återinläggningar inom 30 dagar; en snabb återinläggning tyder på att patienten skrivits ut för tidigt eller att sjukhuset inte gjort sitt jobb ordentligt. Eva Nilsson Bågenholm tycker att metoden att sätta upp mål och belöna dem som uppfyller målen fungerar bra: Den fungerar definitivt bättre än alternativet, att ge ut projektpengar i förväg. Om man ser på läkemedelsområdet, har det under många år delats ut mycket projektmedel till läkemedelsgenomgångar. Det har förvisso varit bra, men man har inte kunnat bryta trenden med olämplig läkemedelsanvändning. Det är först nu, när vi betalar pengar för resultat, som trenden verkligen har vänt. Förra året såg vi för första gången en nedgång för den här typen av läkemedel, och även den totala användningen av läkemedel till äldre minskade. Sammanhållen vård och omsorg är svårare, säger hon:»det är först nu, när vi betalar pengar för resultat, som trenden verkligen har vänt.«där är indikatorerna inte lika tydliga, och många fler aktörer är inblandade. Det har varit trögrörligt, och vi ser inte alls lika stora förändringar som för läkemedel. På flera av områdena uppmuntras till ökad användning av kvalitetsregister. Sammanlagt handlar det om fyra olika register. Ett av dem är Svenska palliativregistret, som är ett sätt att arbeta strukturerat med vård i livets slutskede. För några år sedan användes det knappast alls, men nu finns 68 procent av alla dödsfall i landet registrerade. I år premieras förbättringar av fyra olika indikatorer i registret. Ett annat av kvalitetsregistren, Senior alert, är ett redskap för riskbedömningar inom fyra områden: undernäring, fallolyckor, trycksår och ohälsa i munnen. Tanken med det är att man ska kunna arbeta mer förebyggande. Kvalitetsregistren är ett stort lyft, säger Eva Nilsson Bågenholm: Vi är inte ute efter själva registreringarna, utan det arbete som registreringarna stödjer. Vi vill arbeta strukturerat och registren är ett stöd för det. De är verkligen en hjälp att göra rätt. Miki Agerberg läs mer Tema Vård av äldre, sidorna i detta nummer. Uddevalla sjukhus och Sjukhuset i Trollhättan inriktas ytterligare mot akutvård medan Uddevalla sjukhus ska fokusera på planerad vård. Men enligt läkare kan den nya utvecklingsplanen hota patientsäkerheten. I slutet av oktober fattade styrelsen för NU-sjukvården, en av sjukvårdsgrupperna i Västra Götalandsregionen, beslut om den nya inriktningen fram till år Vården på sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla har redan i dag olika profil, men i framtiden ska gränserna bli ännu tydligare. Långt ifrån alla är glada åt uppdelningen. Flera läkargrupper har uttryckt sin oro. Läkarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus, NÄL, i Trollhättan har skrivit ett protestbrev till sjukhusstyrelsen. De är främst bekymrade över att akutkompetensen tas bort från Uddevalla sjukhus, något som enligt dem riskerar att leda till sämre patientsäkerhet. Örjan Lennander, överläkare inom anestesiologi- och intensivvård, är en av dem som har undertecknat brevet. Det är olyckligt att uppdelning enbart görs mellan elektiv och akut vård. Vi tycker att det viktigaste borde vara att man ser till patientens tillstånd och vilket omhändertagande som krävs, säger han. Läkarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen anser att svårt sjuka patienter alltid ska opereras på NÄL. Det är en mycket stor skillnad om du ska få en höftprotes inopererad och är fullt frisk jämfört med om du har grav hjärtsvikt och en avancerad sjukhuset i Trollhättan (NÄL). Oro efter uppdelning mellan akut och planerad vård KOL. Men det står fortfarande höftprotes på operationslistan, säger Örjan Lennander. Varken Saco eller Läkarförbundet ställer sig bakom utvecklingsplanen. Helst av allt skulle de se ett sjukhus i stället för två sjukhus med tre mil mellan sig. Då har man allt på ett ställe och slipper fundera på om rätt kompetens finns där det krävs, säger Sarah Jevrém, ordförande i Nordvästra Götalands läkarförening. Samtidigt tycker hon att ledningen har börjat lyssna på synpunkterna. För att få en patientsäker och kostnadseffektiv vård är det viktigt att beakta läkarnas synpunkter. En riskoch konsekvensanalys ska göras inför varje förändring och Sarah Jevrém, ordförande i Nordvästra Götalands läkarförening Carina Åström (S) där ska vi förstås vara med. Carina Åström (S), ordförande i NU-sjukvårdens styrelse, är däremot nöjd med den nya planen. Vi har inte tagit det här beslutet isolerat från hur det ser ut i omvärlden. Vi har gjort studiebesök på sjukhus i Skåne och Köpenhamn där man har den här uppdelningen och tagit till oss av de erfarenheterna. Slutsatsen har blivit att det är rimligt att göra så här. Marie Ström 1975 LKT1345s1970_1975.indd :00

Med individens behov i fokus

Med individens behov i fokus 11 000 kronor för en äggdonation oetiskt hög nivå? LT DEBATT Mest positiv respons från kollegor om tv-jobbet NYHETER Förmaksflimmer vanligare än man trott KOMMENTAR Läkartidningen.se nr 45/2013 organ för

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Utlåtande 2013:63 RV (Dnr 327-1866/2012) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Sjukhusfilmningsfallet mot Uppsala läns landsting

Sjukhusfilmningsfallet mot Uppsala läns landsting Stockholm den 22 oktober 2014 FAQ Sjukhusfilmningsfallet mot Uppsala läns landsting Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Bättre liv för sjuka äldre 11 oktober 2013 Maj Rom Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Läs mer

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014 Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014 Riskbedömningar i särskiltboende 90% 2015-01-26 11 av 12 kommuner klarar målet! PPM mätningarna

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Stockholm den 28 januari 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm

Stockholm den 28 januari 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Stockholm den 28 januari 2013 Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Anmälan mot Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga

Läs mer

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert en del av Bättre liv för sjuka äldre Lika vård och omsorg

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Möt utmaningarna: Skapa en effektiv vårdkedja

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Utlåtande 2011:151 RV (Dnr 327-1512/2011) Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Process FÖRE, Hälsofrämjande, riskidentifierande och förebyggande verksamhet PRIO UPPSTART KLART 1 våren 2013 dec 2013

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer