Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan"

Transkript

1 Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan

2 Om.SE och Webbstjärnan Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige. Vi ansvarar för Internets svenska toppdomän.se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Om Webbstjärnan (www.webbstjarnan.se) Webbstjärnan är en del av.se:s satsningar för att utveckla Internet och Internetanvändandet. I korthet går det ut på att vi ger lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få lära sig mer om hur Internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en skoltävling om att publicera sitt skolarbete på Internet, och såväl grundskole- som gymnasieelever kan delta. På Webbstjärnans webbplats kan du ta del av guider, anmäla dig till workshops (eller webbkurser) för att komma igång med din webbplats samt ladda ner lärarhandledningar. Detta får du som deltar i Webbstjärnan: 1. Kostnadsfritt utbildningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att skriva webbanpassat, arbetsprocessen i webbprojektet och om källkritik och upphovsrätt på nätet. 2. Webbhotell och valfri ledig.se- adress så länge din sajt är med i Webbstjärnan. 3. Verktyg för webbpublicering. 4. Support från Webbstjärnan De lag som uppfyller våra grundläggande villkor får diplom. Du kan anmäla lag hela hösten och under första delen av vårterminen. Tävlingen avslutas innan sommarlovet då vinnarna koras på vår stora prisutdelning. 2

3 Använder du Internet i din vardag? För väldigt många svenskar är svaret så självklart ja att det nästan är konstigt att ens fråga. Internet används i hela samhället och i de allra flesta sammanhang, offentliga och privata. Däremot kan frågor om hur du använder Internet vara intressantare. Hur använder du Internet i skolan? På ditt arbete? På fritiden? Vad betyder Internet för ditt samspel med andra? I många frågor kring Internet ligger fokus på den som använder nätet. Hur används nätet? Vem använder nätet? Hur förändras nätanvändningen? Det är som om Internet bara finns, en självklar del av vardagen som användarna på olika sätt förhåller sig till. Men hur vi använder Internet det hänger samman med vad Internet faktiskt är. Det finns grundläggande tekniska förutsättningar som gör att Internet fungerar. Och den tekniken styr hur vi kan använda nätet. Därför är det viktigt att förstå något om de grundläggande tekniska förutsättningarna. Du styrs av dem. Tekniska förutsättningar bygger inte heller bara upp sig själva, helt förutsättningslöst. På något sätt styrs också tekniken. Frågor om vad Internet är leder till frågor om hur Internet styrs. Och tillbaka till grundförutsättningen: Internet finns i din, och alla samhällsmedborgares, vardag. Internet påverkar din vardag. Därför är det läge att bry sig både om vad Internet är och hur Internet styrs. 3

4 Tre olika perspektiv på Internet För att förstå vad Internet är och hur Internet styrs måste man tänka på många olika saker samtidigt. Ett sätt att göra det är att använda tre olika synvinklar när man resonerar. teknisk ekonomisk innehållslig Utifrån en teknisk synvinkel ligger fokus på grundläggande teknik: IP-adresser och Domännamnssystemet (DNS). Utan dessa två grundbultar finns inte Internet, och tekniken styr hur vi kan använda nätet. Utifrån en ekonomisk synvinkel ligger fokus på de olika affärer som görs via och på nätet. Vem tjänar pengar på vad? Vinstintressen påverkar både tekniklösningar och innehåll. Och utifrån en innehållslig synvinkel ligger fokus på frågan om vad som ska få finnas på nätet. Det finns metoder för att begränsa och stoppa innehåll, men också för att ta sig förbi uppsatta hinder och ge fler tilllgång till mer. Innehåll och ekonomi hör samman. Ekonomi påverkar teknik. Teknik, ekonomi och innehåll har alltså betydelse för hur Internet utvecklas. 4

5 IP-adresser och domännamn Ett sätt att beskriva Internet är att det är ett nätverk där att alla enheter som man kan koppla upp mot nätverket kan kommunicera med varandra. För att det ska fungera krävs att alla har gemensamma regler, protokoll, för hur kommunikationen ska ske. IP-adresser På 1980-talet utvecklades TCP- och IP-protokollen som standard för hur olika enheter identifierar och kommunicerar med varandra via Internet. Varje uppkopplad enhet får i IP-protokollet en unik nummerserie som sin adress. På 1990-talet utvecklades html och http som gör det möjligt att länka samman webbsidor, och webbläsare som gör det möjligt att klicka runt bland alla befintliga webbsidor. I och med det hade World Wide Web, www, sett dagens ljus. Varje enhet måste ha en egen IP-adress för att kunna identifiera sig och kommunicera med andra enheter på Internet. I det system som har använts mest hittills, IPv4, består IP-adressen av 32 bitar (ettor och nollor), eller 4 byte (1 byte=8 bitar). När Internetanvändningen och antalet enheter som kopplades upp mot nätet ökade explosionsartat under 1990-talet blev det svårt att få IP-adresserna att räcka till så att varje uppkopplad enhet fick ett eget nummer. Därför finns möjligheten att tilldela en enhet en tillfällig IP-adress. En enhet som kopplas upp mot nätet tilldelas en adress, som sedan en annan enhet kan få när den första kopplats ner. Då behöver inte varje enskild mottagare ha en egen IP-adress, utan man kan dela på tillgängliga IP-adresser. Men eftersom Internetanvändandet växer så snabbt, och antalet enheter uppkopplade mot nätet hela tiden ökar, börjar antalet adresser tryta i alla fall. Därför finns en ny version av IP, IPv6, där adresserna består av 128 bitar, vilket gör antalet adresser så stort att det i praktiken aldrig kommer att kunna bli några problem med för få adresser. Övergången från IPv4 till IPv6 sker gradvis, och det är i områden där Internetanvändningen ökar starkt, där många nya enheter behöver IP-adresser samtidigt, som övergången kommer att gå fortast. 5

6 Domännamnssystemet Det är svårt att komma ihåg och leta efter långa sifferkombinationer inte för datorer, men för människor. Och det är ju människor som vill kunna skicka e-post och hitta webbadresser. IP-adresser, blir helt enkelt svårhanterliga. Därför finns domännamnssystemet, DNS. DNS är en katalogtjänst som bland annat översätter IP-adresserna till mer begripliga enheter, så att vi slipper söka på sifferkombinationer. Vi söker istället på adresser som till exempel Domännamnssystemet är uppbyggt i en trädstruktur. Varje ny gren i trädet är en omkopplingspunkt, en nod, och varje nod anges med ett domännamn. På det här sättet blir domännamnen en slags vägvisare till var man kan hitta en viss IP-adress. Domänen är en del av domänen iis.se som i sin tur är en del av domänen.se. En domän som är en del av en annan domän kallas för subdomän, och i princip är det möjligt att ha upp till 127 underdomäner i DNS-systemet. Men det blir alldeles för klumpigt i praktiken. Den allra översta domänen kallas roten, och syns inte i namnsystemet. Roten innehåller ett antal toppdomäner, som kan ses som de första grenarna. En toppdomän är.se, som är en nationell toppdomän. De nationella toppdomänerna följer en standard för de olika landsbokstäverna: Norge har.no, Finland.fi och så vidare. Sedan finns det andra slags toppdomäner som inte är knutna till nationer utan mer till typer av verksamhet:.com för kommersiell verksamhet,.net för nätverk,.org för organisationer till exempel. Om en gren i DNS-trädet slutar fungera påverkar det inte grenarna ovanför eller vid sidan av. Systemet är alltså hierarkiskt uppbyggt, vilket är en förutsättning för att det ska kunna växa och utvecklas. En annan förutsättning för att systemet ska fungera är att inte all information måste 6

7 finnas på samma plats för att man ska hitta en adress. DNS-systemet är snarast ett slags vägvisarsystem, där en server har hand om en del av informationen, en domän till exempel, och den pekar vidare till nästa server som har hand om en subdomän och ytterligare en server som har hand om nästa subdomän. Det här kallas distribuerat ansvar och är en förutsättning för att Internet ska kunna växa. Att skicka information IP-paket Information som skickas med hjälp av internetprotokollet IP delas upp i små delar som kallas IP-paket. Man kan jämföra med de platta paket som IKEA använder för många av sina produkter. På IKEA köper du en byrå, men hämtar ut ett platt paket. I paketet ligger byråns alla delar. Det platta paketet är mycket lättare att transportera än att bära omkring på en stor byrå, så medan du transporterar din byrå är det bra att den är platt. Väl hemma vill du ha en byrå, inte en massa byrådelar. Då skruvar du ihop delarna och har en byrå. Den information du vill skicka från en enhet till en annan på Internet kan du jämföra med byrån. Du vill skicka all information, och att mottagaren ska ha den på det sätt som den ser ut när du skickar den. Men för att transporten ska fungera delar internetprotokollen upp informationen i mindre delar. Varje del blir ett eget paket, med adresslapp, som skickas iväg på nätet. På adresslappen står både vart paketet ska och vem som är avsändare. När de olika små paketen når mottagaren, den enhet som ska ha informationen, packar mottagarenheten upp paketen och sätter ihop delarna till en helhet: din information har kommit fram. Men eftersom informationen delas upp i en mängd småpaket gäller förstås att alla paket kommer fram. Fattas det ett paket skruvar i ditt IKEA-paket går det inte att foga ihop de olika delarna till en fungerande byrå. Saknas det IP-paket i informationsöverföringen kan inte den mottagande enheten sätta ihop delarna till en helhet. Du måste också oftast sätta ihop delarna i byrån i en viss ordning för att det faktiskt ska bli en fungerande byrå. Samma sak gäller informationen som skickas över Internet. IP-paketen behöver packas upp och sättas ihop i ordning 7

8 för att informationen ska bli begriplig. Därför finns ett protokoll, Transmission Control Protocol (TCP) som både kontrollerar att alla IP-paket kommer fram till rätt IP-adress, att sådant som eventuellt försvinner på vägen skickas igen och att informationen sätts ihop på rätt sätt. I det stora nätverket förmedlas IP-paketen genom ett vägvalssystem (routingsystemet) som gör att ett paket i ett givet ögonblick skickas den bästa vägen från en avsändare till en annan. Oftast beror vägvalet på hur paketen snabbast kan komma fram. Det är ungefär som att välja väg när man kör bil, en fysisk omväg kan vara en tidsmässig vinst om man slipper köbildning eller vägarbeten. De IP-paket du skickar till kompisen tvärsöver bordet kan ha passerat en server i San Francisco på vägen om det var bäst just då. Internets organisation Pionjärerna i Internetutvecklingen under 1980-talet arbetade med öppna program och samarbetade över nätet. Öppna program är fritt tillgängliga och bygger på att vem som helst kan använda, förbättra, bygga vidare på och anpassa programmet. Den öppenheten och flexibiliteten är en viktig del i Internets utvecklingshistoria, och är också en anledning till att det inte finns någon enskild webbutvecklare eller något enskilt bolag som har kunnat ha kontroll över den samlade utvecklingen. Men på något sätt måste ju ändå till exempel protokollen, IP-adresserna och DNS hanteras för att systemet ska fungera. Och här finns det flera olika organisationer som har betydelse bildades IETF (The Internet Engineering Task Force), som arbetar med teknisk standardisering. Inom IETF betonar man att arbetet med Internets tekniska utveckling inte ska politiseras eller ekonomiseras. We reject: kings, presidents and voting. We believe in: rough consensus and running code lyder en informell slogan för IETF. Men mycket av IETFs arbete finansierades ursprungligen till exempel av amerikanska myndigheters forskningssatsningar. Kanske kan man därför se bildandet av ISOC (Internet Society) 1992 som ett sätt att hantera de frågor om beroende som kopplingen till enskilda myndigheter givit upphov till. ISOC är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att Internet ska utvecklas i allmänhetens intresse och inte styras av stora bolag eller enskilda intressen. ISOC har nu det adminstrativa och ekonomiska ansvaret för IETF bildades ytterligare en viktig organisation, ICANN (Internet Corporation for Assigned names and numbers). ICANN har till uppgift att främja ett säkert och stabilt Internet, och koordinerar domännamnssystemet. I Sverige har stiftelsen.se ansvar för toppdomänen.se på uppdrag av ICANN. Men borde inte ett globalt nätverk styras politiskt, av en internationell organisation som FN? Jo, den tanken har också formulerats allt tydligare. FN-organet ITU driver tanken att Internet bör styras genom en politisk organisation med representanter för olika stater. Samtidigt finns ju redan ISOC och ICANN, med representanter från olika stater. Men ISOC och ICANN är inte politiska organisationer, utan ser det som en poäng att vara fristående politiskt och ekonomiskt. Utifrån olika sätt att se på vad Internet är och hur Internet ska fungera kan man alltså ha olika idéer om styrning: nedifrån-och-upp, av användare och utvecklare, eller uppifrån-ochner av parlamentariskt valda ledare. Internet är lika mycket ekonomi som teknik! 8

9 Nätet ägs och sköts av tusentals olika aktörer. Du äger din egen dator eller mobil. En Internetleverantör äger åtkomsten till Internet, och du köper in dig på den åtkomsten. Internetleverantören har i sin tur avtal med stamnätsoperatörer, som i sin tur... Hela nätet är en komplex struktur där olika privata aktörer äger olika delar. Och delarna måste samverka för att fungera. Som internetanvändare köper du dig rätten att komma åt nätverket. Sen har du fri användning. Åtminstone är det så det traditionellt har sett ut. Men allteftersom nätet skapat möjligheter att tjäna pengar påverkas utvecklingen. Olika aktörer har olika intressen. Internetleverantörerna vill ha bästa möjliga förutsättningar för intäkter och vinst, och vill få bra betalt för sina investeringar. Ska olika slags tillgång kunna kosta olika mycket? Ska leverantörerna kunna styra det som sker på nätet? De som levererar olika tjänster vill komma åt alla kunder utan hinder. För dem är trafikstyrningar och olika slags filter ofta negativa. Användarna, slutkunderna, vill ha stabila uppkopplingar och frihet att använda nätet, men till vad man uppfattar som en rimlig kostnad. Och när 80% av befolkningen använder Internet, som i Sverige, blir nät-tillgången inte främst en individuell fråga, utan snarare en slags samhällelig infrastruktur på samma sätt som elektricitet eller vägnät. Fri körning eller trafikstyrning? Ibland beskriver man Internet som det ointelligenta nätet som förbinder intelligenta saker med varandra. Det enda som händer på nätet är att IP-paket transporteras. Nätet tar inte hänsyn till vare sig vilka som kommunicerar med varandra eller vad det är som skickas. Men riktigt så enkelt är det förstås inte. Vi vet ju till exempel att ju mer vi betalar för vår nätuppkoppling, desto snabbare transporter kan vi få vilket är viktigt till exempel när man ska strömma film eller spela onlinespel. Ju mer vi betalar desto mer data får vi också överföra per månad. Det kan också finnas andra begränsningar än snabbhet och mängd data. Nätoperatörer kan till exempel vilja styra trafiken för att hushålla med kapaciteten i sina nät, så att vissa tidskritiska typer av kommunikation som telefoni eller strömmad film prioriteras fram, medan andra mindre tidskritiska som fildelning får vänta lite. Om det tar ett par minuter extra att ladda filen gör det inte tjänsten oanvändbar, men om den strömmade filmen hackar... 9

10 För att ta reda på vad ett IP-paket innehåller, alltså inte bara vart det ska, använder man en rad olika tekniska lösningar som med ett samlingsnamn kallas DPI (Deep Packet Inspection). Genom DPI får man information som man kan använda i trafikstyrningen för att släppa fram vissa paket fortare och andra långsammare. Men DPI används också för att undersöka innehållet i ett IP-paket för att se om det innehåller virus eller intrångsförsök till exempel. Paket med oönskat innehåll kan helt enkelt blockeras, aldrig skickas fram. Reglering ett nödvändigt ont? Nätet kanske borde vara helt oreglerat? Ja, i förstone kan det tyckas enkelt att säga att reglering är censur, och att nätet ska vara fritt från reglering. Men vänd på det hela: för att säkerställa medborgerliga fri- och rättigheter måste kanske Internetoperatörernas rättigheter och skyldigheter tydliggöras i lagstiftning? Det är också en reglering. Men oftast är det inte den slags regleringar som diskuteras för Internet, utan sådana regleringar som syftar till att få bort oönskat material. Ett helt fritt Internet skapar frihet också för de delar av mänsklig verksamhet som samhällen vill bekämpa. VAD som är så ont att det måste bekämpas och HUR den bekämpningen ska ske måste ständigt diskuteras, och den diskussionen måste också handla om vilka medel som är demokratiskt acceptabla. En svensk som före Internets genombrott hade föreslagit att staten skulle ges både rätt och praktisk möjlighet att öppna och läsa alla pappersbrev som medborgarna skickade till varandra hade avfärdats som galen. Den typen av kontroll förknippas snarare med diktaturers åsiktskontroll än med 2000-talets Sverige. Samtidigt innebär FRA-lagen, som antagits av riksdagen med samförstånd över blockgränserna, möjligheter till en sådan kontroll av e-post. Uppenbarligen skiljer sig uppfattningar om vad som är rimligt på nätet ibland från uppfattningar om vad som är rimligt utanför det. Om inte annat säger det att vi inte kan ta något för givet; vi måste hela tiden tänka igenom och tänka på nytt. Internet är inblandat överallt i vår vardag. Därför är frågorna om vad som är rimligt på nätet, hur man ska hantera frihet och regleringar, makt och ekonomiska villkor betydelsefulla för oss alla. Det är läge att bry sig om vad Internet är och vad du vill att det ska vara. 10

11 Texten Vad är Internet vem bryr sig? är skriven av Katarina Lycken Rüter för Webbstjärnan Texten är tillgänglig under Creative Commons-licensen Erkännande. Det innebär att du får fritt använda texten, kopiera, bearbeta och sprida vidare så länge du berättar att Katarina Lycken Rüter är skribenten. Illustrationerna till Vad är Internet vem bryr sig? är gjorda av Jesper Wallerborg för Webbstjärnan. Illustrationerna är tillgänliga under Creative Commons-licensen Erkännande. Det innebär att att du får fritt använda illustrationerna, kopiera, bearbeta och sprida vidare så länge du berättar att Jesper Wallerborg är tecknaren. Frågor och funderingar

Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter

Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter GY en lärarhandledning för gymnasiet Version 1.1 2014 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 ÅK 1-3 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 Version 1.0

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ÅK 7-9 ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Version 1.0

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Klassblogga tillsammans med dina elever

Klassblogga tillsammans med dina elever Klassblogga tillsammans med dina elever Webbstjärnan är.se:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att

Läs mer

Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson

Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET?

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET? INTERNET HUR FUNGERR ET OCH V KN MN GÖR ME ET? SIGNLTRNSMISSION (SIGNLÖVERFÖRING) TTRNSMISSION Innebär att data (= en följd av ettor och nollor) skickas mellan två apparater av något slag. Claude Shannon

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec

Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Icann, domännamnssystemet och nycklarna varför ska vi skydda DNS? Badwill och

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Internetutveckling. Staffan Hagnell. forsknings- och utvecklingschef.se

Internetutveckling. Staffan Hagnell. forsknings- och utvecklingschef.se Internetutveckling Staffan Hagnell forsknings- och utvecklingschef.se .SE:s två ben .SE:s stadgar "Stiftelsens ändamål är att främja en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige samt främja

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande http://www.sverd.se/4-fria-upphovsrattslicenser/ Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet Alma Taawo Fristående konsult Användning av fria

Läs mer

Användar guide för Stadsnät

Användar guide för Stadsnät Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec

Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec .SE i korthet Oberoende allmännyttig stiftelse med två

Läs mer

Internet för Alla En presentation av ISOC-SE

Internet för Alla En presentation av ISOC-SE Internet för Alla En presentation av ISOC-SE ISOC-SE är en ideell förening som verkar för ett demokratiskt, sunt, lättanvänt och säkert Internet för alla utan onödiga regleringar 1 Vad är ISOC-SE? ISOC-SE

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria.

Läs mer

film- och musiktjänster

film- och musiktjänster Så kommer du åt USA-exklusiva film- och musiktjänster 7 Större utbud på Netflix 7 Kom åt musiktjänster som Pandora 7 Se SVT Play på utlandsresan 7 Här är verktygen du behöver. I denna guide 02 Det här

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Det här dokumentet om att komma igång med Tor är ett extramaterial

Det här dokumentet om att komma igång med Tor är ett extramaterial Anders Thoresson Kom igång med Tor! det här lär du dig i xl-materialet 2 vad är problemet? 3 det här är tor 5 så surfar du anonymt 6 Skaffa Tor Browser 6 Använda Tor 8 Inställningar 11 fallgropar att undvika

Läs mer

IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se

IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter En rapport från.se Inledning.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) arbetar i enlighet med sin stiftelseurkund för en positiv utveckling av Internet

Läs mer

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget.

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. Lathund för tipsare Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget. 1 Först 1.1 Vill du vara anonym? Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

DNS Internets vägvisare

DNS Internets vägvisare Björn Raunio DNS Internets vägvisare Tekniken som leder dig rätt på nätet DNS Internets vägvisare.se:s Internetguide, nr 12 Version 1.0 2009 Björn Raunio 2009 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och

Läs mer

.SE frågar barn om Internet Vad är och hur fungerar Internet?

.SE frågar barn om Internet Vad är och hur fungerar Internet? .SE frågar barn om Internet Vad är och hur fungerar Internet? Inledning Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

SNUS Remissvar avseende Justitiedepartementets Ds 2011:44 Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

SNUS Remissvar avseende Justitiedepartementets Ds 2011:44 Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet SNUS Remissvar avseende Justitiedepartementets Ds 2011:44 Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att

Läs mer

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC?

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? SSNF:s Årskonferens den 22 mars 2012 Linköping Erika Hersaeus Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Agenda Vad är IPv6? Varför IPv6?

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365

Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365 Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365 Version 1.0 Introduktion Skapa ett MSPA-konto Aktivera Office 365 i Telia Business Apps Verifiera företagets domännamn Lägg till användare

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Rotadministration och serverroller

Rotadministration och serverroller Rotadministration och serverroller 1 Lars-Johan Liman liman@autonomica.se 2 Domännamn och DNS Domännamn är textsträngar. För att domännamn skall kunna användas måste de stoppas in i DNSdatabasen. Vem som

Läs mer

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida

Läs mer

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både

Läs mer

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Integritet på nätet. Jon Karlung, Bahnhof

Integritet på nätet. Jon Karlung, Bahnhof Integritet på nätet Jon Karlung, Bahnhof Kort om Bahnhof Grundades 1994 10 stycken US Robotics-modem på IKEA-hyllor. Maximal bandbredd 28,8 kbit/s Egen förbindelse på 64 kbit/s Tre anställda i en barrack

Läs mer

Hur BitTorrent fungerar

Hur BitTorrent fungerar Hur BitTorrent fungerar dator8.info Introduktion till hur BitTorrent fungerar BitTorrent är ett protokoll som möjliggör snabb nedladdning av stora filer med minst Internet bandbredd. Det kostar inget att

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

PERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

PERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad FIBERNÄT FRÅN SVENSKA STADSNÄT PERSPEKTIV Svenska Stadsnät Perspektiv erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Leta reda på din dator!

Leta reda på din dator! Leta reda på din dator! Sätt dig vid den när du hittat den. Öppna och starta INTE datorn än. Har du inte lämnat ditt avtal påskrivet till din lärare/mentor så gör det nu. Nu är det nära Så här kommer du

Läs mer

INTERNET SOCIETY. Internetdagarna

INTERNET SOCIETY. Internetdagarna INTERNET SOCIETY Internetdagarna 2004 INTERNET SOCIETY En ideell och internationell förening för Internetanvändare ISOC välkomnar alla Internetanvändare som medlemmar! Bli medlem idag! INTERNET SOCIETY

Läs mer

Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11

Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11 Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11 Om din utrustning Har du inte lämnat ditt avtal påskrivet till din lärare/mentor så gör det nu. Chromebooken är en Dell Chromebook 11. Chromebooken är

Läs mer

Från vision via vägledning till handling

Från vision via vägledning till handling Infrastruktur Politik Från vision via vägledning till handling Hans.Wallberg@umdac.umu.se dagarna 2002 Infrastruktur för ett pålitligt Fysisk infrastruktur (kanalisation, kablar) Kommunikationsarkitektur

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual.

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. 1) Packa upp din IP-kamera ur kartongen (vrid ej manuellt på kamerahuvudet)

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Microsajt vaccinplus.se, endast speglande information i IGM godkända "snabbguiden"

Microsajt vaccinplus.se, endast speglande information i IGM godkända snabbguiden Microsajt vaccinplus.se, endast speglande information i IGM godkända "snabbguiden" (IGM ärendenr: RV058-15. SPMSD valideringsnrse00533) klickar man här får man upp pdf på IGM godkända & spmsd validerade

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Så får du Microsofts Office-paket gratis

Så får du Microsofts Office-paket gratis Så får du Microsofts Office-paket gratis 7 Kör Word, Excel, Powerpoint och Onenote i webbläsaren 7 Dela dina dokument 7 För dator, mobil och platta. Kom igång med Microsoft Skydrive och Office Web Apps

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert?

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? http://www.omwlan.se/artiklar/sakerhet.aspx 2010 07 30 En av de första artiklarna jag skrev på omwlan.se för ett antal år sedan handlade om säkerheten. Säkerheten

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. GIVETVIS SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. INTERNET EN SJÄLVKLARHET Internet är en standard i våra lägenheter, precis som vatten, el och värme.

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Så skapar du en privat nätdisk

Så skapar du en privat nätdisk Så skapar du en privat nätdisk 7 Säkrare än Dropbox och Skydrive 7 Nå filerna via mobil och surfplatta 7 Stor guide till gratistjänsten Tonido. Smarta Tonido skapar en privata nätdisk utan kostnad Visst

Läs mer

Så fjärrstyr du datorn

Så fjärrstyr du datorn Så fjärrstyr du datorn direkt från mobilen 7 Gör Iphone och Android till en fjärrkontroll 7 Fungerar både för Mac och pc 7 3 smarta gratistips. Så fjärrstyr du datorn direkt från mobilen Så blir mobilen

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Proxy. Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll

Proxy. Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll Krishna Tateneni Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Proxyservrar 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Användning......................................... 4 3 1 Proxyservrar

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Så här kommer du igång med din Chromebook elevdatorn i Årskurs 4

Så här kommer du igång med din Chromebook elevdatorn i Årskurs 4 Så här kommer du igång med din Chromebook elevdatorn i Årskurs 4 Om din utrustning Har du inte lämnat ditt avtal påskrivet till din lärare/mentor så gör det nu. Datorn är en Acer Chromebook med Touchfunktion.

Läs mer

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT Tjänsteknutpunkt PILOT NSII Nätverket för Svensk Internet-Infrastruktur Medlemmar: FMV, Frobbit, Netnod, STUPI, SUNET och TU-Stiftelsen Vi har några av världens ledande experter inom områdena DNS, tid,

Läs mer

DNSSEC. Tester av routrar för hemmabruk. Joakim Åhlund & Patrik Wallström, Februari 2008

DNSSEC. Tester av routrar för hemmabruk. Joakim Åhlund & Patrik Wallström, Februari 2008 Tester av routrar för hemmabruk Joakim Åhlund & Patrik Wallström, Februari 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Introduktion... 2 1.1 Detta dokument... 2 1.2 Förkortningar & ordförklaring...

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Komma igång med Learnify - snabbmanual

Komma igång med Learnify - snabbmanual Komma igång med Learnify - snabbmanual Välkomna till Learnifys snabbmanual. Här ger vi dig en snabbgenomgång eller påminnelse om våra viktigaste och mest använda tjänster och verktyg. På vår hemsida www.learnify.se

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

Så delar du filer. utan att bli övervakad LAJKA-GUIDE

Så delar du filer. utan att bli övervakad LAJKA-GUIDE Så delar du filer utan att bli övervakad 7 Gratisalternativ till dyra molntjänster 7 Skyddar dig mot NSA-spioneri 7 Så funkar Bittorrent Sync. Dela filer utan att bli övervakad Tycker du att nätdiskar

Läs mer

RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns. Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org

RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns. Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org 24 augusti 2011 Innehåll Inledning................................... 2 Mål......................................

Läs mer

II-Stiftelsen. Östen Frånberg Ordförande, II-Stiftelsen

II-Stiftelsen. Östen Frånberg Ordförande, II-Stiftelsen II-Stiftelsen Östen Frånberg Ordförande, II-Stiftelsen Internetverksamhet i Sverige IIS roll i Sverige och Internationellt Arbeten som bedrivs av IIS Page 1 Internetverksamhet i Sverige Ekonomi Telekom

Läs mer

Webmail instruktioner

Webmail instruktioner Sida 1 av 7 Webmail instruktioner Med hjälp av webmailtjänsten på ITN, så är det möjligt att läsa och skicka epost över hela världen. Det enda som krävs är en dator med internet anslutning och en webläsare

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

IP-adresser, DNS och BIND

IP-adresser, DNS och BIND IP-adresser, DNS och BIND IP-adresser Alla datorer som är kopplade till ett lokalt nätverk måste ha en IP-adress som är unik för datorn. Om två datorer har samma IP-adress kan konflikter uppstå och göra

Läs mer