TRAFIKSKADADE BARN OCH UNGDOMAR RIKTLINJER FÖR OMHÄNDERTAGANDE MED AVSEENDE PÅ POSTTRAUMATISK STRESS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRAFIKSKADADE BARN OCH UNGDOMAR RIKTLINJER FÖR OMHÄNDERTAGANDE MED AVSEENDE PÅ POSTTRAUMATISK STRESS"

Transkript

1 BILAGA 1 TRAFIKSKADADE BARN OCH UNGDOMAR RIKTLINJER FÖR OMHÄNDERTAGANDE MED AVSEENDE PÅ POSTTRAUMATISK STRESS INNEHÅLL Sid BAKGRUND 2 Trafikskadade barn 2 Trauma och traumatisk stress 2 Barn och trauma 3 Förekomst av posttraumatisk stress 4 Riskfaktorer 4 RIKTLINJER 5 REFERENSER 8 BILAGOR 1. Stödfrågor vid det uppföljande samtalet 2. Information till föräldrar/vårdnadshavare 3. Omvårdnadsdiagnos Eva Olofsson 1+2, barnsjuksköterska, doktorand Olle Bunketorp 2, öl, docent Anna-Lena Andersson 2+3, socionom, MedDr 1. Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, SU/Östra 2. Trafikskaderegistret, Området för ortopedi, SU/Östra, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 3. Kuratorsavdelningen, Kliniken för geriatrik och rehabilitering, Uddevalla sjukhus, NU-sjukvården 1

2 BAKGRUND En olycka förknippas vanligtvis med fysisk skada, men en skadehändelse kan även orsaka ett psykiskt trauma med negativa psykosociala följder. Att krigshändelser, tortyr och katastrofer kan ge svåra psykiska men är välkänt, och samhället satsar betydande resurser för att minska de negativa effekterna av sådana händelser. Att även olycksfall med enstaka drabbade kan medföra långvariga och svåra psykiska påfrestningar är mindre känt. Om detta inte uppmärksammas och beaktas i det enskilda fallet kan helhetssynen inom vård och rehabilitering gå förlorad. Detta gäller inte minst för trafikskadade (1, 2). Barn är en särskilt utsatt grupp i trafiken, och även om trafiksäkerheten för barn har förbättrats dramatiskt under de senaste decennierna återstår mycket för att uppnå målen i FN: s barnkonvention, nr 24, som anger att varje barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa, sjukvård och rehabilitering. År 2002 omkom 1,2 miljoner människor i världen i trafiken (1/5 barn 0-14 år). Ännu fler, 20 miljoner, skadades och invalidiserades (varav cirka 2,4 miljoner i Europa) (3). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är trafikolyckor ett av det moderna samhällets största folkhälsoproblem. WHO anser att sjukvården har en viktig roll i trafiksäkerhetsarbetet. Den skall inte bara kontinuerligt beskriva problemets storlek genom att redovisa antalet döda, skadade och invalidiserade samt omfattningen av de psykiska konsekvenserna efter en trafikolycka. Sjukvården skall också säkerställa lämplig vård och rehabilitering för alla skadade (3). I WHO: s europaregion uppmanas hälsosektorn att leda forskning och utveckling för förbättrad vård och rehabilitering av trafikskadade (4). Detta inkluderar även psykosociala riskfaktorer och omfattar hela omhändertagandet från olycksplatsen till dess att behandlingen är avslutad. Trafikskadade barn Åtta barn per 1000 skadades allvarligt i Sverige år 2000 till följd av vägtransportolyckor (5). I Göteborg med omnejd skadades under början av 2000-talet årligen ca 600 barn så allvarligt i trafikolyckor att de uppsökte akutmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) (6). Av dessa behandlades ungefär en fjärdedel i sluten vård. Barn med trafikrelaterad skada utgjorde ca fyra procent av antalet besök på akutmottagningen/kirurgi. I en ännu opublicerade studie framkom att av de trafikskadade barnen år 2000, uppgav 15 % att de ett år efter skadan hade kvarstående fysiska besvär. Tjugoen procent angav kvarstående psykiska besvär (7). Dessutom noterades att: barn som skadats på moped, mc eller i bil löpte störst risk att drabbas av kvarstående fysiska besvär barn som gående blivit påkörda av motorfordon löpte tre gånger större risk att drabbas av kvarstående psykiska besvär än fysiska besvär barn som skadat hals/nacke löpte störst risk att drabbas av kvarstående fysiska besvär barn med skador i hals/nacke och i övre delen av bålen löpte störst risk att drabbas av kvarstående psykiska besvär barn med utländsk härkomst angav oftare kvarstående psykiska besvär än barn med svensk härkomst Trauma och traumatisk stress Trauma (grekiska, sår ), påverkan av människokroppen förorsakad av yttre faktorer och/eller händelser som ger en övergående eller kvarstående 2

3 effekt. Vanligen avses mekaniska krafters inverkan på kroppen vid olyckshändelser, misshandel och mord. Källa: Nationalencyklopedin. Traumatisk stress orsakas av en extremt påfrestande händelse/situation som varken kan undflys eller hanteras med individens tillgängliga resurser, (8). När en individ konfronteras med stress, som är så plötslig, oväntad och katastrofal att den egna förmågan att klara av påfrestningar (bemästrings-, copingstrategier) inte räcker till kan intensiv rädsla och maktlöshet uppstå. (8). Kan den drabbade initialt inte göra något åt saken och inte lägga det hela åt sidan kan ett akut traumatiskt stresstillstånd uppstå, (Acute Stress Disorder = ASD) Om bearbetning och integration av traumat inte heller lyckas senare, kan individen drabbas av ett svårare kroniskt stresstillstånd, så kallat posttraumatiskt stressyndrom (Posttraumatic Stress Disorder = PTSD). Barn och trauma Barn och ungdomar löper stor risk att utsättas för traumatiska händelser (9). Traumat kan också bestå av att barnet ser någon det tycker om utsättas för stor fara. Ett psykiskt trauma som drabbar ett barn, dvs. en individ under utveckling, kan få stor inverkan på den process som tryggar en normal mognad under barnaåren och främjar individens psykiska resurser som vuxen. Den traumatiska händelsen kan även innebära en extra belastning för barn som redan tidigare har anpassningssvårigheter. Barnets reaktioner på trauma kan vara svåra att känna igen, upptäcka och diagnostisera. Även vid tillsynes odramatiska trauman är det nödvändigt att ta hänsyn till det utvecklingsmässiga sammanhang då traumat sker (9). Barn kan ha svårt för att beskriva sitt obehag i ord. Effekterna av traumat kan visa sig i mardrömmar, lek- och beteendestörningar, separationsångest, aggression och i somatiska symtom (10) Kommentar [T1]: Kanske byta man till en individ eller liknande? Kommentar [T2]: Ordval? Resurser? FAKTORER SOM KAN PÅVERKA BARNS REAKTION PÅ TRAUMA (11) om de själva skadas om de befinner sig i centrum av katastrofen eller dess periferi karaktären av exponering föräldrarnas reaktion (villighet att tala, stödja, ge kontakt, tillåta naturliga känsloutlopp) barnets ålder - Före tre års ålder har barn ingen eller ringa ångest inför realistiska hot. De kan skyddas av att inte förstå och av en bristande realitetsuppfattning. - Under förskoleåldern präglas upplevelserna av uttalad egocentricitet. Förmågan att förstå människor och världen omkring bygger mycket på fantasier. Ett omoget tänkande gör det svårt att skapa förståelse för samband mellan orsak och verkan liksom logiska tankeföljder. Även försvarsmekanismerna är omogna. Barnet kan bli extremt beroende av föräldrar och vuxna och gråt och klängighet är inte ovanligt. - I tidig skolålder blir barns tänkande allt mer realistiskt men är fortfarande högst konkret. De använder sig av fler bemästringsstrategier (coping). Särskilt känsliga anses åren mellan åtta och tolv år vara, då reaktionerna ofta tar sig uttryck i somatiska symtom, fobiska föreställningar och rädsla för att bli skadad. Andra tecken kan vara sömnrubbningar, enures och regression samt avtagande intresse för uppgifter och krav, till exempel i skolan. Könsskillnaden är inte så uttalad i dessa åldrar. - Tonåringar har ofta en ambivalens i förhållandet till föräldrarna. De kan döma sig själva hårt och ta på sig ett vuxenansvar som de inte är mogna för. Depressiva reaktioner, 3

4 tillbakadragenhet och isolering är inte ovanligt. Pojkar kan vara rädda för att förlora kontrollen. Flickor kan reagera kraftigare men har ofta större förmåga att ge uttryck för sina känslor (11). Barn som utsatts för trauma riskerar en mängd funktionella, utvecklingsmässiga och psykiska konsekvenser. En del riskerar att utveckla olika grader av posttraumatisk stress allt från något eller några stressymtom till ASD och PTSD (9). ASD liknar PTSD undantaget varaktighet och tidpunkten när symtomen börjar. ASD kan börja omedelbart efter eller under den traumatiska händelsen och varar inte längre än en månad. Kvarstår symtomen längre än en månad diagnostiseras tillståndet som PTSD. Symtomen på ASD är grupperade i fyra kategorier: avståndstagande (dissociation), återupplevande (re-experiencing), undvikande (avoidance), och överspändhet (hyperarousal) (9). De omedelbara reaktionerna efter trafikolyckan kan vara förvirring, rädsla, ledsenhet och skuld (2). Kvarstående posttraumatiska stressreaktioner kan påverka kamratrelationer, leda till skolproblem och trafikrelaterade rädslor och därmed motverka en sund övergång till vuxenlivet (2). Förekomst av posttraumatisk stress efter trafikskador hos barn Efter trafikskada har posttraumatiska stressymtom (Posttraumatic Stress Symtoms = PTSSs) rapporterats förekomma hos barn, 6-14 år, i 16 % av fallen, 4-6 veckor efter olyckan (12). ASD har rapporterats förekomma hos barn i % (10, 21) och PTSD i % av fallen (13-20). Andra reaktioner är allvarlig trafikrelaterad rädsla 17 % (13), förändring i psykisk funktion 44 % (22) och reducerad hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) 23 % (23,24). Även föräldrar kan drabbas av posttraumatisk stress till följd av barnets skada, % (15, 21). Detta skulle innebära att mellan 150 och 200 barn per år i Göteborg drabbas av någon form av posttraumatisk stressreaktion och att minst sex barn per år drabbas av den allvarligaste formen, PTSD, som försvårar barnets funktion i dagligt liv. Riskfaktorer för utveckling av PTSSs efter skada i trafik Om barnet upplever skadehändelsen som hotfull (12) Svårighetsgraden av PTSD hos barnets far (12) Följande faktorer hade inget samband med förekomst av PTSSs hos barnet: ålder, kön, social klass, skadans svårighetsgrad, eller typ av vård (12). Riskfaktorer för utveckling av ASD efter skada i trafik Hög nivå av psykisk stress under och omedelbart efter olyckan, t ex intensiv rädsla efter olyckan vid röntgenundersökningar, dropp och kirurgiska förband (13). Förälders ASD var associerad med olyckstypen. Fler föräldrar rapporterade symtom på ASD om barnen påkörts av bil än om de skadats i en cykelolycka (21). Följande faktorer hade inget samband med förekomst av ASD hos barnet: ålder, kön, social klass, tidigare psykiska problem, tidigare erfarenhet av trauman och olyckor, skadans svårighetsgrad (13, 21). Riskfaktorer för utveckling av PTSD efter skada i trafik Dödshot: Barnen trodde att de skulle dö. Ju större hot desto större risk (13, 14, 17). Hög nivå av psykisk stress omedelbart efter olyckan (13). Undvikandestrategier, t ex social isolering, distraktion, känslomässig reglering och skylla på andra (13, 15, 19) Motorfordon är inblandat i olyckan (15,18) 4

5 PTSD hos förälder (15) Skadans svårhetsgrad (13-15, 17, 18, 20), och vårdtyp (15) hade ingen betydelse för utvecklandet av PTSD. RIKTLINJER Följande riktlinjer är ett hjälpmedel i omhändertagandet av barn skadade i trafik och skall praktiskt anpassas till den aktuella verksamheten. Alla barn som varit med om eller skadats i en trafikolycka, oavsett skadegrad, skall bedömas med avseende på förekomsten av psykiska komplikationer. Vårdpersonal på sjukhus, i primärvård och skolhälsovård samt föräldrar skall känna till att psykiska besvär kan uppstå efter trafikolyckor, lära sig känna igen symtomen och förstå att hjälp för dessa besvär kan behövas både för barnet och anhöriga. Det är viktigt att förstå att psykiska komplikationer kan uppstå även efter till synes bagatellartade olyckshändelser. Risken är dock störst vid motorfordonsolyckor, om barnet eller någon anhörig eller vän kunde ha dödats eller om barnet verkar mycket rädd, stressad, desorganiserad eller agiterad. Syfte - att uppmärksamma risken för negativa psykosociala konsekvenser av trafikolyckor och därigenom ge en grund för ett optimalt omhändertagande av trafikskadade barn- och ungdomar - att reducera psykosociala konsekvenser som försvårar barns och ungdomarnas funktion i dagligt liv 1. Vid procedurer såsom nålsättning, provtagning, infusioner, narkos, röntgen, gipsning, omläggning och annan behandling skall barnet informeras, förberedas och eventuellt avledas för att mildra rädsla och stress. 2. När tillståndet är medicinskt stabilt bör sjuksköterskan samtala med barnet och dess familj, om olyckan och den efterföljande vården. Familjen behöver höra att det är viktigt att prata med barnet om det som hänt, att om möjligt besöka olycksplatsen och att barnet får möjlighet att bearbeta händelsen. För små barn kan detta ske genom att tillsammans med en vuxen beskriva (t ex leka och rita) händelsen/olyckan. Äldre barn och ungdomar skall ges möjlighet att i trygg miljö prata om olyckan. Respektera också om barnet för stunden inte vill tala om olyckan Frågor som sjuksköterskan kan ställa till barnet: - Vad var det som hände som gjorde att du skadade dig? - Hur fick du hjälp? - Hur kom du till sjukhuset? - Vad minns du från vården på akutmottagningen? - Vad var det som var svårast för dig? - Hur mår du nu? 5

6 - Finns det något som vi eller dina föräldrar kan göra för att du ska må bättre? 3. Var uppmärksam på följande reaktioner tydande på posttraumatisk stress Återupplevande (reexperiencing) Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst ett av följande sätt: - återkommande minnesbilder, tankar. Obs: Hos små barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. - återkommande mardrömmar om händelsen. Mardrömmar kan förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. - illusioner, flashbackupplevelser eller känsla av att återuppleva händelsen. Obs: Hos små barn kan traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma. - ett starkt obehag inför händelser som påminner om traumat. Jag blir verkligt upprörd om jag ser något som påminner mig om när jag blev skadad. Avståndstagande (dissociation) Följande dissociativa symtom förekom under eller efter den traumatiska händelsen: - känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons - minskad uppmärksamhet på omgivningen (t ex leva som i en dimma ) - derealisation (upplevelse av overklighet) - depersonalisation (utanförskap) - dissociativ amnesi (dvs. oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen). Det som hände var inte verkligt för mig, det var som en dröm eller en film. Precis när jag är mitt uppe i något kan jag plötsligt inte minnas vad jag gör. Undvikande (avoidance) Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat (t ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser eller personer). Jag försöker undvika sådant som påminner mig om det som hände. Jag försöker ta bort olyckan ur minnet. Överspändhet (hyperarousal) Påtagliga symtom och tecken på ångest eller ökad retbarhet (t.ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet). Jag känner mig nervös och orolig jag blir lätt uppjagad. Andra symtom hos barn som kan tyda på post-traumatisk stress - TRAFIKRELATERAD RÄDSLA - medveten om sin dödlighet - skuld - depression - klängighet - humörsvängningar - regression - aggressivitet - separationssvårigheter och rädsla för att vara ensamma - mörkerrädsla 6

7 4. Vårdpersonalen skall uppmana föräldrar/vårdnadshavare att vara observanta på barnets och sina egna reaktioner. Detta kan göras genom att kortfattat gå igenom symtom på återupplevande, undvikande, överspändhet, och avståndstagande. Vid hemgång skall alla vårdnadshavare få den skriftliga informationen Att tänka på om ditt barn varit med om en trafikolycka, se bilaga Information och undervisning kan också behöva ges av barnsjuksköterska till lärare, skolsköterska och primärvård i samråd med barnets vårdnadshavare. 6. Återbesök eller telefonkontakt till barnsjuksköterska skall som rutin erbjudas några dagar och 2-3 veckor efter trafikolyckan. Vid kontakt samtala med barnet och dess familj om olyckan och den efterföljande vården och fråga efter förändringar i barnets uppförande och i familjefunktionen, se bilaga 1. Kom också ihåg att även föräldrar kan drabbas av posttraumatiska stressymtom och att detta kan inverka på möjligheten att stötta barnet. Samtalet med barn och föräldrar är en viktig del i omhändertagandet av trafikskadade barn. Erbjudandet om återbesök/telefonsamtal dokumenteras i Melior. Återbesöket/telefonsamtalet skall registreras i PAX och dokumenteras i Melior. 7. I de fall där sjuksköterskan i uppföljningsskedet bedömer att barnet har kvarstående posttraumatiska stressymtom skall besök till psykolog bokas. Vid behov av psykosocialt stöd till familj/föräldrar kontakta kuratorsenheten. Mål Barn och ungdomar som skadas i trafik, och deras vårdnadshavare skall erbjudas ett eller flera uppföljande återbesök eller telefonsamtal till barnsjuksköterska, angående upplevelsen i samband med traumat, den efterföljande vården samt eventuella konsekvenser. Återbesöken skall helst bokas inom 2-3 veckor efter trafikolyckan. Erbjudandet om återbesök/telefonsamtal skall dokumenteras i Melior. Återbesök/telefonsamtal skall registreras i PAX och dokumenteras i Melior. Kommentar [T3]: Skall vi verkligen begränsa oss till olyckor med motorfordon inblandade? Vårdnadshavare till barn och ungdomar som skadas i trafik, skall vid hemgång få den skriftliga informationen Att tänka på om ditt barn varit med om en trafikolycka. 7

8 REFERENSER 1. Andersson A-L. Psychosocial Factors and Traffic Injuries (dissertation). Göteborg: Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet; Enheten för Psykisk Hälsa, Samhällsmedicin. Konsekvenserna av en trafikolycka barns och ungdomars perspektiv. Olsson M, Schulman A. Stockholm: Samhällsmedicin, Enheten för Psykisk Hälsa, ( KRIS-PROJEKTET, Krisomhändertagande i samverkan, delrapport V; 2004:2) 3. Peden M et al., eds. World report on road traffic injury prevention. Genève, Världshälsoorganisationen, ad_traffic_injury_prevention/en) 4. Vägverket. En uppmaning till handling. Viktig information ur WHO-rapporten Förebyggande av trafikskador: ett folkhälsoperspektiv för Europa. Vägverket Vägverkets hemsida 5. Socialstyrelsen. Barns skador i Sverige: en rapport från Barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm: Socialstyrelsen, 2002 (SOS-rapport;SOU 2002:99). 6. Swedish Traffic Accident Data Acquisition, (STRADA), Vägverkets registreringssystem av skador och olyckor i vägtransportsystemet. Trafikskaderegistret SU/Östra. Telefon eller Vägverkets huvudkontor, Borlänge, telefon Olofsson E, Andersson A-L, Bunketorp O. Trafikskadade barn i Göteborg år en jämförelse med 1980-talet. Opubl. rapport. AL 90 A B 20001:7018. Vägverket Barn- och ungdomspsykiatrin Östergötland. Vårdprogram för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom och/eller dissociativa tillstånd. Östergötland Spates R, Waller S, Samaraweera N, Plaisier B. Behavioural aspects of trauma in children and Youth. Pediatr Clin N Am 50(2003) Jonker B, Hamrin V. Acute stress disorder in children related to violence. J of child and adolescent psychiatric nurs 2003; 16(2): Michel P-O, Lundin T, Otto U. Psykotraumatologi. Studentlitteratur Lund Landolt M, Vollrath M, Timm K, Gnehm H, Sennhauser F. Predicting posttraumatic stress symptoms on children after road traffic accidents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005 Dec;44(12): Di Gallo A, Barton J, Parry-Jones W L. Road traffic accidents: Early psychological consequences in children and adolescents. British J Psychiatry 1997;170: Mitchel M (editor). Cantebury R, Yule W. The effects on children of road accidents. P London: Routledge

9 15. de Vries AP, Kassam-Adams N, Cnaan A, Sherman-Slate E, Gallagher PR, Winston FK. Looking beyond the physical injury: posttraumatic stress disorder in children and parents after pediatric traffic injury. Pediatrics 1999 Dec;104(6): Stallard P, Vellerman R, Langsford J, Baldwin S. Coping and psychological distress in children involved in road traffic accidents. British J of Clinical Psychology 2001; 40: Stallard P, Vellerman R, Baldwin S. Prospective study of posttraumatic stress disorder in children involved in road traffic accidents. BMJ 1998;317: Mirza KAH, Bhadrinath BR, Goodyer IM, Gilmour C. Post-traumatic stress disorder in children and adolescents following road traffic accidents. British J Psychiatry 1998; 72: Gillies MJ, Barton J, Di Gallo A. Follow-up of young road accident victims. J of Traumatic Stress 2003;16(5) Zink KA, Mc Cain GC. Post-traumatic stress disorder in children and adolescents with motor vehicle-related injuries. JSPN 2003:8(3) Winston F K, Kassam-Adams N, Vivarelli-O Neill C, Ford J, Newman E, Baxt C et al. Acute stress disorder symptoms in children and their parents after pediatric traffic injury. Pediatrics 2002;109(6):e Ellis A, Stores G, Mayou R. Psychological consequences of road traffic accidents in children. Eur Child & Adolescent Psychiatry 1998;7: Sturms LM, van der Sluis CK, Groothoff JW, Eisma WH, ten Duis HJ. The healthrelated quality of life of pediatric traffic victims. J Trauma 2002;52: Sturms LM, van der Sluis CK, Groothoff JW, ten Duis HJ, Eisma WH. Young traffic victims long-term health-related quality of life: Child self-reports and parental reports. Arch Phys Med Rehabil 2003:84:

10 BILAGA 1 STÖDFRÅGOR FÖR VÅRDPERSONAL VID SAMTAL Familjen behöver i ett tidigt skede höra att det är viktigt att prata med barnet om det som hänt, att om möjligt besöka olycksplatsen och att barnet får möjlighet att bearbeta händelsen. För små barn kan detta ske genom att tillsammans med en vuxen beskriva (t ex leka och rita) händelsen/olyckan. Äldre barn och ungdomar skall ges möjlighet att i trygg miljö prata om olyckan. Respektera också om barnet för stunden inte vill tala om olyckan Frågor att ställa till barnet i uppföljningsskedet efter en trafikolycka (när barnet är medicinskt stabil, inom några dagar) - Vad var det som hände som gjorde att du skadade dig? - Hur fick du hjälp? - Hur kom du till sjukhuset? - Vad minns du från vården på akutmottagningen/vårdavdelningen? - Vad var det som var svårast för dig? - Hur mår du nu? - Finns det något som vi eller dina föräldrar kan göra för att du ska må bättre? Vid den senare kontakten (2-3 veckor efter trafikolyckan) frågas också efter förändringar i barnets uppförande och i familjefunktionen Fråga om barnet förändrats efter olyckan och om ja - på vilket sätt. - Kamratkontakten? - Hur fungerar det på dagis? - Hur går det med skolarbetet, koncentrationen, läxor osv.? - Mat, mage (kiss och bajs), sömn, humör osv. Exempel på reaktioner Barnet är oroligt, rastlöst Barnet är nedstämt, ledset Barnet är irriterat, argt, får utbrott Barnet är klängigt, mera beroende Barnet är grubblande och sluter sig Barnet har svårt för att somna, sover oroligt och har mardrömmar, dag- och nattväta kan förekomma Förvissa Dig om att Du vet vilken effekt barnets skada/upplevelse har haft på familjen. Kom också ihåg att även föräldrar kan drabbas av posttraumatiska stressymtom och att detta kan inverka på möjligheten att stötta barnet. Samtalet med barn och föräldrar är en viktig del i omhändertagandet av trafikskadade barn Helena Fagerberg-Moss/Eva Olofsson

11 BILAGA 2: FÖRÄLDRAINFORMATION Att tänka på om Ditt barn varit med om en trafikolycka Den som varit med om en olycka kan normalt komma att märka av vissa reaktioner under en kortare eller längre tid efter olyckan. Intrycken, upplevelserna, känslorna vid en olycka kan vara så starka och så annorlunda att vi inte klarar av att smälta och bearbeta dem på vanligt sätt. Vi behöver tid på oss för att bearbeta och förstå våra upplevelser. Barns reaktioner kan variera beroende på barnets personlighet, ålder och aktuella livssituation. Exempel på reaktioner som kan uppstå Barnet är oroligt, rastlöst Barnet är nedstämt, ledset Barnet är irriterat, argt, får utbrott Barnet är klängigt, mera beroende Barnet är grubblande och sluter sig Barnet har svårt för att somna, sover oroligt och har mardrömmar, dag- och nattväta kan förekomma Vilka behov har barn efter en olycka och vad kan du som förälder göra? Föräldrar och anhöriga är de främsta hjälparna vid krisreaktioner hos barn. De känner barnet bäst och det är hos dem barnet känner störst trygghet. Barnet behöver mer omsorg och uppmärksamhet än vanligt Barnet behöver tolerans och förståelse för att han/hon inte är sig riktigt lik Uppmuntra barnet att berätta vad som hände vid olyckan. Försök att finna naturliga situationer för sådana samtal. Barn berättar ofta om sina upplevelser genom bild och lek. Respektera om barnet för stunden inte vill tala om olyckan När behövs hjälp? Om ditt barn fortfarande (efter ca en månad) upplever eller uppvisar något av följande bör Du fundera på att söka professionell hjälp: Om reaktionerna inte minskar efter en tid utan är oförändrade eller starkare Om Ditt barn inte fungerar hemma, på dagis eller i skolan Om Du tycker att Ditt barn inte är sig likt Du som förälder kan också reagera starkt vare sig Du varit med vid olyckshändelsen eller inte. Då kan Du behöva stöd utifrån. För stöd eller för att ställa frågor kan Du kontakta Trafikskaderegistret vardagar Frågor och stöd gällande Ditt barn: Eva Olofsson, barnsjuksköterska, telefon mån. tis. fred eller till nedanstående:. Psykologisk-Psykiatrisk Katastrofledningsgrupp PKL SU/Sahlgrenska BUP drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Eva Olofsson barnsjuksköterska

12 BILAGA 3 Omvårdnadsdiagnos: Stor risk för psykiska konsekvenser relaterat till upplevt trauma, i samband med fysisk skada orsakad av trafik, vilket leder till nedsättning av barnets funktioner i dagligt liv. Mål: Vara fri från kvarstående psykiska besvär som hindrar barnets funktion i dagligt liv 2-3 veckor efter vårdtillfället. Åtgärder: Ska planeras utifrån barnets och familjens individuella behov och skall vara evidensbaserade utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet om posttraumatiska reaktioner hos barn. Medverkan: Föräldrar ansvarar för att barnet om möjligt kan besöka olycksplatsen och att det får möjlighet att bearbeta händelsen. För små barn kan detta ske genom att tillsammans med en vuxen beskriva (t ex leka och rita) händelsen/olyckan. Äldre barn och ungdomar skall ges möjlighet att i trygg miljö prata om olyckan. Vid omsorgssvikt i familjen bör annan vuxen person få detta ansvar ex. släkting eller personal i skola eller förskola. Information/undervisning: Skriftlig och muntlig information till vårdnadshavare om tecken och symtom på posttraumatiska reaktioner (se föräldrainformation ). Information till barnet bör anpassas till dess mognadsnivå. Stöd: När tillståndet är medicinskt stabilt skall barnsjuksköterskan samtala med barnet och dess familj om olyckan, den efterföljande vården och reaktioner, se riktlinjer. Ett återbesök eller en telefonkontakt till barnsjuksköterska skall alltid erbjudas några dagar och 2-3 veckor efter trafikolyckan. Dokumentera. Miljö: Under sjukhusvistelsen skall barnet ges möjlighet till åldersadekvat sysselsättning såsom att leka, läsa, lyssna på musik, umgås med jämnåriga. Besök i Lekterapins lokaler skall göras så fort och ofta som det fysiska tillståndet medger. Observation: All personal som ansvarar för barnet skall vara uppmärksam på reaktioner som kan tyda på posttraumatisk stress, se riktlinjer. Speciell omvårdnad: Vid procedurer såsom nålsättning, provtagning, infusioner, narkos, röntgen, gipsning, omläggning, suturering och annan behandling som kan kännas skrämmande skall barnet informeras, förberedas och ev. avledas för att mildra rädsla och stress. Använd tillgängliga förberedelsematerial såsom dockor, bilder m.m. Samordning: Information och undervisning om tecken och symtom på posttraumatiska reaktioner kan behöva ges av barnsjuksköterska till lärare, skolsköterska och primärvård i samråd med barnets vårdnadshavare. Skall göras speciellt vid omsorgssvikt i familjen. Samordning: Besök kan behöva bokas till annan expertis såsom läkare, psykolog, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, lekterapeut. Besöket kan ske som en gemensam vårdkonferens. Eva Olofsson Granskad av Sofie Andersson Stavridis

13 13

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi Kriser Orsak och påverkan www.abo.fi/krishantering Åbo Akademi Guide för personal och studerande www.abo.fi Allmänt om kriser och reaktioner på traumatiska händelser Vad är en traumatisk kris? Det finns

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Central krisgrupp Titel Namn Jobb Mobil Bostad Rektor Geneskolan Malin Petersson 26 53 62 073-086 68 44 765 27 Rektor Geneskolan Nicklas Wästlund 26

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 1(8) Krisplan för KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN I samband med svår olycka eller dödsfall gällande elever och medarbetare VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 2(8) Krisplan för Innehållsförteckning

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer

EFTER OLYCKAN. En informationsfolder från Västra Sörmlands Räddningstjänst

EFTER OLYCKAN. En informationsfolder från Västra Sörmlands Räddningstjänst EFTER OLYCKAN En informationsfolder från Västra Sörmlands Räddningstjänst Din kontakt Du har träffat: Tele: Tele Västra Sörmlands Räddningstjänst: 0150-576 50 Sammanställt maj 2009 1 Att drabbas av en

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld

Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld Lena Persson fam_persson@ektv.nu beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer hedersrelaterat våld skyddad identitet Vem får skydd? Om det finns risk:

Läs mer

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal.

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Krisplan för Al Salamskolan Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Innehållsförteckning Krisplan för Al Salamskolan... 1 Inledning... 3 Uppföljning

Läs mer