Askgravlundar i Sverige. GRÖNA FAKTA 1/2007 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Transkript

1 Foto: Ann-Britt Sörensen Askgravlundar i Sverige Askgravlundar har etablerats på många kyrkogårdar i vårt land, som svar på människors önskemål om ett mindre anonymt gravskick än den traditionella minneslunden. Askgravlundarna har fått en stor variation i utformning och uppsatta villkor beroende på att begreppet inte är rättsligt definierat. För att undvika konflikter och missförstånd kring det nya gravskicket bör det så långt som möjligt tillämpas gemensamma bestämmelser. I detta Gröna Fakta beskriver vi de principer som ligger till grund för begreppet askgravlund. Syftet och målet med faktabladet är att skapa en vägledning och rikslikare till hur man bör förhålla sig till olika önskemål och aspekter när en askgravlund skall etableras. Vi presenterar också fyra exempel på väl planerade och tilltalande askgravlundar, med olika karaktär. Av Carin Nilsson GRÖNA FAKTA 1/2007 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 Askgravlund ett efterfrågat k Många människor är tveksamma till minneslunden som gravskick, eftersom de upplevs vara för ano - nyma. Askgravlunden är ett mera personligt alternativ. Det var länge endast möjligt att begravas i kista. I slutet av 1800-talet blev det tillåtet att kremera, ett av skälen var att detta an - sågs mera hygieniskt, ett annat att det inte skulle krävas så mycket kyrkogårdsmark. År 1958 blev det tillåtet med nedgrävning av aska inom ett gemensamt område, som därefter kom att kallas minneslund, och det blev möjligt att erbjuda ett anonymt och för de anhöriga skötselfritt gravskick. Inledningsvis anlades minneslundar främst i de stora städerna men på 1970-talet bör - j ade de etableras även i mindre orter. Det nya gravskicket blev populärt mycket på grund av att det inte krävdes skötsel från de anhörigas sida gravarna skulle aldrig behöva se vanvårdade ut. Med tiden blev anonymiteten i minneslunden otillfreds ställande och på en del ställen sattes någon form av minnestavla upp med de bortgång nas namn. Under de senaste åren har det uppkommit en efterfrågan på varierande former av minneslundar och alternativa gravplatser på de svenska kyrkogårdarna. Studie visade önskemål De nya önskemålen framkom bland annat i en studie som landskapsarkitekten Inger Berglund genomförde i slutet av 1980-tal - et. Syftet med studien var bland annat att utröna hur kyrkogårdens meditativa rum bör gestaltas och vilka faktorer som är vikt - iga ur arkitektoniska, sociala och kulturella perspektiv. Resultaten publicerades 1994 i boken Kyrkogårdens meditativa rum och slutsatserna påskyndade utvecklingen av nya gravskick på begravningsplatserna. Enligt Berglunds studie efterfrågade många människor en plats som var mindre anonym, där man kan minnas den bort - gångne med en namnskylt. Man ville veta var den avlidne gravsatts och gärna få möj - lighet att övervara gravsättningen. Det fanns önskemål om samma möjlighet till smyckning med blommor och ljus, som det är i en minneslund. Den för kunden ansvarsfria skötseln var också efterfrågad. Studiens budskap gav inspiration till för - valtningarna och olika varianter av ask - gravlundar började anläggas, som en blandform av minneslund och gravplats. Många varianter När kyrkogårdsförvaltningar etablerat nya anläggningar har variationen varit stor mellan olika platser hur man förhåller sig till namnsättningen, möjligheten till när - varo vid gravsättningen och andra villkor som förvaltningen vill sätta upp för den nya anläggningen. Detta leder till förvir - ring och medför att begrepp blir svåra att hålla isär. Risken för missuppfattningar är stor och bör naturligtvis reduceras så långt det går. Det är viktigt att utforma platser på kyrkogården som ger utrymme för meditation och eftertanke. Foto: Lennart Angselius. II

3 omplement till minneslund I askgravlunden finns namnen på de bortgångna angivna på en gemensam plats. Foto: Ann- Britt Sörensen. Ett sätt att göra det enklare i framtiden är att nya anläggningar som etableras hålls in - om ramarna för respektive gravskick. För redan befintliga anläggningar är det mycket viktigt att det finns tydliga regler och be - stämmelser som anhöriga får kännedom om och gärna skriftligen godkänner. Speciellt viktigt är detta om man upplåter med gravrätt, så att missförstånd undviks och tvister inte uppkommer. Askgravlund som begrepp Begravningslagen anger i huvudsak tre typer av gravskick; gravplats, minneslund och spridning av aska på annan plats än begravningsplats. Askgravlund får ses som en form av minneslund och när efterfrågan fått en större omfattning är det huvudman - nens skyldighet enligt lag att möta behov - en och önskemålen från kunder genom att inrätta nya möjligheter för gravsättning. Begreppet askgravlund är dock inte rätts - ligt definierat och det har lett till varieran - de benämningar, villkor och tolkningar. Det finns således stora skillnader mellan de redan anlagda askgravlundarna och det är svårt att sätta en gemensam etikett på dem. Ämnet är i högsta grad en aktuell fråga inom begravningsverksamheten och många har uppfattningar i frågan. Diskus - sionerna har pågått länge och försök görs på olika håll för att komma fram till en hållbar begreppsförklaring av det nya grav - skicket. Det är önskvärt att det i största mån utformas lika villkor för askgravlundar, oavsett var de är belägna, och att begreppet i framtiden blir rättsligt definierat. Ett brett samarbete inom begravningsbranschen ledde för knappt två år sedan fram till publiceringen av Gröna Fakta-bladet Begrepp i begravningsverksamheten Där be - skrivs bland annat hur olika gravskick bör tolkas och skriften ska fungera som en riks - likare för att få en gemensam begreppsde - finition. Framöver bör nya etableringar av askgravlundar följa den definition som an - ges i Fakta-bladet (läs mer i rutan här in - till.) Definition av begrepp Minneslund Gemensamt område för nedgrävning eller utströende av askor. Anonym gravsättning, ingen plats för namn, gemensam smyckningsplats. Minneslunden som helhet kan betraktas som en gravplats där upplåtaren har samma skyldigheter som en gravrättsinnehavare. Askgravlund Ej rättsligt definierat begrepp. Lokala avvikelser kan förekomma. Gemensamt gravområde för nedgrävning av askor. Gemensam plats för namn och smyckning. Anhöriga kan vara med vid gravsättningen, makar ligger inte tillsammans. Ej gravrätt. Skötselansvaret ligger på kyrkogårdsförvaltningen. Askgravplats Ej rättsligt definierat begrepp. Lokala avvikelser kan förekomma. Gravplats för askor med eller utan hölje som möjliggör att makar kan vila tillsammans. Den upplåts med gravrätt med starka restriktioner vad avser gravvårdens utformning. De anhöriga betalar för gravvården och den kollektiva skötseln som kyrkogårdsförvaltningen tillhandahåller. Gravskick uppdelade utifrån gravrätt eller ej gravrätt, samt spridning av aska. Källa: Begrepp i begravningsverksamheten 2005 III

4 Vägledning till utformning av askgravlunden Askgravlunden och askgravplatsen är båda en kombination av grav - plats och minneslund men åtskiljs som begrepp i frågan om det sker upplåtelse av gravplats eller ej. Asklund, askgravlund och askgravplatser är de benämningar som använts för de nya typerna av gravar. Varje år tillkommer flera nya sådana anläggningar runt om i landet. Eftersom den här typen av gravar inte är rättsligt definierade är det extra viktigt att huvudmannen upprättar noggranna bestämmelser och särskild information om vad som gäller i de enskilda fallen. Beskrivningarna som följer kan lämpligen användas som underlag när man upprättar föreskrift - er för respektive anläggning. Askgravlund utan gravrätt Askgravlunden har utvecklats från minnes - lunden. Ibland möter man beteckningen asklund. Det är ett gravskick av kollektiv karaktär där gravsättning sker utan upplåtel - se med gravrätt. Vid gravsättningen görs no tering i gravboken på samma sätt som vid gravsättning i minneslund. Askan grävs ner med eller utan hölje, som i så fall skall vara av lätt förgängligt material. Enskilda gravvårdar får inte förekomma. Huvud - man nen svarar för skötseln och för all plantering inom denna. Besökare får medverka till utsmyckning med snittblommor och ljus på plats som huvudmannen anvisar. Huvudmannen svarar för en gemensam plats/anläggning där namnen på de grav - satta kan anges. Uppsättning och utform - ning av namnbrickorna sköts av förvalt - ning en mot avgift som betalas av döds - boet/anhöriga. Askgravlunden ger kunden samma frihet från skötselansvar som i minneslunden, men har inte dess krav på anonymitet. In - nan gravsättning sker bör den som ordnar med begravningen skriva på ett medgiv - ande om att askan/urnan skall gravsättas i askgravlunden. Askgravplats har gravrätt I en askgravplats upplåter man med grav - rätt men med strikta bestämmelser som innehavaren skriftligen bör acceptera. An - höriga får delta vid gravsättningen och får sedan möjlighet att sätta upp en platta av brons eller annat material, med namnet på den bortgångne. Plattan anskaffas vanligen av kyrkogårdsförvaltningen men bekostas av gravrättsinnehavaren. Gravrättstiden är 25 år. Även för askgravplatsen är tanken att grav skicket skall bespara innehavaren skötseln av gravplatsen. Innehavaren har ofta ett enskilt område kring platsen för namn - brickan, där ljus och lösa blommor kan sättas. Inga kransar eller planteringsväxter är tillåtna. Istället har man en gemensam I askgravplatsen tillåts enskilda minnesplattor och lösa blommor men inga kransar eller utplanteringsväxter får förekomma. Foto: Ann-Britt Sörensen. plantering av vedartade och perenna växter som sköts av förvaltningen. Lokalt skiljer det sig om den enskilda platsen rymmer två eller flera askor men i vilket fall möjlig - gör detta att makar kan vila tillsammans. Denna skötsel får innehavaren betala till i samband med upplåtelsen. Tillgodose olika behov Enligt begravningslagens andra kapitel har varje förvaltning skyldighet att se till att det finns begravningsplatser med lämpligt antal gravplatser och andra allmänna typer av gravanläggningar. Detta innebär för kyrkorådet och kyrkogårdsförvaltningen att man måste följa tidens förändringar, behov och önskemål när det gäller grav skick och uppmärksamma olika trossam funds behov och önskemål angående grav platser. Den lagliga skyldigheten att nyan lägga träder i kraft först när efterfrågan uppnått en viss omfattning. Minneslund fortfarande aktuell Det är viktigt att den ursprungliga formen av minneslund finns kvar som alternativ när nya anläggningar diskuteras. Många önskar trots allt att detta gravskick skall finnas med i framtiden. Men när människor valt minneslund har det många gånger varit frihet från skötselansvar snarare än anonymiteten som efterfrågats. Många tvekar inför anonymiteten, att inte gravsättningsplatsen är känd och att inte kunna ha gravanordningar och gravsmyck ning så som de önskar. Man vill ha en per sonlig plats att gå till och få en namnskylt uppsatt intill gravanläggningen. Att valet ändå har fallit på minneslund beror främst på att de efterlevande får del av den kollektiva skötseln av gravplatsen. Dock kan skötseln av en grav vara betydelsefull för att bearbeta sorgen. Ibland kan dessa önskemål bli synliga när man hittar blommor och ljus med mera utplacerade på minneslundens gräsyta. De anhöriga tror sig veta platsen för gravsättningen och bryter därmed omedvetet mot villkoren som gäller för minneslunden. Beteendet ger signaler om att de egentligen borde ha valt en annan typ av gravsättningsplats. Gravrätt eller ej? Normalt upplåts alla individuella gravplatser med gravrätt. I minneslunden förekom - IV

5 mer inte gravrätt och eftersom askgrav - lund en är sprungen ur minneslunden skall där inte heller upplåtas med gravrätt. Gravrätten ger gravrättsinnehavaren rätt - igheter och skyldigheter enligt begravningslagen. En rättighet är att få sätta upp grav - anordning, en annan att få upplåtelsetiden förlängd och förnyad. Ytterligare en rättig - het är att bestämma vem som gravsätts i gravplatsen. Bland skyldigheterna är att hålla gravplatsen i vårdat skick. Så länge gravplatsen är upplåten med gravrätt är det enligt lagen den enskilde som bestämmer hur platsen skall utformas och smyckas. När ingen gravrätt utfärdats finns heller ingen förpliktelse att sköta platsen. När det gäller askgravlunden är det sär - skilt viktigt att ha en policy för vad som gäller för platsen och att göra dessa be - stämmelser kända. Ett avtal, eller en över - enskommelse med bestämmelserna för platsen, gentemot den som väljer askgrav - lund är synnerligen angeläget. Eventuella lokala bestämmelser bör finnas tillgängliga för vad som gäller beträffande smyckning, skötsel etc. Det är viktigt att den som teck - nar ett sådant avtal eller en överenskommelse skriftligen bekräftar att man tagit del av bestämmelserna och avser att följa dessa. Makar och gravrätt Begravningsbyråerna möter många män - niskor i sorg. En viktig och återkommande fråga för efterlevande är att makar får vila sida vid sida på gravplatsen. Det är även betydelsefullt för sorgearbetet att en sådan önskan kan uppfyllas. Frågan är inte helt problemfri eftersom man egentligen endast kan sammanföra makar på individuella gravplatser med gravrätt. I en kollektiv gravplats, som till exempel minneslunden, är detta inte möj - ligt på grund av att gravsättningsplatsen är anonym. I många av de askgravlundar som anlagts har ansvariga ändå valt att tillmötesgå denna önskan att makar får vila vid sid - an om varandra. Platsen för gravsättningen känd Troligen skulle flera människor acceptera minneslunden om bara platsen för gravsätt - ningen var känd. I Danmark har kyrkogårdsförvaltningarna som rutin att noggrant no - tera var varje gravsättning sker och vem som ligger i respektive grav, även i den så kallade fællesgraven. När sedan Personupp - giftslagen, PUL, trädde i kraft inom EU kunde anhöriga med åberopande av denna lag få vetskap om platsen för gravsättning. En bild från Danmark som visar hur en utspridd blomsterutsmyckning kan försvåra förvaltningens skötsel av ett gravsättningsområde. Foto: Ann-Britt Sörensen. Detta har lett till en situation i Danmark att blomstersmyckningen nu är spridd över hela gravsättningsområdet med försvårad skötsel som följd. I askgravlunden är gravsättningsplatsen känd för den enskilde anhörige. Det kan finnas en oro från anhöriga för vad som händer med askan och då är det viktigt att få vara med vid gravsättningen. Men det är den enskilde som skall avgöra om de vill delta eller ej vid gravsättningen, sedan kan det vara positivt för sorgearbetet att det finns en plats att gå till så fort som möjligt. Grundtanken med anonymt gravskick, så som det är i en minneslund, är att det inte ska vara känt var askan grävts ner och att platsen inte heller registreras i en gravbok, som man gör i Danmark. Eftersom många har dålig kunskap om vad som gäller, är det viktigt att informera anhöriga om att de inte får närvara vid gravsättningen i minneslund och även informera om huru - vida man tillämpar gravsättning med eller utan urna och vad det innebär att gravsätta en aska utan urna, det vill säga hur det praktiskt går till. Minnesplatta istället för egen gravvård I minneslunden tillåts inte enskilda grav - vårdar, men i en askgravlund anordnar för - samlingen en gemensam plats där namnen på de gravsatta kan anges om så önskas. På detta vis minskar behovet av enskilda grav - vårdar. Bruket att sätta upp en gravvård har en lång tradition och i en askgravlund ersätter minnesplattan den vanliga grav - stenen. Kostnaden är betydligt lägre för en minnesplatta jämfört med en gravsten och det är dessutom lätt för utomstående att hitta namnet på en avliden, eftersom alla kan se vilka som är gravsatta på platsen. I de gravskick där man använder sig av namnbricka kommer den oftast på plats tidigare än vad en större gravsten gör, vilket är positivt för sorgarbetet. Härledning av begreppet Det finns olika orsaker till att man inte bör kalla anläggningen för asklund. Per - soner med efternamnet Asklund har in - vändningar och vill inte att deras namn används som ett gravskick och vill inte möta sitt efternamn på skyltar vid kyrko - gårdsbesök. Begreppet skall inte heller för - växlas med minneslund. Orden asklund och minneslund påminner alltför starkt om varandra och kan lätt förväxlas av allmänheten. Då gör ordet askgravlund större åtskillnad och torde öka förståelsen för att det är något annat än minneslund. Namnet är inte framtaget av en slump. Begreppet kommer naturligt eftersom platsen endast är avsedd för askor och är en kombination av gravplats och minneslund. Att infoga ordet grav i begreppet markerar att askan grävs ner på ett speci fikt ställe och att anhöriga får kännedom om den exakta platsen. Symboler i anläggningen Huvudmannen är skyldig att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för alla folkbokförda inom huvudmannens upp - V

6 Askgravlundens utformning skall ge en individuell upplevelse. Växter och annan gestaltning kan användas för att skapa rumslighet. Foto: Ann- Britt Sörensen. tag ningsområde, oavsett tillhörighet till något trossamfund eller inte. Vid anlägg - ning av till exempel en askgravlund bör den hållas öppen för alla trosinriktningar. Det finns sålunda en risk med att använda symboler i sin anläggning. Exempelvis har korset en stark kristen anknytning, vilket kan begränsa utrymmet för andra religiösa inriktningar. Begravningsombudet kan spela en roll i dessa frågor. Ombudet skall granska hur huvudmannen tar tillvara de personers in - tressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet har rätt att ta del av allt som angår begravningsverksamheten och skyl - dighet att påverka denna, så att icke kyrko - tillhörigas intressen tillvaratas. Därmed kan ombudet ta ställning till symbolers vara eller icke vara när till exempel en ny ask - gravlund skall iordningställas. Lokala skillnader När det gäller askgravlundar finns redan idag lokala skillnader. I nya anläggningar bör de lokala skillnaderna dock inte omfat - ta huruvida platsen upplåts med eller utan gravrätt, utan ifall plats kan reserveras till make/maka. Respektive förvaltnings beslut i denna fråga kan tas in i bestämmelserna för askgravlunden, eller så kan det kanske räcka med att endast notera att dessa önske - mål finns. Frågan hör inte till den mest väsentliga när man sätter upp villkoren för askgravlunden, men kan likväl bli den av - görande faktorn inför valet av gravplats. Efter att Begrepp i begravningsverksam - heten 2005 gavs ut, är önskemålet att för - valt ningarna vid nyanläggningar använder de nu vedertagna definitionerna. Om ytterligare nya variationer uppstår skapas otrygghet och det blir en grund för miss - uppfattningar för både huvudman, begrav - ningsverksamhet i övrigt och enskilda. Det bör således ställas lika villkor i anläggning - arna, dock kan starkt begränsad möjlighet till lokala skillnader tillåtas, vilka måste re - dovisas i lokala bestämmelser. Skillnaderna får dock inte gå så långt, att upplåtelse sker med gravrätt. Exempel på föreskrift för gravsättning i askgravlund: Upplåts utan gravrätt. Anhöriga har rätt att delta vid gravsättningen. Gravsättningsplatsens läge får inte markeras. Efter gravsättning läggs begravningsblommor på avsedd plats. Församlingen ordnar mot betalning en platta med den bortgångnes namn, vilken sätts upp på en gemensam plats. Smyckning endast med snittblommor och ljus som placeras på avsedd smyckningsplats. Ingen plantering eller annan utsmyckning är tillåten. Förvaltningen svarar för skötseln och planteringen av askgravlunden. Minnesplatta med de gravsattas namn tas bort efter 25 år. Det är lämpligt att anhöriga noggrant informeras och helst skriftligen godkänner att de accepterat bestämmelserna för askgravlunden. Anläggningens storlek Att definiera måtten på en lagom stor askgravlund är omöjligt. Anläggningens storlek måste sättas i förhållande dels till antalet folkbokförda i upptagningsom råd et, dels till den totala kyrkogårdens dimen sion så att den kan smälta in i miljön på ett bra sätt. Dessutom skall platsen ge en individ - uell upplevelse. Överdrivet stora anläggning - ar mister en del av sin skydd ande karaktär som är så viktig för att be sökaren skall känna trygghet. Med växtlig het kan man skapa rumslighet och få en större anläggning att verka mindre. Minnes lundar och askgravlundar bör hellre vara små och många än stora och få. Det statistika underlaget bristfälligt Församlingsförbundet skickade i december 2005 ut en enkät, Särskilda gravplatser m.m, Dnr 381/2005, till samtliga kyrko - gårdsförvaltningar för att få fram statistik över hur verksamheterna ser ut i olika delar av Sverige. En av frågorna i enkäten berör - de nya gravskick. Eftersom det finns så många variationer på askgravlund och askgravplats har det varit vissa svårigheter att sammanställa enkätsvaren, som ofta varit kortfattade och svårtydda. Förvaltningarna har tolkat frågorna olika och därför lämnat svar som inte alltid varit jämförbara eller som kunnat ge en heltäck - ande och korrekt bild. Beskrivningarna av de olika gravskicken kan kanske ibland till och med gälla en minneslund som finns på förvaltningen. Av enkäten kan man åtmin - stone konstatera att de nya gravplatserna står under utveckling och det kommer att resultera i en ökning av nya anläggningar. VI

7 En inblick i fyra askgravlundar GRÖNA FAKTA 1/2007 Södra Sandby kyrkogård Askgravlunden i Södra Sandby i närheten av Lund i Skåne har varit i bruk sedan Den följer den allmänt förespråkade definitionen på askgravlund, enligt Begrepp i begravningsverksamheten 2005, med ett lokalt undantag möjlighet finns att bereda plats för makar att vila intill varandra trots att plats inte upplåts med gravrätt och att anläggningen lokalt kallas för asklunden. Man kan också vid grav sättningen få lägga en handbukett på plats en, detta är enda tillfället som man får smycka gräsmattan och överhuvudtaget beträda den. Övriga begravningsblommor läggs på därför avsedd plats liksom kransar, ljus och snittblommor. Bakgrunden till anläggandet av denna plats var att önskemål om en mindre ano - nym men kollektiv gravplats hade noter - ats, liksom önskemål om en lugnare pla - cering än vad kyrkogårdens minneslund har. När beslut fattats om en askgravlund, utgick förvaltningen från minneslundens koncept, bortsett från anonymiteten. Namnbrickor sätts upp på fyrkantiga granitpelare och kommer att sitta kvar i 25 år, precis som en vanlig gravsten. Idag finns plats för 240 brickor och det kommer förmodligen att räcka en tid framöver. I övrig utformning har man valt teak - bänkar och enklare betongkrukor till de uppstammade träden. Det är sparsmakat, småskaligt och ger en intim känsla. Vattenarrangemang valdes medvetet bort efter - som den angränsande naturmarken har ett Kristinehamn Södra Sandby naturligt vattenspel i form av en bäck, vars porlande tydligt hörs. De sinnliga upplevel - serna är viktiga och i Södra Sandbys ask - grav lund råder verkligen en naturlig, frid - full känsla. Kristinehamns nya kyrkogård Kristinehamns nya kyrkogård i Värmland fick under hösten 2005 en askgravlund som komplement till kist- och urngravar samt minneslund. Man känner till att det är betydelsefullt för anhöriga att få vara med vid gravsättningen och att få en namnbricka. Askgravlunden följer den vedertagna definitionen, men har den Foto: Kristinehamns kyrkogårdsförvaltning. lokala avvikelsen att makar kan få plats bredvid varandra eftersom man begraver efter ett rutmönster. Dock är det inte säkert att deras namn kan fästas bredvid varandra då varje namn gjuts för sig på enskilda plattor. Idag finns det sex olika granitstenar som man en efter en, i ordningsföljd, fyller med namn. Dock försöker man spara plats på stenen för den efterlevande partnern. Namnbrickorna kan möjligen få sitta kvar på sina platser i evig tid men förvaltningen vill se vad som sker och menar att man kanske tänker annorlunda om 25 år. Askgravlunden ligger i kanten av kyrkogården och i kulissen finns en mindre skogspark. En idegranshäck har planterats och ska med åren ge den rätta inramningen för att skapa en rumslig avgränsning. Platsen är lugn och stilla och när årstiden tillåter finns det möjlighet att sitta här och lyssna till tallträdens sus. Smyckning med snittblommor och ljuslyktor görs i en granitsten med galler. Dock är det inte tillåtet att lägga kransar på platsen. En större sten, som lyftes fram när expeditionen byggdes till, står uppställd i mitten av askgravlunden. Förvaltningen har valt att inte använda sig av symboler för att ta hänsyn till alla människor, oavsett religiös tillhörighet. Intresset är väldigt stort för askgravlunden och det märks också på antalet besökare. Under året vill man gravsätta så länge som möjligt men under vintern är klimatet och tjälen ett hinder. Foto: Ann-Britt Sörensen. VII

8 Bromma kyrkogård Bromma kyrkogård i Sövestadbygdens församling utanför Ystad i Skåne har ett förslag på askgravlund, som kan passa för de allra minsta förvaltningarna. Den är ett exempel på att det inte behövs något stort område och att det går att ta tillvara återlämnade familjegravplatser, inklusive eventuell återlämnad gravanordning. Utform - ning en är enkel, sparsmakad och funktionell. Platsen är lugn med en vacker vy mot naturlandskapet intill och utgör en utmärkt grund för utvecklingsmöjligheter. Askgravlunden blev klar 2006 och följer den vedertagna definitionen. Den upplåts utan gravrätt och har en gemensam smyckningsplats framför den gemensamma grav - stenen, där de enskilda namnbrickorna efterhand fästs. Anhöriga har möjlighet att vara med vid gravsättningen. I villkoren skrivs inget om att det kan beredas plats för make/maka att vila tillsammans, men förvaltningen beaktar eventuella önskemål om detta genom en enkel notering. Namn - brickorna kommer förmodligen alltid att sitta kvar eftersom det är så få begravningar i denna lilla församling. De ser gärna sin anläggning som ett kulturarv för framtiden. Grevie kyrkogård På Grevie kyrkogård på Bjärehalvön i Skåne har det under 2006 anlagts en askgravlund som följer den vedertagna definitionen. Den har formen av en cirkel och i den står tolv högresta stenar, tre och tre tillsammans med öppningar i alla väderstrecken, samt en solitär sten som Grevie Bromma den som vill kan ge en symbolisk tolkning. Alla stenarna har fått varsin klätterväxt som med tiden skall klänga över dem. Det finns cirka 400 platser på det iordningställda gravsättningsområdet och även här finns det lokala särdraget att makar kan få vila tillsammans då möjlighet finns att använda dubbelt grävdjup. De stora stenarna, som väger mellan kg per styck, är fastdubbade i stenramar för att inte välta. På varje sten finns det plats för namnbrickor. De anhöriga väljer själva vilken sten de vill att namnbrickan ska fästas på. Därmed blir det spridning på både brickor, blommor och ljuslyktor. Skulle behov finnas kan man i framtiden anskaffa en vas- och ljusbärare. I cirkeln kommer det under våren 2007 Foto: Carin Nilsson. att planteras ett träd av arten korstörne och runt detta skall det placeras en sexkantig bänk. Här finns också ett exemplar av det så kallade nordiska olivträdet, vilket egentligen heter silverpäron. Under hösten 2006 har omkring 500 krokus planterats, vilket blir en härlig syn till våren. Askgravlunden ligger i bakre delen av kyrkogården och från detta något upphöjda markområde ser man tydligt kyrkan och från kyrkporten ser man den översta stenen i anläggningen. Placeringen på kyrkogården är väl genomtänkt, här är lugnt och lagom avskilt. Lästips Andersson, Jan-Olof m.fl., Begrepp i begravningsverksamheten Gröna Fakta 5/2005, Movium, SLU. Arvidsson, Johan, Minnesplatsens betydelse för sorgearbetet. Gröna Fakta 4/2001, Movium, SLU. Berglund, Inger, Kyrkogårdens meditativa rum. Verbum Förlag. Johnsson, Carin, Askgravlund ett nytt gravskick. Examensarbete inom landskapsingenjörsprogrammet 2006:5, SLU. Klintborg Ahlklo, Åsa, Mellan trädkrans och minneslund. Stad & Land nr 167, Movium, SLU. Åkesson, Lynn, Inför döden. Edition Andersson. Foto: Carin Nilsson. Detta Gröna Fakta har skrivits av Carin Nilsson (f. Johnsson), Båstad, som är landskapsingenjör och som arbetat vid Movium SLU Alnarp i Partnerskapsprojektet Svenska Askgravlundar. Arbetet bygger på och är en vidareutveckling av Carin Nilssons examensarbete. Projektet har finansierats av SLU Partnerskap Landskap Alnarp, Movium SLU, Fonus, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Svenska Kyrkans församlingsförbund, Sveriges Kyrkogårds- och Krematorieförbund, Sveriges Stenindustriförbund, Sveriges Begravningsbyråers Förbund samt Riksantikvarieämbetet. Dessa har också fungerat som referensgrupp och granskare av arbetet. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Göran Nilsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 1/2007.