Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser"

Transkript

1 Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0

2 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg för sjuka äldre. Det handlar om att förändra arbetssätt så att inga äldre ska behöva ligga på sjukhus i onödan. Genom det analysarbete som skett under 2012 vet vi nu mer om vad det är som leder till oplanerade inläggningar och undvikbar slutenvård. Vi vet att en relativt liten grupp sjuka äldre står för majoriteten av alla onödiga sjukhusvistelser. Vi har också lärt oss att mindre åtgärder som att via ett telefonsamtal eller ett hembesök följa upp alla äldre som blir hemskrivna från slutenvården kan ge god effekt. Det är genom förändrade arbetssätt i vardagen och konsekvent uppföljning som vi ytterligare kan förbättra våra resultat. Förutom att förbättra för den enskilde, har vi ett ansvar att ur ett resursperspektiv finna nya former och arbetssätt. Denna skrift är framtagen för Ledningskraft. Här beskrivs möjliga vägar för att nå målen kring sammanhållen vård och omsorg. Fyra områden har identifierats som särskilt viktiga: identifiering, planering, uppföljning och information. Att baka ihop ett antal åtgärder inom dessa områden till åtgärdspaket eller så kallade koncept har visat sig fungera i olika lokala kontexter i såväl Sverige som andra länder. Tre koncept konkretiseras i denna skrift inom områdena förbättrad utskrivning, individanpassad koordinering och multidisciplinärt teamarbete. Det vi nu behöver förstå bättre är vilket genomslag vi får när vi går från enskilda åtgärder till koncept och då dessa sprids från att beröra några sjuka äldre till alla. Skriften gör inte anspråk på att vara vetenskaplig eller heltäckande men har som ambition att fungera vägledande vid konkretiseringen av vad som behöver göras för att möjliggöra ett bättre liv för alla sjuka äldre i Sverige. Nu fokuserar vi på 2013 års överenskommelse. Målet är att klara av att minska återinläggningar och undvikbar slutenvård. 1

3 Vi vet värdet av mer sammanhållen vård! Kunskapen ökar kring vad som orsakar återinläggningar och undvikbar slutenvård. Under det senaste året har många aktiviteter pågått med koppling till satsningen på de mest sjuka äldre. Initiativen har genom sina kvantitativa analyser kring vad som orsakar återinläggningar och undvikbar slutenvård resulterat i följande insikter: En knapp femtedel av alla inläggningar för individer 65 år och äldre i Sverige är en återinläggning inom 30 dagar Återinläggningar sker ofta snabbt efter utskrivning, efter tio dagar har mer än hälften av alla återinläggningar inom 30 dagar redan skett De äldre personer som har undvikbar slutenvård är i stor utsträckning även de som återinläggs (cirka 40 procent) Det är svårt att hänföra återinläggningarna till specifika diagnoser, många olika diagnoser förekommer Undvikbar slutenvård drivs däremot av relativt få diagnoser, fem diagnoser står för 80 procent av den undvikbara slutenvården Diabetes, KOL, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation, kärlkramp 2

4 Undvikbar slutenvård drivs däremot av relativt få diagnoser, fem diagnoser står för 80 procent av den undvikbara slutenvården Stora skillnader kan observeras mellan olika vårdcentralers återinläggningsfrekvenser inom ett och samma landsting. Dessa kan inte förklaras av patienternas ålder, socioekonomi, vårdtyngd eller avstånd till närmaste sjukhus. Slutsatsen är att arbetssätt, bemanning och andra faktorer är avgörande Det finns skillnader i mängden undvikbar slutenvård mellan olika kommuner eller stadsdelar som inte kan förklaras av slumpen utan måste ses som lokala kvalitetsskillnader. Sveriges Kommuner och Landsting har under 2012 startat initiativet Webbkollen återinlagda som kvalitativt utvärderar orsakerna till oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Resultaten bygger på 1027 hittills genomförda intervjuer i det webbaserade verktyget och visar att: 66 procent återinläggs för samma sak som de tidigare lades in för Initiativet till att åka in till sjukhuset togs av personerna själva eller deras anhöriga i 76 procent, utan föregående kontakt med hälsoeller sjukvården 64 procent åkte ambulans in till sjukhuset 53 procent svarade nej eller vet ej på frågan om de var med och planerade inför sin utskrivning Över 60 procent svarade nej eller vet ej på frågan om det fått med någon information hem om vad som planerats inför hemgången Knappt hälften vet inte vem de ska vända sig till om de har behov av hjälp 67 procent vet vilken medicin de äter och varför och i 71 procent har de fått en skriven sammanställning över sina mediciner. Diabetes, KOL, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation, kärlkramp 3

5 Värdet av minskade återinläggningar och undvikbar slutenvård är uppenbart för den berörda individen. Det handlar också om att ta ansvar för hur resurser fördelas. En minskning av återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent från dagens drygt återinläggningar i riket till knappt återinläggningar för individer över 65 år motsvarar cirka 730 miljoner kronor eller uttryck i följande resurser: Drygt 2,5 miljoner hemtjänsttimmar i kommunen. Med hemtjänst kan den äldre känna sig trygg i hemmet och slippa byta miljö i onödan Cirka dagar i korttidsboende för de äldre att nyttja. Korttidsboende är en absolut nödvändighet för många sjuka äldre Att nära 3 miljoner äldre kan vaccineras mot influensan (det vill säga klart fler än Sveriges knappt 1,8 miljoner invånare som är 65 år och äldre). Influensan kräver varje år flera dödsfall och äldre personer definieras som en riskgrupp Ett gratis gymkort för ca äldre vilket skulle innebära en möjlighet för dessa individer att bygga upp sin fysik och bättre klara av att leva ett aktivt liv. 4

6 Definition av Återinläggningar inom 30 dagar och Undvikbar slutenvård Återinläggningar inom 30 dagar avser en inläggning i slutenvård som sker inom 1-30 dagar efter att individen i fråga har skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Begreppet syftar till att fånga vårdtillfällen som sannolikt hade kunnat förebyggas. Ingen hänsyn tas till eventuella orsakssamband mellan de två slutenvårdstillfällena, vilka diagnoser som berörs eller om vården sker planerat eller oplanerat. Undvikbar slutenvård avser slutenvårdstillfällen inom ett antal specifika diagnoser vilka anses skulle kunna förebyggas om åtgärder vidtas i ett tidigt skede. Begreppet inkluderar alla slutenvårdstillfällen med någon av diagnoserna anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, epileptiska anfall, inflammatoriska sjukdomar i bäckenorganen, njurbäckeninflammation samt öron-näsa-halsinfekt Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Vi vet att åtgärder inom de fyra områdena identifiering, planering, uppföljning och information kan förebygga onödiga sjukhusvistelser. Utifrån den mängd utvecklingsarbeten som pågår med syfte att förhindra den slutenvård som är undvikbar och minska återinläggningar har vi lärt oss vilka åtgärder som har effekt. 5

7 För att nå resultat behöver vård- och omsorgsgivare i samverkan skapa koncept, kom ihåg: Vi testar inte om åtgärderna fungerar. Det vet vi! Vi testar i liten skala hur vi får paketet av åtgärder att fungera tillsammans Vi justerar och anpassar lokalt Vi gör en konkret tidssatt införandeplan från några till alla! Tre svenska koncept visar på möjliga vägar som omfattar såväl identifiering som planering, uppföljning och information. Säker hemgång är ett svenskt koncept för att skapa en förbättrad utskrivning med systematisk identifiering av patienter med behov, förbättrad överlämning och tidig uppföljning från primärvården efter utskrivning. Länsövergripande följsamhet säkras genom kontinuerlig uppföljning och visualisering av arbetet. 6

8 Aktiv hälsostyrning med vårdcoach tillhandahåller individanpassad koordinering för patienter med mycket omfattande vårdbehov i syfte att förbättra deras hälsa och resursanvändande. Konceptet innefattar sofistikerad identifiering av patienter genom bland annat analys av vårdkonsumtion, patientknuten vårdcoach som ger telefonstöd med koordinering och coachning samt tät uppföljning av resultat. Ingen väntan på akuten belyser hur multidisciplinära vårdteam i samverkan har startat en medicinsk äldrevårdsavdelning. Konceptet erbjuds patienter över 75 år med omfattande vårdbehov och innebär att enkla och snabba kommunikationsvägar skapas mellan vårdoch omsorgsgivare. Detta möjliggör bland annat att patienterna kan läggas in direkt på avdelningen och på så vis slippa passera akuten. Vad hindrar oss från att göra när vi vet? Nu tar vi ett steg till i vårt systematiska förbättringsarbete och testar koncepten tillsammans i våra olika vardagssammanhang, justerar och går från några till alla. Vad kan vi göra inom 7 dagar, 30 dagar, 60 dagar och 90 dagar? Helt enkelt vad är möjligt? Nu agerar vi oss in i ett nytt sätt att tänka. 7

9 Landstinget i Östergötland satsar på säker hemgång Internationell evidens visar att en effektiv metod för att skapa mer sammanhållen vård för vårdtunga individer är att införa en förstärkt och standardiserad överlämningsprocess vid utskrivning från slutenvården. Den typen av process kräver ett stort gemensamt ansvarstagande och ett tätt samarbete mellan primär- och slutenvård samt de kommunala insatserna. Exempel: Landstinget i Östergötland planerar att under hösten 2013 testa och utvärdera säker hemgång; en förstärkt överlämningsprocess vid utskrivning för alla patienter med förhöjd risk för akut oplanerad vård. Liknande initiativ kommer under 2013 påbörjas i ytterligare ett tiotal landsting. Patienter med förhöjd risk för att återinläggas identifieras genom att ett fåtal frågor i en evidensbaserad checklista ställs till inlagda patienter. För patienter med förhöjd risk för att bli återinlagda genomförs därefter tre steg i syfte att säkra en säker överlämning från slutenvård till primärvård: 1. Patienten informeras med hjälp av teach-backmetodik och får ett skriftligt utskrivningsmeddelande att ta med sig hem 2. En remiss skickas från slutenvård till primärvård i realtid vid utskrivning och en läkare till läkare kontakt tas vid behov 8

10 3. En sjuksköterska från primärvården följer upp patienten via telefon inom två arbetsdagar efter utskrivning och säkrar att patienten är trygg och kan hantera sin situation framöver Aktiv hälsostyrning med vårdcoach i Stockholms Läns landsting Aktiv hälsostyrning med vårdcoach syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med mycket omfattande vårdbehov för att förbättra hälsan, livskvaliteten och resursanvändandet för dessa patienter. Konceptet är relativt komplext och bygger på en evidensbaserad modell om tre steg; identifiering, intervention och uppföljning av de vårdkrävande patienterna. Exempel: Aktiv hälsostyrning med vårdcoach har testats och utvärderats för flera målgrupper vid samtliga akutsjukhus inom Stockholms Läns landsting samt inom Landstinget i Östergötland, Västra Götalandsregionen och Uppsala läns landsting. I ett första steg genomförs en noggrann analys för att identifiera patienter som riskerar att försämras i närtid men där försämringen bedöms gå att förebygga om rätt insatser sätts in i rätt tid. Dessa individer får därefter ett personligt stöd för bättre hälsa av en sjuksköterska, en så kallad vårdcoach, som genom regelbundna 9

11 telefonsamtal ger patienten kunskap, motivation och stöd för bättre egenvård samt koordinerar vård- och omsorgsinsatser runt patienten. Aktiv hälsostyrning med vårdcoach erbjuds patienten under 6-9 månader och är ett komplement till den ordinarie vården och omsorgen. I det tredje steget sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av både modellen för aktiv hälsostyrning samt vårdcoachens insatser. Efter analys justeras insatserna bland annat utifrån den enskilde patientens risk att bli återinlagd. Aktiv hälsostyrning med vårdcoach som koncept utvärderas genom randomiserade studier där deltagares livskvalitet och vårdkonsumtion följs upp och jämförs med en kontrollgrupp. Liknande initiativ som genomförts internationellt har visat mycket goda resultat och detsamma gäller för de svenska studierna. Resultaten i Stockholm visar att patienter med vårdcoach skattar sin livskvalitet högre efter att ha erhållit vårdcoach samt att deras behov av vård har minskat med upp mot 40 procent. Ingen väntan på akuten i Uddevalla Trycket på akutmottagningarna ökar generellt över hela landet. Det medför en lång väntan och ofta kort tid med varje enskild patient vilket är sannolikt att påverka äldre patienter särskilt negativt. 10

12 Exempel: I Uddevalla har man på två avdelningar på sjukhuset förverkligat en vårdidé. Man har startat en medicinsk äldrevårdsavdelning, MÄVA, för att på ett bättre sätt ta hand om individer som är 75 år och äldre. Det finns flera sätt för en patient att bli inlagd på MÄVA. Ett sätt är via akuten, ett annat är via ambulanspersonalen som har möjlighet att kontakta avdelningen för en direktinläggning eller via primärvårdsläkarna som har ett VIP-telefonnummer för direktkontakt med en överläkare på avdelningen. Av de som skrivs in får en del en MÄVA-pärm, som innehåller vårdsammanfattningar, telefonnummer och annat viktigt för patienten. Pärmen gör det möjligt för patienten eller personer runt patienten att ringa direkt till avdelningen vid försämring. Sedan starten har cirka pärmar delats ut och nu är omkring 55 procent av alla inläggningar direktinskrivningar som då alltså inte passerar akuten. MÄVA teamet bestående av överläkare, AT-läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, avdelningssjuksköterska och undersköterska träffas varje morgon och säkrar en sammanhållen vård för varje enskild patient. 11

13 Hjälp i tid tack vare identifiering vid Backens hälsocentral En nyckelfaktor i koncept som visat goda resultat kring att minska onödiga sjukhusvistelser är att vård- och omsorgsgivare lyckas identifiera de patienter som löper risk att åka in och ut från sjukhuset onödigt ofta. I Västerbotten, bland annat på Backens hälsocentral har man under arbetat med projektet Multi7 som syftar till att så tidigt som möjligt identifiera äldre med behov av insatser. Identifieringen går till så att verksamhetschefen vid hälsocentralen gör en systemsökning via landstingets uppföljningssystem för att få kunskap om vilka äldre, listade på hälsocentralen, har besökt akutmottagningen alternativt blivit inlagd vid 3 tillfällen under de senaste 6 månaderna. När en patient blivit identifierad på hälsocentralen ringer distriktssköterskan upp patienten, informerar om Multi7 vårdprogram och erbjuder ett besök och en bedömning i hemmet. Vid den första bedömningen i hemmet görs en riskbedömning enligt Senior alert. De flesta äldre blir glada när distriktssköterskan ringer upp och välkomnar en bedömning i hemmet. På plats arbetar primärvård och kommun tillsammans och gör en samordnad individuell plan över vilka olika åtgärder som behöver kopplas in, till exempel läkemedelsgenomgång, hjälpmedel eller trygghetslarm. 12

14 Förebyggande hembesök till äldre i Norrbotten Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Risken för fallolyckor ökar i åldersgruppen 80 år och äldre men det finns idag evidens för effektiva fallförebyggande åtgärder som kommuner och landsting kan använda sig av. Exempel: År 2007 startade en försöksverksamhet i Norrbotten med att erbjuda ett förebyggande hembesök till män och kvinnor 80 år och äldre som ännu inte var i behov av hemtjänst eller hemsjukvård för att ge dem förebyggande insatser. Resultaten kring minskade höftfrakturer visade sig vara så goda att försöksverksamheten år 2010 övergick i ordinarie verksamhet. Utöver de goda hälsoresultaten är det enligt landstingets beräkningar dessutom kostnadseffektivt att arbeta med de fallförebyggande åtgärderna. Rent praktiskt samarbetar personal från vårdcentralen med erfarenhet från hembesök tillsammans med lämplig person på kommunen med att planera och genomföra det förebyggande hembesöket. Vid hembesöket genomförs en personlig riskbedömning avseende fall och undernäring och dessutom genomförs ett hälsosamtal som behandlar motionsvanor, sociala kontakter och en skattning av den äldres livssituation. Vid besöket lämnas också 13

15 skriftliga rekommendationer för att förebygga fall och undernäring samt information om kontaktuppgifter till vårdcentralen och kommunen. Uppföljning viktigt för att minska slutenvård i Bollnäs Internationell erfarenhet visar att en viktig del i förbättringsarbeten med syfte att minska återinläggningar är att patienter följs upp i ett tidigt skede efter inläggning. Detta för att minimera risken för att patienten återinläggs. Exempel: På avdelning 5 på Bollnäs sjukhus har man beslutat sig om att i större utsträckning förstå varför patienter återinläggs och vilka insatser som skulle kunna sättas in för att minska antalet återinläggningar. Därför pratar man med alla patienter som återinlagts inom 30 dagar och diskuterar orsakerna till att den berörda patienten lagts in på nytt. Samtalen kan ta allt från tio minuter till en timme. Det är inte ovanligt att patienten tar tillfället i akt att berätta hela sin sjukdomshistoria då någon har tid att lyssna. Insikterna från samtalen är många, bland annat visade det sig att: Även om vårdpersonalen tycker att man informerar, uppfattar inte en majoritet av patienterna hela eller delar av informationen. 14

16 Endast hälften av de 21 tillfrågade patienterna ansåg att de var med och planerade för sin hemgång En god nyhet - över 90 procent visste att de fått med sig en läkemedelslista hem. Utifrån kunskapen från uppföljningssamtalen är man i Bollnäs säker på att om man förbättrar vårdplaneringen och processerna kring utskrivningen så kommer återinläggningarna att minska. Ronnebys äldre trygga hemma genom uppföljande hembesök Det finns evidens för att det är möjligt att förhindra onödiga sjukhusvistelser genom att snabbt efter utskrivning fånga upp patienter och säkerställa att de har förstått sin situation och har nödvändigt stöd. Exempel: I Ronneby arbetar man med initiativet Trygg hemgång vilket innebär att sköra äldre som skrivs ut från sjukhus får en intensiv och personlig uppbackning. Projektet startade i april 2012 och sedan dess har 41 äldre fått 15

17 Trygg hemgång och endast två har hamnat på sjukhus igen, bägge på grund av höftfrakturer. I praktiken betyder Trygg hemgång att två undersköterskor som varit med vid vårdplaneringen på sjukhuset möter den äldre på tröskeln vid hemkomst från sjukhuset. Undersköterskorna är beredda att finnas till stöd under så lång tid som den äldre behöver. De ser till att det finns mat och mediciner hemma och tar kontakt med arbetsterapeut om det behövs för att den äldre ska ha de rätta hjälpmedlen på plats. Det finns heller inget tvång på att genomgången ska ske direkt då den äldre kommit hem från sjukhuset, är denna trött kan undersköterskorna komma tillbaka vid en annan tid som passar bättre. Efter varje besök avtalas om när det är dags nästa gång. Trygg hemgång-teamet rapporterar över till hemtjänstpersonalen, och fasar ut sig själva samtidigt som hemtjänstpersonalen fasas in. Slutresultatet är att den äldre känner sig trygg hemma, något som vanligtvis tar drygt sju dagar. Teach-back ger informerade patienter på Danderyds sjukhus Internationell erfarenhet visar att en nyckelfaktor i utvecklingsarbeten som syftar till att minska återinläggningar är att använda så kallad teachbackmetodik. Metodiken syftar till att säkerställa att patienten har förstått den information som vårdgivaren har försökt förmedla. Metodiken bygger på att patienten med egna ord återberättar informationen som vårdgivaren har försökt förmedla. Istället för att fråga patienten om denna har förstått informationen bör vårdgivaren be patienten att förklara eller återberätta vilken information hon har erhållit. Utöver det är det viktigt att vårdgivaren accepterar att patienten inte alltid kommer att lyckas återberätta informationen på ett korrekt sätt. Det gäller då att vårdgivaren är ödmjuk 16

18 och försöker förmedla informationen på nytt och är beredd att upprepa förfarandet tills patienten kan återberätta informationen på ett korrekt sätt. Exempelfrågor för läkare att ställa vid utskrivningssamtalet: Skulle du kunna berätta för mig vilken diagnos du har fått och vad det innebär? Jag skulle vilja att du förklarar för mig hur du ska sköta din medicinering så att jag kan vara säker på att jag har förklarat allting korrekt? Din vårdcentral kommer att kontakta dig om ett par veckor för provtagning. Kan du berätta för mig vem du ska kontakta om du inte blir kallad i tid? Kan du säga vem du ska vända dig till om din situation skulle förvärras? 17

19 Exempel: På fyra kliniker i Stockholmsområdet, en på Danderyds sjukhus, två kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt en klinik på Norrtälje sjukhus har man startat upp ett arbete kring teach-back. Kirurgoch urologkliniken avdelning 65 på Danderyds sjukhus införde under januari 2013 teach-backmetodik som ett standardiserat moment i ett förstärkt utskrivningssamtal med patienter som har identifierats att ha en förhöjd risk för att bli oplanerat återinlagda. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har tillgång till lathundar med bland annat följande: 18

20 Få det att hända! 1. Identifiering 2. Planering 3. Uppföljning 4. Information Detta gör vi redan idag: Primärvård Sjukhusvård Hemtjänst SÄBO Övriga Detta är vår plan framöver: Primärvård Sjukhusvård Hemtjänst SÄBO Övriga 19

21 Fler svenska och internationella exempel Svenska exempel Fler svenska exempel finns i Ledningskrafts konceptkatalog: Har du egna exempel? Skicka till Internationella motsvarigheter till förbättrad utskrivning såsom Säker hemgång: Project RED - Strukturerad utskrivningsprocess om 12 steg där slutenvården är ytterst ansvarig för koordinering, utbildning och uppföljning STAAR - Samarbetsteam där olika vårdaktörer utvecklar gemensamma processer för utskrivning i vilka teach-backmetodik ofta har en central roll Hjärtsviktsutbildning - 60 min utbildning för hjärtsviktspatienter före utskrivning med fokus på diagnosorsaker och hur egenvård ska bedrivas Følge-hjem - Sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast följer med äldre patienter hem vid utskrivning och utvärderar patientens hemsituation Transitional Care Model - Patienter tilldelas en sjuksköterska redan vid inskrivning till slutenvården som planerar och koordinerar vården 20

22 Internationella motsvarigheter till individanpassad koordinering såsom Aktiv hälsostyrning med vårdcoach: Evercare Care Model - Ett program där en sjuksköterska i olika omfattning hjälper riskpatienter som bor på sjukhem med vårdkoordinering ProvenHealthNavigator - Riskidentifierade individer får en primärvårdssjuksköterska som kontaktperson med syfte att patienten ska slippa söka akutvård Geisinger Monitoring Program - Verktyg där patienter rapporterar hur de mår för att ProvenHealth Navigator-sjuksköterskor ska kunna prioritera sina resurser Internationella motsvarigheter till multidisciplinära vårdteam såsom Ingen väntan på akuten: HeartBeat Program - Ett 7 veckor långt tränings- och utbildningsprogram för hjärt- och kärlsjuka där fysiologer, dietister, etc. involveras ProvenCare - Vårdprogram för patienter med specifika diagnoser där fokus är på att följa best practices och involvera patienten i processen Virtual Wards - Ett program för högriskpatienter med virtuella vårdavdelningar som gör det möjligt att ge all nödvändig vård i patientens hem 21

23 Kontaktuppgifter till beskrivna exempel Landstinget i Östergötland inför Säker hemgång Kontaktperson: Anne-Marie Zingmark E-post: Telefon: Aktiv hälsostyrning med vårdcoach i Stockholms läns landsting Kontaktperson: Ann Fjellner E-post: Telefon: Ingen väntan på akuten i Uddevalla Kontaktperson: Monica Olsson E-post: Telefon: Hjälp i tid tack vare identifiering vid Backens hälsocentral Kontaktpersoner: Sarah Lundberg, Petra Henriksson E-post: Telefon , Förebyggande hembesök till äldre i Norrbotten Kontaktperson: Viveca Lundmark E-post: Telefon: Uppföljning viktigt för att minska slutenvård i Bollnäs Kontaktperson: Riina Mast E-post: Telefon:

24 Trygg hemgång i Ronneby Kontaktperson: Torill Skaar Magnusson E-post: Telefon: Teach-back ger informerade patienter på Danderyds sjukhus Kontaktperson: Maria Sundsjöö E-post: Telefon:

25 Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Denna skrift är framtagen för Ledningskraft i satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Här beskrivs möjliga vägar för att nå målen kring sammanhållen vård och omsorg undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar på sjukhus. Fyra områden har identifierats som särskilt viktiga: identifiering, planering, uppföljning och information. Att baka ihop ett antal åtgärder inom dessa områden till åtgärdspaket eller så kallade koncept har visat sig fungera i olika lokala kontexter i såväl Sverige som andra länder. Tre koncept konkretiseras i skriften inom områdena förbättrad utskrivning, individanpassad koordinering och multidisciplinärt teamarbete. Det vi nu behöver förstå bättre är vilket genomslag vi får när vi går från enskilda åtgärder till koncept och då dessa sprids från att beröra några sjuka äldre till alla. Upplysningar om innehållet Anette Nilsson Maj Rom Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Text: HealthNavigator Foto: Thomas Henrikson, Casper Hedberg Produktion: SKL Tryck: LTAB Linköping Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012 Analysrapport1 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen avseende prestationsbaserade

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar PROJEKTPLAN Uppsala 140401 Onödig slutenvård? En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar BAKGRUND Äldreomsorgen och sjukvården står inför stora

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning Onödig slutenvård av sköra äldre En kunskapsöversikt Sammanfattning Varför vårdas sköra äldre Den här broschyren är en sammanfattning av rapporten Onödig slutenvård av sköra äldre en kunskaps översikt,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport

Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport Vi släcker bränder men hinner inte sätta upp brandvarnare! 1 1 SAMMANFATTNING Helhetssyn kan överbrygga organisatoriska brister Analysen av

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Välkommen till nationellt rådslag om aktiv hälsostyrning

Välkommen till nationellt rådslag om aktiv hälsostyrning Välkommen till nationellt rådslag om aktiv hälsostyrning Mötesplatsen för kunskapsutbyten en tryggare framtid för personer över 65 Medverkar bland andra: Maj Rom Eva Nilsson Bågenholm Roger Molin Katarina

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten Bakgrund till arbetet med mest sjuka Äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring

Läs mer

Vilk h an l dlar d t e om?

Vilk h an l dlar d t e om? Vilka handlar det om? De mest sjuka äldre vilka är de? Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

RÄTT VÅRD- OCH OMSORGSNIVÅ FÖR ANNA OCH LARS

RÄTT VÅRD- OCH OMSORGSNIVÅ FÖR ANNA OCH LARS RÄTT VÅRD- OCH OMSORGSNIVÅ FÖR ANNA OCH LARS Slutenvård - Hallands sjukhus På väg in till sjukhus Anna och Lars - mest sjuka äldre personer På väg ut från sjukhus Öppenvård - Närsjukvård och kommunal vård

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av projekt Multi7. Slutrapport December 2013. HCM Health Care Management Rolf Bowin Carina J Hansson Björn Ljung

Uppföljning och utvärdering av projekt Multi7. Slutrapport December 2013. HCM Health Care Management Rolf Bowin Carina J Hansson Björn Ljung Uppföljning och utvärdering av projekt Multi7 Slutrapport December 2013 HCM Health Care Management Rolf Bowin Carina J Hansson Björn Ljung Sammanfattning Ett av förbättringsområdena inom den nationella

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

Slutrapport för projekt kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet i Uppsala

Slutrapport för projekt kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet i Uppsala Slutrapport för projekt kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet i Uppsala Marianne Rutqvist, projektledare, augusti 2013 Landstinget i Uppsala län i samverkan med Uppsala kommun marianne.rutqvist@lul.se,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre -Handlingsplan för år 2014-2015

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre -Handlingsplan för år 2014-2015 Gunilla Benner-Forsberg HSF 2014-06-24 Barbro Hansson HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg KSL Diarienummer: 09/5304 Sveriges kommuner och landsting Att: Sara Rydell Avdelningen för vård och omsorg 118 82 Stockholm

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer