Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser"

Transkript

1 Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0

2 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg för sjuka äldre. Det handlar om att förändra arbetssätt så att inga äldre ska behöva ligga på sjukhus i onödan. Genom det analysarbete som skett under 2012 vet vi nu mer om vad det är som leder till oplanerade inläggningar och undvikbar slutenvård. Vi vet att en relativt liten grupp sjuka äldre står för majoriteten av alla onödiga sjukhusvistelser. Vi har också lärt oss att mindre åtgärder som att via ett telefonsamtal eller ett hembesök följa upp alla äldre som blir hemskrivna från slutenvården kan ge god effekt. Det är genom förändrade arbetssätt i vardagen och konsekvent uppföljning som vi ytterligare kan förbättra våra resultat. Förutom att förbättra för den enskilde, har vi ett ansvar att ur ett resursperspektiv finna nya former och arbetssätt. Denna skrift är framtagen för Ledningskraft. Här beskrivs möjliga vägar för att nå målen kring sammanhållen vård och omsorg. Fyra områden har identifierats som särskilt viktiga: identifiering, planering, uppföljning och information. Att baka ihop ett antal åtgärder inom dessa områden till åtgärdspaket eller så kallade koncept har visat sig fungera i olika lokala kontexter i såväl Sverige som andra länder. Tre koncept konkretiseras i denna skrift inom områdena förbättrad utskrivning, individanpassad koordinering och multidisciplinärt teamarbete. Det vi nu behöver förstå bättre är vilket genomslag vi får när vi går från enskilda åtgärder till koncept och då dessa sprids från att beröra några sjuka äldre till alla. Skriften gör inte anspråk på att vara vetenskaplig eller heltäckande men har som ambition att fungera vägledande vid konkretiseringen av vad som behöver göras för att möjliggöra ett bättre liv för alla sjuka äldre i Sverige. Nu fokuserar vi på 2013 års överenskommelse. Målet är att klara av att minska återinläggningar och undvikbar slutenvård. 1

3 Vi vet värdet av mer sammanhållen vård! Kunskapen ökar kring vad som orsakar återinläggningar och undvikbar slutenvård. Under det senaste året har många aktiviteter pågått med koppling till satsningen på de mest sjuka äldre. Initiativen har genom sina kvantitativa analyser kring vad som orsakar återinläggningar och undvikbar slutenvård resulterat i följande insikter: En knapp femtedel av alla inläggningar för individer 65 år och äldre i Sverige är en återinläggning inom 30 dagar Återinläggningar sker ofta snabbt efter utskrivning, efter tio dagar har mer än hälften av alla återinläggningar inom 30 dagar redan skett De äldre personer som har undvikbar slutenvård är i stor utsträckning även de som återinläggs (cirka 40 procent) Det är svårt att hänföra återinläggningarna till specifika diagnoser, många olika diagnoser förekommer Undvikbar slutenvård drivs däremot av relativt få diagnoser, fem diagnoser står för 80 procent av den undvikbara slutenvården Diabetes, KOL, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation, kärlkramp 2

4 Undvikbar slutenvård drivs däremot av relativt få diagnoser, fem diagnoser står för 80 procent av den undvikbara slutenvården Stora skillnader kan observeras mellan olika vårdcentralers återinläggningsfrekvenser inom ett och samma landsting. Dessa kan inte förklaras av patienternas ålder, socioekonomi, vårdtyngd eller avstånd till närmaste sjukhus. Slutsatsen är att arbetssätt, bemanning och andra faktorer är avgörande Det finns skillnader i mängden undvikbar slutenvård mellan olika kommuner eller stadsdelar som inte kan förklaras av slumpen utan måste ses som lokala kvalitetsskillnader. Sveriges Kommuner och Landsting har under 2012 startat initiativet Webbkollen återinlagda som kvalitativt utvärderar orsakerna till oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Resultaten bygger på 1027 hittills genomförda intervjuer i det webbaserade verktyget och visar att: 66 procent återinläggs för samma sak som de tidigare lades in för Initiativet till att åka in till sjukhuset togs av personerna själva eller deras anhöriga i 76 procent, utan föregående kontakt med hälsoeller sjukvården 64 procent åkte ambulans in till sjukhuset 53 procent svarade nej eller vet ej på frågan om de var med och planerade inför sin utskrivning Över 60 procent svarade nej eller vet ej på frågan om det fått med någon information hem om vad som planerats inför hemgången Knappt hälften vet inte vem de ska vända sig till om de har behov av hjälp 67 procent vet vilken medicin de äter och varför och i 71 procent har de fått en skriven sammanställning över sina mediciner. Diabetes, KOL, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation, kärlkramp 3

5 Värdet av minskade återinläggningar och undvikbar slutenvård är uppenbart för den berörda individen. Det handlar också om att ta ansvar för hur resurser fördelas. En minskning av återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent från dagens drygt återinläggningar i riket till knappt återinläggningar för individer över 65 år motsvarar cirka 730 miljoner kronor eller uttryck i följande resurser: Drygt 2,5 miljoner hemtjänsttimmar i kommunen. Med hemtjänst kan den äldre känna sig trygg i hemmet och slippa byta miljö i onödan Cirka dagar i korttidsboende för de äldre att nyttja. Korttidsboende är en absolut nödvändighet för många sjuka äldre Att nära 3 miljoner äldre kan vaccineras mot influensan (det vill säga klart fler än Sveriges knappt 1,8 miljoner invånare som är 65 år och äldre). Influensan kräver varje år flera dödsfall och äldre personer definieras som en riskgrupp Ett gratis gymkort för ca äldre vilket skulle innebära en möjlighet för dessa individer att bygga upp sin fysik och bättre klara av att leva ett aktivt liv. 4

6 Definition av Återinläggningar inom 30 dagar och Undvikbar slutenvård Återinläggningar inom 30 dagar avser en inläggning i slutenvård som sker inom 1-30 dagar efter att individen i fråga har skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Begreppet syftar till att fånga vårdtillfällen som sannolikt hade kunnat förebyggas. Ingen hänsyn tas till eventuella orsakssamband mellan de två slutenvårdstillfällena, vilka diagnoser som berörs eller om vården sker planerat eller oplanerat. Undvikbar slutenvård avser slutenvårdstillfällen inom ett antal specifika diagnoser vilka anses skulle kunna förebyggas om åtgärder vidtas i ett tidigt skede. Begreppet inkluderar alla slutenvårdstillfällen med någon av diagnoserna anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, epileptiska anfall, inflammatoriska sjukdomar i bäckenorganen, njurbäckeninflammation samt öron-näsa-halsinfekt Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Vi vet att åtgärder inom de fyra områdena identifiering, planering, uppföljning och information kan förebygga onödiga sjukhusvistelser. Utifrån den mängd utvecklingsarbeten som pågår med syfte att förhindra den slutenvård som är undvikbar och minska återinläggningar har vi lärt oss vilka åtgärder som har effekt. 5

7 För att nå resultat behöver vård- och omsorgsgivare i samverkan skapa koncept, kom ihåg: Vi testar inte om åtgärderna fungerar. Det vet vi! Vi testar i liten skala hur vi får paketet av åtgärder att fungera tillsammans Vi justerar och anpassar lokalt Vi gör en konkret tidssatt införandeplan från några till alla! Tre svenska koncept visar på möjliga vägar som omfattar såväl identifiering som planering, uppföljning och information. Säker hemgång är ett svenskt koncept för att skapa en förbättrad utskrivning med systematisk identifiering av patienter med behov, förbättrad överlämning och tidig uppföljning från primärvården efter utskrivning. Länsövergripande följsamhet säkras genom kontinuerlig uppföljning och visualisering av arbetet. 6

8 Aktiv hälsostyrning med vårdcoach tillhandahåller individanpassad koordinering för patienter med mycket omfattande vårdbehov i syfte att förbättra deras hälsa och resursanvändande. Konceptet innefattar sofistikerad identifiering av patienter genom bland annat analys av vårdkonsumtion, patientknuten vårdcoach som ger telefonstöd med koordinering och coachning samt tät uppföljning av resultat. Ingen väntan på akuten belyser hur multidisciplinära vårdteam i samverkan har startat en medicinsk äldrevårdsavdelning. Konceptet erbjuds patienter över 75 år med omfattande vårdbehov och innebär att enkla och snabba kommunikationsvägar skapas mellan vårdoch omsorgsgivare. Detta möjliggör bland annat att patienterna kan läggas in direkt på avdelningen och på så vis slippa passera akuten. Vad hindrar oss från att göra när vi vet? Nu tar vi ett steg till i vårt systematiska förbättringsarbete och testar koncepten tillsammans i våra olika vardagssammanhang, justerar och går från några till alla. Vad kan vi göra inom 7 dagar, 30 dagar, 60 dagar och 90 dagar? Helt enkelt vad är möjligt? Nu agerar vi oss in i ett nytt sätt att tänka. 7

9 Landstinget i Östergötland satsar på säker hemgång Internationell evidens visar att en effektiv metod för att skapa mer sammanhållen vård för vårdtunga individer är att införa en förstärkt och standardiserad överlämningsprocess vid utskrivning från slutenvården. Den typen av process kräver ett stort gemensamt ansvarstagande och ett tätt samarbete mellan primär- och slutenvård samt de kommunala insatserna. Exempel: Landstinget i Östergötland planerar att under hösten 2013 testa och utvärdera säker hemgång; en förstärkt överlämningsprocess vid utskrivning för alla patienter med förhöjd risk för akut oplanerad vård. Liknande initiativ kommer under 2013 påbörjas i ytterligare ett tiotal landsting. Patienter med förhöjd risk för att återinläggas identifieras genom att ett fåtal frågor i en evidensbaserad checklista ställs till inlagda patienter. För patienter med förhöjd risk för att bli återinlagda genomförs därefter tre steg i syfte att säkra en säker överlämning från slutenvård till primärvård: 1. Patienten informeras med hjälp av teach-backmetodik och får ett skriftligt utskrivningsmeddelande att ta med sig hem 2. En remiss skickas från slutenvård till primärvård i realtid vid utskrivning och en läkare till läkare kontakt tas vid behov 8

10 3. En sjuksköterska från primärvården följer upp patienten via telefon inom två arbetsdagar efter utskrivning och säkrar att patienten är trygg och kan hantera sin situation framöver Aktiv hälsostyrning med vårdcoach i Stockholms Läns landsting Aktiv hälsostyrning med vårdcoach syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med mycket omfattande vårdbehov för att förbättra hälsan, livskvaliteten och resursanvändandet för dessa patienter. Konceptet är relativt komplext och bygger på en evidensbaserad modell om tre steg; identifiering, intervention och uppföljning av de vårdkrävande patienterna. Exempel: Aktiv hälsostyrning med vårdcoach har testats och utvärderats för flera målgrupper vid samtliga akutsjukhus inom Stockholms Läns landsting samt inom Landstinget i Östergötland, Västra Götalandsregionen och Uppsala läns landsting. I ett första steg genomförs en noggrann analys för att identifiera patienter som riskerar att försämras i närtid men där försämringen bedöms gå att förebygga om rätt insatser sätts in i rätt tid. Dessa individer får därefter ett personligt stöd för bättre hälsa av en sjuksköterska, en så kallad vårdcoach, som genom regelbundna 9

11 telefonsamtal ger patienten kunskap, motivation och stöd för bättre egenvård samt koordinerar vård- och omsorgsinsatser runt patienten. Aktiv hälsostyrning med vårdcoach erbjuds patienten under 6-9 månader och är ett komplement till den ordinarie vården och omsorgen. I det tredje steget sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av både modellen för aktiv hälsostyrning samt vårdcoachens insatser. Efter analys justeras insatserna bland annat utifrån den enskilde patientens risk att bli återinlagd. Aktiv hälsostyrning med vårdcoach som koncept utvärderas genom randomiserade studier där deltagares livskvalitet och vårdkonsumtion följs upp och jämförs med en kontrollgrupp. Liknande initiativ som genomförts internationellt har visat mycket goda resultat och detsamma gäller för de svenska studierna. Resultaten i Stockholm visar att patienter med vårdcoach skattar sin livskvalitet högre efter att ha erhållit vårdcoach samt att deras behov av vård har minskat med upp mot 40 procent. Ingen väntan på akuten i Uddevalla Trycket på akutmottagningarna ökar generellt över hela landet. Det medför en lång väntan och ofta kort tid med varje enskild patient vilket är sannolikt att påverka äldre patienter särskilt negativt. 10

12 Exempel: I Uddevalla har man på två avdelningar på sjukhuset förverkligat en vårdidé. Man har startat en medicinsk äldrevårdsavdelning, MÄVA, för att på ett bättre sätt ta hand om individer som är 75 år och äldre. Det finns flera sätt för en patient att bli inlagd på MÄVA. Ett sätt är via akuten, ett annat är via ambulanspersonalen som har möjlighet att kontakta avdelningen för en direktinläggning eller via primärvårdsläkarna som har ett VIP-telefonnummer för direktkontakt med en överläkare på avdelningen. Av de som skrivs in får en del en MÄVA-pärm, som innehåller vårdsammanfattningar, telefonnummer och annat viktigt för patienten. Pärmen gör det möjligt för patienten eller personer runt patienten att ringa direkt till avdelningen vid försämring. Sedan starten har cirka pärmar delats ut och nu är omkring 55 procent av alla inläggningar direktinskrivningar som då alltså inte passerar akuten. MÄVA teamet bestående av överläkare, AT-läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, avdelningssjuksköterska och undersköterska träffas varje morgon och säkrar en sammanhållen vård för varje enskild patient. 11

13 Hjälp i tid tack vare identifiering vid Backens hälsocentral En nyckelfaktor i koncept som visat goda resultat kring att minska onödiga sjukhusvistelser är att vård- och omsorgsgivare lyckas identifiera de patienter som löper risk att åka in och ut från sjukhuset onödigt ofta. I Västerbotten, bland annat på Backens hälsocentral har man under arbetat med projektet Multi7 som syftar till att så tidigt som möjligt identifiera äldre med behov av insatser. Identifieringen går till så att verksamhetschefen vid hälsocentralen gör en systemsökning via landstingets uppföljningssystem för att få kunskap om vilka äldre, listade på hälsocentralen, har besökt akutmottagningen alternativt blivit inlagd vid 3 tillfällen under de senaste 6 månaderna. När en patient blivit identifierad på hälsocentralen ringer distriktssköterskan upp patienten, informerar om Multi7 vårdprogram och erbjuder ett besök och en bedömning i hemmet. Vid den första bedömningen i hemmet görs en riskbedömning enligt Senior alert. De flesta äldre blir glada när distriktssköterskan ringer upp och välkomnar en bedömning i hemmet. På plats arbetar primärvård och kommun tillsammans och gör en samordnad individuell plan över vilka olika åtgärder som behöver kopplas in, till exempel läkemedelsgenomgång, hjälpmedel eller trygghetslarm. 12

14 Förebyggande hembesök till äldre i Norrbotten Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Risken för fallolyckor ökar i åldersgruppen 80 år och äldre men det finns idag evidens för effektiva fallförebyggande åtgärder som kommuner och landsting kan använda sig av. Exempel: År 2007 startade en försöksverksamhet i Norrbotten med att erbjuda ett förebyggande hembesök till män och kvinnor 80 år och äldre som ännu inte var i behov av hemtjänst eller hemsjukvård för att ge dem förebyggande insatser. Resultaten kring minskade höftfrakturer visade sig vara så goda att försöksverksamheten år 2010 övergick i ordinarie verksamhet. Utöver de goda hälsoresultaten är det enligt landstingets beräkningar dessutom kostnadseffektivt att arbeta med de fallförebyggande åtgärderna. Rent praktiskt samarbetar personal från vårdcentralen med erfarenhet från hembesök tillsammans med lämplig person på kommunen med att planera och genomföra det förebyggande hembesöket. Vid hembesöket genomförs en personlig riskbedömning avseende fall och undernäring och dessutom genomförs ett hälsosamtal som behandlar motionsvanor, sociala kontakter och en skattning av den äldres livssituation. Vid besöket lämnas också 13

15 skriftliga rekommendationer för att förebygga fall och undernäring samt information om kontaktuppgifter till vårdcentralen och kommunen. Uppföljning viktigt för att minska slutenvård i Bollnäs Internationell erfarenhet visar att en viktig del i förbättringsarbeten med syfte att minska återinläggningar är att patienter följs upp i ett tidigt skede efter inläggning. Detta för att minimera risken för att patienten återinläggs. Exempel: På avdelning 5 på Bollnäs sjukhus har man beslutat sig om att i större utsträckning förstå varför patienter återinläggs och vilka insatser som skulle kunna sättas in för att minska antalet återinläggningar. Därför pratar man med alla patienter som återinlagts inom 30 dagar och diskuterar orsakerna till att den berörda patienten lagts in på nytt. Samtalen kan ta allt från tio minuter till en timme. Det är inte ovanligt att patienten tar tillfället i akt att berätta hela sin sjukdomshistoria då någon har tid att lyssna. Insikterna från samtalen är många, bland annat visade det sig att: Även om vårdpersonalen tycker att man informerar, uppfattar inte en majoritet av patienterna hela eller delar av informationen. 14

16 Endast hälften av de 21 tillfrågade patienterna ansåg att de var med och planerade för sin hemgång En god nyhet - över 90 procent visste att de fått med sig en läkemedelslista hem. Utifrån kunskapen från uppföljningssamtalen är man i Bollnäs säker på att om man förbättrar vårdplaneringen och processerna kring utskrivningen så kommer återinläggningarna att minska. Ronnebys äldre trygga hemma genom uppföljande hembesök Det finns evidens för att det är möjligt att förhindra onödiga sjukhusvistelser genom att snabbt efter utskrivning fånga upp patienter och säkerställa att de har förstått sin situation och har nödvändigt stöd. Exempel: I Ronneby arbetar man med initiativet Trygg hemgång vilket innebär att sköra äldre som skrivs ut från sjukhus får en intensiv och personlig uppbackning. Projektet startade i april 2012 och sedan dess har 41 äldre fått 15

17 Trygg hemgång och endast två har hamnat på sjukhus igen, bägge på grund av höftfrakturer. I praktiken betyder Trygg hemgång att två undersköterskor som varit med vid vårdplaneringen på sjukhuset möter den äldre på tröskeln vid hemkomst från sjukhuset. Undersköterskorna är beredda att finnas till stöd under så lång tid som den äldre behöver. De ser till att det finns mat och mediciner hemma och tar kontakt med arbetsterapeut om det behövs för att den äldre ska ha de rätta hjälpmedlen på plats. Det finns heller inget tvång på att genomgången ska ske direkt då den äldre kommit hem från sjukhuset, är denna trött kan undersköterskorna komma tillbaka vid en annan tid som passar bättre. Efter varje besök avtalas om när det är dags nästa gång. Trygg hemgång-teamet rapporterar över till hemtjänstpersonalen, och fasar ut sig själva samtidigt som hemtjänstpersonalen fasas in. Slutresultatet är att den äldre känner sig trygg hemma, något som vanligtvis tar drygt sju dagar. Teach-back ger informerade patienter på Danderyds sjukhus Internationell erfarenhet visar att en nyckelfaktor i utvecklingsarbeten som syftar till att minska återinläggningar är att använda så kallad teachbackmetodik. Metodiken syftar till att säkerställa att patienten har förstått den information som vårdgivaren har försökt förmedla. Metodiken bygger på att patienten med egna ord återberättar informationen som vårdgivaren har försökt förmedla. Istället för att fråga patienten om denna har förstått informationen bör vårdgivaren be patienten att förklara eller återberätta vilken information hon har erhållit. Utöver det är det viktigt att vårdgivaren accepterar att patienten inte alltid kommer att lyckas återberätta informationen på ett korrekt sätt. Det gäller då att vårdgivaren är ödmjuk 16

18 och försöker förmedla informationen på nytt och är beredd att upprepa förfarandet tills patienten kan återberätta informationen på ett korrekt sätt. Exempelfrågor för läkare att ställa vid utskrivningssamtalet: Skulle du kunna berätta för mig vilken diagnos du har fått och vad det innebär? Jag skulle vilja att du förklarar för mig hur du ska sköta din medicinering så att jag kan vara säker på att jag har förklarat allting korrekt? Din vårdcentral kommer att kontakta dig om ett par veckor för provtagning. Kan du berätta för mig vem du ska kontakta om du inte blir kallad i tid? Kan du säga vem du ska vända dig till om din situation skulle förvärras? 17

19 Exempel: På fyra kliniker i Stockholmsområdet, en på Danderyds sjukhus, två kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt en klinik på Norrtälje sjukhus har man startat upp ett arbete kring teach-back. Kirurgoch urologkliniken avdelning 65 på Danderyds sjukhus införde under januari 2013 teach-backmetodik som ett standardiserat moment i ett förstärkt utskrivningssamtal med patienter som har identifierats att ha en förhöjd risk för att bli oplanerat återinlagda. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har tillgång till lathundar med bland annat följande: 18

20 Få det att hända! 1. Identifiering 2. Planering 3. Uppföljning 4. Information Detta gör vi redan idag: Primärvård Sjukhusvård Hemtjänst SÄBO Övriga Detta är vår plan framöver: Primärvård Sjukhusvård Hemtjänst SÄBO Övriga 19

21 Fler svenska och internationella exempel Svenska exempel Fler svenska exempel finns i Ledningskrafts konceptkatalog: Har du egna exempel? Skicka till Internationella motsvarigheter till förbättrad utskrivning såsom Säker hemgång: Project RED - Strukturerad utskrivningsprocess om 12 steg där slutenvården är ytterst ansvarig för koordinering, utbildning och uppföljning STAAR - Samarbetsteam där olika vårdaktörer utvecklar gemensamma processer för utskrivning i vilka teach-backmetodik ofta har en central roll Hjärtsviktsutbildning - 60 min utbildning för hjärtsviktspatienter före utskrivning med fokus på diagnosorsaker och hur egenvård ska bedrivas Følge-hjem - Sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast följer med äldre patienter hem vid utskrivning och utvärderar patientens hemsituation Transitional Care Model - Patienter tilldelas en sjuksköterska redan vid inskrivning till slutenvården som planerar och koordinerar vården 20

22 Internationella motsvarigheter till individanpassad koordinering såsom Aktiv hälsostyrning med vårdcoach: Evercare Care Model - Ett program där en sjuksköterska i olika omfattning hjälper riskpatienter som bor på sjukhem med vårdkoordinering ProvenHealthNavigator - Riskidentifierade individer får en primärvårdssjuksköterska som kontaktperson med syfte att patienten ska slippa söka akutvård Geisinger Monitoring Program - Verktyg där patienter rapporterar hur de mår för att ProvenHealth Navigator-sjuksköterskor ska kunna prioritera sina resurser Internationella motsvarigheter till multidisciplinära vårdteam såsom Ingen väntan på akuten: HeartBeat Program - Ett 7 veckor långt tränings- och utbildningsprogram för hjärt- och kärlsjuka där fysiologer, dietister, etc. involveras ProvenCare - Vårdprogram för patienter med specifika diagnoser där fokus är på att följa best practices och involvera patienten i processen Virtual Wards - Ett program för högriskpatienter med virtuella vårdavdelningar som gör det möjligt att ge all nödvändig vård i patientens hem 21

23 Kontaktuppgifter till beskrivna exempel Landstinget i Östergötland inför Säker hemgång Kontaktperson: Anne-Marie Zingmark E-post: Telefon: Aktiv hälsostyrning med vårdcoach i Stockholms läns landsting Kontaktperson: Ann Fjellner E-post: Telefon: Ingen väntan på akuten i Uddevalla Kontaktperson: Monica Olsson E-post: Telefon: Hjälp i tid tack vare identifiering vid Backens hälsocentral Kontaktpersoner: Sarah Lundberg, Petra Henriksson E-post: Telefon , Förebyggande hembesök till äldre i Norrbotten Kontaktperson: Viveca Lundmark E-post: Telefon: Uppföljning viktigt för att minska slutenvård i Bollnäs Kontaktperson: Riina Mast E-post: Telefon:

24 Trygg hemgång i Ronneby Kontaktperson: Torill Skaar Magnusson E-post: Telefon: Teach-back ger informerade patienter på Danderyds sjukhus Kontaktperson: Maria Sundsjöö E-post: Telefon:

25 Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Denna skrift är framtagen för Ledningskraft i satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Här beskrivs möjliga vägar för att nå målen kring sammanhållen vård och omsorg undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar på sjukhus. Fyra områden har identifierats som särskilt viktiga: identifiering, planering, uppföljning och information. Att baka ihop ett antal åtgärder inom dessa områden till åtgärdspaket eller så kallade koncept har visat sig fungera i olika lokala kontexter i såväl Sverige som andra länder. Tre koncept konkretiseras i skriften inom områdena förbättrad utskrivning, individanpassad koordinering och multidisciplinärt teamarbete. Det vi nu behöver förstå bättre är vilket genomslag vi får när vi går från enskilda åtgärder till koncept och då dessa sprids från att beröra några sjuka äldre till alla. Upplysningar om innehållet Anette Nilsson Maj Rom Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Text: HealthNavigator Foto: Thomas Henrikson, Casper Hedberg Produktion: SKL Tryck: LTAB Linköping Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Trygg hemgång Halland 2014

Trygg hemgång Halland 2014 Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna!

15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna! 15. Högt pris för bristande samverkan Välkomna! 14.30 15.30 Ställ gärna frågor I webbläsaren - gå in på kommek.se Klicka på ikonen högst upp till höger Välj program Välj sedan seminarium 15. Högt pris

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Förförande jämförelser

Förförande jämförelser Förförande jämförelser sambandet mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom 1 till 30 dagar bland patienter 65 år eller äldre i

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Befolkningen i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Information om slutrapport av pilotprojekt Proaktiv Hälsostyrning

Information om slutrapport av pilotprojekt Proaktiv Hälsostyrning Information om slutrapport av pilotprojekt Proaktiv Hälsostyrning 2014-01-13 Pilotprojekt Proaktiv hälsostyrning i Gävleborg Pilotprojekt för att och utvärdera en modell för proaktiv hälsostyrning med

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

God vård för äldre i Sörmland 2015

God vård för äldre i Sörmland 2015 God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar PROJEKTPLAN Uppsala 140401 Onödig slutenvård? En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar BAKGRUND Äldreomsorgen och sjukvården står inför stora

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 En lokal överenskommelse har tagits fram mellan representanter från hälso-

Läs mer

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning 70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning Ambulanssjukvården idag: Högre kompetens Sortering av

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-01-30 Diarienummer: 1305-0614 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123 133 35 anna.nergårdh@sll.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Genomförandeplan för Skaraborg av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Process FÖRE, Hälsofrämjande, riskidentifierande och förebyggande verksamhet PRIO UPPSTART KLART 1 våren 2013 dec 2013

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012 Analysrapport1 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen avseende prestationsbaserade

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö

Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö Träffen på Träcentrum den 20 mars inleddes av senior Inge Werner som välkomnade de cirka 60 deltagarna till samverkansdagen genom att beskriva sina erfarenheter

Läs mer

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets

Läs mer