Befolkning Population. Foto: Jan-Aage Haaland

Transkript

1 Befolkning Population Foto: Jan-Aage Haaland

2 Befolkning Statistisk årsbok Befolkning Population 4.1 Befolkning Population 4.2 Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer år Population density number of inhabitants per square kilometer 4.3 Flyttningar inom landet Removals within the country 4.4 Sveriges framtida befolkning The future population 4.5 Försörjningskvoten Dependency ratio 4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och Age pyramids 4.7 Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants 4.8 Födda Births 4.9 Spädbarnsdödligheten per levande födda 1751/ / Infant deaths (under 1 year of age), rate per live births 4.10 Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex 4.11 Antal tätorter och småorter samt folkmängd 2010, länsvis Number of localities and smaller localities and population in localities and smaller localities, by county 4.12 Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis Population of localities, by county 4.13 Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och Population of the largest localities 4.14 Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2005 och 2010, länsvis Area and population outside localities, by county 4.15 Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by county 4.16 Folkmängd efter kommungrupp och kön den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by municipality group and gender 4.17 Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order 4.18 Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt indelningen den 1 januari Population of the largest municipalities 4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser den 31 december Population by sex, civil status, age by single year 4.20 Beräknad folkmängd i tusental till och med år Population projections 4.21 Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder Number of households in Sweden estimated with different methods 4.22 Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 1990 och den 31 december 2000 och Number of households by numbers of persons and children 4.23 Namnärenden Applications for family and first names 4.24 Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets medianvaraktighet och barnantal Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and number of children 4.25 Födda barn, summerad fruktsamhet Births, total fertility rate 4.26 Döda och dödfödda Deaths and stillbirths 60 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Återstående medellivslängd för perioden Life expectancy 4.28 Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis Life expectancy at birth, by county 4.29 Folkmängdens förändringar Population changes 4.30 Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt indelningen den 1 januari Population changes in counties and municipalities 4.31 Befolkning efter födelseland Population by country of birth 4.32 Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents born abroad by country of origin and sex in the whole country Befolkning 4.33 Invandrare och utvandrare, länsvis och efter kommungrupp Immigrants and emigrants, by county and municipality group 4.34 Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland Immigrants and emigrants, by country of citizenship 4.35 Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap Naturalised aliens Statistiska centralbyrån 61

4 Befolkning Statistisk årsbok Befolkning Population Under 2011 ökade Sveriges befolkning med drygt personer till knappt 9,5 miljoner människor. Samtidigt ökade utvandringen och översteg den stora Amerikautvandringens toppår För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv. Under 2011 var den summerade fruktsamheten i Sverige 1,90, det vill säga under denna nivå. Barnafödandet minskade och därmed bröts trenden med årliga ökningar som varit under 2000-talet. År 2011 föddes barn i Sverige, pojkar och flickor. Det är färre än under De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i Sverige finns från Då födde varje kvinna i genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan något, men ända fram till i början av 1900-talet var den summerade fruktsamheten för kvinnor över 4. Under större delen av perioden var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 2,1. Födelsetalen har därefter varit över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 och Efter babyboomen i början på 90-talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens (2011 års) nivå. Svenskarna blir allt äldre Den förväntade medellivslängden har ökat kraftigt under den senaste hundraårsperioden. Baserat på den senaste livslängdstabellen beräknas nyfödda flickor i genomsnitt ha 83 år framför sig, medan pojkarna har en förväntad medellivslängd på 79 år. Måtten bygger på data för åren , med antagandet att dödligheten i framtiden kommer att vara på samma nivå som nu. Annat var det förr. Under 1900-talets första decennium var den förväntade medellivslängden för nyfödda flickor 57 år och 55 år för pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden var den höga spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin första födelsedag. Medellivslängd Spädbarnsdödligheten mycket låg Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet barn som dör under sitt första levnadsår, minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga minskningen har bara fortsatt. År 2011 var spädbarnsdödligheten 2,0 barn per födda för flickor och 2,2 för pojkar. Totalt avled 235 barn, 107 flickor och 128 pojkar, före sin ettårsdag. Spädbarnsdödlighet Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2013 Vi gifter oss allt senare Medelåldern för giftermål har successivt stigit under de senaste två decennierna. För de som gifte sig år 2011 var medelåldern för män 38,7 år och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år 1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år. Även bland de nyskilda har medelåldern ökat och 2011 var den 45,0 år för män och 41,6 år för kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år 1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna. Giftermål och skilsmässor Befolkning Under 2011 gifte sig 642 enkönade par i Sverige. Det var fler kvinnliga par än manliga som vigdes, 407 jämfört med 235. I dessa siffror ingår även omvandlingar från partnerskap till äktenskap. Både omvandlingar och nya enkönade giftermål minskade jämfört med I Sverige lever kvinnor och män i ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att antalet registrerade partners och personer i enkönade äktenskap kan vara ett udda antal beror på att statistiken gäller personer som är folkbokförda i Sverige, och att det finns personer som gift sig med en person som inte är folkbokförd i landet. Personer som registrerat partnerskap eller ingått enkönat äktenskap Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap. Äktenskapens varaktighet har varierat över tiden. Medianvaraktigheten för de äktenskap som upplöstes 1991 var 9,5 år medan de som slutade med skilsmässa 2011 hade en medianvaraktighet på 7,9 år. Mest varaktiga under perioden var de äktenskap som upplöstes De hade en medianvaraktighet på 11,1 år. Fler kvinnliga än manliga äktenskap Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. Det betyder att två personer av samma kön kan gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. Därmed är det inte längre möjligt att registrera partnerskap i Sverige. Par som tidigare varit registrerade som partners kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Under 2011 gjorde 37 kvinnliga och 33 manliga par detta. Anm: Från och med 2009 ingår även de som omvandlat sina partnerskap till äktenskap. Foto: Monica Holmberg Statistiska centralbyrån 63

6 Befolkning Statistisk årsbok 2013 Utvandringen ökar Under 2011 flyttade personer från Sverige för att bosätta sig utomlands under minst ett år. Det är en ökning med 4,8 procent jämfört med år 2010 då personer utvandrade. Utvandringen var större än den stora Amerikautvandringens toppår Detta ska dock sättas i relation till folkmängden 1887 utgjorde utvandringen en procent av folkmängden, medan den 2011 utgjorde en halv procent av folkmängden. 35 procent eller personer av de utvandrade drog sina flyttlass till något av de nordiska länderna, företrädesvis Norge, medan Storbritannien och USA lockade 13 procent. En anmärkningsvärd ökning stod utvandringen till Kina för, dit flyttade personer under Totalt flyttade utvandrarna till drygt 160 olika länder. Utrikes födda utgjorde 57 procent av de som utvandrade under Det vanligaste var att de återvände till sitt födelseland. Av den totala utvandringen 2011 var det 64 procent som återutvandrade. De hade i genomsnitt tillbringat sex och ett halvt år i Sverige. Majoriteten av invandrarna är under 40 år Invandringen till Sverige har varit hög de senaste åren. Under 2011 sjönk invandringen något men ligger fortfarande på en hög nivå. Detta år invandrade personer, kvinnor och män. De som invandrar är ofta unga personer så många som 4 av 5 som invandrade under 2011 var under 40 år. Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen av thailändska och afghanska medborgare. Bland de invandrade thailändska medborgarna var hela 80 procent kvinnor. Bland de afghanska medborgarna var mönstret omvänt där utgjorde männen 70 procent av invandrargruppen. Bland de invandrade fanns 171 medborgarskap representerade. Den i särklass största gruppen var liksom tidigare år svenska medborgare ( personer). Stora skillnader mellan kommunerna Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner varierade, från mindre än två procent i Öckerö, Lekeberg och Piteå till 28 procent i Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de utländska medborgarna finländare. De tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne hade en varierande andel personer med utländskt medborgarskap. I Stockholm hade 10,0 procent av befolkningen utländskt medborgarskap, i Västra Götaland och Skåne var motsvarande siffror 6,4 respektive 8,5 procent. Sammantaget utgjorde utländska medborgare 6,9 procent av befolkningen i Sverige. Källa: SCB Befolkningsstatistik, ( Foto: Lillebror Alin 64 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer år 2011 Population density number of inhabitants per square kilometer Befolkning Källa: SCB Befolkningsstatistik, ( Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Statistiska centralbyrån 65

8 Befolkning Statistisk årsbok Flyttningar inom landet Removals within the country Drygt 1,3 miljoner flyttningar registrerades under 2011, vilket innebär i genomsnitt flyttningar per dag. Vi flyttar inte så långt, två av tre flyttlass gick till en annan fastighet inom den egna kommunen. Under 2011 registrerades totalt flyttningar, det innebär i genomsnitt flyttningar per dag. Totalt flyttade personer, kvinnor och män. Nära personer flyttade mer än en gång. Den allra flitigaste flyttaren flyttade nio gånger under året. Männen var i genomsnitt något yngre än kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga åldern för manliga och kvinnliga flyttare var 30,8 respektive 31,6 år. I genomsnitt väntas både kvinnor och män flytta elva gånger under sitt liv. Foto: Arne Orrgård Yngre flyttar längre bort De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen, under 2011 registrerades sådana flyttningar. Var tredje flytt skedde över kommungränsen och av dessa flyttningar gick knappt hälften utanför länet. Bland dem som flyttade till ett annat län var nästan hälften i åldern 20 till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast på studier eller byte av arbete. Under denna period i livet flyttar kvinnor och män i genomsnitt 4 gånger. Under 2011 var det 21-åringarna som flyttade mest och det gällde både män och kvinnor. Efter 30-årsåldern är flyttningarna färre och dessutom kortare. Endast 12 procent av alla flyttningar bland personer äldre än 30 år går utanför länet. Storstäder och större städer lockar Storstäderna och deras förortskommuner 1 samt andra större städer har större inflyttning än utflyttning. För alla andra kommungrupper är det tvärtom. Till storstäderna och deras förortskommuner flyttade nära fler personer in än ut under Den kommungrupp som förlorade flest antal invånare var de varuproducerande kommunerna. Där flyttade drygt fler ut än in Hjortkvarn Sveriges mittpunkt Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens kommun. En annan känd punkt som kandiderar till Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken i Ånge kommun i Medelpad. Denna mittpunkt togs fram av Stockholms högskola Genom att konstruera en styv karta av landet och sedan flytta en nål under kartan tills det vägde jämnt fick de fram mittpunkten. År 2007 utropade Statistiska centralbyrån Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara Sveriges demografiska mittpunkt. En demografisk mittpunkt skulle kunna vara en fortsättning på hur man kom fram till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten. Om man på den styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt vid den demografiska mittpunkten. Mycket tyder dock på att punkten om ett antal år kommer att lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i Östergötlands län. Det beror på att en allt större andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra Sverige. Källa: SCB Befolkningsstatistik, ( 1 Se Tabellanmärkningar. 66 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Sveriges framtida befolkning The future population Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige, och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2018 passera 10- miljonersstrecket. Befolkning Enligt 2012 års prognos kommer folkmängden i Sverige att öka från 9,5 miljoner år 2011 till 11,6 miljoner år Det betyder en ökning med omkring 2,1 miljoner människor på knappa 50 år. Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent av den svenska befolkningen född utomlands. År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 procent och kommer enligt prognosen att stiga till omkring 18 procent år Andelen äldre i befolkningen ökar Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre, från till personer. Sedan 1990 har dock antalet ålderspensionärer varit relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar nådde pensionsåldern under dessa år. Personer födda på 1940-talet går i pension under åren Under dessa tio år kommer antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka med drygt 20 procent. Det betyder en ökning från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen upphör inte i och med detta år 2060 räknar man med att det finns 2,9 miljoner personer över 65 år i Sverige. Antal i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre, tusental År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga Foto: Monica Holmberg Statistiska centralbyrån 67

10 Befolkning Statistisk årsbok 2013 Även om antalet personer i arbetsför ålder (20 64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen på att antalet personer 65 år eller äldre ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. Andel personer som är 65 år och äldre per kommun, , procent Andel (%) i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga ,3 60,4 10, ,1 58,0 11, ,6 58,6 13, ,4 57,2 16, ,6 57,7 17, ,1 58,7 17, ,2 58,4 18, ,5 56,0 20, ,5 54,0 22, ,5 53,5 24, ,4 53,5 24, ,7 52,0 25,3 100 Den svenska befolkningen kommer därför att kännetecknas av en växande andel äldre och en minskande andel unga människor. År 1950 var drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. År 2000 hade andelen barn och ungdomar minskat till 24 procent och enligt prognosen beräknas andelen minska ytterligare något till 23 procent år Andelen personer i åldern 65 år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 1950 till 17 procent år År 2060 beräknas andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. Under förutsättning att pensionsåldern ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde person skulle vara pensionstagare om drygt 50 år. Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: Sveriges framtida befolkning ( Statistikdatabasen: Befolkning. Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( 68 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok 2013 Befolkning 4.5 Försörjningskvoten Dependency ratio Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den arbetande delen av befolkningen. Pensionsåldern kan därför behöva höjas för att utvecklingen ska bli mer hållbar. Den så kallade demografiska försörjningskvoten är ett mått som ofta används när man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder (20 64 år) och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall (0 19 år och 65 år). Försörjningskvoten ökar I diagrammet nedan visas försörjningskvoten totalt, samt den del som beror på andelen unga och den del som beror på andelen äldre. Den totala försörjningskvoten har varit relativt konstant sedan 1960-talet, medan delen från barn och ungdomar har gått ned samtidigt som delen från äldre har ökat något. I dag har vi en försörjningskvot på 0,72 vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 72 unga och gamla. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,92 år Under prognosperioden kommer försörjningskvoten från de äldre öka, medan den från de unga förväntas vara konstant. Omkring år 2030 kommer de äldre kosta mer än de yngre. Det står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, då de unga kostade betydligt mer än de äldre. Pensionsåldern kan behöva höjas Det har under en längre tid pågått en debatt om huruvida pensionsåldern ska höjas för att utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern behöver höjas för att försörjningskvoten inte ska överstiga dagens nivå. I dessa beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år, konstant. Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå År Pensionsålder år år år Försörjningskvoten år samt prognos Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning ( Statistiska centralbyrån 69

12 Befolkning Statistisk årsbok Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2011 Age pyramids Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl för sin benämning 1750 nuförtiden är det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. För 2011 liknar den mest en rektangel nedtill (10 54 år) men i toppen (60 år) står pyramiden stadigt än idag. Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903 och för 2011 SCB Befolkningsstatistik ( 4.7 Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants In-och utvandingen Invandringen In- och utvandring till Sverige började registreras under senare hälften av 1800-talet. Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige ett utvandringsland med tidvis ett mycket betydande utvandringsnetto. Under åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. Detta kan jämföras med att Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 6,1 miljoner Nästan alla utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna, som under motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, bestod huvudsakligen av hemvändande svenskamerikaner. Under 1930-talet var antalet invandrare högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna var även då återvändande svenskamerikaner. Det var alltså ännu för tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. I slutet av andra världskriget ökade invandringen och ändrade karaktär, främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, huvudsakligen från de baltiska staterna och från eller via de nordiska länderna. I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring som fortsatte en bit in på 1970-talet. Sverige hade en relativt hög och jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes såväl till industrin som till en starkt växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna liberaliserades inom Norden och år 1954 ingicks avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; Befolkningsstatistik ( 70 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Födda Births Befolkning Under den betraktade perioden finns sex födelsetoppar: 1909 med födda 1920 med födda 1945 med födda 1966 med födda 1990 med födda 2010 med födda Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens första år (1749) redovisas födda. Första året med över födda var 1825, och all time high är år 1887 med Källa: SCB ( 4.9 Spädbarnsdödligheten per levande födda 1751/ /2010 Infant deaths (under 1 year of age), rate per live births 1751/ / / /2010. Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten mycket hög, och vart femte barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten var kvar på denna höga nivå vid början av 1800-talet, men sedan började dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år senare var det endast 2 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna som avled före ett års ålder. Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten dramatiskt. Dock kan man se att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet varit tämligen konstant ända fram till 1970, varefter även den minskar. Ett par förklaringar till att spädbarnsdödligheten totalt sett minskat är förbättrad hygien och ständiga landvinningar på läkekonstens område. Att dödligheten däremot är tämligen konstant ( ) under det första dygnet kan förklaras av att de barn som inte överlever sitt första dygn har så allvarliga åkommor att läkekonstens landvinningar inte räckt till. Att andelen ändå sjunker under senare delen av 1900-talet kan förklaras av att man nu bland annat kan rädda allt fler av de för tidigt födda. Källa: SCB Befolkningsstatistik ( Statistiska centralbyrån 71

14 Befolkning Statistisk årsbok Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex År Year Män Men Kvinnor Women Samtliga Total År Män Kvinnor Samtliga Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik ( Statistikdatabasen: Befolkning (1990 ) Län County Antal tätorter och småorter samt folkmängd 2010, länsvis Number of localities and smaller localities and population in localities and smaller localities, by county Antal Number Tätorter 1 Småorter 2 Localities 1 Smaller localities 2 Folkmängd Population Summa tätorter och småorter All localities Utanför tätort och småort Outside localities and smaller localities Summa Total Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of ) Med småort avses hussamling med högst 150 m mellan husen och med ett invånarantal på mellan 50 och 199 personer. Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 38 ( Statistikdatabasen: Miljö ( 72 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis Population of localities, by county Befolkning Län County Tätorternas landareal, hektar Antal tätorter 2 med invånare Number of localities 2 with inhabitants Summa tätorter Total Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Län Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare Population in localities 2 with inhabitants Folkmängd i tätorter 2 Inhabitants in localities 2 Folkmängd i tätorter i procent av hela folkmängden 2, 3 Stockolms ,7 Uppsala ,5 Södermanlands ,4 Östergötlands ,4 Jönköpings ,5 Kronobergs ,0 Kalmar ,5 Gotlands ,4 Blekinge ,6 Skåne ,6 Hallands ,3 Västra Götalands ,0 Värmlands ,4 Örebro ,7 Västmanlands ,6 Dalarnas ,9 Gävleborgs ,3 Västernorrlands ,6 Jämtlands ,4 Västerbottens ,6 Norrbottens ,2 Hela riket Sweden ,1 1) Land area of the localities, hectares. 2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each county is included in the figures for that county. 3) Inhabitants in localities as percent of total population. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen: Miljö. Statistiska centralbyrån 73

16 Befolkning Statistisk årsbok Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010 Population of the largest localities Tätorter Localities Folkmängd Population Folkökning Population change Antal Number Tätorter Folkmängd Folkökning % Antal % Stockholm Sundsvall Göteborg Luleå Malmö Trollhättan Uppsala Östersund Västerås Borlänge Örebro Tumba Linköping Upplands Väsby Helsingborg Falun Jönköping Kalmar Norrköping Kristianstad Lund Karlskrona Umeå Skövde Gävle Skellefteå Borås Lidingö Eskilstuna Uddevalla Södertälje Landskrona Karlstad Nyköping Täby Motala Växjö Vallentuna Halmstad Örnsköldsvik Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen: Miljö Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2005 och 2010, länsvis Area and population outside localities, by county Län County Landareal utanför tätort hektar, 2010 Land area outside localities, hectare Andel av länets hela landareal, % Total land area, % Folkmängd Population Antal Number Folkökning Population change % Invånare per km 2 land, 2010 Inhabitants per sq. km. land area Befolkning utanför tätort, % av hela folkmängden 2010 Total population outside localities, % Stockholms , ,5 15,1 4,3 Uppsala , ,7 8,1 19,5 Södermanlands , ,0 8,0 17,6 Östergötlands , ,3 6,5 15,6 Jönköpings , ,3 5,7 17,5 Kronobergs , ,0 4,9 22,0 Kalmar , ,2 4,8 22,5 Gotlands , ,4 7,6 41,6 Blekinge , ,8 11,0 20,4 Skåne , ,2 13,6 11,4 Hallands , ,6 11,8 20,7 Västra Götalands , ,4 11,0 16,0 Värmlands , ,0 4,0 25,6 Örebro , ,2 5,8 17,3 Västmanlands , ,1 6,3 12,4 Dalarnas , ,3 2,0 20,1 Gävleborgs , ,5 3,3 21,7 Västernorrlands , ,3 2,6 23,4 Jämtlands , ,4 0,9 33,6 Västerbottens , ,9 1,1 22,4 Norrbottens , ,7 0,5 17,8 Hela riket Sweden , ,1 3,5 14,9 1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality. 2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( 74 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Län County Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by county Folkmängd Population Befolkning Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Kristianstads Malmöhus Hallands Västra Götalands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs/Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Fr.o.m Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997). 2) Fr.o.m Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998). Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 1980 och 1990; Befolkningsstatistik ( Statistikdatabasen: Befolkning för 2000 och Folkmängd efter kommungrupp och kön den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by municipality group and gender Kommungrupp Municipality group Folkmängd 1 Population Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Hela riket Sweden ) Enligt SKL:s kommungruppsindelning Se Tabellanmärkningar. Källa: Befolkningsstatistik ( Statistikdatabasen: Befolkning. Statistiska centralbyrån 75

18 Befolkning Statistisk årsbok Kod Code Rangordning Order of rank Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order Kommun Municipality Landareal 1, km 2 Land area 1 sq. km Män Men Folkmängd Population Kvinnor Women Invånare per km 2 Population density per sq. km. 01 Stockholms län 6 526, Botkyrka 194, Danderyd 26, Ekerö 217, Haninge 458, Huddinge 131, Järfälla 53, Lidingö 30, Nacka 95, Norrtälje 2 016, Nykvarn 152, Nynäshamn 358, Salem 54, Sigtuna 327, Sollentuna 52, Solna 19, Stockholm 187, Sundbyberg 8, Södertälje 525, Tyresö 69, Täby 60, Upplands Väsby 75, Upplands-Bro 235, Vallentuna 358, Vaxholm 57, Värmdö 448, Österåker 312, Uppsala län 8 192, Enköping 1 178, Heby 1 166, Håbo 143, Knivsta 282, Tierp 1 547, Uppsala 2 182, Älvkarleby 215, Östhammar 1 475, Södermanlands län 6 076, Eskilstuna 1 099, Flen 718, Gnesta 461, Katrineholm 1 020, Nyköping 1 420, Oxelösund 35, Strängnäs 739, Trosa 209, Vingåker 370, Östergötlands län , Boxholm 525, Finspång 1 055, Kinda 1 129, Linköping 1 427, Mjölby 546, Motala 983, Norrköping 1 495, Söderköping 673, Vadstena 181, Valdemarsvik 733, Ydre 675, Åtvidaberg 686, Ödeshög 430, Jönköpings län , Aneby 517, Eksjö 799, Totalt Total 76 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Befolkning Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kod Rangordning Kommun Landareal 1, Folkmängd Invånare km 2 per km 2. Män Kvinnor Totalt Gislaved 1 137, Gnosjö 420, Habo 328, Jönköping 1 480, Mullsjö 200, Nässjö 930, Sävsjö 679, Tranås 402, Vaggeryd 824, Vetlanda 1 500, Värnamo 1 216, Kronobergs län 8 425, Alvesta 974, Lessebo 412, Ljungby 1 747, Markaryd 517, Tingsryd 1 044, Uppvidinge 1 171, Växjö 1 665, Älmhult 890, Kalmar län , Borgholm 678, Emmaboda 689, Hultsfred 1 121, Högsby 751, Kalmar 956, Mönsterås 599, Mörbylånga 666, Nybro 1 171, Oskarshamn 1 049, Torsås 468, Vimmerby 1 140, Västervik 1 871, Gotlands län 3 134, Gotland 3 134, Blekinge län 2 931, Karlshamn 488, Karlskrona 1 042, Olofström 389, Ronneby 825, Sölvesborg 185, Skåne län , Bjuv 115, Bromölla 162, Burlöv 18, Båstad 209, Eslöv 419, Helsingborg 344, Hässleholm 1 268, Höganäs 150, Hörby 419, Höör 290, Klippan 374, Kristianstad 1 246, Kävlinge 152, Landskrona 140, Lomma 55, Lund 427, Malmö 156, Osby 576, Perstorp 158, Simrishamn 391, Sjöbo 492, Skurup 193, Staffanstorp 106, Svalöv 387, Statistiska centralbyrån 77

20 Befolkning Statistisk årsbok Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kod Rangordning Kommun Landareal 1, Folkmängd Invånare km 2 per km 2. Män Kvinnor Totalt Svedala 218, Tomelilla 395, Trelleborg 339, Vellinge 142, Ystad 350, Åstorp 92, Ängelholm 420, Örkelljunga 319, Östra Göinge 432, Hallands län 5 427, Falkenberg 1 108, Halmstad 1 014, Hylte 946, Kungsbacka 606, Laholm 883, Varberg 868, Västra Götalands län , Ale 316, Alingsås 472, Bengtsfors 882, Bollebygd 263, Borås 909, Dals-Ed 724, Essunga 234, Falköping 1 045, Färgelanda 589, Grästorp 264, Gullspång 312, Göteborg 447, Götene 404, Herrljunga 497, Hjo 297, Härryda 266, Karlsborg 405, Kungälv 362, Lerum 258, Lidköping 695, Lilla Edet 316, Lysekil 208, Mariestad 601, Mark 929, Mellerud 516, Munkedal 634, Mölndal 145, Orust 386, Partille 56, Skara 428, Skövde 673, Sotenäs 138, Stenungsund 251, Strömstad 467, Svenljunga 919, Tanum 917, Tibro 220, Tidaholm 518, Tjörn 167, Tranemo 741, Trollhättan 409, Töreboda 539, Uddevalla 637, Ulricehamn 1 046, Vara 696, Vårgårda 426, Vänersborg 642, Åmål 481, Öckerö 25, Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Befolkning Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kod Rangordning Kommun Landareal 1, Folkmängd Invånare km 2 per km 2. Män Kvinnor Totalt 17 Värmlands län , Arvika 1 649, Eda 820, Filipstad 1 534, Forshaga 348, Grums 386, Hagfors 1 824, Hammarö 59, Karlstad 1 169, Kil 359, Kristinehamn 753, Munkfors 141, Storfors 391, Sunne 1 288, Säffle 1 220, Torsby 4 162, Årjäng 1 409, Örebro län 8 503, Askersund 816, Degerfors 384, Hallsberg 636, Hällefors 985, Karlskoga 468, Kumla 204, Laxå 602, Lekeberg 463, Lindesberg 1 377, Ljusnarsberg 575, Nora 618, Örebro 1 373, Västmanlands län 5 118, Arboga 325, Fagersta 269, Hallstahammar 170, Kungsör 202, Köping 604, Norberg 417, Sala 1 166, Skinnskatteberg 659, Surahammar 343, Västerås 957, Dalarnas län , Avesta 613, Borlänge 583, Falun 2 040, Gagnef 767, Hedemora 835, Leksand 1 221, Ludvika 1 490, Malung-Sälen 4 085, Mora 2 812, Orsa 1 730, Rättvik 1 920, Smedjebacken 947, Säter 570, Vansbro 1 539, Älvdalen 6 871, Gävleborgs län , Bollnäs 1 814, Gävle 1 613, Hofors 409, Hudiksvall 2 488, Ljusdal 5 256, Nordanstig 1 370, Ockelbo 1 065, Ovanåker 1 873, Statistiska centralbyrån 79