På spaning efter en alkoholpolitik som flytt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På spaning efter en alkoholpolitik som flytt?"

Transkript

1 meddelanden På spaning efter en alkoholpolitik som flytt? Nordiskt rusmedelsforskarmöte i Hangö Det var kanske symptomatiskt att Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) förlade sitt senaste rusmedelsforskarmöte till Hangö, på Finlands yttersta sydspets, den augusti Det vilar nämligen en omisskännlig air av förgången storhetstid över den idylliska småstaden. En melankoli som sammanhänger med att staden inte längre är vad den en gång varit: en blomstrande badort, dit noblessen från S:t Petersburg sökte sig för att bada på de långa sandstränderna, dansa på Casino och göra annat som hör kurortslivet till. Melankolin blev inte mindre av att sommarsäsongen redan var förbi, stränderna tomma och vattnet kallt (fast endel deltagare enligt uppgift lär ha kastat sig i det). Men vari låg det symptomatiska? Jo, i att det också över konferensen låg något av förgången storhetstid, som följd av att alkoholpolitiken i Norden inte längre är vad den en gång varit. Temat för mötet var "Rusmedelskonsumtion och -kontroll i ett föränderligt Norden". Antalet papers var stort, vilket oundvikligen gjorde att de mindre parallellsessionerna (som här inte refereras) tematiskt blev splittrade. Som en röd tråd under plenarsessionerna gick däremot frågan om hur föränd ring arna i samhället påverkar förutsättningarna för en samhällelig alkohol- och drogkontroll. Och, som sagt: en tydligt förnimbar känsla av osäkerhet och förvirring över att det fält man tidigare trodde sig behärska nu plötsligt ter sig främmande. Den nya skötsamheten Den första eftermiddagens plenumsession hade rubriken "Modernitet och berusning". Tommi Hoikkala (Finland) presenterade begreppet "livspolitik". Det är ett "suddigt" begrepp som handlar om en medveten och reflekterande inställning i centrala frågor som gäller en själv och ens eget liv i en fragmentariserad och individualiserad värld. Det är alltså inte fråga om konkreta beslut som var och en fattar dagligen (då handlar det om livskon troll) utan om större svar på t.ex. frågan "Hurdant är det goda livet?". Detta är en typ av frågor som vi måste ta ställning till varje gång nya möjligheter yppar sig, vilket kan ske flera gånger i livet. Som exempel på livspolitik nämnde Hoikkala "köttfrågan", som han sade sig diskutera dagligen i köket med sin dotter. Den står för en problematik, där individuella beslut ("jag äter inte kött") kan ha global betydelse (minskad köttproduktion). Philip Lalanders (Sverige) föredrag handlade om alkoholens betydelse i ungdomskulturer, som han uttolkade enligt tre s.k. manus: den moderna skötsamheten, den revolterande hedonismen och den nya skötsamheten, där det tredje manuset kan sägas tillhöra den postmoderna eran. Ungdomar som följer den moderna skötsamhetens manus lever ett skötsamt och kontrollerat liv, där endast midsommarafton och andra liknande högtider ger kulturell legitimitet åt försöken att kasta loss 252

2 och avvika från manus. De som följer den revolterande hedonismens manus vägrar att låta inordna sig i den moderna skötsamheten, och deras manus blir därmed ett motmanus till detta. Till den kategorin hör grupper som punkarna. Den nya skötsamheten tillhör enligt Lalander det medialiserade samhället, där medierna kablar ut modeller för identiteten. Ungdomarna är ständigt sysselsatta med att analysera och granska sig själva. Det viktiga är att vara individuell och att inte bli kategoriserad i någon fålla, eller att bli återkopplad till något gammalt. "För att skydda sig mot kritik om att inte vara individuella utvecklar ungdomarna en skådespelandets konst", sade han, och fortsatte: "De agerar med distans, granskar hela tiden sitt eget beteende och är sin egen publik". I förhållande till alkohol är de återhållsamma och övergår oftast efter ett par drinkar till att dricka vatten, men också här handlar det om ett sätt att understryka sin individualitet. Dessutom kan man inte vara alltför full om man skall klara av skådespelet. Katariina Warpenius (Finland) fokuserade sambandet mellan förändringar i alkoholpolitiken och förändringar i människors livsstil. Hon skisserade upp hur tyngdpunkten har förskjutits från ett tänkande där samhället bär ansvaret till ett annat där invididen själv gör det. Inom alkoholpolitiken har man t.ex. gått från övervakning av köparen (med motbok o.dyl.) till övervakning av tillverkning och försäljning. Där man tidigare ville uppnå normalitet genom att tala för nykterhet och goda seder, främjar man nu ett hälsotänkande. Detta folkhälsotänkande började ta överhanden redan i decennieskiftet På motsvarande sätt har det skett förändringar i den logik och de värderingar som styr människors livsstil. De individuella frihetsgraderna har ökat, samtidigt som inblandningen ut ifrån har blivit alltmer indirekt och expertbetonad. Dags att begrava alkoholfrågan? Om den första dagen hade bestått av tämligen abstrakta och hövliga diskussioner kring temat modernitet och berusning brände det till under den andra förmiddagens plenardiskussion. Redan rubriken för Jürgen Rehms (Tyskland, Canada) föredrag angav tonen, "Draining the ocean to prevent shark attacks", och han lyckades mycket riktigt skapa oro i leden genom att helt frankt ifrågasätta totalkonsumtionsmodellen som argument för alkoholpolitiken, "sådan den har kanoniserats av Bruun och Edwards". Enligt Rehm finns det tre argument som undergrävt det hittills förhärskande paradigmet: 1) att sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador inte är linjärt utan J-format, dvs. att det är hälsosammare att dricka små mängder än att inte dricka alls. Trots den kritik som riktats mot J-kurvan är den, hävdade Rehm, "basically accepted"; 2) att den "järnhårda lagen" om sambandet mellan tillgänglighet, konsumtion och skador inte gäller, eftersom den senaste tidens utveckling påvisat motsatsen: en dramatiskt ökad tillgänglighet har skett samtidigt med en minskad konsumtion; 3) att den sociala förändring en har minskat acceptansen för strävandena att reglera totalkonsumtionen. Vad lära vi härav, och vilka är alternativen?, frågade han sig. Och svarade med att man i fortsättningen kommer att fokusera på specifika skador och problem, typ rattfylleri, som inte kombineras med ett addiktivt beteende. Han nämnde amerikanska MADD som prototypen för morgondagens kampanjer (Mothers Against Drunken Driving) enligt honom det första exemplet på en kampanj som verkligen har fungerat. Under eftermiddagens plenumsession fortsatte diskussionen om de utmaningar alkoholpolitiken står inför, utgående från plenarföredrag av Pekka Sulkunen samt Christoffer Tigerstedt och Caroline Sutton, samtliga verksamma inom det samnordiska SNAPS-projektet (Sammenligninger mellom nordiske alkoholpolitiske systemer, eller Study of Nordic Alcohol Policy System). Pekka Sulkunen (Finland), som leder projektet, redogjorde för dess centrala tankegång- 253

3 ar. SNAPS är ett ambitiöst försök att analysera på vilket sätt alkoholpolitiken i de nordiska länderna varit en integrerad del av välfärdsstaten och dess utveckling, samt de utmaning ar den i dag står inför. Vilka framtidsutsikterna är framgår kanske bäst av den retoriska fråga han avslutningsvis ställde, dvs. har det blivit dags att "begrava alkoholfrågan"? Därefter fortsatte Christoffer Tigerstedt (Finland) och Caroline Sutton (Sverige) med att beskriva alkoholpolitikens modifikationer i Sverige och Finland under efterkrigstiden. De inledde med en diskussion kring det problematiska begreppet "alkoholpolitik", fr.a. mot bakgrunden av att det ute i världen har delvis andra konnotationer än i Norden. Den här skillnaden har nu blivit explicit, i takt med att de nordiska länderna konfronterats med praxis inom EU. Men inte bara EU, för med hänvisning till den kanadensiska kriminologen Mariana Valverde konstaterade CT & CS att alkoholfrågorna i vanliga fall helt har uteslutits från policyarenan och i stället (till skillnad från praxis i Norden) skötts på en mycket låg nivå inom förvaltningen, av personer utan speciell utbildning för ändamålet. Tigerstedt och Sutton underströk att 1970-talet var en viktig brytningspunkt: det var nu man övergick från kontroll av enskilda alkoholister och avvikare till kon troll av risker på aggregerad nivå, med andra ord till totalkonsumtionsmodellens epok. Hur kombinerades då egentligen de två i grunden rätt olika uppfattningarna, dvs. å ena sidan den liberalt inriktade politik som kom till uttryck t.ex. i rapporten Alcohol Control Policies in Public Perspective (Kettil Bruun et al. 1975) och å andra sidan den restriktiva alkoholuppfattning som varit tradition i Norden? CT & CS svarade själva med att detta är exakt den fråga de försöker finna ett svar på. Motstridigheten mellan de två synsätten exemplifierade de genom att hänvisa till Kettil Bruuns egen person: å ena sidan en vän av en restriktiv politik, å andra sidan en sann liberal, genom att motsätta sig individuellt inriktade kontroll åtgärder pga. deras stigmatiserande karaktär. Därtill kom att man i Finland, vis av erfarenheterna efter 1969 års ölreform (som ledde till en dramatisk ökning av alkoholkonsumtionen), insåg att alkoholvanorna är kulturellt djupt rotade. Det här fick t.ex. Bruun att förhålla sig skeptisk till möjligheterna att genom alkoholpolitiska åtgärder påverka dryckesvanorna. Det här bidrog enligt Tigerstedt och Sutton också till att totalkonsumtionsmodellen i Finland aldrig fick samma genomslagskraft som i Sverige. Det var kanske också, tillade de, denna finländska pragmatism som gjorde att Finland i EES- och EU-förhandlingarna intog en attityd som så klart avvek från den i Sverige och Norge. Dricker vi trots allt traditionellt? Den tredje dagen inleddes med plenarföredrag kring temat traditionellt och modernt drickande. Pia Mäkelä (Finland) inledde med att referera preliminära resultat från en analys av de jämförande studier som gjorts om dryckesvanorna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Det framkom på ett intressant sätt hur svåra mätproblemen är, och hur olika man t.o.m. i de olika nordiska länderna förhåller sig till sådant som berusning. Det visade sig t.ex., föga överraskande, att man i Finland och Danmark tycks ha rätt olika uppfattning om vad det innebär att vara full; medan Finland är i topp på frågan "hur ofta har du varit full?" är Danmark i topp när frågan lyder "hur ofta har du druckit mer än 6 glas eller mer?". Denna olikhet avspeglar rimligtvis det skimmer som i Finland ännu vilar över berus ning en; danskar är uppenbarligen oftare berusade, medan finnarna oftare känner sig fulla. En annan intressant fråga som ventilerades i den efterföljande diskussionen var hur man skall tolka utvecklingen i opinionerna angående vin i matbutikerna. Andelen som vill köpa sitt vin också i kvartersbutiken har ju ökat påfallande, och intressant nog främst i Finland trots att finländarna inte dricker vin, framför allt inte männen! Paradoxen får antagligen sin förklaring i att vinet blivit en så 254

4 stark symbol för europeiseringen, inte minst i det finländska debattklimatet. Därefter redogjorde Jussi Simpura (Finland) för de förändringar man kan iaktta i de finska dryckesvanorna eller kanske snarare: bristen på förändringar. Dryckesvanorna har nämligen visat sig vara oerhört tröga. I själva verket har ungdomarna de mest traditionella dryckesvanorna, medan "europeiseringen" (mindre mängder, men oftare) främst kan iakttas bland de äldre åldersgrupperna. Det här mönst ret är såpass tydligt att Simpura själv föreföll osäker på om motsatsparet traditionellt/modernt överhuvudtaget är fruktbart i analyser av drickandet. Kanske det snarast återspeglar den självbild man i Finland haft inte bara i alkoholfrågor utan också mer allmänt, i relation till det övriga Europa? Dessa frågor blev på ett intressant sätt belysta av Sturla Nordlund (Norge), i hans kommentar till Simpuras föredrag. "Har vin någonsin varit modernt?", frågade han, med tydlig ironi; "vinet är ju den kanske mest traditionella formen av alkohol vi känner". Hela den betydelse begreppen modernitet och modernisering fått i Finland föreföll enligt honom att vara ett typiskt finskt fenomen: "Klaus Mäkelä har frågat sig hur ett land som har moderniserats så snabbt som Finland har så arkaiska dryckesvanor? Svaret är att det fortfarande bor mest finnar i landet. Det mest dramatiska resultatet är ju att finnar dricker så mycket mjölk till maten (c. 50 %)! Och eftersom kvinnorna alltid dricker mindre än män blir de alltså per definition mera moderna." Problematiskt är också, avslutade Nordlund, att sätta ett likhetstecken mellan modernisering och civilisering: "som om världen nödvändigtvis skulle gå framåt men ingenting tyder ju på det!". Är könet inte längre en förklarande variabel? Genus och drickande var temat för Karin Helmerson Bergmarks (Sverige) föredrag. Hon konstaterade, utgående från ett svenskt datamaterial, att det skett en klar förändring såtillvida att könet, eller genus, inte längre är någon tydlig förklarande variabel; dagens unga kvinnor dricker som män, men mindre (ungefär hälften). Ett undantag är tonårsflickorna, som dricker mer än pojkarna. Däremot finns det en skillnad i sättet att dricka: kvinnor dricker nämligen fortfarande mera relationsinriktat. Utgående från sitt material delade hon in kvinnorna i olika extremgrupper: de oroliga, de bråkiga, de som får baksmälla, de positiva och de nyktra. Av dessa fäste hon sig speciellt vid den sistnämnda. Den är heterogen, och består av både äldre och yngre kvinnor. Det här skiljer sig från det vi hittills vant oss vid, eftersom kategorin nyktra kvinnor främst funnits bland äldre kvinnor på landsbygden. Det finns nu en växande grupp unga kvinnor i städerna som är medvetet nyktra, även om det ännu i absoluta tal rör sig om rätt få personer. Men som tendens är det onekligen intressant. Mot en ökad kontroll på lokalplanet? Konferensen avslutades med att Hildigunnur Ólafsdottir (Island), Robin Room (Canada), Pekka Sulkunen och Trygve Ugland (Norge) under ledning av Christoffer Tigerstedt förde en rundabordsdiskussion kring den framtida alkohol- och narkotikapolitikens förutsättningar och möjligheter, både nationellt och internationellt. Trygve Ugland frågade sig bl.a. varför EU varit så aktiv inom narkotikapolitiken, men passiv i alkoholfrågan. Han konstaterade också att de olika EU-länderna i alkoholfrågor skiljer sig mycket från varandra, både ifråga om administrativa attityder och rutiner, medan skillnaderna i narkotikapolitiken är avsevärt mindre. Robin Room tyckte sig se tecken på att en ny form av kontroll är under uppsegling på alkoholfronten, men nu på lokal nivå. Han nämnde som exempel ett färskt fall från Chicago, där en pub blev tvun g en att stänga pga ett lokalt medborgarinitiativ. Det här kan antagligen, sade han, tolkas som ett tecken på att liberaliseringsepoken gett upphov till en mottendens. Pekka Sulkunen var inne på 255

5 samma linje, genom att påpeka att cirkeln sluter sig ifråga om sättet att reglera människors livsstil: efter välfärdsstaten med dess modernitetsideologi återgår man i det postmoderna samhället i viss mån till förmoderna uppfattningar, ifråga om både mål och metoder. Värden som det lokala, det partikularistiska, det emotionella och det rituella får igen ökad betydelse, på bekostnad av det nationella, det universalistiska, det rationella och det organiserade. Ifråga om relationen mellan alkohol och droger fruktade Sulkunen att alkoholfrågan helt kommer att absorberas av narkotikafrågan, ifall man på policynivån börjar jämställa dem. Dags alltså (som han konstaterade i sitt plenarföredrag) att begrava alkoholfrågan? * Begrava eller inte, den frågan blev aldrig besvarad. Däremot är, som sagt, badortstraditionen i Hangö begravd sedan länge. Eller kanske inte: i Staffan Bruuns bok Rubelcasinot, som utkom 1996, återuppstår Hangö som badort, men i en något förändrad skepnad. Också denna gång är det rika ryssar som invaderar staden, men nu i form av en rysk maffia som förvandlat staden till ett skatteparadis med knark och casinospel som centrala ingredienser. Ett lästips, alltså, för den som vill återuppliva stämningar från Hangö. Att författaren är son till Kettil Bruun är i och för sig fullständigt irrelevant i sammanhanget men kanske ändå av intresse. Thomas Rosenberg Bidrag i detta nummer av Cameron, Douglas, Senior lecturer in substance misuse, Dept. of psychiatry, University of Leicester, P.O. Box 65, Leicester LEZ 7LX, UK Heinonen, Jarmo, pol.mag., överinspektör, Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, PB 210, FIN Helsingfors, e-post: jarmo.heinonen@sttv.fi Kajalo, Sami, ekon.lic., assistent i ekonomisk sociologi, Finska Handelshögskolan, PB 1210, FIN Helsingfors Kurube, Noriko, fil.dr, forskare, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, S Stockholm, e-post: noriko@socarb.su.se Kurzer, Paulette, Associate Professor, Dept. of Political Science, The University of Arizona, Social Sciences, 315 Tuscon, Arizona 85721, USA, kurzer@arizona.edu Leppänen, Kalervo, pol.mag., specialforskare, Enheten för alkoholpolitisk forskning, Stakes, Box 220, FIN Helsingfors Niilola, Kari, ekon.mag., forskare, Företagsekonomiska forskningsinstitutet, Sanduddsgatan 2, FIN Helsingfors Nordlund, Sturla, instituttsjef, SIFA, Dannevigsveien 10, N-0463 Oslo, e-post: sturla.nordlund@sifa.no Rauhanen, Timo, pol.mag., specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral, Tavastvägen 3, FIN Helsingfors Salomaa, Jukka, pol.mag., forskare, Socialpolitiska institutionen, Helsingfors universitet, PB 54, FIN Helsingfors Stenius, Kerstin, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, S Stockholm Voipio, Iikko B., pol.lic., forskningsdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral, Tavastvägen 3, FIN Helsingfors Österberg, Esa, pol.mag., specialforskare, Enheten för alkoholpolitisk forskning, Stakes, Box 220, FIN Helsingfors, e-post: esa. osterberg@stakes.fi 256

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised

Läs mer

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? Innehåll 1. Förord 2. Alkoholindex, sammanfattning 3. Koppling mellan attityd, konsumtion och dryckeskultur 5.

Läs mer

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor ELINA HAAVIO-MANNILA ÖVERSIKT Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor Under en sabbatsledighet från Helsingfors universitet tillbringade jag tre månader, september-november 1991, vid Canfau, Center

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.

Läs mer

Gårdsförsäljning Vinklubbar Ungdomsförbunden

Gårdsförsäljning Vinklubbar Ungdomsförbunden Tis dag 2 3 oktobe r klockan 19 :0 0 I s påkulan: Alk oh olförsäljn in gen 20 2 2, finn s alk oh olm on opol k var s om idag? Faktorer som bevarar Både och Faktorers om hotar Svensk tradition Sortiment

Läs mer

Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med?

Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? Iq Rapport 2010:1 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? En smartare syn på alkohol För den som vill arbeta med

Läs mer

Brott och kontinuitet

Brott och kontinuitet RECENSIONER Brott och kontinuitet Pekka Sulkunen & Caroline Sutton & Christoffer Tigerstedt & Katariina Warpenius (Eds.): Broken Spirits. Power and Ideas in Nordic Alcohol Control. NAD Publication No.

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:

Läs mer

MINSKA SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA ALKO- VÅLDET!

MINSKA SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA ALKO- VÅLDET! SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA En rapport FRÅN IOGT-NTO MINSKA ALKO- VÅLDET! Det ska vara kul att gå ut. Man ska inte behöva känna obehag ute på krogen eller på stan. Överservering, slapp

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

där importen står för en tredjedel av konsumtionen. Mest alkohol dricks det i Stockholms län (10 liter/inv.) och minst i Norrland (7,5 liter/inv.

där importen står för en tredjedel av konsumtionen. Mest alkohol dricks det i Stockholms län (10 liter/inv.) och minst i Norrland (7,5 liter/inv. . Av Länsnykterhetskonsulent Lars Newman I februari presenterade Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms Universitet, ny statistik angående alkoholkonsumtionen i

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 19:1 18 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 18 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande till

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 2019:1 2018 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 2018 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

H2O Nordic. Nordiskt forskarsamarbete om alkoholskador på andra. Drogförebyggande dagarna, Vasa Nina Karlsson

H2O Nordic. Nordiskt forskarsamarbete om alkoholskador på andra. Drogförebyggande dagarna, Vasa Nina Karlsson H2O Nordic Nordiskt forskarsamarbete om alkoholskador på andra Drogförebyggande dagarna, Vasa 5-6.4.2016 Nina Karlsson 21-04-2016 Nordens Välfärdscenter 1 Forskarnätverket H2O Nordic Koordineras av Nordens

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Genetisk riskbedömning

Genetisk riskbedömning Kommentarer MARIA ABRAHAMSON KERSTIN STENIUS Genetisk Nytt inslag i svensk alkoholskadeprevention Bakgrund En rad samverkande faktorer har bidragit till att försvaga de nordiska ländernas tidigare effektiva

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet å å ä Förebygg.Nu 2015 Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet KSAN:s verksamhet Informationsmaterial/Kampanjer Konferenser/Seminarier Projekt Utbildning Följa och stödja forskning Samarbete med

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER]

motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 2 AB VISBYSYSTEMET Motbok N:r E 60

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH STUDIEPLAN FÖR Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 STUDIECIRKEL SOM ARBETSFORM Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning 2014 2015 Antagen vid kongressen i Borås 2013 Inledning IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass för hela vår organisation och vad vi gör. Genom

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, 2014. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, 2014. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 3, 214 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 3, 214 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

Alkoholpolicy framtagen för Kristianstads Nation

Alkoholpolicy framtagen för Kristianstads Nation Alkoholpolicy framtagen för Kristianstads Nation (Antagen av Nationsmötet 040323) Mål: Att all försäljning av alkohol vid nationen ska ske enligt de bestämmelser som anges i alkohollagstiftningen att verka

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in

Läs mer

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk 7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Tema Alkohol och våld 2018

Tema Alkohol och våld 2018 Tema Alkohol och våld 2018 Agenda alkohol och våld Varför alkohol och våld? Tematisk ram och koncept för valåret 2018 På gång Vi spelar roll! IOGT-NTO och syskonförbund är de enda som tar ansvar för hela

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Att förebygga användning av rusmedel

Att förebygga användning av rusmedel Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa

Läs mer