På spaning efter en alkoholpolitik som flytt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På spaning efter en alkoholpolitik som flytt?"

Transkript

1 meddelanden På spaning efter en alkoholpolitik som flytt? Nordiskt rusmedelsforskarmöte i Hangö Det var kanske symptomatiskt att Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) förlade sitt senaste rusmedelsforskarmöte till Hangö, på Finlands yttersta sydspets, den augusti Det vilar nämligen en omisskännlig air av förgången storhetstid över den idylliska småstaden. En melankoli som sammanhänger med att staden inte längre är vad den en gång varit: en blomstrande badort, dit noblessen från S:t Petersburg sökte sig för att bada på de långa sandstränderna, dansa på Casino och göra annat som hör kurortslivet till. Melankolin blev inte mindre av att sommarsäsongen redan var förbi, stränderna tomma och vattnet kallt (fast endel deltagare enligt uppgift lär ha kastat sig i det). Men vari låg det symptomatiska? Jo, i att det också över konferensen låg något av förgången storhetstid, som följd av att alkoholpolitiken i Norden inte längre är vad den en gång varit. Temat för mötet var "Rusmedelskonsumtion och -kontroll i ett föränderligt Norden". Antalet papers var stort, vilket oundvikligen gjorde att de mindre parallellsessionerna (som här inte refereras) tematiskt blev splittrade. Som en röd tråd under plenarsessionerna gick däremot frågan om hur föränd ring arna i samhället påverkar förutsättningarna för en samhällelig alkohol- och drogkontroll. Och, som sagt: en tydligt förnimbar känsla av osäkerhet och förvirring över att det fält man tidigare trodde sig behärska nu plötsligt ter sig främmande. Den nya skötsamheten Den första eftermiddagens plenumsession hade rubriken "Modernitet och berusning". Tommi Hoikkala (Finland) presenterade begreppet "livspolitik". Det är ett "suddigt" begrepp som handlar om en medveten och reflekterande inställning i centrala frågor som gäller en själv och ens eget liv i en fragmentariserad och individualiserad värld. Det är alltså inte fråga om konkreta beslut som var och en fattar dagligen (då handlar det om livskon troll) utan om större svar på t.ex. frågan "Hurdant är det goda livet?". Detta är en typ av frågor som vi måste ta ställning till varje gång nya möjligheter yppar sig, vilket kan ske flera gånger i livet. Som exempel på livspolitik nämnde Hoikkala "köttfrågan", som han sade sig diskutera dagligen i köket med sin dotter. Den står för en problematik, där individuella beslut ("jag äter inte kött") kan ha global betydelse (minskad köttproduktion). Philip Lalanders (Sverige) föredrag handlade om alkoholens betydelse i ungdomskulturer, som han uttolkade enligt tre s.k. manus: den moderna skötsamheten, den revolterande hedonismen och den nya skötsamheten, där det tredje manuset kan sägas tillhöra den postmoderna eran. Ungdomar som följer den moderna skötsamhetens manus lever ett skötsamt och kontrollerat liv, där endast midsommarafton och andra liknande högtider ger kulturell legitimitet åt försöken att kasta loss 252

2 och avvika från manus. De som följer den revolterande hedonismens manus vägrar att låta inordna sig i den moderna skötsamheten, och deras manus blir därmed ett motmanus till detta. Till den kategorin hör grupper som punkarna. Den nya skötsamheten tillhör enligt Lalander det medialiserade samhället, där medierna kablar ut modeller för identiteten. Ungdomarna är ständigt sysselsatta med att analysera och granska sig själva. Det viktiga är att vara individuell och att inte bli kategoriserad i någon fålla, eller att bli återkopplad till något gammalt. "För att skydda sig mot kritik om att inte vara individuella utvecklar ungdomarna en skådespelandets konst", sade han, och fortsatte: "De agerar med distans, granskar hela tiden sitt eget beteende och är sin egen publik". I förhållande till alkohol är de återhållsamma och övergår oftast efter ett par drinkar till att dricka vatten, men också här handlar det om ett sätt att understryka sin individualitet. Dessutom kan man inte vara alltför full om man skall klara av skådespelet. Katariina Warpenius (Finland) fokuserade sambandet mellan förändringar i alkoholpolitiken och förändringar i människors livsstil. Hon skisserade upp hur tyngdpunkten har förskjutits från ett tänkande där samhället bär ansvaret till ett annat där invididen själv gör det. Inom alkoholpolitiken har man t.ex. gått från övervakning av köparen (med motbok o.dyl.) till övervakning av tillverkning och försäljning. Där man tidigare ville uppnå normalitet genom att tala för nykterhet och goda seder, främjar man nu ett hälsotänkande. Detta folkhälsotänkande började ta överhanden redan i decennieskiftet På motsvarande sätt har det skett förändringar i den logik och de värderingar som styr människors livsstil. De individuella frihetsgraderna har ökat, samtidigt som inblandningen ut ifrån har blivit alltmer indirekt och expertbetonad. Dags att begrava alkoholfrågan? Om den första dagen hade bestått av tämligen abstrakta och hövliga diskussioner kring temat modernitet och berusning brände det till under den andra förmiddagens plenardiskussion. Redan rubriken för Jürgen Rehms (Tyskland, Canada) föredrag angav tonen, "Draining the ocean to prevent shark attacks", och han lyckades mycket riktigt skapa oro i leden genom att helt frankt ifrågasätta totalkonsumtionsmodellen som argument för alkoholpolitiken, "sådan den har kanoniserats av Bruun och Edwards". Enligt Rehm finns det tre argument som undergrävt det hittills förhärskande paradigmet: 1) att sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador inte är linjärt utan J-format, dvs. att det är hälsosammare att dricka små mängder än att inte dricka alls. Trots den kritik som riktats mot J-kurvan är den, hävdade Rehm, "basically accepted"; 2) att den "järnhårda lagen" om sambandet mellan tillgänglighet, konsumtion och skador inte gäller, eftersom den senaste tidens utveckling påvisat motsatsen: en dramatiskt ökad tillgänglighet har skett samtidigt med en minskad konsumtion; 3) att den sociala förändring en har minskat acceptansen för strävandena att reglera totalkonsumtionen. Vad lära vi härav, och vilka är alternativen?, frågade han sig. Och svarade med att man i fortsättningen kommer att fokusera på specifika skador och problem, typ rattfylleri, som inte kombineras med ett addiktivt beteende. Han nämnde amerikanska MADD som prototypen för morgondagens kampanjer (Mothers Against Drunken Driving) enligt honom det första exemplet på en kampanj som verkligen har fungerat. Under eftermiddagens plenumsession fortsatte diskussionen om de utmaningar alkoholpolitiken står inför, utgående från plenarföredrag av Pekka Sulkunen samt Christoffer Tigerstedt och Caroline Sutton, samtliga verksamma inom det samnordiska SNAPS-projektet (Sammenligninger mellom nordiske alkoholpolitiske systemer, eller Study of Nordic Alcohol Policy System). Pekka Sulkunen (Finland), som leder projektet, redogjorde för dess centrala tankegång- 253

3 ar. SNAPS är ett ambitiöst försök att analysera på vilket sätt alkoholpolitiken i de nordiska länderna varit en integrerad del av välfärdsstaten och dess utveckling, samt de utmaning ar den i dag står inför. Vilka framtidsutsikterna är framgår kanske bäst av den retoriska fråga han avslutningsvis ställde, dvs. har det blivit dags att "begrava alkoholfrågan"? Därefter fortsatte Christoffer Tigerstedt (Finland) och Caroline Sutton (Sverige) med att beskriva alkoholpolitikens modifikationer i Sverige och Finland under efterkrigstiden. De inledde med en diskussion kring det problematiska begreppet "alkoholpolitik", fr.a. mot bakgrunden av att det ute i världen har delvis andra konnotationer än i Norden. Den här skillnaden har nu blivit explicit, i takt med att de nordiska länderna konfronterats med praxis inom EU. Men inte bara EU, för med hänvisning till den kanadensiska kriminologen Mariana Valverde konstaterade CT & CS att alkoholfrågorna i vanliga fall helt har uteslutits från policyarenan och i stället (till skillnad från praxis i Norden) skötts på en mycket låg nivå inom förvaltningen, av personer utan speciell utbildning för ändamålet. Tigerstedt och Sutton underströk att 1970-talet var en viktig brytningspunkt: det var nu man övergick från kontroll av enskilda alkoholister och avvikare till kon troll av risker på aggregerad nivå, med andra ord till totalkonsumtionsmodellens epok. Hur kombinerades då egentligen de två i grunden rätt olika uppfattningarna, dvs. å ena sidan den liberalt inriktade politik som kom till uttryck t.ex. i rapporten Alcohol Control Policies in Public Perspective (Kettil Bruun et al. 1975) och å andra sidan den restriktiva alkoholuppfattning som varit tradition i Norden? CT & CS svarade själva med att detta är exakt den fråga de försöker finna ett svar på. Motstridigheten mellan de två synsätten exemplifierade de genom att hänvisa till Kettil Bruuns egen person: å ena sidan en vän av en restriktiv politik, å andra sidan en sann liberal, genom att motsätta sig individuellt inriktade kontroll åtgärder pga. deras stigmatiserande karaktär. Därtill kom att man i Finland, vis av erfarenheterna efter 1969 års ölreform (som ledde till en dramatisk ökning av alkoholkonsumtionen), insåg att alkoholvanorna är kulturellt djupt rotade. Det här fick t.ex. Bruun att förhålla sig skeptisk till möjligheterna att genom alkoholpolitiska åtgärder påverka dryckesvanorna. Det här bidrog enligt Tigerstedt och Sutton också till att totalkonsumtionsmodellen i Finland aldrig fick samma genomslagskraft som i Sverige. Det var kanske också, tillade de, denna finländska pragmatism som gjorde att Finland i EES- och EU-förhandlingarna intog en attityd som så klart avvek från den i Sverige och Norge. Dricker vi trots allt traditionellt? Den tredje dagen inleddes med plenarföredrag kring temat traditionellt och modernt drickande. Pia Mäkelä (Finland) inledde med att referera preliminära resultat från en analys av de jämförande studier som gjorts om dryckesvanorna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Det framkom på ett intressant sätt hur svåra mätproblemen är, och hur olika man t.o.m. i de olika nordiska länderna förhåller sig till sådant som berusning. Det visade sig t.ex., föga överraskande, att man i Finland och Danmark tycks ha rätt olika uppfattning om vad det innebär att vara full; medan Finland är i topp på frågan "hur ofta har du varit full?" är Danmark i topp när frågan lyder "hur ofta har du druckit mer än 6 glas eller mer?". Denna olikhet avspeglar rimligtvis det skimmer som i Finland ännu vilar över berus ning en; danskar är uppenbarligen oftare berusade, medan finnarna oftare känner sig fulla. En annan intressant fråga som ventilerades i den efterföljande diskussionen var hur man skall tolka utvecklingen i opinionerna angående vin i matbutikerna. Andelen som vill köpa sitt vin också i kvartersbutiken har ju ökat påfallande, och intressant nog främst i Finland trots att finländarna inte dricker vin, framför allt inte männen! Paradoxen får antagligen sin förklaring i att vinet blivit en så 254

4 stark symbol för europeiseringen, inte minst i det finländska debattklimatet. Därefter redogjorde Jussi Simpura (Finland) för de förändringar man kan iaktta i de finska dryckesvanorna eller kanske snarare: bristen på förändringar. Dryckesvanorna har nämligen visat sig vara oerhört tröga. I själva verket har ungdomarna de mest traditionella dryckesvanorna, medan "europeiseringen" (mindre mängder, men oftare) främst kan iakttas bland de äldre åldersgrupperna. Det här mönst ret är såpass tydligt att Simpura själv föreföll osäker på om motsatsparet traditionellt/modernt överhuvudtaget är fruktbart i analyser av drickandet. Kanske det snarast återspeglar den självbild man i Finland haft inte bara i alkoholfrågor utan också mer allmänt, i relation till det övriga Europa? Dessa frågor blev på ett intressant sätt belysta av Sturla Nordlund (Norge), i hans kommentar till Simpuras föredrag. "Har vin någonsin varit modernt?", frågade han, med tydlig ironi; "vinet är ju den kanske mest traditionella formen av alkohol vi känner". Hela den betydelse begreppen modernitet och modernisering fått i Finland föreföll enligt honom att vara ett typiskt finskt fenomen: "Klaus Mäkelä har frågat sig hur ett land som har moderniserats så snabbt som Finland har så arkaiska dryckesvanor? Svaret är att det fortfarande bor mest finnar i landet. Det mest dramatiska resultatet är ju att finnar dricker så mycket mjölk till maten (c. 50 %)! Och eftersom kvinnorna alltid dricker mindre än män blir de alltså per definition mera moderna." Problematiskt är också, avslutade Nordlund, att sätta ett likhetstecken mellan modernisering och civilisering: "som om världen nödvändigtvis skulle gå framåt men ingenting tyder ju på det!". Är könet inte längre en förklarande variabel? Genus och drickande var temat för Karin Helmerson Bergmarks (Sverige) föredrag. Hon konstaterade, utgående från ett svenskt datamaterial, att det skett en klar förändring såtillvida att könet, eller genus, inte längre är någon tydlig förklarande variabel; dagens unga kvinnor dricker som män, men mindre (ungefär hälften). Ett undantag är tonårsflickorna, som dricker mer än pojkarna. Däremot finns det en skillnad i sättet att dricka: kvinnor dricker nämligen fortfarande mera relationsinriktat. Utgående från sitt material delade hon in kvinnorna i olika extremgrupper: de oroliga, de bråkiga, de som får baksmälla, de positiva och de nyktra. Av dessa fäste hon sig speciellt vid den sistnämnda. Den är heterogen, och består av både äldre och yngre kvinnor. Det här skiljer sig från det vi hittills vant oss vid, eftersom kategorin nyktra kvinnor främst funnits bland äldre kvinnor på landsbygden. Det finns nu en växande grupp unga kvinnor i städerna som är medvetet nyktra, även om det ännu i absoluta tal rör sig om rätt få personer. Men som tendens är det onekligen intressant. Mot en ökad kontroll på lokalplanet? Konferensen avslutades med att Hildigunnur Ólafsdottir (Island), Robin Room (Canada), Pekka Sulkunen och Trygve Ugland (Norge) under ledning av Christoffer Tigerstedt förde en rundabordsdiskussion kring den framtida alkohol- och narkotikapolitikens förutsättningar och möjligheter, både nationellt och internationellt. Trygve Ugland frågade sig bl.a. varför EU varit så aktiv inom narkotikapolitiken, men passiv i alkoholfrågan. Han konstaterade också att de olika EU-länderna i alkoholfrågor skiljer sig mycket från varandra, både ifråga om administrativa attityder och rutiner, medan skillnaderna i narkotikapolitiken är avsevärt mindre. Robin Room tyckte sig se tecken på att en ny form av kontroll är under uppsegling på alkoholfronten, men nu på lokal nivå. Han nämnde som exempel ett färskt fall från Chicago, där en pub blev tvun g en att stänga pga ett lokalt medborgarinitiativ. Det här kan antagligen, sade han, tolkas som ett tecken på att liberaliseringsepoken gett upphov till en mottendens. Pekka Sulkunen var inne på 255

5 samma linje, genom att påpeka att cirkeln sluter sig ifråga om sättet att reglera människors livsstil: efter välfärdsstaten med dess modernitetsideologi återgår man i det postmoderna samhället i viss mån till förmoderna uppfattningar, ifråga om både mål och metoder. Värden som det lokala, det partikularistiska, det emotionella och det rituella får igen ökad betydelse, på bekostnad av det nationella, det universalistiska, det rationella och det organiserade. Ifråga om relationen mellan alkohol och droger fruktade Sulkunen att alkoholfrågan helt kommer att absorberas av narkotikafrågan, ifall man på policynivån börjar jämställa dem. Dags alltså (som han konstaterade i sitt plenarföredrag) att begrava alkoholfrågan? * Begrava eller inte, den frågan blev aldrig besvarad. Däremot är, som sagt, badortstraditionen i Hangö begravd sedan länge. Eller kanske inte: i Staffan Bruuns bok Rubelcasinot, som utkom 1996, återuppstår Hangö som badort, men i en något förändrad skepnad. Också denna gång är det rika ryssar som invaderar staden, men nu i form av en rysk maffia som förvandlat staden till ett skatteparadis med knark och casinospel som centrala ingredienser. Ett lästips, alltså, för den som vill återuppliva stämningar från Hangö. Att författaren är son till Kettil Bruun är i och för sig fullständigt irrelevant i sammanhanget men kanske ändå av intresse. Thomas Rosenberg Bidrag i detta nummer av Cameron, Douglas, Senior lecturer in substance misuse, Dept. of psychiatry, University of Leicester, P.O. Box 65, Leicester LEZ 7LX, UK Heinonen, Jarmo, pol.mag., överinspektör, Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, PB 210, FIN Helsingfors, e-post: Kajalo, Sami, ekon.lic., assistent i ekonomisk sociologi, Finska Handelshögskolan, PB 1210, FIN Helsingfors Kurube, Noriko, fil.dr, forskare, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, S Stockholm, e-post: Kurzer, Paulette, Associate Professor, Dept. of Political Science, The University of Arizona, Social Sciences, 315 Tuscon, Arizona 85721, USA, Leppänen, Kalervo, pol.mag., specialforskare, Enheten för alkoholpolitisk forskning, Stakes, Box 220, FIN Helsingfors Niilola, Kari, ekon.mag., forskare, Företagsekonomiska forskningsinstitutet, Sanduddsgatan 2, FIN Helsingfors Nordlund, Sturla, instituttsjef, SIFA, Dannevigsveien 10, N-0463 Oslo, e-post: Rauhanen, Timo, pol.mag., specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral, Tavastvägen 3, FIN Helsingfors Salomaa, Jukka, pol.mag., forskare, Socialpolitiska institutionen, Helsingfors universitet, PB 54, FIN Helsingfors Stenius, Kerstin, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, S Stockholm Voipio, Iikko B., pol.lic., forskningsdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral, Tavastvägen 3, FIN Helsingfors Österberg, Esa, pol.mag., specialforskare, Enheten för alkoholpolitisk forskning, Stakes, Box 220, FIN Helsingfors, e-post: esa. 256

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

NAD-NYTT NAD. Det nordiska samarbetet inom och utom NAD

NAD-NYTT NAD. Det nordiska samarbetet inom och utom NAD NAD NAD-NYTT Det nordiska samarbetet inom och utom NAD Inom detta år skall Nordiska ministerrådet utarbeta ett nytt samarbetsprogram för socialoch hälsovårdsområdet för åren 2001-2005. Största delen av

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

drogprevention i Finland

drogprevention i Finland Social- och hälsovårdsmyndigheternas syn på alkoholoch drogprevention i Finland Thomas Karlsson, Kari Paaso och Pekka Hakkarainen Sedan Finland blev medlem i EU i mitten av 1990-talet har den nationella

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Alkoholkonsumtion vanor och volym Alkoholkonsumtion vanor och volym Sören Holmberg och Lennart Weibull Å r 1955 försvann motboken. Den hade införts 1917 i syfte att minska svenska folkets alkoholkonsumtion

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland CSN PROTOKOLL 1 Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland Deltagare: Georg Danvøgg Peter Nielsen Mia Wallin Stig Garsdal Ole Holm-Møller Danmark Tanja Blomqvist Anne Neimala Jukka Laukkanen

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift

Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Innehåll år 2002, Vol. 19 Nummer 1 Pressen, opinionen och alkoholpolitiken... 3 Jukka Törrönen Alkoholpolitisk positionering inom pressen åren 1993 2000... 5 Kalle

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ragnar Hauges långa perspektiv

Ragnar Hauges långa perspektiv Intervjuer ASTRID SKRETTING KERSTIN STENIUS Ragnar Hauges Den unge juristen Ragnar Hauge knöts egentligen till Statens Institutt for Alkoholforskning (SIFA) i Oslo första gången redan för över 35 år sedan.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

MINSKA SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA ALKO- VÅLDET!

MINSKA SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA ALKO- VÅLDET! SERVERINGSTILLSTÅNDEN OCH ALKOHOLHANDLÄGGARNA En rapport FRÅN IOGT-NTO MINSKA ALKO- VÅLDET! Det ska vara kul att gå ut. Man ska inte behöva känna obehag ute på krogen eller på stan. Överservering, slapp

Läs mer

Anvisning 5/2012 1 (5)

Anvisning 5/2012 1 (5) Anvisning 5/2012 1 (5) Användning av ishockey som tema i reklam för alkoholdrycker Bestämmelser Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral STTV utfärdade den 1 september 1999 en anvisning om alkoholreklam

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

NAT 1/05. Innehåll. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Ledare 3 IN ENGLISH. Artiklar. Översikt. Sprutrumsfrågan i Norden. Recensioner.

NAT 1/05. Innehåll. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Ledare 3 IN ENGLISH. Artiklar. Översikt. Sprutrumsfrågan i Norden. Recensioner. NAT 1/05 Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Innehåll IN ENGLISH Martti Lehti & Janne Kivivuori Alcohol-related violence as an explanation for the difference between homicide rates in Finland and the

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Alkoholpolicy framtagen för Kristianstads Nation

Alkoholpolicy framtagen för Kristianstads Nation Alkoholpolicy framtagen för Kristianstads Nation (Antagen av Nationsmötet 040323) Mål: Att all försäljning av alkohol vid nationen ska ske enligt de bestämmelser som anges i alkohollagstiftningen att verka

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk Innehåll I barnens närvaro 3 Tio knepiga frågor och några saker att fundera på Hur ofta dricker du alkohol? 4 Vad är måttligt? 5 Får man dricka sig berusad?

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare!

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare! PRIME For Life - Nyhetsbrev Hej alla instruktörer och programledare! Fortbildningen Tiden går och snart är det två månader sedan vi genomförde vår fortbildning i Norrköping tillsammans med Kriminalvården.

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T D E B A T T Ar det nyttigt, ja rentav halsosamt, att dricka alkohol? For den som kop er alkohol ter sig frågan om dess nyttighet fånig, ja rentav sårande. Ungefar lika fånigt som det vore att fråga den

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Stark tro på uppgång i Norge

Stark tro på uppgång i Norge SOMMAR 2015 Stark tro på uppgång i Norge Räntan och media påverkar mest Stabil utveckling på fritidshusmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2015 Ökat

Läs mer

Alkoholpolitiken i de nordiska länderna har under hela

Alkoholpolitiken i de nordiska länderna har under hela Debatt JOHAN SANDELIN Många frågor angående alkoholskattesänkningarna i Finland Alkoholpolitiken i de nordiska länderna har under hela efterkrigstiden varit en integrerad del av välfärdspolitiken och klassats

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen

NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen NAD NAD-nytt Könsperspektivet i drogforskningen Bruket av narkotika har blivit en del av rusmedelskulturen även i de nordiska länderna. Trots detta uppfattas narkotikabruket ofta som ett separat fenomen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1. 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1. 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1 5380/11.03.02/2013 Stadsstyrelsen 40 10.2.2014 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras Beredning och upplysningar: Petri

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer