Trendanalys av näringslivet i Umeåregionen Stockholm Sweco Eurofutures AB Sweco

Transkript

1 Trendanalys av näringslivet i Umeåregionen Stockholm Sweco Eurofutures AB Maria Gårdlund Micael Sandberg Stefan Wing Helena Lund 1 (59) Sweco Vasagatan 36 Box 415, Stockholm Telefon Telefax Sweco Eurofutures AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Maria Gårdlund

2 ra04s se 2 (59)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 METOD 5 EN TILLVÄXTMOTOR I SVERIGE 7 UMEÅS FRAMTIDA TILLVÄXT 9 UTMANINGAR PÅ VÄGEN 11 KÄRNA OCH OMLAND 144 EN STARK FÖRSKJUTNING UPPÅT I KUNSKAPSNIVÅ PÅ ARBETSMARKNADEN 16 UTVECKLINGEN INOM S NÄRINGSLIV 18 FÖRETAGSTJÄNSTER 22 INDUSTRIELL VERKSAMHET 24 DETALJHANDEL 27 PARTIHANDEL 29 TRANSPORTSEKTORN 30 BESÖKSNÄRING 33 KREATIVA NÄRINGAR 35 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 37 VÅRD OCH OMSORG 39 UTBILDNING 40 FOU-INSTITUTIONER 42 OFFENTLIG FÖRVALTNING 43 PERSONLIGA TJÄNSTER BYGGSEKTORN 44 SUMMERING: VAD SÄGER TRENDERNA? 47 + ÖRNSKÖLDSVIK = BOTNIAREGIONEN 48 SYNTES: SCENARIER FÖR NÄRINGSLIVETS FRAMTIDA UTVECKLING 51 AGENDA FÖR 56 3 (59)

4 ra04s Inledning Umeå kommun och tillväxtalliansen arbetar kontinuerligt med att sätta tillväxtagendan för Umeåregionen. Föreliggande rapport är tänkt att inspirera till diskussioner om Umeåregionens framtida näringsliv. Sweco har under augusti-oktober 2010 haft i uppdrag att genomföra analysen. I Umeåregionen har Umeå under ett antal år upplevt en stark tillväxt i den lokala ekonomin, framför allt inom tjänsteverksamheter men också driven av exportindustrin och nettoinflyttningen till staden. Den framtida jobbtillväxten förväntas enligt Långtidsutredningen (SOU 2004:19) bli starkt polariserad till ett fåtal tillväxtzoner i landet. Tjänstesektorn, som står för merparten av nettotillskottet av nya arbetstillfällen, har sin starkaste utveckling i storstadsregionerna, universitets- och högskoleorter samt vissa regionala centra. Mycket talar för att dessa med omnejd är de långsiktiga vinnarna i termer av befolknings-, sysselsättnings- och inkomstutveckling. Strukturomvandlingen har under de senaste decennierna präglats av en snabb produktivitetsutveckling inom industrin, vilket medfört betydande sysselsättningsminskning i många delar av landet. Produktivitetstillväxten har varit nödvändig för att möta den ökade internationella konkurrensen samt frigöra resurser och möjliggöra framväxten av en allt mer tjänstebaserad ekonomi. En del av sysselsättningsminskningen inom industrin härrör dock till trenderna att industriföretag knoppar av stödverksamheter som inte räknas som kärnverksamhet eller organiserar verksamheten i separata dotterbolag. I statistiken tillkommer då ofta jobb som räknas som tjänsteverksamhet istället för industriverksamhet, som var fallet när de låg i samma formella organisation som den industriproduktion de är till för att stödja. Finanskrisen slog hårt mot fordonsindustrin i hela landet. I Umeå tycks återhämtningen komma relativt snabbt medan det i andra delar av landet tar längre tid. Oavsett om de strukturella förändringarna på marknaden resulterar i en kris eller mer successivt ändrar förutsättningarna för näringslivet är det viktigt att reflektera kring vilka scenarier som kan påverka rådande trend. Detta för att skapa beredskap inför en tydligt förändrad struktur jämfört med den vi vant oss med de gångna åren. Även om utvecklingen som regel följer gamla spår, sker tidvis trendbrott med stora konsekvenser för utvecklingsarbetet. Så är exempelvis gårdagens industrimiljöer idag ofta föremål för framtidsorienterad stadsutveckling, inriktad på bl. a innovation och kvalificerade tjänster. En framtidsorienterad trendanalys måste klara att både klarlägga det sannolika huvudspåret och de tänkbara sidospåren som kan komma att forma stadens utveckling. Umeåregionens näringsliv formas slutligen i relation till den globala utvecklingen samt det nationella och regionala sammanhanget, vilket måste beaktas i ett arbete inriktat på att identifiera den framtida strukturen inom näringslivet. I detta gäller även att ta hänsyn till såväl Umeås roll som affärsarena som dess roll som livs- och besöksarena i en större arbetsmarknadsregion. Grundläggande är också att skilja på lokal- och externmarknads- se 4 (59)

5 orienterade näringar, där de förras utveckling i hög grad korrelerar med befolkningsutvecklingen och de senare mer styrs av omvärldsfaktorer. Metod Vårt genomförande av analysen grundar sig på en insikt om begränsningar i det modellbaserade angreppssättet, där inte minst det senaste årets utveckling visar hur svårt det är att fånga framtiden på basen av en aldrig så genomarbetad statistisk analys av historien. Samtidigt är den historiska utvecklingen en naturlig utgångspunkt att utgå ifrån då utvecklingen som tidigare nämnts tenderar att i hög grad följa gamla, upparbetade spår. För att fånga möjliga trendbrott som kan komma att uppstå behöver bilden dock kompletteras med dels en diskussion kring faktorer bakom identifierad trend, dels djuplodande samtal med företrädare för olika näringar och andra aktörer med särskild kunskap om Umeåregion som verksamhetsort. I arbetet har vi därför kombinerat en statistisk analys och kvalificerade bedömningar, där vår egen statistiska analys vävs samman med insikter från befintliga rapporter och samtal med näringslivsföreträdare i regionen. Statistisk analys Den statistiska analysen baseras på sysselsättningsstatistik enligt RAMS. Även om RAMS har sin brister och inte ger en helt rättvisande bild av vilka aktiviteter som de facto pågår i den lokala ekonomin, har vi bedömt det som det mest lämpliga källmaterialet för uppdraget. Följande moment har genomförts inom ramen för den statistiska analysen: Analys av Umeåregionens specialisering och branschdynamik samt hur/i vilken grad den förändrats de senaste 15 åren. Analysen görs på basen av sysselsättningsstatistik enligt 2- och 5-siffers SNI, vilket innebär en uppdelning på ett åttiotal branscher. Syftet är att identifiera hur Umeåregionens specialisering står sig över tid och vilket omvandlingstryck som existerat och som kan komma att prägla den framtida utvecklingen. Beskrivning och framskrivning av Umeå kommuns, Umeåregionens och rikets trend gällande sysselsättning inom olika branschgrupper. Beskrivningen inriktas på utvecklingen de senaste 15 åren medan framskrivningen tar sikte på år Analysen sker på basen av en anpassad branschindelning som ger tillräcklig nyansering med avseende på förutsättningar men samtidigt ger en överblick i det efterföljande utvecklingsarbetet. Branschindelningen ser ut som följande: Industriell verksamhet Företagstjänster Detaljhandel Partihandel Transport och magasinering Besöksnäringen Kreativa näringar 5 (59)

6 ra04s Personliga tjänster Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Utbildning Forskning och utveckling Offentlig förvaltning Rikets trend inkluderas då den är av relevans för bedömning av Umeåregionens trend. Analysen baseras på enkla regressionsmodeller där tidsfaktorn är den dominerande, förklarande variabeln och grund för framskrivning, men där även korrelationen med befolkningsutvecklingen i kommunen/regionen beaktas. Det sistnämnda inte minst pga. kopplingen till de lokalmarknadsorienterade näringarnas utveckling. Man kunde här ha övervägt en mer komplex modellansats, där Umeåregionens utveckling prognostiseras med hjälp av prognosverktyg som raps. Detta sker dock under ett stort antal antaganden och fortsättningsvis utgående från historiska data. Vi bedömer att ett enkelt angreppssätt i detta fall är att föredra, då det ger transparens och fokus på diskussion kring påvisbara, faktiska trender, medan en mer komplex modell lätt leder in på diskussioner om modellantaganden bakom prognosresultat. Vi gör således inte anspråk på att kunna förutsäga kommande decenniers utveckling, med vetskap om att sådana prognoser mer än något annat styrs av vilka antaganden som görs medan verkligheten är till för att formas. Vad Umeåregionen väljer att göra spelar stor roll för det faktiska utfallet. Vår ambition är därför att påvisa faktiska trender och vad det skulle innebära om de fortsätter under kommande år. I anslutning till detta diskuteras orsaker/faktorer bakom trenderna, förstärknings-/försvagningstendenser samt möjliga trendbrott som kan komma att uppstå. Intervjuer Under arbetet med rapporten har 40-tal intervjuer genomförts med representanter från näringslivet och kommunen. Samtalen har i första hand rört framtida krav på näringslivet och förutsättningar att bibehålla och utveckla verksamhet i Umeåregionen. Den statistiska analysen har tjänat som utgångspunkt för intervjuerna. Stor vikt har lagts vid att diskutera faktorer bakom trend, eventuella förstärknings-/försvagningstendenser samt möjliga trendbrott som kan komma att uppstå och därigenom tänkbara scenarier för branschernas framtida utveckling. Syntes och scenarioutveckling Underlaget från den statistiska analysen och intervjuerna har tillsammans med befintliga rapporter om Umeåregionens näringsliv och utveckling, legat till grund för identifiering av ett sannolikt huvudspår gällande näringslivets framtida struktur. Därtill har alternativa scenarier utarbetas utifrån de sidospår som kan komma att färga utvecklingen. Vid utarbetande av alternativa scenarier har hänsyn tagits till Umeås mål att vara invånare år se 6 (59)

7 Umeåregionen en tillväxtmotor i Sverige Umeå bildar tillsammans med Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs det som kallas Umeåregionen. Umeåregionen, med totalt ca invånare, har haft en stark tillväxt det senaste decenniet 1. Mycket talar för en fortsatt positiv utveckling. En förklaring är att tjänstesektorn, som står för merparten av de nya arbetstillfällena i landet, har sin starkaste utveckling i storstadsregionerna samt universitets- och högskoleorter som Umeå. Det är dessa regioner som är de långsiktiga vinnarna i termer av befolknings-, sysselsättnings- och inkomstutveckling. En statistiskt verifierbar grundregel är att ju större och tätare region, befolkningsmässigt, desto starkare utveckling. Sett till den befolkningsmässiga utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna har stor region blivit större medan liten består. Regionförstoring, dvs. den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling, har således betydelse för den framtida utvecklingen. Denna polarisering är en mer än 200 år gammal trend som innebär att befolkningen i flertalet av världens länder, liksom världsekonomin i stort, koncentreras allt mer till ett antal snabbt växande urbana miljöer. Figur 1: Befolkningsutveckling per kommun (grönt = positiv utveckling, rött = negativ utveckling, samt folkmängd 2007 angett av höjden på kommunen). Källa: SCB 1 FA Umeå är den snabbast växande regionen efter FA regionerna Stockholm, Malmö och Göteborg under perioden Totalt har befolkningen ökat med 17 procent. FA står för funktionell analysregion enligt Tillväxtverkets definition där FA Umeå omfattar samtliga kommuner i Umeåregionen. 7 (59)

8 ra04s Det är de stora arbetsmarknadsregionernas skal- och breddfördelar som ger dem en konkurrensfördel och som ofta leder till en självförstärkande utvecklingstendens där de attraherar nytt kapital och nya invånare, blir ännu större osv. Enkelt uttryckt kan man säga att korta avstånd underlättar mänsklig samverkan och därigenom ekonomiska aktiviteter att äga rum. Ju fler som kan samverka dagligen, desto större fördelar kan uppnås. I en stor region kan t ex arbetskraft lättare slussas från näringsgrenar på tillbakagång till mer expansiva sektorer och på så sätt minskar sårbarheten vid konjunktur- och strukturförändringar. En stor arbetsmarknadsregion kan även erbjuda fler alternativa boendemiljöer, ett större utbud av aktiviteter och en mer diversifierad arbetskraft. De valmöjligheter som storleken ger har med andra ord betydelse både för att attrahera invånare och företag. Inte minst kan den undanröja ett av de största problemen för mindre orter i konkurrensen om inflyttare, nämligen medflyttarproblematiken. Umeåregionen är redan idag en av de större funktionella arbetsmarknadsregionerna i Sverige 2, dvs. ett geografiskt område som binds ihop av starka inre samband. Dessutom med expansionsmöjligheter genom de pendlingsförutsättningar som Botniabanan ger. Tillsammans med Örnsköldsvik utgör FA Umeå en av de tio största arbetsmarknadsregionerna i Sverige. Figur 2: Befolkning i jämförbara FA-regioner 2009, respektive år 2020, beräknat på utvecklingen under 2000-talet. Just förbättrade kommunikationer har visat sig vara det mest effektiva sättet att förstärka sambanden mellan kommuner. Flera studier pekar dock på att det är de kommunikationer som minskar restiden mellan bostad och arbete till minuter som får störst effekt på resandet. Med Norrtåg tar det idag cirka minuter att resa mellan Umeå och Örn- 2 Storleksmässigt placerar sig Umeåregionen på en 18:e plats bland alla FA-regioner i Sverige. se 8 (59)

9 sköldsvik vilket ligger över gränsvärdet, men på sikt kommer det att finnas alternativ som tar mellan minuter. Men även en restid under 60 minuter, dörr till dörr, har visat sig ha en viss effekt på arbetspendlingen. Speciellt i grupper med lägre restidskänslighet, där män rent statistiskt pendlar längre sträckor precis som individer med högre utbildningsoch inkomstnivåer. Även om arbetspendlingen inte blir omfattande på kort sikt kan den ha en avgörande betydelse för näringslivets möjligheter att rekrytera nyckelkompetens. För att Umeå och Örnsköldsvik ska bilda en integrerad arbetsmarknadsregion kommer den fysiska planeringen av gång- och cykelstråk, bostäder och verksamhet kring stationsområdena att vara viktig för att minska restiderna och öka samspelsmöjligheterna. Förutom regionutvidgning kommer även regionförstärkning att vara ett viktigt ledord, dvs. förmågan att utveckla och utnyttja befintliga resurser och intensiteten i kontakterna inom regionen, för att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Det handlar om t ex om insatser för att påverka attityder, identitetsbyggande, gemensamma satsningar på näringslivet, osv, för att på bästa möjliga vis ta vara på de utvecklingsförutsättningar regionen har i sin befintliga geografiska utbredning. Umeås framtida tillväxt Historien visar att det som inte växer och utvecklas tenderar att förr eller senare stagnera och dö ut. Det gäller såväl företag som kommuner. Umeåregionen tillhör som konstaterats ovan vinnarregionerna i Sverige och har de senaste decennierna förstärkt sin ställning befolkningsmässigt medan många andra regioner avfolkas. Även om Umeåregionen påverkas av omvärlden har den en tillräcklig kritisk massa för att kunna vara en stark aktör som i någon mån kan skapa en egengenerad tillväxt. Just befolkningsstorlek och - tillväxt har nämligen en stor betydelse för utvecklingen av det lokalmarknadsorienterade näringslivet men även för det externmarknadsorienterade (som säljer på marknader utanför kommunen), så tillvida att det påverkar utbudet av kvalificerad arbetskraft. Umeå kommun har under det senaste 10 åren växt med ca nya invånare per år medan kranskommunerna har tappat invånare. Med den utvecklingstakt som Umeå och övriga kommuner i regionen har visat skulle regionen år 2020 ha ca invånare 3, dvs fler invånare än idag. Detta medför i sin tur ett behov om ca nya bostadslägenheter, framför allt i Umeå. Nivåer som inte innebär några större förändringar i planeringen av staden jämfört med tidigare år. En god framtidstro och tillväxtambitioner har gjort att nybyggnationen i Umeå de senaste tio åren har legat på höga nivåer, med i genomsnitt 452 lägenheter och 151 småhus färdigställda varje år. I kranskommunerna är nybyggnation mer sällsynt, till följd av ett minskade befolkningsunderlag. 3 Beräknat på en befolkningsökning i Umeå på i genomsnitt nya invånare per år och en nedgång i övriga kommuner med ca 200 invånare per år totalt. Liknande uppskattningar för Umeå kommun går även att finna i rapporten Befolkningsprognos för Umeå kommun som har tagit fram av Stockholm stads utrednings- och statistikkontor Enligt undersökningen kommer Umeå att ha invånare år (59)

10 ra04s Umeå kommun har emellertid satt ribban högre och siktar mot invånare år 2050, vilket skulle innebära ca nya umebor per år. Med en sådan utvecklingstakt skulle Umeåregionen år 2020 ha ca invånare vilket innebär fler invånare än idag och ett behov av ca nya bostadslägenheter. Om målet ska uppfyllas ställer det höga krav på planering och byggande de kommande åren, i nivå med år 2008 då nya lägenheter och småhus färdigställdes. Då arbetskraftens kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för att bibehålla konkurrenskraften i näringslivet och i en region kommer platsens attraktivitet att få allt större betydelse för tillväxten. Huvudtrenden under lång tid har varit att en attraktiv miljö anses vara de större täta städerna som kan erbjuda mångfald av både karriär- och livsmöjligheter. Men även många mindre orter som lyckats länka sig till dessa stadsmiljöer och erbjuda komplementära funktioner och roller är framgångsrika. Umeåregionens och framför allt Umeås stadsplanering kommer därför att ha en avgörande betydelse för den framtida utvecklingen och påverka näringslivets rekryteringsmöjligheter. Bild 1: Ett exempel på hur Umeås centrala delar skulle kunna se ut. Bilden är hämtad från Umeå kommuns egna planeringsdokument. För närvarande arbetar Umeå kommun med att ta fram nästa översiktsplan som beskriver stadens fysiska utformning för att möta framtida behov 4. Ett ledord är förtätning. Idag bor ca personer i centrala Umeå och ca inom sjukhus- och universitetsområdet. Tanken är att antalet boende i de centrala delarna av Umeå ska öka med ca personer. Förtätningen innebär också att man bygger nya bostadsområden intill gamla, inom en femkilometersradie från centrala staden, för att så många som möjlighet ska ha möjlighet att gå, cykla eller välja kollektivtrafik. I de nya tätbebyggda blandstadskvarteren ska ytterligare ca personer kunna flytta in. 4 Planering för invånare, se 10 (59)

11 En snabb expansion förutsätter dock inte bara bostäder utan även nya arbetsplatser. Som en referensram har Umeå kommun de senaste tio åren växt med ca invånare vilket har genererat nya arbetstillfällen. Under samma period ökade inpendlingen av arbetskraft till Umeå med ca 900 personer. Om nuvarande trend står sig tillkommer därmed nya arbetstillfällen det kommande decenniet och klarar Umeå att nå tillväxtmålet kan upp till nya arbetstillfällen skapas. Sett till utvecklingen det senaste decenniet är det framför allt de kontorsbaserade näringarna som har expanderat kraftigt och med största sannolikhet kommer de även att stå för majoriteten av sysselsättningstillväxt fram till år Med siktet inställt på framtiden gäller det således att skapa bra villkor för starkt kontorsberoende näringar och etablera attraktiva miljöer där den fysiska tillgängligheten liksom utbudet av kompletterande näringar är som störst. Det gäller t ex miljöerna i centrala Umeå, längs älven och vid universitets- och sjukhusområdet. Utmaningar på vägen En förutsättning för att Umeå ska bli invånare år 2050 är att fler unga väljer Umeå universitet och att fler färdigutbildade ges möjlighet att stanna i Umeå. Detta kommer att bli en utmaning efter år 2013 då den största inflyttargruppen i Umeå, unga i åldrarna år, minskar i Sverige som helhet till följd av mindre årskullar. Figur 3: Prognos över antalet åringar i Sverige (1000-tal) Källa: SCB Ytterligare en utmaning på lite längre sikt är utflyttningen av unga från övriga delar av Norrland. Även om universitet rekryterar från hela landet kommer de stora nettotillskotten till Umeå från övriga Norrland. På sikt finns det därför ett behov av att rekrytera fler studenter från södra Sverige för att bibehålla eller öka inflyttningsnivåerna. För att klara kon- 11 (59)

12 ra04s kurrensen om studenter i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv gäller det att utbildningarna och inte minst livsmiljön för unga i Umeå kan mäta sig med utbudet i övriga landet och framför allt i storstadsregionerna. I kartan visas Umeåregionens årliga flyttöverskott respektive -underskott gentemot andra kommuner i landet. Den speglar Umeåregionens dragningskraft i de fyra nordligaste länen precis som utflyttningsmönstret, där umeborna i huvudsak väljer de tre storstadsregionerna och ett antal andra universitets-/högskoleorter. Figur 4: Årlig nettoflyttning till och från Umeåregionen under perioden En annan viktig fråga de närmaste åren är invandringen. Invandringsöverskottet har under det senaste decenniet stått för en tredjedel av befolkningstillväxten i Umeå. En anledning till att inflyttningen av utrikes födda ökar i Umeå är universitetet, som själva uppskattar att cirka internationella studenter kommer att finnas på plats under vårter- se 12 (59)

13 minen Trycket från omvärlden på att få komma till Sverige för att studera har de senaste åren varit stort. Inom kort införs dock avgifter för studenter som kommer utanför EU/ESS-området. När likande reglering infördes i Danmark innebar det en drastiskt minskad efterfrågan. Idag skulle ca 400 studenter på Umeå universitet, som är utomeuropeiska gäststudenter, beröras. Förväntningarna inför framtiden är att antalet utomeuropeiska gäststudenter kan minska med 90 procent. Andelen utrikes födda i Umeå är idag 10 procent vilket kan jämföras med andra kommuner av liknande storlek som Linköping, Örebro, Norrköping eller Västerås där motsvarande andel uppgår till mellan 13 och 18 procent. En förutsättning för att Umeå ska nå tillväxtmålet till 2050 är att invandringen ökar. Figur 5: Befolkningstillväxtens komponenter i under perioden , årlig nettotillväxt fördelat på grupper i Umeå 13 (59)

14 ra04s Kärna och omland Det finns stora skillnader inom Umeåregionen. Medan Umeå har fått i genomsnitt nya invånare varje år, de senaste 10 åren, har grannkommunerna minskat sitt invånarantal 5. Utan närheten till Umeå skulle situationen för kranskommunerna med stor sannolikhet ha varit ännu dystrare. Samtidigt finns det ett ömsesidigt beroende. En stark kärna stödjer ett större omland och vice versa. Därför är det av gemensamt intresse att regionkärnan stärks och utvecklas. Umeå har en viktig roll som nav och motor för regionen som helhet med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service. Det är också av gemensamt intresse att omlandet stärks för att individer och företag ska kunna erbjudas kompletterande boende- och livsmiljöer i olika prislägen inom regionen, med goda kommunikationer till kärnan. Med stor sannolikhet kommer vissa kommuner i Umeåregionen i framtiden få en ännu tydligare roll som boende- och fritidskommuner. Tabell 1: Fakta om Umeåregionen och Umeå Umeåregionen Umeå Befolkning Befolkning år Förvärvsarbetande Arbetstillfällen Källa: SCB Varje dag pendlar cirka personer från och personer till Umeå för att arbeta. Det innebär att lite drygt var 10:e personer som arbetar i Umeå pendlar in. En stor andel, totalt 65 procent, pendlar från andra kommuner i regionen och förstärker därmed arbetsmarknadens utveckling i Umeå. Det speglar också vikten av att kärnan i en region är lättillgänglig med goda kommunikationer till övriga kommuner. Det är en fråga som har prioriterats regionalt och innebär att det under hösten 2011 kommer att startas en daglig pendeltågstrafik mellan Lycksele och Umeå, med stopp i Vännäs och Vindeln. Pendlingen från Umeå till kranskommunerna har ökat under 2000-talet och berör totalt ca individer. Sambanden inom Umeåregionen och det ömsesidiga beroendet förstärkts därmed successivt. Även om inpendlingen till Umeå är större än utpendlingen så är det framför allt utpendlingen som har ökat sedan början på 2000-talet. En ökning på totalt 34 procent. En förklaring är de förbättrade flygkommunikationerna som underlättar för familjer att bo i Umeå och arbeta i andra delar av Sverige. Det är framför allt de unga som pendlar till andra arbetsorter. Hela 54 procent av utpendlarna är under 34 år. Den snabbast växande inpendlargruppen är 60-plusåringar, som dock inte är så många i absoluta tal. 5 Kranskommunerna har haft en total tillbakagång på i genomsnitt ca 200 invånare per år. se 14 (59)

15 Tabell 2: Umeås tio största inpendlings- och utpendlingskommuner Inpendling Antal personer Vännäs 1682 Nordmaling 897 Robertsfors 862 Skellefteå 591 Vindeln 417 Örnsköldsvik 250 Bjurholm 195 Stockholm 190 Lycksele 188 Luleå 177 Utpendling Antal personer Stockholm 675 Vännäs 539 Skellefteå 326 Vindeln 306 Nordmaling 269 Örnsköldsvik 239 Robertsfors 198 Luleå 189 Göteborg 179 Sundsvall 125 Källa: SCB/rAps Flest personer pendlar både till och från Umeå för att arbeta inom handeln, vilket förklarar den låga åldern på genomsnittspendlaren. Hela 20 procent av arbetskraften inom partioch detaljhandeln pendlar in till Umeå varje dag för att arbeta. Som väntat har antalet personer som pendlar in till Umeå ökat mest i absoluta tal inom den växande företagstjänstesektorn. Tabell 3: In- och utpendling till Umeå fördelat på branscher (andelar) Inpendling Utpendling Alla branscher 7220 personer 5150 personer Jordbruk 1% 2% Tillverkning 15% 13% Energi- o vattenförsörjning 1% 1% Byggverksamhet 9% 5% Parti- och detaljhandel 19% 22% Företagstjänster 13% 16% FoU och utbildning 10% 12% Hälso- o sjukvård, sociala tjänster 18% 14% Personliga och kulturella tjänster 8% 9% Civila myndigheter 5% 7% Källa: SCB/rAps 15 (59)

16 ra04s En stark förskjutning uppåt i kunskapsnivå på arbetsmarknaden Behovet av en välutbildad arbetskraft har ökat under de senaste decennierna. Den ökade kunskapsintensiteten i produktionen och den växande tjänstesektorn har inte bara lett till förändrade produktions-, distributions- och konsumtionsmönster utan också till att personalens kunskaper och individuella färdigheter spelar en större roll för produktionsvärdet. Denna starka förskjutning uppåt i kunskapsnivå på arbetsmarknaden speglas också tydligt i tabell 4 som visar på andelen av arbetskraften respektive befolkningen med olika typer av utbildningar. Det sker även en gradvis förskjutning mot yrkesinriktade utbildningar på gymnasienivå, medan teknik/naturvetenskap tappar andelar. Eftersom Umeås arbetsmarknad är så starkt dominerande i regionen är det enbart Umeå som speglas i tabellen nedan. Tabell 4: Utbildningsnivåer på arbetsmarknaden och i befolkningen samt över-/underskott på arbetskraft med olika kompetensprofiler i Umeå kommun Andel i näringsliv Andel i befolkning år Över-/underskott( personer) Utb kortare än 3-årigt gymnasium 50% 30% 47% 29% årig teoretisk gymnasieutb; teknik, naturvetenskap 3% 1% 3% 1% årig teoretisk gymnasieutb; samhällsvetenskap, humanism m.m. 4% 7% 5% 7% årig yrkesförberedande gymnasieutb 6% 15% 6% 13% Gymnasieutbildade 13% 22% 14% 21% Eftergymnutb kortare än 3 år; teknik, naturvetenskap 4% 4% 5% 4% Eftergymn utb kortare än 3 år; vård 5% 4% 5% 5% Eftergymn utb kortare än 3 år; pedagogik 4% 3% 3% 3% Eftergymn utb kortare än 3 år; (ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) 5% 6% 9% 8% Univ-/högskoleutbildade < 3 år 18% 16% 23% 20% Minst 3-årig eftergymnutb; teknik, naturvetenskap 3% 6% 3% 6% Minst 3-årig eftergymnutb; vård 3% 9% 2% 8% Minst 3-årig eftergymn utb; pedagogik 5% 7% 4% 6% Minst 3-årig eftergymn utb; (ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) 8% 9% 7% 10% Univ-/högskoleutbildade, 3 år eller längre 19% 31% 16% 31% Totalt 100% 100% 100% 100% Källa: SCB/rAps Tillgången på arbetskraft i Umeå är på papperet god, med ett arbetskraftsöverskott på samtliga utbildningsnivåer. Det gäller framför allt tillgången på akademisk kompetens, vilket är en förklaring till både utflyttning och utpendling. Kompetensbegreppet och matchningsproblematiken på arbetsmarknaden är dock knepig. Givetvis spelar utbildningens inriktning roll för möjligheten att få jobb, men även faktorer som personliga egenskaper, arbetslivserfarenhet och ålder påverkar. Det gör att det ofta finnas dolda arbets- se 16 (59)

17 Förändring daglönesumma/sysselsatt (%) kraftsunderskott ur näringslivets perspektiv. Ser man till Umeå så speglar dock arbetskraften kommunens näringsliv väl i kompetensavseende. Utbudet av välutbildad arbetskraft i Umeå är bland de bästa i Sverige. Det är en viktig förutsättning för ökad produktivitet 6 i näringslivet och därmed ekonomisk tillväxt. För att en region ska klara av framtida investeringar i välfärd och infrastruktur är det viktigt med produktivitetsökningar i näringslivet som genererar ett ökat ekonomiskt utrymme för den arbetsföra befolkningen och större skatteintäkter. Ett sätt att mäta förändringen i arbetsproduktiviteten i en kommun eller region är att studera förändring i daglönesumma per förvärvsarbetande. De högsta lönesummorna har förvärvsarbetande i storstäderna Stockholm och Göteborg samt i de två gruvindustridominerande kommunerna Kiruna och Gällivare. Där ligger den genomsnittliga årslönen på mellan och kronor. Det är även i tillverkningsdominerande kommuner som Gällivare (+36 %) och Örnsköldsvik (+34 %) samt gränshandelskommuner som Strömstad (+40 %) och Haparanda (+33 %) som daglönesumman per förvärvsarbetande har ökat mest sedan början på 2000-talet. Umeåregionen ligger inte långt efter med en ökning på i genomsnitt 32 procent. Den genomsnittliga lönesumman är dock lägre än i flera av de andra tillväxtregionerna, totalt ca kronor. Det speglar delvis det stora utbudet på kvalificerad arbetskraft som pressar ner lönenivåerna. Även en hög andel offentligt anställda påverkar sannolikt lönebilden. Figur 7: Förändring i daglönesumma per sysselsatt (dvs. förändring i arbetsproduktivitet) samt förändring i antal förvärvarbetande under perioden Transport och magasinering Rekreation, kultur och sportverksamhet Hälso- och sjukvård Industriell verksamhet Utbildning Detaljhandel Samtliga branscher Forskning o Utveckling Offentlig förvaltning och idella föreningar Byggverksamhet Vård och omsorg Hotell och restaurangverksamhet Partihandel (inkl handel med motorfordon) Företagstjänster (inkl finansiell verksamhet) Personliga tjänster Förändring i antal förvärvsarbetande (%) Källa: SCB, SCB/rAps 6 Produktivitet kan enkelt beskrivas som det värde som produceras av en anställd under en viss tid. Produktivitetsutvecklingen är ofta ett resultat av en förändrad produktionsteknik, som indirekt beror på ökad kunskap/högre utbildning. 17 (59)

18 ra04s Det finns dock branscher i Umeåregionen som har haft en snabbare löneutveckling. Inom industrin har daglönesumman ökat med 35 procent, precis som inom detaljhandeln, offentlig sektor och de kreativa näringarna. De sektorer som har halkat efter i Umeåregionen är FoU, företagstjänster men även hotell och restaurang. Att företagstjänstesektorn inte har ökat mer beror sannolikt på tre faktorer. För det första på det stora utbudet av kvalificerad arbetskraft som pressar löneläget. För det andra på att stora delar av företagstjänstesektorn är lokalmarknadsorienterad, dvs. utvecklingen begränsas till den köpkraft och betalningsviljan som finns i regionen. För det tredje på att sektorn har vuxit snabbare än i riket, möjligen på bekostnad av en starkare produktivitetsutveckling. Utvecklingen inom Umeåregionens näringsliv Det senaste decenniet har sysselsättningen i Umeåregionen utvecklats starkt, speciellt i Umeå. De exportinriktade industriverksamheterna har haft en god utveckling och tillverkningsindustrin står fortfarande för en stor del av sysselsättningen i såväl Umeå som Umeåregionen. Även om finanskrisen kom att påverka flera av tillverkningsföretagen har återhämtningen varit snabb. Det är dock företagstjänsterna som allt mer kommit att dominera både tillväxten och utbudet av arbetstillfällen. De lokalmarknadsorienterade näringarna, främst byggsektorn, handeln, hotell och restaurang, samt privat och offentlig service, har också haft en gynnsam utveckling till följd av den starka befolkningsutvecklingen. Inom den offentliga servicen står utbildningssektorn för ett stort antal sysselsättningstillfällen. För Umeås del utvecklas sektorn inte enbart ur ett lokalmarknadsorienterat perspektiv då rekryteringen till universitetet sker från hela landet. Den bransch som har utvecklats svagast det senaste decenniet är transport och magasinering, som påverkas av den allmänna trenden där centrallager koncentreras till ett fåtal orter i Sverige. Tabell 5: Umeå, Umeåregionens och rikets sysselsättningsutveckling per bransch. FA Umeå Umeå kommun Riket Bransch Syss.08 Ändr Ändr. i % Syss. 08 Ändr Ändr. i % Syss.08 Ändr Ändr. i % Industriell verksamhet % % % Företagstjänster (inkl finansiell verksamhet) % % % Transport och magasinering % % % Byggverksamhet % % % Partihandel (inkl handel med motorfordon) % % % Detaljhandel % % % Hotell och restaurangverksamhet % % % Rekreation, kultur och sportverksamhet % % % Personliga tjänster % % % Vård och omsorg % % % Hälso- och sjukvård % % % Utbildning % % % Forskning o Utveckling % % % Offentlig förvaltning och idella föreningar % % % Övrigt (primärnäringar & okänd näringsgren) % % % TOTALT % % % Källa: SCB se 18 (59)

19 Umeåregionens näringsliv är, trots en omorientering mot allt mer av tjänsteverksamhet, ändå på många sätt ett resultat av historien. Den nedärvda specialiseringen/ näringslivsstrukturen består till stora delar men kompletteras med nya verksamheter, som ofta utvecklats i anslutning till de traditionella branscherna. Transportmedelsindustrin har under de senaste decennierna t ex behållit sin betydelse för kommunens och regionens specialisering 7 och sysselsättning. Inom tillverkningsindustrin finns även det skogstekniska klustret i Umeåregionen, med företag som Komatsu Forest, Cranab och Indexator, mfl, som har utvecklats tack vare en stark tradition inom skogsnäringarna och ett behov av att konkurrera med teknik istället för arbetskraftskostnader. En större andel av arbetskraften i Umeåregionen arbetar också inom skogsbruk och vid sågverk än i riket som helhet, även om sysselsättningen inom branschen är förhållandevis blygsam. Tabell 6: Umeåregionens näringsmässiga specialisering i förhållande till riket 8 Umeåregionens näringsmässiga specialisering Skogsbruk och serviceföretag till skogsbruk ,41 1,00 2,27 2. Sågverk och hyvlerier, träimpregneringsverk ,52 2,17 2,05 3. Transportmedelsindustri ,11 1,79 1,56 4. El-, gas- och värmevärk ,09 0,93 1,51 5. Forsknings- o utvecklings- (FoU) institutioner ,95 1,78 1,48 6. Järnvägsbolag ,71 0,98 1,44 7. Hälso- och sjukvård ,42 1,53 1,42 8. Ind f precisions-, medicinska o optiska instr, ur ,43 1,21 1,42 9. Utbildningsväsendet ,69 1,84 1, Övrig vård och omsorg ,01 1,97 1,29 Ökad specialisering sedan år Skogsbruk och serviceföretag till skogsbruk ,41 1,00 2,27 2. Transportmedelsindustri ,11 1,79 1,56 3. El-, gas- och värmevärk ,09 0,93 1,51 4. Övrig vård och omsorg ,01 1,97 1,29 5. Post- och budbilsföretag ,02 1,18 1,08 Förlorad specialisering sedan år 1993 Källa: SCB/rAps Antal arbetstillfällen Specialiseringskvot 1. Forsknings- o utvecklings- (FoU) institutioner ,95 1,78 1,48 2. Sågverk och hyvlerier, träimpregneringsverk ,52 2,17 2,05 3. Annan träindustri o varor av trä m.m., ej möbler ,34 0,95 0,99 4. Utbildningsväsendet ,69 1,84 1,40 5. Järnvägsbolag ,71 0,98 1,44 Umeå universitet har, precis som universitetssjukhuset, på många sätt präglat staden. Forskningsverksamheten har dock utvecklats starkt i andra delar av landet under de se- 7 En specialiseringsgrad på mer än 1 betyder att en större andel är sysselsatta inom branschen i Umeåregionen än i riket i övrigt. I tabellen finns branschen Övrig vård och omsorg. Den består av särskilda boenden för personer med funktionshinder samt öppna sociala insatser för vuxna. 8 Se ovan. 19 (59)

20 ra04s naste 15 åren vilket innebär att Umeås position inte är lika unik och specialiseringsgraden har sjunkit. Detsamma gäller utbildningsverksamheten som har ökat kraftigt i Umeå men även på andra håll i landet. Den forsknings- och utbildningsverksamhet som bedrivs har dock stor betydelse för staden och regionens upplevda image och faktiska spetskompetens inom områden som medicin, biologisk kemi, cancerforskning, infektioner, m.m. Den privata sysselsättningen inom områdena är dock begränsad, med något undantag som till exempel instrumenttillverkaren GE Healthcare som dock saknar egen FoU-verksamhet i Umeå. De flesta företagen är till karaktären små och forskningsnära, där verksamheten drivs av forskare från universitetet vid sidan av den ordinarie forskningstjänsten. En stor del av tillväxten inom näringslivet är kopplad till regionens befolkningsutveckling, där successivt stigande invånarantal driver på utvecklingen inom de lokalmarknadsorienterade verksamheterna inom såväl privat som offentlig sektor. Det märks inte minst inom vård och omsorg, byggverksamheten och detaljhandeln. De lokala behoven i Umeåregionen står för omkring två tredjedelar av den efterfrågebild som kommunens näringsliv har att arbeta med. Det finns också ett starkt samband mellan regionernas befolkningsstorlek och branschdynamiken, om än avtagande när regionen har uppnått ett befolkningsunderlag på invånare. I Umeåregionen finns idag ca 420 branscher representerade med fler än 5 anställda 9, vilket är något lägre än i flera jämförbara regioner med ett befolkningsunderlag på mellan invånare. Det borde med andra ord finnas utrymme för etableringar inom ett antal nya branscher i Umeåregionen, mot bakgrund av befolkningsunderlaget. Om regionen skulle växa till eller invånare skulle det med stor sannolikhet finnas ytterligare ett 80-tal branscher representerade. Generellt har regioner med ett mer diversifierat näringsliv en större motståndskraft vid ekonomisk nedgång och det är därför önskvärt att fler företag startas inom nya branscher. Sambandet mellan befolknings- och sysselsättningsutvecklingen är naturligt. Däremot är det inte helt självklart vilket som kommer först i sammanhanget är det befolkningsökningen som ger underlag för nya arbetstillfällen eller är det efterfrågan på arbetskraft som för med sig inflyttning? Svaret är att det nog är en kombination av båda. För Umeås vidkommande innebär rekryteringen till den högre utbildningen att det sker ett ständigt inflöde av ungdomar till staden 10. Dessa för med sig köpkraft redan under studietiden, men än mer efter avlagd examen i de fall de stannar kvar, vilket ungefär 20 procent gör sett till flyttströmmarna i åldersgruppen under 2000-talet. Med en stark inpendling till Umeå, inte minst från kranskommunerna, tillförs även köpkraft och kompetens som bidrar till fortsatt utveckling i näringslivet. Sett till det senaste decenniet har Umeås näringsliv i genomsnitt vuxit med ca 0,8 nya arbetstillfällen per ny invånare. Med tanke på att förvärvskvoten hur stor andel av befolkningen som förvärvsarbetar ligger på ca 50 procent tydliggör 9 Det totala antalet branscher representerade i Umeåregionen är 540. För att få jämförbara data utgår beskrivningen från antalet branscher med fler än 5 anställda. FA Stockholm, Göteborg, Malmö och Östergötland finns inte med i diagrammet. 10 Umeåregionen är en av de 10 regionerna i Sverige med snabbast växande befolkningsunderlag i arbetsför ålder. se 20 (59)

21 Antal branscher detta stadens roll som sysselsättningsskapare även i regionalt avseende, med nettoinpendling som följd. En roll som kan komma att accentueras i takt med övergången till en allt mer kontaktintensiv, tjänstebaserad ekonomi där kärnans tillgänglighet till såväl arbetskraft som kundunderlag och stödtjänster utgör en stark attraktivitetsfaktor vid lokalisering av verksamhet. Figur 8: Samband mellan FA-regioners folkmängd och branschdynamik (antal branscher) Sundsvall R² = 0,882 Örebro Umeåregionen Luleå Jönköping Västerås Folkmängd Grönt = Tilltagande ökning Orange = Avtagande ökning Röd = Ingen nämnvärd ökning Källa: SCB/rAps En framskrivning av den indexerade sysselsättningsutvecklingen de senaste 15 åren pekar på en fortsatt starkt utveckling. Indikationerna på utvecklingen efter den senaste konjunkturcykeln är att industrin återanställer, och mycket tyder på att Umeåregionen har lyckats komma stark ur krisen. Frågan återstår dock hur industrierna klarar framtida konjunkturcyklar och att möta konkurrens från produktionsenheter i länder med lägre lönenivåer eller med lokaliseringar närmare de växande marknaderna. I utvecklingen kan även skönjas ett skifte i regionens näringsprofil mot mer tjänstebaserad verksamhet, med andra krav på Umeås utformning. Innan vi går in på scenarier för näringslivets utveckling de närmaste tio åren är det nödvändigt att se närmare på utvecklingen inom olika branscher hur trenden ser ut och vilka faktorer/förhållanden som kan komma att förstärka eller försvaga utvecklingen de kommande åren. 21 (59)

22 ra04s Figur 9: Sysselsättningsutveckling i Umeå, Umeåregionen och riket de senaste 15 åren 160 Indexerad utveckling (1993=100) Linjär trendframskrivning baserad på utvecklingen från år Källa: SCB Umeåregionen Umeå kommun Riket Företagstjänster Företagstjänster är en bransch som har vuxit kraftigt det senaste decenniet i Umeåregionen, med starkt koncentration till Umeå. Den är utpräglat arbetsintensiv och omfattar olika typer av uppdragsverksamhet med såväl låga som höga formella kompetenskrav. Tillgången till och utvecklingen av företagstjänster i en region anses generellt kunna påskynda en omställning mot ny teknik och förbättrad produktivitet, genom den arbetsdelning som uppstår när varje sektor fokuserar på den egna kärnverksamheten. Idag arbetar ungefär 20 procent av arbetskraften inom företagstjänstesektorn med IT-system och programvara samt teknisk konsultning. En lika stor andel är sysselsatta inom bank, redovisning, försäkring och management. Även personaluthyrningsverksamheten har vuxit kraftig under senare år. Det kommande decenniet kan branschen förväntas fortsätta växa snabbare än regionens generella befolknings- och sysselsättningstillväxt. Rådande trend kan således anses riktvisande för kommande års utveckling. Mönstret kan förklaras av flera pågående utvecklingstendenser För det första har industrin under de senaste decennierna avknoppat stödverksamheter som i stället upphandlas externt. Det innebär att det ofta finns ett förhållandevis stort beroende mellan industrin och företagstjänstesektorn. För det andra ökar efterfrågan på tjänster från små och medelstora företag som använder externa tjänster för funktioner som det inte finns kompetens eller utrymme att ha internt. I Umeå finns en växande andel små och medelstora företag, vilket innebär att denna kundgrupp kommer att öka. För det tredje finns det en tendens till att marknaden ställer ökade krav på mer specialiserade och kundanpassade företagstjänster. Något som möjliggör en utveck- se 22 (59)

23 ling av nya tjänsteområden. För det fjärde innebär Umeås positiva befolkningsutveckling en ökad efterfrågan på tjänster, där inte minst bankerna och försäkringsbolagen får ett växande kundunderlag. Företagstjänstesektorn i Umeå är till stor del verksam på den lokala marknaden då den geografiska anknytningen till kunden är viktig. Behovet av lokal förankring upplevs också försvåra möjligheten att ta sig in på andra lokala marknader utanför Umeåregionen. Utvecklingen i de delar av företagstjänstesektorn som är lokalmarknadsorienterade begränsas därför i stor utsträckning till utvecklingen i regionen. Det finns dock flera exempel på rikstäckande verksamheter som har lokaliserats till Umeå. Mycket tack vare den goda tillgången på välutbildad arbetskraft och förhållandevis låga löner samt låga lokalkostnader. Exempel på sådan verksamhet är kundtjänst eller mer specialiserad juridisk verksamhet. Det finns också en växande grupp av företag i Umeå, främst inom utveckling av system- och programvara, som verkar på en global marknad där tjänsten utförs på distans och inte kräver geografisk närhet till kunden. Tillgänglighet är i dessa fall en istället en fråga om IT-infrastruktur och kommunikationsmöjligheter. Överlag anses det viktigt att ligga i framkant inom infrastrukturfrågor, oavsett om det gäller transport- eller IT-infrastruktur, för att det ska vara lätt att nå och kommunicera med kunderna. En annan avgörande faktor för branschens utveckling är universitetet. I och med att en stor del av branschen är kunskapsintensiv och kunskapsnivån på tjänsterna höjs är kompetensförsörjning en viktig fråga. För delar av företagstjänstesektorn kommer kompetensförsörjningsfrågan att stå högt på dagordningen de närmaste åren antingen på grund av stora pensionsavgångar eller på grund av en stark tillväxt. Företagen upplever inte att kompetensförsörjningen är ett hinder idag, men vissa uttrycker en oro för den framtida tillväxten. Exempelvis har flera av företagen med en teknisk inriktning stora pensionsavgångar att vänta de närmaste åren och upplever ett glapp vad gäller återväxten av teknikkonsulter i Umeåregionen. Dels menar man att det finns för få ingenjörsutbildningar på universitet och dels så kommer det inte vara möjligt att fullt ut ersätta den kompetens som lämnar företagen med nyutbildade ingenjörer. Den nya arkitektutbildningen ses som en bra investering för framtiden. Företagarna upplever också att det finns ett ökat intresse av samarbete mellan universitetet och näringslivet, framför allt på utbildningssidan. Flera företag beskriver ett ökat intresse av att återvända till Umeå och ser därmed en potential i hemvändarrekryteringar. Företagen rekryterar även internt från andra orter. Umeås attraktionskraft som boendeort anses avgörande, både för att få nyckelkompetens att återvända till regionen men också för att kunna behålla kompetens. Även Botniabanan bedöms på sikt kunna bidra med viss spetskompetens genom en ökad pendlingsaktivitet mellan Umeå och framför allt Örnsköldsvik. Arbetsmarknadens storlek har också betydelse för de framtida rekryteringsmöjligheterna. För vissa tjänsteföretag är Umeåregionen en tillräckligt stor arbetsmarknad, där det är relativt lätt att rekrytera och finns en sund rörlighet mellan olika arbetsgivare. För andra 23 (59)

24 ra04s delar av branschen är den lokala arbetsmarknaden för liten och Umeåsregionens fortsatta befolkningsutveckling viktigt för möjligheten att rekrytera. Särskilt svårt anses det vara att rekrytera ledningsfunktioner där utbudet av individer med tidigare sådan erfarenhet är begränsat. Utvecklingen av företagstjänster i Umeå har varit mycket god och hela Umeåregionen har haft en utveckling som är starkare än riksgenomsnittet. Utvecklingen av branschen drivs delvis av kunniga företagare, men framför allt av att Umeås näringsliv blir mer kunskapsintensivt och efterfrågar nya tjänster. Det som kommer att påverka den framtida utvecklingen är framför allt tillgången på kvalificerad personal, men också utvecklingen i Umeå som stad, med bostadsbyggande och infrastruktur- och kommunikationssatsningar och det allmänna serviceklimatet. Det är viktigt att Umeå upplevs som en modern tjänstestad även ur ett stadsplaneringsperspektiv och att det finns en god tillgång på attraktiva kontorsmiljöerna som får fler företagare att vilja stanna och utveckla sina verksamheter i Umeå. En annan viktig fråga är upphandlingen av tjänster. Offentlig sektor är idag en stor uppdragsgivare och dominerande aktör, som genom sin upphandling påverkar utvecklingen i branschen. Genom att våga satsa på projekt i framkant stärks även tjänstenäringens möjligheter att utveckla och sälja ny spetskompetens på andra marknader. De tio största branscherna inom företagstjänster samt total sysselsättning Indexerad utveckling (1993=100) Linjär trendframskrivning baserad på utvecklingen från år 2000 Umeåregionen Umeå kommun Riket Bransch Antal år 2008 Utv. i antal Annan konsultverksamhet avseende system- och programvara 2. Uthyrning av personal Annan teknisk konsultverksamhet 4. Lokalvård Bankverksamhet utom centralbankverksamhet 6. Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning 7. Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. 8. Skadeförsäkring Diverse övriga företagstjänster 10. Övrig fastighetsförvaltning Totalt företagstjänster Industriell verksamhet Tillverkningsindustrin i Umeåregionen har bibehållit och till och med ökat antalet anställda det senaste decenniet medan utvecklingen i riket har sett mer dyster ut. Branschen domineras sysselsättningsmässigt av transportmedelsindustrin, maskinindustrin samt tillverk- se 24 (59)

25 ning av medicinska och optiska instrument. Umeå drabbades relativt hårt av finanskrisen vilket ledde till att tillverkningsindustrin minskade i både omsättnings- och sysselsättningsantal. Flera av industriföretagen ser nu en tilltagande återhämtning som har stabiliserat utvecklingen. Andra delar av industrin påverkades i högre grad, och den pågående strukturomvandlingen av svensk industri skapar en långsiktig osäkerhet. AstraZeneca har till exempel beslutat att avveckla sin tillverkningsenhet i Umeå under Samtidigt investerar andra delar av näringslivet, där Umeå Energis investeringar i en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning är ett exempel och Norrmejeriers satsningar på en biogasanläggning en annan. Figur 9: Tillverkningsindustrin i Umeåregionen Effektivisering av processer och kvalitetsförbättringar står högt upp på dagordningen inom industrin. Det är en exportberoende sektor där det gäller att ständigt hitta nya utvecklingsvägar som förbättrar kostnadseffektiviteten utan att minska kvaliteten. Där har till exempel både Volvo lastvagnar och GE Healthcare lyckats väl. På Volvo lastvagnar har investeringar på motsvarande 1,5 miljard genomförts de senaste åren för att utöka kapaciteten i fabriken och samtidigt robotiseras allt fler delar av tillverkningen, introducera mer av leantänkande, osv. Industrin i Umeå har länge varit präglad av en stark produktivitetsutveckling och högt kunnande. Trots den pågående effektiviseringen av industrin finns det därför en svag förväntad sysselsättningsökning. Närheten till universitetet anses vara, och kommer fortsätta att vara, en bidragande faktor till den viktiga produktiviteten genom tillgången på välutbildad arbetskraft. För stora delar av industrin är det dock i samarbete med underleverantörer som de stora utvecklingsprojekten bedrivs. Ett stort kunnande, engagerade medarbetare och teknisk utveckling anses vara de främsta konkurrensfördelarna i Umeå. Industriföretagen upplever idag att de har ett förtroende bland sina kunder och att deras produkter håller en god kvalitet. Bland vissa av företagen finns det dock en oro för den framtida kompetensförsörjningen. De menar att det i Umeå finns ett litet intresse av att arbeta inom industrin och upplever att de får söka i ett allt större omland för att finna arbetskraft. Bland annat påtalas bristen på bruksanda i regionen och behovet av att förmedla en mer rättvis bild av den moderna industrin, för att på så vis höja statusen på yrket. Pendlingsmöjligheter och tillgänglighet är angelägna frågor, dels för att kunna rekrytera på en större arbetsmarknad, dels för att industrin ofta är lokaliserad mindre centralt. Med 25 (59)