Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster"

Transkript

1 Rapport 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Maj 2008 Fredrik Eliasson

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Några utgångspunkter... 4 Datamaterial... 5 Vem flyttar från och vem stannar i Örebro län?... 6 Platsbundenhet till den gamla hemorten Föreställning om att komma flytta och att faktiskt flytta... 6 Tjejerna flyttar medan killarna stannar... 7 Flyttarna studerar medan stannarna jobbar... 8 Stockholm och Göteborg vanligaste utflyttningsdestinationer... 8 Hemvändarna... 9 Regionala skillnader Flest hemvändare till pendlarkommunerna Inte för långt hemifrån och inte för stort Avslutningsvis Litteraturförteckning

4 2

5 Inledning Många unga i Örebro län uppger att de vill flytta från regionen och bosätta sig någon annanstans. Är det en varningsklocka eller är det kanske bra att våra ungdomar vill ut i världen och pröva sina vingar? De barn och ungdomar som idag lever i länet är de som till största delen kommer att utgöra de framtida länsinvånarna. Men de unga i Örebro län är mer benägna att flytta från sitt hemlän än ungdomar i våra grannlän. Drygt 60 procent trodde sig bo någon annanstans än Örebro län om tio år. Detta framkom i en studie som Svenskt Näringsliv genomförde år 2004 för att kartlägga 18-åringars syn på framtiden. Ungdomars flyttbenägenhet är en mycket viktig fråga när det gäller länets framtida befolkningsunderlag och möjlighet till en fungerande arbetskraftsförsörjning. Under 2007 flyttade personer över en kommungräns i Sverige. Detta fick till följd att 129 kommuner ökade och 162 minskade och att 6 län minskade och 15 ökade. Att en så stor andel av landets kommuner och län växer beror till stor del på att invandringen ligger på en förhållandevis hög nivå. Om man undantar invandringen är det endast sex län som har befolkningsökning. Det pågår en stor flyttvåg inom Sverige idag. Antalet personer som bytt kommun har ökat med tolv procent de senaste tio åren. Trenden är dock densamma idag som för både tio och 20 år sedan: landsbygden och mindre orter överges för de större städerna. Det är i första hand de större städerna och kommuner i nära anslutning till dessa som växer. De orter som minskade för 20 år sedan minskar i de flesta fall även idag, med skillnaden att dagens flyttare är yngre. Från 1990-talet och framåt har det skett en utveckling mot att åringar står för en allt större del av det totala flyttandet. Detta kan till stor del förklaras med den ökade andelen studerande vid högskolor och universitet. Den stora utbyggnaden av högre utbildning under 1990-talet har resulterat i att flyttningarna till studieorter kommit att utgöra en allt större andel av flyttningarna, och de står uppskattningsvis för en tredjedel av alla flyttningar (Garvill, Malmberg & Westin, 2000). Denna utbyggnad har rimligen bidragit till en kraftig flyttökning bland de unga. För Örebro läns del har denna utveckling inneburit att det idag i stort bara är Örebro och Kumla som har en stabil befolkningstillväxt. Syfte Idag sker nästan all flyttning över längre sträckor, från en kommun till en annan eller från ett län till ett annat, i unga år (se Figur 1). De över 30 år flyttar sällan längre än inom sin boendeort. Det är därför i hög grad de ungas flyttande som påverkar länets befolkningsutveckling. Om vi vill bättre förstå hur länets befolkningsunderlag påverkas av inoch utflyttning, bör vi därför i första hand analysera de ungas flyttmönster. 3

6 Figur 1: Flyttning Örebro län efter flyttarnas ålder Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Källa: SCB/rAps-RIS. I denna studie kommer vi för det första att titta närmare på hur många ungdomar som i själva verket flyttar från länet. Den ovan omnämnda enkäten anger att 60 procent tror sig ha flyttat från länet inom tio år, men är det så många i verkligheten? Finns det några skillnader med avseende på kön, etnicitet, klasstillhörighet, om man väljer att studera eller arbeta? Har det någon betydelse om man i utgångsläget bor i en större stad, på landsbygden eller i ett mindre samhälle? För det andra undersöker vi i hur stor omfattning de som en gång flyttat från hemorten senare väljer att flytta tillbaka, och i vilken omfattning det sker en inflyttning av nya länsbor. Studien baseras på ett heltäckande statistiskt datamaterial, där ungdomarnas följs under en tioårsperiod, mellan 1993 och Några utgångspunkter När det gäller människors val att flytta eller stanna är forskningen något tvetydig. En del forskare menar att allt färre människor väljer att flytta som en följd av situationen på arbetsmarknaden. Man menar här istället att det är faktorer som att bilda familj, flytta ihop eller isär och närheten till släkt och vänner som anges vara viktigare faktorer till människors flyttbeslut (SOU 2003:37). Andra forskare menar att det fortfarande är situationen på arbetsmarknaden som är det huvudsakliga skälet till att folk flyttar, framförallt när det gäller flyttningar över längre avstånd (Niedomysl, 2005). En specifik studie för Örebro län visar att goda pendlingsmöjligheter förefaller ha minskat andelen flyttningar av arbetsmarknadsskäl, åtminstone inom kortare avstånd. För flytt över längre avstånd verkar situationen på arbetsmarknaden fortfarande vara ett betydande skäl till att människor flyttar (Eliasson, 2007). Det finns också en rad individfaktorer som påverkar om man flyttar eller stannar och var man flyttar. Det kan handla om individernas ålder eller sociala bakgrund. Mats Trondman har frågat barn och ungdomar mellan 10 och 16 år om de vill stanna kvar i Hällefors kommun eller flytta när de blir äldre. Han finner att åldersfaktorn i detta sammanhang är oerhört avgörande. Med högre ålder ökar intresset för att flytta till större städer eller storstäder. Men det är inte bara åldern som är avgörande. Det finns också en tendens att arbetarklassens barn, särskilt killarna, i högre grad vill stanna kvar i kommunen, än de barn vars föräldrar var tjänstemän. Det var också påfallande att tjänstemannabarnen vänder intresset till större städer, medan arbetarklassbarnen överlag föredrar det mindre, nära och inte alltför stora. (Trondman, 2001) När ungdomarna sedan blir lite äldre och börjar träda in i vuxenlivet är familjesituationen en faktor som tydligt påverkar benägenheten att flytta. SCB visar i en studie att besluten att flytta eller stanna är helt olika för flerpersonsfamiljer jämfört med ensamhushåll. Benägenheten att flytta minskar vid familjebildning och minskar ytterligare efter det första, andra och tredje 4

7 barnets ankomst. En starkt bidragande orsak till detta är att det idag är mycket vanligt att både mannen och kvinnan i en familj är förvärvsarbetande. Vid flytt är det alltså två personers förvärv som måste beaktas. (SCB, 2005) Datamaterial I undersökningen används det individbaserade datamaterial som Regionförbundet tillsammans med Örebro universitet förfogar över för Bergslagslänen (Örebro, Västmanland, Värmland och Dalarna). Datamaterialet är framtaget av SCB och refereras i studien som Bergslagsdatabasen (BeDa). Ur detta material väljer vi specifikt ut de individer som 1993 var 18 år, det vill säga födda 1975, och bosatta i Örebro län. De övriga Bergslagslänen används i delar av studien som referensområde. En förutsättning för studien är att datamaterialet är longitudinellt, det vill säga att individerna kan följas över en längre period (i detta fall mellan 1993 och 2003). Databasen innehåller därtill en mängd variabler. Det som vi i första hand intresserar oss för här är utbildning, familjesituation, sysselsättning, kön och etnicitet. Då vi också intresserar oss för ungdomarnas sociala bakgrund, kommer också uppgifter om ungdomarnas föräldrar att nyttjas. Det är viktigt att påpeka att ur detta datamaterial kan vi inte se varför ungdomarnas flyttat eller stannat. Datamaterialet ger oss dock mycket goda möjligheter att undersöka om det finns några mönster för dem som flyttat respektive stannat med avseende på exempelvis kön, socialt ursprung eller var man kommer ifrån. 5

8 Vem flyttar från och vem stannar i Örebro län? Vi har tidigare refererat till ett par enkätundersökningar, som båda visar att mycket stora andelar av de ungdomar som bor i Örebro län tror sig bo någon annanstans i framtiden. Ingen av dessa studier visar dock hur många unga som faktiskt flyttar från länet. Figur 2: Utflyttare, återinflyttare och nyinflyttare, , årskull 1975, Örebro län Källa: SCB/BeDa. I denna studie har vi följt en grupp unga örebrolänningar (årskull 1975), från 1993 då de var 18 år gamla, till 2003 då de var 28 år gamla. I dagsläget har vi inte tillgång till datamaterial efter Efter sex år hade 886 personer (26 procent) flyttat från länet. 133 av dessa flyttade senare tillbaka. Efter tio år hade av de 18-åringar som bodde i Örebro län 1993 bosatt sig i andra län. Givetvis hinner det under en tioårsperiod både flytta in och ut ett stort antal nya örebrolänningar. Men trots denna inflyttning av nya länsbor minskade årskullen i länet med närmare personer mellan åren 1993 och (Se Figur 2). Föreställning om att komma flytta och att faktiskt flytta Det verkliga flyttandet uppnår alltså inte på långa vägar de dramatiska proportioner som enkätundersökningarna angav. Av de 18-åringar som bodde i Örebro län 1993 hade 31 procent flyttat från länet efter tio år. Om vi jämför med Svenskt Näringsliv är det endast hälften av dem som trodde sig ha flyttat från länen. Detta ska knappast tolkas som att det finns en mängd ungdomarna som bor kvar i länet, men vill flytta härifrån. Tidigare forskning har visat att en överväldigande majoritet av såväl flyttare som stannare är nöjda med förhållandena på bostadsorten (Garvill, Malmberg & Westin, 2000). Att det finns en så stor skillnad mellan ungdomarnas tro om hur de kommer att flytta och hur de faktiskt kom att flytta, kan förstås delvis ha sin förklaring i att det inte är exakt samma ungdomar vi jämför i denna studie och den tidigare genomförda attitydundersökningen. Men sannolikt finns det ett större förklaringsvärde i det som Trondman omnämner tonårstidens identitetseffekt. Med detta avses den effekt som själva ungdomstidens identitetsarbete kan ha på föreställningen om att vilja lämna sin hemort (Trondman, 2001). Att vara tonåring med allt vad det innebär, 6

9 socialt, fysiologiskt och psykologiskt, skulle således kunna bidra till en större önskan om att flytta, i synnerhet för dem som bor utanför storstaden. Med högre ålder inträder nya värderingar och förhållanden till platsen där man bor, vilket i sin tur påverkar viljan att flytta. Kanske upplever 25-åringen nya värden i sin hembygd, som han eller hon inte såg som tonåring. Även om vi inte kan belägga det här, är detta rimligen en betydande förklaring till den stora skillnaden mellan hur man trott sig komma att flytta och hur man i själva verket kom att flytta. Att tro sig komma att flytta är långt ifrån synonymt med att de facto komma att flytta. Figur 3: Flyttare, stannare och återflyttare i Bergslagslänen, årskull 1975 Dalarna Västmanland Stannat Flyttat Återflyttat Örebro Värmland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Källa: SCB/BeDa. För Örebro läns del är alltså det verkliga flyttandet av ungdomar inte på långa vägar så omfattande som attityden till att flytta från länet. Vad som är mer bekymmersamt är att unga flyttar från länet i större omfattning än till. Örebro län har ett positivt flyttnetto för samliga åldrar utom åringar. Situationen är dock liknande i de andra Bergslagslänen. Örebro län har lägre andel unga flyttare i och har alltså högst andel unga bor kvar. När det gäller återinflyttning ligger Örebro i nivå med Värmland och Dalarna, men efter Västmanland. (Se Figur 3). Tjejerna flyttar medan killarna stannar Ungdomar är förstås ingen homogen grupp. Ovan har vi kunna se att det finns små, men inte obetydliga geografiska skillnader mellan länen när det gäller flytta, stanna och återvända. Men det finns också skillnader oavsett vilket län man kommer ifrån både för flyttarna och stannarna. Här kan vi se att utrikes födda i någon mån är mer benägna att flytta än inrikes födda. En möjlig orsak till detta skulle kunna vara att de som är utrikes födda känner mindre förankring till Örebro län än de som är inrikes födda och dessutom i stor utsträckning födda i länet. Med vårt datamaterial är det emellertid inte möjligt att bekräfta detta. Skillnaderna är dock små. Desto tydligare är det att den sociala bakgrunden verkar ha betydelse för om personen stannar i länet eller flyttar. De ungdomar med bakgrund i höginkomsttagarfamiljer flyttar i större omfattning än de som kommer från familjer med låg eller medelhög inkomst. Till sist kan vi också se att tjejer flyttar i något större omfattning än killar. Detta hänger sannolikt samman med att kvinnorna är mer studiebenägna än männen. (Se Figur 4). 7

10 Figur 4: Flyttar eller stannat i Örebro län , social bakgrund, kön och utrikes eller inrikes född 100% 90% 80% 70% Flyttat Stannat 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes födda Utrikes födda Inkomst familj: låg 1 Inkomst familj: låg 2 Inkomst familj:hög 1 Inkomst familj: hög 2 M än Kvinnor Anm: Avseende inkomstnivåerna är samtliga familjers inkomst indelade i kvartiler, där låg 1 är de familjer med högst inkomst, och hög 2 är de familjer med högst inkomst. Källa: SCB/BeDa. Flyttarna studerar medan stannarna jobbar Går vi så vidare och ser till ungdomarnas sysselsättning år 1999, kan vi se att det är långt fler av flyttarna som studerar. Över hälften av flyttarna studerade, medan endast runt 20 procent av dem som stannade kvar i Örebro län var studerande. Stannarna är å andra sidan i betydligt större omfattning etablerade på arbetsmarknaden, men också i högre grad arbetslösa än flyttarna. (Se Figur 5). Figur 5: Flyttat eller stannat i Örebro län , studerande, sysselsatt eller arbetslös 80% 70% 60% Flyttat Stannat 50% 40% 30% 20% 10% 0% Studerade 1999 Sysselsatt 1999 Arbetslös 1999 Källa: SCB/BeDa. Flest flyttar till Stockholm och Göteborg En mycket stor andel av de ungdomar som flyttar från Örebro län bosätter sig i storstäderna eller universitetsorter bodde merparten av flyttarna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Linköping. Om vi förflyttar oss fyra år fram i tiden, till 2003, kan vi se att koncentrationen till Göteborg och Stockholm med kranskommuner ökar, medan andelen flyttare som bor i någon av universitetsorterna minskar. Således hamnar merparten av de flyttare som inte återvänder till sin hemort förr eller senare i Stockholmsområdet eller Göteborg. 8

11 Figur 6: Boendekommun 1999 respektive 2003 för de örebrolänningar ur årskull 1975 som flyttat från länet Källa: SCB/BeDa. Kommuner med färre än fem flyttare redovisas ej i kartorna. Hemvändarna Av de 866 ungdomar som år 1999 hade flyttat från Örebro län kom alltså en stor andel från välbärgade hem och de flyttade i stor utsträckning för att studera. Till år 2003 hade 136 av dessa återvänt till länet. Vad är det då som karaktäriserar dessa nu 28 år gamla återvändare? Liksom vi såg tidigare att kvinnorna var mer flyttbenägna än männen när det gällde att flytta från länet, är det också kvinnorna som i högre grad flyttar tillbaka till länet. Vi kunde också se att de utrikes födda var överrepresenterade bland flyttarna. När det gäller att flytta tillbaka till länet finns det inte längre några skillnader i flyttbenägenhet mellan inrikes och utrikes födda. Detta kan möjligen ses som en ytterligare bekräftelse på att de utrikes födda känner en förhållandevis svag koppling till Örebro län och därmed är mindre benägna att flytta tillbaka. År 2003 hade närmare hälften av dem som flyttat från länet 1999 fått barn. Här kan vi se att familjesituationen påverkar benägenheten att flytta tillbaka till länet (och förmodligen flyttbenägenheten generellt). Vi kan här inte se någon tendens att man skulle välja att flytta hem i samband med att man bildar familj (åtminstone inte efter familjebildningen). De som hunnit bilda familj och skaffa barn är mindre benägna att flytta tillbaka till länet. En starkt bidragande förklaring till detta är sannolikt att familjebildningen i de flesta fall medför att det 9

12 är två personers förvärv som berörs vid flytt, samt eventuellt även byte av barnomsorg. Det blir alltså en mer komplicerad process för en familj att flytta jämfört med ett ensamhushåll. Figur 7: Återflyttat eller ej återflyttat till Örebro län , årskull 1975, kön, ut- eller inrikes född och familjesituation 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ej återflyttat återflyttat man kvinna utrikes född inrikes född familj utan barn familj med barn Källa: SCB/BeDa. Det tydligaste mönstret är att de unga, i den mån de flyttar tillbaka till sin hemtrakt, gör det i samband med att de avslutar sina högskole- eller universitetsstudier. Av Figur 8 att döma förefaller en förhållandevis stor andel av återflyttarna befinna sig i en fas mellan utbildning och arbete. De som inte återflyttat är istället i högre grad etablerade på arbetsmarknaden, men samtidigt också arbetslösa i större omfattning. Figur 8: Återflyttat eller ej återflyttat till Örebro län , årskull 1975, studerande, utb nivå, sysselsatt eller arbetslös 90% 80% 70% 60% 50% ej återflyttat återflyttat 40% 30% 20% 10% 0% studerande >3 år eftergymn utb sysselsatt arbetslös Källa: SCB/BeDa. Platsbundenhet till den gamla hemorten Ett mycket intressant iakttagande här är förhållandet mellan inflyttningen av nya örebrolänningar och återinflyttningen av dem som tidigare bott i länet. Av Figur 2 kan vi se att återinflyttningen 2003 av de ungdomar som flyttat från länet 1999 uppgick till 133 personer. Om vi ser till inflyttningen av nya örebrolänningar av samma årskull under motsvarande period, uppgick denna till 97 personer. Mot bakgrund av att det ur denna årskull fanns 866 personer som tidigare varit bosatta i Örebro län och som inte varit det, och att samtliga teoretiskt sett hade samma möjlighet att bosätta sig i Örebro län, kan vi konstatera att återinflyttningen är mycket betydande i förhållande till nyinflyttningen. Benägenheten att flytta till Örebro län är mycket större bland dem som en gång bott i länet än bland dem som inte tidigare bott i länet. Detta kan ses som ett uttryck för platsbundenhet, att vi är mer benägna att flytta till platser vi har någon form av relation till, än platser vi saknar relation till. 10

13 Regionala skillnader Som vi kunde se tidigare finns det skillnader mellan länen, men de är inte att betrakta som särskilt stora. De län vi jämför har alla en liknande ortsstruktur, med som ett regionalt centra och ett antal kringliggande kommuner av olika karaktär. Om vi använder oss av den uppdelning av kommuntyper som Sveriges kommuner och landsting tagit fram, kan vi se att det finns ganska stora skillnader avseende ungdomarnas flyttmönster beroende på var de kommer ifrån. Flest hemvändare till pendlarkommunerna Det är i glesbygdskommunerna som den största andelen ungdomar stannar kvar. Störst andel flyttare finns i större städer samt i övriga kommuner med invånare. När det gäller återflyttning är det pendlarkommunerna, det vill säga kommuner med nära pendlingsavstånd till större städer, som är vinnarna. Drygt 25 procent av de ungdomar som flyttat från pendlarkommuner väljer sedan att återvända. Detta kan jämföras med de minsta kommunerna, dit endast 12 procent återflyttat. (Se Figur 9). Figur 9: Flyttare och stannare samt återflyttare efter kommuntyp, Bergslagslänen Övriga kommuner, < inv. stannat flyttat återflytt 03 Övriga kommuner, inv. Övriga kommuner, > inv. varuproducerande kommuner glesbygdkommuner pendlingskommuner större städer 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Källa: SCB/BeDa. I Örebro län ser det ut på samma sätt i så gott som samtliga kommuner: hälften eller fler av ungdomarna bor kvar 1999 i det som var deras hemkommun sex år tidigare. Det är i Örebro kommun som störst andel ungdomar bor kvar. Vi ser också att i de flesta kommunerna är den huvudsakliga destinationen bland flyttarna ett annat län. Det är endast i Kumla och Hallsberg som merparten av flyttarna bosatt sig inom övriga Örebro län. I denna årskull ungdomar kan man alltså inte hävda att det är Örebro kommun som utarmar befolkningsunderlaget i de övriga kommunerna i länet. (Se Figur 10). Slutligen kan vi konstatera att det är Örebro och Kumla som har den största andelen återflyttare, följt av Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg. Lägst andel återflyttare har Nora, Degerfors och Laxå. 1 1 Då Lekeberg inte fanns som enskild kommun 1993, som är utgångsåret för studien, finns det inget värde för kommunen. 11

14 Inte för långt hemifrån och inte för stort Ser man till vilken destination ungdomarna flyttar, finner man att det är starkt präglat av kommunernas geografiska läge. Ungdomar från Hällefors flyttar i hög grad till Karlstad, medan unga i Laxå och Degerfors väljer Göteborg framför Stockholm. (Se bilaga 1). Men flyttandet följer också till viss del ortshierarkin. Man tenderar att flytta till kommuner närmast över i orthierarkin eller kommuner som liknar hemkommunen. Således är det vanligast att de som kommer från större städer flyttar till storstäder, medan de som kommer från mindre kommuner flyttar till större städer. (Se bilaga 2). Figur 10: a) Var bor ungdomarna år 1999 (24 år gamla)? b) Hur stor andel hade flyttat tillbaka till sin hemkommun år 2003 (28 år gamla)? a. b. Anm: Då Lekebergs kommun bildades 1995, vilket är efter startpunkten för denna långtidsstudie, saknas värde för denna kommun. Källa: SCB/BeDa. 12

15 Avslutningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att merparten av ungdomarna bor kvar i sitt hemlän efter 10 år. Närmare 70 procent bor kvar eller har flyttat tillbaka till länet. Det finns en stor skillnad mellan ungdomars föreställning om att komma flytta från länet och att faktiskt flytta från länet. Undersökningar visar att det är fler ungdomar föreställer sig komma ha flyttat från länet än, som vi visat i denna studie, faktiskt gör det. Bland de unga flyttare och stannare som vi observerat i denna studie kan vi urskilja några tydliga mönster: Flyttarna studerar, medan stannarna i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. De unga kvinnorna flyttar medan de unga männen stannar. Ungdomar med bakgrund i familjer med hög inkomst flyttar i större omfattning än ungdomar med bakgrund i låginkomsttagarfamiljer. De vanligaste bosättningsorterna bland flyttarna är Stockholm och Göteborg. Det ungdomar som bor kvar i länet är i hög grad etablerade på arbetsmarknaden, medan de som flyttar i stor utsträckning studerar. Undersökningen visar också att den barn- och ungdomsperiod då man växer upp på en ort förefaller skapa en betydande platsanknytning. Merparten av de unga som flyttar till Örebro län har tidigare varit bosatta i länet. Det bör i sig inte betraktas som ett problem att ungdomar väljer att flytta från länet. Snarare bör det ses som en naturlig del i vuxenblivandet. För många unga är det också nödvändigt att flytta för att ha möjlighet att skaffa sig en högre utbildning. Samhällets behov av såväl ett stabilt befolkningsunderlag som rörlighet kan stå i kontrast med unga människors flyttmönster. Varken önskan om stabilitet i befolkningen eller flexibel anpassning till den regionala efterfrågan på arbetskraft stämmer med nödvändighet överens med människors val av boende. Ungdomars flyttmönster har för Örebro läns del inneburit att länet har ett negativt flyttnetto för personer i åldern år. Det är också i denna ålder som merparten av allt flyttande över kommun- och länsgräns sker. För övriga åldrar har länet ett positivt flyttnetto. För Örebro läns del, och i synnerhet för kommuner utanför bekvämt pendlingsavstånd från Örebro kommun, kan det således vara ett problem att ungdomar i högre grad flyttar från länet än till. 13

16 Litteraturförteckning Eliasson, F (2007) Bergslagsproblematik eller Mälarsdalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län. Örebro, Universitetsbiblioteket i Örebro. Garvill, J., Malmberg, G. och Westin, K. (2000) Värdet av att flytta och att stanna om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden. Rapport 2, Regionalpolitiska utredningen, Stockholm. SCB (2005) Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, Demografiska rapporter 2005:3. SCB, Örebro. Trondman, M. (2001) Att flytta eller stanna? Om barns och ungdomars föreställningar om att vilja bo kvar i Hällefors kommun eller flytta därifrån. Centrum för kulturforskning, Växjö. 14

17 Regionförbundet Örebros rapporter : 01 Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i Örebro län 2007: 02 Tillståndet i Örebroregionen, ISBN :03 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 2007:04 Bokrum, läsrum, mediatek, bibliotek skolbibliotek i Örebro län, ISBN :05 Örebro i en ny regional samhällsorganisation 2007:06 Dynamik och rörlighet i regionala kluster, ISBN Regionförbundet Örebros rapporter : 01 Revidering av det regionala tillväxtprogrammet - erfarenheter, förbättringsförslag och nulägesbeskrivning 2008: 02 Fågelturism en möjlighet till utveckling i Örebroregionen 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster. 2008:04 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 2008:05 Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län, slutrapport

18 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity, Forskarevägen Örebro.

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 CMA Research AB Företaget AB, Kundundersökning 2015, sida 2 Om undersökningen Bakgrund Syfte Genomförande Metod CMA har sedan 2006 för Regionförbundets

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985 Stockholms Universitet Sociologiska institutionen UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985 Karin Lundström D-uppsats i Demografi Höstterminen 2009 Handledare: Ann-Zofie Duvander 2 Sammanfattning

Läs mer

Regionförbundet Örebro län

Regionförbundet Örebro län Juni 2006 Regionförbundet län Bilden av län En undersökning av kunskapen och attityderna till län Rapport 2006:03 Förord För att kartlägga såväl länsinvånarnas självbild som omvärldens bild av län har

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Antalet sysselsatta per kommun år 2010

Antalet sysselsatta per kommun år 2010 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Den demografiska krisen Den demografiska krisen ur ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv Tor Bengtsson 4 Bakgrund Man brukar ange den demografiska krisen som det

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta

Örebro läns kompetenskarta Delrapport Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län November 2011 Karsten Lundequist Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län Dnr: 11 105

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån Statistiska centralbyrån 2008 Demographic reports 2008:5 Leaving home Statistics Sweden 2008

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden 1990 2005

Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden 1990 2005 Rapport 2009:06 Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden 1990 2005 Maj 2009 Max Jakobsson Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden 1990 2005 Max

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Rapport 2015:03 Datum: 2015-09-17 Författare: Thobias Torstensson. Invandring och integration i Örebroregionen

Rapport 2015:03 Datum: 2015-09-17 Författare: Thobias Torstensson. Invandring och integration i Örebroregionen Rapport 2015:03 Datum: 2015-09-17 Författare: Thobias Torstensson Invandring och integration i Örebroregionen Statistiskt underlag 2015 Invandring och integration i Örebroregionen Statistiskt underlag

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD Prognos baserad på byggplanerna för perioden 20152024 samt med hänsyn tagen till den förtätning som pågår STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer