Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster"

Transkript

1 Rapport 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Maj 2008 Fredrik Eliasson

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Några utgångspunkter... 4 Datamaterial... 5 Vem flyttar från och vem stannar i Örebro län?... 6 Platsbundenhet till den gamla hemorten Föreställning om att komma flytta och att faktiskt flytta... 6 Tjejerna flyttar medan killarna stannar... 7 Flyttarna studerar medan stannarna jobbar... 8 Stockholm och Göteborg vanligaste utflyttningsdestinationer... 8 Hemvändarna... 9 Regionala skillnader Flest hemvändare till pendlarkommunerna Inte för långt hemifrån och inte för stort Avslutningsvis Litteraturförteckning

4 2

5 Inledning Många unga i Örebro län uppger att de vill flytta från regionen och bosätta sig någon annanstans. Är det en varningsklocka eller är det kanske bra att våra ungdomar vill ut i världen och pröva sina vingar? De barn och ungdomar som idag lever i länet är de som till största delen kommer att utgöra de framtida länsinvånarna. Men de unga i Örebro län är mer benägna att flytta från sitt hemlän än ungdomar i våra grannlän. Drygt 60 procent trodde sig bo någon annanstans än Örebro län om tio år. Detta framkom i en studie som Svenskt Näringsliv genomförde år 2004 för att kartlägga 18-åringars syn på framtiden. Ungdomars flyttbenägenhet är en mycket viktig fråga när det gäller länets framtida befolkningsunderlag och möjlighet till en fungerande arbetskraftsförsörjning. Under 2007 flyttade personer över en kommungräns i Sverige. Detta fick till följd att 129 kommuner ökade och 162 minskade och att 6 län minskade och 15 ökade. Att en så stor andel av landets kommuner och län växer beror till stor del på att invandringen ligger på en förhållandevis hög nivå. Om man undantar invandringen är det endast sex län som har befolkningsökning. Det pågår en stor flyttvåg inom Sverige idag. Antalet personer som bytt kommun har ökat med tolv procent de senaste tio åren. Trenden är dock densamma idag som för både tio och 20 år sedan: landsbygden och mindre orter överges för de större städerna. Det är i första hand de större städerna och kommuner i nära anslutning till dessa som växer. De orter som minskade för 20 år sedan minskar i de flesta fall även idag, med skillnaden att dagens flyttare är yngre. Från 1990-talet och framåt har det skett en utveckling mot att åringar står för en allt större del av det totala flyttandet. Detta kan till stor del förklaras med den ökade andelen studerande vid högskolor och universitet. Den stora utbyggnaden av högre utbildning under 1990-talet har resulterat i att flyttningarna till studieorter kommit att utgöra en allt större andel av flyttningarna, och de står uppskattningsvis för en tredjedel av alla flyttningar (Garvill, Malmberg & Westin, 2000). Denna utbyggnad har rimligen bidragit till en kraftig flyttökning bland de unga. För Örebro läns del har denna utveckling inneburit att det idag i stort bara är Örebro och Kumla som har en stabil befolkningstillväxt. Syfte Idag sker nästan all flyttning över längre sträckor, från en kommun till en annan eller från ett län till ett annat, i unga år (se Figur 1). De över 30 år flyttar sällan längre än inom sin boendeort. Det är därför i hög grad de ungas flyttande som påverkar länets befolkningsutveckling. Om vi vill bättre förstå hur länets befolkningsunderlag påverkas av inoch utflyttning, bör vi därför i första hand analysera de ungas flyttmönster. 3

6 Figur 1: Flyttning Örebro län efter flyttarnas ålder Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Källa: SCB/rAps-RIS. I denna studie kommer vi för det första att titta närmare på hur många ungdomar som i själva verket flyttar från länet. Den ovan omnämnda enkäten anger att 60 procent tror sig ha flyttat från länet inom tio år, men är det så många i verkligheten? Finns det några skillnader med avseende på kön, etnicitet, klasstillhörighet, om man väljer att studera eller arbeta? Har det någon betydelse om man i utgångsläget bor i en större stad, på landsbygden eller i ett mindre samhälle? För det andra undersöker vi i hur stor omfattning de som en gång flyttat från hemorten senare väljer att flytta tillbaka, och i vilken omfattning det sker en inflyttning av nya länsbor. Studien baseras på ett heltäckande statistiskt datamaterial, där ungdomarnas följs under en tioårsperiod, mellan 1993 och Några utgångspunkter När det gäller människors val att flytta eller stanna är forskningen något tvetydig. En del forskare menar att allt färre människor väljer att flytta som en följd av situationen på arbetsmarknaden. Man menar här istället att det är faktorer som att bilda familj, flytta ihop eller isär och närheten till släkt och vänner som anges vara viktigare faktorer till människors flyttbeslut (SOU 2003:37). Andra forskare menar att det fortfarande är situationen på arbetsmarknaden som är det huvudsakliga skälet till att folk flyttar, framförallt när det gäller flyttningar över längre avstånd (Niedomysl, 2005). En specifik studie för Örebro län visar att goda pendlingsmöjligheter förefaller ha minskat andelen flyttningar av arbetsmarknadsskäl, åtminstone inom kortare avstånd. För flytt över längre avstånd verkar situationen på arbetsmarknaden fortfarande vara ett betydande skäl till att människor flyttar (Eliasson, 2007). Det finns också en rad individfaktorer som påverkar om man flyttar eller stannar och var man flyttar. Det kan handla om individernas ålder eller sociala bakgrund. Mats Trondman har frågat barn och ungdomar mellan 10 och 16 år om de vill stanna kvar i Hällefors kommun eller flytta när de blir äldre. Han finner att åldersfaktorn i detta sammanhang är oerhört avgörande. Med högre ålder ökar intresset för att flytta till större städer eller storstäder. Men det är inte bara åldern som är avgörande. Det finns också en tendens att arbetarklassens barn, särskilt killarna, i högre grad vill stanna kvar i kommunen, än de barn vars föräldrar var tjänstemän. Det var också påfallande att tjänstemannabarnen vänder intresset till större städer, medan arbetarklassbarnen överlag föredrar det mindre, nära och inte alltför stora. (Trondman, 2001) När ungdomarna sedan blir lite äldre och börjar träda in i vuxenlivet är familjesituationen en faktor som tydligt påverkar benägenheten att flytta. SCB visar i en studie att besluten att flytta eller stanna är helt olika för flerpersonsfamiljer jämfört med ensamhushåll. Benägenheten att flytta minskar vid familjebildning och minskar ytterligare efter det första, andra och tredje 4

7 barnets ankomst. En starkt bidragande orsak till detta är att det idag är mycket vanligt att både mannen och kvinnan i en familj är förvärvsarbetande. Vid flytt är det alltså två personers förvärv som måste beaktas. (SCB, 2005) Datamaterial I undersökningen används det individbaserade datamaterial som Regionförbundet tillsammans med Örebro universitet förfogar över för Bergslagslänen (Örebro, Västmanland, Värmland och Dalarna). Datamaterialet är framtaget av SCB och refereras i studien som Bergslagsdatabasen (BeDa). Ur detta material väljer vi specifikt ut de individer som 1993 var 18 år, det vill säga födda 1975, och bosatta i Örebro län. De övriga Bergslagslänen används i delar av studien som referensområde. En förutsättning för studien är att datamaterialet är longitudinellt, det vill säga att individerna kan följas över en längre period (i detta fall mellan 1993 och 2003). Databasen innehåller därtill en mängd variabler. Det som vi i första hand intresserar oss för här är utbildning, familjesituation, sysselsättning, kön och etnicitet. Då vi också intresserar oss för ungdomarnas sociala bakgrund, kommer också uppgifter om ungdomarnas föräldrar att nyttjas. Det är viktigt att påpeka att ur detta datamaterial kan vi inte se varför ungdomarnas flyttat eller stannat. Datamaterialet ger oss dock mycket goda möjligheter att undersöka om det finns några mönster för dem som flyttat respektive stannat med avseende på exempelvis kön, socialt ursprung eller var man kommer ifrån. 5

8 Vem flyttar från och vem stannar i Örebro län? Vi har tidigare refererat till ett par enkätundersökningar, som båda visar att mycket stora andelar av de ungdomar som bor i Örebro län tror sig bo någon annanstans i framtiden. Ingen av dessa studier visar dock hur många unga som faktiskt flyttar från länet. Figur 2: Utflyttare, återinflyttare och nyinflyttare, , årskull 1975, Örebro län Källa: SCB/BeDa. I denna studie har vi följt en grupp unga örebrolänningar (årskull 1975), från 1993 då de var 18 år gamla, till 2003 då de var 28 år gamla. I dagsläget har vi inte tillgång till datamaterial efter Efter sex år hade 886 personer (26 procent) flyttat från länet. 133 av dessa flyttade senare tillbaka. Efter tio år hade av de 18-åringar som bodde i Örebro län 1993 bosatt sig i andra län. Givetvis hinner det under en tioårsperiod både flytta in och ut ett stort antal nya örebrolänningar. Men trots denna inflyttning av nya länsbor minskade årskullen i länet med närmare personer mellan åren 1993 och (Se Figur 2). Föreställning om att komma flytta och att faktiskt flytta Det verkliga flyttandet uppnår alltså inte på långa vägar de dramatiska proportioner som enkätundersökningarna angav. Av de 18-åringar som bodde i Örebro län 1993 hade 31 procent flyttat från länet efter tio år. Om vi jämför med Svenskt Näringsliv är det endast hälften av dem som trodde sig ha flyttat från länen. Detta ska knappast tolkas som att det finns en mängd ungdomarna som bor kvar i länet, men vill flytta härifrån. Tidigare forskning har visat att en överväldigande majoritet av såväl flyttare som stannare är nöjda med förhållandena på bostadsorten (Garvill, Malmberg & Westin, 2000). Att det finns en så stor skillnad mellan ungdomarnas tro om hur de kommer att flytta och hur de faktiskt kom att flytta, kan förstås delvis ha sin förklaring i att det inte är exakt samma ungdomar vi jämför i denna studie och den tidigare genomförda attitydundersökningen. Men sannolikt finns det ett större förklaringsvärde i det som Trondman omnämner tonårstidens identitetseffekt. Med detta avses den effekt som själva ungdomstidens identitetsarbete kan ha på föreställningen om att vilja lämna sin hemort (Trondman, 2001). Att vara tonåring med allt vad det innebär, 6

9 socialt, fysiologiskt och psykologiskt, skulle således kunna bidra till en större önskan om att flytta, i synnerhet för dem som bor utanför storstaden. Med högre ålder inträder nya värderingar och förhållanden till platsen där man bor, vilket i sin tur påverkar viljan att flytta. Kanske upplever 25-åringen nya värden i sin hembygd, som han eller hon inte såg som tonåring. Även om vi inte kan belägga det här, är detta rimligen en betydande förklaring till den stora skillnaden mellan hur man trott sig komma att flytta och hur man i själva verket kom att flytta. Att tro sig komma att flytta är långt ifrån synonymt med att de facto komma att flytta. Figur 3: Flyttare, stannare och återflyttare i Bergslagslänen, årskull 1975 Dalarna Västmanland Stannat Flyttat Återflyttat Örebro Värmland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Källa: SCB/BeDa. För Örebro läns del är alltså det verkliga flyttandet av ungdomar inte på långa vägar så omfattande som attityden till att flytta från länet. Vad som är mer bekymmersamt är att unga flyttar från länet i större omfattning än till. Örebro län har ett positivt flyttnetto för samliga åldrar utom åringar. Situationen är dock liknande i de andra Bergslagslänen. Örebro län har lägre andel unga flyttare i och har alltså högst andel unga bor kvar. När det gäller återinflyttning ligger Örebro i nivå med Värmland och Dalarna, men efter Västmanland. (Se Figur 3). Tjejerna flyttar medan killarna stannar Ungdomar är förstås ingen homogen grupp. Ovan har vi kunna se att det finns små, men inte obetydliga geografiska skillnader mellan länen när det gäller flytta, stanna och återvända. Men det finns också skillnader oavsett vilket län man kommer ifrån både för flyttarna och stannarna. Här kan vi se att utrikes födda i någon mån är mer benägna att flytta än inrikes födda. En möjlig orsak till detta skulle kunna vara att de som är utrikes födda känner mindre förankring till Örebro län än de som är inrikes födda och dessutom i stor utsträckning födda i länet. Med vårt datamaterial är det emellertid inte möjligt att bekräfta detta. Skillnaderna är dock små. Desto tydligare är det att den sociala bakgrunden verkar ha betydelse för om personen stannar i länet eller flyttar. De ungdomar med bakgrund i höginkomsttagarfamiljer flyttar i större omfattning än de som kommer från familjer med låg eller medelhög inkomst. Till sist kan vi också se att tjejer flyttar i något större omfattning än killar. Detta hänger sannolikt samman med att kvinnorna är mer studiebenägna än männen. (Se Figur 4). 7

10 Figur 4: Flyttar eller stannat i Örebro län , social bakgrund, kön och utrikes eller inrikes född 100% 90% 80% 70% Flyttat Stannat 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes födda Utrikes födda Inkomst familj: låg 1 Inkomst familj: låg 2 Inkomst familj:hög 1 Inkomst familj: hög 2 M än Kvinnor Anm: Avseende inkomstnivåerna är samtliga familjers inkomst indelade i kvartiler, där låg 1 är de familjer med högst inkomst, och hög 2 är de familjer med högst inkomst. Källa: SCB/BeDa. Flyttarna studerar medan stannarna jobbar Går vi så vidare och ser till ungdomarnas sysselsättning år 1999, kan vi se att det är långt fler av flyttarna som studerar. Över hälften av flyttarna studerade, medan endast runt 20 procent av dem som stannade kvar i Örebro län var studerande. Stannarna är å andra sidan i betydligt större omfattning etablerade på arbetsmarknaden, men också i högre grad arbetslösa än flyttarna. (Se Figur 5). Figur 5: Flyttat eller stannat i Örebro län , studerande, sysselsatt eller arbetslös 80% 70% 60% Flyttat Stannat 50% 40% 30% 20% 10% 0% Studerade 1999 Sysselsatt 1999 Arbetslös 1999 Källa: SCB/BeDa. Flest flyttar till Stockholm och Göteborg En mycket stor andel av de ungdomar som flyttar från Örebro län bosätter sig i storstäderna eller universitetsorter bodde merparten av flyttarna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Linköping. Om vi förflyttar oss fyra år fram i tiden, till 2003, kan vi se att koncentrationen till Göteborg och Stockholm med kranskommuner ökar, medan andelen flyttare som bor i någon av universitetsorterna minskar. Således hamnar merparten av de flyttare som inte återvänder till sin hemort förr eller senare i Stockholmsområdet eller Göteborg. 8

11 Figur 6: Boendekommun 1999 respektive 2003 för de örebrolänningar ur årskull 1975 som flyttat från länet Källa: SCB/BeDa. Kommuner med färre än fem flyttare redovisas ej i kartorna. Hemvändarna Av de 866 ungdomar som år 1999 hade flyttat från Örebro län kom alltså en stor andel från välbärgade hem och de flyttade i stor utsträckning för att studera. Till år 2003 hade 136 av dessa återvänt till länet. Vad är det då som karaktäriserar dessa nu 28 år gamla återvändare? Liksom vi såg tidigare att kvinnorna var mer flyttbenägna än männen när det gällde att flytta från länet, är det också kvinnorna som i högre grad flyttar tillbaka till länet. Vi kunde också se att de utrikes födda var överrepresenterade bland flyttarna. När det gäller att flytta tillbaka till länet finns det inte längre några skillnader i flyttbenägenhet mellan inrikes och utrikes födda. Detta kan möjligen ses som en ytterligare bekräftelse på att de utrikes födda känner en förhållandevis svag koppling till Örebro län och därmed är mindre benägna att flytta tillbaka. År 2003 hade närmare hälften av dem som flyttat från länet 1999 fått barn. Här kan vi se att familjesituationen påverkar benägenheten att flytta tillbaka till länet (och förmodligen flyttbenägenheten generellt). Vi kan här inte se någon tendens att man skulle välja att flytta hem i samband med att man bildar familj (åtminstone inte efter familjebildningen). De som hunnit bilda familj och skaffa barn är mindre benägna att flytta tillbaka till länet. En starkt bidragande förklaring till detta är sannolikt att familjebildningen i de flesta fall medför att det 9

12 är två personers förvärv som berörs vid flytt, samt eventuellt även byte av barnomsorg. Det blir alltså en mer komplicerad process för en familj att flytta jämfört med ett ensamhushåll. Figur 7: Återflyttat eller ej återflyttat till Örebro län , årskull 1975, kön, ut- eller inrikes född och familjesituation 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ej återflyttat återflyttat man kvinna utrikes född inrikes född familj utan barn familj med barn Källa: SCB/BeDa. Det tydligaste mönstret är att de unga, i den mån de flyttar tillbaka till sin hemtrakt, gör det i samband med att de avslutar sina högskole- eller universitetsstudier. Av Figur 8 att döma förefaller en förhållandevis stor andel av återflyttarna befinna sig i en fas mellan utbildning och arbete. De som inte återflyttat är istället i högre grad etablerade på arbetsmarknaden, men samtidigt också arbetslösa i större omfattning. Figur 8: Återflyttat eller ej återflyttat till Örebro län , årskull 1975, studerande, utb nivå, sysselsatt eller arbetslös 90% 80% 70% 60% 50% ej återflyttat återflyttat 40% 30% 20% 10% 0% studerande >3 år eftergymn utb sysselsatt arbetslös Källa: SCB/BeDa. Platsbundenhet till den gamla hemorten Ett mycket intressant iakttagande här är förhållandet mellan inflyttningen av nya örebrolänningar och återinflyttningen av dem som tidigare bott i länet. Av Figur 2 kan vi se att återinflyttningen 2003 av de ungdomar som flyttat från länet 1999 uppgick till 133 personer. Om vi ser till inflyttningen av nya örebrolänningar av samma årskull under motsvarande period, uppgick denna till 97 personer. Mot bakgrund av att det ur denna årskull fanns 866 personer som tidigare varit bosatta i Örebro län och som inte varit det, och att samtliga teoretiskt sett hade samma möjlighet att bosätta sig i Örebro län, kan vi konstatera att återinflyttningen är mycket betydande i förhållande till nyinflyttningen. Benägenheten att flytta till Örebro län är mycket större bland dem som en gång bott i länet än bland dem som inte tidigare bott i länet. Detta kan ses som ett uttryck för platsbundenhet, att vi är mer benägna att flytta till platser vi har någon form av relation till, än platser vi saknar relation till. 10

13 Regionala skillnader Som vi kunde se tidigare finns det skillnader mellan länen, men de är inte att betrakta som särskilt stora. De län vi jämför har alla en liknande ortsstruktur, med som ett regionalt centra och ett antal kringliggande kommuner av olika karaktär. Om vi använder oss av den uppdelning av kommuntyper som Sveriges kommuner och landsting tagit fram, kan vi se att det finns ganska stora skillnader avseende ungdomarnas flyttmönster beroende på var de kommer ifrån. Flest hemvändare till pendlarkommunerna Det är i glesbygdskommunerna som den största andelen ungdomar stannar kvar. Störst andel flyttare finns i större städer samt i övriga kommuner med invånare. När det gäller återflyttning är det pendlarkommunerna, det vill säga kommuner med nära pendlingsavstånd till större städer, som är vinnarna. Drygt 25 procent av de ungdomar som flyttat från pendlarkommuner väljer sedan att återvända. Detta kan jämföras med de minsta kommunerna, dit endast 12 procent återflyttat. (Se Figur 9). Figur 9: Flyttare och stannare samt återflyttare efter kommuntyp, Bergslagslänen Övriga kommuner, < inv. stannat flyttat återflytt 03 Övriga kommuner, inv. Övriga kommuner, > inv. varuproducerande kommuner glesbygdkommuner pendlingskommuner större städer 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Källa: SCB/BeDa. I Örebro län ser det ut på samma sätt i så gott som samtliga kommuner: hälften eller fler av ungdomarna bor kvar 1999 i det som var deras hemkommun sex år tidigare. Det är i Örebro kommun som störst andel ungdomar bor kvar. Vi ser också att i de flesta kommunerna är den huvudsakliga destinationen bland flyttarna ett annat län. Det är endast i Kumla och Hallsberg som merparten av flyttarna bosatt sig inom övriga Örebro län. I denna årskull ungdomar kan man alltså inte hävda att det är Örebro kommun som utarmar befolkningsunderlaget i de övriga kommunerna i länet. (Se Figur 10). Slutligen kan vi konstatera att det är Örebro och Kumla som har den största andelen återflyttare, följt av Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg. Lägst andel återflyttare har Nora, Degerfors och Laxå. 1 1 Då Lekeberg inte fanns som enskild kommun 1993, som är utgångsåret för studien, finns det inget värde för kommunen. 11

14 Inte för långt hemifrån och inte för stort Ser man till vilken destination ungdomarna flyttar, finner man att det är starkt präglat av kommunernas geografiska läge. Ungdomar från Hällefors flyttar i hög grad till Karlstad, medan unga i Laxå och Degerfors väljer Göteborg framför Stockholm. (Se bilaga 1). Men flyttandet följer också till viss del ortshierarkin. Man tenderar att flytta till kommuner närmast över i orthierarkin eller kommuner som liknar hemkommunen. Således är det vanligast att de som kommer från större städer flyttar till storstäder, medan de som kommer från mindre kommuner flyttar till större städer. (Se bilaga 2). Figur 10: a) Var bor ungdomarna år 1999 (24 år gamla)? b) Hur stor andel hade flyttat tillbaka till sin hemkommun år 2003 (28 år gamla)? a. b. Anm: Då Lekebergs kommun bildades 1995, vilket är efter startpunkten för denna långtidsstudie, saknas värde för denna kommun. Källa: SCB/BeDa. 12

15 Avslutningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att merparten av ungdomarna bor kvar i sitt hemlän efter 10 år. Närmare 70 procent bor kvar eller har flyttat tillbaka till länet. Det finns en stor skillnad mellan ungdomars föreställning om att komma flytta från länet och att faktiskt flytta från länet. Undersökningar visar att det är fler ungdomar föreställer sig komma ha flyttat från länet än, som vi visat i denna studie, faktiskt gör det. Bland de unga flyttare och stannare som vi observerat i denna studie kan vi urskilja några tydliga mönster: Flyttarna studerar, medan stannarna i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. De unga kvinnorna flyttar medan de unga männen stannar. Ungdomar med bakgrund i familjer med hög inkomst flyttar i större omfattning än ungdomar med bakgrund i låginkomsttagarfamiljer. De vanligaste bosättningsorterna bland flyttarna är Stockholm och Göteborg. Det ungdomar som bor kvar i länet är i hög grad etablerade på arbetsmarknaden, medan de som flyttar i stor utsträckning studerar. Undersökningen visar också att den barn- och ungdomsperiod då man växer upp på en ort förefaller skapa en betydande platsanknytning. Merparten av de unga som flyttar till Örebro län har tidigare varit bosatta i länet. Det bör i sig inte betraktas som ett problem att ungdomar väljer att flytta från länet. Snarare bör det ses som en naturlig del i vuxenblivandet. För många unga är det också nödvändigt att flytta för att ha möjlighet att skaffa sig en högre utbildning. Samhällets behov av såväl ett stabilt befolkningsunderlag som rörlighet kan stå i kontrast med unga människors flyttmönster. Varken önskan om stabilitet i befolkningen eller flexibel anpassning till den regionala efterfrågan på arbetskraft stämmer med nödvändighet överens med människors val av boende. Ungdomars flyttmönster har för Örebro läns del inneburit att länet har ett negativt flyttnetto för personer i åldern år. Det är också i denna ålder som merparten av allt flyttande över kommun- och länsgräns sker. För övriga åldrar har länet ett positivt flyttnetto. För Örebro läns del, och i synnerhet för kommuner utanför bekvämt pendlingsavstånd från Örebro kommun, kan det således vara ett problem att ungdomar i högre grad flyttar från länet än till. 13

16 Litteraturförteckning Eliasson, F (2007) Bergslagsproblematik eller Mälarsdalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län. Örebro, Universitetsbiblioteket i Örebro. Garvill, J., Malmberg, G. och Westin, K. (2000) Värdet av att flytta och att stanna om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden. Rapport 2, Regionalpolitiska utredningen, Stockholm. SCB (2005) Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, Demografiska rapporter 2005:3. SCB, Örebro. Trondman, M. (2001) Att flytta eller stanna? Om barns och ungdomars föreställningar om att vilja bo kvar i Hällefors kommun eller flytta därifrån. Centrum för kulturforskning, Växjö. 14

17 Regionförbundet Örebros rapporter : 01 Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i Örebro län 2007: 02 Tillståndet i Örebroregionen, ISBN :03 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 2007:04 Bokrum, läsrum, mediatek, bibliotek skolbibliotek i Örebro län, ISBN :05 Örebro i en ny regional samhällsorganisation 2007:06 Dynamik och rörlighet i regionala kluster, ISBN Regionförbundet Örebros rapporter : 01 Revidering av det regionala tillväxtprogrammet - erfarenheter, förbättringsförslag och nulägesbeskrivning 2008: 02 Fågelturism en möjlighet till utveckling i Örebroregionen 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster. 2008:04 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 2008:05 Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län, slutrapport

18 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity, Forskarevägen Örebro. regionorebro@regionorebro.se

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar 2017

Statistik om Västerås. Flyttningar 2017 Flyttningar 2017 Att befolkningen i Västerås ökar och har gjort så med i genomsnitt 1 640 personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga

Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga Thomas Niedomysl Föreningen för kommunal statistik och planering Gävle den 5 september 2013 Utgångspunkter Stort intresse för flyttningar Många studier, men

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar 2016

Statistik om Västerås. Flyttningar 2016 Flyttningar 216 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 45 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 Färre fick arbete i juli Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utgångspunkter Primärt syfte: Hur ligger regionen till i förhållande till målen i rusen? Bidrag till att bättre förstå regionens utveckling

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Inrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx

Inrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx Inrikes omflyttning Under 2010 regi strerades i genomsnitt 3 607 f l yttningar per dag hos Sk atteverket. Total t f l yttade 1 156 563 personer under året vil k et motsvarar var åttonde person i befolkningen.

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)

Läs mer

Företagsamheten 2018 Örebro län

Företagsamheten 2018 Örebro län Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Matchning och attraktionskraft i Örebro län Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Företagsamheten 2017 Örebro län

Företagsamheten 2017 Örebro län Företagsamheten 2017 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Lokala bostadsmarknader Stockholms län

Lokala bostadsmarknader Stockholms län Lokala bostadsmarknader Stockholms län 2014 2016 Kortversion Kortversion Bostad2.indd 1 1 2018-09-19 12:17 Innehåll Inledning Inledning...2 Olika faktorer påverkar flyttningar...3 Flyttningar inom länet...4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) Samhällsanalys VGR Analys 2018:25 Västra Götalandsregionen 2018-11-06 Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) 2019-2020 Fakta om demografi, sysselsättning, pendling och tillgång till service. 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten

Läs mer

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Blekinges befolkningsutveckling 2017 Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Statistikinfo 2018:01

Statistikinfo 2018:01 Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Befolkningsprognos för Uppsala län år 1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Blekinges befolkningsutveckling 2017 Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 och 2016 2015-06-10 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i april 2015 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016 Färre fick arbete i april Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statistikinfo 2016:02

Statistikinfo 2016:02 Statistikinfo 216:2 Nästan 153 invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 85 personer 215. Vid årsskiftet bodde 152 966 personer i kommunen. Antalet födda barn uppgick till 1 859,

Läs mer

Statistikinfo 2019:01

Statistikinfo 2019:01 Statistikinfo 219:1 Linköping ökade med 2 514 invånare 218 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 514 personer 218. Det är den fjärde största ökningen någonsin i Linköping, även om ökningen var 189

Läs mer

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Östra Mellansverige SE12 Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

ÖREBRO KOMMUN orebro.se

ÖREBRO KOMMUN orebro.se ÖREBRO KOMMUN Näringslivsstatistik ÖREBRO KOMMUN Eva Lilja Näringslivsdirektör Hej! Förädlingsvärde (BRP) till marknadspris, mkr efter region och tid. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Uppsala Eskilstuna

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer