Årsredovisning för Region Halland 2012

Transkript

1 1(3) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionfullmäktige Årsredovisning för Region Halland 2012 Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner för egen del Årsredovisning 2012 och överlämnar den till regionfullmäktige. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige reservera regionens resultat enligt balanskravet motsvarande 85 miljoner kronor för framtida kostnader att lägga Årsredovisning 2012 till handlingarna Sammanfattning Region Hallands årsredovisning är en uppföljning av de mål och strategier som regionfullmäktige beslutat om för åren Region Halland har 28 mål och måluppfyllelsen fördelar sig enligt följande:

2 2(3) Uppföljningen visar på målområden som behöver fortsätta utvecklas. Bland de mål som delvis uppfylls återfinns att fullfölja nationella satsningar om e-hälsa, skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011, etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e- utvecklingen samt målen om en attraktiv arbetsgivare. De mål som inte uppfylls gäller bland annat skillnader i ohälsa, antal resenärer med kollektivtrafiken samt att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ökar mer än genomsnittet för riket. Ekonomiskt resultat Region Hallands ekonomiska resultat för 2012 uppgår till 85 miljoner kronor. Det är 116 miljoner kronor bättre än vad som budgeterades för året. De främsta orsakerna till årets plusresultat är att skatteintäkterna blev högre än förväntat, + 74 miljoner kronor, och att regionen fick en återbetalning av premier från AFA Försäkring, som inte heller var budgeterad, + 87 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för regionens nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egen verksamhet, uppgår till - 82 miljoner kronor. Det är 74 miljoner kronor sämre än budget, vilket motsvarar ungefär en procent av regionens omsättning. Inför 2012 höjdes regionskatten med 70 öre, vilket innebar att regionens skatteintäkter ökade med 11,2 procent jämfört med föregående år. Av de 70 örena var 20 öre en skatteväxling med hallandskommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för kollektivtrafiken. Sammantaget ökade regionens skatteintäkter och generella statsbidrag med 7,5 procent under Utfallet överstiger årets budget med 51 mnkr. Region Halland hade budgeterat med en ökning av verksamhetens nettokostnader med 8,1 procent för 2012, medan utfallet slutade på 6,0 procent. Den höga uppräkningen av budgeten berodde bland annat på beslut om ökade satsningar. Nettokostnadsandelen för 2012 uppgick till 98,8 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppgick 2012 till -8,4 procent. Båda målen uppfylls.

3 3(3) Personal Den 31 december 2012 hade Region Halland anställda, varav var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda totalt ökat med 88 medarbetare. Sjukfrånvaron har blivit något högre under året och landar för samtliga anställda på 4,05 procent av den totala tiden. Det är en ökning med 0,35 procentenheter jämfört med föregående år. Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionstyrelsen Årsredovisning för Region Halland 2012 Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner för egen del Årsredovisning 2012 och överlämnar den till regionfullmäktige. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige reservera regionens resultat enligt balanskravet motsvarande 85 miljoner kronor för framtida kostnader att lägga Årsredovisning 2012 till handlingarna Sammanfattning Region Hallands årsredovisning är en uppföljning av de mål och strategier som regionfullmäktige beslutat om för åren Region Halland har 28 mål och måluppfyllelsen fördelar sig enligt följande:

5 2(3) Uppföljningen visar på målområden som behöver fortsätta utvecklas. Bland de mål som delvis uppfylls återfinns att fullfölja nationella satsningar om e-hälsa, skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011, etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e- utvecklingen samt målen om en attraktiv arbetsgivare. De mål som inte uppfylls gäller bland annat skillnader i ohälsa, antal resenärer med kollektivtrafiken samt att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ökar mer än genomsnittet för riket. Ekonomiskt resultat Region Hallands ekonomiska resultat för 2012 uppgår till 85 miljoner kronor. Det är 116 miljoner kronor bättre än vad som budgeterades för året. De främsta orsakerna till årets plusresultat är att skatteintäkterna blev högre än förväntat, + 74 miljoner kronor, och att regionen fick en återbetalning av premier från AFA Försäkring, som inte heller var budgeterad, + 87 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för regionens nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egen verksamhet, uppgår till - 82 miljoner kronor. Det är 74 miljoner kronor sämre än budget, vilket motsvarar ungefär en procent av regionens omsättning. Inför 2012 höjdes regionskatten med 70 öre, vilket innebar att regionens skatteintäkter ökade med 11,2 procent jämfört med föregående år. Av de 70 örena var 20 öre en skatteväxling med hallandskommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för kollektivtrafiken. Sammantaget ökade regionens skatteintäkter och generella statsbidrag med 7,5 procent under Utfallet överstiger årets budget med 51 mnkr. Region Halland hade budgeterat med en ökning av verksamhetens nettokostnader med 8,1 procent för 2012, medan utfallet slutade på 6,0 procent. Den höga uppräkningen av budgeten berodde bland annat på beslut om ökade satsningar. Nettokostnadsandelen för 2012 uppgick till 98,8 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppgick 2012 till -8,4 procent. Båda målen uppfylls.

6 3(3) Personal Den 31 december 2012 hade Region Halland anställda, varav var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda totalt ökat med 88 medarbetare. Sjukfrånvaron har blivit något högre under året och landar för samtliga anställda på 4,05 procent av den totala tiden. Det är en ökning med 0,35 procentenheter jämfört med föregående år. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Håkan Nilsson Tf Ekonomidirektör

7 1 Ärende 21

8 Innehållsförteckning Halland bästa livsplatsen även i framtiden... 3 Bästa livsplatsen... 5 Sammanfattning... 7 Sammanfattning av måluppfyllelse... 8 Omvärld Mål och delmål HÄLSA VÅRD KOMMUNIKATIONER KULTUR ARBETE BOENDE KUNSKAP MILJÖ REGION HALLAND SOM ARBETSGIVARE EKONOMI Medarbetare i siffror Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Sammanställd redovisning Miljöredovisning Verksamhetsuppföljning Kvalitetsuppföljning Revisionsberättelse Redovisningsprinciper Ordlista Tilläggsupplysningar Politisk organisation

9 Halland bästa livsplatsen även i framtiden Hallands andra år som region är till ända. När vi tittar i backspegeln på 2012 ser vi både glädjeämnen och utmaningar. En viss känsla av att vi står inför ett vägskäl infinner sig också. Vi i Halland har mycket att vara stolta över. Det är viktigt att vi arbetar vidare på den goda grund vi har, så att vi även i framtiden har förutsättningar att leva upp till vår vision om Halland Bästa livsplatsen. Fina resultat och toppbetyg Årets glädjeämnen handlar bland annat om fortsatt goda resultat i den halländska vården. Tillgängligheten är bland de bästa i landet och invånarna ger goda betyg när det gäller bemötande och förtroende. Exempelvis betygsätter hallänningarna sina läkarbesök på vårdcentralen högst i landet. Samma sak gäller förtroendet för vården och uppskattningen av den egna hälsan. Enligt Trafikverkets statistik för de senaste fem åren är också tågen i Halland punktligast i landet och i Svenskt Näringslivs senaste mätning av innovationsklimatet fick Halland det högsta betyget. Utvecklingen inom kulturområdet är också positiv. Under året fattades beslut om att samla det regionala kulturarbetet i en egen förvaltning, med ökade förutsättningar att använda kulturen som en kraft för upplevelser, kreativitet och företagande. Kostnadsökningen en tickande bomb Bland orosmolnen märks en stadigt ökande efterfrågan på vård med lika stadigt ökande kostnader som följd. Regionens ekonomiska resultat för 2012 slutar visserligen på plus, men detta tack vare engångsintäkter i form av återbetalning av försäkringspremier och högre skatteintäkter än beräknat. Kostnadsökningen inom vården är mycket oroande och under året inleddes ett omfattande arbete för att hejda utvecklingen. Fokus ligger bland annat på att se över strukturen på våra sjukhus, det vill säga hur vi kan göra samma saker på färre platser och därigenom både höja kvaliteten och effektiviteten. En del verksamheter behöver finnas nära invånarna, men när det handlar om ingrepp som man kanske gör en gång i livet så tror vi att hallänningarna accepterar att åka lite längre. Verka tillsammans för Hallands bästa För att långsiktig minska behovet av vård måste vi, tillsammans med de halländska kommunerna, också jobba mer med att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det handlar om att tillsammans bygga ett samhälle som är gott att leva i. Här gäller det att lyfta blicken, att inte fokusera på vem som egentligen ansvarar för vad, utan bara ha en sak för ögonen vad som är bäst för Halland och hallänningarna. Vikten av samarbete med andra stannar förstås inte inom Hallands gränser. Bara det att nästan hallänningar pendlar till en arbetsplats utanför Halland visar hur viktigt det är att vi samverkar med våra regiongrannar i främst norr och söder. Genom att gemensamt utveckla exempelvis infrastruktur och kollektivtrafik kan vi 3

10 erbjuda invånarna en större arbetsmarknad. Det är också anledningen till att Region Halland bidragit ekonomiskt till den stora infrastruktursatsningen i Göteborgsområdet, kallad Västsvenska paketet. Ökat tågresande en utmaning Sedan 1 januari 2012 är Region Halland ensam ägare av Hallandstrafiken. Målsättningen är att resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Antalet tågresenärer ökade glädjande nog rejält under Tyvärr beslutade SJ i april att sluta trafikera Västkustbanan och Öresundstågen belastades hårt. Kapaciteten har förbättrats och inför nästa år ökar vi anslagen till kollektivtrafiken och intensifierar vårt samarbete med grannregionerna. Vi är fast beslutna om att möta de utmaningar som vi ser framför oss. Att målmedvetet arbeta för att Halland ska vara den bästa livsplatsen även i framtiden. Gösta Bergenheim (M) Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör 4

11 Bästa livsplatsen Hallänningar och deras syn på Bästa livsplatsen Här följer en redogörelse för vad några av regionens invånare värdesätter och vad bästa livsplatsen är för dem. Alla har fått tre frågor som de svarat på i följdordning. - Vad är en bra livsplats för dig? - Vad tycker du behövs för att Halland ska bli den bästa livsplatsen? - Vad tycker du regionen ska arbeta med eller utveckla? Mahmood Abadikhah, Lärare 62, Kungsbacka - En bra livsplats tycker jag är en plats där viktiga samhällsfunktioner finns lättillgängliga och är lätta för alla att hitta till. - För att Halland ska bli den bästa livsplatsen tycker jag man behöver satsa på utbildning. Gränslös utbildning för alla åldrar. Det tror jag är viktigt för att alla ska kunna följa med i förändringar som ny teknik och nya medier. - Jag tycker det är viktigt att satsa på miljön att se till att luften här är ren och bra. Kanske kan man göra det genom att kanske kontrollera utsläpp från fabriker, industrier och trafik. Annica Kleen, Student 20 år, Falkenberg - En bra livsplats för mig är att ha nära till naturen och havet. - Jag tycker att Halland är en bra livsplats. Skola och förskola är bra och vården är bra. - Jag tycker det vore bra om vården var billigare för ungdomar och studenter. Det skulle finnas kostnadsfria platser och forum dit ungdomar kan vända sig om de behöver stöd. Kerstin Markström, Bibliotekarie 62 år, Halmstad - En bra livsplats för mig är att bo nära hav och natur. Vi har valt vår boplats i Halmstad med omsorg. När vi flyttade hit var det viktigt att det fanns bra bussförbindelser så att våra barn skulle kunna ta sig dit de ville. - Jag tycker Halland är en bra livsplats som har det mesta. - För att fler ska använda kollektivtrafiken i regionen tror jag det behövs fler och tätare turer. Man ska kunna räkna med att det går en buss, så att man slipper titta i tidtabellen för nästa avgång. Det borde också finnas fler sätt att köpa biljetter på. Det nya systemet med sms-biljetter är inte så smidigt för dem som saknar en mobiltelefon. Jag tycker också att kultursatsningar är viktiga och att det ska vara bra kvalitet på teaterutbudet. Jag skulle gärna vilja se fler gästspel från Dramaten. 5

12 Pontus Bergström, Student 32 år, Varberg - En bra livsplats för mig är närheten till havet, och att tillgänglighet är god till exempelvis matbutik och affärer. - Jag tycker att Halland är en bra livsplats. - För att fler ungdomar i regionen ska komma in på arbetsmarknaden tror jag det är viktigt att företagen vågar satsa på unga. Lärlingssystem tror jag är bra och ger ungdomar en chans att få in en fot på en arbetsplats. August Svensson, Student 18 år, Laholm - Jag bor på landet och trivs bra med det. En bra livsplats för mig är att ha nära till stationen, så att det går snabbt för mig att ta mig till Halmstad där jag pluggar. - Jag tycker att regionen behöver satsa mer på utbildning. Jag har märkt av nedskärningar i min skola och i min utbildning. - För att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden tror jag det behövs fler initiativ för att skapa jobb. Det finns säkert många arbeten inom den offentliga sektorn där ungdomar kan hjälpa till. Elias Björck, Lagerarbetare och Eventmanager 32 år, Varberg - En bra livsplats för mig är att det finns möjligheter till utveckling. Till exempel att kunna fortsätta att utvecklas inom det yrke man har. - Att satsa på kultur är viktigt. Jag skulle vilja se mer popkultur-evenemang och konserter i Halland. Det tror jag skulle dra många besökare och turister och man slipper åka till Malmö eller Göteborg för att gå på konserter. - Boendefrågan är viktig och jag tycker att det ska skapas fler bostäder för studenter och unga. Det finns få studentboenden i Varberg, och de är dyra. Jag tycker också att äldreboenden bör prioriteras. Ingemar Lund, Trädgårds- och fastighetsskötare 58 år, Hyltebruk - En bra livsplats för mig har en väl fungerande samhällsservice, med bra skola, lättillgänglig vård, rikt föreningsliv och närhet till natur. Jag ska kunna känna mig trygg. - Ett bättre samarbete mellan alla kommunerna, och en gemensam samsyn för att kunna ta tillvara på invånarnas behov och ekonomiska resurser. - Det är viktigt att underlätta för ungdomar att komma ut i arbetslivet. Hyltes lärlingsprogram är ett exempel på en bra satsning. Att fortsätta att satsa på kollektivtrafiken är också viktigt. 6

13 Sammanfattning Region Hallands ekonomiska resultat för 2012 uppgår till 85 miljoner kronor. Det är 116 miljoner kronor bättre än vad som budgeterades för året, men motsvarar ändå inte det kriterium som många landsting och regioner sätter upp för en god ekonomisk hushållning, dvs. ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. För Region Hallands del skulle det innebära att resultatet skulle ligga på minst miljoner kronor. De främsta orsakerna till årets plusresultat är att skatteintäkterna blev högre än förväntat, + 74 miljoner kronor, och att regionen fick en återbetalning av premier från AFA Försäkring, som inte heller var budgeterad, + 87 miljoner kronor. Inför 2012 höjdes regionskatten med 70 öre, vilket innebar att regionens skatteintäkter ökade med 11,2 procent jämfört med föregående år. Av de 70 örena var 20 öre en skatteväxling med hallandskommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för kollektivtrafiken. Sammantaget ökade regionens skatteintäkter och generella statsbidrag med 7,5 procent under Ser man enbart till regionens driftverksamheter är resultatet inte lika positivt. För 2012 uppgår det sammanlagda resultatet för regionens nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egen verksamhet, till -82 miljoner kronor. Det är 74 miljoner kronor sämre än budgeterat, vilket motsvarar ungefär en procent av regionens omsättning. Störst underskott visar regionens största förvaltning, Hallands sjukhus. Deras sammanlagda resultat är ett underskott på 80 miljoner kronor. Hallands sjukhus resultat 2012 är dock 104 miljoner kronor bättre än föregående års. Region Hallands årsredovisning är också en uppföljning av de mål och strategier som regionfullmäktige beslutat om för åren En sammanfattning av resultaten ges på nästa sida. Sammanfattningsvis kan konstareras att måluppfyllelsen i flera fall är god. Tillgängligheten till vården är bland de bästa i landet och patienternas betyg, som årligen mäts i nationella patientenkäten, är också generellt högt. Byggandet av nya bostäder och nyregistrering av företag tillhör också de mål som uppfylls. Uppföljningen visar också på målområden som behöver fortsätta utvecklas. Det gäller exempelvis skillnader i ohälsa, resandet med kollektivtrafik och ökningen av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Den 31 december 2012 hade Region Halland anställda, varav var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda totalt ökat med 88 medarbetare. Sjukfrånvaron har blivit något högre under året och landar för samtliga anställda på 4,05 procent av den totala tiden. Det är en ökning med 0,35 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen heltidsanställda har också ökat under året, vilket ligger i linje med regionens ambitioner om att alla anställda ska ha rätt till heltid. 7

14 Sammanfattning av måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland Färgförklaring Målet uppnås Målet uppnås delvis Målet uppnås inte Målområde Övergripande mål Delmål Målupp fyllelse Hälsa Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Kommunikatio ner Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Resande med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Andelen nöjda kunder ska öka och andelen nöjda invånare ska öka Invånarnas och företagens tillgång till e- tjänster ska öka. Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Kultur Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. 8

15 Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Arbete Boende Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Fler ungdomar ska ha arbete Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Kunskap Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Miljö Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Ekonomi Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Soliditeten ska vara positiv. Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Soliditeten ska vara lägst -20 procent. Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. 9

16 Omvärld Ekonomisk utveckling Under hösten 2012 utvecklades världsekonomin svagt. Som en effekt av den finansiella krisen minskade konsumtionen och många OECD-länder rapporterar att hushållen föredrar att spara. Förändrande krav på banksektorn har dessutom minskat kredittillväxten. Tillsammans med en stram finanspolitik bidrar detta till en försiktig ekonomisk utveckling. Svensk ekonomi utvecklades något starkare än OECD-genomsnittet under de tre första kvartalen Det sista kvartalet krympte dock den svenska ekonomin och inledningen av 2013 bedöms ekonomin utvecklas svagt ökade arbetslösheten i Sverige från 7,5 procent till cirka åtta procent. Denna negativa trend spås fortsätta och även om BNP-tillväxten tar fart något andra halvan av 2013 bedöms arbetslösheten att öka till 8,5 procent Processen för att komma till rätta med problem i euroområdet präglas av politiska spänningar. Den åtstramningspolitik som nu förs över stora delar av Europa, kombinerat med den stigande arbetslösheten, påverkar de nationella politiska landskapen. En ytterligare dimension är skiljelinjen mellan kreditgivare i norra Europa och låntagare i södra Europa. Samtidigt driver kommissionen på för ett ökat federalt inslag i EU. Vilka vändor den politiska utvecklingen tar kan bidra till återkommande turbulens på de finansiella marknaderna. Befolkningsutveckling Antalet invånare i Halland uppgick den 31 december 2012 till Jämfört med 2011 är det en ökning med personer vilket är den i absoluta tal sjätte största ökningen i riket och gällande procentuell ökning en delad tredje plats. Bland Hallandskommunerna står Halmstad för den största ökningen med 937 personer. Kommunerna Laholm och Hylte hade en minskning av antalet invånare med 12 respektive 94 personer. Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt innebär ett samspel och ömsesidigt beroendeförhållande mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Dessa tre aspekter kommer i framtiden att vara angelägna att arbeta med i organisationer och företag. EU har satt upp klimat- och energimål inför år 2020m vilka är vägledande för svensk miljöpolitik. Ökade insatser och förändrat beteende krävs av organisationer, myndigheter, företag men också av den enskilde medborgaren för att nå målen. Regional tillväxtpolitik ska skapa en hållbar tillväxt och för att uppnå önskade effekter krävs att Region Halland, kommuner och aktörer samhandlar och åstadkommer en samordnad förändring. 10

17 Hälso- och sjukvård Kostnaderna för hälso- och sjukvård, som andel av BNP, är stadigt ökande i västvärlden. I Sverige svarade hälso- och sjukvården 2010 för cirka 10 procent av BNP. Det är en ökning med cirka 1 procent sedan Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige strax över OECD-genomsnittet på 9 procent. Det är rimligt att förvänta sig att denna trend fortsätter. Den framtida befolkningsstrukturens betydelse för sjukdomspanoramat Sveriges befolkning förväntas genomgå stora åldersstrukturella förändringar under de kommande åren. Åldersgrupperna över 65 år kommer att öka med personer inom en tioårsperiod. Det innebär att färre personer i arbete ska försörja fler människor som inte förvärvsarbetar. En allt större och äldre befolkning genererar också ett ökat behov av insatser från hälso- och sjukvården. Medellivslängden fortsätter att öka. I Halland är medellivslängden 2010 fortsatt högst i landet bland både kvinnor (84 år) och män (80 år). Hälsoläget i Halland är gott men skiljer sig mellan olika grupper. De socialt och ekonomiskt mest utsatta uppvisar genomgående en sämre hälsa och har också fler ohälsosamma levnadsvanor än övriga befolkningen. De fyra vanligaste riskfaktorerna rökvanor, övervikt och fetma, riskkonsumtion av alkohol samt fysisk inaktivitet uppvisar ett övergripande samband med några av de mest kostnadskrävande folksjukdomarna. Mot bakgrund av regeringens vilja att främja ett jämlikt utbud av hälso- och sjukvård har den nationella styrningen inom hälso- och sjukvården ökat. Att skapa strukturer för att vidmakthålla resultat av nationella satsningar är viktigt för både vårdkvalitet och för att få tillgång till ytterligare resurser i form av t.ex. statliga stimulansmedel. Detta kommer att ställa än högre krav på styrning och ledning av hälso- och sjukvården, exempelvis genom tydliga prioriteringar utifrån behovsvärderingar och begränsade resurser. Att kvalitetssäkra verksamheten genom effektiva processer vård- och förvaltningsmässigt och därigenom minska kvalitetsbrister och deras kostnader är av största betydelse för välfärden på lång sikt. Den tekniska utvecklingen och läkemedelsforskningen kan också bidra till att vårdbehov och kostnader ökar genom att nya behandlingsformer tillkommer och levnadslängden för svårt sjuka människor stiger. Genom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan hälso- och sjukvården både bidra till att minska behovet av behandling och rehabilitering och till att utjämna skillnader i hälsa. Begränsade resurser i form av ekonomi och kompetens För att hushålla med begränsade resurser på ett effektivt sätt kommer sannolikt en ökad specialisering, regionalt såväl som nationellt, att krävas. Den struktur som hälso- och sjukvården karaktäriseras av idag kommer troligtvis inte vara möjlig att 11

18 upprätthålla på längre sikt. Att driva sjukhus på många platser, utan specialisering av olika slag, kostar för mycket pengar. Att bemanna sådana sjukhus, med alla de olika professioner som är nödvändiga för en god och jämlik vård, kommer inom en snar framtid inte att vara möjlig. Kompetensförsörjningsfrågan är en av landets största framtidsfrågor. Regionens utmaning består i att på olika sätt säkerställa och attrahera den kompetens som krävs för fortsatt tillväxt och utveckling. Det gäller att både kunna tillgodose företagens behov av arbetskraft, och att ha en fungerande kompetensförsörjning inom vård, skola och omsorg. Var fjärde anställd i Sverige, 1,1 miljoner människor, arbetar idag i välfärdssektorn. I genomsnitt beräknas nya medarbetare om året behöva rekryteras under perioden Kommunikationer I takt med att samhället förändras ställs nya krav på planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik. Ny teknik skapar utökade möjligheter till att kommunicera med omvärlden, nya resbehov uppstår när arbetsmarknadsregioner växer och en ökad handel mellan länder ökar trängslen på vägar och spår. Tillgången till snabbt och driftsäkert internet anses idag vara en självklarhet. Det är en basal förutsättning för näringslivets konkurrenskraft och innovationsförmåga, grundläggande för utbildning, vård och omsorg och för möjligheterna till deltagande i samhället. Under senare år har den regionala kollektivtrafiken blivit bättre på många sätt: enklare att resa med olika kort, fördelaktig prisbild för frekventa resenärer, bättre fordon med mera. Kollektivtrafiken behöver planeras tillsammans med andra delar av samhället för att kunna bidra till samhällsutvecklingen. Den är ett verktyg för att åstadkomma samhällsförändring och uppnå mål inom andra samhällsområden, såsom utbildning, boende, miljö, utbildning, säkerhet och tillväxt. 12

19 Mål och delmål 2012 Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. HÄLSA Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Måluppfyllelse: Målet uppnås inte. Den positiva utvecklingen av ohälsotalet fortsätter i Halland i stort, men ökade skillnader mellan kommunerna och skillnaden mellan män och kvinnor består. Delmål: Ohälsan ska minska i Halland Måluppfyllelse: Uppnås God och jämlik hälsa innebär bland annat låga ohälsotal och minskande skillnader mellan olika grupper i samhället. Genom åtgärder som ger alla invånare samma goda tillgång till vård, undersökningar och hälsoinriktad information kan folkhälsan fortsätta utvecklas positivt. Uppföljning av ohälsotalet Ohälsotalet* har de senaste tio åren minskat stadigt i samtliga sex kommuner. Ohälsotalet fortsätter att minska och i jämförelse med riket har hallänningarna cirka 2,5 dagar lägre ohälsotal per försäkrad. Rikets genomsnitt är 27,0 dagar. Det finns variationer mellan kommunerna i alla åldersgrupper, men upp till 39 års ålder är de inte särskilt stora. Från 40 års ålder ökar däremot skillnaderna i ohälsotalet mellan kommunerna, se figur. Ohälsa ökar generellt med ökande ålder. Kungsbacka är den kommun med det lägsta ohälsotalet i samtliga åldergrupper över 40 år. Halmstad har det högsta ohälsotalet i samtliga åldersgrupper över 40 år. 13

20 Skillnaden mellan mäns och kvinnors ohälsotal gäller såväl lokalt som nationellt och utgör fortsatt ett målområde för särskilda insatser inom ramen för den nationella satsningen, kallad Sjukskrivningsmiljarden. Ohälsotalet i Halland Kvinnor 35,3 31,7 29,6 29,4 Män 23,7 21,7 20,3 19,9 Genomsnitt 34,4 32,4 29,5 26,7 25,0 24,6 Skillnaderna är stora mellan kommunerna i Halland där Kungsbacka har lägst ohälsotal med 18,6 dagar och Laholm högst med 28,3. *Ohälsotalet baseras på statistik från Försäkringskassan och omfattar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskade-sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna år. Självupplevd hälsa Utifrån de telefonintervjuer som redovisas i den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern för 2012 bedömde de halländska männen i något högre grad att de hade ett bättre hälsotillstånd än kvinnorna Skillnaden mellan män och kvinnor har ökat något (från två till fyra procent) på den här punkten. Samma differens finns i Sverige i stort. Däremot ansåg kvinnorna att de hade bättre kunskap om sin hälsa än männen. Sju procent fler kvinnor än män, i Halland såväl som i riket, anser sig ha kunskaper som kan påverka hälsa eller sjukdomstillstånd i positiv riktning. En större skillnad vad avser jämlik hälsa ser vi mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Betydligt fler personer med högskoleutbildning skattar sin hälsa som mycket bra, jämfört med personer med grundskoleutbildning. Samma mönster syntes i den självupplevda hälsan såväl 2010 som Någon tydlig förändring går inte att skönja. Tabellen nedan visar resultaten från Vårdbarometern Jag bedömer mitt hälsotillstånd som bra Jag har kunskaper om vad som är bra för min hälsa och som kan minska risken för sjukdom Halland Rikssnitt Halland Rikssnitt 76% 74% 79% 75% 85% 85% 91% 88% 14

21 Jag har ingen långvarig sjukdom, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem 58% 62% 64% 60% Allmän hälsoundersökning screening Region Halland gör allmänna hälsoundersökningar, så kallad screening, med mammografi, gynekologisk cellprovskontroll, undersökning av hörseln hos nyfödda barn samt med undersökning av kroppspulsåderbråck hos 65-åriga män hörsammande 81 procent kallelsen till mammografiscreening, vilket var en minskning med fyra procentenheter jämfört med var motsvarande siffra 80 procent förväntas nivån över deltagandet åter vara tillbaka på 85 procent. Anledningen till de lägre siffrorna under 2011 och 2012 är på att samtliga kvinnor i åldersgruppen för mammografiscreening fått en kallelse, dvs även de kvinnor som egentligen inte är målgrupp. Deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll var knappt 85 procent På den nivån har deltagandet legat stabilt sedan en tid tillbaka, och 2012 förväntas nivån motsvara tidigare år. Den 1 november 2010 startade screening av kroppspulsåderbråck hos 65-åriga män. Omkring 80 procent av målgruppen hörsammade kallelsen. Tandhälsa Studier visar att det mest effektiva för att förbättra tandhälsan är att genom motiverande samtal få alla barn, ungdomar och vuxna att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger dagligen. För att hitta riskbarnen tidigt kallas alla ettåringar till ett individuellt tandvårdsbesök. I gruppen 3-19 år är andelen kariesfria 69 procent år 2012, en ökning med 2 procentenheter jämfört med Andelen kariesfria 6- åringar är nu 81 procent. WHO:s Europamål 2020 är 80 procent. Det sker en ökning av andelen 19- åringar som inte har lagat någon tand. 33 procent är kariesfria 2012, en ökning med 6 procent enheter jämfört med Lokala nämnder för en bättre hälsa genom samverkan och dialog Lokala nämnders övergripande uppdrag är att, ur ett tydligt invånarperspektiv, verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna och en vård på lika villkor utifrån behov. Under 2012 har ett av de viktigaste uppdragen varit att informera och ha dialog med invånarna kring hälsan och vården i den egna kommunen. Lokala nämnder har bland annat mött invånare genom patient- och intresseorganisationer, deltagande vid olika temaföreläsningar samt deltagande under den nationella satsningen om framförallt kost och motion under en höstvecka. 15

22 Nämnderna för sedan vidare invånarnas uppfattning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och medverkar när utbudet av vård formas och förändras i Halland. Under 2012 har nämnderna även lokalt och i samverkan genomfört och på ett strategiskt plan bidragit till ett antal konkreta folkhälsoaktiviteter, till exempel: Barn och ungas hälsa Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Information, dialog, kunskapsspridning och förankring Nämnderna var och en för sig och sammantaget visar god måluppfyllese utifrån givet uppdrag och ansvar. VÅRD MÅL 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Måluppfyllelse: Uppfylls Med en god tillgänglighet och ett bra patientmöte, framförallt inom de somatiska specialiseringarna, uppfyller vården i Halland kraven på god och jämlik vård. Jämlik hälso- och sjukvård nås bland annat genom satsningar på att öka tillgängligheten till vården och genom att uppmärksamma de förhållanden där patienter inte bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Att följa nationella riktlinjer minskar risken för omotiverade skillnader i vården. Individernas egna erfarenheter från vårdmötet fångas bland annat upp genom den nationella Patientenkäten och Vårdbarometern. Förbättrad tillgänglighet och kortare väntetider God tillgänglighet till vården är ett av regionens prioriterade områden. Under året har ett ihållande arbete bedrivits i förvaltning och inom regionen för att nå målet. Staten har sedan 2009 avsatt särskilda medel, kömiljarden, för att stimulera landsting/regioner till att ytterligare förbättra tillgängligheten inom den specialiserade vården. För att få ta del av kömiljarden ska landsting/regioner erbjuda tid för planerat nybesök till läkare, och beslutad behandling eller operation inom den specialiserade vården, inom 60 dagar till minst 70 procent av patienterna. 16

23 Under året har Region Halland varit bland de landsting/regioner som haft bäst tillgänglighet inom 60 dagar i riket, vilket har inneburit att Region Halland erhåller 67,9 miljoner kronor från statens nationella satsning, den så kallade Kömiljarden. Den senaste nationella tillgänglighetsmätningen i SKL:s regi, som gjordes i oktober, visar att Halland har en mycket stabil tillgänglighet också inom Vårdval Halland. Region Hallands resultat har varit bland de bästa i riket vid de senaste mätningarna. Besök hos läkare inom närsjukvården ska kunna erbjudas inom sju dagar. Mätningen visar att 96 procent av de patienter som besökte vårdenheterna inom Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 93 procent. Trots generellt goda resultat märks dock en försämring jämfört föregående år. Även för den specialiserade vården finns tillgänglighetsmål. Den nationella vårdgarantin stipulerar att besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran till den specialiserade vården. Av årets planerade nybesök låg 97 procent inom vårdgarantins 90 dagar. Efter beslut om behandling ska patienten erbjudas behandling inom 90 dagar. Mätningar av planerade behandlingar/operationer visar att 97 procent av väntande patienter erbjuds tid inom 90 dagar. Detta är mycket nära målet om en köfri region, gällande behandling. För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti, där nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar efter fattat beslut om behandling. Avstämningen den 31 oktober visade att 96 procent av unga med psykisk ohälsa erbjöds tid för nybesök inom 30 dagar. För detta erhöll Region Halland statliga stimulansmedel på knappt 4 miljoner kronor. Målet att erbjuda tid för fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar uppfylldes inte. Privata vårdgivare anslutna genom nationell taxa eller vårdavtal har god tillgänglighet och klarar att erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser för nybesök och behandling/åtgärd. 17

24 Patienterna upplever god kvalitet i vården Under 2012 har nationella patientenkäter genomförts inom den öppna och slutna somatiska vården samt inom den öppna och slutna psykiatriska vården. Den patientupplevda kvaliteten inom den somatiska vården är överlag mycket hög. Halland ligger i toppskiktet bland sjukvårdshuvudmännen. Patienterna är mest nöjda med bemötandet. Förtroendet för vårdpersonalen är också högt och patienterna skulle gärna rekommendera mottagningen. Patienterna inom den psykiatriska vården gav genomgående betydligt lägre betyg, jämfört med patienterna inom den öppna somatiska vården. Det är ett mönster som går igen även på riksnivå. De halländska männen upplever generellt en något högre kvalitet vid besök inom såväl den somatiska som psykiatriska öppenvården än kvinnorna. Nationell patientenkät 2012 Förtroende för läkaren/behandlaren - Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Delaktighet i beslut om vård/behandling - Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Bemött med respekt - Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Tillräcklig information om sitt tillstånd - Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Behovet av sjukvård tillgodosett vid besöket - Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Halland Plats i Riket Riket

25 Rekommendera enheten till andra - Öppen somatisk vård - Öppen psykiatrisk vård - Sluten somatisk vård - Sluten psykiatrisk vård Fördjupad analys av föregående års Öppna jämförelser Inom ramen för ett nationellt initiativ har föregående års Öppna jämförelser (SKL:s mätningar av kvalitet, resultat och kostnader inom olika verksamhetsområden) genomgått en fördjupad analys under Denna fördjupade analys visar att stroke och diabetes är två folksjukdomar där det finns behov av en fortsatt utveckling av vården i Halland. Det handlar dels om att förhindra att sjukdom alls uppkommer (primärprevention) och dels om att minska följderna av en etablerad sjukdom (sekundärprevention). Andelen patienter med akut stroke som vårdas på särskild strokeenhet ska ökas. Ytterligare samverkan mellan specialiserad strokevård och närsjukvård ska också ge en förbättrad uppföljning vid etablerad sjukdom. Inom diabetesområdet behövs en förbättrad rapporteringsgrad till det nationella diabetesregistret för att säkert kunna använda information från detta. Det finns indikatorer på att kontrollen av riskfaktorer för komplikationer måste förbättras och att det behövs en fördjupad analys av orsaker bakom en förhöjd frekvens av amputationer ovan fotleden. Riskfyllda läkemedelskombinationer hos äldre personer är i nationellt fokus och är även ett förbättringsområde i Region Halland. Fortsatt arbete med såväl rutinmässiga som strategiska läkemedelsgenomgångar förväntas kunna förbättra situationen. Inom psykiatrin har noterats en ökad förekomst av såväl tidiga som sena återinläggningar. Ett pågående förbättringsarbete ska stärka den slutna psykosvården och samarbetet med öppen vård och kommunal hälso- och sjukvård. Jämlik hälso- och sjukvård En jämlik hälso och sjukvård innebär att ge vård på ett sådant sätt att insatserna motsvarar olika människors individuella behov och förutsättningar. I regionen pågår sedan en tid arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess, vars syfte är att öka medvetenheten om på vilket sätt hälso- och sjukvården möter och behandlar kvinnor och män. Män och kvinnor får nu i större utsträckning samma frågor vid besök för att bland annat se till att symptom, besvär och social situation uppmärksammas mer jämställt. 19

26 MÅL 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Måluppfyllelse: Målet uppfylls delvis ehälsa Region Halland följer den nationella handlingsplanen för ehälso-området där den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. Halland och resten av Sverige antog 2012 en ambitiös handlingsplan för satsningar på e-hälsa under åren Under 2012 har arbetet med e-tjänsterna Mina vårdkontakter fortsatt i Halland. Bland annat genom utökade möjligheter att boka och omboka sin egen tid direkt för alla de kvinnor som kallas till gynekologisk cellprovtagning och för vaccination som skyddar mot livmoderhalscancer (HPV). Region Halland ligger bland de högsta i Sverige när det gäller antal invånare som är anslutna till Mina Vårdkontakter. Nationell patientöversikt För att kunna fullfölja patientsäkerhetssatsningen är Halland sedan september 2012 anslutet till den Nationella Patientöversikten (NPÖ). NPÖ innebär att relevant journalinformation enklare kan ses och hanteras vid vårdbesök i andra landsting. Det är något som kommer alla patienter till del och är en viktig satsning för Region Halland. Patientnämnden Patientnämnden arbetar med återföring av patienters och närståendes erfarenheter av vården till de ansvariga för verksamheterna. Patientnämnden arbetar för att bygga förtroendefulla vårdkontakter och för ett fortsatt förtroende för vården. Ärenden fördelat per kategori Vård- och behandling Bemötande kommunikation Organisation, regler och resurser Övrigt 0 1 Summa Antalet ärenden till patientnämnden fortsätter att minska. Under verksamhetsåret 2012 handlade nämnden totalt 434 ärenden, vilket är 36 färre än föregående år. Utöver diarieförda ärenden har nämndens kansli även haft 826 kontakter. Vård- och 20

27 behandlingsärenden fortsätter att generera flest ärenden följt av bemötande/kommunikation. MÅL 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Måluppfyllelse: Uppnås SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämförelser (ÖJ) genomförs av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varje år sedan I likhet med tidigare mätningar har hallänningarna en fortsatt god tillgänglighet till vård och är nöjda med den vård som ges. Rapporten visar även att både inriktningen på hälso- och sjukvården och de medicinska resultaten i Halland inom de flesta områden är bättre än riksgenomsnittet. Vården är också jämlik mellan män och kvinnor. Som tidigare utmärker sig Halland positivt vad det gäller det övergripande internationella kvalitetsmåttet på god vård, kallat åtgärdbar dödlighet. Där ser man på andelen dödsfall som hade kunnat undvikas genom hälsopolitiska beslut och sjukvårdande insatser. Rapporten visar också att arbetet med att förbättra patientens väg genom vården har gett positiva resultat på flera områden. Bland annat noteras en fortsatt förbättring vad gäller väntetid till operation vid höftfraktur. Förbättringsområden görs tydliga Öppna jämförelser fokuserar på flera av de områden där Region Halland sedan tidigare bedriver ett förbättringsarbete. Ett sådant område är diabetesvården, som efter hand har visat bättre resultat vad det gäller mål för kontroll av blodsocker. Dock kvarstår en förbättringspotential vad det gäller att nå mål för blodtrycksbehandling. Resultaten är svårtolkade och osäkra på grund av en fortsatt låg täckningsgrad, där endast hälften av diabetespatienterna rapporteras in till det nationella register som ligger till grund för mätningarna. Här görs nu en stor satsning på att öka graden av inrapportering, för att på sikt ge säkrare mått. Inom läkemedelsområdet har det skett påtagliga förbättringar i hela landet, även i Halland, vad gäller att välja lämpliga antibiotika vid behandling av urinvägsinfektioner. Satsningar på information och datoriserat förskrivningsstöd förväntas kunna förbättra situationen ytterligare. 21

28 Inom cancerområdet visar den halländska vården överlag goda resultat. Det finns i Region Halland även en strategisk satsning på att ytterligare förbättra cancervården genom att skapa helhet i vårdprocesserna. Region Halland är anslutet till RCC Syd (Regionala Cancer Centrum) och RCC Väst. Nationella register Nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård har lång tradition i Sverige. Allt eftersom kvalitetsregistren utvecklas har de kommit att få en allt mer betydande roll i såväl forskningen, som i kvalitetsuppföljning och utveckling av vården. Det är obligatoriskt att delta i några av registren, exempelvis cancerregistren. Nationella jämförelser grundas till stor del på den information som verksamheterna rapporterar in till kvalitetsregistren. Hallands sjukhus deltar i drygt 90 kvalitetsregister som omfattar den vård sjukhuset bedriver. Generellt har man en hög inrapportering till registren. På Hallands sjukhus har under 2012 ett arbete bedrivits med att ta fram de viktigaste kvalitetsregistren för den specialiserade vården och redogöra för deras effekt i verksamheten. Under första kvartalet 2013 kommer arbetet redovisas. I regionen har under det gångna året bedrivits ett särskilt arbete med att införa kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativregistret och SveDem (Svenska demensregistret) bedrivits. För ett fortsatt framgångsrikt införande och användande pågår arbetet också under Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland Region Halland och kommunerna i länet har tilldelats statligt stöd för tre gemensamma regionala utvecklingsområden inom demensvård, rehabilitering och förebyggande arbete samt kvalitetsregister. Inom området ingår även implementering i ett antal kvalitetsregister, bland annat Senior Alert ingår. Sjukhusen i Halland hade i slutet av 2012 alla relevanta enheter med i registret och en hög aktivitet. Närsjukvården hade närmare 60 procent av vårdenheterna aktiva och nationellt låg Halland högt i statistiken över såväl gjorda riskbedömningar som inrapporteringar. I Svenska palliativregistret, där alla dödsfall ska registreras oavsett ålder, är alla länets vårdgivare anslutna. Under året har 52 procent registrerats vilket är en klar ökning jämfört med 2011, men ändå en bit från det nationella målet som är 70 procent. För att förbättra läkemedelsbehandling för äldre ska indikatorerna olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos minska. En gemensam modell för läkemedelsgenomgångar finns framtagen för särskilda boenden och en modell för personer i eget boende är under utveckling. Under året var det ingen av indikatorerna som nådde de nationella målen. 22

29 Sjukskrivningsmiljarden och en förbättrad sjukskrivningsprocess Det nationella syftet med sjukskrivningsmiljarden är att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Överenskommelsen består av två delar, en rörlig och en fast del. Den rörliga delen av statsbidraget är kopplad till sjukpenningtalets utveckling i förhållande till andra landsting och regioner. Hallands ersättning för 2012 blev drygt 10 mkr. Ohälsotalet har fortsatt att minska både nationellt och i Halland. Statistiken uppvisar dock skillnader mellan kommunerna och mellan män och kvinnor, där kvinnor står för i genomsnitt två tredjedelar av sjukskrivningarna. Den fasta delen är kopplad till villkorade utvecklingsområden i överenskommelsen. De har bestått av arbete kring; en handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess, en ökad kvalitet i sjukintyg, framtagande av handlingsplan för försäkringsmedicinska utbildningar samt leverans av försäkringsmedicinska utredningar till Försäkringskassan. Region Halland har hittills uppfyllt de villkorade delarna för statsbidrag. Kvalitet i läkarintyg återstår och kommer att bedömas under första kvartalet Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin är ett statsbidrag i form av prestationsbaserad ersättning för kognitivt beteendeinriktad behandling (KBT) samt tvärprofessionell rehabilitering, så kallad multimodal rehabilitering (MMR). Rehabiliteringen genomförs företrädelsevis i närsjukvården. Under 2012 rapporterade närsjukvården totalt 845 genomförda behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Under hela perioden har 30 procent av de registrerade insatserna getts till män och 70 procent till kvinnor. Rehabiliteringsgarantin har medfört ett processarbete kring förbättrad kvalitet i teamarbete och rehabsamordning inom Vårdvalet i Halland. Behandlingar KBT MMR Totalt Som framgår av tabellen ovan har antalet registrerade behandlingar minskat betydligt jämfört med Det beror på en stor skillnad i ersättningsförutsättningarna, att endast genomförda och inte som tidigare påbörjade behandlingar, kan ersättas. Det innebär att påbörjade behandlingar 2012 kommer att ersättas under

30 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har under lång tid varit en del i Region Hallands uppdrag till hälso- och sjukvården. I maj 2012 fastställdes en ny gemensam rutin för arbetet med Tobaksfri operation, som är ett exempel på ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom specialistsjukvården. Regionkontoret har uppdraget att stödja samtliga verksamheter i arbetet med implementering av riktlinjerna till och med Detta sker bland annat genom samordning av utbildningsinsatser och utveckling av nya arbetssätt, dokumentation och uppföljning. Delmål: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Måluppfyllelse: Målet uppnås delvis SPECIALISERAD VÅRD Strokesjukvård Under 2012 vårdades totalt 724 patienter för stroke vid Hallands sjukhus. Cirka 85 procent av all stroke orsakas av blodpropp i hjärnan. Enligt nationella riktlinjer är propplösande behandling prioriterad. Dock måste den ges inom 4,5 timmar för att ha någon effekt. Öppna jämförelser visar att under 2010 erhöll åtta procent av patienterna i Halland propplösande behandling, något under riksgenomsnittet var motsvarande siffra knappt 11 procent, strax över genomsnittet för riket. Siffrorna för 2012 visar på en fortsatt positiv trend med dryga 11 procent. Nationella riktlinjer rekommenderar vård på strokeenhet från dag 1, eftersom det ger färre strokerelaterade komplikationer, minskar lidandet för patienten och sparar kostnader för vården som helhet vårdades 77 procent av strokepatienterna i Halland på strokeenhet från första dagen. Siffran kan jämföras med 89 procent i riket var det dock bara 68 procent av hallandspatienterna som vårdades på strokeenhet från första dagen, jämfört med 88 procent i riket. Halland närmar sig alltså genomsnittet för riket. Om man räknar in de patienter som först vårdats på en annan avdelning och därefter förts över till en strokeenhet, var andelen 89 procent i Halland Öppna jämförelser visar att andelen patienter som är oberoende av hjälp för att klara sina aktiviteter i det dagliga livet tre månader efter sjukhusvistelsen 2011 var marginellt lägre i Halland än i övriga riket (80 procent jämfört med 81 procent). En positiv utveckling är att dryga 85 procent 2012 var oberoende av hjälp för sitt dagliga 24

31 liv. Strokepatienterna är genomgående något mer nöjda med den halländska vården än genomsnittet i riket. Hjärtsjukvård Nationella riktlinjer säger att, när indikation föreligger, ska kärlvidgning påbörjas inom 90 minuter från det att första EKG är taget fick 93 procent av patienterna med hjärtinfarkt som var i behov av kärlvidgning behandling påbörjad inom 90 minuter från att första EKG var taget. Det är en förbättring med tre procent jämfört med Värdet för 2012 visar på 86 procent. En viktig del i behandlingen av hjärtinfarkt är medicinering med blodtryckssänkande och blodfettssänkande medel. Vid utskrivning från Hallands sjukhus har 96 procent av patienterna påbörjat behandling med blodfettsänkande medel, och 88 procent har påbörjat behandling med blodtrycksänkande medel. Ortopedisk vård Nationella riktlinjer rekommenderar att patienter med höftfraktur opereras inom 24 timmar för bästa möjliga behandlingsresultat. Vid Hallands sjukhus opererades 2012 knappt 77 procent av patienterna inom ett dygn från ankomst till sjukhuset, vilket är en något lägre nivå än 2010 och Tio procent av patienterna kunde av medicinska skäl inte opereras inom fastställd tid. Ett mått som speglar samtliga delar i behandlingskedjan är andelen patienter som fyra månader efter operation för höftfraktur kunnat återvända till sitt ursprungliga boende. Öppna jämförelser visar att 2010 var andelen i Halland 81 procent, bättre än rikssnittets dryga 79 procent. Motsvarande siffror för 2011 är 77 procent för Halland och 80 procent för riket. Någon förändring har inte inträffat i den halländska vården till Förlossningsvård Inom förlossningsvården används bristningar vid förlossning som ett kvalitetsmått. Låg andel bristningar är en indikation på att vården har god kvalitet. Bristningar i bäckenbotten kan förekomma vid förlossning. Allvarliga bristningar innebär långsiktiga komplikationer eftersom de kan ge inkontinens från tarm. Vid Hallands sjukhus uppstod allvarliga bristningar vid drygt 2 procent av de vaginala förlossningarna. Medelvärdet i en nationell jämförelse ligger runt 3 procent. 25

32 Ögonsjukvård Åldersförändringar i gula fläcken leder till grava synförsvagningar. Om förändringen är av så kallad våt typ kan sjukdomsförloppet bromsas upp med behandling. För att få bästa effekt bör behandling ges inom en månad från det att sjukdomen konstaterats. Ögonkliniken vid Hallands sjukhus har som mål att behandlingen ska ges inom 14 dagar. Under 2012 fick 71 procent av patienterna behandling inom 14 dagar. Även om sjukhuset inte når upp till de egna satta målen erhåller alla patienter behandling inom den tid som de nationella riktlinjerna stipulerar (100 procent inom 30 dagar). Tabell. Kvalitet i specialiserad vård vid Hallands sjukhus, jan dec Kvalitetsindikatorer Helår Uppföljning 1 Uppföljning 2 Helår Hjärtsjukvård Strokesjukvård Ortopedisk sjukvård höftfrakturer Ögonsjukvård Förlossningsvård Alla indikatorernas resultat är i nivå med eller högre än rekommendationer i nationella riktlinjer eller annat måltal. Någon eller några indikatorer ligger under rekommendationer i nationella riktlinjer eller andra måltal. Flertalet indikatorer ligger under rekommendationer i nationella riktlinjer eller andra måltal. Psykiatri Tillgängligheten till psykiatrisk vård är relativt sett god, i synnerhet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Regionens egna mål kring tillgänglighet nås emellertid inte fullt ut. För flera indikatorer visar psykiatrin upp siffror som är sämre än nationella jämförelsedata. Antalet självmord i regionen ökar, till skillnad från riket i stort, och det är männen som står för ökningen. Beträffande användningen av sömnmedel eller lugnande medel, förekomst av tre psykofarmaka eller fler respektive användningen av lämpliga sömnmedel följer Halland rikets trender. Värdena på alla tre indikatorerna är emellertid sämre än riksgenomsnittet. Gällande dessa indikatorer är 26

33 det endast en mindre del som psykiatrin står för. Närsjukvården och Hallands sjukhus är också förskrivare av dessa läkemedel. Behandlingen av personer med bipolär sjukdom visar god följsamhet mot nationella riktlinjer. Det sker en översyn kring hur uppföljning och kvalitetsutveckling ska bedrivas inom Psykiatrin Halland. Användningen av kvalitetsregister har ökat på de subspecialiserade avdelningarna. I samverkan med kommunerna har ett arbete bedrivits under året, i syfte att utveckla vårdkedjan för personer med missbruk för att täcka behov som inte är tillgodosedda. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är ett område som lyfts både inom Region Halland och nationellt. Sveriges Kommuner och Landsting driver flera projekt kring patientsäkerheten och har 2011 tecknat en överenskommelse som syftar till att genom ekonomiska incitament stärka patientsäkerhetsarbetet. I enlighet med den nya patientsäkerhetslagen har bland annat samtliga vårdgivare blivit ålagda att upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Under 2012 genomfördes två nationella mätningar av förekomst av vårdrelaterade infektioner på samtliga på sjukhus inneliggande patienter. Vid höstens mätning visade resultatet att 7,3 procent av de inneliggande patienterna i Halland hade någon form av vårdrelaterad infektion. Det kan jämföras med 6,0 procent vid vårens mätning och genomsnittet för riket på 9,0 procent genomfördes två nationella mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdens medarbetare. Resultatet för handdesinfektion visar en förbättring i Region Halland, men jämfört med riksgenomsnitter har Halland ett lägre resultat. För övriga resultat i mätningen ligger Halland i nivå med riket. Vid höstens nationella mätning av trycksår visar resultatet att andelen trycksår minskar. Resultatet för Hallands Sjukhus visar att 13 procent av patienterna hade trycksår, jämfört med rikssnittets 15 procent. Sedan mätningarnas början 2008 är förbättringarna tydliga. Arbetet med att minska fallolyckor inom slutenvården fortsätter. Jämfört mot föregående har antalet fall per 1000 vårddagar stigit något vid sjukhusen i både Halmstad och Varberg. Den nära vården I Vårdval Halland ingår 47 enheter. 24 av dessa drivs av privata aktörer. Den nära vården når målet om patientupplevd kvalitet och delaktighet i vården. Den senaste mätningen av Nationella patientenkäten som gjordes för primärvården i Halland (2011) visar att patienterna upplever hög kvalitet i vården. 27

34 Läkemedelsförskrivningen från vårdenheter inom Vårdval Halland följs upp utifrån terapeutiska kvoter för vissa läkemedelsgrupper. Syftet med att följa kvoterna är att stödja vårdenheterna i kostnadseffektiv förskrivning med hög kvalitet. Några utvalda terapeutiska kvoter används som skarpa kvoter, det vill säga att utfallet påverkar den ekonomiska ersättningen till vårdvalsenheterna. Som en effekt av patentutgångar har det under 2012 har det skett en förändring av antalet skarpa kvoter. Antalet har minskat från sex stycken till fyra. 35 av de 45 vårdvalsenheterna uppfyllde målen för de fyra återstående skarpa kvoterna för tertial 3 (september december). Barnhälsa För att upprätthålla barnkompetensen ska varje enskild BVC-sjuksköterska ha minst halvtidstjänst. Andelen sjuksköterskor med mindre än halvtid har ökat I Varberg ligger nästan fyra av fem sjukskötersketjänster under målnivån. Hembesök är viktigt för den fortsatta kontakten med familjen, och har i internationella studier visats kunna ge stora hälsoeffekter. Målet är att 95 procent av förstföderskorna och 80 procent av omföderskorna ska få ett hembesök. Sedan föregående år har andelen föräldrar som fått hembesök ökat betydligt. På regionnivå är målet uppnått, men ännu inte helt på vårdenhets- eller kommunnivå. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög, men man har kunnat se en liten nedgång de senaste åren. Den nationella trenden, med minskande amning, syns inte i Halland under 2012 då siffrorna är oförändrade eller i vissa fall, något bättre än En förbättring syns också vad gäller andelen rökfria familjer under barnens första levnadsmånad. Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på hur stor del av alla besök i öppenvården som vårdenhetens patienter får på närsjukvårdsnivå. Målet är att 80 procent av invånarnas behov av öppenvård ges i den nära vården. Täckningsgraden når ännu inte upp till det uppsatta målet men trenden är positiv och täckningsgraden fortsätter att öka. För helåret 2012 är täckningsgraden en halv procentenhet högre jämfört med Täckningsgraden för länet som helhet är 70,4 procent. Totalt ingår nästan 1,9 miljoner öppenvårdsbesök i beräkningen av täckningsgrad för helåret Mellan Hallands kommuner varierar täckningsgraden mellan 69,8 och 74,6 procent. Hylte, men även Laholm, tillgodoser en relativt större andel av de listades öppenvårdskonsumtion. Övriga kommuner ligger runt under en täckningsgrad på 70 procent. Mest positiv utveckling beträffande täckningsgraden ser vi i Varberg där den ökat med drygt en procentenhet. 28

35 VÅRDPRODUKTION Specialiserad vård Produktionen av såväl slutenvård som dagkirurgi har varit hög under 2012 och överstiger föregående års produktion med 1,6 procent. Den höga produktionen har medfört två tilläggsbeställningar under året. Inom slutenvården är det främst inom kirurgi och medicin som ökningar har skett, vilket förklaras av ett ökat akut inflöde. Totalt har inflödet till akutmottagningarna ökat med 8,3 procent jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning med besök. Inom öppenvården har både produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande påverkat produktionen som totalt sett har ökat med 5,1 procent. Närsjukvården Antalet besök har ökat med jämfört med föregående år och uppgår till besök. Det är främst besök till sjuksköterskor och distriktssköterskor som har ökat medan antalet läkar- och rehab-besök har minskat något. Närsjukvårdens marknadsandel uppgår till drygt 58 procent, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Marknadsandelen mäts som andel vårdpoäng. Tandvård Regionen erbjuder tandvård för barn och ungdomar, specialisttandvård, sjukhustandvård, tandvård för särskilda patientgrupper och övrig tandvård för vuxna efter behov. Regionens ska också tillgodose behovet av akuttandvård till alla som vistas i länet. Regionen ska vidare erbjuda uppsökande verksamhet till personer som har ett långvarigt och omfattande behov av vård och omsorg. 70 procent av dem som tackat ja har fått en munhälsobedömning, vilket är en minskning från föregående år. Dock har över 90 procent nåtts av stödet, antingen genom en munhälsobedömning och/eller nödvändig tandvård. Den som har rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård till sjukvårdsavgift. Andelen av de berättigade som fått nödvändig tandvård har ökat med knappt 300 personer. Årsbudgeten för 2012 har överskridits med 1,7 mkr och kostnadsökningen är 12 procent, jämfört med Kostnadsökningen är orsakad dels av att fler patienter har fått vård men även av att mer vård har utförts per patient. Epidemiologisk uppföljning visar att allt fler patienter behåller allt fler tänder högt upp i åldrarna. Tandvården ska vara medicinskt motiverad och ingå som ett led i den medicinska behandlingen. Årsbudgeten för denna har överskridits med 1,2 mkr. Orsaken till den ökade kostnaden är den lagändring som träder i kraft från januari Lagändringen innebär att patienter med Sjögrens syndrom och patienter som har 29

36 strålats mot ansiktet inte längre kommer att få tandvård till sjukvårdsavgift. Detta har inneburit att patienterna har fått mycket tandvård utförd under Barntandvård Alla barn är listade hos en ansvarig tandläkare/klinik. Barntandvårdspengen periodiseras och betalas ut med en tolftedel per månad. Det innebär att barnet kan byta tandläkare under pågående år utan någon ekonomisk reglering. Barnpengen visar på ett underskott på 1,2 mkr. Folktandvårdsspecifika kostnader Anslaget för folktandvårdsspecifika kostnader visar ett överskott på 1,9 mkr. I budget 2013 finns ett detaljerat regelverk som ska reglera detta. Det sammanlagda resultatet för tandvård visar ett underskott på 1,8 mkr som kan förklaras av den ökade tandbehandling som utförts på grund av lagändringen från januari Läkemedel Den totala förmånskostnaden för läkemedel i Region Halland under 2012 uppgick till 711 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning med 12,3 miljoner kronor eller 1,7 procent jämfört med 2011 och är 55,8 miljoner kronor (7,3 procent) lägre kostnad än budgeterat. Kostnaden för både basläkemedel och specialistläkemedel har minskat. Kostnadsminskningen kan till stor del förklaras med patentutgångar som har skett under året med följande tillgång till generika och en sänkt prisnivå. Flera av patentutgångarna skedde inom gruppen läkemedel för hjärta och kretslopp. Förmånskostnaden påverkas också av höjningen av egenavgiften för läkemedel till kronor. Kostnaden för så kallade särläkemedel, (läkemedel som används för att behandla sjukdomar som är så ovanliga att läkemedelsföretag är motvilliga att utveckla dem) mer än halverades, från 10 miljoner kronor till 4,7 miljoner kronor. Förmånskostnaden per individ var för 2012 något högre för Halland än genomsnittet för riket. Hjälpmedel Förskrivningen av hjälpmedel fortsätter trenden från föregående år med en volymökning på 7,3 procent jämfört med 6,0 procent för Volymökningen är en direkt följd av ökad förskrivning av hjälpmedel vilket påverkar intäkterna positivt. Antalet unika brukare ökade med cirka 3 procent under andra halvåret Intäktsökningen har dock bromsats upp genom prisjusteringar som skett etappvis. Prissänkningen har resulterat i ett lägre överskott för 2012 jämfört med

37 Överskottet på 4,8 miljoner kronor återförs till huvudmännens grundanslag för hjälpmedel Resultatet på helåret uppgick till 0.36 miljoner kronor. Psykiatri Besöken till vuxenpsykiatrin minskade med 6 procent jämfört med 2011 och uppgår till Dagsjukvården har minskat antal besök med 58 procent till 813 besök och antalet lärkarbesök har minskat med 6 procent och uppgår till Till barn- och ungdomspsykiatrin har besöken ökat med 4 procent och uppgår till Av dessa är lärkarbesök, en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. Högspecialiserad vård Region Halland har ett ömsesidigt och öppet samarbete med Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Kostnaden för den högspecialiserade vården uppgick 2012 till 420 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med Ambulanssjukvården Det totala antalet ambulansuppdrag ökade med 5 procent 2012 jämfört med föregående år och uppgick till Prio 1-uppdragen ökade med 15 procent jämfört med föregående år och uppgick till uppdrag. Tillgängligheten för prio 1-uppdragen, som nås inom 10 minuter, uppgick till 72 procent vilket ligger på samma nivå sedan Antalet sjukresor med taxi har minskat med 16 procent jämfört med 2011 som en följd av höjda avgifter Sjukvårdsrådgivningen har besvarat 77 procent av inkommande samtal inom 3 minuter vilket är en förbättring med 2 procent jämfört med procent av samtalen besvaras inom 9 minuter vilket även det är en förbättring jämfört med föregående år. KOMMUNIKATIONER Från 1 januari 2012 har Region Halland ensam det finansiella ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken, efter att en skatteväxling gjorts med de halländska kommunerna (på 2009 års nivå). Anslaget till den allmänna upphandlade kollektivtrafiken uppgick 2012 till 280 miljoner kronor. Mellan 2009 och 2012 har anslaget till allmän kollektivtrafik ökat med 40 procent utan att trafikutbudet ökat i motsvarande grad. För mer information hänvisas till Hallandstrafikens årsredovisning. I april upphörde SJ med sin interregionala trafik på Västkustbanan, vilket medförde en överflyttning av resenärer till Öresundstågen. Konsekvensen blev överfulla tåg i högtrafiktid men också ökade intäkter. Sedan DSB First valt att avsluta avtalet med Öresundståg i förtid har Veolia utfört Öresundstågstrafiken. Detta har medfört högre kostnader för Hallandstrafiken. 31

38 Under 2013 och 2014 kommer en översyn av trafikutbudet att genomföras. Utgångspunkten för översynen är att resandet fortsätter öka. Resultatet blir ett kollektivtrafikutbud som tillfredsställer resbehoven i ännu högre utsträckning. Upphandling av Öresundstågstrafiken och Västtågstrafiken medför troligen högre kostnader. MÅL 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Delmål: Resande med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Måluppfyllelse: Uppfylls inte Resandet med kollektivtrafik främst tågtrafiken har fortsatt att öka. Totalt gjordes under ,7 miljoner resor med Hallandstrafiken, vilket är en ökning med 1,7 procent jämfört med föregående år. Målet att resandet med kollektivtrafiken ska öka med minst 5 procent uppfylls därmed inte. Det är i princip Öresundstågen som står för resandeökningen. Region- och stadstrafiken minskar eller står stilla. Antalet gymnasieelever minskar, vilket påverkar regionbusstrafiken. Delmål: Andelen nöjda kunder ska öka och andelen nöjda invånare ska öka Måluppfyllelse: Målet uppnås delvis Målet för 2012 var att andelen nöjda kunder ska öka från 66 procent och uppgå till minst 70 procent. Målet nåddes inte, men en positiv utveckling kan noteras. Andelen nöjda kunder uppgår till 69 procent. Andelen nöjda invånare uppgick 2012 till 51 procent. Målet, att andelen nöjda invånare ska öka från 48 procent och uppgå till minst 50 procent, uppnåddes. Mätningar utförs av Kollektivtrafikbarometern. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Måluppfyllelse: Målet uppnås delvis 32

39 Det nationella bredbandsmålet är att 2020 ska 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till minst 100Mbit/sek. Redan 2015 ska 40 procent av målet vara uppfyllt. Mot bakgrund av detta ska under 2013 en nya regional infrastrukturplan tas fram i dialog med kommunerna, vilken ligger till grund för utbyggnad av den regionala transportinfrastrukturen Som en del i strategiarbetet har tillgången till 100Mbit/se kartlagts. Tillgången är låg och skiljer sig åt mellan kommunerna. Det finns ett stort utbyggnadsbehov, främst på landsbygden och i mindre orter, och tillgängliga statliga medel är inte tillräckliga. Regionen har till Post- och telestyrelsen och till den nationella politiska nivån framfört behov av ytterliga statliga medel för utbyggnad av bredband i Halland. Region Halland beslutade under hösten att tillföra 1,3 miljoner kronor av regionala medel till bredbandsutbyggnad eftersom efterfrågan överstiger tillgängliga statliga stödmedel. Infrastruktur Regionen har under året deltagit i flera infrastrukturella projekt som Västsvenska paketet, där fokus har varit förberedelser inför trängselskattens införande i Göteborg, samt deltagit i ett antal EU-projektet som exempelvis The Scandinavian 8 Million City Coinco North II. I projektet ligger fokus dels på utveckling av befintlig järnvägsförbindelse sträckan Oslo Köpenhamn, och dels på förutsättningar för en höghastighetsjärnväg samma sträcka. Vidare har genomförandet av den regionala infrastrukturplanen fortsatt och under året inleddes även arbetet med en kompletterande och förlängd infrastrukturplan Det mest prioriterade infrastrukturprojektet i Halland är utbyggnaden av Västkustbanan med dubbelspår genom Varberg. KULTUR Region Halland ansvarar för kulturpolitiken på regional nivå i samverkan med kommunerna och i samspel med civilsamhället och kulturskaparna. Staten ger ramar genom nationella mål för kulturpolitiken och ekonomiskt stöd. År 2012 har präglats av genomförandet av Region Hallands Mål och strategier och Hallands kulturplan Kulturplanen har följts upp genom att kulturutskottet har träffat samtliga halländska kommuner. Samtidigt har arbetet påbörjats för en reviderad och kompletterad kulturplan för Stödet till kulturutveckling genom projektanslag har varit ett viktigt instrument för genomförandet av kulturplanen. Förväntningarna från kulturlivet och kommunerna har ökat och varit större än någonsin tidigare. 33

40 MÅL 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka Delmål 2012: Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. Måluppfyllelse: Uppfylls Ett nytt verktyg för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen har under 2012 tagits fram av Statens kulturråd i samråd med regionerna. Detta kommer att redovisas under första halvåret Statens kulturråd har beviljat Region Halland medel för projektet Kulturresidens platser för möten inom professionellt konstnärligt skapande. Projektet syftar till att utveckla en ny modell, med en mobil infrastuktur för konstnärligt skapande och möten med en publik. Projektet kommer att långsiktigt stärka ett kulturutbud som präglas av förnyelse och kvalitet. MÅL 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål 2012: Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. V Måluppfyllelse: Uppfylls Avtal har tecknats med kommuner om utveckling av kulturmiljöer som kulturella arenor av särskilt regionalt intresse. Dessa är: Tjolöholms slott, Varbergs fästning, Falkenbergs museum, Mjällby konstmuseum och Teckningsmuseet i Laholm. Avtal har också tecknads med Hallands bildningsförbund och Riksteatern Halland om utveckling av regional bildningsverksamhet och regional teaterverksamhet med inriktning på arrangörssidan. Avtal har vidare tecknats med Kungsbacka kommun och Falkenbergs kommun om gemensam utveckling av Rum för Dans. Projektet Handslag Halland, civilsamhällets delaktighet i den regionala kulturverksamheten, har fortsatt under året. Ett lokalt förankrings- och utvecklingsarbete pågår för att skapa förutsättningar för att bilda ett halländskt kulturförbund. Statens kulturråd har beviljat Region Halland medel för att utveckla kulturen inom äldreomsorgen, kultur för livet. Projektet har ökat utbudet av kultur, samtidigt som högskolan har kopplats in för utvärdering av resultaten. 34

41 MÅL 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur Delmål: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Måluppfyllelse: Uppfylls Region Halland har presenterat ett samlat utbud för barn och unga med skolan som fokus. Region Halland har subventionerat utbudet och samordnat det administrativt. Stödet till kunskapsförmedling sker genom konferenser och seminarier. Kulturavdelningen stöder samtidigt det lokala arbetet med Skapande skola. Resultatet kommer att redovisas i samband med kvantitativ och kvalitativ uppföljning till kulturrådet. MÅL 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna Delmål 2012: Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Måluppfyllelse: Uppfylls Verksamheten har 2012 dominerats av två uppgifter: Ett handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar och projektet Kreativa kraftfält. Handlingsprogrammet bygger på ekonomiska omvärldsanalyser och dialoger med kommunerna. Kreativa kraftfält drivs av Kulturmiljö Halland och genomförs i samverkan med kulturavdelningen. Projektet bygger på professor Pier Luigi Saccos teorier om Culture 3.0 och Cultural Districts. En omfattande kartläggning har genomförts av kulturella aktörer och verksamheter i Halland. Resultaten kommer att presenteras under våren ARBETE MÅL 1: Det ska finnas fler och växande konkurrenskraftiga företag Delmål 2012: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Måluppfyllelse: Målet uppfylls. Halland ligger på fjärde plats, direkt efter storstadsregionerna. 35

42 Sedan 2003 har det gjorts mätningar för att undersöka de insatser som görs gentemot både etablerade företag och nyföretagande. Insatserna kan delas in i dels bastjänster, som riktar sig mot alla företag baserat på det kommunala näringslivsarbetet, och dels satsningar inom innovationssektorer. Halland tillhör de fem bästa regionerna avseende nyföretagande. Man kan dock konstatera en nedåtgående trend, även om vi behåller vår position. Halländska företag har en god tillväxt mätt i omsättningsökning och sysselsättning inom de valda innovationssektorerna. Här finns dock skillnader. Under 2012 har intensiteten i arbetet minskat som en följd av minskad tillgång på bland annat strukturfondsmedel. Fokus för Region Halland i framtiden är att stödja omställning och anpassning av halländskt näringsliv. Entreprenörskap och nyföretagande Region Halland har under 2012 arbetat med att ta fram en behovsstyrd lösning för ett samordnat, uthålligt basutbud vad gäller näringslivsstöd och nyföretagande i Halland. Basutbudet ska vara ett regionalt system som säkerställer att alla kommuner i Halland kan erbjuda en basnivå av kvalitetssäkrad rådgivning. Det pågår också aktivt arbete för att främja kvinnors företagande och för att bygga en infrastruktur för att attrahera utländska investeringar och etableringar till regionen samt att främja ökad export hos halländska företag. Innovationer och företagsutveckling Under 2012 har Region Halland tagit fram en innovationsstrategi för regional tillväxt. Arbetet sker i samverkan med Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och de halländska kommunerna. Innovationsstrategin beskriver hur det regionala ledarskapet bör verka, struktur för innovationer och finansiering samt vikten av god kompetensförsörjning. Områden som ingår i innovationsstrategin är hälsoteknik, livsmedel, upplevelsenäring, kulturella och kreativa näringar (KKN) samt bioenergi MÅL 2: Fler ungdomar ska ha arbete Delmål 2012: Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Måluppfyllelse: Målet uppfylls Halland uppfyller det uppsatta målet av att tillhöra de tre regioner som har lägst ungdomsarbetslöshet (statistik Arbetsförmedlingen, november 2012). Trots detta är det i reella tal många ungdomar arbetslösa. Insatserna som bedrivits har bland annat 36

43 varit stöd till utbildningssatsningar inom exempelvis yrkeshögskoleutbildning och matchning högskola näringsliv. Även entreprenörskap i skolan har varit i fokus i utvecklingsprojekt. BOENDE MÅL: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen Delmål: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Måluppfyllelse: Uppfylls För 2012 (kvartal 1-3) ligger Halland på andra plats i riket när det gäller andel färdigställda lägenheter i förhållande till befintligt bostadsbestånd. 770 lägenheter färdigställdes under kvartal 1-3, vilket motsvarar 5,7 promille. Endast Västmanlands län ligger högre. KUNSKAP MÅL: Utbildningsnivån i regionen ska höjas Delmål 2012: Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Måluppfyllelse: Målet uppfylls Andelen elever med slutbetyg vilket är jämförbart med Regionfullmäktiges mål godkänd examen - är 77 procent. Målet att andelen elever med godkänd examen (benämns andel elever med slutbetyg) vid Naturbruk Halland ska vara minst 70 procent uppnås. 43 procent av andelen elever var godkända i all kurser. I arbetet med kompetensplattformen har Region Halland arbetat med omvärldsbevakning, kompetensanalyser och nätverk, såväl med utbildningsansvariga i kommunerna som med näringslivsrepresentanter. Arbetet med kompetensplattformen kommer att på sikt höja utbildningsnivån i länet och Region Hallands egen skolförvaltnings roll i förhållande till övriga utbildningsanordnare i Halland kommer att tydliggöras. 37

44 Region Halland har ett formaliserat nätverk med kommunerna för att samordna vuxenutbildning. Det av Europeiska socialfonden finansierade projektet STEPS, som drivs i samverkan med kommunalförbunden inom Västragötalandsregionen, har stöttat skolor i de halländska kommunerna i arbetet med att utveckla barn och ungas entreprenöriella kompetenser för att skapa en skola som speglar arbetslivets behov och förutsättningar. Ett certifierat Vård- och omsorgscollege är under uppbyggnad i Halland och sedan tidigare finns ett Teknikcollege. MILJÖ MÅL: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Delmål 1, 2012: Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med 2007 Måluppfyllelse: Målet uppfylls. Minskningen blev 11,6 procent jämfört med år Delmål : Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Måluppfyllelse: Målet uppfylls. Regionen har haft få byggprojekt igång under Samtliga byggprojekt är kopplade till Sund Hus miljödatabas. Delmål : Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. Måluppfyllelse: Målet uppfylls inte. Endast vid en upphandling utav cirka 20 stycken har verktyget LCC* använts. Mycket beroende på att kunskap och erfarenhet av verktyget inte har funnits under året. Utbildningar i verktyget kommer att anordnas under 2013 års första hälft. *LCC: Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd från installation till att den tas ur bruk eller att man gör sig av med den. Delmål : Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år

45 Måluppfyllelse: Målet uppfylls. Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel var 5,9 miljoner under 2012, vilket innebär en ökning med 40 procent (1,7 miljoner) jämfört med föregående år. Andelen ekologiska livsmedel av den totala volymen livsmedel utgörs av 28 procent, att jämföra med 22 procent föregående år. För utförligare beskrivningar av målen och miljöarbetet hänvisas till Region Hallands Miljöredovisning REGION HALLAND SOM ARBETSGIVARE MÅL 1: Region Halland ska 2015 komma i topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Delmål: Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Måluppfyllelse: Målet uppnås delvis Under året har arbetet med arbetsgivarvarumärket inletts. Arbetet handlar om hur potentiella, nuvarande och tidigare anställda uppfattar Region Halland som arbetsgivare och vad Region Halland står för som arbetsgivare. En fördjupad nulägesanalys kring vad som är attraktivt kring Region Halland som arbetsgivare är gjord. Chefsgruppen som varit delaktig i analysen har varit positiv till vad regionen har att erbjuda som arbetsgivare. För att få en samlad bild av hur medarbetarna upplever Region Halland som arbetsgivare mättes i samband med medarbetarenkäten ett regionsindex. Resultatet blev ett index på 56, av 100 möjliga, vilket visar att medarbetarna har en försiktigt positiv upplevelse av Region Halland som helhet, men att det finns en tydlig förbättringspotential (se tabellen om medarbetarenkäten.) Fokus på att stärka regionidentiteten hos medarbetarna krävs för att utveckla regionen som en attraktiv arbetsgivare. Region Halland har använt den modell som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram för att mäta hållbart medarbetarengagemang. Tre landsting/regioner och ett 30-tal kommuner har redovisat resultat, vilket innebär att det jämförande materialet på dessa nationella frågor är för litet för att kunna dra några större slutsatser utifrån. På sikt är dock målsättningen att en jämförelse ska bli möjlig. 39

46 Ärende 21 Medarbetarengagemang Region Halland Landstinget Gävleborg Örebro läns landsting Sveriges kommuner (medelvärde 30 st) Utveckla samarbetet och samverkan med högskolan och näringslivet Under året har samarbetsavtal med Högskolan i Halmstad och med Campus Varberg slutits. Där framgår bland annat att man ska; samverka kring utveckling av akademisk utbildning inom hälso- och sjukvård, utöka antalet kliniska utbildningsplatser och verka för en gemensam finansiering av doktorandtjänster. Praktik och utbildningsplatser 67 ungdomar mellan 16 och 19 år erbjöds sommarjobb inom regionens olika förvaltningar Framtidskraft är en långsiktig satsning för att få ungdomar intresserade av att arbeta inom Region Halland. Under året har Region Halland även tagit emot en stor mängd praktikanter. Det stora flertalet var studenter som gör praktik som en del av sina studier. Region Hallands målsättning är att ta emot fler studenter. Under året har antalet sjuksköterskestudenter som gör sin första praktik ökat med cirka 20 stycken, jämfört med förra året, och uppgår till 157 stycken. Jämställdhet och mångfald Region Halland arbetar aktivt för en ökad likabehandling. Effekterna av arbetet mäts i ett jämställdhetsindex. Årets resultat är något bättre, jämfört med föregående år. Jämfört med övriga landsting och regioner, ligger Region Halland runt medianen. Region Halland har för första gången gjort en kartläggning av medarbetare med utländsk bakgrund, där målsättningen är att skapa en större mångfald. Andelen anställda med svensk bakgrund inom Region Halland är totalt 90 procent. 40

47 Ärende 21 Ett program kring funktionshinder antogs under året. Där framgår bland annat att Region Halland ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att få anställning. Anställda som får en funktionsnedsättning ska ges stöd för att kunna fortsätta sin anställning. MÅL 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare Delmål: Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Måluppfyllelse: Målet uppnås delvis Medarbetarenkät Under hösten genomfördes Region Hallands medarbetarenkät. Resultatet ska ligga till grund för att skapa ännu bättre arbetsplatser. Svarsfrekvensen var 88 procent, vilket tyder på ett bra engagemang för enkäten. Medarbetarenkät Region Halland Grupp Situation Total Region Ledning Medabetarenkäten undersöker fyra nivåer: Region hur upplevs Region Halland som arbetsplats Ledning hur upplevs närmsta chef Grupp hur upplevs grupp eller enhet Situation hur upplevs arbetssituationen Region Halland visar resultat i linje med jämförbara landstings resultat på övergripande nivå. Inom områdena ledning, grupp och situation ligger värdena över 70 av 100 möjliga, vilket indikerar på förbättringspotential för framtiden. Inom 41

48 området Region Halland som arbetsplats, ligger resultatet lägre och under 2013 kommer analysarbete samt åtgärder för förbättring att ske. En bra arbetsgivare För att kunna vara en bra arbetsgivare är det viktigt att ta reda på varför de medarbetare som väljer att lämna organisationen tar det beslutet. Under året har därför en ny rutin för avslutningssamtal och en avslutningsenkät införts. Processen med att skapa en gemensam personalpolicy och en personalpolitisk inriktning påbörjades under året. Region Hallands personalpolicy är en avsiktsförklaring och den anger de värderingar som är gemensamma för samtliga verksamheter och utgör en plattform för personalpolitiken. Region Hallands personalpolitiska inriktning visar vad Region Halland står för som arbetsgivare, vad som erbjuds medarbetarna, men också vad som förväntas av medarbetare och chefer. Värdegrunden synliggör vem Region Halland är och är en av hörnstenarna i arbetet med att skapa den bästa livsplatsen och arbetsplatsen. Under året har det tagits fram en ny värdegrund och regionens medarbetare ska tillsammans arbeta för att göra värdegrunden till en naturlig del av arbetet, så att den blir levande i vardagen. Erbjudande om heltidsarbete Under 2010 fattades beslut om att alla medarbetare med deltidsanställning ska erbjudas möjlighet till heltidsanställning. Under 2012 visade knappt 100 personer intresse av att gå upp i heltid, jämfört med 2011 då det var 200 personer som ville gå upp i heltid. Lönekartläggning Arbetet med 2011 års lönekartläggning slutfördes under Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Resultatet visade att i gruppen överläkare fanns det en löneskillnad som inte kunde förklaras med könsneutrala argument och där män har högre medellön än kvinnor. En handlingsplan upprättades för att åtgärda denna löneskillnad under MÅL 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Måluppfyllelse: Målet uppfylls inte 42

49 Målet är att samtliga medarbetare ska ha ett utvecklingssamtal med sin chef en gång per år. 82 procent av medarbetarna har haft ett utvecklingssamtal under de senaste tolv månaderna. Det är en försämring jämfört med föregående mätning då motsvarande siffra var 86 procent. 57 procent har en individuell utvecklingsplan. 79 procent av medarbetarna har haft ett lönesamtal de senaste tolv månaderna, vilket också är en försämring jämfört med föregående mätning då 82 procent uppgav att de hade haft ett lönesamtal. 96 procent av medarbetarna har haft arbetsplatsträffar och 76,3 procent är nöjda med hur dessa genomförs. För att utveckla kvalitén på utvecklingssamtalen har chefer under året utbildats i hur man håller utvecklingssamtal samt nya riktlinjer tagits fram. Kunskap om kompetens En viktig förutsättning för att Region Halland ska kunna arbeta med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling ur ett långsiktigt helhetsperspektiv är att kartlägga de relevanta kompetenser som finns hos medarbetarna. I slutet av mars 2013 beräknas samtliga medarbetare ha registrerat sin kompetens. Regionen arbetar med Oliviamodellen för att identifieras nuvarande och framtida kompetens utifrån verksamheten mål och uppdrag. Delmål: Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Måluppfyllelse: Uppfylls Tröskeln för de som vill starta projekt/forskning har sänkts genom FoUU support, som startade hösten Supporten bidrar till en ökad tillgänglighet av kompetens och stöd inom forskning och utbildning. Under 2012 har extra stimulansmedel från Vetenskapliga rådet i Halland på en halv miljon kronor använts för att få fler medarbetare i Region Halland att påbörja en forskarkarriär. Under 2012 har utbildningar i forskningsmetodik lockat fler medarbetare och från flera olika yrkeskategorier än tidigare år. Personalförsörjning Inom flera yrkeskategorier kommer behovet av rekryteringar att öka, på såväl kort som på lång sikt. Bland annat råder brist på läkare (vissa specialiteter), tandläkare, erfarna psykologer, vissa specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor samt erfarna chefer. Region Halland har under 2012 arbetat med att möta behovet på bland annat följande sätt: 43

50 Ledar- och specialistförsörjning: Region Halland startade tillsammans med kommunerna i Halland ett gemensamt traineeprogram under hösten. Region Halland och Hallands kommuner startade under året programmet Morgondagens ledare. I Region Hallands chefsutvecklingsprogram är nivån på deltagandet samma som tidigare år. I ett samarbete med Halmstad och Laholms kommun genomförs ett årligen återkommande mentorsprogram för chefer. Ledarskapskonferensen Synapsen, genomfördes under våren, för politiker, chefer. Läkarförsörjning: Genom KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) har läkare med utländsk läkarexamen rekryterats. Programmet ska underlätta för legitimerade läkare med examen från utländskt lärosäte inom EU att bli anställningsbara för specialisttjänstgöring (ST). Antalet platser inom regionen för allmäntjänstgörande läkare (AT) har under en tvårsperiod höjts från 34 till 47 stycken. Antalet specialisttjänstgörande läkare (ST) har ökat och det finns sammanlagt 247 stycken (38 inom privat verksamhet och 209 inom egen regi), vilket är 40 stycken fler än föregående år. Sjuksköterskeförsörjning: Omkring 30 sjuksköterskor har fått möjlighet att vidareutbilda sig inom någon av de bristspecialiteter som identifierats. Omkring 40 sjuksköterskor har gått kompetenshöjande utbildning inom omvårdnad samt utbildats till handledare i samarbete med Högskolan i Halmstad. Under året har arbetet med certifieringen av vård- och omsorgscollege fortgått. Syftet med utbildningsinsatsen är att säkerställa anställningsbarheten för undersköterskor och vårdstuderande. Arbetet med den interna arbetsförmedlingen har fortsatt under Syftet är att stimulera till jobbrotation, för att öka möjligheten för medarbetare att kompetensutveckla sig inom regionen och ta tillvara den kompetens som finns inom organisationen. 44

51 EKONOMI Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna påverkas av både konjunkturutveckling och av system för utjämning och stimulans som finns på både statlig nivå och inom EU. Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende regionskatt och kan därmed, om behov finns och det bedöms som acceptabelt ur ett invånarperspektiv, reglera intäktsnivån år från år. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter har regionskatten höjts med 70 öre, varav 20 öre var en skatteväxling med hallandskommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för Hallandstrafiken. Regionens utdebitering uppgår till 10,42 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket kan jämföras med medelutdebiteringen i riket på 11,07 kronor. Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitets- och leveranskrav som ställs på verksamheten samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. MÅL 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader Delmål 2012: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Måluppfyllelse: Uppfylls inte Den senaste publicerade statistiken från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, över hälso- och sjukvårdskostnader i kronor per invånare visar på en ökning för Hallands del med 3,8 procent mellan åren 2011 och Genomsnittsvärdet för riket som helhet låg på en ökning på 2,8 procent under motsvarande period. MÅL 2: Soliditeten ska vara positiv Delmål 2012: Soliditeten ska vara lägst -20 procent Måluppfyllelse: Uppfylls Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. 45

52 Ärende 21 Målet är att soliditeten ska vara positivt på lång sikt. Det kortsiktiga målet för soliditet revideras ned som en följd av beslutad förändring av diskonteringsräntan för pensionsskuldberäkning. Detta medför att skulden ökar väsentligt, vilket påverkar soliditeten negativt. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick 2012 till - 8,4 procent, vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med Soliditetsmålet för 2012 uppfylls därmed. Förbättringen förklaras dels av regionens positiva resultat, men också av att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser endast har ökat marginellt. Soliditeten enligt blandmodellen (exklusive ansvarsförbindelsen) uppgick till 49,9 procent, vilket är en försvagning med 0,2 procentenheter jämfört med Region Halland har i jämförelse med andra regioner/landsting en stark soliditet. Soliditet inklusive ansvarsförbindelse ,3% -7,3% -2,8% Tillgångsförändring 3,3% 15,1% 0,2% ,7% ,4% 4,0% 3,1% Soliditet inkl/exkl ansvarsförbindelse för pensioner Inklusive % 20 Exklusive MÅL 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent Delmål 2012: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent Måluppfyllelse: Uppfylls 46

53 Ärende 21 Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnadsandelen för 2012 uppgick till 98,8 procent, vilket innebär att målet uppfylls. Om regionen inte hade erhållit den jämförelsestörande intäkten (AFA) skulle nettokostnadsandelen försämrats till en andel på 100,0 procent års förbättrade värden beror, förutom AFA-effekten, på ökningen av regionens skatteintäkter. Vid en betraktelse över den senaste femårsperioden uppgår den genomsnittliga nettokostnadsandelen till 99,3 procent, vilket är en försämring med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Regionens mål för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Nettokostnadsandel (%) Verksamhetens andel 96,6 98,1 Avskrivningar 1) 3,6 3, ,5 96,2 95,1 3,8 3,9 3,6 1,6 0,1 101,7 98,8 1) 1) 2) Finansnetto 0,3-1,6-0,6 Nettokostnadsandel 100,5 100,2 97,6 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Nettokostnadsandel %

54 Ärende 21 Medarbetare i siffror Den 31 december 2012 hade Region Halland anställda. Av dessa var tillsvidareanställda och 618 visstidsanställda. Jämfört med föregående år vid samma tidpunkt har antalet anställda totalt ökat med 88 medarbetare. Antalet tillsvidareanställningar har under året ökat med 49 medarbetare. Regionen har i genomsnitt haft anställda under Personalkostnaderna för Region Halland ligger under året i nivå med budget. ANSTÄLLNINGSFORMER 8% 3% Tillsvidare Visstid Tim 89% Av regionens tillsvidareanställda är 80,1 procent kvinnor och 19,9 procent män. Av de tillsvidareanställda har 73,3 procent en heltidsanställning, vilket är en ökning med 1,6 procent jämfört med föregående år. Region Halland har ca 290 chefer av dem är 180 kvinnor och 100 män. Under året har det varit en del verksamhetsövergångar som gjort att antalet medarbetare ökat. Första januari 2012 tillkom ca tio medarbetare från Musik i Halland. Första oktober 2012 tillkom ca tio medarbetare från Hallandstrafiken. Antalet ST-läkare har ökat med 30 stycken och antalet AT-läkarplatser med sex stycken. Hallands sjukhus fick under 2011 ett utökat barnuppdrag i norra Halland som fått fullt genomslag personalmässigt under 2012, vilket förklarar utökningen av antal sjuksköterskor och några läkare. 48

55 Samtliga förvaltningar Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning Ekonomi- och transportpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal Summa Bemanningsföretag Under 2012 har Region Halland hyrt in läkare och sjuksköterskor genom bemanningsföretag. Kostnaden för detta har uppgått till 62,2 miljoner, vilket är en ökning med 4,6 miljoner jämfört med föregående år. Närsjukvården står för 60 procent av kostnaderna. De förvaltningar som haft ökade kostnader under året, kommer att fortsätta arbetet med att minska behovet av inhyrd personal. I slutet av året antog Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Total tkr Läkare Sjuksköterskor Förvaltning Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa: Tidsanvändning Den totala disponibla tiden för medarbetarna i Region Halland fördelas enligt diagrammet tidsanvändning nedan och ligger i linje med föregående år. I begreppet arbetad tid ligger även kompetensutveckling i tjänsten. I föräldraledighet finns även tiden för vård av sjukt barn inräknad. Övrig frånvaro är facklig ledighet, 49

56 Ärende 21 kompensationsledighet och tjänstledighet utan lön. Jämfört med föregående år är det relativt sett små förändringar i den arbetade tiden, bland annat märks en ökning av sjukfrånvaron med 0,35 procentenheter. Tidsanvändning % 5% Arbetad tid 10% Föräldraledighet mm 6% Semester Sjukfrånvaro Övrigt 75% Åldersstruktur Region Halland står inför ett generationsskifte och inom loppet av tio år kommer cirka av Region Hallands medarbetare att ha gått i pension. Ålders- och könsfördelningen inom Region Halland är ojämn. Det ökade antalet medarbetare som är 60 år och äldre innebär att det krävs rekrytering av fler yngre medarbetare inom de närmaste åren. Bland undersköterskor och tandvårdspersonal är medelåldern högst och inom tio år kommer nära hälften av dem att ha gått i pension. Medelåldern för tillsvidareanställda i regionen är 47,6 år, vilket är den samma som föregående år. 50

57 Ärende 21 Antal Åldersstruktur för tillsvidareanställda Ålder Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något under året och hamnar för samtliga anställda på 4,05 procent av den totala tiden, vilket är en ökning med 0,35 procentenheter jämfört med föregående år. Kvinnorna har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen. Under 2012 har kvinnorna haft en sjukfrånvaro på 4,44 procent - en ökning med 0,34 procent jämfört med föregående år. Männen har 2,6 procents sjukfrånvaro - vilken är en ökning på 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Den yrkeskategori som ökat sin sjukfrånvaro mest är undersköterskor. Att sjukfrånvaron ökat är något som också är tydligt i landet i övrigt. Sjukfrånvarokostnaderna uppgår år 2012 till 44,6 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,13 procent av de totala personalkostnaderna. Det är en ökning på cirka 0,1 procent från förgående år. I kostnaderna för sjukfrånvaron är sjuklön och sociala avgifter inräknade. Regionen arbetar aktivt med att ständigt förbättra rutinerna för rehabilitering samt att förhindra att medarbetare insjuknar i långtidssjukfrånvaro, alltså sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre. Långtidssjukfrånvaron uppgår till 43,2 procent vilket är en höjning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011, då den var 43,0 procent av den totala sjukfrånvarotiden. 51

58 Ärende 21 Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) januari - december Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaron uppdelad i åldersgrupper visar en ökning av sjukfrånvaron inom samtliga åldersgrupper jämfört med föregående år. Den åldersgrupp som ökat sin sjukfrånvaro mest ur ett treårsperspektiv är medarbetare upp till 29 år. Detta speglar även sjukfrånvaroutvecklingen i riket. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) januari - december 6,00% 5,00% 4,00% ,00% ,00% ,00% 0,00% - 29 år år år år år år 52

59 Finansiell analys 2012 Resultat och kapacitet Region Hallands redovisar 2012 ett positivt resultat på 85 mnkr. I resultatet ingår en engångsintäkt på 87 mnkr, vilken avser en återbetalning från AFA Försäkring 1) gällande premier för åren 2007 och Exkluderas denna engångsintäkt uppgick regionens resultat istället till -2 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en positiv avvikelse med 116 mnkr 2). De främsta orsakerna till detta är att skatteintäkterna blev 74 mnkr högre än förväntat och en återbetalning från AFA Försäkring med 87 mnkr. Jämfört med 2011 har regionens resultat förbättrats med 200 mnkr. Detta förklaras av att det i 2011 års resultat ingick en finansiell kostnad på 144 mnkr avseende sänkt diskonteringsränta 3), att Hallands sjukhus 2012 har förbättrat resultatet med 104 mnkr, främst beroende på resursförstärkningar, att hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2012 har försämrat resultatet med -78 mnkr beroende på lägre kömiljardintäkter från staten, samt att återbetalningen från AFA Försäkring har förbättrat resultatet med 87 mnkr. Exkluderas de jämförelsestörande posterna 1) 3) uppgick regionens resultat under 2011 till 29 mnkr och 2012 till -2 mnkr. Detta innebär att resultatet exklusive jämförelsestörande poster har försämrats med 31 mnkr mellan 2011 och En annan post, vilken har stor påverkan på regionens resultat, är kömiljarden. Region Hallands andel av kömiljarden, det vill säga statsbidraget för att förbättra tillgängligheten, har minskat. Från att ha fått mest tilldelning per invånare 2011, knappt 600 kronor, har tilldelningen minskat till 224 kronor per invånare, vilket ändå är den tredje högsta tilldelningen per invånare Högst andel per invånare fick Region Gotland. Statsbidraget för kömiljarden redovisas under verksamhetens intäkter. Region Hallands tilldelning minskade med 95 mnkr, från 169 mnkr 2011 till 74 mnkr Särskilda satsningar för att förbättra tillgängligheten ingår i verksamhetens kostnader. 1) Jämförelsestörande verksamhetens intäkt Återbetalningen från AFA Försäkring har gjorts till alla landsting och regioner. Denna händelse var oförutsedd och någon budget fanns därmed inte heller. 2) Årsbudget

60 Regionens budget var vid årets ingång +12 mnkr. Därefter har närsjukvården disponerat fonderat eget kapital med 8 mnkr, hälso- och sjukvårdsstyrelsen har erhållit en tilläggsbudget med 5 mnkr och regionstyrelsens egen verksamhet har erhållit en kompletteringsbudget med 30 mnkr, vilket innebär att regionens årsbudget uppgår till -31 mnkr. 3) Jämförelsestörande finansiell kostnad 2011 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Detta innebar att pensionsskulden ökade kraftigt och att en finansiell kostnad av engångskaraktär belastade 2011 års resultat med 144 mnkr. Denna kostnad exkluderades i balanskravsresultatet. Denna händelse var oförutsedd och någon budget fanns därmed inte heller. ÅRETS RESULTAT (MNKR) Årets resultat Resultat i förhållande till verksamh.nettokostnad. -0,5% -0,2% 2,4% -1,7% 1,2% Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Resultat i förhållande till verksamh.nettokostn. -0,5% -0,2% 2,4% 0,4% 0,0% Balanskravet Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Halland har inget sådant resultat att återställa. För 2012 finns inga poster som ska påverka balanskravsutredningen. Regionens balanskravsresultat är därmed samma som årets resultat, det vill säga 85 mnkr. God ekonomisk hushållning Det kommunala balanskravet är ett minimikrav. Regioner och landstingen ska enligt kommunallagen även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta skulle för Region Hallands del innebära en nettokostnadsandel på högst 98 procent och att årets resultat är lägst 145 mnkr. Ett resultat i den nivån ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning, där varje generation bär sina kostnader. Enligt regionfullmäktiges mål ska ekonomin vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Regionens mål för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Detta innebär att det 54

61 egna kapitalet behöver förstärkas med 72 mnkr per år i 2012 års prisnivå, för exempelvis framtida pensionsutbetalningar och investeringar. Regionens resultat för 2012 uppfyller målet med högst 99 procent. Det av regeringen aviserade förslaget, om en förändring av kostnadsutjämningssystemet för landsting från och med 2014, kommer att medföra kraftigt ökade kostnader för Region Halland. Detta gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, för att regionen ska kunna uppfylla målet att ekonomin ska vara stark. Det är därför angeläget att nämnder och styrelser håller sig inom tilldelade budgetramar. Resultat per verksamhet För 2012 uppgår det sammanlagda resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen egen verksamhet, till - 82 mnkr. Detta är 74 mnkr sämre än årets budget. Mest oroväckande är det ekonomiska utfallet för Hallands sjukhus, vars sammanlagda resultat är ett underskott på 80 mnkr med motsvarande budgetavvikelse. Jämfört med 2011 har sjukhusens resultat förbättrats med 104 mnkr. Detta beror främst på stora resursförstärkningar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. För djupare analys hänvisas till avsnittet Driftsredovisning. Tabell resultat per verksamhet Resultat Budget- (mnkr) 2012 avvik. Lokala nämnder 3 3 Närsjukvården -1 7 Hallands sjukhus Ambulanssjukvården 4 4 Psykiatrin i Halland Regionservice 2 2 Hjälpmedelsnämnden 0 0 Summa Hälso- o sjukvårdsstyrelsen -2 3 Regionstyrelsen Skatt statsbidrag finansnetto Årets resultat

62 Regionens skatteintäkter Regionens största intäktskälla är regionskatten, som står för 68 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Inför 2012 höjdes regionskatten med 70 öre, varav 20 öre i form av en skatteväxling med hallandskommunerna. Anledningen till skatteväxlingen var det ändrade huvudmannaskapet för Hallandstrafiken, där regionen övertog ansvaret för kollektivtrafiken. Regionens utdebitering uppgår till 10,42 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket kan jämföras med medelutdebiteringen bland landsting/regioner i riket på 11,07 kronor. Den höjda utdebiteringen samt skatteunderlagets utveckling ökade regionens skatteintäkter med 11,2 procent jämfört med föregående år. Utfallet för skatteintäkterna blev 74 mnkr mer än budgeterat. Statsbidrag och utjämning Regionens intäkter för statsbidrag och utjämning blev 23 mnkr lägre än budgeterat, främst beroende på att statsbidrag för läkemedelsförmånerna blev 30 mnkr lägre än budget. För 2012 hade Sveriges Kommuner och Landsting och staten inte slutit någon överenskommelse för statens ersättning till landstingen för läkemedel. Detta har inneburit att regeringen successivt under året har beslutat om storleken på månadsutbetalningarna. December månads utbetalning för 2012 var betydligt lägre än vad som betalats ut under föregående månader. Det sänkta statsbidraget för läkemedel är kopplat till att statliga läkemedelsupphandlingar har inneburit lägre läkemedelskostnader för landets landsting och regioner. Finansnetto Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan regionens finansiella intäkter och kostnader, uppgick till -10 mnkr. Detta är 18 mnkr bättre än budgeterat, vilket beror på högre intäktsutfall på regionens placerade likvida medel. Genomsnittligt finansnetto de senaste fem åren uppgår till 29 mnkr. Skatte- och nettokostnadsutveckling Skatte- och nettokostnadsutveckling Skatt och statsbidrag 5,4% 3,0% 5,5% 3,0% 7,5% Nettokostnader 7,7% 4,6% 1,8% 4,9% 6,0% 56

63 Sammantaget ökade regionens skatteintäkter och generella statsbidrag med 7,5 procent under Utfallet överstiger årets budget med 51 mnkr. Region Halland hade budgeterat med en ökning av verksamhetens nettokostnader med 8,1 procent för 2012, medan utfallet slutade på 6,0 procent. Den höga uppräkningen av budgeten berodde bland annat på beslut om ökade satsningar. Regionen blev 2012 också ensam ägare till Hallandstrafiken AB, och betalar därmed hela underskottstäckningen i bolaget, vilket höjer nettokostnadernas ökningstakt med 2,8 procentenheter under Återbetalningen från AFA Försäkring har sänkt nettokostnadernas ökning med 1,3 procentenheter. Statsbidraget för kömiljarden har gett en positiv effekt, vilken har reducerat nettokostnadernas ökning med 1,1 procentenheter för Nettokostnadsökningen, exklusive återbetalning från AFA Försäkring och förändringar i finansiering av kollektivtrafik, uppgår till 4,5 procent. I posten nettokostnader ingår bland annat regionens lönekostnader, vilka har ökat med 121 mnkr eller 4,9 procent jämfört med föregående år. Kostnader för inhyrd personal har under året ökat med 2 mnkr eller 1,8 procent. Kostnaderna för köpt extern vård har ökat med 97 mnkr eller 7,1 procent. Läkemedel redovisar en kostnadsminskning med 33 mnkr eller 3,7 procent. Kostnaderna för avskrivningar på fastigheter och inventarier har minskat med 2 mnkr. Utveckling av nettokostnadsandelen Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Regionens mål för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Delmålet för 2012 är att nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. Nettokostnadsandelen för 2012 uppgick till 98,8 procent, vilket innebär att målet uppfylls. Den jämförelsestörande intäkten, återbetalningen från AFA Försäkring, har reducerat nettokostnadsandelen med 1,2 procentenheter. Exkluderas denna post så uppgår nettokostnadsandelen till 100,0 procent, även då uppfylls delmålet. 57

64 Förändringen i finansieringen av kollektivtrafiken har ökat nettokostnadsandelen med 2,7 procentenheter De extra statsbidragen för kömiljarden har gett en positiv effekt vilken har reducerat nettokostnadsandelen med 1,0 procentenheter för 2012 (2,5 procentenheter 2011). Nettokostnadsandel (%) Verksamhetens andel 1) 96,6 98,1 94,5 96,2 95,1 Avskrivningar 1) 3,6 3,7 3,8 3,9 3,6 1) 2) Finansnetto 0,3-1,6-0,6 1,6 0,1 Nettokostnadsandel 100,5 100,2 97,6 101,7 98,8 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 99,3 procent, vilket är en försämring med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Investeringar Regionens totala investeringar i fastigheter och utrustning uppgick till 284 mnkr under Största investeringen under 2012 har varit upprustning och verksamhetsanpassning av specialistmottagningar i Falkenberg (27 mnkr). Mer om investeringar finns i avsnittet Investeringsredovisning. INVESTERINGAR Investeringar (mnkr) Investeringar / nettokostnader (%) 8,9% 6,2% 4,4% 5,1% 4,0% 58

65 Soliditet Målet för är att soliditeten ska vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Delmålet för 2012 är att soliditeten ska vara lägst -20 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppgick 2012 till -8,4 procent jämfört med - 9,7 procent Förstärkning med 1,3 procentenheter förklaras av regionens positiva resultat, men också av att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser endast har ökat marginellt. Delmålet för 2012 uppfylls därmed. Soliditeten enligt blandmodellen (exklusive ansvarsförbindelsen) uppgick till 49,9 procent, vilket är en försvagning med 0,2 procentenheter jämfört med Region Halland har i jämförelse med andra regioner/landsting en stark soliditet. RISK OCH KONTROLL Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Måttet speglar den medellånga finansiella handlingsberedskapen. Måttet består av omsättningstillgångar, plus långfristiga fordringar, minus kortfristiga och långfristiga skulder. Genom att ställa de finansiella nettotillgångarna i relation till verksamhetens nettokostnad kan man se om nettotillgångarna behåller eller tappar i styrka i förhållande till nettokostnaderna. Finansiella nettotillgångar/verksamhetens nettokostnader ,7% 15,5% 18,9% 19,2% 21,4% De finansiella nettotillgångarna ökade under 2012 med 232 mnkr och uppgick vid årets slut till mnkr. Nyckeltalet stärktes under 2012 med 2,2 procentenheter. Medfinansieringen av Västlänken redovisas sedan 2009 som en långfristig skuld vilket har försvagat nyckeltalet. 59

66 Likviditet Kassalikviditeten är ett mått på regionens kortsiktiga betalningsberedskap. Den har de senaste åren legat på en stabil nivå och under 2012 har måttet stärkts. Kassalikviditet (%) % 178% 211% 211% 221% Likvida medel (mnkr) Likvida medel i förhållande till verksamhetens nettokostnad 33,4% 37,9% 37,1% 32,6% 35,1% Regionens likvida medel har ökat med 306 mnkr under Av dessa är mnkr reserverade för pensioner genom politiska beslut. KAPITALFÖRVALTNING - PENSIONSMEDEL Enligt fullmäktiges beslut Bokfört Bokfört Marknads- Marknads- (mkr) Normalläge Maxvärde värde värde % värde värde % Värdepapper 70% 80% % % Aktier 30% 40% % % Summa 100% % % Använd denn Cellerna A2 till G8 Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till miljoner kronor. Marknadsvärdet uppgår till miljoner kronor. Detta innebär att marknadsvärdet har ökat med 8,6 procent, medan det bokförda värdet har ökat med 4,3 procent. Den bokförda avkastningen på den egna kapitalförvaltningen uppgick till 42,1 miljoner kronor, vilket motsvarar en avkastning på 3,5 procent. Pensionsåtagande Det totala pensionsåtagandet inklusive löneskatt uppgick den 31 december 2012 till miljoner kronor vilket är en ökning med 3,7 procent jämfört med Den kraftiga ökningen av pensionsåtagandet under 2011 berodde till stor del på sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Av pensionsåtagandet avser miljoner kronor pensioner som är äldre än 1998 och miljoner kronor avser därefter intjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 72 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 28 procent beaktas i balansräkningen. 60

67 Pensionsåtagande inkl löneskatt (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Region Halland har i balansräkningen särskilt avsatt miljoner kronor av likvida medel, att användas för kommande pensioner. Detta innebär att hela avsättningen för pensioner som är intjänade efter 1998, täcks av dessa medel. Medel för återstående pensionsförpliktelse återlånas av regionen till den löpande verksamheten. Den del av likvida medel som reserveras för pensioner motsvarar 30,1 procent, att jämföra med 28,4 procent för 2011, av regionens totala pensionsåtagande. Borgensåtaganden De största borgensåtaganden är: Region Halland har ett borgensåtagande med 260,0 miljoner kronor avseende Hallandstrafiken AB:s leasingavtal avseende Öresundstågstrafiken. Vidare har Region Halland tillsammans med 18 andra regioner/landsting, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld motsvarande maximalt 8 miljarder kronor avseende AB Transitio. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, egna tåg. Regionens borgensandel uppgår här till 665 miljoner kronor. Risken i åtagandet bedöms som låg, dels i delen mot Hallandstrafiken AB där regionen genom ägandet har kontroll över bolagets ekonomi. Även i det solidariska åtagandet bedöms risken som låg, dels genom regressrätten och dels genom att motparten där endast är andra landsting och regioner. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. 61

68 Känslighetsanalys mnkr Löneökning med 1 procent inklusive -35 arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften höjs med procentenhet Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 % 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 55 1) Inom sjukvård och tandvård exkl ökade kostnader för högkostnadsskyddet 62

69 Driftredovisning Driftredovisning 2012 Verksamhetsområde (Mnkr) Intäkter Kostnader Netto- Kostnad Regionbidrag Övrig finansiering Resultat 2012 Resultat 2011 Halmstadsnämnden 0,0-2,4-2,4 2,9 0,0 0,6 0,6 Varbergsnämnden 0,0-2,1-2,1 2,6 0,0 0,5 0,3 Laholmsnämnden 0,0-1,6-1,5 2,0 0,0 0,5 0,4 Hyltenämnden 0,0-1,6-1,6 1,9 0,0 0,3 0,2 Falkenbergsnämnden 0,0-1,8-1,8 2,3 0,0 0,5 0,5 Kungsbackanämnden 0,0-2,1-2,1 2,8 0,0 0,8 0,5 Närsjukvården 4) 994,7-995,6-0,9 0,0-1,0-13,2 Hallands sjukhus Halmstad 2 066, ,7-33,2-4,7-37,9-72,2 Hallands sjukhus Varberg 1 248, ,1-23,9-4,5-28,3-99,7 Hallands sjukhus Kungsbacka 419,8-421,7-1,9-1,4-3,3-11,7 Medicinsk diagnostik o teknik 465,8-471,4-5,6-4,7-10,3 Summa Hallands sjukhus 4 200, ,9-64,6 0,0-15,3-79,9-183,5 Ambulanssjukvården 254,3-249,1 5,1-1,0 4,1 0,3 Psykiatri 523,3-533,5-10,1-0,7-10,8-4,2 Regionservice 644,6-515,3 129,3-127,6 1,6 0,8 Hjälpmedelsnämnden 33,2-94,4-61,2 61,5 0,0 0,4 0,8 Summa verksamhet exkl RS HSS 6 650, ,3-13,9 76,1-144,6-82,3-196,5 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) 4) 433, , , ,8 0,3-2,1 76,0 Patientnämnden 0,0-0,7-0,7 0,8 0,0 0,1 0,1 RS Skolverksamhet 179,0-204,0-25,0 22,0-0,4-3,4-1,6 RS egen verksamhet 1) 4) 341,2-834,5-493,3 559,6-42,5 23,9 27,8 RS gemensam verksamhet 2) 94,2-366,6-272,4 148,6 190,2 66,5 2,8 Summa Regionstyrelsen (RS) 614, ,1-790,7 730,2 147,4 86,9 29,0 Summa verksamhet inkl RS HSS 3) 7 698, , , ,9 3,1 2,6-91,4 Skatt, statsbidrag, finansnetto 4) 0,0-0,1-0, , ,4 82,4-23,4 TOTAL 7 698, , ,5 0, ,5 85,0-114,9 Förvaltningsinterna poster är exkluderade i redovisningen ovan. Notera att Medicinsk diagnostik och teknik ingick i Hallands sjukhus Halmstad år Kostnader är inklusive avskrivningar. 1/ Regionstyrelsen är inklusive revision och regionkontor. 2/ Innehåller gemensamma kostnader för hela regionen. 3/ Kapitalkostnader och finansiella intäkter/kostnader som bokförs på resp förvaltning ingår i summa verksamhet. 4/ Denna verksamhet har inte haft en nollbudget och därmed är resultatet inte lika med budgetavvikelsen. Budgetavvikelsen för dessa verksamheter beskrivs under kommentarer. Kommentarer - ekonomiskt resultat 2012 Lokala nämnder - Resultat 3 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Samtlig sex lokala nämnder redovisar positiva resultat Nämnderna har inte använt alla medel som varit till förfogande för aktiviteter. Driftnämnden för närsjukvård i egen regi och tandvård - Resultat - 1 mnkr, budgetavvikelse 7 mnkr 63

70 Nämnden har beslutat att under 2012 disponera 8 mnkr av fonderat eget kapital, det vill säga tidigare års överskott. Vårdcentralen Halland visade ett överskott på 6 mnkr jämfört med budget. Det positiva resultatet för Vårdcentral Halland beror på en kombination av ökade intäkter och minskade kostnader. Folktandvården Hallands resultat uppgår till -7 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 1 mnkr, då budgeten uppgår till -8 mnkr. Det negativa resultatet är planerat och beror på en av nämnden beslutad utbildningssatsning inom folktandvården, som har finansierats med fonderat eget kapital. Utbildningssatsningen fortsätter under våren 2013, men då bedöms kostnaderna kunna finansieras av klinikerna gemensamt. Driftnämnden för specialiserad hälso- och sjukvård i Halmstad - Resultat - 48 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse För Hallands sjukhus Halmstad uppgår årets resultat till -38 mnkr. Jämfört med 2011 är detta en resultatförbättring, men åren är inte jämförbara då Medicinsk diagnostik och teknik från och med 2012 redovisas separat och ansvaret för vårdgarantin ej längre redovisas här. Det förbättrade resultatet beror främst på resursförstärkningar. För Medicinsk diagnostik och teknik uppgår årets resultat till -10 mnkr. Denna verksamhet tillhörde 2011 Hallands sjukhus Halmstad. För diagnostik och teknik delen så har tidigare års överskott balanserat de delar i verksamheten som inte varit i balans. Detta är nu inte längre möjligt med de prissänkningar som varit. För både Hallands sjukhus Halmstad och Medicinsk diagnostik och teknik har åtgärdsplanerna för att få en ekonomi i balans 2012, inte har haft den effekt som var planerad. Driftnämnden för specialiserad hälso- och sjukvård i Varberg - Resultat - 24 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Årets resultat för Hallands sjukhus Varberg uppgår till -28 mnkr. Jämfört med föregående år är detta en resultatförbättring, men åren är inte riktigt jämförbara då ansvaret för vårdgarantin inte längre redovisas här. Det förbättrade resultatet beror främst på resursförstärkningar. Även här kan konstateras att åtgärdsplanerna för att få en ekonomi i balans 2012, inte haft den effekt som var planerad. Årets resultat för Ambulanssjukvården i Halland uppgår till 4 mnkr. Driftnämnden för specialiserad hälso- och sjukvård i Kungsbacka - Resultat - 3 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Årets resultat för Hallands sjukhus Kungsbacka uppgår till -3 mnkr, vilket är en resultatförbättring jämfört med föregående år. Det förbättrade resultatet beror främst på resursförstärkningar. De olika delarna i nämndens resultat består av överskott på mödrahälsovården och ungdomsmottagningarna med 4 mnkr, överskott på handikappsverksamheten 1 mnkr och underskott på sjukhusdelen -8 mnkr. För 64

71 sjukhusdelen så gäller precis som för de andra driftnämnderna att åtgärdsplanerna för att få en ekonomi i balans 2012, inte haft den effekt som var planerad. Driftnämnden för Psykiatri - Resultat - 11 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Det försämrade resultatet jämfört med 2011 beror främst på ökade kostnader för regionvård, väktarkostnader vid kliniken i Varberg och ökade kostnader för hyrläkare. Dessa tre poster har ökat med 10 mnkr jämfört med Driftnämnden för Regionservice - Resultat 2 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Regionservice redovisade ett positivt resultat på 2 mnkr. Detta var resultatet efter att nämnden lämnat ett överskott på 26 mnkr till regionstyrelsen. Omsättningen ökade under 2012 med 72 procent jämfört med föregående verksamhetsår och det beror framförallt på övertagandet av Regionfastigheter. Hjälpmedelsnämnden - Resultat 0,4 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Patientnämnden - Resultat 0,1 mnkr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen - Resultat - 2 mnkr, budgetavvikelse 3 mnkr Styrelsens budget är negativ då man har erhållit en tilläggsbudget med 5 mnkr, för att genomföra projekt med anledningen av satsningen rätt till heltid. Extra anslag till Hallandssjukhus om 53 mnkr avseende regionvård och tilläggsbeställningar på 41 mnkr för prestationsersatt volym har genererat underskott. Detta balanseras till del av överskott på cytostatika i och med förmånligare upphandlingar och ett mindre utfall på privata vårdavtal. Upphandlingar på statlig nivå har inneburit lägre kostnader för läkemedel med 56 mnkr, vilket ger ett överskott mot budget för styrelsen. Dock har staten sänkt utbetalningarna avseende statsbidragen för läkemedel med 30 mnkr, denna intäktsminskning redovisas under Skatt, statsbidrag och finansnetto. Regionstyrelsen - Resultat 87 mnkr, budgetavvikelse 117 mnkr Skolförvaltningens resultat uppgår till -3 mnkr. Skolförvaltningen arbetar aktivt för att få en ekonomi i balans. Årets resultat för regionstyrelsens egen verksamhet uppgår till 24 mnkr, men då styrelsen har erhållit en kompletteringsbudget på 30 mnkr så är budgetavvikelsen 54 mnkr. Här ingår bland annat driftbidrag till Hallandstrafiken AB och Teater Halland AB. Januari december (mnkr) Hallandstrafiken AB Intäkter exkl. driftbidrag Kostnader Driftbidrag Resultat helår 2012 inkl. driftbidrag

72 Teater Halland AB *Varav statsbidrag 5,1 mnkr * - 0 Årets resultat för regionstyrelsens gemensamma verksamhet uppgår till 66 mnkr och med motsvarande budgetavvikelse. AFA Försäkring betalade under året tillbaka 87 mnkr till regionen, avseende premier för åren 2007 och Denna händelse var oförutsedd och innebar en positiv avvikelse mot budgeten med motsvarande belopp. Skatt, statsbidrag och finansnetto - Resultat 82 mnkr, budgetavvikelse 70 mnkr Utfallet för skatteintäkterna blev 74 mnkr högre än budget enligt decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. Utfallet för statsbidrag och utjämning blev 23 mnkr lägre än budgeterat, främst beroende på att statsbidraget för läkemedelsförmånen blev 30 mnkr lägre än budgeterat. Finansnettot blev 18 mnkr bättre än budgeterat beroende på högre intäktsutfall på regionens placerade likvida medel. För mer information om nämndernas verksamhet och resultat hänvisas till respektive årsredovisning. 66

73 Ärende 21 Investeringsredovisning Investeringsredovisning 2012 Investeringar per Utfall Utfall Utfall förvaltning (mnkr) Närsjukvården Halland 11,0 9,5 3,8 20,0 16,2 Hallands sjukhus Halmstad 63,9 66,7 28,3 51,5 23,2 Hallands sjukhus Varberg 18,1 19,6 19,5 28,7 9,2 7,6 3,8 8,6 4,8 Hallands sjukhus Kungsbacka Medicinsk diagnostik o teknik Budget Budget 2012 avvikelse 32,3 19,5-12,8 81,9 93,9 83,9 108,3 24,4 Ambulanssjukvården Halland 1,8 19,7 3,4 0,0-3,4 Psykiatrin i Halland 7,2 5,3 8,8 7,6-1,2 Regionservice 1,4 7,4 12,9 24,5 11,6 Hjälpmedelsnämnden 0,1 0,1 0,2 0,0-0,2 2,9 3,3 3,4 0,1 175,5 204,1 153,9 246,5 92,5 5,5 1,5 1,8 30,3 28,5 Summa Hallands sjukhus RS skolverksamhet RS fastigheter RS egen verksamhet RS gemensam verksamhet 11,7 10,0-1,7 Summa regionstyrelsen (RS) 181,2 0,1 208,5 170,6 290,2 119,5 TOTAL 284,7 344,3 283,6 450,6 167,0 Investeringar M 400 n 300 k r Byggnader Inventarier 2012 Investeringar Under 2012 har regionen investerat 284 mnkr fördelat på mark och byggnader med 154 mnkr och inventarier med 130 mnkr. 67