Vid utvärderingen har även data från cytologlaboratoriet i Malmö varit tillgängliga (online).
|
|
- Elisabeth Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärderande rapport om gynekologisk cellprovscreening inom Region Skåne, utgående från data för Kaj Bjelkenkrantz, Klinisk patologi-cytologi, Universitetssjukhuset MAS Sammanfattning Täckningsgrad för gynekologisk cellprovtagning har beräknats och är endast 66,7% i Skåne och endast 57,5% i Malmö stad. Detta är under nationella genomsnittet och långt under av EU rekommenderad täckningsgrad för att erbjudet program skall kunna ge ett gott skydd mot cancer. Flertalet kvinnor (>84%) deltar i programmet någon gång under en 1-årsperiod, tydande på att de flesta vill delta men att det inte blir av tillräckligt ofta för att ge gott skydd mot cancer. Hela 17,3% av alla prover tas utanför rekommenderade åldersintervall och inom det rekommenderade åldersintervallet (25 6 år) tas 1,25 gånger fler prov än rekommenderat. Behovet av ökad provtagning för acceptabel täckningsgrad motsvarar ungefär den överprovtagning som redan görs idag. I Malmö befanns en unikt låg andel av proverna tas genom organiserad provtagning efter kallelse (täckningsgrad på 11,1%), troligen en viktig förklaring till den aktuella situationen med både låg täckningsgrad och betydande överprovtagning utanför medicinskt motiverade rekommendationer. Förekomst av livmoderhalscancer i lägre åldrar tyder också på att screeningen för närvarande inte ger det goda skydd mot livmoderhalscancer som vore förväntat. Förekomst av uppföljande histopatologisk undersökning efter avvikande cellprov är, för flera cytologiska diagnoser, oroväckande låg. Betydande skillnader i lokal kodning av cytologiska och histopatologiska diagnoser finns, vilket kan försvåra arbetet med framtagning av statistik och kvalitetsuppföljning. Åtgärder för förbättrat deltagande och förbättrad uppföljning efter avvikande cellprov bör vidtas så snart möjlighet finns att följa upp effekten av och prioritera bland olika möjliga åtgärder för att höja effekten av cellprovtagningsprogrammet. Ett nödvändigt första steg är export av cytologiska data från lokala laboratorier till en regional cellprovsdatabas. Utvärdering av gynekologisk cellprovscreening inom Region Skåne har utförts av Kaj Bjelkenkrantz på uppdrag av chefen för Onkologiskt Centrum (OC) i södra sjukvårdsregionen, Thor Alvegård, samt i enlighet med förslag till uppdrag, behandlat av Styrgrupp för Gynekologisk Cellprovtagning inom Region Skåne den 16 oktober 24. Datakällor: Datafiler från samtliga cytologlab inom södra sjukvårdsregionen har erhållits från Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll vid Karolinska Institutet. Dessa uttag ur de lokala cytologidatabaserna täcker tiden fram till och med 22 och innehåller information så långt tillbaka som information alls fanns kvar (varierar mellan olika laboratorier). I denna preliminära utvärdering har data från 1997 till 22 använts. Vid utvärderingen har även data från cytologlaboratoriet i Malmö varit tillgängliga (online). Datafilerna från kvalitetsregistret innehåller inga uppgifter om patientens hemvist (region och kommunkod saknas) varför en del bearbetning (såsom exakt täckningsgrad) inte varit möjliga.
2 1. Täckningsgrad och andra mått på deltagande 2(29) Genom att poola alla data för alla fyra patologavdelningarna i regionen kan ett ganska bra värde på täckningraden räknas fram. Felkällan blir de kvinnor som lämnat prov men som inte är skrivna i Region Skåne. Denna felkälla är sannolikt liten och tenderar att överskatta andelen testade kvinnor. Genom att Malmös egen databas har geografisk kod för kvinnorna kunde Malmö studeras separat och även genom subtraktion Region Skåne utan Malmö stad beräknas. Täckningsgraden beräknas som antalet kvinnor inom screeningåldern med ett vaginalcytologiskt prov oavsett HK eller indicerat prov under en screeningcykel i vårt fall 3 år, dividerat med antalet kvinnor i befolkningsregistret per den 31 december i året i mitten av det undersökta intervallet. Beräkningarna har utförts för varje separat 5-års-åldersintervall för att ge en bild av vilka åldersgrupper som eventuellt deltar bättre eller sämre. Proverna sorteras upp i 5-årsklasser efter patientens ålder när provet togs. Det är alltså möjligt att samma kvinna under de tre åren kan komma i två 5-års-klasser och hon räknas då två gånger. I det stora åldersintervallet år kommer hon dock med bara en gång. Denna typ av beräkning rekommenderas av EU i sina rekommendationer från 1993 och ger en mycket bra bild av andelen testade i befolkningen. 1, 8, Skåne utan Malmö stad Malmö stad 6, 4, 2,, Åldersintervall Figur 1. Täckningsgrad vaginalcytologi för Region Skåne utom Malmö stad och för Malmö stad separat. 2 till ,4% resp. 57,5% år.
3 3(29) Åldersgrupp Figur 2. Täckningsgrad vaginalcytologi 2 22 Region Skåne. 66,6% år Åldersintervall Figur 3. Täckningsgrad vaginalcytologi med endast barnmorskeprover - den egentliga screeningen. Malmö stad 2 till ,1% år. Täckningsgraden för screeningåldern 25 till 59 år var 2 till 22 66,6% för Region Skåne. De tre närmast föregående treårsperioderna var täckningsgraden 67,9%, 68,8% och 66,8%. Nivån på deltagandet tycks vara konstant. till under de senaste åren. Sannolikt krävs kraftiga åtgärder för att komma upp till de 85% som är miniminivån för ett riktigt effektivt screeningprogram. Motsvarande täckningsgrad de senaste fyra screeningcyklerna för Malmö stad (kommunkod 128) är 57,5% för 2 till 22, 58,5%, 58,2% samt 57,2% de tre treårsperioderna dessförinnan. Av den totala täckningsgraden inom Malmö stad kommunkod 128 svarar den egentliga barnmorskeutförda gynekologiska hälsokontrollen endast för c:a 25% av provtagningen. Detta ses knappast någon annanstans i Sverige. Landstingets hälsokontroll utförs således till 75% utanför den egentliga tänkta utförargruppen.
4 4(29) Genom att datamaterialet saknat kommuntillhörighet kan inte separat täckningsgrad beräknas för de andra kommunerna i Region Skåne. Genom att kontakta de fyra olika patologavdelningarna kan vi dock få veta vilket upptagningsområde de har och därmed kan ganska bra uppskattningar på täckningsgraden i deras upptagningsområden snart göras. Siffrorna visar att det inte bara är Malmö Stad som har en mycket låg täckningsgrad täckningsgraden är visserligen något högre i övriga Skåne, men inte på långt när tillfredsställande: målet för programmet enligt EUs rekommendation är att minst 85% skall testas. Genom att låta databasen utgå från befolkningsregistrets data från kunde vi söka ut hur många av de kvinnor som är skrivna i Malmö Stad (128 januari 25) som har prov taget (endast UMAS morfologidatabas eftersom det är den enda tillgängliga som har så färska data i nuläget). Resultatet är att för åldersgruppen 35 till 6 år har 58,1% prov inom 3 år, 66,8% inom 4 år, 72,4% inom 5 år, 79,% inom 7 år och slutligen 84,% inom 1 år. Det är alltså inte så att 6% av Malmökvinnorna undersöks vart tredje år och 4% aldrig undersöks. 84% har faktiskt minst ett prov inom 1 år. Av de 16% som inte har prov registrerade inom 1 år finns säkert de som har prov på andra avdelningar i Region Skåne eller annorstädes. En stor del av dessa prover kommer att kunna identifieras när en förnyad omgång av dataexport sker till OC. Slutsatsen blir därför att sannolikt 9% av kvinnorna har prover inom 1 år, och att huvudorsaken till den dåliga täckningsgraden inte är vägrare utan snarare att det inte blir av. Ett sådant scenario förefaller påverkbart och är inte alls lika oöverstigligt som att hantera vägrare. Försök att få processen modernare eller mera lättillgänglig samt att öka motivationen genom information kan därför vara bli framgångsrika. 1, 8, 6, 4, ,, Prov inom år Fig. 4 A. Andelen av Malmö stads kvinnor med vaginalcytologiprov inom 3,4,5,7, och 1 år. Endast prover från UMAS inkluderade. Åldersgrupp 35-6 år samt 35-5 år och 5 6 år var för sig. Tabell I visar cellprovtagningen åren 2 till 22 för Region Skåne. Tabellen försöker sammanställa relevant information. T. ex. kan ses att prover prover tagits på kvinnor som är äldre respektive yngre än avsett åldersintervall. Detta gör att prover (17,3% av samtliga VS under dessa tre år) används på fel sätt. Provtagningstätheten (Prov/kvinna/3 år) i tabellen är nästan lika högt för de kvinnor som testas utanför
5 ålderintervallet för screeningen som för totalpopulationen (1,18 prov/kvinna/3 år för äldre kvinnor, och 1,21 prov/kvinna/3 år för yngre kvinnor, totalmaterialet 1,25 prov/kvinna/3 år). Talet 1,25 prov/kvinna under en screeningcykel är något högt. En oväntat liten del av den kvinnliga befolkningen undersöks och de som undersöks testas onödigt ofta. Tabell I visar en sammanställning av basdata för vaginalcytologi för Region Skåne under 2 till 22 dvs en screeningcykel. Som jämförelse visas antal prover och antal testade kvinnor för Landstinget Västmanland och ett större område av Stockholm. 5(29) Tabell I. Provtagningsbilden för olika geografiska områden Prov/ testad kvinna/ Pro ver Testade kvinnor 3 år Region Skåne alla åldrar ,25 Region Skåne 25-6 år ,25 Region Skåne 61+ år ,19 Region Skåne 24 - år ,2 Lund alla åldrar ,19 Kristianstad alla åldrar Helsingborg alla åldrar ,24 1,24 Malmö alla åldrar ,27 Malmö Stad alla åldrar ,29 "J ämförelsematerial" Västmanland alla åldr ar ,14 Privatlab. STHLM alla åldrar ,4 Tabell II visar hur många prover som tas och hur många prover som skulle behövas för att nå upp till 85% täckning inom åldersgruppen år. Genom att åldern 5 59 år endast kallas vart 5:e år är provbehovet något överskattat i tabellen. Förutsättningen är att provkonsumtionen per undersökt kvinna minskas till Västmanlands nivå (exempel på ordinär nivå för svenskt landsting) på 1,14 prover per undersökt kvinna. Det antal prover som används idag skulle då räcka för Region Skåne att nå 85% täckningsgrad. För Malmö stads del skulle det behövas 4 prover till (OBS! 1 3 prov/ år) för att höja dagens täckning på 57,5% till 85%. Tabell II. Hur många prover som tas och vad de skulle räcka till om de användes på bättre sätt. Prov/ Befolkn Provbehov Uppmätt Testade testad kvinnor /3 år för Använda täckning Prover kvinnor kvinna år 85% täckning prover 2 22 Region Skåne , % Malmö Stad , % Västmanland , % Kommentar om deltagande En mindre andel av kvinnorna än i resten av landet testas. Det antal prover som tas i Region Skåne skulle räcka till att öka andelen testade från 62,5% till 85% som inom EU anses vara miniminivån för effektiv screening. Sådan förbättring skulle innebära att en betydligt större andel av proverna skulle tas av barnmorskor inom den regelrätta organiserade cellprovs-
6 6(29) kontrollen. 85% av kärnåldersgruppen inom screeningen har prov taget inom 1 år varför möjligheter till påverkan sannolikt finns. Det är mycket lovande att 85% av kvinnorna som per var mantalsskrivna i Malmö stad har ett prov inom 1 år. Huvuddelen av de som inte följer kallelser är därför inte totalvägrare utan kan säkert påverkas att komma oftare. 2. Åldersfördelning för detekterade patologiska fynd Diagrammet nedan visar åldersfördelningen av positiv VS i 5-årsgrupper. Diagrammet nedanför visar samma fördelning sedd som procentuell andel av varje 5-årsgrupp. Antal prov Åldresintervall ASCUS HPV Figur 4 B. Åldersfördelning positiv vaginalcytologi 2 22 inom Region Skåne. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Åldersintervall ASCUS Figur 5. Åldersfördelning positiv vaginalcytologi 2 22 Region Skåne, andel av kvinnorna med olika diagnoser. HPV
7 7(29) 377 kvinnor har diagnosen skivepitelcancer från samtliga fyra patologavdelningar under tiden till Antal Patienter Prover Åldersintervall Figur 6. Cervixcancer - skivepitel + odiff. cancer 1997 till 22 Region Skåne. Data ur morfologiregister från patologavdelningarna. Figur 6 över åldersfördelningen av skivepitelcancer i cervix visar att en tendens till puckel finns i åldersgruppen år, dvs den normala incidenstoppen för cervixcancer som förväntas försvinna i en välscreenad population. Kommentar om åldersfördelning: Det framkommer tydligt att dysplasitoppen föregår cancerincidenstoppen. Det högsta insjuknandet i cancer sker i års ålder medan den högsta frekvensen av cytologiska förstadier ses tio år tidigare med topp år. Utfallet är det förväntade frånsett att det internationellt brukar anges att de lättare cellavvikelserna har en topp i yngre ålder än de starkare förändringarna.
8 3. Utfall av den cytologiska bedömningen Den samlade bedömningen av de c:a 85 VS-prover som årligen analyseras vid de fyra avdelningarna för patologi och cytologi visas i figuren nedan. 8(29) HPV ASCUS ad dyspl OKLAR Totalt Figur 7. Svarsprofil all vaginalcytologi Region Skåne Antal prov HPV ASCUS ad dyspl OKLAR Totalt Figur 8. Svarsprofil all vaginalcytolgi Region Skåne - absoluta tal.
9 9(29) Figur 9. Endocervikala celler för all vaginalcytologi Region Skåne Under de senaste åren fram till 22 var andelen normala prover 93%, vilket är en normal siffra med tanke på att en hel del fall av cellatypier följs upp med cytologi i stället för med histologi. Denna typ av uppföljning ger dubbletter av flertalet cytologiska atypier. Det finns som framgår av figuren (och tabellen nedan) drygt 6 positiva vaginalcytologier årligen i Region Skåne. En del av dessa ingår i utredning och behandling men flertalet är nyupptäckta. En av utmaningarna för verksamheten är att få ett bra sammanhängande handläggningsprogram för dessa kvinnor. Tabell III. Antal cellprover och antal olika positiva diagnoser , Region Skåne. Utan N Benign endoc Obed HPV M6971 ad dyspl M697 Positiv celler Koilo ASCUS OKLAR totalt Andelen prover med endocervikala celler ligger på c:a 85%, vilket är ett acceptabelt värde. Nedan presenteras diagram för de fyra ingående avdelningarnas profiler och endocervikala celler. Stora svängningar i andelen positiva prover förklaras sannolikt av ändringar i kodningskultur, ändringar i materialsammansättning eller utredningsprogram. Eftersom bilden ser normalare ut mot slutet av perioden har någon förklaring till dessa stora avvikelser inte eftersökts. För Malmös del, där kundens namn finns registrerat, kan vi kontakta de inskickare som under en viss period t. ex. 2 till 22 som visas nedan, har en andel av proverna med endocervikala celler under t. ex. 8%. Kolumnen till vänster visar antalet prov och Cyl cell anger procent av proverna med endocervikala celler. Kolumnen med enhetens namn har utelämnats.
10 Tabell IV. Lista över kunder i Malmö stad med andel prover med endocervikala celler under 8%. Illustrerar faktum att även enheter med stora mängder prover kan behöva få feed-back och råd angående provtagningen. Framför allt de starkare cellatypierna brukar minska i prover utan endocervikala celler. 1(29) n Benign Cyl Obed HPV M6971 adeno M697 cell Koilo ASCUS dyspl OKLAR 73 92,7 53,6,41 2,73 2,46 2,32,54,27,13 1, ,3,63 2,1 1,74 2,31 1,77 1,14,9, ,7 57,2,53 1,96 1,16 2,81 1,69,68,15, ,5 58,2,49 2,57 2,19 2,19,65,16,6, ,9 58,6 2,17 2,17 2,17,36, ,6 6,8 5,83 2,5 4,16 1, ,9 61,4 3,61 1,2 1,2 1, ,5 62,9 2,24 1,12 1, ,8 64,2 1,19 1,19 1,19 1,19 4, ,1 66,2 1,92 2,25 1,28,96,32, ,5 68,1,48,48, ,1 69,2 1,92, ,5 69,5,78 2,34 3,12 1, ,4 7,6 2,38,79,79,79 1, ,3 73 2,75 2,75 3,5,61 1, ,6 2,63 1,31 1,31 1, ,5 74,5 1,2 2,1 1,2,8,8 1, ,7 75,7 2,12 2,41 1,83,77,86,57, ,8,37 1,6 1,6 1,72 1,23,61,49, ,4 75,9,43 1,74 2,62 2,18,87, ,9 77,2 1,37 1,37 1,83,22,91, ,3 77,3,36,24 1,21 1,9,36,24,12, ,2 77,8,79,39,79,39,39, ,5 78,4 1,74 1,74 1, ,1 78,8,41 2,7 2,7 2,48 1,3,41, ,6 79,1,27 1,94 1,76 2,59,74,18,18, ,8 79,2,12 1,22 1,46 2,26 1,34,85,36, ,1 79,6,59 3,29 1,19 2,39 1,19,29, ,1 79,8,9 1,28 1,28 1,65,18,45,27,73
11 11(29) Nedan presenteras diagram över svarsprofilen och provandel med endocervikala celler för de fyra morfologiska avdelningarna i Region Skåne Obed HPV ASCUS ad dyspl OKLAR pos tot Figur 1. Svarsprofil all vaginalcytologi Kristianstad Skalan klippt vid 1% pga orimliga värden sannolikt pga kodningseffekter Figur 11. Endocervikala celler all vaginalcytologi Kristianstad
12 12(29) Obed HPV ASCUS ad dyspl OKLAR pos tot Figur 12. Svarsprofil all vaginalcytologi Helsingborg Figur 13. Endocervikala celler all vaginalcytologi Helsingborg Obed HPV ASCUS ad dyspl OKLAR pos tot Figur 14. Svarsprofil all vaginalcytologi Lund
13 13(29) Figur 15. Endocervikala celler all vaginalcytologi Lund Obed HPV ASCUS ad dyspl OKLAR pos tot Figur 16. Svarsprofil all vaginalcytologi Malmö Figur 17. Endocervikala celler all vaginalcytologi Malmö
14 14(29) Kommentar avseende diagnostikens utfall: Diagnostiken är stabil och förtroendeingivande. Andelen prov med cellavvikelser är ordinär jämfört med förhållandena i riket i övrigt. Det finns i Malmös upptagningsområde en hel del provtagare, även sådana kunder med stort antal prov/år, med en påtagligt låg andel fullständiga prov med endocervikala celler. Säkerligen finns sådana förhållanden även inom övriga områden i regionen. Riktad information och utbildning till sådana provtagare förbättrar effekten i cellprovsscreeningen eftersom prover utan endocervikala celler inte innehåller lika många dysplasier som de representativa proven.
15 4. Uppföljning av prover med cellavvikelse 15(29) Här presenteras diagram över vad vävnadsprov visat för kvinnor med olika grader av cellavvikelse/dysplasi. Varje diagram utgår från de prov med t. ex. diagnosen och leter sedan i databasen efter histopatologi taget senare än registreringdatum för cellprovet men inte mer än 12 dagar senare. Diagrammet är avsett att illustrera hur väl diagnostiken stämmer mellan cytologi och histopatologi inte att visa hur stor andel av t. ex. som senare utvecklar starkare dysplasi eller cancer Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 18. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter, Region Skåne augusti prover. Situationen liknar mycket den i Malmö Stad. Ett VS-prov som besvarats med lätt skivepiteldyspalsi efterföljs av ett utredande PAD-prov endast i 3% av fallen. Detta prov är normalt i 5% av fallen. När den vaginalcytologiska diagnosen är måttlig skivepiteldysplasi inkommer utredande PAD i mer än 6% av fallen och andelen normala utfall är 25%.
16 16(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 19. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter, Region Skåne augusti prover. Vid /CIS finns PAD inom 12 dagar i mer än 8% av fallen och endast drygt 1% av dessa PAD är benigna Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 2. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter, Region Skåne augusti prover. Oklar atypi uppföljs i 4% av fallen och här visar sig 65% vara benigna på det utredande PAD.
17 17(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 21. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter M697/"oklar atypi", Region Skåne augusti prover. Körtelcellsatypier utreds i 4% inom 12 dagar och PAD visar normalt fynd i 7% av tagna PAD: Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 22. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter ASCUS/M6971, Region Skåne augusti prover. ASCUS-diagnos utreds inom 12 dagar i 35% av fallen och ger benignt PAD i 65% av fallen.
18 18(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 23. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter körtelatypi, Region Skåne augusti prover. Nedan följer uppföljningen med PAD för de fyra morfologiska avdelningarna för sig. Jämförelsen inskränks till diagram för lågrisk (ASCUS+) och högrisk (+) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 24. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter ASCUS eller, Kristianstad augusti prover.
19 19(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 25. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter eller, Kristianstad augusti prover Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 26. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter ASCUS eller, Helsingborg augusti prover.
20 2(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 27. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter eller, Helsingborg augusti prover Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 28. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter ASCUS eller, Lund augusti prover.
21 21(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 29. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter eller, Lund augusti prover Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 3. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter ASCUS eller, Malmö augusti prover.
22 22(29) Har PAD Benign Sk.ep.ca. Ad. Dysplasi Figur 31. Uppföljande PAD inom 12 dagar efter eller, Malmö augusti prover. Kommentar avseende korrelationen mellan cytologiskt fynd och utredningen med vävnadsprov: För Region Skåne framgår att skivepiteldysplasierna till ger den uppföljning som är att förvänta. I hälften av ger vävnadsprov inom 4 månader normalt utbyte. För är endast 1 15% av uppföljningen negativ. Inom diagnosgruppen oklar atypi/m697, dvs. ofta degenererade celler med liten mörk cellkärna där ursprungscell inte kan anges men bilden är misstänkt för stark atypi, är 6% av uppföljningen negativ och endast 4% av kvinnorna har vävnadsprov taget. Diagnosgruppen innebär en misstanke om och här hade man förväntat sig att nästan alla sådana prover utreddes med histopatologi. Ett likartat resonemang kan föras avseende körtelcellsatypier endast 4% utreds inom 4 månader och av dessa är 7% benigna och 1% uppvisar atypiskt körtelepitel. Kurvorna för de individuella avdelningarna visar inga dramatiska skillnader. Reflexioner om eventuella skillnader görs givetvis bäst av de olika avdelningarna själva.
23 5. Uppföljning efter åtgärdade eller allmän bild ur databasen 23(29) Benign Obed Cancer Utfall på PAD Figur 32. Uppföljande PAD - de 24% av 2945 kvinnor med CIN 2 eller i Region Skåne med PAD inom 18 dagar till 3 år efter primärlesionen. Totalt 1% av 2945 kvinnor visar + inom 3 år. Figur 32 illustrerar att på de kvinnor (4464 PAD-prover) som hade CIN 2 + under åren 1997 till 1999 (3 år) i Region Skåne, togs ett nytt vävnadsprov på 24,5% inom 3 år (första 18 dagarna efter det första PAD med CIN 2 eller överhoppade eftersom vi antar att detta halvår går åt till behandling/åtgärd). Av dessa 23,8% har 41,9% en ny CIN 2 eller och 1,7% har utvecklat cancer. Således har sammanlagt 1,% recidiverat av de kvinnorna återfall. Kommentar: 1% återfall är nog en ganska normal siffra. Diagrammet illustrerar att man genom att välja geografiskt område, kvinnor inom olika åldrar och olika behandlingsmetoder (om dessa registreras) kan utvärdera t. ex. om det mest sannolikt är nyinsjuknande eller ineffektiv behandling som ligger bakom recidiv.
24 6. SNOMED/kodning av provsvar 24(29) Cellprover Antalet av de olika M-koderna som sattes under 22 redovisas nedan. Det finns ett varierande antal s.k. hjälpkoder som används för att generera en viss text i utlåtandet eller för att ge en viss uppföljningsfunktion. Dessa koder har inte medtagits utan endast de egentliga diagnostiska M-koderna presenteras. Tabellen bifogas som ett underlag för diskussion eftersom det är angeläget att vi kodar så enhetligt som möjligt. Tabell V. SNOMED-kodning av morfologiska fynd i cellproverna. Helsingborg Kristianstad M3 1 M M M M9 4 M M91 69 M M M M M931 4 M M M M933 8 M37 21 M934 1 M58 55 M116 1 M M37 2 M M58 83 M M M M M M M M M M M M M748 1 M M M743 1 M795 1 M M871 2 M767 2 M M793 7 M873 1 M83 3 M M M873 3 M M M Malmö Lund M M91 17 M95 2 M M91 8 M99 15 M M M M981 2 M M982 1 M M M M M116 6 M M M M5 46 M M54 1 M
25 25(29) M M M M767 2 M M81 1 M M M M873 2 M M M M M M M M747 3 M765 1 M M M795 2 M83 4 M813 4 M871 9 M M873 1 M M M M M M Vävnadsprover: Samtliga M-koder som satts för T-koden för cervix uteri (T83*) åren 2 till 22 redovisas nedan. Det framgår att ett enhetligt användande inte föreligger. Jag har markerat med fetstil det som för en patolog/cytolog är intressant ofta användande av två olika koder för samma diagnos. Listan medtas som ett diskussionsunderlag. Tabell VI. SNOMED-kodning av morfologiska fynd i vävnadsproverna (PAD). Helsingborg Kristianstad Lund Malmö D111 1 M93 83 E3 2 D35 9 E17 4 M91 3 E4 1 D43 3 E M945 7 M3 22 D55 1 M3 15 M M1 2 E3 9 M1 1 M116 1 M F1 1 M M M9 15 M2 1 M9 5 M18 4 M95 1 M3 42 M91 1 M28 1 M91 4 M1 4 M93 3 M28 2 M93 1 M11 73 M91 11 M M91 7 M91 23 M M M M93 7 M11 1 M334 3 M984 1 M91 6 M M38 11 M M M18 13 M4 1 M18 5 M116 1 M21 1 M4 582 M214 1 M M28 1 M41 2 M26 1 M18 15 M M43 3 M28 1 M26 1
26 M M43 15 M M267 1 M321 1 M M M M322 1 M452 1 M33 2 M M334 4 M468 9 M M321 2 M37 1 M49 5 M335 1 M33 3 M4 589 M54 7 M34 1 M333 2 M41 6 M547 1 M37 3 M M M58 1 M38 12 M34 1 M M M4 216 M37 3 M438 4 M697 2 M446 2 M38 5 M452 2 M M41 28 M4 682 M49 1 M M42 6 M41 8 M54 1 M M M42 12 M558 1 M M M421 4 M58 3 M M438 1 M M M M M44 1 M M72 1 M M M M72 5 M49 4 M M M725 1 M54 9 M452 1 M M726 4 M541 1 M46 1 M M729 1 M575 1 M467 1 M M722 1 M58 7 M48 1 M M M M49 35 M M M M5 1 M M726 4 M M54 5 M M M M547 1 M M73 1 M M M M73 4 M M58 9 M M M M M M74 11 M M M M M M M M M M M M M M M72 9 M76 1 M M M724 1 M765 3 M M M726 1 M766 4 M M M722 1 M767 1 M M M M M M M726 8 M M71 1 M M73 1 M768 8 M72 37 M M M M724 1 M M M M726 2 M M74 9 M M M M M M M M M M M M M M M M743 1 M M73 41 M724 6 M768 1 M81 2 M M726 3 M761 1 M813 5 M74 46 M722 2 M765 3 M M M M M871 1 M M M766 1 M M M M M M765 5 M M M878 1 M M73 81 M M M M735 1 M M M M (29)
27 M M M M M M M M733 9 M M847 1 M M M M M M74 7 M795 5 M847 1 M M M81 1 M M M M M M799 1 M743 4 M871 4 M876 1 M81 1 M76 4 M M M811 1 M M M M812 8 M M877 2 M M766 5 M M816 1 M M M826 1 M M M M M M853 1 M M M87 2 M M M871 3 M M M M M M M M M876 1 M M889 2 M878 1 M M M M M M813 5 M814 2 M819 2 M M871 4 M M M M M M876 2 M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M847 1 M M M M M M885 1 M M M872 2 M M883 3 M M885 2 M M M912 1 M M M913 2 M963 1 X 71 M Z N16 1 N (29)
28 Kommentar kodning: Det uppdagas av och till att det histopatologiska materialet kodas felaktigt. T. ex. kodas stark skivepiteldysplasi som infiltrerande skivepitelcancer av en del läkare. Skivepitelcancer kan kodas som ospecificerad cancer. 28(29) Felaktiga kodningar, dvs. koder som man själv inte skulle ha satt, påträffas tyvärr oftast inte annat än vid slumpmässiga genomgångar samt när alla koderna för ett organ sammanställs som listan ovan. Nästan allt inom vårdkedjan för livmodertapps (cervix) cellatypier baseras på sammanställningar av diagnoser i form av koder samt av åtgärder i form av koder. Användandet av och respekten för kodningen är därför viktig. Kompromissvilja välkomnas. Vi kommer att tvingas arbeta med väldefinierade morfologiska begrepp för att arbetet skal bli framgångsrikt och varför då inte koda på samma sätt från början? 7. Historik för cervixcancer I Region Skåne åren 2 22 sattes diagnosen skivepitelcancer (M873) eller epitelial cancer UNS (M813) på 381 utlåtanden sammanlagt 24 kvinnor. En tillbakablick i den gemensamma databasen för Region Skåne visar att 24% av kvinnorna hade ett VS-prov taget inom intervallet 18 dagar innan cancerdiagnos till 3 år innan cancerdiagnos. 55% av dessa prover visade benign cytologi. De i detta fall c:a 3 glasen är de glas som Svensk förening för Klinisk Cytologi önskar eftergranskning av som ett led i avdelningarnas kvalitetsarbete Benign Obed. Cancer Diagnos på VS Figur 33. Historik för skivepitelcancer i cervix Region Skåne 2-22 (n=189). Vaginalcytologi 1-6 år tidigare (n=65). 51 benigna glas finns att studera. Kommentar: Tillbakablicken skall göras för 1 år men här illustreras endast att möjligheter finns att få fram det aktuella materialet för samtliga cancrar i regionen. Det är ofta så att en tidigare cytologi finns på en annan avdelning än den senare påvisade cancern vilket försvårar kvalitetsarbetet. I denna körning är alla fyra avdelningarnas material medtaget.
29 8. Tänkbar utveckling/fortsättning 29(29) Patolog- och cytologiavdelningarna föreslås exportera sina datafiler till OC Lund som skickar vidare till Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll. En kvalitetshöjande åtgärd vore att respektive patolog- och cytologavdelning kompletterar sin export med fält för: 1. Region 2. Kommun (eller båda tillsammans t. ex. 12/81 = Skåne/Lund) förutsättning för täckningsgrad. 3. Namn på Kund/Klinik eller något annan märkning av provtagare eller klinik. Förutsättning för feedback till kunderna. 4. Nummerserie eller provtyp för VS för att kunna se förhållanden mellan HK och IND VS. 5. Provtyp på PAD för att möjliggöra korrelation med behandling och utredning. En preliminär ny exportrutin skapades av Tiina Malmström, OC Stockholm, och innefattar region, kommun. Ytterligare exportförbättringar kräver diskussioner med respektive patologavdelning eftersom registreringen i databaserna inte är standardiserad. Grundproblemet är att en för liten andel av kvinnorna blir testade. Detta försöker man utomlands och på andra ställen i Sverige att påverka genom informations- och utbildningsåtgärder. Sådana åtgärder borde givetvis vidtas. OC i Lund bör, på likartat sätt som sker i Västra Götaland och Stockholm, arrangera utbildning och information om utredning och behandling av cervixcancer för Södra Sjukvårdsregionen.
Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2013
i 2013 Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-04-11 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till 2014-06-30 Vårdkedjan involverar verksamhetsområdena Labmedicin Skåne (Klinisk Patologi/Cytologi,
Läs merCervixcancerscreening Rapport 2012 Kaj Bjelkenkrantz, 15 oktober 2013. (Preliminära manus utskickade till styrgruppen för cervixcytologi i februari
Cervixcancerscreening Rapport 212 Kaj Bjelkenkrantz, 15 oktober 213. (Preliminära manus utskickade till styrgruppen för cervixcytologi i februari och april) 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merRiktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2014
Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2014 Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-12-23 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till 2014-12-31 Vårdkedjan involverar
Läs merNationellt Kvalitetsregister för Gynekologisk Cellprovskontroll. Gynekologisk cellprovskontroll i Sverige
Nationellt Kvalitetsregister för Gynekologisk Cellprovskontroll Gynekologisk cellprovskontroll i Sverige Rapport 2007 med data till 2006 Rapporten har utarbetats av professor Pär Sparén, Karolinska institutet,
Läs merLathund till kallelser och svarsbrev inom Gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling
Lathund till kallelser och svarsbrev inom Gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling enligt det Nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention 2017. Versionshantering Datum
Läs merScreening för livmoderhalscancer. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga
Screening för livmoderhalscancer Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merLathund för kallelser och svarsbrev
Lathund för kallelser och svarsbrev - 2019 Inom gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling enligt det nationella vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention, version 2.0 december
Läs merAvvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL
Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Tydliggöra handläggning av patienter som fallit ut med avvikande i GCK eller vid indicerad provtagning,
Läs merRegionala riktlinjer gynekologisk cellprovtagning inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer gynekologisk cellprovtagning inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merGynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL
Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL 2014-2017 Bakgrund Varje år får cirka 450-500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervix cancer) och runt 130-150 kvinnor per år dör av sjukdomen.
Läs merCervixcancerscreening Rapport 2010 + 2011 Kaj Bjelkenkrantz, 4 oktober 2012
Cervixcancerscreening Rapport 2010 + 2011 Kaj Bjelkenkrantz, 4 oktober 2012 INNEHÅLL BAKGRUND 3 CERVIXCANCERSCREENING 3 ÖVERGRIPANDE AKTÖRER I SVERIGE INOM CERVIXCANCERPREVENTION 5 FOKUSPUNKTER 6 DELTAGANDE
Läs merGynekologisk cellprovskontroll (GCK)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.
Läs merGynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar
Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings län fastställt i medicinsk programgrupp, primärvård december 1999, reviderat oktober 2010 Sammanfattning
Läs merAtypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3
(L Liest Överläkare) Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt skivepitelatypi
Läs merSökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3
Kvinnokliniken i Kvinnokliniken Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt
Läs merScreeningprogram för Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK)
1(5) Screeningprogram för Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK) Gynekologisk cellprovskontroll sker vart 3:e år mellan 23 49 års ålder och vart 5:e år mellan 50 60 års ålder. Kvinnor som genomgått total
Läs merÅrsrapport Regionalt Cervixscreeningsregister
Årsrapport 2007 Regionalt Cervixscreeningsregister Sammanfattning: Det Regionala Cervixscreeningregistret är inrättat av Hälso- och Sjukvårdsnämnden (HSN) i Region Skåne och har uppdraget att svara för
Läs mer99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson
HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige
Läs merRapport Cervixcancerprevention RCC Syd juni 2015
Rapport Cervixcancerprevention RCC Syd juni 2015 Rapporten Cervixcancerprevention från RCC Syd sätts samman för att utvärdera arbetet med att förebygga livmoderhalscancer. Det finns mycket att glädjas
Läs merRegionala riktlinjer för screening för cervixcancer
Regionala riktlinjer för screening för cervixcancer Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen är fastställd av hälso-
Läs merAvvikande cellprovsvar från livmodertappen
Avvikande cellprovsvar från livmodertappen Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och Gynekologi. Syfte Tydliggöra handläggning av patienter som fallit ut med avvikande i GCK eller vid indicerad
Läs merCervical cancer prevention - Studies on possible improvements.
Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Björn Strander Stolt medicine doktor Onkologiskt centrum, Västra regionen och Kvinnomottagningen, Kungsbacka Närsjukhus Syftet med avhandlingen
Läs merRegional riktlinje för screening för cervixcancer
Regional riktlinje för screening för cervixcancer Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Läs merSammanställning av några kvalitetsdata från 2007
REGIONALA ENHETEN FÖR CERVIXCANCERPREVENTION Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007 gällande Cervixcancerprevention i Västra Sverige Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland Beställningsadress
Läs merVarför ökar livmoderhalscancer?
Varför ökar livmoderhalscancer? Joakim Dillner Ordförande NKCx Registerhållare NKCx/Analys Enhetschef, Center för Cervixcancerprevention, Karolinska Sjukhuset Utgångsläge Ca 450 fall av livmoderhalscancer/år.
Läs merNationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer
Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer Rapport från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx), 2018-11-30 Sammanfattning Kvinnor i Sverige har kunnat
Läs merSonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet
Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar
Läs merScreening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander
Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:
Läs merStudiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand
Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen
Läs merAngående HPV-vaccination
1 (5) Medicinska ledningsstaben Angående HPV-vaccination En referensgrupp om HPV-vaccin bildades under våren 2007 inom Stockholms Län för att följa utvecklingen inom området. Gruppen har bestått av skolhälsovårdsöverläkaren
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merHändelseanalys. Diagnostisering av cellprover 2013-10-10
Händelseanalys Diagnostisering av cellprover 2013-10-10 Sammanfattning Analysen är utförd på uppdrag av verksamhetschefen för laboratoriemedicin via chefsläkare. Syftet är att inom landsting 1 utreda misstanken
Läs merHur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention
Hur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Joakim Dillner, FoU-Chef Karolinska UniversitetsLaboratoriet Styrgruppsordförande
Läs merStyrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx)
Styrdokument för Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx) Bakgrund Prevention av cervixcancer med gynekologisk cellprovskontroll är en av de mest framgångsrika screeningverksamheterna
Läs merSammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 1 Kommentarer Samtliga tabeller och figurer är uppgifter inhämtade
Läs merMakularegistret. Årsrapport för 2009.
Makularegistret. Årsrapport för 2009. Ingrid Johansson och Per Törnquist september 2010. Bakgrund och syfte: Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av behandlingen av exsudativa
Läs merSammanställning av Kvalitetsdata 2014
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR CERVIXCANCERPREVENTION/PROCESS( CYTBURKEN ) Sammanställning av Kvalitetsdata 2014 gällande Cervixcancerprevention i Sydöstra sjukvårdsregionen juni 2015 Regionalt cancercentrum
Läs merNationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll. Gynekologisk Cellprovskontroll i Sverige
Nationellt kvalitetsregister för gynekologisk cellprovskontroll Gynekologisk Cellprovskontroll i Sverige Verksamhetsberättelse och Årsrapport 2011 1 Citera gärna rapporten, men glöm inte att uppge källan.
Läs merPeniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Läs merKURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi
080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,
Läs merBeräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1
Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF 2019-03-20 Version 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-02-12 Version 1.0 2018-10-2 Version 2.0 2019-03-20 Version 2.1.
Läs merMötesanteckningar från Årsmöte, Nationellt Nätverk för HPV- baserad Screening.
Mötesanteckningar från Årsmöte, Nationellt Nätverk för HPV- baserad Screening. Umeå den 15/5 2014. Det 5:e Årsmötet för det Nationella Nätverket för HPV- baserad Screening hölls 2014 i Umeå. Värd var Laboratoriemedicin
Läs merSamtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Samtycke angående sparande av biobanksprov Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Kommentar: Samtliga tabeller med undantag för tabell 3, som baseras på uppgifter från
Läs merLATHUND Sjukskrivningsstatistik från Inera för Landstinget i Kalmar län
LATHUND Sjukskrivningsstatistik från Inera för Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningsstatistik för intyg utfärdade inom landstinget (inklusive privata enheter inom hälsoval) finns nu att hämta från Ineras
Läs merPrimära maligna hjärntumörer
Primära maligna hjärntumörer Obligatorisk kod: Start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger, i enlighet med kriterierna i vårdförloppsbeskrivningen.
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merStyrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister
Läs merOm biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt
Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt Regionalt ioanksregister, Universitetssjukhuset
Läs mer1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja
1 (5) PAR-analys Frågor på helheten 1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? 2. Redogör kort vad det beror på om uppgifterna
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merVårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi
Regionalt vårdprogram Cervixdysplasi Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören giltigt till Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet
Läs merSammanställning av Kvalitetsdata 2015
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR CERVIXCANCERPREVENTION/PROCESS( CYTBURKEN ) Sammanställning av Kvalitetsdata 2015 gällande Cervixcancerprevention i Sydöstra sjukvårdsregionen april 2016 Regionalt cancercentrum
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister för Hjärntumörer NATIONELL RAPPORT 1999-211 Nationella registergruppen för Hjärntumörer Regionalt Cancercentrum Norr Norrlands Universitetssjukhus, Regionalt Cancercentrum
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Kommuner i Västra Sverige... 3 3. Täckningsgrad... 4 4. Hörsamhet efter kallelse... 14 5. Antal cellprover... 16 6. Endocervikala celler saknas... 21 7. Indikationsprofil
Läs merRSV-rapport för vecka 11, 2018
RSV-rapport för vecka 11, 2018 Denna rapport publicerades den 22 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 11 (12-18 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en låg
Läs merRemissrunda 1 Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram samt konsekvenser av införande av Socialstyrelsens screeningrekommendationer
Remissrunda 1 Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram samt konsekvenser av införande av Socialstyrelsens screeningrekommendationer Den nationella vårdprogramgruppen för cervixcancerprevention har
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merRSV-rapport för vecka 18-19, 2017
RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade
Läs merScreening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag
Screening för livmoderhalscancer Rekommendation och bedömningsunderlag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRSV-rapport för vecka 13, 2017
RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merDiagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad
Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merLäkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium
Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma
Läs merVÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER!
32013 VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! Aktuell statistik för delregistren, en nyhetsrapport från vår ordförande och några vanliga frågor och svar. Detta kan du läsa i tredje numret av Gyncanytt. Det talas
Läs mer3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden
2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka
Läs merMyelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt
Läs merSammanställning av Kvalitetsdata 2016
Sammanställning av Kvalitetsdata 216 Gällande Cervixcancerprevention i Region Uppsala-Örebro Juli 217 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR CERVIXCANCERPREVENTION/PROCESS("CYTBURKEN") Regionalt cancercentrum
Läs merSammanställning av Kvalitetsdata 2017
Sammanställning av Kvalitetsdata 217 Gällande Cervixcancerprevention i Sydöstra Sjukvårdsregionen April 218 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET FÖR CERVIXCANCERPREVENTION/PROCESS("CYTBURKEN") Regionalt cancercentrum
Läs mer1. Bättre information om HPV-vaccin och HPV-test, tack!
UTGÅVA: 1, 2009 Ansvarig redaktör: Katarina Johansson Februari 2009 I det här numret: 1 Bättre information om HPV-vaccin och HPV-test, tack! 2 Information till patienter borde uppdateras bättre! 3 Myndigheter
Läs merScreening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion
Screening för livmoderhalscancer Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion Förord I denna rapport ger Socialstyrelsen en rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merGOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Läs merTumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning
Läs merOm biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning
Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt ioan info info Inledning Vilka rutiner
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merRegionalt cancercentrum sydöst
Regionalt cancercentrum sydöst Vi finns för att cancer finns Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av
Läs merFörstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland
Datum Diarienr 20190129 RS190136 Förstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland Syfte Syftet med kartläggningen är att utifrån RCC i Samverkans definierade områden till
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merKvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003
Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Beställningsadress: Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel 046-17
Läs merLöften till cancerpatienter Resultatredovisning URINBLÅSECANCER
Löften till cancerpatienter Resultatredovisning URINBLÅSECANCER Innehåll Vi vill gärna veta vad du tycker!... 3 Inledning... 4 Regionala processledarens kommentar... 4 LÖFTE 1... 7 Alla cancerpatienter
Läs merNationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016
Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 216 Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar, Infektionsregistret, har funnits sedan 27. Till registrets fem delregister rapporteras fall
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merKommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)
PM 2018-12-04 1 (1) Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV) Innehållsförteckning Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)...
Läs merTillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2019-00501) giltig tom juni 2021. Utarbetad av regionala styr-
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merHEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA STATISTISKA CENTRALBYRÅN Rapport 2(13) 1. Inledning Svenska Kommunförbundet har sedan år 1971 genomfört undersökningar syftande till att beskriva de kommunalt
Läs merCervixcancer. - Primär och Sekundär prevention Caroline Lilliecreutz
Cervixcancer - Primär och Sekundär prevention 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz 2017-05-19 Namn Sammanhang 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz 2017-05-19 Caroline Lilliecreutz
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN MÖTET OM NOMENKLATUR I THYREOIDEACYTOLOGI I LUND
MINNESANTECKNINGAR FRÅN MÖTET OM NOMENKLATUR I THYREOIDEACYTOLOGI 111021 I LUND Närvarande: Edneia Tani (Karolinska), Julia Bak och Rihab Awad Elkarim (Linköping), Anna Ehinger, Lennart Bondeson och Janne
Läs merInnehållsförteckning. 1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Klinisk Cytologi Exfoliativ cytologi - Cervixcytologi Dok.nr EX3 Framtagen av Exfoliativ cyt.-kvast/ Henrik Edvardsson Utgåva 3.1 Fastställt 2015-05-21
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merRSV-rapport för vecka 9, 2018
RSV-rapport för vecka 9, 2018 Denna rapport publicerades den 8 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 9 (26 februari 4 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en
Läs merRESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård
RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merRSV-rapport för vecka 9, 2017
RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade
Läs merVillainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
Läs merPROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi
PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET
Läs merRSV-rapport för vecka 16-17, 2018
RSV-rapport för vecka 16-17, 2018 Denna rapport publicerades den 3 maj 2018 och redovisar RSV-läget vecka 16-17 (16-29 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) nådde sin
Läs mer