Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa migranter

Transkript

1 Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa migranter September 2010

2 Inledning Röda Korset i Stockholm arbetar med att förmedla vård till papperslösa migranter, samt påverka och sprida kunskap om deras situation. Med papperslösa migranter avses personer som bor här men saknar tillstånd att vistas i Sverige. Det kan vara människor som fått avslag på sin asylansökan, människor som lever i Sverige i väntan på uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning eller personer som aldrig ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Grunden för verksamheten är alla individers rätt till bästa uppnåeliga hälsa i enlighet med FN:s konventioner för mänskliga rättigheter samt Röda Korset humanitära grundprincip att skydda liv och hälsa. Landstingen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att tillhandahålla omedelbar vård till den som är i behov av det mot att personerna själva blir betalningsansvariga för hela vård- och behandlingskostnaden. Annan typ av medicinsk och behandlande vård har vuxna papperslösa ingen rätt till enligt lag. Det leder till att många människor i vårt samhälle står helt utan tillgång till vård, en situation som innebär stort fysiskt och psykiskt lidande. Papperslösa barn som varit asylsökande har laglig rätt till all vård på samma villkor som barn bosatta i Sverige. För papperslösa barn som inte har varit asylsökande gäller dock precis som för vuxna att bara omedelbar vård till fullt pris garanteras i lagen. Barn kan alltså helt lagligt nekas vård i Sverige. Att neka människor tillgång till sjuk- och hälsovård anser Röda Korset inte bara vara inhumant, det är också en kränkning av individers grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med de konventioner som svenska staten har anslutit sig till. Studier visar också att personer som saknar uppehållstillstånd undviker att söka den vård de behöver, ofta i rädsla för att bli angivna till myndigheter. För sex år sedan startade Läkare utan gränser ett projekt för att ge papperslösa migranter tillgång till hälso- och sjukvård i Stockholm. Projektet övertogs och har nu drivits av Röda Korset under drygt fyra år. I tron att verksamheten skulle vara en tillfällig lösning för att ge papperslösa tillgång till sjukvård, bedrevs verksamheten i projektform under några år. Då ingen lagstiftning ännu antagits som ger papperslösa rätt till vård, övergick verksamheten under 2009 till ordinarie verksamhet. Verksamhetens syfte/mål Verksamheten har syftat till att genom samverkan mellan Svenska Röda Korset, Ersta sjukhus och ett nätverk av vårdpersonal inom den medicinska sektorn skapa möjligheter till vård för papperslösa migranter inom Stockholmsområdet. Målet med verksamheten är att: 1. Papperslösa migranter får tillgång till vård utifrån behov. 2. Papperslösa migranter omfattas av lagen om en god hälso- och sjukvård på lika villkor som övrig befolkning i Sverige 1

3 Sammanfattning av verksamheten Sedan 2006 bedriver Röda Korset en sjukvårdsförmedling för papperslösa baserad på yrkeskunnigas frivilliga insatser. Verksamheten förmedlas från Röda Korsets flyktingcenter på Lundagatan i Stockholm och tar framförallt emot personer som är bosatta i Stockholmsområdet, men har också ett samarbete med de nätverk som arbetar i Göteborg och Malmö. Ett nätverk av cirka 100 personer med medicinsk bakgrund arbetar för Röda Korset genom att på frivillig grund och utan betalning ta emot papperslösa patienter och ge dem vård. De frivilliga är läkare, barnmorskor, psykologer, psykiatriker och sjukgymnaster som självständigt kan träffa och behandla patienter antingen på egen mottagning eller på sjukhus, alternativt i Röda Korsets lokaler på Flyktingcentret. Röda Korset har också frivilliga ledsagare med olika språkkunskaper, som kan följa med en patient vid vårdbesöket och utgöra ett medmänskligt stöd. På Röda Korsets vårdförmedling finns för närvarande tre sjuksköterskor anställda. Tillsammans utgör det 2.3 tjänster. Sedan 2008 har Röda Korset ett etablerat samarbete med Rosengrenska stiftelsen i Göteborg som driver en vårdförmedling för papperslösa. Röda Korset har där en anställd sjuksköterska som samordnar verksamheten. Hjälptelefonen Centralt i verksamheten är en hjälptelefon dit papperslösa migranter kan ringa för att få hjälp och råd vid sjukdom. Denna hjälptelefon utnyttjas även av vårdpersonal, journalister, studenter och allmänhet som har frågor kring situationen för papperslösa och bristen på sjukvård. Under 2009 registrerades 1815 inkommande telefonsamtal och hittills under år 2010 har cirka 1450 samtal registrerats (jan-sep). Antal patienter Vårdförmedlingen marknadsför inte sin verksamhet aktivt, utan patienterna hittar hit på egen hand, med hjälp av vänner, släktingar, frivilligorganisationer, kyrkor, moskéer, men också via informationssökande på internet. Sammanlagt har verksamheten sedan starten 2004 tagit emot drygt 2000 patienter (under september 2010 var 2015 patienter registrerade i verksamheten). Patienttillströmningen har visat en stadig uppgång sedan starten, med undantag av år 2006, då den tillfälliga lagen om ny asylprövning gav före detta asylsökande tillfälle att legalisera sin situation på nytt i Sverige. Denna lag förde tillfälligt med sig en nedgång av antalet patienter som sökte hjälp via sjukvårdsförmedlingen. Lagen omfattade dock endast de som tidigare fått avslag i en asylprövning och kvarstod gjorde de patienter som aldrig sökt asyl. Prognosen för 2010 visar på en stabilisering av patientantalet och det förväntade antalet tros bli mellan nyinskrivna patienter. Det bör dock påpekas att denna siffra påverkas av verksamhetens kapacitet att ta emot patienter. En bedömning är att behovet av de tjänster verksamheten tillhandahåller är större än vår nuvarande 2

4 kapacitet och därför påverkas även siffrorna av resursbrist och begränsade inskrivnings möjligheter. Antal patienter (t.o.m aug) 238 Nytillkomna patienter till Röda Korsets/Läkare utan gränsers sjukvårdsförmedling sedan starten 2004 Tilläggas bör också att utöver de nyinskrivna patienterna som vårdförmedlingen hjälper varje år, så kontaktas verksamheten av tidigare inskrivna patienter, som behöver hjälp med såväl nya som gamla problem. Under 2010, januari till augusti, har, enligt tabell ovan, 238 patienter blivit omhändertagna för första gången i verksamheten, samtidigt har 173 patienter, inskrivna andra år, återkommit. Det sammanlagda antalet personer som fått hjälp vid vårdförmedlingen under januariaugusti 2010 är således 411. Antal besök/konsultationer Under 2009 förmedlade Röda Korsets vårdförmedling 1825 besök/konsultationer. Dessa besök fördelade sig enligt tabellen: Typ av förmedlat besök Antal Läkarbesök (omfattar alla typer av specialiteter, ex. gynekolog, 688 gastroenterolog, allmänläkare, psykiater, hjärtspecialist m.m) Sjusköterskekonsultation 335 (Rådgivning om egenvård, såromläggning, suturborttagning, blodtryckkontroller, blodsockerkontroller m.m) Sjukgymnastbesök 30 Mödravård (endast första inbokade besöket för varje kvinna medräknas då 48 kvinnan övertas av mödravårdcentraler och vårdförmedlingen är därefter inte delaktig i att boka besök) Aborter (avser antalet förmedlade aborter, varje abort medför flera besök) 28 Preventivmedelsrådgivning hos barnmorska 33 Psykologbesök 101 Tandläkarbesök 3 Röntgenundersökning inklusive gastro/koloscopier + EKG 117 Blodprovstagning 139 Mammografier 11 Apoteksärenden 262 Annat (Bvc-besök, dietist, hörselkontroll med mera 30 3

5 Av de förmedlade besöken utförs cirka 30 % på Ersta sjukhus. Cirka 13 % av besöken förmedlades via den offentliga sjukvården, resten förmedlades genom Röda Korsets egna frivillignätverk av medicinsk personal och av de anställda sjuksköterskorna. De besök som förmedlades till den offentliga sjukvården är bland annat besök till mödravårdscentraler där ett lokalt beslut i Stockholms Läns Landsting från 2009 ger papperslösa kvinnor rätt till kostnadsfria besök till mödravården under tiden de är gravida. Besök förmedlades även till universitetssjukhusen där allvarligare sjukdomstillstånd krävt operationer eller specialistsjukvård. Vårdförmedlingen har även vid akut sjukdom skrivit remisser till akutmottagningarna. Under 2010 (januariseptember) har vårdförmedlingen vid minst 27 tillfällen hänvisat patienter direkt till akuten. De besök som registrerats som apoteksärenden är de fall där Röda Korset bekostar läkemedel åt patienter som inte kan betala. Läkemedel är i Sverige mycket kostsamt och papperslösa patienter, som många gånger lever under väldigt fattiga omständigheter, har svårt att samla ihop tillräckligt med medel för att få tillgång till mediciner. Då läkemedel många gånger är lika nödvändigt för behandling av sjukdomar som själva besöket till läkare är, har Röda Korset beslutat att bistå med denna utgift i den mån det efterfrågas. Under 2009 bekostade Röda Korset läkemedel till en summa av kronor. Ett annat problem som blivit tydligt under senare år, är att apotek alltmer efterfrågar att personer som önskar hämta ut läkemedel ska kunna identifiera sig. Detta skapar ibland problem för papperslösa patienter som av olika anledningar kan ha förlorat identitetshandlingar och därmed inte kan identifiera sig. I vissa fall har identifieringskravet lett till att livsnödvändig medicin inte lämnats ut till papperslösa patienter, med uppenbara risker för allvarliga medicinska konsekvenser. Vårdförmedlingen har löst detta genom ett speciellt avtal med ett närliggande apotek om att lämna ut mediciner efter bekräftelse från vårdförmedlingen. Kontaktorsak De medicinska behoven som gör att människor söker hjälp via Röda Korsets vårdsförmedling varierar både i allvarlighetsgrad och i genes. Många av de symtom vi ser kan sägas vara relaterade till en ökad stress nivå, som till exempel magsår och diffusa smärtor i nacke och rygg, men vi ser även ett stort antal rena arbetsskador, med förslitna knän, olycksfall på arbetsplats och så vidare. En del besvär är kroniska som högt blodtryck och diabetes andra är högst tillfälliga besvär som halsinfektioner. Det finns ingen gemensam nämnare i de medicinska behoven utan det speglar ett brett fält inom medicinen precis som för alla andra grupper av befolkningen. Ungefär 40 % av patienterna bedömdes söka hjälp för kroniska sjukdomstillstånd. En studie gjord av två frivilliga läkare vid vårdförmedlingen under 2008, visade att av de besvär som patienterna uppvisade krävde 77 % ett läkarbesök. 83 % av dessa hade symtom och sjukdomstillstånd som skulle kunna ha behandlats av en specialist i allmänmedicin. Resultatet av studien pekar alltså mot att majoriteten av patienterna skulle kunna diagnostiseras och behandlas på en vårdcentral. 4

6 Psykiatri 3% P-medel rådgivning 2% Ortopedi 7% Kontaktorsak 2009 Venerologi ÖNH 3% 3% Annat 2% Abort 5% Gyn 6% Hud 5% Kirurgi 13% Mödravård 12% Medicin 39% Kontaktorsak 2009 En ganska stor del, cirka 25 %, av de som kontaktade vårdförmedlingen sökte hjälp med så kallade kvinnorelaterade bekymmer. I detta inkluderas mödravård, abort, familjeplanering och gynekologi. Patient data Nationalitet Gruppen papperslösa migranter som söker sig till verksamheten är långt ifrån homogen. Det finns en stor variation i bakgrunder och livssituationer. Bland annat återspeglas det i den stora variation nationaliteter. Under år 2009 har vårdförmedlingen mött patienter från 68 länder. Fördelade på områden i världen kan man se att vissa regioner fortsatt framträder. Sydoch Centralamerika är hemlandsregion för 37% av patienterna. De största nationella grupperna bland patienterna är personer från Mongoliet och Bolivia vilka utgör vardera 14 % av de nytillkomna patienterna under året. 5

7 Nationalitet fördelat på region 2009 Sydamerika 30% Sydasien 6% Ostasien 16% Okänt 2% Norra Afrika 4% Afrika söder om sahara 9% Nordamerika 0% Centralamerika 7% Europa 4% Forna Sovjetrep 11% Karibien 1% Mellan östern 10% Regioner 2009 Ålder När det gäller ålder kan man se en stor spridning hos gruppen papperslösa som sökt sig till verksamheten. Under 2009 sträcker sig ålderspannet från 1år-82år. Majoriteten av de personer som söker sig till sjukvårdsförmedlingen är dock i åldern år, vilket utgör 73,5 % av patienterna. Detta är en låg medelålder om man jämför med hur det ser ut i övriga Sverige på dem som söker vård. Detta speglar säkert att många är unga när de migrerar, men det stärker även bilden om att man som papperslös migrant upplever sig och blir sjukare på grund av papperslösheten och den stress som det innebär. En åldersgrupp som har ökat markant under det senaste året, även om de inte utgör så stor del av gruppen i sig, är de över 65 år. Det här är ofta personer som valt att leva papperslöst i Sverige på grund av närheten till barn som lever här med uppehålls tillstånd. De framträder också allt mer som en av de mest sårbara grupperna då åldern ofta innebär ökad sjuklighet och beroende av mediciner. Ålder år 5-10 år år år år år år år > 65 år Ålder på patienterna 2009 Barn Att gruppen barn som söker sig till vårdförmedlingen är få beror på att barn till papperslösa migranter i Sverige som har sökt asyl har rätt till sjukvård på lika villkor som barn med svenskt uppehållstillstånd. Det finns dock barn som inte sökt asyl och 6

8 som då inte har samma tillgång till sjukvård. Dock söker sig såväl föräldrar till barn som varit asylsökande och som aldrig sökt asyl till vårdförmedlingen för att få hjälp för sina barn. Okunskapen i vården om att barn har rätt till vård är fortfarande stor och berättelser från föräldrar om hur de blivit nekade vård för sina barn förekommer. Många föräldrar vet inte heller att deras barn har rätt till vård då de ofta tror att barnen liksom de själva har begränsad rätt till sjukvård. Kön Kvinnor fortsätter att vara i majoritet. För kvinnor blir bristen på sjukvård en ond cirkel. Att inte ha tillgång till preventivmedel leder ofta till oönskade graviditeter och som oönskat gravid har man svårt att få tillgång till aborter eller mödravård. Man är också i större grad utsatt för våld eller sexuella övergrepp som leder till större behov av sjukvård. Kön 2009 män 41% kvinnor 59% Kön 2009 Legalt status Under 2009 var runt 57 % av patienterna personer som tidigare sökt asyl i Sverige och som fått avslag. En liten del av patienterna lever inte papperslöst, men på grund av bristen på tillgång till sjukvård inkluderas de i vårdförmedlingens målgrupp. Bland dessa är gruppen som söker uppehållstillstånd på familjeanknytning den vanligaste. I denna grupp finner man många av de äldre som sökt uppehållstillstånd på anknytning till sina barn och som under denna tid drabbas svårt av sjukdom, men som inte har rätt till sjukvård så länge ansökan handläggs. Här finns även en stor grupp gravida kvinnor som väntar barn med män med svenskt uppehållstillstånd/medborgarskap. 7

9 Status Ankn UT/ avslag Asylsökande Asylsök avslag Ej sökt UT/Asyl Utgånget visum Söker ankn-ut Turist EU- medborgare Okänd Legalt status i Sverige 2009 Förklaring: ank-ut = uppehållstillstånd på anknytning, UT = uppehållstillstånd, Tid i Sverige vid första vårdkontakt Flertalet av patienterna (55 %) har vid första vårdkontakt med Röda Korset år 2009, levt minst 2 år och upp till så länge som 10 år i Sverige. Tid i Sverige < 6 mån 6-11 mån mån 2-3 år 4-5 år 6-10 år Född i Sverige Okänd Tid i Sverige vid första kontakt med Röda Korset, 2009 Tid som papperslös migrant i Sverige Det finns en fortsatt stor andel av patienterna som varit papperslösa under mindre än 6 månader. Gruppen ej gömd utgörs som tidigare beskrivits av personer som söker uppehållstillstånd på familjeanknytning och asylsökande. Gruppen okänd består av patienter som inte kan eller vill uppge hur länge de varit papperslösa eller kommer på remiss från andra frivilligorganisationer. 8

10 Tid som papperslös < 6 mån 6-11 mån mån 2-3 år 4-5 år > 6 år Ej gömd Okänd Tid som papperslös i Sverige vid första kontakt med Röda Korset, 2009 Arbete Patienterna har även tillfrågats om de har ett arbete och vad de arbetar med. 25 % av patienterna uppger att de har arbete och de vanligast arbeten är städjobb, byggarbeten och restaurangjobb. Flertalet av patienterna har en mycket tuff arbetssituation med stor rättslöshet då de inte har tillgång till försäkringar eller skyddsutrustning och jobbar långa arbetsdagar med dålig lön. Familjesituation Bland de personer som sökte sig till Röda Korsets verksamhet hade 44 % egna barn. Barn väljer sällan själva att migrera, men på grund av vuxnas val så hamnar de i situationer som de inte kan styra över och som påverkas av den utsatthet som migration skapar. Antingen är det som papperslös i ett nytt land eller som föräldralös i hemlandet eller ett tredjeland. Barn 2009 Okänt 16% Barn själv 6% Har barn 44% Har ej barn 34% Antal patienter med barn 2008 De patienter som uppgav att de hade barn beskrev olika livssituationer. Ungefär 73 % uppgav att de hade barn under 18 år. En tredjedel av dessa barn under 18 år hade lämnats kvar i hemlandet, oftast boende hos vänner och släktingar där. Både män som 9

11 kvinnor uppgav ofta att skälet till detta var önskan om att ge barnen en bättre framtid med möjligheter att betala för deras skolgång genom jobb i Sverige. De som hade vuxna barn i Sverige beskrev ofta livssituationer där barnen hade uppehållstillstånd i Sverige och där föräldern utryckte en önskan att få leva nära barnen då de själva började bli gamla. Ungefär 40 % av dem som uppgav att de hade barn levde med minderåriga barn i Sverige. Flera av dessa barn var födda i Sverige under tiden som föräldrarna var papperslösa, vilket innebar en osäker medborgarstatus för flera av barnen. Flera av dessa barns föräldrar var inte så sällan även omedvetna om barnens rättigheter till sjukvård i Sverige, men oavsett kunskap om rättigheter uttryckte flera svårigheter att söka vård för sina barn. Bland annat gjorde den egna rädslan för svenska myndigheter att man undvek att söka hjälp för barnen. Barnen påverkades på så sätt indirekt av sina föräldrars brist på tillgång till vård. Barn i Sverige eller annat land Under 18 år i Sverige Under 18 år i annat land Vuxna i Sverige Vuxna i annat land Livssituation för barn till papperslösa föräldrar, 2009 Frivilliga ledsagare I det frivilliga nätverket ingår även en grupp frivilliga ledsagare som följer patienterna till vårdgivaren och lotsar förbi eventuella hinder. Dessa hinder kan vara språkbarriärer eller administrativa rutiner vid mottagandet på sjukhus som kan verka skrämmande för patienten. 78 ledsagningar genomfördes år Ekonomi Verksamheten finansieras genom insamlade medel, verksamhetsreserver och interna fonder. De direkta kostnaderna är allmänna kostnader för personal, lokal och kontor. De mer verksamhetsspecifika är kostnader för tolktjänster och läkemedel. Tolkkostnader uppgick 2009 till kr och som tidigare nämnts var läkemedelskostnaden för kr. 10

12 Övrigt Vid frågor om den här rapporten kontakta: Charlotta Arwidson Svenska Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa Vårdförmedlingen för papperslösa migranter Lundagatan STOCKHOLM Tel E-post: 11