Dags att flytta till glesbygden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags att flytta till glesbygden?"

Transkript

1 UPPSATSER FRÅN KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN januari 2011 Dags att flytta till glesbygden? En kvalitativ studie om inflyttningar till Ljusdals kommun Sofia Brolin Examensarbete i kulturgeografi (kandidatnivå) 15 högskolepoäng Framlagd och granskad på seminarium den 14 januari 2011 Handledare: Urban Nordin Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm

2 Brolin, Sofia (2011): Dags att flytta till glesbygden? En kvalitativ studie om inflyttningar till Ljusdals kommun. [Time to move to the countryside? A qualitative study of immigrations to the municipality of Ljusdal.] Kulturgeografi III, Grundnivå, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp. Handledare: Urban Nordin. Språk: Svenska. Jag har valt att intervjua sex stycken informanter, alla inflyttade till Ljusdals kommun i Hälsingland. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att kartlägga vilka flyttmotiv inflyttarna till Ljusdals kommun har haft. Kan man utifrån intervjuerna urskilja ett specifikt mönster om vad de inflyttade har värdesatt i samband med beslutet att flytta? Genom att få en insyn om flyttmotiven har jag vidare undersökt vad det finns för skillnader med att bo och leva i Ljusdals kommun i relation till deras senaste bostadsort. Resultatet visar att i princip samtliga informanter förutom två hade bott i kommunen tidigare, de kunde därför betraktas som återflyttare. Flyttmotiven styrdes framförallt av närheten till övrig familj. Betoningen låg på att det kändes tryggt att bo i Ljusdal i jämförelse med informanternas tidigare bostadsorter, som huvudsakligen legat i större städer. Att ha ordnat ett arbete innan flytten visade sig även vara en grundläggande förutsättning. Nyckelord: inflyttningar, glesbygd, flyttmotiv, skillnader, trygghet. 2

3 Förord Jag vill först och främst tacka alla informanter för ert deltagande i min studie. Utan er hade denna uppsats inte kunnat genomföras. Jag vill även tacka Ljusdals kommun för det värdefulla inflyttningsregistret samt det positiva bemötandet jag fick från er i samband med min vistelse i Ljusdal. Till sist vill jag även tacka min handledare Urban Nordin för allt stöd och hjälp under uppsatstiden. Stockholm Sofia Brolin 3

4 1. INLEDNING FLYTTNINGAR I SVERIGE OCH GLESBYGDEN FAKTA OM LJUSDALS KOMMUN SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING AVGRÄNSNING CENTRALA BEGREPP METOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL FORSKNINGSETIK, KÄLLKRITIK, RELIABILITET OCH VALIDITET TIDIGARE FORSKNING MIGRATIONSBESLUT, FLYTTFAKTORER, KONTRAURBANISERINGEN OCH GRÖNA VÅGEN LIVSSITUATIONENS BETYDELSE SAMT MIGRANTENS KRAV OCH ÖNSKEMÅL VID FLYTTEN LANDSBYGDSFLYTTNINGAR ÅTERFLYTTARNA TILL GLESBYGDEN FRAMTIDEN FÖR GLESBYGDEN RESULTAT INFORMANTERNAS BAKGRUND ORSAKER OCH FÖRVÄNTNINGAR TILL FLYTTEN MIGRANTENS KRAV OCH ÖNSKEMÅL VID FLYTTEN SKILLNADER MED ATT BO OCH LEVA I LJUSDALS KOMMUN I RELATION TILL SENASTE BOSTADSORTEN LIVSSITUATIONENS BETYDELSE SOCIALA NÄTVERK OCH FRITID INFORMANTERNAS UPPFATTNINGAR OCH ÅSIKTER OM LJUSDALS KOMMUN OCH FRAMTIDSUTSIKTERNA ANALYS MIGRATIONSBESLUT OCH FLYTTFAKTORER KONTRAURBANISERINGEN ÅTERFLYTTARNA MIGRANTENS KRAV OCH ÖNSKEMÅL VID FLYTTEN HUR SKILJER SIG INFORMANTERNAS SENASTE BOSTADSORT MOT HUR DET ÄR ATT BO OCH LEVA I LJUSDALS KOMMUN? INFORMANTERNAS UPPFATTNINGAR OCH ÅSIKTER OM LJUSDALS KOMMUN OCH DESS FRAMTIDSUTSIKTER

5 7. SLUTSATS VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA SKRIFTLIGA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR BILDKÄLLOR OCH TABELLER MUNTLIGA KÄLLOR BILAGA 1)... BILAGA 2)... 5

6 1. Inledning Med tanke på den globaliserade värld vi idag lever i, som karakteriseras av befolkningstillväxt i storstäderna och avfolkning i glesbygden, har inflyttningar till det sistnämnda fått stå i skymundan. Oroväckande rapporter publiceras titt som tätt där vi kan ta del av hur glesbygden utarmas sakta men säkert och hur befolkningsunderlaget drastiskt kommer att minska för dessa glesbygdskommuner under de kommande decennierna 1. Liknande utveckling finns att utläsa i flertalet västerländska länder 2. Ljuspunkten handlar om människor som går mot den rådande strömmen. Människor som väljer att bosätta sig i glesbygden som tidigare varit bosatta i staden, är återvändare eller av andra anledningar flyttat dit är intressant att kartlägga. Det är dessa individer som är glesbygdskommunens framtid och det är genom deras berättelser vi kan få en ökad förståelse om vad det är som lockar med ett boende på glesbygden Flyttningar i Sverige och glesbygden Under 2008 flyttade inom Sverige var åttonde person i befolkningen vilket motsvarar totalt personer. I genomsnitt flyttar männen vid något yngre ålder till skillnad från kvinnorna. Genomsnittsåldern är 30 respektive 31 år. Däremot visar SCB s årsbok från 2010 att kvinnor flyttar i högre utsträckning än männen under sin livstid. Trenden är även den att vi trots detta väljer att flytta inom födelselänet, detta gäller särskilt för männen. I Gävleborgs län var siffrorna för de som valde att bo kvar i sitt födelselän 75 procent för kvinnor och 77 procent för männen. Det genomsnittliga antalet i riket ligger däremot på 73 procent för kvinnor respektive 76 procent för männen. Yngre människor, mellan 20 till 30 år, är den grupp som till största delen domineras av långväga flyttningar, från ett län till ett annat. Orsaken till detta ligger främst i byte av arbete eller studier på en annan ort. Däremot är kvinnorna som flyttar yngre än männen i detta åldersspann, 21 år respektive 23 år för mannen. 3 Sett till åldern är som tidigare nämnts vissa grupper mer benägna att flytta än andra. Glesbygdsverkets årsbok från 2005 visar på att flyttbenägenheten på glesbygden minskar efter 30 års ålder för att sedan återigen öka efter pensioneringen. Detta grundar sig främst på att man vid 30 års ålder lägger större fokus på familjen och hemmet, varav ett uppbrytande från de sociala kontaktnäten inte är lika aktuellt. Efter 65 års ålder och i samband med pensionen väljer dock fler att flytta tillbaka till sin uppväxtort eller fritidshus lokaliserat på glesbygden. 4 De båda tabellerna (1, 2) visar på hur den interna migrationen ser ut generellt i riket respektive Ljusdals kommun. Tabellen över Ljusdals kommuns inflyttare (se tabell 2 nedan) visar på att det främst är den rörliga flyttningsgruppen; yngre människor, som dominerar inflyttningarna. Det går även att utläsa att det sker en ökning av inflyttare till Ljusdal i samband med pensionen, till skillnad från hur mönstret ser ut generellt i riket som istället uppvisar en jämn nedåtgående kurva i det äldre åldersspannet (se tabell 1 nedan). Däremot visar även tabellen över inflyttningarna inom riket att det främst är det yngre åldersspannet som är den mest flyttningsbenägna gruppen. 1 Amcoff I Amcoff m.fl. (2004) s. 49o.f. 2 Radetzki. (2005). 3 SCB (2010) 4 Glesbygdsverket (2005) 6

7 Åldersfördelning - Inflyttare under år 2009 i riket 0,06 Andel (0,01 = 1%) 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Totalt Kvinnor Män 0 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100 år Ålder Tabell 1. Källa: SCB Åldersfördelning - inflyttare i Ljusdal kommun under ,06 Andel (0,01 = 1%) 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Totalt Kvinnor Män 0 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100 år Ålder Tabell 2. Källa: SCB 7

8 2. Fakta om Ljusdals Kommun Ljusdal är en kommun belägen i Hälsingland och är till ytan en av mellersta Sveriges största kommuner 5 (för karta, se bilaga 2). Förutom centralorten Ljusdal finns omkringliggande mindre orter såsom Järvsö, Färila, Los, Kårböle, Ramsjö och Hamra. Under de senaste trettio åren har det skett en befolkningsminskning i Ljusdals kommun; från att 1970 haft ett invånarantal på cirka till invånare år Flyttningsnettot mellan år 2005 till 2009 har däremot pendlat mellan plus och minus. Under 2009 låg flyttningsnettot på plus 65 personer, vilket kan jämföras med 2005 års siffror på minus Befolkningstätheten ligger på 3,6 invånare per km 2. Detta kan jämföras med Sveriges genomsnittliga befolkningstäthet på 21,6 per km 2. 7 Befolkningsminskningen i Ljusdal har främst att göra med den flyttlasspolitik som rådde på 1960-talet, med syftet att flytta dit arbete fanns. Detta slog hårt mot glesbygden, då näringslivsutvecklingen främst skedde i de större städerna. Byarna avfolkades i takt med att skogs och jordbruk mekaniserades vilket tvingade människorna att söka andra inkomstkällor Antalet inflyttningar och utflyttningar, Ljusdals kommun under perioden till , kategoriserat utifrån åldersintervaller. Nyfödda barn har dock exkluderats i detta diagram. Källa: diagram baserat på inflyttningssamt utflyttningsregister, Ljusdals kommun. 5 Rideland.(1998) s.59 6 Fickfakta 2010.( 2010) 7 Sveriges nationalatlas. (2010). 8 Rideland. (1998) s.54 Ut In 8

9 2.1. Syfte och Problemformulering Det övergripande syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka flyttmotiv inflyttarna till Ljusdals kommun har haft. Går det att utläsa ett specifikt mönster vad de inflyttade har värdesatt i samband med beslutet att flytta? Genom att få en insyn om flyttmotiven vill jag vidare undersöka vad det finns för skillnader med att bo och leva i Ljusdals kommun i relation till deras senaste bostadsort. Utifrån detta bisyfte ämnar jag undersöka vad inflyttarna har för generella åsikter och uppfattningar om sin glesbygdskommun Avgränsning Min studie är geografiskt begränsad till inflyttare i hela Ljusdals kommun; det vill säga personer som har flyttat till Ljusdals kommun från en bostadsplats belägen utanför Ljusdals kommun. Jag har valt att begränsa min studie genom att enbart utgå från inflyttningsregistret som jag erhållit från Ljusdals kommun. Detta register sträcker sig från första juli 2009 till samma tidpunkt 2010 och omfattar således personer som har flyttat till Ljusdals kommun under denna tidsperiod. Registret grundar sig på förändringar i folkbokföringsregistret. Personer med utländskt klingande för och efternamn har inte tagits med i studien, eftersom deras flyttmotiv kan skilja sig väsentligt från de övrigas. Dessvärre kan jag inte urskilja dessa invandrare från nyanlända flyktinginvandrare eftersom de sistnämnda placeras ut i de svenska kommunerna, en påtvingad flytt med andra ord 9. Vidare har jag valt att inte intervjua barn under 18 år, eftersom dessa i regel flyttar med föräldrar och har därav ingen egen beslutanderätt i detta avseende. Min studie utgår från individernas perspektiv på sin nya hemort. Det är genom deras berättelser som jag vill ta reda på mitt givna syfte och få svar på mina forskningsfrågor. Ett kommunperspektiv är därav inte intressant för studien. 9 SOU (2000). s. 29 9

10 2.3. Centrala begrepp Tre centrala begrepp genomsyrar uppsatsen: Intern migration Flyttningar inom ett land kallas intern migration 10. Nationalencyklopedin beskriver den interna migrationen som registrerad flyttning mellan socknar och städer 11. Jag väljer dock att förtydliga och modifiera detta begrepp för syftet av denna studie; flyttning som sker över en kommungräns utförd av en myndig person, där även personen i fråga ska vara registrerad i folkbokföringsregistret. Glesbygd och landsbygd Glesbygdsverket har en definition de använder sig av för att beskriva tillgängligheten på service och arbete: Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3000 invånare, samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 och 45 minuters bilresa från tätorter med fler än 3000 invånare. Tätorter är orter som har fler än 3000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. 12 Följande definition som Kommunförbundet uppvisar ger däremot en mer konkret definition om vad en glesbygdskommun är: färre än 5 invånare per kvadratkilometer, och färre än invånare. 13 Återflyttare Susanne Stenbacka har i sin avhandling en definition på vad en återflyttare är: De som flyttar till en plats där de har någon form av anknytning via släktingar eller släktgårdar brukar kallas för återflyttare. Underförstått ska de ha bott på platsen tidigare. 14 I min uppsats används även begreppen hemvändare eller återvändare såsom synonym till återflyttare. 10 Nyman-Kurkiala m. referenser (1999). s Nationalencyklopedin (2010) 12 Glesbygdsverket (2007) 13 Ibid. 14 Stenbacka (2001) s

11 3. Metod Eftersom avsikten är att gå på djupet med inflyttarna om deras flyttmotiv till Ljusdal har det därför lämpat sig bäst med en studie av kvalitativ karaktär. En fältresa till Ljusdal har gett mig möjligheten att träffa respondenterna på plats samt att kunna ställa direkta följdfrågor. Mina intervjufrågor har en semistrukturerad karaktär av den anledningen att jag har velat ge respondenten möjligheten att själv få utveckla sina svar efter bästa förmåga. Fördelen med semistrukturerade frågor är att det ger ett rikt omfång av information, samtidigt som man får en djupare förståelse om det undersökta. 15 Vidare påminner den kvalitativa intervjun om ett vardagligt samtal, skillnaden ligger dock i att man utgår från vissa förutbestämda ramar på intervjuguiden men att respondenten inom dessa ramar ges möjlighet att själv leda riktningen på samtalet. Samtidigt är det dock viktigt att man faktiskt får svar på sina förutbestämda frågor. 16 Genom sådana öppna och djupgående frågor har förhoppningarna legat i att finna svaren på mitt syfte och forskningsfrågor Tillvägagångssätt Via kommunen har jag, som tidigare nämnts, erhållit ett inflyttnings- samt utflyttningsregister som respektive omfattar en ettårsperiod som sträcker sig från till Registren är åldersfördelade, från nyfödd och uppåt. I utdragen finns förutom födelseår även namn och adress till de inflyttade samt utflyttade. Antalet inflyttade under den givna perioden är 807 personer, medan utflyttningar uppnådde en siffra om 518 personer. Utflyttningsregistret har jag använt mig av för att kunna jämföra ålder bland de utflyttade från kommunen. Detta register har sedan jämförts med inflyttarnas ålder. Excel-tabeller har gjorts för att åskådligöra åldersfördelningen bland de inflyttade. Vad som däremot fattats i inflyttningsregistret är telefonnummer till inflyttarna. Med hjälp av adresskataloger på Internet har jag genom namn och adress sökt upp sex stycken slumpvis utvalda personer. Jag föredrog att presentera mig själv och vad mitt syfte med uppsatsen är per telefon, så kallad cold calling. 17 Nackdelen med ett sådant tillvägagångssätt kan vara svarsfrekvensen, något jag dock inte upplevde som ett problem under mina rundringningar. Eftersom Ljusdals Kommun är intresserad av att ta del av min uppsats, har jag under mina rundringningar berättat att jag gör detta arbete i samråd med dem. Detta har förmodligen underlättat mitt arbete att komma i kontakt med respondenter, eftersom jag gör dem införstådda med studiens omfattning och relevans. En intervjumanual har utformats med ett flertal olika teman, för att på så sätt tydligare åskådliggöra vilka faktorer jag anser är viktigt att ta reda på under intervjuprocessen. Man kan se denna intervjumanual som ett verktyg eller hjälpreda under intervjutidens gång, som nödvändigtvis inte behöver följas i ordningsföljd eller innehåll. Däremot bör man, som tidigare nämnts, se till att få svar på de frågor man ämnar undersöka. 18 Aktörens förmåga att delta i den samspelssituation som uppkommer under intervjutidens gång är viktigt i det avseendet att det blir 15 Valentine I Flowerdew et al. (2005) s. 110o.f. 16 Holme, Solvang. (2008) s Valentine I Flowerdew et al. (2005) s Holme, Solvang. (2008) s

12 grundläggande för vilka resultat man får. Det har varit viktigt att frambringa den rätta känslan och fånga upp de signaler som ges. Att skapa en balansgång mellan respondent och intervjuare har även det varit betydelsefullt; respondenten får inte känna sig tvingad att ge ut information som denne egentligen inte vill ge ut, samtidigt som respondenten måste känna sig trygg med intervjusituationen. 19 Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet och sammanfattades sedan i uppsatsens resultatdel. Efter detta återstod analysdelen, med en avslutande diskussion där mina egna tankar och reflektioner presenteras Urval Med hänvisning till mitt syfte och forskningsfrågor har jag alltså slumpvis valt ut sex inflyttare för djupgående intervjuer. Min målsättning har varit att intervjua informanter med olika familjeoch boendesituation i olika åldrar. Teoretisk mättnad kan vara svårt att helt och hållet uppnå vid ett begränsat antal intervjuer, 20 men på slutet av mina intervjuer märkte jag av att informanterna återkom till samma eller liknande tankegångar som tidigare intervjupersoner redan hade gjort. Informanter villiga att ställa upp för en intervju sträckte sig från 20 till 67 år. Eftersom Ljusdal är en så pass stor kommun till ytan var det viktigt att få en relativt bred spridning på informanternas boendeområde, så att inte allt fokus låg på centralorten Ljusdal Forskningsetik, källkritik, reliabilitet och validitet Inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning finns vissa riktlinjer som bör följas eftersom man ofta involverar människor i sin undersökning. Forskningsetiska problem kan uppkomma med kvalitativa intervjuer. Under intervjuprocessen har jag ifrågasatt min egen roll som forskare själva yrkesetiken har jag tagit hänsyn till 21. Vem är jag i detta sammanhang? Har respondenten känt sig trygg vid de intervjuer som genomfördes av mig? Om så är fallet, finns det en risk att respondenten anpassat sina svar efter vad denne tror eller förväntar sig att jag vill höra, så kallad intervjuareffekt 22. Det har dock varit viktigt att kunna visa sig sympatisk gentemot sina respondenter; forskning överlag föreskriver en relativt reserverad och neutral inställning, varav det därför varit extra viktigt att kunna visa sig förstående vid sina intervjuer. Åldersskillnader och livserfarenheter mellan mig och den jag intervjuar kan även det påverka forskningssituationen, i den meningen att jag kan ha svårt att relatera till exempelvis en pensionär eller småbarnsförälder. Risken finns att man är fördomsfull och på så sätt har styrt intervjun i den riktning man förväntar sig att den ska gå. Könsfördelningen bland de intervjuade har även det varit viktigt att beakta, då min utgångspunkt inte ligger i att fokusera på ett visst kön, utan att få en jämn fördelning bland dessa. Respondenten ska inte heller känna sig lurad att delta på falska premisser, eller känna sig tvingad till att ställa upp på en intervju. 23 Det har därav varit viktigt att redan per telefon berätta 19 Holme, Solvang. (2008) s Esaiasson m.fl. (2007) s Codex (2010) 22 Esaiasson m.fl. (2007) s Holme, Solvang. (2008) s.32 12

13 för respondenten att en diktafon kommer användas under intervjutidens gång. Detta för att underlätta mitt eget arbete och kunna fokusera på intervjun istället för själva skrivandet. Det har även varit viktigt att tänka källkritiskt i förhållande till sitt insamlade material och data. Eftersom informationen grundar sig utifrån ett antal intervjuer med privatpersoner kan det vara svårt att generalisera utifrån detta. Att försöka uppnå en hög grad av reliabilitet har varit viktigt vid intervjusituationen. Slumpmässiga fel beroende på exempelvis missförstånd eller oläsliga anteckningar är sådant man bör undvika. 24 Hög reliabilitet uppnås genom att intervjuer oberoende av varandra ger ett pålitligt resultat 25. Forskaren bör därav vara noggrann vid sammanställning av data och vid analysen. En pilotintervju utfördes med en bekant innan fältresan till Ljusdal för att analysera och anpassa frågornas konstruktion och lämplighet samt hur lång intervjun beräknades vara rent tidsmässigt. Trots vissa justeringar efter pilotintervjun kan det ha uppstått mindre fel vid frågorna som kan varit svåra att förutse. Förhoppningsvis har informanterna trots detta känt att de kan svara så uppriktigt som möjligt och att de känner att de fått tillräcklig kännedom om studiens omfattning. Holme och Solvang skriver om valid information, eftersom reliabilitet i sig är nödvändigt med inte en tillräcklig förutsättning. Det är därav viktigt att frågorna som ställs i en intervju är operationaliserade så pass bra som möjligt och att detta i sin tur generar i valida data. 26 Det tillhandahållna inflyttningsregistret är även det viktigt ha ett kritiskt förhållningssätt kring. Nyfödda barn registreras även dem som nyinflyttad, vilket har resulterat i ett förhållandevis högt antal födda 2009 och I det diagram som presenteras på sidan 8 i denna uppsats och som delvis grundar sig på inflyttningsregistret har dessa inflyttningar exkluderats. Inflyttningsregistret kan även det ge en snedvriden bild av vilka som faktiskt har flyttat in till kommunen, om än provisoriskt. Under mina rundringningar till det yngre åldersspannet märkte jag av detta, i det avseendet att flertalet av dessa enbart hade mellanlandat i föräldrahemmet, för att sedan återigen flytta till en annan ort och söka arbete. Man bör således notera att inflyttningsregistret endast grundar sig på folkbokföringsdata. Att en individ ändrat folkbokföringsadress betyder inte nödvändigtvis att individen bytt bostad. Utöver den empiriska studien gäller det att ha ett källkritiskt förhållningssätt till det resterande insamlade materialet. För att bygga en grund för studien har jag använt mig av bland annat vetenskapliga artiklar, monografier och avhandlingar. Den tillhandahållna informationen ska inte vara förlegad eller på något sätt kännas inaktuell. Därför har jag noga granskat årtalet på de tryckta materialen och ifrågasatt dess relevans. Vidare har andra tryckta källor använts såsom Internet och böcker. Det är viktigt att beakta i vilket syfte det insamlade materialet har författats och om informationen är vinklad till författarnas fördel. Det gäller att försäkra sig om att den insamlade informationen är äkta, att den har skapats och uppdaterats under den givna tidsperioden. Detta kan man ta reda på genom att söka på olika källor, oberoende av varandra som kan bekräfta eller tala emot påståendet Esaiasson m.fl.(2007) s Holme, Solvang. (2008) s Ibid. 27 Esaiasson m.fl.(2007) s

14 Det jag har tagit hänsyn till är att inflyttningar till glesbygd är så regionalt/nationellt förankrat med bland annat politiska och ekonomiska förändringar samt geografiska förutsättningar som bakomliggande orsaker till flytten. Det är dock viktigt att få ett internationellt perspektiv på förflyttningar, men man bör beakta de betydande strukturella skillnader som förekommer länder emellan. Migrationsteorierna som används i min uppsats kan därav ses som ett hjälpmedel att få en förståelse över individens flyttmotiv, även om det rent praktiskt blir annorlunda när man prövar teorin mot verkligheten. 14

15 4. Tidigare forskning 4.1. Migrationsbeslut, flyttfaktorer, kontraurbaniseringen och Gröna vågen Mikro- och makroperspektivet inom migrationsforskning är två av de mest grundläggande tillvägagångssätten för att ta reda på flyttningsbeslut och migrationsströmmar. Varför man flyttar har sin utgångspunkt från ett mikroanalytiskt perspektiv. Det perspektivet riktar in sig mot den enskilda individen eller det enskilda hushållet för att förstå vilka de bakomliggande orsakerna är till flytten. När är behovet av att flytta större än att stanna? För vilka är behovet särskilt stort? Vilka skäl finns det till att man flyttar samt vilka hinder och barriärer föreligger för att genomföra en flytt? Detta i kontrast till makroperspektivet som istället fokuserar på flöden och mönster bland flyttningarna. Frågor om hur flyttningsströmmarna skiljer sig mellan orter eller regioner är av större intresse utifrån detta perspektiv. Eller varför antalet flyttare från en region är nästan lika stort som antalet inflyttningar. 28 Push- och pullteorin är en av de mest använda migrationsteorier inom historisk och kulturgeografisk forskning. Teorin uppkom redan på 1800-talet av Edward G Ravenstein. Han fastställde att migration oftast sker över korta distanser, att riktningen är framförallt mot stora industricentra och att den teknologiska och kommersiella utvecklingen generellt sett har lett till en ökad migration. Genom push- och pullteorin som utgångspunkt studeras skillnader av ekonomisk och social karaktär som grundläggande orsaker till flyttningsströmmarna. Teorin bygger på att individen antas handla rationellt, och att ett flyttningsbeslut sker när man förväntar sig större nytta på en annan bostadsort. En förutsättning för detta är dock att det inte ligger några hinder för flyttningsrörelserna. 29 Rent konkret kan man med pullfaktorer mena på vad som lockar en individ till en plats. Faktorer som fin natur, bättre tillgång till kommunikationer och arbete, bra nöjesutbud samt närheten till släktingar är exempel på faktorer som spelar roll vid ens val av ny bostadsort. Med pushfaktorer åsyftas omständigheter som leder till att individen ifråga väljer att flytta från en plats. Negativa faktorer kan vara arbetslöshet eller brist på en vänkrets för att nämna några. 30 Teorin har dock kritiserats av en rad forskare som bland annat menar att den är förenklad och har en alltför individualistisk koppling som inte är kapabel nog att förklara de faktiska flyttningarna. Migration är enligt kritikerna en kollektiv handling och bör således undersökas utifrån det perspektivet. 31 Bland annat hävdar Giddens att migration skapas som i ett system; en samverkan sker av processer på både mikro och makronivån. Man menar att migrationsrörelserna inte kan förklaras utifrån enskilda faktorer, utan bör snarare ses som följder av samspel både på mikrooch makronivå. Makroperspektivets fokus på flöden, mönster och politiska system i området i kontrast till mikroperspektivets fokus på människans kunskaper och resurser skapar alltså tillsammans en florerande växelverkan, enligt Giddens Jones (1990) s.189o.f. 29 Nyman-Kurkiala (1999) m. referenser. s.37o.f. 30 Bergström (2002) s Nyman-Kurkiala (1999) m. referenser. s Johansson. (2010) m. referenser. s

16 Inom migrationsforskning har kontraurbanisering blivit ett återkommande begrepp för att förklara förflyttningarna till landsbygden från städerna. Det man vittnade om i USA på 60 och 70-talet var att befolkningstillväxten ändrade riktning, från att tidigare haft en stadig ökning i städerna till en befolkningsökning som istället skedde i den urbana periferin. Liknande mönster finns att utläsa i flertalet utvecklade regioner såsom Europa, Japan och Australien. 33 En betydande pullfaktor till glesbygden är önskan om en mer kvalitativ livsmiljö, vilket även flertalet brittiska studier har visat på, däribland en skotsk studie rörande kontraurbanisering till den skotska landsbygden. Studiens syfte är att visa på vilka möjligheter och hot en ny befolkningssammansättning kan ge för landsbygden. Inflyttarna till dessa områden domineras av medelklassen som antingen är i pensionsåldern eller av småbarnsfamiljer. Resultatet visar dock att dessa inflyttare kan utgöra ett hot mot landsbygden i den meningen att inkomstskillnaderna mellan inflyttad och landsbor ökar markant. Ett annat hot som kan ske är ökade huspriser, vilket resulterar i att det sker en gentrifiering som kan leda till motsättningar dem emellan. Resultatet från studien visar däremot att det även finns ekonomiska möjligheter med kontraurbaniseringen. Studien visar på att flertalet inflyttare har tagit med sig sina företag till den skotska landsbygden som i sin tur genererat arbetsmöjligheter samt skatteintäkter för glesbygdsregionen. 34 Brittisk forskning har till stor del fokuserat på hur den brittiska landsbygden blir en tillflyktsort för medelklassen. Amcoff menar att de brittiska studierna över landsbygdens inflyttare, medelklassen, skiljer sig åt från vilka inflyttarna är till den svenska landsbygden. De geografiska förutsättningarna för Storbritannien, ett land med höga befolkningssiffror och begränsat geografiskt utrymme, har lett till att landsbygden ses som en exklusiv tillflyktsort för de mest välbärgade människorna. Inflyttarnas ekonomiska dominans på landsbygden formar en enhetlig livsstil med ett både kulturellt och psykologiskt engagemang. Detta i kontrast till den svenska landsbygden som istället uppvisar oändligt obrukad areal mark och kan därav inte ses som tillräckligt exklusiv för medelklassen i det avseendet, menar Amcoff. 35 Även i Sverige skedde under 1970-talet en befolkningsförändring från stad till land, den så kallade Gröna Vågen. Anledningen till denna omsvängning i befolkningsstrukturen har delvis att göra med bilismens ökade utbredning som resulterade i att det nu kunde vara möjligt att bo och leva inom ett mer geografiskt utbrett område. Det utbredda kollektiva transportnätet satte även det sina spår i den förändrade befolkningsstrukturen. Den främsta orsaken till kontraurbanisering har även i Sverige att göra med förändrad livsstil bland flyttarna och att man prioriterade en god och trivsam boendemiljö framför det urbana levernet. 36 En växande offentlig sektor ledde även till att kvinnorna fick ökade möjligheter till att få ett arbete, som betydde dubbla inkomster för en familj Boyle et al. (1998) s och s Stockdale et al. (2000) s. 38o.f. 35 Amcoff. (2000) s. 99o.f 36 Svenska kommunförbundet.(2002) s Allt om jämställdhet (2010) 16

17 4.2. Livssituationens betydelse samt migrantens krav och önskemål vid flytten. Var i livet man befinner sig samt ålder kan ha påverkan på vart man väljer att bosätta sig, vilket i sig inte är någon banbrytande upptäckt. Förändringar i livscykeln och vad som därav förorsakar flytten kan delvis bero på utrymmesbrist i sin nuvarande bostad eller att ett fristående hus är mer önskevärt, för att nämna några exempel. Det kan röra sig om både interna och externa orsaker som resulterar i ett missnöje med sin livssituation och som i sin tur leder till en önskan eller vilja att flytta. Förändringar på arbetsmarknaden kan vara ytterligare en anledning till att flytta. 38 Yngre är dock mer beroende av arbetsmarknadsläget samt hur möjligheten för fortsatta utbildningar ser ut på den givna destinationen än andra ålderskategorier, och det är även inom detta ålderssegment flyttbenägenheten är som störst 39. Flyttbenägenheten minskar med åldern, och ju äldre man blir desto mer prioriterar man andra värden såsom bra uppväxtmiljö för barnen. Borgegård m.fl. menar även att med åldern blir det oftast viktigare att söka sig till sitt ursprung och en nyfikenhet och medvetenhet om sin identitet. En flyttning som sker till sin tidigare uppväxtort kan på så sätt vara ett sätt att få bekräftelse på vem man är. 40 Däremot visar Clarks och Onakas studie att faktorer som arbetsmarknad och husstorlek rent generellt inte är de grundläggande anledningarna till en flytt. Clarks och Onaka delar in flyttbeslutet i tre olika kategorier; tvingad flytt, anpassad flytt samt förorsakad flytt. Tvingad flytt kan röra sig om flyktinginvandrare som blir utplacerade i landet av myndigheter. Anpassad flytt handlar delvis om förändringar i hushållssammansättningen, exempelvis att ett större boende är av intresse, men att faktorer avseende kostnader och design är av mindre betydelse. Trivsam boendemiljö, tillgång till service, familj och vänner är även det viktiga aspekter vid en flytt. Förorsakad flytt handlar däremot om förändringar i sin arbetssituation eller pensionering. Det kan även handla om relationsförändringar såsom skilsmässa eller giftermål. 41 Utifrån ett svenskt perspektiv har den tvingande flytten som framförallt skedde under flyttlasspolitiken på talet andra orsaker idag. I Sverige är flyttningar framförallt frivilliga, motivet domineras av att man vill byta miljö, och om man studerade, var arbetslös eller hade ett arbete innan flytten vidmakthålls oftast samma position även efter flytten. 42 Den typiske flyttaren är, oavsett flyttdestination, högutbildad, men att detta dock har mindre betydelse vid flyttningar inom glesbygdsregioner. Sammanboende är mindre flyttningsbenägna än ensamstående, detta gäller även med hänsyn till åldern. Den främsta orsaken till detta har att göra med om både parter är i arbetsför ålder kan den medföljande få det problematiskt att hitta ett nytt och acceptabelt arbete. Framförallt gäller detta när både har ett specialiserat yrke, som begränsar möjligheterna till att finna nytt arbete till ett fåtal större orter Clark & Onaka. (1998). s. 389o.f. 39 Lundholm. (2007) s.12o.f. 40 Borgegård m.fl. (1993) s Clark & Onaka. (1998). s.389o.f 42 SOU. (2000) s SOU. (2000) s.40 17

18 För att ta reda på vad de inflyttade funnit lockande med Ljusdals kommun och för att få en övergripande förståelse vad individerna värdesätter på sin nya bostadsort tänker jag använda mig av en så kallad preferenstriangel. Thomas Niedomysl skriver i sin studie om platsens betydelse från en migrants perspektiv. Författaren har genom sin teori utarbetat en preferenstriangel. Bottenskiktet på triangel handlar om needs, alltså grundläggande behov för att flytten överhuvudtaget ska kunna ske. Det kan röra sig om ett tryggt och prisvärt boende. Demands rör sig däremot om faktorer som för migranten är viktigt men inte nödvändigtvis livsviktigt. Triangelns toppskikt, preference är ortens lilla extra och som därav skiljer orten från tidigare bostadsorter. Demands är däremot av större vikt vid en flytt än preference. En barnfamilj kan efterfråga en lägenhet med fyra sovrum och havsutsikt för att flytten överhuvudtaget ska kunna bli möjlig; demands. Dessa faktorer kan för en annan familj ha mindre betydelse men är av den anledningen inte helt uteslutande; preference. Triangelns olika skikt bör dock inte helt särskiljas från varandra, utan bör snarare ses som subtila. Niedomysl menar att en hemlös persons önskan om att finna ett boende, needs, resulterar i att faktorn demand ses som fullkomligt irrelevant. Man bör därför beakta att individer har olika förutsättningar till ett stabilt eller tryggt leverne och att värderingarna skiljer sig åt beroende på sin egen livssituation eller sin strävan efter något bättre. 44 Ju längre upp i triangeln man kommer, desto mer individuella svar från informanterna kommer man att få. Ett säkert och tryggt boende är grundläggande faktorer för de flesta människor, medan preference kan skilja sig åt markant, delvis beroende på vart i livet man befinner sig 45. Studier visar på att flyttare rent generellt har andra värderingar än stannarna rörande livsvärden. Då individer bosatta under en och samma ort under längre tid uppskattar tryggheten och tradition, värderar flyttarna istället omväxling och självständighet. 46 En kvantitativ studie gjord av Thomas Niedomysl visar på vad 5000 svenskar, genom en enkätundersökning, värdesätter och prioriterar vid en flytt till en ny bostadsort. Resultatet från undersökningen visar på att det en migrant värdesätter högst vid en flytt till en ny bostadsort rör sig främst om ett bostadsområde med lugn och ro, följt av goda arbetsmöjligheter. De resterande faktorerna är hälso- och sjukvård, vacker natur, goda kommunikationer, låga bostadskostnader, närhet till friluftsliv, havsnära kommun, vänner samt familj. Studien visar på att den yngre åldersgruppen värdesätter i högre grad utbildnings- samt karriärmöjligheter, närhet till vänner och nöjen på den nya orten. Familjen värdesätts däremot högre ju äldre man blir, och att kunna bo och leva i ett barnvänligt område med lugn och ro. Andra faktorer som ett rikt kulturutbud, kommunikationer och sjukvård framhålls även det vara av betydande vikt vid byte av bostadsort. Resultatet visar även på att vikten att göra karriär sjunker med åldern, men att däremot goda arbetsmöjligheter ses som högst prioritet ända fram till pensionsåldern Niedomysl. (2006) s.21o.f. 45 Ibid. 46 SOU. (2000) s Niedomysl. (2008). s.1109o.f. 18

19 4.3. Landsbygdsflyttningar Relevant forskning utifrån syftet är delvis Susanne Stenbackas avhandling rörande landsbygdsboende från ett inflyttningsperspektiv. Författaren menar att flyttmotiven styrs av vissa grundläggande parametrar som inflyttarna själva efterfrågar. Det har att göra med vilka värderingar och intentioner individen har med sitt nya boende, såsom att det finns en önskan om ett lugnare och ett mer hälsosamt liv eller att det finns en social förankring till platsen. I Stenbackas studie framgår det att framförallt de yngre och medelålders inflyttarna är rörliga vad gäller sysselsättning, och arbetet är oftast beläget i en närliggande större tätort eller stad uppemot tio mil från bostadsorten. Inflyttarna i studien har alltså valt sitt boende en bra bit ifrån sitt arbete, och Stenbacka konstaterar att den rurala och urbana miljön används för olika syften. 48 Stenbackas intervjuer med de nyinflyttade visar på att deras flyttmotiv är starkt förankrat till en verklighet som de faktiskt har kunskaper och vetskap om. De menar att det inte varit drömmen om den rurala idyllen som varit den bakomliggande orsaken till flytten, och de anser sig själva inte heller leva i en sådan miljö. De inflyttade är snarare väl medvetna om vilka för- och nackdelar ett landsbygdsboende innebär och som därav utformar deras vardagliga liv på en rumslig nivå. 49 En liknande undersökning visar på att det sociala kontaktnätet har betydelse för migrationsmönstret. I forskarens Olof Stjernströms studie framkommer det intressanta aspekter som skiljer sig åt från liknande studier. Genom enkätundersökningen visar det sig att åldern bland återvändarna, det vill säga individer som flyttar tillbaka till sin uppväxtort, ligger på år, vilket säger emot tidigare studier. Stjernström menar att detta kan tolkas på olika sätt, att besöken i uppväxtorten delvis är beroende av ålder. Desto större distans rent åldersmässigt man får till sin uppväxtort kan resultera i att man känner mindre tillhörighet till den platsen varav de sociala sammanhangen avtar eftersom det sociala nätverket inte upprätthålls kontinuerligt. Stjernström ifrågasätter även detta häpnadsväckande resultat om åldern och menar att den vedertagna bilden av återflyttaren istället handlar om människor som flyttar hem efter att ha bildat familj och skaffat sig en högre utbildning på en annan ort. 50 Det som talar mer för detta resonemang, att återvändarna kännetecknas av människor i den äldre ålderskategorin, visar Jan Amcoff upp i sin studie rörande bosättningen på den svenska landsbygden. Resultatet från den studien visar på att genomsnittsåldern för en inflyttare som har släkt i inflyttningsförsamlingen är 42 år. 51 De sociala banden till vänner och bekanta kan dock upplevas som svårare att upprätthållas på glesbygden. Den spridda befolkningsbosättningen på ett oftast geografiskt stort område kan således påverka de sociala förbindelserna människor emellan. De fysiska distanserna kan leda till att delaktigheten och gemenskapen uteblir. 52 Samtidigt som detta kan utgöra ett problem för vissa, kan de geografiska avstånden ses som en fördel för andra. Stora avstånd mellan husen kan resultera i att man själv väljer vilka man vill umgås med. Kåks & Westholm menar att inflyttarna till dessa områden bör ses som en tillgång, eftersom de får utrymme till självförverkligande och 48 Stenbacka. (2001) s. 222o.f. 49 Ibid. 50 Stjernström. (1998) s Amcoff. (2000) s Stenbacka. (2001) s

20 kan därav rent fysiskt förändra platsen de bor och verkar i genom att ändra beteenden och relationer hos befolkningen. 53 Flyttmotiven skiljer sig åt beroende på hur långväga flyttningarna är. Kortväga flyttningar har oftast sin förklaring till att man söker nytt boende och en ny boendemiljö, medan flyttningar på större avstånd oftast har sin förklaring i nytt arbete eller att en högre utbildning är önskvärt Återflyttarna till glesbygden Återflyttarna är även det ett återkommande begrepp vid studier rörande landsbygdsinflyttningar. Återflyttarnas flyttmotiv handlar framförallt om en vilja att komma tillbaka till sin hemort där både släktanknytning och eventuellt fritidshus finns. För återvändaren kan definitionen på hemma röra sig om alltifrån en gård till en hel by eller ett landskap. 55 Ett tidigare fritidshus kan även det bli en permanent bostad och kan därav ses som en form av återflyttning 56. I Nyman - Kurkialas studie framgår det att återflyttarnas främsta flyttmotiv handlar delvis om att ge sina barn en säker och trygg uppväxtmiljö, likt dem själva haft. Betoning låg på den fysiska miljön i återflyttarnas uppväxtort, som enligt dessa individer, till skillnad från storstaden hade en trygghet som genomsyrade omgivningen och människornas värderingar i allmänhet. 57 Det är en vedertagen uppfattning att glesbygdsinflyttningar domineras av återflyttare. I en studie rörande flyttningar till Ljusdal visar resultatet på att återflyttarna står för närmare hälften av det totala antalet inflyttare. 58 Karaktäristiskt för återflyttaren rör sig främst om att de i större utsträckning än andra flyttare har emotionella motiv till flytten. Benämningar som den regionala identitetens betydelse och sina band till den lokala boendemiljön visar sig för återflyttarna vara betydande flyttmotiv, varpå man till skillnad från Kåks och Westholms studie oftast särskiljer sin uppväxtort med övriga kommunen eller länet. 59 Borgegårds m.fl. studie visar på att de inflyttade till Nordanstigs kommun redan haft ett kontaktnät på orten, antingen med släktingar eller med vänner. Däremot har vissa av de intervjuade hushållen upplevt en viss instängdhet bland människor som redan känt varandra under en lång tid, att det upplevdes som svårt att få kontakt med dessa. 60 Intervjuade från Kåks och Westholms studie styrker detta resonemang, och att vissa inflyttare istället valt att börja om från början vad gäller socialt umgänge, till viss del beroende på att nya perspektiv och värderingar erhållits under tidigare bostadsorter. 61 En studie rörande återflyttning till den irländska landsbygden visar på hur ens idealiserade minnen av sin barndoms hemort spelar en avgörande roll vid flytten. Bilden av den rurala idyllen som en säker plats med gott om utrymme att uppfostra sina barn kan dock visa sig bli en besvikelse för återflyttarna. Denna bild har återflyttarna burit med sig sen barndomen, vilket har 53 Kåks & Westholm. (1994) s Tillväxtanalys (2009) s.7 55 Kåks & Westholm. (1994) s Amcoff. (2000) s Nyman-Kurkiala (1999) s Borgegård m.fl. (1993) s Borgegård m.fl. (1993) s Borgegård m.fl. (1993) s Kåks & Westholm.(1994) s.87 20

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga

Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga Thomas Niedomysl Föreningen för kommunal statistik och planering Gävle den 5 september 2013 Utgångspunkter Stort intresse för flyttningar Många studier, men

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Östra Mellansverige SE12 Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Vem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad

Vem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad Vem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad Maria Brandén* Karen Haandrikman** * Demografiska avdelningen, Stockholms universitet ** Kulturgeografiska institutionen,

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid

Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid Jan Amcoff Kulturgeografiska Inst, Uppsala Universitet Bidrag till seminarium vid LISAs partnerskapsmöte Lögnäs Gård, Halland 25

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse Berättelser, minnen och sammanhang. Namn Om levnadsberättelsen Vad är levnadsberättelsen Levnadsberättelsen är ett komplement till genomförandeplanen.

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet Land & stad en samtidshistorisk betraktelse Maths Isacson Uppsala universitet 1900-talets förhärskande tankefigur Det binära inställningen i den modernistiska välfärdsstaten: Staden och det urbana livet

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT

STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT ESPON on the Road seminarium, SKL 28 th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer