Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr 3. ti:,ue t ^6.e-l. Slagrutor r. och slagruteforskning

Transkript

1 ol tt Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr 3 ti:,ue t ^6.e-l Slagrutor r och slagruteforskning

2 INNEHAT-I-: Irdare...."...3 Slagrutor och slagruteforskning.4 Reklam eller riktig tidning?...9 Kanske dinosaurier......n Konsten att forste Notiser och bocker Internationellt Brev For nflgra ix sedan skrev Rolf Manne en uppskattad artikel hiir i Folkvett om hur sokvinklar, en typ av slagruta, hade anvdnts i Norge for att forsoka hitta lavinoffer med. Nu publicerar vi en oversiktsartikel om slagrutor och ilagruteforskning av Rolf Manne, verksam i vir systerorganisation i Norge. Ett annat tema i hostens forsta nummer av Folkvett tir evolutionen. Kan man giicka den biologiska utvecklingen och nyskapa urtidsmonster som dog ut for 65 miljoner dr sedan? "Kanske", dr Helen Rundgrens svar i artikeln som kommenterar filmen Jurassic Park. Hur barn lzir in och forstir evolutionsteorin 6r temat for en doktorsavhandling som presenteras av Hflkan Marklund" Och kreationismen stflr mot vetenskapen i en bok som anmdls av Sven C)ve Hansson. Till sist en debatt om evolutionen, skapelsen och om det finns en intelligens bakom universums ordning. Glad host rinskar redaktionen! FOLKVE,TT ()rgan fbr Vetenskap och Folkbildning. Redakt6rer: Sverr Ove Hansson (ansvarig utgivare) Niels [{ovmoller Lennart Johansson Hikan Marklund A8l77l Helen Rundgren 0a t(r Anna Schytt 08.t..* 1332 Jonas Siiderstrcim l Adress: Vetenskap och Folkbildning Box 185, 1 A1 23 Sthlm Postgiro: Prenumeration ingir i medlcmsavgiftcn 150-lir. Ou.iS" 100:-. Utkommer 4 gg,rlir. ISSN Foreningen Vetenskap och Folkbildning bildades 1982 av manniskor som oroades over att ockultism och pseudovetenskap s5 ofta f6tt st6 oemotsagda, och att vetenskapens metoder 6r sii ddligt kdnda. Sa hiir formule ras vdr mslsiittning i stadgarna: Foreningen Vetenskap och Folkbildning har trll uppgift att framja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. S6rskiltar foreningen som sin uppgift att i en fri opinionsbildning bekdmpa de felaktiga forest6llningar som forekommer i fragor som kan avgdras vetenskapligt. En viktig del av den vetenskapliga folkbitdningen ar att klargora vilka fr6gor som kan respektive inte kan avgoras med vetenskapliga medel. FoLKvE'r'r NR I r99)

3 Populilr Yetenskap Att visa en liten film f6r eleverna iir ett popullirt pedagogiskt grepp. pa Cosmonova visas filmer som flr liirarna att bilda kd. Naturhistoriska Riksmuseet har blivit en biograf. En av de populiirvetenskapliga filmerna som visats under flret innehdll en animerad sekvens om livets uppkomst. Filmen visade hur det bildades aminosyror i urhavet, som sen blev DNA-str[ngar och si blev det elefanter. Ungefiir si fort. Det skulle det ha varit intressant att st6 utanf6r bion med ett reporterblock i hanclen och hora hur eleverna uppfattat den filmen. F6rst eleverna, sedan liirarna. Det iir ju l[tt att forledas att tro att man har fdrst6tt nigonting efter att ha presenterats fakta i en rolig inramning. En film som iir ovanligt stor och dessutom tecknad ger intryck av att vara liittillglnglig. Man tror att man fdrstir men det man forstar iir det man visste niir man kom. Pi det viset skapas inga paradigmskiften i huvudet. Niir ungarna nu tar sina egna pengar och travar ivfig p6 Jurassic park, en riktig "actionrulle", sfl fir de sig ocksi en liten animerad pedagogisk och populiirvetenskaplig filmsnutt till livs. Fram med reporterblocket igen. F6r nu kan sfikerligen eleverna mycket mer om DNA-strringar, "kloning" och annan knepig bioteknik. Den hlir fiffigt instoppade populiirvetenskapen niimligen kort, men den fungerar! Under h6sten har bland annat Aftonbladet hyllat det program i TV3 som kallar sig fcir ett popullirvetenskapligt magasin och handlar om "det dvernaturliga". Detta har varit allt frin spdken och gastar 6ver slagrutor och till tomtar och troll. Det verkar pa nigot siitt vara lathre att skapa popultir ovetenskap iin populdr vetenskap, men det senare kan tydligen i andra sidan dyka upp pi de mest oviintade stiillen. FOT..KVETT NR J r99t

4 Slagrutor r och slagruteforskning Inget vetenskaptigt upplagt frirstik har hittills visat att slagrutan ger biittre resultat iin ren gissning. Det skriver hir Rolf Manne. Skredet i Vassdalen Den 5 mars 1986 gick ett snoskred i Vassdalen nflgra mil norr om Narvik. Det drog med sig 31 soldater, till stor del vdrnpliktiga. 16 av dem omkom. Detta var en katastrof som satte Norqe i ett tillstind som ndrmast liknade landssorg. Mindre dn tre veckor senare, den22 mars, liiste jag i Bergens Tidende att Norges Riide Kors rekommenderade allmdnheten att anvdnda slagruta f6r att finna offer fiir snoskred [1]. Detta var nigot man skulle kunna ldra sig pi nigra timmar, och metoden var ndstan lika effektiv som lavinhunden, hette det. Efter ett snoskred hdnger det pfr minuterna om man skall finna offren levande eller doda, och att 6ver huvud taget finna dem dr ofta som att leta efter en nfll i en hostack. I Vassdalen tog det 3 dagar, innan man fann de sista. Frin ldsning av skeptisk litteratur visste jag att slagrutan inte ger biittre resultat dn gissning, och det fick mig att skriva brev och tidningsartiklar mot metoden. Si sminingom fick jag reda pfl att slagrutor ingick i den norska arm6ns rdddningsutrustning for snoskred och fick kontakt med en infanterikapten som hade anvdnt slagruta med negativt resultat i Vassdalen. Han hade liirt sig metoden pi vinterkurs pfl Krigsskolan. Varken mina tidningsskriverier eller direkta hdnviindelser till forsvarssjefen (OB) och Norges Rode Kors hade emellertid nigon effekt. Forst efter ett provocerande reportage i det norska forsvarets personaltidning "Forsvarsts Forum" i rnars 1987 blev det utfiirdat order om slagruteforsok ddr utomstiende sakkunniga skulle medverka. Enligt en kiilla var det forsvarssjefen som hade ingripit personligen efter att slagrutetroende arm6stabsmedlemmar fiirst hade lagt drendet it sidan. Fdrsiiken dgde rum en vecka i b6rjan av maj 1987 pi ett skjutfiilt pi hogfiiillet. I huvudforsoket sokte fyra erfarna slagrutemin frin Norges Rede Kors och tvfl lag med mindre erfarna soldater efter en soldat som var gomd under 2 meter sno pa ett fiilt pi 50 x 50 meter. Genomsnittsfelet for 24 slagrutemarkeringar var 1"9 meter, och ingen kom nhrmare dn 5 meter frfln milet. Fbrsbket visade alltsi att W-=::=--====-t k----:------a tvorske S;t"uinl<lar n metoden var oanvdndbar, och en arm6order satte stopp for vidare undervisning om den. Efter liingre tvekan har ocksi Norges Rode Kors tagit bort metoden ur sitt utbildningsprogram for rdddningsmanskap. ' Hur fungerar slagrutan? Den vanliga slagrutan dr en Y-formad triiklyka som hills i spdnn av slagrutemannen. Ndr denne befinner sig ovanfor det han soker efter, b6rjar slagrutan att rtira sig "av sig sjdlv." De slagrutor, s.k. stikevinklar, som man anvdnde i den norska fiiillriiddningen, bestir av L-formade metalltridar som hills lilst i den korta skdnkeln. en i varje hand. De linga skdnklarna som man hfiller vigrltt framf6r sig, dr mycket liittrbrliga, och markeringen sker genom att dessa korsar sig. Detta skulle intrdffa inte bara ndr rnan star rdtt over den man soker efter, utan ocksfr ndr denne befinner sig utefter en linje genom axlarna till vinkelsokaren. Metoden skulle alltsfl ha fidrrverkan. Erfarna sokare i Norges Rode Kors skulle vidare kunna fi vinklarna afl peka mot m6let, och pfl det sdttet skulle de snabbt kunna undersoka stora omr6den. Handpendeln dr ett annat redskap, som pistis fungera enligt slagruteprincipen, men som inte har fitt storre anvdndning i Skandinavien. En tr6d som dr fiist i en tyngd h6lls mellan fingrarna, och tyngden borjar snart rora sig, eftersom man inte klarar att hfllla handen helt stilla. Pendelutslaqets form (fram och tillbaka pi liingden eller tvdren, i cirklar etc.) pistis ge den onskade informationen. I serietidningarna om Tintin gir professor Kalkyl runt med en sfldan pendel, oftast utan framging. Det finns fantasifulla teorier om hur slagrutor skulle ge biist "antenn-effekt". Enligt Norges Rode Kors och norska arm6ns tidigare vdgledningar skulle t.ex. stikevinklar med Andarna av de 4 FOLKVETT NR I 1993

5 linga skdnklarna uppitbojda inte ge utslag for vattenfidror. De skulle diirfor vara speciellt liimpliga ndr man sbkte efter begravda personer. Minga slagrutemdn dr emellertid eniga med skeptikerna om att det dr sokarens muskler som ger upphov till utslaget. F6r handpendelns del pivisades detta av den franske kemisten Michel Eugdne Chevreul i borjan av 1800-talet [2]. Han visade vidare med experiment, att det inte var de faktiska forhillandena utan vad pendelbrukaren trodde, som gav utslaget. Detta senare kan vdl knappast accepteras av slagrutetroende. En annan av den psykologiska vetenskapens foregfl ngare, cngclsmannen William B. Carpenter, skapade n6gra irtionden senare ferrnen "ideomotorisk respons" fbr sidana ofrivilliga rorelser som orsakas av kansloupplevelser eller tankeverksamhet [3]. Detta kallas ocksa for Carpenter-effekten, som ibland citeras som forklaring av slagrutans utslag. Den skeptiska hillningen till slagrutan borjade ingalunda pi 1800-talet" Den tidigaste detaljerade skildringen av slagrutor finner man i Georg Agricolas bok "De re metallica" frin 1556 [4], som beskriver samtidens gruvdrift och metallutvinning. Agricola ger sin samtids argument b6de for och mot bergsmdnnens anvdndning av slagruta f6r att finna malmidror. Martin Luther, vars far var bergsman, skall ha uttalat sig mot siagrutor. Min kiilla till slagrutans och slagruteforskningens historia har varit boken "Water Witching U.SA." av antropo-logen E. Z. Vogt och psykologen Ray Hyman. Den senare 5r idag kiind som en av huludmdnnen i den amerikanska skeptiker-.. organisationen CSICOP[5]. Aven om deras bok nu dr ndra 35 flr gammal, dr det den enda nyare boken pi engelska med skeptisk och vetenskaplig utgingspunkt. Den bygger pi antropologiska fiiltstudier bland amerikanska bonder, och i en efterskrift till andra upplagan frln t979 frocl;/torte//,5ta3rufrr sammanfattar forfattarna utvecklingen av en mera sofistikerad slagrutetro med anknytning bl.a. till parapsykologiska miljoer. Litteraturen i dmnet dr annars mycket omfattande. Den iir till storsta delen skriven av entusiaster utan vetenskaplig bakgrund och har diirf6r mindre intresse hdr. En relatit fiirsk norsk bok 6r Trond Winjes "Onskekvisten". Den sammanfa ttar slagrutetroendes uppfattningar utan minsta kritiska eftertanke[6]. Som Vogt och Hynan skriver, lever slagrutetron oberoende av vetenskapliga argument. Man liir sig anvdnda slagruta av en som kan det, och de som utovar konsten, pekar pi alla de goda brunnar som man gravt efter deras anvisningar. Upplevelsen av hur man lyckas med nigot oforklarligt blir viktigare in vetenskapsmannens svirfdrstieliga krav pi kontroll, som man aldrig behbver tiinka pi i andra vardagliga sammanhang. Egna och andras misslyckanden vid kontrollerade forsdk bortforklaras ofta med nagon faktor som man skulle ha forbisett. De som fiirenar slagrutetron med en mera genomtdnkt ockult viirldsbild, stiiller sig gdrna awisande till vetenskapliga argument over huvud taget. Experiment med slagruta James Randi, som dr viilkiind for Folkvetts lasare, och som sjiilv har testat nigra hundra slagruteletare, menar att dessa i regel iir hederliga. Detta gor det enklare att planera undersokningar av den pistidda formflgan. Det gdller att finna en situation som kan foriindras utan att det mirks vid vanlig observation, och att diir lita ftirsokspersoner anvdnda slagruta for att viilja det alternativ, som de menar giiller. Liksom vid utprovning av nya ldkemedel iir det onskvirt att slagruteforsok utfors med s.k. dubbelblind metodik. Man har di tvi grupper med kontrollanter, en som viiljer alternativ med lottdragning och sdtter upp forsoket och en som foljer fdrsokspersonerna och eventuellt registrerar deras resultat. Ingen av dem som kdnner de aktuella betingelserna, fir vara med ndr slagrutemannen agerar. Den vanliga formigan att finna vattenadror kan inte testas pfl detta sdtt, eftersom det iir omojligt att avgora var grundvattnet finns eller inte finns utan omfattande grdvningar. I stdllet har man gjort forsok diir man skulle avgora om vatten rinner eller inte rinner i ett ror eller en slang, elle.r diir slagrutemannen skulle visa vilken av ett antal stdngda lfldor som innehiller ett utvalt ftjremil. Det gdller forst att komma overens om hur minga forsok som skall g6ras. Om man som Randi har satt upp en penningbeloning till den som lyckas, miste man i forviig bestdmma vad som skall rdknas som godkiint resultat. Randi sdtter grdnsen si hogt att sannolikheten dr mycket liten for att den skall nis senom en slumptrdff. Det dr emellertid ofta svirt att bestdmma antalet forsok i fiirvdg, eftersom man inte vet hur ling tid det hela kommer att ta. Vetenskap handlar heller normalt inte om penningbeloningar utan om kunskap. Om man alltsa inte har bestdmt antalet forsok i forviig, iir det viktigt att man inte jiimfor svaren med facit forrin hela fbrsoksserien dr avslutad. I annat fall kan man forledas till att avsluta fiirsbksserien ndr slumpens utslag iir till fordel for den ena eller den andra hypotesen. FoLKVETT NR J r99)

6 Jordstrfrlning Jordstrilning iir namnet pfl en pflstitt hiilsofarlig effekt som enligt tysk alternativrnedicin kan pflvisas med slagruta. En friherre Gustav von Pohl kartlade "strilningszoner" i den bayerska smistaden Vilsiburg i borjan av 3O-talet. Han fann en sddan zon pir alla stdllen ddr nigon hade dott av cancer under de ndrmast foregiende iiren. Speciellt var det forh6llandena ddr man hade sdngen som var avgorande. Inte bara skulle cancerrisken vara storre i von Pohls farozoner, riskcn atl trdffas av blixtnedslag skulle ocksa vara sttirre I7l. En tysk ldkare, Ernst Hartmann, fortsatte detta artrete. Enligt Hartmann tdcks jorden av ett ndt med linjer med 3-5 meters avstind, i huvudsak i riktning nord-syd och ost-vast. Dct dr speciellt skdrningspunkterna i "Hartmann-ndtet" som anses vara farliga. Det s.k. "Curry-ndtet" pistis gi diagonalt over "Hartrnann-nAtet", men om det har nigon sjdlvstdndig existens ifrigasdtts av en del Hartmannanhdngare. Det finns minga metoder som pastis skydda mot jordstrilning. Det enklaste ir att flytta sdngen, om den skulle sti okimpligt. Man kan avstora Hartmannlinjerna genom att ldgga armeringsjdrn tvdrs over dem. Man kan sdtta en elektrisk stickpropp utan tillkopplad ledning i ett vigguttag och pistfls de fe ett omrfide kring huset "strilningsfritt". Mattor med invdvda koppartradar, blyplattor att ldgga under sdngen och olika fantasifulla antennsystem finns ocksi for den som vill fdrbdttra sitt hiiisotillstind. I Sverigc fiirbjod marknads-domstolen 199L forsiiljriog av Radicorder, en apparat som enligt reklamen skulle skydda mot "negativ jordstrilning". Motiveringen var att apparaten inte hade nigon funktion, eftersom Arbetsmilj6institutet hade fastslagit att jordstrilning inte existerar [8]" Professor Herbert L. Korrig, som har familjeanknytning till Hartmann, dr en av dem som har forsokt att behandla jordstrilehypotesen vetenskapligt. Han undervisar i teknisk elektrofysik vid Technische Universitdt Miinchen. Tillsammans med sin kollega H.-D. Betz frin Universitdt Mtinchen genomforde han ett forskningsprojekt om jordstr6lning och mojligheten att registrera denna med slagruta [9]. Projektet betalades av det visttyska forskningsdepartementet och det har blivit starkt kritiserat, dels for det stora forskningsanslaget (over, DM) och ledarnas enligt kritikerna forutfattade flsikter[1,0], dels for form och innehflll i den slutliea rapporten[1l]. Konig och Betz genomforde flera l6nga experimentserier under forhflllanden som de menade var dubbelblinda. Aven om de anser att slagrutemdn genomgiende overskattar sin formiga, menar de att denna minga ganger dr reell. Deras mest positiva resultat giiller formigan att fi utslag pfr samma stille vid upprepade forsok och formigan att finna ndrvaro eller frinvaro av rinnande vatten, i biigge fallen med avskdrmning av vanliga sinnesintryck som kan ge dessa -fhq".th a4 u 4;/a. tift upplysningar. De forra fiirsoken kan emellertid inte betecknas som mer dn enkelblinda, eftersom man inte har haft nya medhjdlpare vid varje fdrsok. A andra sidan kunde Konigs och Betz' forsokspersoner inte registrera ndrvaro eller frflnvaro av artificiella magnetfdlt med slagruta. Konig och Betz fann heller inte nigot samband mellan slagruteutslag och olika geofysiska parametrar, och de redovisar inte om olika forsokspersoner fick utslag pa samma stdlle eller inte. Den skandinaviska populdrvetenskapliga tidskriften "Fakta", som nu har upphort, pastod 1991 att Konig och Betz hade funnit att slagrutan fungerar lika sdkert som att en lampa lyser, ndr man slir pa strommen[12]. Detta dr inte sant" Vid de "bdsta" forsoken fick bara 8 av 40 redovisade forsok spersonc.r "hog-signifikanta" re*sultat, och bara 2 av dem hade mer dn en sidan serie. Ocksi for "experterna" var dc flesta resultaten negativa. Konigs och Betz material 5r inte sdrskilt vdl rcdovisat. Det dr klart att totalt ca. 500 personer deltog i icke r:edovisade forfbrsok, medan redovisade resultat endast omfattar ca. 100 pcrsoner. Nflgra serier avbrots som foljd av "utmattning". Kritiker finncr det troligt att de utcslutna och avbrutna forsoken i huwdsak var negativa, och att detta kan ha bidragit till det positiva resultatet [111. Det dr vidare klart att de forsok som var ldttast att kontrollera var mest ncgativa. Man frigar sig dfl om avskdrmningsanordningarna var tillriickligt effektiva vid de iterstiende forsoken. Enligt Randi var avskdrmningen av synintryck alltfor komplicerad och svirovervakad [13]. Debattklimatet i Tyskland dr mycket hflrdare iin i Skandinavien, och det dr beklagligt att Kbnig och Betz avbiijt hjalp frin skeptisk expertis vid f6rsoksplaneringen. 6 TToLKVETT NR J 1991

7 I november 1990 genomforde den tyska skeptikerorganisationen GWUP tillsammans med Randi en serie vil kontrollerade forsok med slagruta[14]. 1-9 personer letade efter vatten i rorledning. I en ja/nej-situation med 570 forsok fick de 52,3 Vo rdtt. Vidare skulle 13 personer finna ett fbremil i en av 10 lfldor och hade vid 130 forsok L0,8 Vo rdtt. Dessa resultat stdmmer med noll-hypotesen (=ingen slagruteform6ga). I en kommentar skriver Betz [14], att de heller inte motsdger hans egna resultat, eftersom det skulle krdvas betydligt ldngre serier, for att se den svaga positiva effek{., som han menar sig ha funnit. Denna skulle alltsfl vara nigot helt annat och osdkrare dn den vanliga slagruteformigan. Nigra nordiska undersiikningar En opublicerad rapport frin Naturgeografi ska institutionen vid Lunds universitet dr diremot positiv [16]. Forfattaren, Leif Engh, hade forst kartlagt ett vattenforande grottsystem vid Lummelunda pi Gotland och engagerade sedan ett antal slagrutekunniga som skulle visa var de vattenfiirande gingarna korsade uppmiitta teststrdckor pi markytan. Omrfldet var mycket liimpat for uppgiften, eftersom man hdr verkligen hade underjordiskt vatten lokaliserat till begriinsade omriden. Undersokningen har kritiserats for att inte vara dubbelblind, eftersom Engh sjdlv var ndrvarande vid flera av fiirsoken. Edelman har emellertid funnit ett annat graverande forhdllande [17]. I rapporten visas teststrdckorna bide pi en rnarkkarta och pfl en karta 6ver grottsystemet. Kartorna iir i olika skala och saknar referenspunkter for den som vill jiimfora dem med varandra. Det dr emellertid stora awikelser mellan de relativa avstinden och riktningarna for teststrdckorna pa de bida kartorna. Man kan ddrfor inte avgora var slagrutesokarna fick sina utslag i forhillande till de underj ordiska gingarna. Efter de militiira forsoken 1987 har jag sjiilv utfort tvi mindre undersokningar med slagruta. Sommaren 1991 hiivdade en distriktsldkare frin en plats norr om Bergen i norska tidningar, raclio och TV att han kunde p6visa och avskdrma hiilsofarlig jordstrilning. Med hjalp frin den norska Foreningen Skepsis genomforde vi pi tvi dagar 25 dubbelblinda forsok, ddr lzikaren skulle avgora om jordstrileskdrmning utford tu % F Ii $ VoF-rnedlemmen Nils Edelman, som dr professor emeritus i geologi vid Abo akademi, har skrivit en oversikt pi tyska orn slagruteunder-sokningar vid finska uni-versitet[151. Han berdttar bl.a. om ett antal slagrutemdn som 1953 skulle kartliigga vatten-6dror i en del av botaniska trzidg6rden vid Helsingfors universitet. Av de 42 kartor som gjordes efter slagrutemdnnens anvisningar,, ar det inga som dr helt lika. Vid ett annat forsok skulle man kartldgga vatten-idror pi en idrottsplats. En person fick forst visa var han menade att vattenidrorna gick inom en ruta pa 10 x 10 m. Utan att sdga det flyttade forsoksledningen hans markeringar sedan till en intilliggande ruta. Ndsta sokare kunde si bekrrifta det han trodde var det tidieare resultatet. - Aven om detta-forsok dr avslojande, skulle jag sjrilv ha betiinkligheter mot att ge medvetet t'elaktiga upplysningar till forsokspersonerna. - Ocksi andra undersokningar som Edelman refererar, gav resultat som var negativa for slagrutan. Tr;'//t;/e,'- t'! f/o 1r, (/ {q efter hans egna anvisningar var pi eller av. Han fick 16 rdtt, vilket stdmmer med noll- hypotesen (50 % riitt i genomsnitt) och forkastar hypotesen att han skulle haft riktigt resultat i 9 av 10 fall. Som vdntat liit sig liikaren inte overtygas, utan menade efterit att testen var for krivande. Det bor tilliiggas att han inte hade problem mcd att fi riktigt utslag, ndr han kdnde svaret. Han har senare idmnat sin distriktsliikartjiinst. Man kan ldsa mer om dcnna undersokning i hdftet "Skepsis" nr 3, 1992 [L8]. Det andra forsoket gjordes ocksi tillsammans med Foreningen Skepsis och utfordes i Oslo en hostkvall lgg} for ett radioprogram. Det grillde en person som menade sig kunna finna en silversked i en av 10 lidor med "slagrutemetodik". Pe 10 forsok hade han2 ritt, nigot som stdmmer bra med att han inte hade den pistidda f6rmigan. Den vetenskapliga betydelsen av forsok av detta slag dr liten, eftersom resultaten stdmmer med det som forvtintades enligt den vetenskapliga litteraturen" De overtygar heller inte dem som verkligen tror. Nyttovdrdet dr emellertid uppenbart for dem som dr osdkra och som sjiilva vill gora sig en mening om slagrutan. FOTKVE,TT NR J rggj

8 ---L Litteratur 1. J. Soderstrbm, S6kevinklar - den sanna Norgeshistorien, Folkvett 1988, nr 3, En egen sammanfattande artikel har stfltt pfl flera stdllen: R. Manne, Wiinschelrute und die Suche nach Lawinenopfern, Skeptiker (Miinchen) 1989, nr 4, 4-8. Onskekvist i snoskred, Naturen (Universitetsforlaget, Oslo) 1,990, nr 6, 236-2N, Breposten (Den norske turistforening) L99L, nr 1, M. E. Chevreul, Letter i M. Arnpere sur une classe particulidre de mouvements musculaires, Rewe des deux mondes, 2 (1833) (cit. efter [5])" 3. W. B. Carpenter, On the influence of sugprestion in modifying and directing muscular movement, independently of volition, Proceedings of the Royal Institution of Grear Britain 1 (1852) (cit. efter [5]). 4. G. Agricola, De re metallica Eng. overs. Dover, N.Y (cit. efter tst) Vogt and R. Hyman, Water witching U.S.A., The University of Chicago Press 1959, 1979,260 sidor. L0. I. Oepen, Strahlenfuhligkeit und Wiinschelruten. Bemerkungen zu einem umstrittenen Forschungsprojckt. Universitas (Stuttgart) 1989, nr 4, Forfattaren dr professor i rdttsmedicin vid universitetet i Marburg och ordforande i GWUP. 11. J. Moll, H. Richter, C. H. Ross, A. Sarrna und J. Windeler. Stellungsznahme der Gesellschaft zur wissenschaftlichen Untersuchung von Parawissenschaften (GWUP) zum "Wiinschelruten-Report". Skeptiker (Miinchen) 1989, nr 4,II-I E. Claudi, Jordstriling: Jordens forbannelse, Fakta (norsk version) 1991 nr 12, R. Manne, Jordstriling - en innbilt fare? Fakta 1992, nr 4, 4 med svar frin Claudi. Ocksi publicerat pi svenska och danska. 13. J. Randi, pers. meddelande. 14. R. Konig, J. Moll, A. Sarma, Wiinschelruten-Test in Kassel. Skeptiker (Mtinchen) 1991, nr 1, Artikeln efterfoljs av en kommentar av H.-D. Betz N. Edelmann, Untersuchungen zur Wiinschelrutc in Finnland. Skeptiker (Miinchen) 1989, nr 4, L. Engh, Detektering av underjordiska vattendrag - test av tre geofysiska metoder (slingram, VLF, georadar) samt bio$'5isl metod (slagruta). Lunds universitcts naturgeografiska institution, rapport nr 55, N. Edelman, pers. meddelande. 18. Foreningen Skepsis har adress Postboks 2943 T Ay en,n-0608 Oslo. Tidskriften med samma namn utkommer oregelbundet och kostar per hiifte NOK 50 (64 sidor). 6" T. Winje, Onskekvisten. Sdking rned krdst og pendcl, J. W. Cappelens forlag, Oslo, 1983, 103 sider. 7. G. von Pohl, Erdstrahlen als Krankhcits- und Krebserreger. Sicherer Schutz vor Krebs und Blitz. 3. Auflage, Feucht (cit. efter [10]) \ // /."/. 8" "Jordstrilning finns inte", TTmeddclande bl.a. i Svenska Daghladet. 9. H. L. Konig und H.-D. Betz, Erclstrahlen? Der Wtnschelruten- Report. Wissenschaftlicher Untersuchungsbericht. Eget fdrlag, Miinchen 1989, 270 sidor. tffurrzb'ah pruqnar FOLKVT]TT NR I tggj

9 Reklam eller riktig tidning - orr FamiljeTidningen och Liv & Hiilsa Hjiirtinfarkt, dflligt minne reumatism, barnltishet. AIlt fixar sig med naturmedel och kosttillskott. Det hiir budskapet sprids i ett par tidningar som pi ytan ser ut som journalistiska produkter, men som till stiirsta delen frr ren rektram. Frilansjournali sten Clharlotta Sjiistedt har kikat bakom ytan. Familjetidningen Fritid & Hiilsa heter den ena tidningen och den andra heter Liv & Hdlsa. BAda gick ut till samtliga hushall i Sverige i borjan av iret. Kanske har du kastat en hastig blick i nagon av rjem innan de fitt fladdra ner i kassen med gamla tidningar. Minga av artiklarna dr skrivna enligt formeln: Person X har blivit fri fran krdmpan y eftcr al"t ha tagit preparatet Z. Hon eller han har blivit pigg och alert och allt dr bara solsken. Rynkorna har sldtats ut, vdrken f6rsvunnit, kilona ramlat av. I Familjetidningen pflstfis art C-vitamin kan bota barnloshet. Den kanske mest uppseendevdckande artikeln har rubriken "Selen kompenserar osunda levnadsvanor". En bild visar ett paket selentabletter brevid ett askfat med fimpar. - Rent skojeri. Det dr viildigt farligt och fullstiindigt ogrundat att pflstfl nagot sint, sdger docent Karl Swedberg, chef for hjiirtsektionen pi Ostra sjukhuset i Goteborg. Han anser ocksi att tidningen ger missvisande information om coenzvm Q10 eller ubiqinon. Tidningen skriver att varje recept pi hjiirtmedicin borde innehilla en rekommendation pi e10- tillskott ftir att ge patienten chans till forbiittring. - Det finns vissa indikationer pi att det kan ha en marginell effekt att ge e10 vid en del hjiirtsjukdomar, men da ska det vara i mycket hogre doser dn det hiir kosttillskottet, sdger Karl Swedberg. Polisen Bertil Fredriksson dr en av dem som berdttat for Familjetidningen hur frisk han blivit sen han borjade iita Q10. Han har haft tvfl hjiirtinfarkter, och preparatet Bio-Qinon som innehiller Q10 iir "kanonpillret som satt jdttefart pi energin" for Bertil Fredriksson. I{an dter ocksi Bio-Marin som innehiller fiskolja och det har enligt Familjetidningen kraftigt sdnkt kolesterolhalten i hans blod. I artikeln stflr inte att Bertil Fredriksson ocksi har lagt om kosten totalt. - Jag har fitt liira mig dta gronsaker, sdger Bertil Fredriksson ndr jag soker upp honom. Men han anser att det Familjetidningen skriver dr korrekt. I sarnband med intervjun fick han en irsforbrukning av de bida preparaten. En som som ddremot inte anser att artikeln om henne iir korrekt i alla delar iir Gina Jiighammar. Det dr riktigt att hon har blivit friskare och piggare, men hon gick inte ner tio kilo sen hon borjade iita Bio-Qinon och Bio-Antioxidant, ett annat preparat frin samma tillverkare. Kilona hade hon gjort sig av med tidigare. Ocksi Gina Jiighammar fick en irsforbrukning. Ett annat preparat som Familjetidningen propagerar for dr Glandin 25, ett kosttillskott med den fleromdttade fettsyran gamm alinolen. Det kan anvdndas vid behandling av astma och allergi och det har en lugnande effekt pfl barn med diagnosen MBD, Minimal Brain Dysfunction, pistir Familj etidningen. FrAgan infinner sig, 6r det tillatet att skriva sa hiir? Ja, det beror pa om tidningen ska betraktas som en journalistisk produkt som bedoms enligt tryckfrihetsforordningen eller om det 6r reklam som bed6ms enligt marknadsforinglagen. Tryckfrihetsforordningen gcr mycket storre frihet dn marknadsforingslagen i det hdr fallet. Men konsumentverket anser att Familjetidningen dr reklam och det dr inte tillitet att utforma reklam sfl att det liknar vanliga tidningsartiklar. Det dr inte heller tillitet att i reklam rekommendera naturmedel mot andra ikclmmor dn de som ldmpar sig for egenvird. Ndr det giiller kosttillskott fflr man inte ndmna nigra medicinska effekter alls" &8c,;;"# %3E % FOLKVF.TT NR I rggs

10 Alla de naturmedel och kosttillsko{t som omskrivts i dversvallande ordalag i Familjetidningen kommer fran ett och samma foretag, ndmligen Pharma-Hus^ PA deras forfackningar finns talonger ddr konsumenten kan beritta om sina upplevelser av att ta preparatet. Flera av de intervjuade personerna kom i kontakt med Familjetidningen efter att ha skickat talongen till Pharma-Flus. Familjetidningen iir pfl 20 sidor och tryckt i fzirg. Att skicka ut den gratis till alla hushill i Sverige har naturligtvis kostat en ndtt summa. Pharma-Hus uppger att de inte har betalat Kielo forlag, som ger ut Familjetidningen, ett ore for detta. Men deras forsiiljning har okat sen tidningen kom ut. Distributionen av tidningen har enligt uppgift frfln Posten bestdllts och betalats av Pharma-Hus. Maria Kielo heter innehavaren av Forlaget Kielo AB. Niir forlaget registrerades i juli L992 angavs att det skullc syssla med "marknadsforing av hrilsokostprodukter". Men IVIaria Kielo menar att Familjetidningen dr en journalistisk produkt sclm ska beclomas enligt trvckfrihetsfororclningen. Hon sdger att hon zir sjiilvlrirci journalist. Hon anscr sig ha ratt att skriva orn rniinniskor som tar naturrnedel Aven fdr att lrota allvarliga sjukdomar. - Det ir ju ingen som pistf,r att niiraklet ir fullbordat, utan det iir.ju dcras personliga upplevelser. Jag ve.t inte varfdr man pekar ut det som reklam om folk talar om sina personliga upplevelser. Men Maria Kielo medger att ordvalet "Selen kompenserar osunda levnadsvanor" intri dr det blsta och att det eir missvisande att inte tala om att Bertil Fredriksson lagt om kosten" Att Gina J:ighammar gitt ner tio kilo innan hon borjade med Bio-einon och Bio- Antioxidant kommenterar Maria Kielo si hdr: - Det dr ju ritt lustigt hur folk dndrar sina uppgifter i si fall. Hon sdger att hon inte har f6tt nigon som helst betalning frfln Pharma-Hus for att gora tidingen. Men det ir Pharma-Hus som betalar ndr intervjupersonerna fir en irsforbrukning av ett preparat. Hon gor tidningen pfl eget initiativ och det dr meningcn att den ska finansieras med annonser. Forsta numret innchaller tvi stycken. (Orn man nu inte betraktar artiklarna om Pharma- Hus produkter som annonser.) - Forsta numrct var intc sa lyckat, si dzir ikte jug pi en ordentlig kostnad, saiger Maria Kielo. Men hur kan det komma sig att alla preparat som skrivs om i tidningen kommer frin ett och samma foretag? - Det var viildigt svirt att fi material till tidningen eftersom den dr ny, sdger Maria Kielo. Marknadsdomstolen har forbjudit Pharma-Hus och forlaget Kielo att utforma reklam sisom den i Familjetidningen. Upprepas det m6ste de betala en halv miljon kronor var i boter. Liv & Hiilsa skiljer sig frfrn Familjetidningen pi det viset att artiklarna handlar om preparat fran flera olika foretag. I tidningen finns dven vanliga annonser for just <ie preparat som artiklarna handlar orn. Ocksi i Liv & Hiilsa dr alla omdomen om preparaten helt tiversvallande. De intervjuade personerna sprudlar av lycka 6ver att ha blivit av med sin overvikt eller sin reumatiska vdrk. De har fitt orken tilltraka, har inte varit forkylda pi tio frr och sfl vidarc. En av dem sclm intervjuas dr reumatolog Bo Ringertz. Han citcras i borjan av artikcln pa fbljandc sdtt: "(-'- vitamin dr ingen nyhet inom reumatikervird. Den dr bra for att finga upp syreradikaler och minska smdrta." Bo Ringertz sdger att han aldrig har sagt detta. Journalisten sool intervjuat honom, Britt Dahlberg sdger att det inte dr hon som har skrivit inledningen pi artikeln. Den dr ett tilliigg som hon inte tar pi sig ansvaret ftir. rrolkve]t NR I rgg)

11 PA e,tt annat stdlle i tidningen berdttas att farmakognostiska institutionen vid universitetet i Uppsala utbildar personal i halsokostaffdrer. Kursen sor deltagarna till auktoriserade hiilor6dgivare, stflr det. Studicrektorn pii farmakognostiska institutionen, Jan Bruhn har inviindningar mot innehallet i notisen. - Det dr en misstolkning. Det har Ar ctr satt att snylta lite pfi univcrsitetots renomm6" Sanningen dr att det ar HdlokostrAdet, en branschorganisation som auktoriserar hdlsorfidgivare, som k6per E&c,,f$ %ge vissa delar av sin utbilclnins av univcrsite:tct. Liv & Fliilsa gors av (ilobe Media AB och mannen bakrlrn clet hctcr Sclren Schlberg. Ilan sligcr ail. om notiscn blivit missvisande bcror clet p;i hans ot illrdckliglt kunskap. Sorcn Sehlberg anser al.t ticlningen ar tryckfrihetsskyddad - Syftet med den hiir tidninsen dr atr informera svenskarna om f6rdelar med naturmedel och da maste man skriva om olika produktcr. Vi har ju pressfrihet, sdger Soren Schlbere. Ake Fdrnlof iir ordforande i branschorganisationen Hdlsokostriclet. Han betraktar bdde Familjctidningen och Liv & Hiilsa som reklamskrifter. Man anger att dctta iir pcriodiska tidskrifter, utgivna av frist6ende fdrlag, men det dr klart att de bekostas av dem som har produkterna. Forlag kanju inte ge ut gratistidningar till alla svenska hushill, sdgcr Ake Farnlof" Och han har branschens egen bedomningsnamnd bakom-sie. Detta ar annonstidningar. Hdlsokostbianschens Icverantorsforening har beslutat inftira botcr for annonser som fiills i bcdomningsndmnden. Dctta just for att fi stopp pfl tidningar som Familjetidningen och Liv & Hdlsa. Det ses som illojal kclnkurrens ndr nigon iorsoker profitera pi pressfrihcten pi det hdr sdttet. Det kommer alt bli btitcr som verkligen ar kdnnbara. Charlotta $osredt/rcflex Reportage Artikeln har tidigare varir publicerad i Svensk Farm acev-risk'iidskrift. ''# BG + ^ 1, vr L- rij e \).J. - + J / :, & v o I J.x FOr.KvEl-T NR I rgg) & I 1.J" ooso

12 _- Kanske dinosaurier Kan man i en framtid tillverka dinosaurier? Det har pi frirekommen anledning (Spielbergfilmen "Jurassic Park") blivit den stora frigan just nu. En friga som alla stfrller och fir ungef,ir samma SVAr: KANSKE" De forskare som jag sjiilv frigade infor ett program i radions "Vetandets vdrld" ldmnade r.isserligen mflnga frigetecken. Att vi journalister gdrna vinklar svaret till ett KANSKE dr inte sfl konstigt. Det blir ju roligare s6. Men varfor svarar vetenskapliga auktoriteter, trots sina frflgetecken: KANSKE? En forklaring kan vara att vetenskapsmdnnen inte vill framsti som torra gladjedodare. En annan forklaring dr att de har ett begrdnsat synfrilt och inte riktigt vigar svara for vad andra vetenskapligt niirliggande discipliner kan tdnkas hitta pi i framtiden. Det dr ocksfl en sa pass svarbegriplig och oiiverskfldlig friga att det kan kdnnas bdttre att siga KANSKE dn att siiga nej. Eller si gir verkligen utvecklingen pi genteknikomridet si fort att det dr omojligt att overblicka konsekvenserna. KANSKE" dr kanske det ritta svaret. 56, om det fanns stickmyggor pa dinosauriernas tid och om dessa myggor stack igenom dinosauriernas hud di kan man kanske tiinka sig fihnen som en realitet. Det sdger Lars Werdelin, docent i paleozoologi. Och nigot som stacks, 6ven om det inte var en mygga har forskarna pi American Museum of Natural History i Ncw York hittat i bdrnsten. Men den insekten finns bara i ett enda exemplar, an sfl ldnge. Troligen hade dessutom dinosaurierna tjocka Ia[ pi kroppen och dagcns myggor undviker sint, men man vet ju aldrig. Genetikprofessorn Hans Wigzell skrattar forst 6t fragan men tycker att tanken att tillverka nya dinosaurier av DNA inte dr si dum bara man hittar dinosaurie-dna. Men det gor man vdl inte. Det mesta som vi ser av dinosaurier i dag dr sten. Det finns inget organiskt material kvar. Men hittar man det sa, varf6r inte? Wigzell funderar ocksi over andra mojligheter, som att det kan finnas avgjutningar av DNA i stenen. I sa fall kan det finnas en mojlighet att anvdnda avgjutningen som en slags giutform' Kanske. Laboratoriechef Mari K:illersjo pfi riksmus6ets rnolekyliirgenetiska laboratorium stdller sig forst kallsinnig filr om man skullc hitta DNA sfl dr det i si vrildigt smi fragmenr. Chansen att just de smi fragmenten skulle raka vara koden for dct som sdrskiljcr dinosauricr frfln oss andra iir f6r litcn. De flcsta av vira 3,2 miljoner s& kalladc baspar (DNAdclar) har vi dndi gemensamt. Hittar man ett udda fragmcnt si dr fragan hur man ska veta att det dr frin en dinosaurie, det finns ju inget rcfercnsbibliotek, dn si ldngc. Att hitta alla sarskiijande delar frin flera olika arter och fi ihop det rdtt utan alltfbr mycket inblandning av sin egen bild av hur cn clinosauric borde sc ut. Det vcrkar vdl dncl6 litc for mycket,. Men, dct dr klart, om man tanker sig att faglar dr sldkt mcd dinosaurierna och pi si sdtt har en mall att utgi ifran. Si btirjar man dndra karaktdr efter karaktdr. PA samma sdtt vet man att det borde gi att fi fram en marnnlut, ellcr i alla fall skapa vir egen bild av en mamrnut. Di skulle man utgi frfln ett elefantccll och ge den de l6nga bctarna och hiriga kroppen nred hjdlp av genteknik. SA man vet ju aldrig. Men rir det di troligt att man nigon g6ng i framtiden skulle kunna Aterskapa dinosaurier.kanske. Men skulle det vara vdrt besvdret? KNAPPAST. tq') {7a Helen Runrlgren FOLKVETT NR J r99)

13 _ - T Konsten attfitrste "Om elevers ftirstfielse av naturvetenskapliga frirklaringar och biologiska sammanhang". Det dr rubriken pi en avhandling om samspelet mellan den naturvetenskapliga ftirstielsen och vardagsfrirstielsen, skriven av Svend Petersen vid Liirarhtigskolan i Stockholm. Avhandlingen handlar om hur naturvetenskapliga teorier fogas till individens vardagsforstielse. For att tcsta hur forstielse av cn teori integreras med tidigare kunskap har Petersen valt att studera hur Darwins evolutionsteori ldrs in av hogstadieelever. Evolutionsteorin dr liimplig eftersom den i undcrvisningen successivt bygg. pfl med en okande grad av komplexitet. Undersokningen borjar i Arskurs 7 och upprepas med samma elever i Arskurs 9. Eleverna intervjuas och skriver uppsats i dmnet. Dessutom gors en bedomning av hur nyforvdrvade kunskaper stir i I'orhillande till elevens vardagskunskap. Utifrfln detta undcrlag skapar Fetcrsr:n ctt "kunskapstrdd", diir elevers ftirslfrelse kan nivigrupperas till graden av insikt. Det mest intressanta dr hur naturvetenskapliga teorier fogas till den kunskap som en elev behdrskar. Petersen utgfir ifran att dct kan ske pfl tvi sdtt. Naturvetenskapliga teorier kan antingen assimileras till vardagsforstaelsen eller si kan vardagsforstielsen piverkas av den nya kunskapen. Gammal invand kunskap miste di indras ndr dcn inte stdmmer overens med de nya naturvetenskapliga teorierna. Eleven stiills da infor nagot som kan liknas vid ett paradignrskifte. Ndr eleven ska ldra sig evolutionens mekanismer sker det normalt genom assimilation till vardagsforstielsen. Studien visar att det i vardagsforstaelsen hos elever i hogstadiet ofta finns forestdllningar om evolution" Dessa forestdllningar har ftirmedlats genom naturprogram d la Arne Weise. I vardagsforstiielsen forekomrner emellertid dogmer som "ekologisk balans", "naturens nyttighet" och "behovsanpassad evolution". Dessa stflr tyvdrr delvis i konflikt med Darwins evolutionsldra som den ldrs ut i skolan" En intressant uppfoljnig av Svend Petersens studie vore att se hur ett dmne av mer abstrakt karaktdr, till exempel delar av kemin, molekyldrbiologin och fysiken, infogas i vardagsfbrstflelsen. Inom sidana dmnen finns mycket lite av bade vardagsf6rstflelse och dogmer att assimilera kunskapen till. Kanske forstfls denna med ackomodation, si att den nya kunkapen i hdgre grad iterverkar pa vardagsforstielsen. Avhandlingen iir utgivcn av Almqvist & Wiksell (1992\ i scricn Studics in Education and Psychology. Hdkan Marklund tiolkvett NR I rgg3

14 Scientologernas disciplin Kortvarig healing Evolutionen och vetenskapen Scicntologcma iir kinda fcjr sina hflrda nlctodcr gentenrot avhoppare och intcrna kritiker. Fdrfciljclscr av oliktlnkandc glr inonr rci rcl scn undc r namnc I "elhics" (etik). Grundcn fcir "clik"- vcrksanlhctcn iir att l'a ntcdlcnllnar att tjalla pa varandra. (Dctta kallas " rcports ".) I nr 43 av dct intcrna bladcl KSW Ncws (KSW stlr l-cir "Kccpine Scicntology Working"), sonl ir utgivcn Atcrfinns fdljandc anvisningar fcir tjallarc: "[{ir l-6ljer nagra spcci{'ika situationcr du ska vara vaksalllnot och rapportcra sa snart clu nrtjtcr dcnr: - Vilka sonr hclst ocliska aktivitctcr i kurssalar sotll att clcvcr intc stills upp, clcvcr tillats vandra clmkringr cllcr sll clank undcr kurscn. clcvcr sldrs av andra nir de studcrar. clevcr in{c tar sig genonr kurscrna och exainincras. kurscr bcdrivs utan chccklistor. ordlistor och allt ruatcrial sont bchcivs... Alla sidana octiska aktivitctcr sonr intc tas onr hand genast ska rapportcras till Scnior C/S Intcrnational och lnspcctor Gcncral Nctwork. - Vcnr som hclst sonr tolkar HCOB ellcr policybrcv och segcr ail" nagot ir ganrnralt och inte anvinds rncr, fcjrklarar HCOB cllcr policybrcv ogiltiga cllcr rindrar tcknologin pa nlgot sitt. Rapportera alla sldana hindclscr nted nan)n och uppgil't onl alla vittncn till Intcrnational Justice Chicf... - Varjc fonn av aktivitct riktad mot organisationcn cllcr industrispionagc cllcr infiltration inonr cn organisation. Alla fall av dctta ska rappofteras till Religious Tcchnology Cente r och om sadana rapportcr ledcr till gripandc cllcr arrcstcring av individcr sonr medvctct sdkcr skada en organisation, kan belciningar onr upp till $ 1000 utbetalas till dcnr sonr rapponcrade situationen till RTC." SOH Den 14 maj 1993 hadc Svcnska Dagbladet en stort uppslagen artikel om healing i svensk sjukvard. Som ett komplerncntill vanlig bchandling skullc patienter pa Nacka sjukhus ortopcdklinik "Reiki-hcaling", fi sont gar ut pa att hcalcrn liiggcr hlnderna pa paticntcns kropp fcir att "balansera kroppcns cnergier och tillfcira ny cnergi". Ansvarig fcir healingcn var lakaren David Andcrson. f)agen eftcr rapporterade tidningen att healing-verksamhetcn hadc upphdrt. Chef'scjverliikaren Hans Collste hadc, scdan han l-fltt veta om saken gcnom tidningcn. ingripit och sctt till att verksamheten upphdrdc. Enligt Collstc skcddc ingripandct i tid. Ingcn paticnt hade farit illa c[ler undanhallit sedvanlig nrcdicinsk vard pa grund av healingcn. SOH Vem :ir expert pi trolleri? I en artikcl i Meddclanden fran Siillskapet fcjr Parapsykologisk l'orskning (nr 14, IggZ s JO) skriver Nils-Olof Jacobson orn Uri Geller: "Det cir scikert mojligt f6r en slicklig ntagiker att gdt.a om {Jri Gellers nuntnter, men det bet,isar ju inte ntidvcirtdignris att det Gell'er gor cir trick. Scit,itt jag vet konmter pdstriendena att Geller fitskur frrimst frrin James RanrJi, sont sgs.9r sig kunna upprep0 alla Gellers nummer. Mei han tir.ju sjqlv magiker, oclt atltsd part i mrilet och inte ndgon iautral expert." Logiken i detta rir intrcssant. Dcn som [r yrkeskunnig inom ctl onrradc iir partisk, "ncutral och clirfcjr intc cxpert". Enligt sanlnta princip kan t ex en pianist intc vara expert pa pianospel. Och, fcjr den delen, en parapsykolog kan inte vara expcrt pfl parapsykologi. SOH Pctcr Girdcnfors, B lotta tanken. Nya Doxa Filosol'cn och kognitionsfbrskarcn Pclcr Giirdcnfors har gcl.t ut en nryckct liisvird samling uppsatscr. Dc flcsta av tcxterna bchandlar grund frilgor onr kunskap och tflnkandc. Bl a diskuterar G[rdcnfors hur ntcdvctandet har uppstett, onl riatorcr kan ha mcclvctandc cch onl vi tlinkcr i ord cllcr i bildcr. Av siirskilt intrcssc l6r FOLK- VETTS liisarc iir kapitlct "Evolutionstcurin och dcn moderrra vctcnskapstcorin". Girdcnfors diskutcrar dir cvolutionslcorins stlillning ulifrfln trc nrodcrna vctcnskapslcoricr, och jinrl'6r nlcd krcationismcn. Slutsatscn blir: " Poppcrianismctt (nren inte Popper sjtilr,): Eyolutionstertrin tir JalsiJ'ierbor, men inte.fitlsifieracl. Kreurionismen har betydligt st,drare att klara sig nnt fal,sif'ikation (ont nton v il I ba hri! a Jal s ifi u'ba rhe te n). Kuhn: Evolutionsteorin bildar ett paradignt som har gatt uppltot, till normalycttn,rkap, ntan tlet r'it. onfijligt att hitta nrigort rtot'nrolvctertskop inonr kreatiortismen. Lakatos : Et,olutionstcot'in ( och i syttttcrhct clan centrctla grencn populationsganetik) utgdr ett p ro grass it, t fot'skrtingjipr'og t'ont, nre,clan clet inte gdr att J'inna nrigort fornr av fitrsknin gspro grom inortr kreatiottisnte n." Enligl Girclcnlors gcr alla dc trc vctcnskapslcclricma cn rndjlighct att I'cirsvara cvolutionstcori nrol krcationislucn. Uppsatscn kan iiisas som cn argunlcnlsanrling luot dc glngsc krcalionistiskargunrcnlcn att cvolulionsiiiran skullc vara ofullglngcn Ltr vclcnskapstcorctisk synvinkcl. SOH rrolkvett NR I rgg)

15 Skepticism i Indien Vctenskap och Folkbildning har systcrorganisal.ioncr i ntanga lin_ dcr. En av de nrcst livaktiea iir clcn indiska fcircningcn, "l rtd i u n Committee for the Sc'ie ntific Inttestigatiltt of Claints 0f the para_ nornral.l dcras tidskrili Indian Skeptic lar man cn skrintmandc bild av hur sanrvctslcjsa nrinniskor utnylt jar sina ntcdnriinniskclrs viclskcpclsc och I'ail.igdont. Dcn ligrc utbildningsnivfln i Intlicn grir 1tt kvacksalvcri och hlulfar av olika slag har cn hclt annan grcgrund iin i Viistcrlandct. En kvinna i 30-flrsllclcrn, l'ru Baby Rathod, franrtriiddc i cn by i statcn Maharashtra och pflstod att gudinnan Kali talaclc gcnonl hcnnc. Hon uppgav sig kunna bofa sjuka, och ulfdrdc rnirakcl "skapa" sont alt blontnror oclt arnulcicr ur tonrma lulicn. IJon utnranarlcs av skcptikcma att bevisa sina f'rjrnrfl_ gor, och stiilldc upp pe att ulldra sina ntirakcl i clcras niirvaro. Dc kundc avsldja att hon fdrvaradc diversc blontmor, antulcttcr m nr i klidcrna och ruunhilan. Rcsultatct blcv alt hon skrcv pa ctt pappcr diir hon crkiindc an hon firsklt Framgingsrika och skeptiker lovadc sluta pista sig ha guclonrliga Dc indiska skcprikcrna iir ol'ta klatlcr. (lndian Skcpric icptcnrbir rnyckct I ranrgangsrika nrccl att t992) avsld-j a bl uflin akarc : En "hclig nlan" soll"t kalladcs Skeptiker nedslagen Gulab Baba uppgav sig ha guclonrligo kralicr alt skapri l'(ircirfll Dcl iir cn tulf tillvaro alt vara aktiv ur,skcptikcr intct i [ndicn. och att krjra cn jccp Skcptikcm G. ui an N. Padki, bcnsin. solll gjori ANS stoia Icn lokal insatscr.skcptikcrgruppl l0r att bckiintpa kvacksalvarc utntanarlc hor-urnt oclr alt utlitra astrologcr" sina rikadc undcrvcrk i nrars ultclcr l99l otnst:.indis_ ul lijr ctt nattligl (ivcrl'all hctcr diir dct intc glr sonr att luska. flsanr_ HiIn kadc kundc hononr intc acccptcra clt bcsvlirli,r utnraningcn kniiskada. utan llyddc "Jag kuntlc sin kos.(/ intc ntliun Sktntic si: nanrnci pl dcccmbcr nigon 1990) slirskiict nrisstiinkt I till poliscn dcn lilla.sladcn cl-tcrsont J:risinghpur rict l-inns avsldjadc ctt sfl storl dc klkalu anlal pcrscincr skcptikc,ira soln cn Irotar nrig. " cxorcist skrcv och cn han astrolog. i I tt Niir tl lblkct i u n Skeptic (iuli l-cirstod 1992) hur dct lflg "Jas rill, ol-ra blcv lir ilskan holfulla tclclbnsanrtel." si stor ail cn folknrassa kastadc stcnar pa cxclrcistcn och astrolo_ qgn "Exorcislcn Konsten att sprang knfrcka l'tir en livct kokosntit till ctt hus i nlirtictcri nrcn clcn I ndia n S kcptit.s rcclaktdr iir troil_ ilskna folknrassan kastadc stcnar pl konstniircn ts Prcntanand. sortr vil lakct och mflnga lcgclpannor cnklast kan prcscntcrasonr Incli_ krossadcs. Fdr alt niclda cxdrcistcn cns ntotsvarighct till Janrcs 9gh astrologcn Rlrndi. vicljadc SEC lclc Prcrnanands bcriittclscr om hur han lokala skcptikemal till poliscn och och hans nrcdarbcrarc har avslcijat cn polisjccp anliindc sonl olika bluflhrakarc rir olia clct nlcsr eskortcradc dcnr gcltonl folksanrlingcn och till - liisv:irda i tidningcn. Hir cil cxcnt_ polisstationcn." (lndian Skaptic januari Altiotalct konr cn hclis nran pcl: "PA l99t) frin Jaffrra i Sri Lanka till licrala. kn[cktc 101 kokosncittcr nloi huvudct, och dcladc ut kokosncjtsvattnct sonr prasacl till tillbcd_ jarc. Han hiivdadc att han lcvclc cnbart pi kokosndtsvattcn. Ticlningcn Mathrubhunr i Wcckl l publiccraclcn artikcl pl ldrstasidan full mcd bilclcr pl clcnnc heligc nlan och upplll:inarlc vlr konrnritti ail ta vlrt l'6niul't till langa och btirja tro pfl nrirakcl. Dc sa alt Jal-l'na Siddhan - solll htrn kalladcs - gcnolll dctta bcvisadc att dct l)nns cn gud och att rnirakcl intri{'far. Han tog aldrig bctalt. hivdadc dc. Jag undradc hur clctta att kniicka kokosndttcr pl huvuclct kundc ha nrcd gud ati gdra och hur dct kundc vara ctt nlirakcl, Scnarc visacjc till ocli ntccl statstclcvisioncn hur hlrn knlicktc kokosncittcr. NAgra av ntina vinncr blcv ornbcdda alt obscn,cra honclnr. Dct visadc sig att han intc knicktc nrogna kokosn0ttcr ufan nryckct spiida sadana, vars skal intc iitrcl_ nat. Dcssa kokosndttcr var sa nr.lu_ ka att dc skullc gl s(inclcr onl ntan tappadc dcni. Han hadc sililv kllitr_ rat upp i tridcn och santiat kokos_ ndttcma. Nir dc hadc upptlickt hans hcnrlighcl, bytlc vflra vlnncr ut cn av hans pisar nrctl kclkosn(jflcr ntot nagra ntogna, hflrda kokosndltcr. Dcn liirsta pflscn var hans. och han knlicktc nciltcrna i clcn pi liuvuclct. Dcn andra piscn var vir. Han tos cn kokosndil och slog dcn,,,,it huvudct. l)cn gick intc scinclcr. Han fcjrsdktc knicka cn till nicn dcn gick intc hcllcr s(jnclcr. pl salllnla szilt pr(ivaclc han c{t halvdussin kokosn(jttcr. lvlcn clc gick intc sdnclcr. Han ltjrstod an nagot gltt snclt. Han sa till publikcn alr dct blivit nlgot I'cl pl nrorgonbdncn och att dct var FOLKVETT NR I rggs ri

16 dirfcir han intc kundc visa nriraklct. Han sa att han skullc komnta igcn nista dag. Nista dag fanns han intc diir cl-tcrsotn han visstc genorn tidningarna alt vir konrnritt6 hadc avslcijat hans trick." Fcir dcn sont vill prciva trickct: Skall'a cn ordcntligt oltlogcll kokosncil, och sll dcn pl huvuclct "pfl dct stillc cliir skalct har trc 6gon. Dcn konullcr att gfl siindcr." (lnciian Stcpric juni 1992 oclt juii 1992) Klocka utan kldpp En nunlcra avlidcn hclig ntan i Madras vid nanln Pandirttalai Swanti anvlindc cn klocka utan klipp fcir att komntunicera nted gudarna. "Nir tttinniskor kottr l"ill honottt sa han atl dcras stjirnor var i cn my'ckct dllig position. Ortt dc intc blidkade Nava Graltas (dc nio planetcrna) skullc dc bli lidandc. For att de skulle fe sc om hans fbrutsrigelsc stlintdc gav han dcnt cn klocka utan kliipp. Otn dct fanns gudomlig nld skulle klockan " ringa. Gcnonr att visa att klockan ringde efter (ntcn intc f6re) vissa cercnronie r fick han de stackars kunderna att skuldsiitta sig fcir att bctala fdr diversc ceremonier. En del begick sjrilvmord nrir de inte kundc betala tillbaka lanen. Tekniken var enkcl: han hade en andra klocka i armhalan, och hade arrangerat sa att han kunde mancivrerade den med armrcirelser. Det var den dolda klockan i armhalan som ringde, inte klockan utan kliipp. (lndian Skeptic juli r992\ Bugande blommor Hiir ctt li tct axplock fran Prcnranands manga avsl6jandcn om dc mctodcr sor'n s k hcliga miin anvtindcr fcir att bcvisa sin hclighct. En hclig nran frft-r Kolhapur blcv bcr(irud ltir att t o nr blonrnror bugadc l'cjr hononr ivdrdnad. Mctod: Han sprutadc etylklorid pi blonunorna. (lttdiort S,teprir: juli 1992). Anrnct iir canccrl'ranrkallandc, sa dctta lir ingen rckonrnrcndabcl vcrksamhct! En dcl andebcsvlirjarc brukar, niir dc drivit ut dcn onda iurclcn ur cn "bcsatt" person, llytta 6vcr andcn till cn kokosn6t soni dl bdrjar rdra sig. Mctcld: Man sflgar av kokosncjtcn u nclc r l'ibrc rna, holkar ur den, stoppar i cn groda e llcr en nlus och siittcr satnlnan dcn igen. Fibrcrna dciljcr sagmiirkcna. (lndian Skeptit: rlraj l e93) Vid ctt tcmpcl i Tamilnadu korrr tvfl cirnar dagligcn exakt klockan fdr att de lta i e n oflcrcercmoni. Metod: cirnarna hadc undcr cn tid varit fangna. Dc vandes da vid att varjc dag klockan fa k6tt sonl innchdll opiunr. Sedan dc blivit frislippta konr dc tillbaka varjc dag 16r att l'a sin nrat och sin drog. (lndian Skeptic naj I 993) Snabblflkande sir MAnga hcliga nrin i Indicn sk:ir i kroppen mcd cn kniv. Dct blddcr, men niir dc torkat bort blodct ar sarcn rcdan liikta. Mctod: Dc stryker in huden och knivcn nred tva olika kemikalier. Dcn blodrdda fiirgcn uppstar genom cn kenrisk reaktion mellan de blda rlmncna. (Kombination av iiirnklorid och nalriunrsullocyanid kan anviinclas. Ett annal. altcrnativ iir jiirnanrmoniumsulfaf och natriurilsalicylat.) (lndian Skeprir: maj 1993) MAnga [{ata Yogis hoppar barlota fran ctt bord ncr pl krossat glas. Mctod: Man bchdvcr nrinst kg bottnar I'rfln lisk- och ciltlaskor. Genonr att rulla dcnr i en stor stick kan nran slipa bofl skarpa kanter. Ju tjockare glashcig nlan har. dcsto sikrarc iir trickct. Dcn sorn vill prdva pa dctta uppnranas att bdrja hoppa nrcd skor pa, scdan mcd strumpor och lill sist barlbta. (lndian S,tcprir: juni 1993) Konsten att dta spansk peppar En dcl "hcliga nriin" bcvisar sin hclighct gcnonl att hclt obcrcirt iita myckct stark spansk pcppar, sonl publikcn ocksi fflr provsnraka. Mctod: fdrst skdljcr och gurglar nlan munncn nrcd olivolja si att tungan och nrunhllan lir hclt tlickta av olja. (lrtdiart Skeptic april 1993) En kristcn cvangclist har framtritt pl tclcvisioncn i Madras och tint ljus nrcd bdncr. Mctod: FIan driinktc in vcken i cn fosforl6sning. Undcr ticlcn sonl han liistc boncrna avdunstadc l6sningsnrcdlct, 0ch da bdrjadc ljusct brinna. (l ttdiott Skeptit' oktobcr 1992) Pseu do veten s k a pl igt etablissemang Mysticisnr och pscudovctcnskap har cn stark slillning i ctablcradc krcl"sar i Indicn. Dct gillcr i cn del fall t o nr univcrsitctcn. I dcccnrbcrnumrct 1990 bcriittadc I ndia rt Skeptic onr clt univcrsitct (Teluguunivcrsitctct, Andhra Pradesh) sorrr r5 FOLKVETT NR I 19g)

17 gav kurser i astrologi. Dcssa kurscr kunde studcntcrna tillgodoriikna sig i rcguljiira cxarllina. Dc lokala skcptikcma plvisadc ltjr univcrsitctslcdningcn att aslrologi in{c iir en vctcnskap. Dc lyckadcs faktiskt fa univcrsitctct att upphdra nrcd astrologikurscrna. Aven i industrikrctsar stlr ntagin hcigt i kurs: "lngcnjdrcr vid IPCLs kcnrifabrik i Nagothanc (Konkan) troddc uppcnbarligcn att dct var arga gudar snararc in bristande slikcrhctsfltgiirder sol'n fcirorsakade dcn 6dcl iggandc explosioncn vid anliiggningcn dcn 5 novcnrbcr. Se fcir att blidka gudanra organiscracle dc cr1 y*o!,ila vid vilkcn intc nrindrc iin 25 ritcr ut[drdcs. Dcn lcddcs av IPCLs ordfcirande Hansmukh Shah. Alla dc hcigrc t-jiinstcnrinncn och clcras fruar l.uradcs otll alt Irarnbrinsa oflcr till cldgudcn." (t nrtiitr Skeptic jan I 99t) Tron pa andemaktcr iir ocksa fcirankrad hcigst upp i dcn politiska ledningen: "Prcnri:irrninisiern Vp Singhs motvilja mot att flyt{a in i sitt ofllciclla rcsidcns pa-7, Racc Course. har givit upphirv till orn_ tattande spckulationcr. Dct hlivclas att Chandra Shckhar har fetl beskcd av sina astrologcr och tan_ triks, diiribland Chanclraswanty, alt hans officiclla rcsiclcns har blivit cn hemstad fcir onda anclar och an han bcir flyita in fdrst eftcr ail. dct har -renats." (lndian Skeptic ian 1991) Sai Baba avskijacl Sai Baba lir en av dc nrcst in_ flytelserika "heliga ntinnen" i Indien. Han har frir 6vrigt an_ hiingare frvcn i Sverigc. Han- franr_ triider med ansprik olu att vara gud.omlig. Bl a litcr han piskina att han har uppvackr ddda rill liver. (lrrdian Skcptic januari 1993) Mcsl kiind iir han fcir sin ldnn&sa att skapa fcjrcnrll ur tonrnta intci Han plockar guldklockor, amulcttcr nr nl ur lonrnra luftcn, och gcr clcnt till sina rillbcdjarc. Skcptikerna hrivdar fdrstas att l"circnrdlcn har tillkornmit pa vanligt sitt, och att dct han gcir ir vanlig trcllcritcknik.. Babas politiska inllytanclc vcr_ kar alt vara stort. Bldc Inclicns prcsidcnt Sankar Dayal Sanna oclr dcss nuvarandc prcnliinninislcr p. V. Narasirnha Rao har bcsdkt Sai Baba. Vid sina bcscik har clc visat hononr scdvanlig rcspckt gcn0ln alt kniifalla franr ldr hononr oclr vidrcira hans iijttcr. Prcntiinninistcr Raos bcsdk hos Sai Baba iigdc mm clcn 29 aususti nlan sc cn extra hand snabbt : sticka fram. Handcn tillhcircle l;n as_ sistent sorlr -liinrnadc t'ram- gultl_ kedjan rill Baba TV-stationcns leclning I.drbjdcl visning av detta avsnitt av bandct. Dcn olficiclla motiverine.n f.dr detra iir arr dcn borrklippir-i d.t.n "saknadc rclcvans ttir liiciniirrni_ Iristcms bcs(ik. Mcn tidningcn Dcccan Chro_ n icle konr dvcr t,ancf e t oc h publiccrade de n 23 novcntbcr stillbilder [ran _vidcon,,o,u lyclligr visade att Baba tog cnrot guldkcdjan frin sin assi.sicnt nrcd vfrnstcr hand, fdrclc dvcr dcn till hdgc r hancl och scd an I y {.t c hrigcrhandcn nrot hinrlcn oclr plockadc kcctjan "ur r,,uii,ru Iul_ 1992 i sanrband le n". nrcd invisni[scn -;n_ av cn ny byggnad Dct vicl urrnscs eatras ajt jclumalistcma pl liiggning. Rao sdktc och llck Babas vilsignclscr l-dr clcn konrnranclc rcgcringspcriodcn. Eil slorl antal andra hdga parlantcnlslcdanrot, stalliga clignitircr var har siiiv- s6kr nirvarandc vid Sai Babas cerenronin. vzilsignclscr Vid cff iiin varir besciket "nralcrialiscraclc" Sai Baba!u,k: I manga iioist<a rioirinsal. har en guldkcdja rconlngcn och gav dcn till och jounralistcrnii hcrr kt,rn_ Chakrapani. mit byggnadcns i konflikt arkitckt. onr dcnna tisiuria. Dctta lilnradcs Journalistcrna av ctt TV_bolas. vill publicera ivsttij Mcn niir TV-tcamct andc[, medan kom tillbal.ia lcdningcn uitf hdlla till tyst.studion upptiickte ont dct. dc nigot Tyckct mirkligt: (lnrlian Strax innan gaba Skeptit: novcnrbe r I9()2 franrbringade sanlt guldkccljan kundc.;anuari. nlars och april Hunranisl nr ) --r--' Dcccan Chioniclc int. inf un-ncradc tidningens iigarc tore putli..iing_ cn.- Agaren, sonl ltji (ivrigt dr FOLKVETT NR I rggs r7

18 Tempelbluff'en Prcnranand avsl6jar ol6rvigct bluffmakarc av alla slag, Svcn dcnt s()nr hflllcr hus i tcmplcn. Sl hir bcriltar han onr sitt bcsok i tcnrplct Vijnan Yalra i Andhra Pradcsh: "Ntir ctt gili par iir bamldst, tror rnan att onr dc glr lill dctta tcnrpcl och bcr. sa konrrncr dc att bli valsignadc nrcd ctt banr. Gudubildcn i tcmplct iir cn scx lbt hdg stcnstaty av Kala Bhairava... En v;in bclcdsagadc nrig dit tillsanrnrans nrcd sin fru. sonr l-ranrstiillde sig sol'u min fru. Jag visstc att nlan nrlstc punga ut nrcd nryckct pcngar fdr gudarnas vilsignclse, si vi gick dit nryckct sjabbigt klidda. Jag nrdtte prislcrr och talade onr f-cir hononr att trots mitt riktcnskap hadc jag innu intc blivit far. Jag bad hononr att bc onr gude ns vilsignclsc... Han tittade pi mig och sa att jag hadc problenr nrcd de farliga planctcrna Rahu och Kctu sont cirklade runt mitt huvud. Dct var dirfcir jag inte blcv far. Han tittade pa kvinnan och sa till henne att eftersom hon hade nrcirdat ctt barn i sitt fdrra liv kunde hon intc bli n'ror. Dessa planeter maste blidkas, och barnets sj[1 maste bevckas. Det skulie kosta 5000 rupies alt gcnomfcira den prayaschitta puja sonr bchdvdes. Vi iignade tva timmar Lt att fcirsdka ffl priset nedsatt pa grund av fattigdom, och till slut gick han ned till 250 rupier vilket vi bctalade. Sedan ombads vi komma med en Panchaloha-skAl fylld med ris. SkAlen kunde hyras. Han gav oss en kniv och uppmanade oss att be till herren Kala Bhairava med fullstindig tillit, sedan sticka in kniven i kiirlet fyllt med ris och lyfta kniven. Om guden var ncijd skullc kfirlet fyllt med ris fcilja nrcd kniven upp och vi skullc viilsignas Eftcrsonr dct konr pldtsligt och mcd etf barn. aldrig hadc h:int fdrr, l(jll pcrsol'tcrr Vi bad, vidrdrdc varandra, oclt ne r. B rridan trif'[adc ocksa lyfte knivcn cl'tcr att ha satt in dcn i gudabildcn och slog av dcn krirlcl, nlcn kiirlct kom intc upp gcnitalicrna. Hcln bankadc pl nrcd knivcn. Han sa att dct han diirren, och vi fick upp dcn. En komnrit frarn till nrcd intuition var man krop onrkring pa nrarkcn, oclr ritt. Och han bdrjadc prayaschitta gudabildcn hade l'cirlorat sina puja-ccrcnronin sonl tog ungcl'lir kcinsdelar. Vi tog cn bild av cn tinrnrc. Vid varjc clrd ltjrdc ltan gudabildcn. Vi visstc nu hur dc in kniven i skllcn, och tog ut tlcn kvinnor sonr bad vid tcmplct blcv da och dl. gravida. Dc sollt blcv det var de Nlr bcincn var avslutad. onrblds sonr var bamlcisa dirfcir att dcras vi att fdra in kniven rakt ncr i risct miin inte kundc fa barn. Dct var och lyfta knivcn. Han hjrilptc oss inl"c gudcn utan priistcn s0nt att gdra dclta, och f(jrvinansvrirl vrilsignadc dcrn ntcd barn." (lndian nog fdljdc kirlct ntcd knivcn upp Skcptic nrars 1993) niir vi lyfle dcn. Han ldrklaradc att bdncn hade hali vcrkan. Fruktan och frirtryck Niista stcg var att kvinnan skullc stiingas in i dct hcliga runrntct oclt Beriittclscr sonr dcssa kan vlil vara ha scxucllt unrgingc nrcd gudabildcn. Hon var cn ntodig kvinna. dcn vcrkiighct s0nl dc gcr oss ganska roande och pikanta. Mcn Sedan hon gltt in i runrnrct stingdcs dcirrama. Dcl. var kolnr0rkt dir pikant. Ett liv styrt av vidskcpclscr inblick i ir varkcn roandc cllcr inne eflcrsonr dct varkcn l'anns blir ctt liv i I'ruklan octr l-drtryck. fcinstcr cllcr vcnt ilation. I aprilnunrrct 1993 bciiittadc Hon stllldc sig pa dcn plats diir Indian Skepti<: ollt cn 47-lris ntan priisten hade suttil. undcr bcjncma, som blivit arrcstcrad av poliscn for eftersonr dct dir fanns cn brida pl barnanrord. Han hadc halshuggit marken som han hade suttit pfl. sin trcariga kusindclttcr pi ctt altarc Efter nagra nrinutcr hdrdc hon i syftc att bcvcka gudcn Khandoba. fotsteg konrtua ntot henne, frfln utrymmet bakom gudabilden. Hon.St'cll Ot'e Hanssott var beredd ntcd br:idan i handcn och slog pcrsoncn mcd dcn. r8 FoLKvErr NR J r99)

19 Ett inteltigent universum Sverker Johansson jeimfiir i sin artikel "Ar kreationismen vetenskapligt hillbar?" (Folkvett I/93) en darwinsk form av evolutionslira med en bibelanknuten form av kreationism. (Han ndmner clcksii kort nigra andra alternativ till darwinismen.) Det dr ju tacksamt att angripa en naiv form av skapelsetro. Men en bra lrfrga kan vara: Finns det en intelligent faktor bakom universum? Allts6: Ar evolutioncn intelligent styrd? Det kan ju vara si att att det dr universums cgen intelligens som skapar allt. Det ar inte ldtt att forklara hur ogat uppkommit, ellcr hjdrnan, cller vingar. Har vingar uppkommit plotsligt genom en enda mutation eller successivt genom flera? Hah{uirdiga vingar torde inte gora bdraren livsduglig. Visst forefaller det som om det kan finnas en intelligens bakom evolutionen. Om universums substans dr "ande", samma som virt medvetande, och inte "materia" och om allting existerar som forestdllningar i denna substans, di kan substansen vara medveten, intelligent och skapande. Di kan det vara vdrldsalltets egen intelligens som styr evolutionen. "Gud" kan hllla pi att skapa dn i dag, i en for vira sinnen odndligt lingsam process. I princip kan denna id6 falsifieras. Det skulle gi att visa att den dr falsk (vilket den vore om universums struktur inte vore forenlig med intelligens). Men det har knappast skett. I strillet verkar allt stdmma med id6n om en intellieent uppbyggnad. Sven Magnussort Svar: Att kritisera den naiva 6000-irskreationismen kdnns forvisso ibland som att skjuta pi sittande figel. Men denna fagel har en obehaglig formflga att likt en hydra efter varje vederliggning pi nytt resa sig ur okunnighetens trdsk, och tringa in i politiken och in i skolorna med samma gamla befiingda argument ur nya munnar. Jag undervisar pfl en liirarhogskola och fir ofta hora kreationistiska argument frin rnina studenter - man blir ndrmast morkrddd ndr man tdnker pi att dessa studenter ar de som ska ge vara barn deras forsta kontakt med naturvetcnskapen i skolan. Denna form av krcationism. ddr religiosa trossatser presenteras forkliidda till vetenskap, dr, hur naiv och uppenbart tokig den dn borde te sig for varje tdnkande mdnniska, en farsot som hotar vfira barns utbildning och ddrfor behover bekdmpas si snart den gor minsta ansprflk pa att vara vetenskapligt underbyggd. Detta dr ddremot inte fallet med den typ av skapelsetro som Sven Magnusson stflr for. Att tdnka sig en hogre makt som en subtilt hj:ilpande hand bakom livets utveckling, att Gud skulle ha anvdnt sig av evolutionen som sitt redskap for skapelsen, dr, till skillnad frin den naiva kreationismen, inget som direkt stridcr mot vad vi vct om livets och Jordens historia - tvhrtom dr detta en ganska vanlig ranke bland de otaliga kristna naturvetare som inte alls ser nagon konflikt mellan sin tro och sin vetcnskap. Att det skulle kunna finnas en intelligens bakorn univcrsum dr alltsfl inte pa nigot sdtt otiinkbart, sfl langt dr vi ovcrens. Men vira vdgar skiljs flt ndr det griller fragan om det finns nfigot i det vi vet om livets utveckling som tyder pi att cn h6gre makt behovs. Finns det nigon punkt i evolutionen ddr naturliga forklaringar inte rdcker till, som krdver en hjiilpande hand i bakgrunden? Sven Magnusson ger nigra exempel, som ogon och vingar, pa organ som han har sv6rt att tlnka sie skulle kunnat utvecklas utan intelligent hjalp. Denna invdndning mot en naturlig utveckling dr dock inte pi nigot sdtt ny; den framfordes redan pi Darwins tid, och bemiittes av Darwin sjrilv med adekvata motargument. Med lite biologisk skolning dr det inte sdrsklit svirt att tdnka sig evolutiondra utvecklingsvdgar som utan overnaturlig hjalp leder frin t.ex. en blind till en seende varelse, ddr varje steg i kedjan dr livsdugligt och gynnas i det naturliga urvalet. Det finns t.o.m. nu levande exempel pa mellanstadier i utvecklingen, som visar att dessa dr livsdugliga. Man kan ndmna bryggbdlor och pdrlbatar som exempel pa djur med "halvfardiga" ogon och flygekorrar vederldgger effektir,t Magnussons pastflendc "Halv,fcirdiga v,ingar torde irfie gora en v,arelse lit,sduglig". Det pflgar lirrvisso en livlig debatt bland biologer om exakt hur olika organ utvecklats, men att det iir mojligt for darwinismen att forklara dem betvivlas knappast ldngre. Jag, liksom de flesta evolutionsforskare, ser alltsd ingenting i livets utveckling som fordrar en skapare for att kunna forklaras. Naturligtvis finns det fortfarande utrymme for en intelligens "bakom kulisserna". men denna mf,ste di vara si pass subtil att det skulle vara rnvcker sv6rt att genom biologisk forskning p6visa dess existens. Och fdr att bli falsifierbar mflste id6n om en styrandc intelligens formulcras mera cxakt och konkret dn vad Magnusson gor. med specifika forutsdgelser och beskrivningar av vad det innebar att "universums struktur inte vorc frire nlig med intelligens'. I dcn form de har presentcras dr Magnussons iddcr att hinfiira till rclieiosa spckulationcr snarare dn vetenskapliga falsifie rbara teorier. Sverker Johunssort FOLKVTTT NR J rgg) r9

20 ---l Folkbildare eller fiirvillare! Du bestiimmer! Glom inte att skicka in ditudina forslag till Arets kandidater frire den 6 clecember. Adressen finns pa sidan 2. I II l