C-UPPSATS. Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:158 Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet? - en kvalitativ studie av fem flickors val att flytta hemifrån inför gymnasiet Josefine Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Genus & teknik 2010:158 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/158--SE

2 Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet? En kvalitativ studie av fem flickors val att flytta hemifrån inför gymnasiet Josefine Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats i Sociologi Vårterminen 2010 Institutionen för arbetsvetenskap Handledare: Mats Jakobsson

3 Sammanfattning Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrån vid års ålder för att för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till Luleå. Generella teorier kring migration i allmänhet tas upp bland annat i form av push-pull teorin och escalator regions. Den senare en teori vilken gör gällande att vissa regioner lockar till sig unga människor, exempelvis unga vuxna i Sverige lockas att flytta till Stockholm. Modernitetens eller globaliseringens påverkan i form av att vi numera lever i ett alltmer rörligare samhälle och dess påverkan på ungdomarnas benägenhet att flytta inför sina gymnasiestudier belyses även. Bland andra Giddens och Ziehe påpekar att traditionen har blivit mindre väsentlig när individer i dag fattar beslut. Vad som visade sig vara lockande för ungdomarna var skäl som på olika sätt handlade om dem som individer. De ville skapa egna liv och den individuella friheten var ytterst viktig. De ville skapa sin egen person på en ny ort där inte alla redan kände dem så som på de små orterna de kom från. Genomgående för ungdomarna i studien var att de genom detta val åstadkom att både komma från hemorten och att få läsa det gymnasieprogram de ville, vilket inte fanns att tillgå i hemkommunen. Det framkom att flytten i sig var viktigare för dem än de ville medge. Dessa ungdomar följde ingen tradition utan hade möjligheten att välja, inte bara gymnasieprogram utan hur hela deras liv skulle se ut. Nyckelord: ungdomar, gymnasieskolan, flytta hemifrån, migration, framtid S i d a 2

4 Abstract Waara (2009) means that people are mobile to a different extent in relation to their age. In the ages we are the most mobile and willing to move for education or work. There is however those youths who chooses to move already when they are beginning their studies in the upper secondary school. The aim of this study is thus to examine youths experiences of moving away from home by the age of to study for upper secondary school in a different municipality. The driving forces behind the choices that these youths have made were illuminated by deep interviews with five youths from different parts of Norrbotten who all had move to Luleå. Some theories about migration in general are mentioned, including the push-pull theory and escalator regions. The later one of them claims that a certain region attracts young people, for example young adults in Sweden draws to the city Stockholm. Modernity or globalization and its effect in terms of that we now live in an increasingly mobile society and how that affects the youths tendency to move for their studies in upper secondary school, is also illuminated. It turned out that the youths in this study where enticed by reasons which in different ways where about them as individuals. They wanted to create their own lives and the individual freedom was very important. They wanted to create one s own person in a new place where not everybody knew who they were as it was in the small villages they came from. Consistently for the youths through the study was that they through that choice managed to both move away from home and also they got to study what they wanted to. It emerged that the move itself was more important to them then they wanted to admit. These youths did not follow any tradition, they had the possibility to make a choice, not only about what program to study but for how their whole future would look. Keywords: Youth, upper secondary school, move away from home, migration, future S i d a 3

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Gymnasieskolan Glesbygdsverket Flyttningar i Sverige Syfte Frågeställningar Disposition 10 2 Metod och tillvägagångssätt Urval Validitet och reliabilitet Förförståelse Avgränsningar Etik Analytiska utgångspunkter Tidigare forskning Unga människors skäl till att flytta: skillnaden mellan Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna Att flytta bort och hem igen Ungdomar i gränsland Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv.18 4 Teoretiska utgångspunkter Migration Push- och pull-faktorer Begreppet ungdom Modernitet och globalisering Ungdomar och modernitet.23 5 Resultat Koppling till den nya orten Anledningarna till att de väljer att flytta Utbildning Sociala kontakter Hemorten Nya erfarenheter Förväntningar och verklighet Nya preferenser Stöd Ekonomiskt stöd Socialt stöd Andra ungdomar på hemorten...35 S i d a 4

6 5.7 Mognad och självständighet Framtiden Diskussion Ett steg på vägen Hela världen som sin arena Hemorten Escalator region Stöd Framtiden Slutsatser Vidare forskning 44 7 Referenser Litteratur Tidsskrifter Internet Bilaga S i d a 5

7 1 Introduktion Många viktiga händelser utspelar sig under ungdomstiden eller det tidiga vuxenlivet. Val gällande studier, arbete och formationen av det egna hushållet ställs på sin spets. Ofta blir dessa val aktuella i 20 års åldern då det vanligtvis blir aktuellt att flytta hemifrån. Det är känt att migration i Sverige, likväl som i många andra länder, har en koppling till ålder. Peter Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Enligt rapporter från bland annat Glesbygdsverket (2005) och Statistiska centralbyrån, SCB, (2010) flyttar många unga från gles-/landsbygd till större tätorter och framförallt städer. Bland annat Pia Nyman-Kurkiala kom i sin studie fram till att anledningen till att unga människor väljer att flytta från landsbygden för bland annat studier eller av andra sociala skäl. Även i Marica Östbergs studie visade resultaten på att de sociala nätverken ha stor betydelse när individer väljer att flytta. Daniel Nilsson och Lars Österbergs studie, Nio små Pajalapojkar åkte till Luleå för att shoppa, en ville stanna kvar sen var de bara åtta, visade på resultat att kvinnorna i deras studie flyttade såväl tidigare som i större utsträckning än män. I ett pressmeddelande den 25 februari 2010 beskrev Skolverket att de bland annat hade konstaterat att storstäder är allt mer lockande och att fler ungdomar pendlar till de större städerna för att läsa gymnasiet där. Det finns även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Den 1 januari 2008 blev det genom en lagändring möjligt för alla elever att söka en utbildning i ena annan kommuns gymnasieskola detta även om den aktuella utbildningen finns att tillgå i hemkommunen (Skolverket). Hur är det egentligen att flytta hemifrån redan som åring? Ungdomstiden är en speciell fas av livet på så sätt att mycket händer och ungdomarna försöker finna vem de är och vem de vill vara. Det är därför en intressant åldersgrupp att studera då dessa ungdomar då väljer att ta steget att flytta hemifrån redan inför gymnasiet. I denna studie ska fem flickors upplevelser av att flytta vid års ålder för gymnasiet belysas. En del forskare, bland annat Ziehe (1994), menar att avståndet mellan de vuxnas rum och ungdomarnas rum har krympt. Kan detta vara en del av förklaringarna till att en del av dagens ungdomar väljer att flytta hemifrån redan inför sina gymnasiestudier? S i d a 6

8 1.1 Bakgrund Gymnasieskolan I Sverige har alla ungdomar mellan 16 och 20 år som har avslutat den obligatoriska grundskolan rätt till en treårig gymnasieutbildning (Skolverket). Syftet med utbildningen är enligt Skolverket följande: Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Att läsa gymnasiet är frivilligt och något ungdomarna själva efter avslutad grundskola väljer att läsa eller ej. Det är även avgiftsfritt att läsa gymnasiet i Sverige och det finns tre typer av program att välja mellan: nationella program, specialutformade program och individuella program (Skolverket). Sedan tidigare har en del speciella gymnasieprogram i Sverige riksintag vilket innebär att alla, oavsett var man är bosatt i landet, har lika stor chans att komma in på utbildningen. Sedan den 1 januari 2008 blev det även möjligt för alla ungdomar att söka en utbildning i en annan kommuns gymnasieskola än den egna även om programmet finns att tillgå i den egna hemkommunen. I samband med detta uttrycktes en oro i en artikel i Norrbottens-Kuriren, Länsintaget kan innebära utflyttning. I anknytning till den nya lagen diskuterade dess konsekvenser för Norrbotten och en oro att det skulle innebära en ökad utflyttning av ungdomarna från inlandet Glesbygdsverket SCB själva har ingen egen definition när det gäller vad som räknas som tätort utan utgår från den gemensamma nordiska tätortsdefinitionen vilken fastställdes vid ett möte mellan de nordiska chefsstatistikerna år 1960 men vilken har anses giltig sedan Enligt denna definition definierar man orter som antingen tätort eller utanför tätort. Definitionen för tätort är i grundläggande drag att det inte ska vara längre än 200 meter mellan husen. En definition vilken utgår från ett storleks- och täthetskriterium likt denna kan uppfattas alltför generell för att använda vid denna studie. I stället kommer Glesbygdsverkets (nedlagt sedan 31 mars 2009, numera övertaget av två nya myndigheter Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser - Tillväxtanalys) definitioner att användas. I deras definition av glesbygden är även möjligheten till service och arbete avgörande när det gäller att definiera orter. I sin årsbok 2005, Sveriges gles- och landsbygder 2005, menade Glesbygdsverket att utgångspunkten för deras definition har varit att en tätort består av minst S i d a 7

9 3 000 invånare då det där bedöms finnas tillgång till ett grundläggande serviceutbud samt en viss arbetsmarknad att tillgå. Glesbygdverket använde sig av definitioner där orter grupperades som antingen tätorter, tätortsnära landsbygder eller glesbygder beroende på hur stor andel människor som bor i de olika områdestyperna. För denna uppsats har Glesbygdsverkets definitioner valts för att alla de ungdomar studie behandlar kommer från mindre orter i Norrbotten, något Glesbygdsverket har specialiserat sig på. Glesbygder De tre områdestyperna enligt Glesbygdsverket: Har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till invånare. Tätortsnära landsbygder Finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än invånare. Tätorter Har mer än invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten Flyttningar i Sverige Allmänt när det gäller flyttningar inom Sverige menar Glesbygdsverket i sin årsbok från 2005 att det sker omkring en miljon flyttningar årligen i Sverige. Av dessa är de flesta korta och sker i samband med byte av bostad inom den egna orten hade Sverige invånare och av dessa valde personer att flytta (SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2010). Siffror vilka innebär att var åttonde person inom Sveriges gränser flyttade det året. SCB menar i sin årsbok att vi flyttar alltmer men att vi trots detta ändå väljer att bo kvar inom födelselänet. När det gäller genus bor män i större utsträckning kvar i födelselänet än kvinnor, en genomgående trend för hela riket. I Norrbottens län var siffrorna för dem som bor kvar i samma län som födelselänet i december procent för kvinnor och 87 procent för män. Riksgenomsnittet ligger på 73 procent och 76 procent för kvinnor respektive män. Enligt samma källa flyttar yngre människor längre än äldre, hälften av dem som flyttar till ett annat län är mellan 20 och 30 år. S i d a 8

10 Förklaring till karta: De blå områdena visar på en negativ befolkningsmängd medan de orangea redovisar en positiv befolkningsmängd. För att få fram denna bild av befolkningsmängden har SCB utgått från metoden antalet boende personer inom en viss kilometerruta. För att skapa en bild av hur flyttningarna sker i Sverige valde Glesbygdsverket i sin årsbok från 2005 att endast redovisa in- och utflyttningar gjorde mellan kommuner och/eller olika områdestyper. Generellt är individer mellan 20 och 30 år mest flyttningsbenägna och detta val sker med hänvisning till studier, arbete och för att byta miljö. Det finns en tendens till att kvinnor flyttar hemifrån tidigare än de jämnåriga männen, främsta skälet är då högskoleutbildning. Allmängiltigt när det gäller flyttningar, enligt Glesbygdsverkets årsbok, är att benägenheten att flytta minskar efter 30 års ålder för att sedan öka något efter pensioneringen. Detta tros ha sina förklaringar i att man i 30 års åldern lägger större fokus på familjen och Figur 1:Befolkningsförändring i Sverige. hemmet och därmed inte gärna vill bryta upp från sociala nätverk och liknande. Efter pensioneringen väljer dock fler att flytta tillbaka till barndomstrakter eller fritidshus. Enligt Glesbygdsverket finns det tydliga strömmar vad gäller ungas flyttningar, de unga väljer att flytta från både glesbygder och tätortsnära landsbygder. Dessa trender gällde för både gruppen åringarna och gruppen åringarna. Till tätorterna, och då framför allt storstadsregionerna, råder en stor inflyttning. Glesbygdsverket hävdar att den vedertagna sanningen att det är yngre kvinnor som flyr gles- och landsbygden numera är på väg att vända och att detta ses som ett trendbrott när det gäller migrationsmönstret bland unga. S i d a 9

11 1.2 Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem flickors val av att flytta hemifrån vid års ålder för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. 1.3 Frågeställningar - Vilka faktorer påverkar dessa flickors beslut att välja att flytta hemifrån vid års ålder inför gymnasiet? - Hur upplever flickorna det att flytta hemifrån vid års ålder inför gymnasiet? - Hur upplever flickorna det att klara sig själva utan föräldrars närvaro på studieorten? - Hur ser flickorna på framtid och boendeort? 1.4 Disposition Under uppsatsens första del har inledningsvis en beskrivning av problemet getts. De definitioner som gäller för glesbygd har presenterats och även en bild av hur flyttningar i allmänhet sker har tagits upp. Mer specifikt hur flyttning sker bland unga människor har även uppmärksammats som en bakgrund. Under avsnittet metod kommer metoden för uppsatsen att presenteras. Avsnittet innefattar tillvägagångssättet i stort, det urvalet som har skett, validitet respektive reliabilitet, avgränsningar, förförståelse samt en beskrivning av hur analysarbetet har gått till. Därefter ges ett avsnitt kort beskrivande av de tidigare forskningar som är gjorda inom området migration samt ungdomar. Avsnittet teoretiska utgångspunkter behandlar teorier aktuella för studien, här presenteras ungdomsbegreppet i sig, migrationsteorier och globalisering. Därefter följer resultatdelen där vad som framkommit under intervjuerna presenteras i form av citat varvat med förklarande brödtext. En avslutande del där studien knyts ihop och analysen av resultatet diskuteras görs i avsnittet diskussion. Sist i uppsatsen återfinns en referenslista samt en bilaga. S i d a 10

12 2 Metod och tillvägagångssätt För att belysa de drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val att flytta hemifrån i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier, genomfördes denna studie med hjälp av djupintervjuer med ungdomarna som har flyttat. Detta för att få en djupare förståelse av hur ungdomarna resonerar kring sin upplevelse. Djupintervjuer gjordes med fem ungdomar. Den ursprungliga tanken var att utföra fler intervjuer, detta var dock inte möjligt. Anledningen till detta kommer att framgå när urvalet presenteras närmare. Antalet bedömdes i slutändan ändå vara tillräckligt för studiens syfte i förhållande till omfånget och den tidsmässiga aspekten. Resultatet bör ej vara påverkat eller ha sett annorlunda ut om fler informanter hade funnits att tillgå. De fem intervjuer som gjordes bidrog till en djupare förståelse för hur ungdomarna resonerar och upplever situationen, varför de valt att flytta från hemorten för att läsa gymnasieutbildningen i en annan kommun. Innan intervjuerna hade en intervjuguide i semistrukturerad form konstruerats. Under intervjuernas gång var denna intervjuguide till hjälp för att försäkra att vissa ämnen/frågeställningar blev belysta. Intervjutillfällena inleddes med en kort information om mig själv, om studien och dess syfte samt även om det etiska gällande deras intervjuer. Informanterna fick veta att de när som helst kunde avbryta intervjuerna utan någon förklaring och att detta var helt frivilligt. De försäkrades om att ingen annan obehörig skulle få tillgång till vare sig inspelningen av intervjun eller utskriften av denna. Efter godkännande från informanterna skedde en inspelning, med hjälp av en diktafon, av samtliga intervjuer. Det fördes även kortare anteckningar under samtalets gång. Inte nödvändigtvis för att dokumentera svar utan snarare för att ge informanten tid att fundera och för min egen del för att generera följdfrågor. Efter varje intervju utfördes en transkribering av materialet där intervjun skrevs ned ordagrant utifrån den inspelning som hade skett. Vid fyra av intervjutillfällena utfördes intervjuerna hemma hos ungdomarna. Förhoppningen med detta medvetna val var att ungdomarna skulle känna sig trygga och därmed våga tala fritt. Vid tillfällena var vi ensamma i lägenheterna. En av intervjuerna utfördes i en avskild del av ett café på informantens begäran. Samtliga intervjuer utfördes under april 2010 och varje intervju varade mellan 25 till 35 minuter. Informanterna har även fått fiktiva namn för att säkerställa deras anonymitet och det uttalade löftet om detta de erhöll vid intervjutillfällena. S i d a 11

13 2.1 Urval Urvalet för att få tag i intervjupersonerna kom att ske på olika sätt. För en första kontakt agerade en släkting som själv läser gymnasiet ungefär 50 kilometer från hemorten men som valt att bo kvar hemma. Denna första kontakt kunde sedan slussa vidare till en person i klassen som flyttat till staden för att läsa gymnasiet där. Därefter kontaktades rektorn vid den aktuella skolan då det framkom att det fanns fler elever vid skolan som flyttat för studierna. Målet var att via rektorn komma i kontakt med fler av eleverna som hade flyttat för utbildningen. Dessvärre var denna kontakt inte särskilt framgångsrik då intresset från rektorns sida var svagt. På grund av detta fick en annan metod för att få tag i intervjupersoner tillämpas. De årliga listor över vilka som kommit in på gymnasierna, vilka lokaltidningarna publicerar, kom här att spela en stor roll för att finna aktuella personer för studien. Intagningslistor från tidigare år letades fram på internet för att få fram namn på dem som kommit in på gymnasiet i Luleå men boende i en annan kommun. Detta var möjligt då både förnamn, efternamn samt orten de är skriven vid framkommer i dessa antagningslistor. Därefter gjordes en sökning på alla dessa namn i kombination med orten på internet i hopp om att hitta sätt att kontakta personerna ifråga, framförallt via bloggar eller adresser. De som gick att finna via blogg/ adress kontaktades via den bloggen/ adressen där en kortfattad beskrivning av syftet med kontakten var samt en uppmaning om att skriva tillbaka via mail för mer information. Denna internetbaserade kontakt via bloggar/ adresser var den första kontakten med informanterna. Med dem som var villiga att medverka i studie bestämdes därefter även tid och datum för ett intervjutillfälle med var och en av dem. I en del fall skedde en typ av snöbollsurval där den kontaktade personen inte längre uppfyllde kraven för studien i och med att de hade flyttat tillbaka utan att ha slutfört sina studier. I det fallet kunde dock personen förmedla andra kontakter vilka kunde bistå studien. I slutändan kontaktades de aktuella intervjupersonerna på följande sätt: två personer via privata kontakter där bekanta kunde hänvisa till aktuella personer. En person via dennes blogg och slutligen två personer via en typ av snöbollsurval där den från början kontaktade personen ej längre uppfyllde kraven för urvalet. Detta skulle kunna kallas för ett slumpmässigt urval men detta fallerar i och med att ett slumpmässigt urval definieras av att alla analysenheter i den utvalda population vilka uppfyller kraven för studien har en känd sannolikhet att komma med i urvalet. S i d a 12

14 I det inledande skedet eftersträvades en spridning gällande genus för att kunna urskilja eventuella likheter och skillnader dem emellan. Då en betydande del av dem som har bloggar är flickor resulterade detta i att inga pojkar deltog i studien då några kontaktuppgifter till dessa ej gick att finna på internet. En spridning mellan flickor och pojkar var därmed tyvärr inte möjlig att uppnå. Detta med hänvisning till den tidsmässiga aspekten då det var angeläget att komma i kontakt med aktuella personer för studien i ett så tidigt skede som möjligt. Då kontakten med rektorn fallerade i kombination med att påsklov sedan väntade ungdomarna veckan därpå försvårades möjligheten att få tag i ungdomarna på något annat sätt än den angivna metoden. Något konkret genusperspektiv finns inte medtaget mer än att resultat av denna studie baseras på just dessa flickors upplevelser. Något som fastställdes först när den sista intervjun var genomförd och fler informanter tyvärr inte gick att tillgå. 2.4 Avgränsningar Att undersöka samtliga ungdomar som valt att flytta till Luleå för att studera vid gymnasiet hade inte varit möjligt i denna studie på grund av tidsmässiga skäl. En avgränsning gjordes till att endast gälla ungdomar som för tillfället läser gymnasiet på annan ort oavsett vilket år de läser. Detta för att uppnå att ungdomarna befinner sig i samma situation och inte de som redan har tagit studenten. Även geografiskt skedde en avgränsning till att bara gälla ungdomar som flyttat till Luleå. Detta för att det är den största staden i Norrbotten och även ligger beläget vid kusten, en kombination vilken kan tänkas lockar till sig unga individer. Inland har ofta högre utflyttning än inflyttning medan större orter vid kusten i högre utsträckning har en positiv förändring av befolkningsmängden (se tidigare karta på sida 9). Däremot gjordes inte någon avgränsning gällande vilken ort ungdomarna flyttade från. En spridning bland dessa bedömdes nämligen vara intressant och givande för studien. Detta för att se eventuella skillnader eller likheter när det gäller preferenser på vilken ort man väljer att flytta till, utifrån ens hemort. Fokus i denna studie ligger ej på varifrån man flyttar utan snarare varför och vilka erfarenheter de gör på studieorten samt hur de blickar framåt efter studierna. Tyngdpunkten ligger således på hur ungdomarna resonerar, och om det finns skillnader eller likheter i deras resonemang är det intressant och värt att titta närmare på. S i d a 13

15 2.3 Förförståelse I det lilla samhälle jag själv växte upp i fanns inget gymnasium utan vi åkte buss till en närliggande ort omkring 25 kilometer bort påbörjade jag mina studier vid samhällsprogrammet på gymnasiet och under de två första åren pendlade jag mellan hemorten och orten där gymnasiet fanns, liksom de andra ungdomarna från min hemort. Inför det sista året flyttade jag hemifrån vid 18 års ålder och blev sambo vilket innebar att pendlingsavståndet ökade till ca 80 kilometer. För mig tycktes flytten vara nästa logiska steg då min sambo precis hade fått sin första lägenhet och hemma började det bli trångbott. Min egen förförståelse inför detta grundar sig i att jag själv, vid tiden för denna undersökning, är 22 år gammal. Därmed har jag själv bara för några år sedan läst på gymnasiet och kan relatera till den tid och de beslut man står inför som ungdom i dagens samhälle. När det gäller min relativt unga ålder resonerar jag att det kan ha en positiv effekt när det gäller att få ungdomarna att prata öppet och uppriktigt om hur de upplever situationen. Det kan underlätta för dem att prata med någon som åldersmässigt ligger nära dem och som för inte alltför många år sedan själv gick gymnasiet och stod inför liknande val. På samma sätt som närheten åldersmässigt kan bringa dessa fördelaktiga omständigheter kan även mindre gynnsamma förhållanden förekomma. Svårigheten kan ligga i att jag åldersmässigt kan relatera på ett sådant sätt att vissa saker vilka informanterna beskriver kan te sig självklara för mig. Något som inte är lika givet för andra utomstående utan den åldersmässiga närheten. Vilket skulle kunna skapa förvirring och oklarhet hos läsaren. Eventuellt skulle det även kunna leda till en påverkan när det gäller redovisningen av resultatet från intervjuerna och i sin tur även analysen. Detta är jag medveten om och det kom att tas i beaktning under hela processen för att undvika oklarheter och missförstånd. 2.2 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om relevansen i det som undersöks, att fastställa om forskaren mäter det denne påstår sig mäta. Syftet med intervjufrågorna var att få en bild av deras bakgrund, det val ungdomarna hade gjort, hur de upplevde hemorten samt hur de såg på den nya orten och framtiden. Tagna ur sitt sammanhang skulle någon fråga kunna te sig överflödiga, tillsammans avsågs de dock skapa en bild av deras upplevelse av att flytta hemifrån inför sina gymnasiestudier. Under studien har fokus legat på att förstå upplevelsen ungdomarna har av att de flyttade hemifrån inför gymnasiet. De forskningsfrågor som har fastställts har hela tiden S i d a 14

16 funnits med under arbetets gång. Validitetsmässigt har denna studie besvarat de frågar de utifrån syftet avsåg att besvara utifrån det insamlade materialet. Tillförlitligheten, eller reliabiliteten, i studien mäter de mätfel av slumpmässig karaktär som kan finnas i en studie. För att hålla reliabiliteten hålla hög har exempelvis en diktafon använts för att fånga upp allt vad informanterna uttryckte. Att ha allting nedskrivet ordagrant ger inte bara möjligheten att kunna återge citaten ordagrant för att betona vad informanterna har sagt, utan även att finna sådant man först inte trodde var betydelsefullt. Validitetsmässigt har intervjuguiden genomarbetats flertalet gånger för att säkerställa att dess kvalité. Den upprättade intervjuguiden med öppna svarsalternativ var till hjälp för att låta informanterna uttrycka sig fritt utifrån ungefär samma frågor. Vilket är viktigt i analysarbetet för att kunna sammanställa vad som framkommit och för att kunna dra riktiga slutsatser utifrån materialet. I arbetet med studien har det hela tiden funnits en strävan efter att utföra allt med en stor noggrannhet och öppenhet för att undvika feltolkningar eller andra brister i studien. 2.5 Etik En bra grund att utgå ifrån när det gäller att förhålla sig till det etiska i en studie är de rekommendationer Vetenskapsrådet ger. I rapporten Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel (Gustafsson m.fl.) menar författarna att kravet på forskaren handlar om att denne ska vara hederlig med sitt resultat och aldrig förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. Det ska råda en öppenhet kontinuerligt genom hela redovisningen av forskningsresultatet och hur forskaren har gått till väga. Vidare handlar god forskningsetik sammantaget om ärlighet, öppenhet, ordningsamhet, hänsynsfullhet och oväld. Något som denna studie har avsett att sträva efter att uppnå. Målet har varit att öppet beskriva hur processen har sett ut på bästa möjliga sätt. Då bland annat när det gäller hur urvalet har skett och att efter bästa möjliga förmåga tolka citat och vad som framgått ur intervjuerna. Inspelningar av intervjuerna har efter att de har transkriberats raderats och sedan har det skriftliga intervjumaterialet förvarats på ett sådant sätt att ingen utomstående har kunnat ta del av dessa. Efter rapportens slutförande har även det skriftliga materialet förstörts för att hindra obehöriga att ta del av intervjuerna. S i d a 15

17 2.6 Analytiska utgångspunkter Vartefter intervjuerna var utförda transkriberades dessa ned ordagrant utifrån de respektive inspelningarna, vilket gav en överblick över samtalen som hade ägt rum. Dessa utskrifter lästes sedan igenom ett flertal gånger för en grundlig genomgång av vad som framkom i det skriftliga materialet. Det skedde en systematisk bearbetning och kodning av materialet i form av begrepp/kategorier vilka var återkommande i materialet. Svaren de intervjuade hade gett sammanställdes sinsemellan för att finna likheter och skillnader i svaren. Materialet tolkades utifrån de utkristalliserade temana. Resultatet kommer att presenteras utifrån följande åtta huvudteman: koppling till den nya orten, anledningarna till att man flyttar, förväntningar och verklighet, nya preferenser, stöd, andra ungdomar på hemorten, mognad och självständighet samt framtiden. S i d a 16

18 3 Tidigare forskning Det finns ett antal tidigare studier med kopplingar till ungdomar och flyttningar. Marica Östberg har i sin jämförande studie belyst ungas utflyttning från landsbygden. I Pia Nyman- Kurkialas studie behandlar inte specifikt ungdomars flyttningar utan fördjupar sig i kedjemigration och även kedjeåtervandring. Peter Waaras studie behandlar ungdomar och hur de ser på sin framtid. Dessa studier är alla även mer eller mindre förankrade till Norrbotten på något vis. Även Anders Löfgren kom i sin avhandling fram till fyra intressanta motiv till att ungdomar ville flytta hemifrån: nödvändigt, önskan om frihet/strävan efter mognad, önskan om att byta bostad samt insikten om ett förväntat livsmönster. 3.1 Unga människors skäl till att flytta: skillnaden mellan Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna Utflyttning är ett stort problem för landsbygden och Marica Östbergs studie behandlar ungdomars utflyttning och varför de väljer att flytta. I sin kvalitativa studie undersökte Östberg två grupper av ungdomar, en i Jokkmokks kommun och en i Vansbro kommun. De aktuella teorierna för studien är bland andra push-pull teorin, The intervening obstacles theory och E.G Ravensteins migraitonslagar. Resultatet av studie visade på skillnader mellan orsakerna ungdomarna angav som skäl till varför de ville flytta. De före detta Jokkmokksborna angav alla studier som främsta skäl medan de från Vansbro angav sociala orsaker. 3.2 Att flytta bort och hem igen Pia Nyman-Kurkiala har i sin studie Att flytta bort och hem igen belyst kedjemigration och kedjeåtervandringen. Det hela baseras på en fallstudie där Nyman-Kurkiala har träffat 57 finlandssvenska jakobstadsbor vilka har fått dela med sig av sina upplevelser, varför de en gång valde att flytta och varför de sedan vill flytta hem igen. Bland annat visar sig de sociala nätverken vara en viktig del av flyttningscykeln. Beteendet förklaras utifrån kollektiva mekanismer, hur individer påverkar varandras uppfattningar och beteenden vilket sedan sprider sig bland individerna och får dem att handla på ett liknande sätt. S i d a 17

19 3.3 Ungdomar i gränsland Ungdom i Gränsland baserar på 26 intervjuer vilka Peter Waara har genomfört med ungdomar från Tornedalen. Waara belyser områden som vuxenhet, bostadsort, framtiden och könsroller och hur ungdomarna uppfattar dessa. Den socialiseringsprocess ungdomar genomgår på deras väg in i vuxenlivet betonas. En process vilken innefattar och präglas av samhälleliga, sociala och kulturella ramar. Waara finner vägen till vuxenlivet diffus då det i dagens samhälle inte är lika självklart vad man ska arbeta med eller var man ska bosätta sig. Fokus i hans studie ligger på hur ungdomarna befinner sig i ett gränsland mellan glesbygd och storstad, mellan svenskt och finskt, mellan traditionellt och modernt, mellan uppbrott och inordning. I sin studie fann Waara fyra grupper bland ungdomarna när det gällde deras förhållningssätt: traditionalisten, entreprenören, konventionalisten samt avantgardisten. Traditionalisterna och entreprenörerna hade stark anknytning till lokalsamhället, den senare av dem kunde tänka sig att jobba utanför lokalsamhället. Konventionalisternas anknytning till lokalsamhället var svagare, de var förberedda på att flytta och accepterade det rådande genusperspektivet. Avantgardisternas anknytning till lokalsamhället var svag, hos dem fanns inget behov att bo kvar utan den urbana miljön lockade. 3.4 Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv 1990 kom Anders Löfgren i sin kvalitativa avhandling Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv fram till att det för ungdomar är en markering för vuxenlivet att flytta hemifrån. Det hela är inte ett definitivt steg att man blivit vuxen utan mer en del av ett led i en utdragen process. Bland motiven för att flytta hemifrån Löfgren kunde finna i sitt material fanns utbildning och arbete. Även själva frigörelseprocessen uppmärksammades. Under gymnasietiden var det främst unga kvinnor som ville flytta. Det framkom även att oavsett vilket skäl ungdomarna angav för sin flytt handlade det om att gradvis bryta sig loss från föräldrarna och att en del i denna process var att skaffa en egen bostad. I övrigt kunde Löfgren finna följande fyra huvudsakliga skäl till att ungdomarna ville flytta: nödvändigt (på grund av studier, arbete, ohållbara familjesituationer, trångboddhet), önskan om frihet/strävan efter mognad (frigörelse från föräldrar, ökad rörelsefrihet), önskan om att byta bostad (push: tristess, miljöer. Pull: utbud, miljöer, kamrater) samt insikten om en förväntat livsmönster (någon gång ska man väl flytta). S i d a 18

20 4 Teoretiska utgångspunkter Ungdomsbegreppet i sig kan vara svävande och därför kommer utgångspunkten för vad som här menas med denna period i en människas liv. Generella teorier kring migration i form av bland annat escalator regions vilka ska locka unga vuxna i Sverige att flytta till Stockholm då detta är en sådan region. Har ungdomarna i denna studie en sådan escalator region som fungerar på samma lockande sätt likt Stockholm gör för unga vuxna? Modernitetens eller globaliseringens påverkan i form av att vi numera lever i ett alltmer rörligare samhälle torde även den ha en påverkan på ungdomarnas benägenhet att flytta inför sina gymnasiestudier. 4.1 Migration Allmänt hävdar bland annat human capital theory att migration är ett medel för att förbättra sin karriär. Fielding (1992) menar att det finns vissa regioner som är mer attraktiva att bo och leva i för att utveckla sin karriär än andra, dessa regioner kallar han escalator regions. Dessa attraktiva regioner lockar till sig unga utbildade individer vilka befinner sig i början av sin karriär. Vidare hävdar Fielding att när dessa individer sedan har arbetat ett tag och erhållit den erfarenheten kommer de att flytta från den attraktiva regionen till en annan för att använda sig av sina kunskaper på den nya orten. Det beskrivs som att socially upward going escalator. Roger Andersson (1996) (s.18) menar att exempelvis Stockholm skulle kunna ses som en sådan escalator region. En sådan region har en särskild påverkan på unga vuxna menar han eftersom de befinner sig i den fas av livet då de precis börjat bygga upp sina liv. Ungdomar i års ålder kanske inte flyttar så långt som till Stockholm inför gymnasiet. Kanske kan det finnas andra orter som på liknande sätt ter sig lockande för än yngre människor i års åldern Push- och pull-faktorer En av de tidiga teorierna om migrationer vilken fokuserar på faktorerna bakom handlandet är den så kallade push and pull. Push handlar om faktorer som pushar människor att flytta, det kan vara exempelvis krig, hungersnöd, politiskt förtryck och överbefolkning. Pull - faktorerna däremot handlar om krafter på den nya tilltänkta platsen som attraherar människorna att flytta dit. Det handlar exempelvis om goda arbetsförhållanden, bättre levnadsstandard och större utrymme. En liknande modell med anknytning till push-pull-teorin är The Intervening Obstacle Theory of migration vilken fungerar på liknande vis. S i d a 19

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer