C-UPPSATS. Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:158 Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet? - en kvalitativ studie av fem flickors val att flytta hemifrån inför gymnasiet Josefine Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Genus & teknik 2010:158 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/158--SE

2 Varför flytta hemifrån redan inför gymnasiet? En kvalitativ studie av fem flickors val att flytta hemifrån inför gymnasiet Josefine Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats i Sociologi Vårterminen 2010 Institutionen för arbetsvetenskap Handledare: Mats Jakobsson

3 Sammanfattning Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrån vid års ålder för att för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till Luleå. Generella teorier kring migration i allmänhet tas upp bland annat i form av push-pull teorin och escalator regions. Den senare en teori vilken gör gällande att vissa regioner lockar till sig unga människor, exempelvis unga vuxna i Sverige lockas att flytta till Stockholm. Modernitetens eller globaliseringens påverkan i form av att vi numera lever i ett alltmer rörligare samhälle och dess påverkan på ungdomarnas benägenhet att flytta inför sina gymnasiestudier belyses även. Bland andra Giddens och Ziehe påpekar att traditionen har blivit mindre väsentlig när individer i dag fattar beslut. Vad som visade sig vara lockande för ungdomarna var skäl som på olika sätt handlade om dem som individer. De ville skapa egna liv och den individuella friheten var ytterst viktig. De ville skapa sin egen person på en ny ort där inte alla redan kände dem så som på de små orterna de kom från. Genomgående för ungdomarna i studien var att de genom detta val åstadkom att både komma från hemorten och att få läsa det gymnasieprogram de ville, vilket inte fanns att tillgå i hemkommunen. Det framkom att flytten i sig var viktigare för dem än de ville medge. Dessa ungdomar följde ingen tradition utan hade möjligheten att välja, inte bara gymnasieprogram utan hur hela deras liv skulle se ut. Nyckelord: ungdomar, gymnasieskolan, flytta hemifrån, migration, framtid S i d a 2

4 Abstract Waara (2009) means that people are mobile to a different extent in relation to their age. In the ages we are the most mobile and willing to move for education or work. There is however those youths who chooses to move already when they are beginning their studies in the upper secondary school. The aim of this study is thus to examine youths experiences of moving away from home by the age of to study for upper secondary school in a different municipality. The driving forces behind the choices that these youths have made were illuminated by deep interviews with five youths from different parts of Norrbotten who all had move to Luleå. Some theories about migration in general are mentioned, including the push-pull theory and escalator regions. The later one of them claims that a certain region attracts young people, for example young adults in Sweden draws to the city Stockholm. Modernity or globalization and its effect in terms of that we now live in an increasingly mobile society and how that affects the youths tendency to move for their studies in upper secondary school, is also illuminated. It turned out that the youths in this study where enticed by reasons which in different ways where about them as individuals. They wanted to create their own lives and the individual freedom was very important. They wanted to create one s own person in a new place where not everybody knew who they were as it was in the small villages they came from. Consistently for the youths through the study was that they through that choice managed to both move away from home and also they got to study what they wanted to. It emerged that the move itself was more important to them then they wanted to admit. These youths did not follow any tradition, they had the possibility to make a choice, not only about what program to study but for how their whole future would look. Keywords: Youth, upper secondary school, move away from home, migration, future S i d a 3

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Gymnasieskolan Glesbygdsverket Flyttningar i Sverige Syfte Frågeställningar Disposition 10 2 Metod och tillvägagångssätt Urval Validitet och reliabilitet Förförståelse Avgränsningar Etik Analytiska utgångspunkter Tidigare forskning Unga människors skäl till att flytta: skillnaden mellan Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna Att flytta bort och hem igen Ungdomar i gränsland Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv.18 4 Teoretiska utgångspunkter Migration Push- och pull-faktorer Begreppet ungdom Modernitet och globalisering Ungdomar och modernitet.23 5 Resultat Koppling till den nya orten Anledningarna till att de väljer att flytta Utbildning Sociala kontakter Hemorten Nya erfarenheter Förväntningar och verklighet Nya preferenser Stöd Ekonomiskt stöd Socialt stöd Andra ungdomar på hemorten...35 S i d a 4

6 5.7 Mognad och självständighet Framtiden Diskussion Ett steg på vägen Hela världen som sin arena Hemorten Escalator region Stöd Framtiden Slutsatser Vidare forskning 44 7 Referenser Litteratur Tidsskrifter Internet Bilaga S i d a 5

7 1 Introduktion Många viktiga händelser utspelar sig under ungdomstiden eller det tidiga vuxenlivet. Val gällande studier, arbete och formationen av det egna hushållet ställs på sin spets. Ofta blir dessa val aktuella i 20 års åldern då det vanligtvis blir aktuellt att flytta hemifrån. Det är känt att migration i Sverige, likväl som i många andra länder, har en koppling till ålder. Peter Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Enligt rapporter från bland annat Glesbygdsverket (2005) och Statistiska centralbyrån, SCB, (2010) flyttar många unga från gles-/landsbygd till större tätorter och framförallt städer. Bland annat Pia Nyman-Kurkiala kom i sin studie fram till att anledningen till att unga människor väljer att flytta från landsbygden för bland annat studier eller av andra sociala skäl. Även i Marica Östbergs studie visade resultaten på att de sociala nätverken ha stor betydelse när individer väljer att flytta. Daniel Nilsson och Lars Österbergs studie, Nio små Pajalapojkar åkte till Luleå för att shoppa, en ville stanna kvar sen var de bara åtta, visade på resultat att kvinnorna i deras studie flyttade såväl tidigare som i större utsträckning än män. I ett pressmeddelande den 25 februari 2010 beskrev Skolverket att de bland annat hade konstaterat att storstäder är allt mer lockande och att fler ungdomar pendlar till de större städerna för att läsa gymnasiet där. Det finns även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Den 1 januari 2008 blev det genom en lagändring möjligt för alla elever att söka en utbildning i ena annan kommuns gymnasieskola detta även om den aktuella utbildningen finns att tillgå i hemkommunen (Skolverket). Hur är det egentligen att flytta hemifrån redan som åring? Ungdomstiden är en speciell fas av livet på så sätt att mycket händer och ungdomarna försöker finna vem de är och vem de vill vara. Det är därför en intressant åldersgrupp att studera då dessa ungdomar då väljer att ta steget att flytta hemifrån redan inför gymnasiet. I denna studie ska fem flickors upplevelser av att flytta vid års ålder för gymnasiet belysas. En del forskare, bland annat Ziehe (1994), menar att avståndet mellan de vuxnas rum och ungdomarnas rum har krympt. Kan detta vara en del av förklaringarna till att en del av dagens ungdomar väljer att flytta hemifrån redan inför sina gymnasiestudier? S i d a 6

8 1.1 Bakgrund Gymnasieskolan I Sverige har alla ungdomar mellan 16 och 20 år som har avslutat den obligatoriska grundskolan rätt till en treårig gymnasieutbildning (Skolverket). Syftet med utbildningen är enligt Skolverket följande: Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Att läsa gymnasiet är frivilligt och något ungdomarna själva efter avslutad grundskola väljer att läsa eller ej. Det är även avgiftsfritt att läsa gymnasiet i Sverige och det finns tre typer av program att välja mellan: nationella program, specialutformade program och individuella program (Skolverket). Sedan tidigare har en del speciella gymnasieprogram i Sverige riksintag vilket innebär att alla, oavsett var man är bosatt i landet, har lika stor chans att komma in på utbildningen. Sedan den 1 januari 2008 blev det även möjligt för alla ungdomar att söka en utbildning i en annan kommuns gymnasieskola än den egna även om programmet finns att tillgå i den egna hemkommunen. I samband med detta uttrycktes en oro i en artikel i Norrbottens-Kuriren, Länsintaget kan innebära utflyttning. I anknytning till den nya lagen diskuterade dess konsekvenser för Norrbotten och en oro att det skulle innebära en ökad utflyttning av ungdomarna från inlandet Glesbygdsverket SCB själva har ingen egen definition när det gäller vad som räknas som tätort utan utgår från den gemensamma nordiska tätortsdefinitionen vilken fastställdes vid ett möte mellan de nordiska chefsstatistikerna år 1960 men vilken har anses giltig sedan Enligt denna definition definierar man orter som antingen tätort eller utanför tätort. Definitionen för tätort är i grundläggande drag att det inte ska vara längre än 200 meter mellan husen. En definition vilken utgår från ett storleks- och täthetskriterium likt denna kan uppfattas alltför generell för att använda vid denna studie. I stället kommer Glesbygdsverkets (nedlagt sedan 31 mars 2009, numera övertaget av två nya myndigheter Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser - Tillväxtanalys) definitioner att användas. I deras definition av glesbygden är även möjligheten till service och arbete avgörande när det gäller att definiera orter. I sin årsbok 2005, Sveriges gles- och landsbygder 2005, menade Glesbygdsverket att utgångspunkten för deras definition har varit att en tätort består av minst S i d a 7

9 3 000 invånare då det där bedöms finnas tillgång till ett grundläggande serviceutbud samt en viss arbetsmarknad att tillgå. Glesbygdverket använde sig av definitioner där orter grupperades som antingen tätorter, tätortsnära landsbygder eller glesbygder beroende på hur stor andel människor som bor i de olika områdestyperna. För denna uppsats har Glesbygdsverkets definitioner valts för att alla de ungdomar studie behandlar kommer från mindre orter i Norrbotten, något Glesbygdsverket har specialiserat sig på. Glesbygder De tre områdestyperna enligt Glesbygdsverket: Har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till invånare. Tätortsnära landsbygder Finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än invånare. Tätorter Har mer än invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten Flyttningar i Sverige Allmänt när det gäller flyttningar inom Sverige menar Glesbygdsverket i sin årsbok från 2005 att det sker omkring en miljon flyttningar årligen i Sverige. Av dessa är de flesta korta och sker i samband med byte av bostad inom den egna orten hade Sverige invånare och av dessa valde personer att flytta (SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2010). Siffror vilka innebär att var åttonde person inom Sveriges gränser flyttade det året. SCB menar i sin årsbok att vi flyttar alltmer men att vi trots detta ändå väljer att bo kvar inom födelselänet. När det gäller genus bor män i större utsträckning kvar i födelselänet än kvinnor, en genomgående trend för hela riket. I Norrbottens län var siffrorna för dem som bor kvar i samma län som födelselänet i december procent för kvinnor och 87 procent för män. Riksgenomsnittet ligger på 73 procent och 76 procent för kvinnor respektive män. Enligt samma källa flyttar yngre människor längre än äldre, hälften av dem som flyttar till ett annat län är mellan 20 och 30 år. S i d a 8

10 Förklaring till karta: De blå områdena visar på en negativ befolkningsmängd medan de orangea redovisar en positiv befolkningsmängd. För att få fram denna bild av befolkningsmängden har SCB utgått från metoden antalet boende personer inom en viss kilometerruta. För att skapa en bild av hur flyttningarna sker i Sverige valde Glesbygdsverket i sin årsbok från 2005 att endast redovisa in- och utflyttningar gjorde mellan kommuner och/eller olika områdestyper. Generellt är individer mellan 20 och 30 år mest flyttningsbenägna och detta val sker med hänvisning till studier, arbete och för att byta miljö. Det finns en tendens till att kvinnor flyttar hemifrån tidigare än de jämnåriga männen, främsta skälet är då högskoleutbildning. Allmängiltigt när det gäller flyttningar, enligt Glesbygdsverkets årsbok, är att benägenheten att flytta minskar efter 30 års ålder för att sedan öka något efter pensioneringen. Detta tros ha sina förklaringar i att man i 30 års åldern lägger större fokus på familjen och Figur 1:Befolkningsförändring i Sverige. hemmet och därmed inte gärna vill bryta upp från sociala nätverk och liknande. Efter pensioneringen väljer dock fler att flytta tillbaka till barndomstrakter eller fritidshus. Enligt Glesbygdsverket finns det tydliga strömmar vad gäller ungas flyttningar, de unga väljer att flytta från både glesbygder och tätortsnära landsbygder. Dessa trender gällde för både gruppen åringarna och gruppen åringarna. Till tätorterna, och då framför allt storstadsregionerna, råder en stor inflyttning. Glesbygdsverket hävdar att den vedertagna sanningen att det är yngre kvinnor som flyr gles- och landsbygden numera är på väg att vända och att detta ses som ett trendbrott när det gäller migrationsmönstret bland unga. S i d a 9

11 1.2 Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem flickors val av att flytta hemifrån vid års ålder för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. 1.3 Frågeställningar - Vilka faktorer påverkar dessa flickors beslut att välja att flytta hemifrån vid års ålder inför gymnasiet? - Hur upplever flickorna det att flytta hemifrån vid års ålder inför gymnasiet? - Hur upplever flickorna det att klara sig själva utan föräldrars närvaro på studieorten? - Hur ser flickorna på framtid och boendeort? 1.4 Disposition Under uppsatsens första del har inledningsvis en beskrivning av problemet getts. De definitioner som gäller för glesbygd har presenterats och även en bild av hur flyttningar i allmänhet sker har tagits upp. Mer specifikt hur flyttning sker bland unga människor har även uppmärksammats som en bakgrund. Under avsnittet metod kommer metoden för uppsatsen att presenteras. Avsnittet innefattar tillvägagångssättet i stort, det urvalet som har skett, validitet respektive reliabilitet, avgränsningar, förförståelse samt en beskrivning av hur analysarbetet har gått till. Därefter ges ett avsnitt kort beskrivande av de tidigare forskningar som är gjorda inom området migration samt ungdomar. Avsnittet teoretiska utgångspunkter behandlar teorier aktuella för studien, här presenteras ungdomsbegreppet i sig, migrationsteorier och globalisering. Därefter följer resultatdelen där vad som framkommit under intervjuerna presenteras i form av citat varvat med förklarande brödtext. En avslutande del där studien knyts ihop och analysen av resultatet diskuteras görs i avsnittet diskussion. Sist i uppsatsen återfinns en referenslista samt en bilaga. S i d a 10

12 2 Metod och tillvägagångssätt För att belysa de drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val att flytta hemifrån i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier, genomfördes denna studie med hjälp av djupintervjuer med ungdomarna som har flyttat. Detta för att få en djupare förståelse av hur ungdomarna resonerar kring sin upplevelse. Djupintervjuer gjordes med fem ungdomar. Den ursprungliga tanken var att utföra fler intervjuer, detta var dock inte möjligt. Anledningen till detta kommer att framgå när urvalet presenteras närmare. Antalet bedömdes i slutändan ändå vara tillräckligt för studiens syfte i förhållande till omfånget och den tidsmässiga aspekten. Resultatet bör ej vara påverkat eller ha sett annorlunda ut om fler informanter hade funnits att tillgå. De fem intervjuer som gjordes bidrog till en djupare förståelse för hur ungdomarna resonerar och upplever situationen, varför de valt att flytta från hemorten för att läsa gymnasieutbildningen i en annan kommun. Innan intervjuerna hade en intervjuguide i semistrukturerad form konstruerats. Under intervjuernas gång var denna intervjuguide till hjälp för att försäkra att vissa ämnen/frågeställningar blev belysta. Intervjutillfällena inleddes med en kort information om mig själv, om studien och dess syfte samt även om det etiska gällande deras intervjuer. Informanterna fick veta att de när som helst kunde avbryta intervjuerna utan någon förklaring och att detta var helt frivilligt. De försäkrades om att ingen annan obehörig skulle få tillgång till vare sig inspelningen av intervjun eller utskriften av denna. Efter godkännande från informanterna skedde en inspelning, med hjälp av en diktafon, av samtliga intervjuer. Det fördes även kortare anteckningar under samtalets gång. Inte nödvändigtvis för att dokumentera svar utan snarare för att ge informanten tid att fundera och för min egen del för att generera följdfrågor. Efter varje intervju utfördes en transkribering av materialet där intervjun skrevs ned ordagrant utifrån den inspelning som hade skett. Vid fyra av intervjutillfällena utfördes intervjuerna hemma hos ungdomarna. Förhoppningen med detta medvetna val var att ungdomarna skulle känna sig trygga och därmed våga tala fritt. Vid tillfällena var vi ensamma i lägenheterna. En av intervjuerna utfördes i en avskild del av ett café på informantens begäran. Samtliga intervjuer utfördes under april 2010 och varje intervju varade mellan 25 till 35 minuter. Informanterna har även fått fiktiva namn för att säkerställa deras anonymitet och det uttalade löftet om detta de erhöll vid intervjutillfällena. S i d a 11

13 2.1 Urval Urvalet för att få tag i intervjupersonerna kom att ske på olika sätt. För en första kontakt agerade en släkting som själv läser gymnasiet ungefär 50 kilometer från hemorten men som valt att bo kvar hemma. Denna första kontakt kunde sedan slussa vidare till en person i klassen som flyttat till staden för att läsa gymnasiet där. Därefter kontaktades rektorn vid den aktuella skolan då det framkom att det fanns fler elever vid skolan som flyttat för studierna. Målet var att via rektorn komma i kontakt med fler av eleverna som hade flyttat för utbildningen. Dessvärre var denna kontakt inte särskilt framgångsrik då intresset från rektorns sida var svagt. På grund av detta fick en annan metod för att få tag i intervjupersoner tillämpas. De årliga listor över vilka som kommit in på gymnasierna, vilka lokaltidningarna publicerar, kom här att spela en stor roll för att finna aktuella personer för studien. Intagningslistor från tidigare år letades fram på internet för att få fram namn på dem som kommit in på gymnasiet i Luleå men boende i en annan kommun. Detta var möjligt då både förnamn, efternamn samt orten de är skriven vid framkommer i dessa antagningslistor. Därefter gjordes en sökning på alla dessa namn i kombination med orten på internet i hopp om att hitta sätt att kontakta personerna ifråga, framförallt via bloggar eller adresser. De som gick att finna via blogg/ adress kontaktades via den bloggen/ adressen där en kortfattad beskrivning av syftet med kontakten var samt en uppmaning om att skriva tillbaka via mail för mer information. Denna internetbaserade kontakt via bloggar/ adresser var den första kontakten med informanterna. Med dem som var villiga att medverka i studie bestämdes därefter även tid och datum för ett intervjutillfälle med var och en av dem. I en del fall skedde en typ av snöbollsurval där den kontaktade personen inte längre uppfyllde kraven för studien i och med att de hade flyttat tillbaka utan att ha slutfört sina studier. I det fallet kunde dock personen förmedla andra kontakter vilka kunde bistå studien. I slutändan kontaktades de aktuella intervjupersonerna på följande sätt: två personer via privata kontakter där bekanta kunde hänvisa till aktuella personer. En person via dennes blogg och slutligen två personer via en typ av snöbollsurval där den från början kontaktade personen ej längre uppfyllde kraven för urvalet. Detta skulle kunna kallas för ett slumpmässigt urval men detta fallerar i och med att ett slumpmässigt urval definieras av att alla analysenheter i den utvalda population vilka uppfyller kraven för studien har en känd sannolikhet att komma med i urvalet. S i d a 12

14 I det inledande skedet eftersträvades en spridning gällande genus för att kunna urskilja eventuella likheter och skillnader dem emellan. Då en betydande del av dem som har bloggar är flickor resulterade detta i att inga pojkar deltog i studien då några kontaktuppgifter till dessa ej gick att finna på internet. En spridning mellan flickor och pojkar var därmed tyvärr inte möjlig att uppnå. Detta med hänvisning till den tidsmässiga aspekten då det var angeläget att komma i kontakt med aktuella personer för studien i ett så tidigt skede som möjligt. Då kontakten med rektorn fallerade i kombination med att påsklov sedan väntade ungdomarna veckan därpå försvårades möjligheten att få tag i ungdomarna på något annat sätt än den angivna metoden. Något konkret genusperspektiv finns inte medtaget mer än att resultat av denna studie baseras på just dessa flickors upplevelser. Något som fastställdes först när den sista intervjun var genomförd och fler informanter tyvärr inte gick att tillgå. 2.4 Avgränsningar Att undersöka samtliga ungdomar som valt att flytta till Luleå för att studera vid gymnasiet hade inte varit möjligt i denna studie på grund av tidsmässiga skäl. En avgränsning gjordes till att endast gälla ungdomar som för tillfället läser gymnasiet på annan ort oavsett vilket år de läser. Detta för att uppnå att ungdomarna befinner sig i samma situation och inte de som redan har tagit studenten. Även geografiskt skedde en avgränsning till att bara gälla ungdomar som flyttat till Luleå. Detta för att det är den största staden i Norrbotten och även ligger beläget vid kusten, en kombination vilken kan tänkas lockar till sig unga individer. Inland har ofta högre utflyttning än inflyttning medan större orter vid kusten i högre utsträckning har en positiv förändring av befolkningsmängden (se tidigare karta på sida 9). Däremot gjordes inte någon avgränsning gällande vilken ort ungdomarna flyttade från. En spridning bland dessa bedömdes nämligen vara intressant och givande för studien. Detta för att se eventuella skillnader eller likheter när det gäller preferenser på vilken ort man väljer att flytta till, utifrån ens hemort. Fokus i denna studie ligger ej på varifrån man flyttar utan snarare varför och vilka erfarenheter de gör på studieorten samt hur de blickar framåt efter studierna. Tyngdpunkten ligger således på hur ungdomarna resonerar, och om det finns skillnader eller likheter i deras resonemang är det intressant och värt att titta närmare på. S i d a 13

15 2.3 Förförståelse I det lilla samhälle jag själv växte upp i fanns inget gymnasium utan vi åkte buss till en närliggande ort omkring 25 kilometer bort påbörjade jag mina studier vid samhällsprogrammet på gymnasiet och under de två första åren pendlade jag mellan hemorten och orten där gymnasiet fanns, liksom de andra ungdomarna från min hemort. Inför det sista året flyttade jag hemifrån vid 18 års ålder och blev sambo vilket innebar att pendlingsavståndet ökade till ca 80 kilometer. För mig tycktes flytten vara nästa logiska steg då min sambo precis hade fått sin första lägenhet och hemma började det bli trångbott. Min egen förförståelse inför detta grundar sig i att jag själv, vid tiden för denna undersökning, är 22 år gammal. Därmed har jag själv bara för några år sedan läst på gymnasiet och kan relatera till den tid och de beslut man står inför som ungdom i dagens samhälle. När det gäller min relativt unga ålder resonerar jag att det kan ha en positiv effekt när det gäller att få ungdomarna att prata öppet och uppriktigt om hur de upplever situationen. Det kan underlätta för dem att prata med någon som åldersmässigt ligger nära dem och som för inte alltför många år sedan själv gick gymnasiet och stod inför liknande val. På samma sätt som närheten åldersmässigt kan bringa dessa fördelaktiga omständigheter kan även mindre gynnsamma förhållanden förekomma. Svårigheten kan ligga i att jag åldersmässigt kan relatera på ett sådant sätt att vissa saker vilka informanterna beskriver kan te sig självklara för mig. Något som inte är lika givet för andra utomstående utan den åldersmässiga närheten. Vilket skulle kunna skapa förvirring och oklarhet hos läsaren. Eventuellt skulle det även kunna leda till en påverkan när det gäller redovisningen av resultatet från intervjuerna och i sin tur även analysen. Detta är jag medveten om och det kom att tas i beaktning under hela processen för att undvika oklarheter och missförstånd. 2.2 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om relevansen i det som undersöks, att fastställa om forskaren mäter det denne påstår sig mäta. Syftet med intervjufrågorna var att få en bild av deras bakgrund, det val ungdomarna hade gjort, hur de upplevde hemorten samt hur de såg på den nya orten och framtiden. Tagna ur sitt sammanhang skulle någon fråga kunna te sig överflödiga, tillsammans avsågs de dock skapa en bild av deras upplevelse av att flytta hemifrån inför sina gymnasiestudier. Under studien har fokus legat på att förstå upplevelsen ungdomarna har av att de flyttade hemifrån inför gymnasiet. De forskningsfrågor som har fastställts har hela tiden S i d a 14

16 funnits med under arbetets gång. Validitetsmässigt har denna studie besvarat de frågar de utifrån syftet avsåg att besvara utifrån det insamlade materialet. Tillförlitligheten, eller reliabiliteten, i studien mäter de mätfel av slumpmässig karaktär som kan finnas i en studie. För att hålla reliabiliteten hålla hög har exempelvis en diktafon använts för att fånga upp allt vad informanterna uttryckte. Att ha allting nedskrivet ordagrant ger inte bara möjligheten att kunna återge citaten ordagrant för att betona vad informanterna har sagt, utan även att finna sådant man först inte trodde var betydelsefullt. Validitetsmässigt har intervjuguiden genomarbetats flertalet gånger för att säkerställa att dess kvalité. Den upprättade intervjuguiden med öppna svarsalternativ var till hjälp för att låta informanterna uttrycka sig fritt utifrån ungefär samma frågor. Vilket är viktigt i analysarbetet för att kunna sammanställa vad som framkommit och för att kunna dra riktiga slutsatser utifrån materialet. I arbetet med studien har det hela tiden funnits en strävan efter att utföra allt med en stor noggrannhet och öppenhet för att undvika feltolkningar eller andra brister i studien. 2.5 Etik En bra grund att utgå ifrån när det gäller att förhålla sig till det etiska i en studie är de rekommendationer Vetenskapsrådet ger. I rapporten Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel (Gustafsson m.fl.) menar författarna att kravet på forskaren handlar om att denne ska vara hederlig med sitt resultat och aldrig förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. Det ska råda en öppenhet kontinuerligt genom hela redovisningen av forskningsresultatet och hur forskaren har gått till väga. Vidare handlar god forskningsetik sammantaget om ärlighet, öppenhet, ordningsamhet, hänsynsfullhet och oväld. Något som denna studie har avsett att sträva efter att uppnå. Målet har varit att öppet beskriva hur processen har sett ut på bästa möjliga sätt. Då bland annat när det gäller hur urvalet har skett och att efter bästa möjliga förmåga tolka citat och vad som framgått ur intervjuerna. Inspelningar av intervjuerna har efter att de har transkriberats raderats och sedan har det skriftliga intervjumaterialet förvarats på ett sådant sätt att ingen utomstående har kunnat ta del av dessa. Efter rapportens slutförande har även det skriftliga materialet förstörts för att hindra obehöriga att ta del av intervjuerna. S i d a 15

17 2.6 Analytiska utgångspunkter Vartefter intervjuerna var utförda transkriberades dessa ned ordagrant utifrån de respektive inspelningarna, vilket gav en överblick över samtalen som hade ägt rum. Dessa utskrifter lästes sedan igenom ett flertal gånger för en grundlig genomgång av vad som framkom i det skriftliga materialet. Det skedde en systematisk bearbetning och kodning av materialet i form av begrepp/kategorier vilka var återkommande i materialet. Svaren de intervjuade hade gett sammanställdes sinsemellan för att finna likheter och skillnader i svaren. Materialet tolkades utifrån de utkristalliserade temana. Resultatet kommer att presenteras utifrån följande åtta huvudteman: koppling till den nya orten, anledningarna till att man flyttar, förväntningar och verklighet, nya preferenser, stöd, andra ungdomar på hemorten, mognad och självständighet samt framtiden. S i d a 16

18 3 Tidigare forskning Det finns ett antal tidigare studier med kopplingar till ungdomar och flyttningar. Marica Östberg har i sin jämförande studie belyst ungas utflyttning från landsbygden. I Pia Nyman- Kurkialas studie behandlar inte specifikt ungdomars flyttningar utan fördjupar sig i kedjemigration och även kedjeåtervandring. Peter Waaras studie behandlar ungdomar och hur de ser på sin framtid. Dessa studier är alla även mer eller mindre förankrade till Norrbotten på något vis. Även Anders Löfgren kom i sin avhandling fram till fyra intressanta motiv till att ungdomar ville flytta hemifrån: nödvändigt, önskan om frihet/strävan efter mognad, önskan om att byta bostad samt insikten om ett förväntat livsmönster. 3.1 Unga människors skäl till att flytta: skillnaden mellan Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna Utflyttning är ett stort problem för landsbygden och Marica Östbergs studie behandlar ungdomars utflyttning och varför de väljer att flytta. I sin kvalitativa studie undersökte Östberg två grupper av ungdomar, en i Jokkmokks kommun och en i Vansbro kommun. De aktuella teorierna för studien är bland andra push-pull teorin, The intervening obstacles theory och E.G Ravensteins migraitonslagar. Resultatet av studie visade på skillnader mellan orsakerna ungdomarna angav som skäl till varför de ville flytta. De före detta Jokkmokksborna angav alla studier som främsta skäl medan de från Vansbro angav sociala orsaker. 3.2 Att flytta bort och hem igen Pia Nyman-Kurkiala har i sin studie Att flytta bort och hem igen belyst kedjemigration och kedjeåtervandringen. Det hela baseras på en fallstudie där Nyman-Kurkiala har träffat 57 finlandssvenska jakobstadsbor vilka har fått dela med sig av sina upplevelser, varför de en gång valde att flytta och varför de sedan vill flytta hem igen. Bland annat visar sig de sociala nätverken vara en viktig del av flyttningscykeln. Beteendet förklaras utifrån kollektiva mekanismer, hur individer påverkar varandras uppfattningar och beteenden vilket sedan sprider sig bland individerna och får dem att handla på ett liknande sätt. S i d a 17

19 3.3 Ungdomar i gränsland Ungdom i Gränsland baserar på 26 intervjuer vilka Peter Waara har genomfört med ungdomar från Tornedalen. Waara belyser områden som vuxenhet, bostadsort, framtiden och könsroller och hur ungdomarna uppfattar dessa. Den socialiseringsprocess ungdomar genomgår på deras väg in i vuxenlivet betonas. En process vilken innefattar och präglas av samhälleliga, sociala och kulturella ramar. Waara finner vägen till vuxenlivet diffus då det i dagens samhälle inte är lika självklart vad man ska arbeta med eller var man ska bosätta sig. Fokus i hans studie ligger på hur ungdomarna befinner sig i ett gränsland mellan glesbygd och storstad, mellan svenskt och finskt, mellan traditionellt och modernt, mellan uppbrott och inordning. I sin studie fann Waara fyra grupper bland ungdomarna när det gällde deras förhållningssätt: traditionalisten, entreprenören, konventionalisten samt avantgardisten. Traditionalisterna och entreprenörerna hade stark anknytning till lokalsamhället, den senare av dem kunde tänka sig att jobba utanför lokalsamhället. Konventionalisternas anknytning till lokalsamhället var svagare, de var förberedda på att flytta och accepterade det rådande genusperspektivet. Avantgardisternas anknytning till lokalsamhället var svag, hos dem fanns inget behov att bo kvar utan den urbana miljön lockade. 3.4 Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv 1990 kom Anders Löfgren i sin kvalitativa avhandling Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt perspektiv fram till att det för ungdomar är en markering för vuxenlivet att flytta hemifrån. Det hela är inte ett definitivt steg att man blivit vuxen utan mer en del av ett led i en utdragen process. Bland motiven för att flytta hemifrån Löfgren kunde finna i sitt material fanns utbildning och arbete. Även själva frigörelseprocessen uppmärksammades. Under gymnasietiden var det främst unga kvinnor som ville flytta. Det framkom även att oavsett vilket skäl ungdomarna angav för sin flytt handlade det om att gradvis bryta sig loss från föräldrarna och att en del i denna process var att skaffa en egen bostad. I övrigt kunde Löfgren finna följande fyra huvudsakliga skäl till att ungdomarna ville flytta: nödvändigt (på grund av studier, arbete, ohållbara familjesituationer, trångboddhet), önskan om frihet/strävan efter mognad (frigörelse från föräldrar, ökad rörelsefrihet), önskan om att byta bostad (push: tristess, miljöer. Pull: utbud, miljöer, kamrater) samt insikten om en förväntat livsmönster (någon gång ska man väl flytta). S i d a 18

20 4 Teoretiska utgångspunkter Ungdomsbegreppet i sig kan vara svävande och därför kommer utgångspunkten för vad som här menas med denna period i en människas liv. Generella teorier kring migration i form av bland annat escalator regions vilka ska locka unga vuxna i Sverige att flytta till Stockholm då detta är en sådan region. Har ungdomarna i denna studie en sådan escalator region som fungerar på samma lockande sätt likt Stockholm gör för unga vuxna? Modernitetens eller globaliseringens påverkan i form av att vi numera lever i ett alltmer rörligare samhälle torde även den ha en påverkan på ungdomarnas benägenhet att flytta inför sina gymnasiestudier. 4.1 Migration Allmänt hävdar bland annat human capital theory att migration är ett medel för att förbättra sin karriär. Fielding (1992) menar att det finns vissa regioner som är mer attraktiva att bo och leva i för att utveckla sin karriär än andra, dessa regioner kallar han escalator regions. Dessa attraktiva regioner lockar till sig unga utbildade individer vilka befinner sig i början av sin karriär. Vidare hävdar Fielding att när dessa individer sedan har arbetat ett tag och erhållit den erfarenheten kommer de att flytta från den attraktiva regionen till en annan för att använda sig av sina kunskaper på den nya orten. Det beskrivs som att socially upward going escalator. Roger Andersson (1996) (s.18) menar att exempelvis Stockholm skulle kunna ses som en sådan escalator region. En sådan region har en särskild påverkan på unga vuxna menar han eftersom de befinner sig i den fas av livet då de precis börjat bygga upp sina liv. Ungdomar i års ålder kanske inte flyttar så långt som till Stockholm inför gymnasiet. Kanske kan det finnas andra orter som på liknande sätt ter sig lockande för än yngre människor i års åldern Push- och pull-faktorer En av de tidiga teorierna om migrationer vilken fokuserar på faktorerna bakom handlandet är den så kallade push and pull. Push handlar om faktorer som pushar människor att flytta, det kan vara exempelvis krig, hungersnöd, politiskt förtryck och överbefolkning. Pull - faktorerna däremot handlar om krafter på den nya tilltänkta platsen som attraherar människorna att flytta dit. Det handlar exempelvis om goda arbetsförhållanden, bättre levnadsstandard och större utrymme. En liknande modell med anknytning till push-pull-teorin är The Intervening Obstacle Theory of migration vilken fungerar på liknande vis. S i d a 19

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter

ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter Arbetspsykologi (61-90)

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd Rapport från förening Syds Arbetsgrupp - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd BAKGRUND Förening syd höll årsmöte den 25 mars 2012. På årsmötet uppstod en bred diskussion om föreningens verksamhet

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer