Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

Transkript

1 Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Konferensen Barn som anhöriga Västra Götalandsregionen 5 februari 2015 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

2 Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet

3 Sociala utgifter i Sverige År Sociala utgifter Förändring (% av BNP) senaste 5 åren : : : : EU15 30, Sv. 30, :e av EU av miljarder SEK

4 Olika fattigdomsdefinitioner Inkomstfattiga hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner Ekonomiskt fattiga hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex. Låg inkomststandard Materiellt fattiga hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF Försörjningsstöd hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.

5 Rädda Barnens årliga index Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd Två delmått: Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm Familjer med försörjningsstöd 5

6 Rätt att inte vara fattig FN:s konvention om barnets rättigheter säger: varje barns rätt till en skälig levnadsstandard (artikel 27) skall säkerställas till det yttersta av landets tillgängliga resurser (artikel 4) detta skall ske utan diskriminering (artikel 2) 6

7 Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk. 1/ Relativt 2/ Multidimensionellt 3/ Relationell 4/ Dynamiskt 5/ Subjektivt

8 Risk-of-poverty in Nordic countries Source: Eurostat Risk-of-poverty = 60 % of median income

9 Barnfattigdom i OECD-länder. Panel A. Percentage of persons living with less than 50% of median equivalised household income, late-2000s Panel B. Annual average change in poverty rate between mid- 1980s and late-2000s, percentages 5,4 6,1 6,4 6,5 6,7 7,2 7,2 7,2 7,2 7,8 7,8 7,9 8,4 8,7 8,9 9,1 9,8 10,1 11,0 11,1 11,3 11,4 11,4 12,6 13,6 13,7 13,9 14,6 15,0 15,7 17,0 17,3 18,9 19,9 21,0 Czech Republic Denmark Hungary Iceland Slovak Republic Austria Netherlands Luxembourg France Slovenia Norway Finland Sweden Switzerland Germany Belgium Ireland Poland New Zealand OECD United Kingdom Canada Italy Greece Portugal Spain Estonia Australia Korea Japan Turkey United States Chile Israel Mexico -1,9-1,1-1,3-0,7-0,2-0,2-0,2-0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,4 0,9 1,0 1,4 1,3 2,1 2,1 1,9 2,2 2,2 2,5 2,7 2,9 2,9 3,2 3, ,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

10 Source: OECD 2014

11 Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll Gränsvärden, SEK/ mån 1 vuxen + 1 barn 2 vuxna + 2 barn Median, disponibel ink Relativ fattigdom (- 60 %) Låg inkomststandard (63 %) (41 %)

12 Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och I procent. Inkomststandard

13 Inkomstspridning i Sverige Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 0,32 Malmö högskola

14 Andel inkomstfattiga personer år efter sysselsättning Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst) Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 30,2 % Malmö högskola

15 Årsrapport barn i Sverige levde i fattigdom ,0 procent av samtliga barn 0-17 år Politisk handlingskraft och konkreta löften saknas 15

16 Barnfattigdom i Sverige

17 Fortsatt ökande klyftor mellan barn med svensk och utländsk bakgrund barn till ensamstående och sammanboende föräldrar barn i de fattigaste och rikaste familjerna rika och fattiga kommuner rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna 17

18 Både utländsk bakgrund och ensamstående förälder 18

19 Skillnader mellan kommuner Kommun Barnfattigdom i % Ranking 2012 Lomma 3,6 1 Härryda 3,7 2 Landskrona 23,0 289 Malmö 31,7 290 Stockholm 13,2 215 Göteborg 17,

20 20

21 21

22 22

23 Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Tapio Salonen Professor i socialt arbete Malmö högskola 23

24 Den ekonomiska familjepolitiken Ca 70 miljarder kronor. Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd. 24

25 Betydelsen av ekonomisk familjepolitik för barnhushåll i Sverige Låg ekonomisk standard med och utan ekonomisk familjepolitik. Låg ekonomisk standard = Disponibel inkomst under 60 procent av median respektive år. Källa: FK 2013:49

26 Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken i Sverige

27 Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och

28 Barns rättigheter och föräldrars etablering växande dilemma Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt: 1. Betoning på barns rättigheter här och nu från becoming till being 2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter

29 Insatser mot barnfattigdom SYFTE Lindra effekter åtgärda orsaker? FOKUS Reaktiva eller proaktiva insatser? STRATEGI Selektiva eller generella åtgärder? NIVÅ Ett statligt eller kommunalt ansvar? HÄLSA OCH SAMHÄLLE

30 INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella

31 Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?

32 Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen

33

34 Strategier för inkluderande policyåtgärder Proportionell universalism åtgärder av generell karaktär som i sina effekter kommer de mest utsatta till störst nytta Health in All Policies (HiAP) EU-inspirerad policy; which targets the key social determinants of health through integrated plicy response across relevant policy areas. Den svenska välfärdsparadoxen hur fattigdom och utsatthet har hanterats i den snabba uppbyggnaden av den svenska välfärdsmodellen i efterkrigstid.

35 EU Commission Recommendations February 2013: Investing in Children: Breaking the Cycle of Disadvantage Three Key Pillars: Access to adequate resources Support parents participation in the labour market Provide for adequate living standards through a combination of benefits Access to affordable quality services Reduce inequality at a young age by investing in early childhood education and care Childrens right to participate In play, recreation, sport and cultural activities and decisions that affect their lives