Vi levererar! ett nätverk för HR-ansvariga i livsmedelsföretagen. De har i många fall aldrig tidigare träffat varandra.

Transkript

1 Skånes Livsmedelsakademi 2009

2 Vi levererar! Livsmedelssektorn är Sydsveriges viktigaste kluster. Konkurrenskraften har stärkts. Branschen är överens om vikten av innovation och mervärden. Nya samarbeten har resulterat i nya tjänster och produkter. Viktiga nätverk har bildats. Branschen har skaffat sig verktyg för att kunna rekrytera de duktigaste studenterna och navet i allt detta är Skånes Livsmedelsakademi. En framtidsdröm? Inte alls, utan några av de iakttagelser som görs i två oberoende utvärderingar av Skånes Livsmedelsakademi och det sydsvenska livsmedelsklustret. Den ena, från forskningscentret CIRCLE vid Lunds universitet, inriktar sig på klustret i sin helhet. Den andra, utförd av en internationell expertgrupp på uppdrag av VINNOVA, har gjort en djupgående analys av Skånes Livsmedelsakademi och vår verksamhet sedan Resultaten är samstämmiga. Livsmedelsnäringen i Sydsverige är på rätt väg och samarbetet i Skånes livsmedelsakademi är en viktig bidragande faktor. Genom vår djupa förankring i livsmedelsnäringen kan vi bidra med energi, strategier, ledarskap och fungerande arenor för möten mellan olika aktörer med vilja och förmåga att utvecklas. Vi arbetar under devisen Kunskap, Lust och Nytta. Det stöd vi får, det engagemang vi känner från våra partners och medlemmar och de konkreta resultat vi ser är kvitton på att konceptet fungerar. Skånes Livsmedelsakademi är idag navet i det sydsvenska livsmedelsklustret och det är vi stolta över. Ett exempel på hur vi arbetar är vårt karriärområde. Det startades 2007 med uppdraget från vår styrelse att underlätta rekryteringen av välutbildade, unga människor genom att öka livsmedelsnäringens attraktionskraft. För att lösa den uppgiften gick vi direkt till studenterna själva och lät dem bilda ett ungt Advisory Board. Deras önskelista ledde fram till en rad nya aktiviteter och möjligheter en ny hemsida, en interaktiv karriärcoach, sommar- och exjobbsannonser på webben, studiebesök, stipendier och mycket annat. Genom att fråga studenterna direkt, fick vi även en mycket klar bild av vad som krävdes av företagen för att de skulle bli mer attraktiva som arbetsgivare i konkurrens med andra branscher. Det har lett till ett förändringsarbete hos många företag. Genom studenternas och företagens engagemang sjösätter vi nu något som kan betraktas som kronan på verket. Ett traineeprogram för livsmedelsbranschen, med ambitionen att utbilda och vaska fram framtidens ledare. På vägen har vi bidragit till att det bildats en helt ny arena i form av ett nätverk för HR-ansvariga i livsmedelsföretagen. De har i många fall aldrig tidigare träffat varandra. Och på samma sätt arbetar vi inom en rad andra områden. Vi har skapat VD-nätverket för förankring av viktiga frågor. Entreprenörsrådet för att hjälpa duktiga entreprenörer med goda idéer att snabbt komma till marknaden. Matforskarnätverket för multidisciplinär livsmedelsforskning. Kocknätverket, handlarnätverket och ett nätverk för forskningsoch utvecklingschefer. Inte som något självändamål, utan för att det krävs samarbete kring komplexa frågor för att nå goda resultat. Drivkraften är att samarbetet levererar kunskap, lust och nytta för alla inblandade. Det är inte konstigare än så. Lotta Törner, VD Göran Tunhammar, Ordförande Innehåll sid 3 De vill minska glappet sid 4 Traineeprogram engagerar hela branschen sid 5 Matkasse på recept för bättre hälsa sid 6-7 Stjärnrestaurangen som inte kostar me sid 8 Livsmedelsakademin den starkaste kraften sid 9 40 miljoner år bakom första produkten sid Kockar, ögonrörelser, trendradar och ett nytt kvalitetssystem 2

3 Glappet ska minskas! Vi vill jobba för att minska glappet mellan utbildningarna och företagen och så vill vi intressera fler för att börja jobba med livsmedel. Det säger studenterna Cecilia Abrahamsson och Fredrik Dafgård, som båda ingår i Livsmedelsakademins Advisory Board. De är unga, de är välutbildade och de siktar på en framtid i livsmedelsbranschen. Cecilia läser tredje året på industriell ekonomi på LTH, medan Fredrik snart är klar med sitt första år på Ekonomihögskolan i Lund. Jag tror knappast det kan finnas något mer intressant att jobba med än framtidens livsmedel, men trots att näringen är så stark i Sydsverige, så är det få som ens har reflekterat över en karriär där, säger Cecilia. Det beror bland annat på att företagen är för osynliga de måste bli bättre på att visa upp sig för oss som går på utbildningarna och de måste bli tydligare med vad de har att erbjuda. Livsmedelsakademins Advisory Board bildades som ett led i att öka intresset för jobb i livsmedelsbranschen bland unga, välutbildade människor. Utgångspunkten var att en näring som vill öka sin innovationsförmåga även måste bli bättre på att attrahera och ta vara på den vassaste arbetskraften. Idag består Advisory Board av ett tiotal studenter med olika bakgrund och det är till största delen deras önskemål som fått styra utformningen av Livsmedelsakademins karriärområde. Ett exempel är den nya webben, som erbjuder en lång rad nyttigheter för såväl studenter som företag och där studenternas önskemål och idéer vägt tungt. Studiebesök på företag, VD-besök på utbildningar, deltagande i arbetsmarknadsdagar, en interaktiv karriärcoach, studentstipendier och, nu senast, ett traineeprogram är andra exempel på sådant som kommit till efter önskemål från Advisory Board. Det är högt i tak och vi känner att vårt arbete gör nytta, säger Cecilia. Hennes intresse för livsmedelsnäringen fick en extra skjuts när hon på förra årets EEE-dagar (Lundaekonomernas arbetsmarknadsdagar) vann en dag med Procordias VD Mikael Aru. För Fredrik, som sett branschen inifrån sedan barnsben, har det länge känts naturligt att jobba med just livsmedel. Många tänker inte på att det finns en massa intressanta jobb i livsmedelsbranschen även om du inte har någon specifik livsmedelsutbildning. Spannet är stort och sträcker sig från maskiningenjörer till beteendevetare. Det är en viktig uppgift för oss i Advisory Board att berätta det för andra studenter. Vi känner oss som ett slags ambassadörer och det är många som får en aha-upplevelse när vi berättar om vilka möjligheter som finns. Idag har vi dessutom draghjälp av att andra sektorer, som till exempel mobiltelefoni håller på att tappa i attraktionskraft dessutom finns en ökande medvetenhet om att det är viktigt med bra mat. Gränsöverskridande matforskarnätverk 2009 bildades Skånes Livsmedelsakademis Matforskarnätverk som en fortsättning på Nätverket Konsumentnära livsmedelsforskning, som varit igång sedan Syftet är att stimulera till och stödja forskning om mat genom att erbjuda en plattform för flervetenskapliga kontakter. Nätverket har idag över 130 medlemmar från många olika forskningsdiscipliner. Sedan våren 2000 pågår en seminarieserie, där aktuell forskning presenteras. Seminarierna är öppna för alla som är intresserade av forskning kring mat. Därutöver anordnas workshops och symposier om aktuella ämnen. Mer information på livsmedelsakademin.se 3

4 det som ingår i vårt traineeprogram där deltagarna blir kunskapsmässiga globetrotters, säger Jan Brattström. Hela branschen bakom nytt traineeprogram Livsmedelsakademins traineeprogram handlar om att bidra till livsmedelsindustrins långsiktiga kompetensförsörjning. I en första omgång kommer ett tiotal duktiga studenter att få chansen till unika inblickar i branschen och attraktiva jobb i nyckelpositioner. Vi känner ett starkt stöd, både från branschen och studenterna, säger Mia Werner, som tillsammans med Jan Brattström varit ansvarig för att sy ihop det nya traineeprogrammet. I en första omgång är det fem företag som kommer att anställa ett tiotal trainees inom områdena ekonomi, produktchef, supply Mia Werner och Jan Brattström från Skånes Livsmedelsakademi har tillsammans med branschens HR-ansvariga sytt ihop det nya traineeprogrammet. chain, produktion och marknad. Sedan är tanken att programmet ska växa och utvecklas efterhand som branschens behov förändras. Styrkan i vårt program är att en hel bransch står bakom och samverkar för att ge de antagna bästa möjliga start i yrkeslivet. Det finns inget företag som ensamt kan erbjuda Det 15 månader långa programmet består till 85 procent av utbildning och tjänstgöring på respektive företag. Det är också företagen som väljer ut och anställer sina trainees. De övriga 15 procenten består av ett gemensamt program, som ägnas åt studiebesök, seminarier, projekt, mentorskap, resor och nätverkande som ska ge deltagarna kunskaper, perspektiv och förståelse för branschen och dess olika delar. Redan när tankarna på ett program presenterades för första gången, fick det ett stort stöd bland Livsmedelsakademins partnerföretag. Men därifrån till ett färdigt traineeprogram har resan varit både lång och komplicerad. Det är mycket som ska stämma, när många olika parter är engagerade och vi insåg tidigt att vi behövde engagera företagens egna experter för att landa projektet, säger Mia Werner. Detta var också ett tillfälle att öppna upp en helt ny arena kring ett skarpt problem. Lösningen blev att skapa ett nätverk av HR-ansvariga från hela branschen. Det har varit till ovärderlig hjälp när det gällt att identifiera företagens behov och lösa praktiska problem. Att HR-nätverket också har blivit ett forum för andra frågor av branschgemensamt intresse ser vi som en extra bonus. (Se artikel nedan.) Livsmedelsakademins traineeprogram startar den 1 september De företag som anställer trainees i en första omgång är Bring Frigoscandia, Leaf Sverige, Procordia Food, Pågen och Bergendahls. HR chefen: Detta hade vi inte klarat själva! Traineeprogrammet gör oss mer attraktiva som arbetsgivare, samtidigt som vi får möjligheten att anställa människor med ett brett kontaktnät och perspektiv på branschen. Det säger Pågens operativa HR-chef, Liselott Wennerström, som tillsammans med andra HR-chefer tagit aktiv del i utformningen av programmet. Vi är stora i Malmö, men som företag betraktat är vi inte tillräckligt stora för att ha den omvärldsbevakning och de resurser som krävs för att skapa ett så mångsidigt traineeprogram som detta. Nu har vi fått möjlighet att medverka i ett program som går på bredden och omfattar såväl det branschgemensamma som det företagsspecifika och dessutom ger inblickar i en rad spännande områden. Jag ser fram emot att se vad programmet kommer att innebära i praktiken, när vi skickar in vår första trainee nu i höst. För att kunna förverkliga ett program med så många beståndsdelar har det krävts ett gott samarbete mellan HR-cheferna i Livsmedelsakademins partnerföretag. Detta är ingenting som slutar i och med att traineeprogrammet sjösätts. Nej, traineeprogrammet kommer att behöva skötas, utvecklas och utvärderas, och där har vi ett gemensamt ansvar, säger Liselott Wennerström. Under resans gång har vi också upptäckt att vi har många andra frågor som det kan vara fruktbart att diskutera och samverka kring. Det handlar till exempel om hur vi hittar effektiva lösningar för att utnyttja våra personella resurser på bästa sätt och om hur HR-funktionen konkret kan skapa värde i olika processer och bidra till utveckling av nya affärsmodeller. HR-nätverket har helt enkelt blivit ett känselspröt gentemot andra aktörer i branschen. Vi har fått en ny arena för att lära nytt och bidra med egna kunskaper. Det tjänar hela branschen på. Tillgången till Livsmedelsakademins nätverk har blivit ett jättelyft för oss. Sören Hägvall, DoOnDot Skånes Livsmedelsakademi medverkar till att entreprenörer med goda idéer får möjlighet att snabbare komma till marknaden med av nya produkter och tjänster. Rolf Bjerndell, ordförande i Entreprenörsrådet 4

5 Med Matkasse på recept skulle sjukvården underlätta för äldre att följa kostrekommendationer. Målet är bättre hälsa och minskade sjukvårdskostnader. Matkasse på recept sätter patienten i centrum Är det krångliga upphandlingsregler som hindrar sjukhusen och kommunerna från att göra maten till en del av vården? Skånes Livsmedelsakademi driver ett projekt med uppgift att utmana den traditionella upphandlingsprocessen genom att sätta äldre patienters behov i centrum. Resultatet kan bli en möjlighet att ge patienterna Matkasse på recept. Trots att allt fler blir medvetna om de starka sambanden mellan kost och hälsa, är den mat som serveras i offentliga miljöer och i vårdinrättningar ofta både tråkig och mindre hälsosam än den kunnat vara. Det finns små möjligheter för läkare och annan sjukhuspersonal att underlätta för till exempel äldre personer att följa de kostrekommendationer som ges. Vår utgångspunkt är att ett bra födointag kan minska sjukvårdskostnaderna, säger projektledaren Hans Knutsson, som tillsammans med forskarkollegan Anna Thomasson arbetar med det VINNOVAfinansierade pilotprojektet Mat för äldre som ska underlätta det offentligas upphandling av livsmedelsinnovationer. Målet är att bidra till bättre måltider och bättre hälsa för de äldre. På samma sätt som det idag är möjligt att skriva ut fysisk aktivitet på recept, skulle vi vilja att det gick att skriva ut en matkasse med hälsosamma produkter baserad på en viss diagnos. Dokumenterat hälsosamma produkter finns, men att kombinera dem till en hälsosam och individualiserad helhet och dessutom lösa logistiska problem med packning, leverans, tillagning och servering är en innovation som sannolikt kräver en förändrad tillämpning av de nuvarande upphandlingsreglerna. Hans Knutsson skulle gärna se att det blev möjligt att handla upp mat utifrån effektmål och att det blev lättare för mindre aktörer att lämna anbud, utan att behöva erbjuda allt på ett bräde. Han vill också uppmuntra ett större engagemang från läkare och annan sjukvårdspersonal, som idag ofta bortser från matens roll i tillfrisknandet. Pilotprojektet pågår under ett år och drivs i samarbete med Region Skåne. Målsättningen är att nå fram till en skarp upphandling innan projektperioden är slut. Lennart Svensson, som ansvarar för området Innovationssystem och kluster inom Region Skåne, följer projektet med stort intresse: Forskarna Anna Thomasson och Hans Knutsson utmanar den traditionella upphandlingsprocessen. Mat för äldre är ett exempel på hur man kan utnyttja behov inom den offentliga sektorn till att skapa en marknad för helt nya, innovativa tjänster och produkter. Eftersom det inte finns en ensam aktör som kan rigga hela lösningen krävs det samarbete i helt nya konstellationer, som i sin tur kan ge upphov till ytterligare innovationer och affärsmöjligheter. VD-nätverket gör det möjligt att diskutera och driva frågor av gemensamt intresse för hela livsmedelsnäringen. Jan Johansson, VD, Oatly AB Livsmedelsakademins stipendium gav mig möjlighet att resa och se livsmedelsindustrin i ett större perspektiv. Det har jag stor nytta av nu, när jag börjat jobba. Johanna Ryssnäs, studentstipendiat 2009, idag produktutvecklare på Foodmark Sweden AB 5

6 Miljön betyder mycket för aptiten. Kostchefen Ulrika Eichler tänder lyktorna på salladsbordet som dignar av säsongens råvaror. Stjärnrestaurangen som inte kostar mer Måndag. Klockan är fem i elva när Ulrika Eichler tänder värmeljuslyktorna och rättar till skålarna på salladsbuffén. Här trängs den rivna råkosten med ugnsbakade rotfrukter och smakfulla anrättningar på linser, pasta, fänkål, paprika, och apelsin. Över matsalen ligger en härlig doft av nybakat bröd. Om några minuter kommer de minsta barnen. Det är en vanlig dag i skolmatsalen på Bladins skola och de fem i personalen tre kockar och två köksbiträden har varit igång sedan tidigt i morse. Målet är att laga all mat från grunden och att använda närproducerat när det är möjligt. Ulrika Eichler är kostchef på Bladins. Hon har en lång och gedigen bakgrund som kock och expert inom kost och hälsa rekryterades hon till skolan med ett tydligt uppdrag att höja kvaliteten på den mat som serverades skolans 640 elever, från förskola till gymnasium. Skolmaten här var som på de flesta andra skolor centralt tillagad, förvarad i värmeskåp och med väldigt lite färska grönsaker, det vill säga ganska tråkig, minns Ulrika. Hon började genast se över skolkökets möjligheter att laga mer av maten på egen hand. Det handlade dels om att hitta nya leverantörer, men även om att förändra personalens arbetssätt, något som inte visade sig alldeles enkelt. Här fanns helt enkelt inte den kompetens som krävdes, men när jag fick möjlighet att ersätta delar av den befintliga personalen med två utbildade kockar ändrades förutsättningarna helt. Nu skulle här lagas riktig mat! De positiva reaktionerna från eleverna lät inte vänta på sig. Ulrika och hennes kolleger fick efterhand göra allt större satser barnen åt mycket mer av den mat som lagades till i det egna köket. Ville testa närproducerat I det här läget, 2007, fick Ulrika kontakt med matjournalisten Margareta Schildt Landgren, som ville testa en idé om att laga skolmat på närproducerade råvaror. Det passade Ulrikas ambitioner som hand i handske. Jag ville visa att det gick att laga bättre skolmat, baserad på närproducerade råvaror, till samma pris som traditionell skolmat, berättar Margareta. Att jag vände mig till Bladins var naturligt, eftersom där dels fanns 6

7 De minsta barnen står först i kön. På Bladins skola är skolmaten något man längtar till. en eldsjäl som Ulrika och eftersom Bladins är en friskola, som inte omfattas av de kommunala upphandlingsreglerna. Sagt och gjort. Margareta presenterade ett projekt för Skånes Livsmedelsakademi, som tände på idén. Det konkreta målet för projektet, som även fick stöd av Region Skåne och Malmö Stad, var att maten på Bladins två dagar i veckan skulle tillagas från scratch på närproducerade och ekologiska råvaror, så långt det var möjligt. Och det med oförändrade råvaru- och personalkostnader. De enda ekonomiska resurser som tillfördes var för att täcka Margaretas arbete som projektledare och receptutvecklare. Nu började ett mycket omfattande arbete med att hitta de rätta leverantörerna och ta fram nya recept. Oväntade hinder Jag tror vi scannade av varenda råvaruleverantör i hela Skåne, berättar Ulrika. Att hitta råvarorna var ganska lätt. Däremot visade det sig ofta att leverantörerna hade svårt att förse oss med de kvantiteter vi ville ha eller att deras bilar inte var miljöcertifierade för leveranser i Malmö stad eller att de inte kunde skiva bröd, eller tärna morötterna, eller riva vitkålen, eller så var det något annat. Vi insåg snart att idén vi var besjälade av skulle kräva ett stort merarbete. Ibland visste vi inte ens från dag till dag vilka råvaror vi skulle få och då gällde det att vara snabb och uppfinningsrik med recepten. Parallellt med arbetet med att hitta leverantörer och lösa logistiska problem i hela leveranskedjan, lade Ulrika och Margareta även mycket energi på att förankra sitt projekt hos lärare och föräldrar. Nådde målet Vi ville att alla skulle förstå vad det var vi höll på med. Dessutom ville vi att betydelsen av god och hälsosam mat skulle integreras i undervisningen i olika ämnen, säger Margareta. Vi fick ett fint gensvar och idag genomsyras skolan av en helhetssyn på maten. Vi tycker också att det är viktigt att barnen redan i tidig ålder förstår var maten kommer ifrån och har bland annat tagit med oss förskoleklasser på besök hos en mjölkbonde. Målet att laga egen mat två gånger per vecka nåddes under läsåret 2008/2009. Det visade sig också att det allt som allt inte blev dyrare än vanlig skolmat, men att det krävde högre kompetens och ett annat arbetssätt från skolkökspersonalen. Idag har Bladins gått vidare och numera tilllagas all mat i skolans kök fyra dagar i veckan. Den femte dagen levereras huvudrätten från ett externt kök, men den goda salladsbuffén och soppan tillreds alltid på plats. Ett kvitto på den höga kvalitet skolmatsalen numera håller är att den hösten 2009 utnämndes till Stjärnrestaurang av Skolmatens Vänner. Mindre huvudvärk En mätbar effekt av projektet är att barnen äter mer och att det är fler som äter i skolan. Skolsyster säger att det är färre som har huvudvärk, lärarna att barnen är mer harmoniska och att de jobbar bättre, särskilt på eftermiddagarna. Och så är det många barn som tar med recept hem till sina föräldrar, skrattar Ulrika. Hon och Margareta är överens om att det varit värt besväret att visa att det går att servera bättre skolmat utan att det blir dyrare, men att det krävs eldsjälar för att lyckas. Efterlyser grossist Vårt arbete hade varit oändligt mycket lätttare om det funnits en grossist som kunnat ta ett större grepp om logistiken när det gäller närodlat och ekologiskt, och som kunnat fixa allt från goda, tärnade morötter till diskmedel. Dessutom måste de kommunala upphandlingsreglerna förändras om maten ska kunna bli bättre utan att kosta mer, även i den kommunala skolan. Idag prioriteras kvantitet alltför ofta före kvalitet och resultatet blir tråkigt. 7

8 Livsmedelsakademin den starkaste kraften Skånes Livsmedelsakademi är den starkaste samlade kraften för utveckling och internationalisering av regionens livsmedelsnäring. Det säger Lennart Svensson, ansvarig för innovationssystem och kluster i Region Skåne. År 2020 ska vår region vara den mest innovativa i Europa. Lennart Svensson har varit en av de drivande bakom den visionen. Förutsättningarna finns, menar han, bland annat i form av starka kluster inom områden som livsmedel, mobil kommunikation, cleantech, spelindustri och förpackning. Klustren är innovativa och framgångsrika vart för sig, men i nya konstellationer skulle de kunna skapa innovationer inom helt nya områden. Man skulle kunna säga att det i gränslandet mellan de olika klustren finns vita fält, med att utveckla nya tjänster och produkter, genom nya kombinationer av kunskaper och resurser. Men för att det ska bli verklighet krävs att någon ser möjligheterna och ger de olika klustren incitament och möjligheter att samarbeta, till exempel i form av gemensamma arenor. Det är en viktig uppgift för regionen. Lennart Svensson betonar vikten av näringslivsengagemang i de olika klustren och pekar på just detta som en av framgångsfaktorerna för Skånes livsmedelsakademi. Klustret måste generera affärsmöjligheter och mervärde för företagen, annars kommer de inte att engagera sig i längden. Från regionens sida kan vi peka på behov och möjligheter och i viss mån skapa efterfrågan. Forskningen bidrar med nödvändig kunskap, men det är till syvende och sist företagen som ska ta risken det innebär att sätta de nya produkterna och tjänsterna på marknaden. Livsmedelsakademin levererar just det mervärde företagen behöver och på vägen innebär det också att det skapas mervärde för de andra inblandade, till exempel genom nya hälsosamma produkter och en ökad avsättning av forskningsresultat. De bästa resultaten uppnås, enligt Lennart Svensson, genom problemorienterat samarbete kring problem som ingen aktör kan lösa på egen hand. Han tar Livsmedelsakademins arbete med projektet Mat för äldre som exempel. Idén om en matkasse för äldre (se artikel härintill) är bara ett av ett tiotal konkreta projekt som sjösattes efter ett så kallat innovationsgille 2007 med fokus på problem och möjligheter kring äldre människors näringsintag. Gillet sammanförde problemägarna med industri och forskning och det har resulterat i såväl behovsorienterad forskning som ett antal nya produkter. Det är bra, men på sikt är en ännu viktigare effekt av att sammanföra olika intressenter, att de inser vikten av att börja prata med varandra och de möjligheter som kan finnas i de vita fälten. Partners: Atria Scandinavia AB Bergendahlsgruppen Bring Frigoscandia Culinar Danisco Sugar Dr PersFood Högskolan i Kristianstad IDEON Agro Food IKEA Food Services Kiviks Musteri Leaf Sverige AB LRF Skåne Lund University Food Science Lunds tekniska högskola Lunds universitet Länsstyrelsen i Skåne Malmö Högskola Nestlé Sverige Oatly Pricewaterhouse Coopers Probi Procordia Pågen Region Skåne SIK Skåne Nordost Skånemejerier SLU Alnarp SSSV, Samverken Skåne Sydväst Svenska Lantmännen Swedish Meats SydGrönt Tetra Pak Livsmedelsakademin har gett oss studenter möjligheten att påverka vår framtida arbetsmarknad, bland annat genom att minska avståndet mellan utbildningen och industrin. Cecilia Abrahamsson, Livsmedelsakademins Advisory Board. Matforskarnätverket är ett bra forum för kontakter och diskussioner med forskare inom andra discipliner. Det skapar förutsättningar för nya, innovativa kunskapskombinationer. Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi 8

9 40 miljoner år av utveckling bakom första produkten Honung har använts som läkemedel i tusentals år. Forskarna Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson har tagit reda på precis vad det är som gör honungen nyttig. Snart kommer deras första produkt ut på den svenska marknaden. Med en morfar som är biodlare, har Tobias Olofsson vuxit upp med honung. Som forskare och företagare har han tillsammans med forskarkollegan och hustrun Alejandra Vasquez hittat ett stort antal tidigare okända mjölksyrabakterier i biets honungsmage. Dessa ligger nu till grund för ett helt nytt livsmedel som kommer att marknadsföras av deras gemensamma bolag ConCellae AB. Förfinats I honungsmagen finns mjölksyrabakterier som förfinats av evolutionen under 40 miljoner år. Det har gjort dem tåliga och försett dem med unika egenskaper när det till exempel gäller att bekämpa ohälsosamma mikroorganismer och skydda mot förskämning, säger Tobias. Ett antal av dessa egenskaper har vi lyckats skydda med patent. Mjölksyrabakterierna finns ofta i färsk honung, men försvinner så småningom, så om man vill dra nytta av dem, måste honungen konsumeras direkt från bikupan. Men detta är också beroende av hur bina behandlas och hur honungen skördas. Detta är tekniker och konsumtionsbeteende som inte längre existerar i vår del av världen. ConCellae använder en teknik för att föröka mjölksyrebakterierna så att de kan tillsättas i naturlig mängd i livsmedel en kostsam process, där Skånes Livsmedelsakademi varit med och stöttat ekonomiskt. Mindre känsliga Våra mjölksyrabakterier är mindre känsliga än de som finns på marknaden idag, berättar Alejandra. Dessutom kan vi använda en hel flora av nyttiga bakterier, alla med olika egenskaper, medan dagens produkter vanligen bara innehåller en enda. Alejandra och Tobias är än så länge hemlighetsfulla om den nya produkten, men säger att en målsättning är att tvätta bort honungens stämpel som pensionärsföda. De deltar även i långt framskridna projekt som handlar om andra användningsområden för mjölksyrabakterierna det handlar bland annat om probiotika för bin och om att utnyttja bakteriernas antimikrobiella egenskaper i nya läkemedel. Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez har ett brinnande intresse för honung. Håll dig informerad! Skånes Livsmedelsakademin fungerar som ett nav i det sydsvenska livsmedelsklustret och på vår hemsida livsmedelsakademin.se hittar du aktuell information om våra aktiviteter och projekt, nyheter från livsmedelsbranschen, ett kalendarium, intressanta bloggar och mycket mer. På hemsidan finns bland mycket annat information om våra partners och ingångar till våra olika program och nätverk Livsmedelsakademin Innovation, Karriärområdet, Matforskarnätverket, Makten över Maten, BaltFood och VD-nätverket. 9

10 Kända kockar ökar barnens matintresse Femteklassare på fyra Malmöskolor har under en termin haft mat och måltider på schemat. Olika aspekter på mat har vävts in i undervisningen och varannan vecka har barnen fått laga mat med några av Skånes bästa kockar. Målet har varit att öka barnens kunskap om och intresse för mat och måltider, säger Maria Grynge, projektledare för Skolbarn, mat och måltiden, som avslutades vid årsskiftet 2009/2010. Initiativtagare till projektet var Skåneländska Gastronomiska Akademien. Skånes Livsmedelsakademi bidrog med nätverk, kompetens och finansiering. Vi arbetade på bred front, med målet att integrera maten i fler skolämnen än bara hemkunskapen, berättar Maria Grynge. Det finns ju massor av spännande saker man kan göra inom vitt skilda ämnen som idrott och hälsa, svenska och historia. Barnen och personalen har fått lära sig mer inom områdena Näringslära, Sinnesfysiologi, Måltiden i ett kulturellt och socialt sammanhang, Hygien och Råvaror. Barnen har fått omsätta sina kunskaper i praktiken genom att laga mat med kända matprofiler som Tomas Drejing, Sam Hellhager och Martin Hansen, något som varit mycket uppskattat, både av barnen och av kockarna. Ögonrörelser avslöjar konsumenten Vad är det som gör att vi väljer vissa varor och ratar andra när vi går och handlar? En del av svaret hoppas Kenneth Holmqvist, Kerstin Gidlöf och deras kolleger vid Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet hitta genom att mäta vad konsumenten egentligen tittar på i butiken. Skånes Livsmedelsakademi är med och finansierar projektet. Praktiskt går mätningen till så att vanliga konsumenter utrustas med ögonrörelsemätare, som registrerar vad de tittar på, milli sekund för millisekund. Tekniken har tidigare använts bland annat för att registrera hur vi läser t.ex. tidningssidor eller annonser. Genom att studera ögonrörelserna kan forskarna få en klar bild t.ex. av hur konsumentens val i butik påverkas av varans placering och andra faktorer som färg, form och textstorlek. Hittills har mätningar gjorts på ett 80-tal konsumenter och ett tidigt resultat är att mycket få tycks vända på paketet och läsa varornas innehållsförteckningar. Det är förvånande, med tanke på den pågående debatten om tillsatser och ursprung. Mätningarna visar att att konsumenten tittar omkring tre sekunder på den handfull produkter han eller hon väljer mellan och då finns det inte tid till att läsa några baksidestexter. Vårt forskningsprojekt kan bidra till en större kunskap om konsumentens beteende i köpsituationen, säger Kenneth Holmqvist. Den kunskapen kan t.ex. användas till att utforma budskap och erbjudanden så att de verkligen når ända fram till konsumenterna. Livsmedels kartan ger överblick Den interaktiva livsmedelskartan är ett bra verktyg för den som vill veta mer om de olika aktörerna, vilka projekt som pågår och vilka som samarbetar med varandra i det sydsvenska livsmedelsklustret. Grunden för kartan är en omfattande databas, där all information om Livsmedelsakademins olika projekt samlats och som bland annat ligger till grund för uppföljning. Livsmedelskartan är datatbasens publika gränssnitt, som ger såväl en överblick som möjlighet att hitta fördjupad information och kontaktuppgifter med bara några musklick. Gå in på livsmedelsakademin.se och klicka dig vidare till livsmedelskartan. 10

11 Trendradar ska ge tidig kunskap I projektet BaltFood samarbetar länderna kring Östersjön för att skapa ny kunskap, öppna nya marknader och dra nytta av varandras erfarenheter inom innovationsområdet. Ett konkret resultat av samarbetet är grunden till en trendradar som tidigt ska kunna ge livsmedelsföretagen viktig kunskap om marknad och konsumenter. Magnus Lagnevik är professor i företagsekonomi och processledare inom Skånes Livsmedelsakademi. Han har tillsammans med två finska kolleger gjort en studie med syfte att identifiera livsmedelstrender i Östersjöländerna och hur de förhåller sig till internationella trender. Eftersom begreppet du är vad du äter idag har en dubbel betydelse det handlar dels om att vara noga med vad man äter, dels om att vi som konsumenter definieras av vilka produkter och varumärken vi väljer är det oerhört viktigt för företagen att tidigt förstå vad som är viktigt för konsumenterna. För att identifiera viktiga trender har vi dels gjort en webbenkät till professionella från olika delar av branschen, dels anordnat en fokusgruppsdiskussion med 30 inbjudna experter. De trender vi kunnat se så här långt handlar mycket om att livsmedel ska vara hälsosamma miljövänligt producerade. Vi har också kunnat dra viktiga slutsatser när det gäller företagens kommunikation med konsumenterna kring exempelvis hälsobudskap. Resultaten av studien finns nu samlade i en databas kopplad till Åbo universitet. Den kommer efterhand att fyllas på med mer information och målsättningen är att hitta en kommersiell modell, som gör det enkelt och bekvämt för företagen att få tag på den information de behöver. Magnus Lagnevik vill bidra till en ökad kunskap om livsmedelstrender. Med hjälp av digitala formulär och en digital penna kan stora mängder information samlas in på kort tid. Certifiering på halva tiden Med Livsmedelsakademin som dörröppnare har Helsingborgsföretaget DoOnDot fått chansen att leverera ett komplett kvalitetsledningssystem till BergendahlsGruppen, som nu klarar av en omfattande certifiering på halva tiden mot normalt. DoOnDot har utvecklat en arbetsbesparande metod för att samla in information med hjälp av en digital penna och standardiserade digitala formulär. Under 2009 fick företaget hjälp av Skånes Livsmedelsakademi att finansiera ett pilotprojekt, där metoden skulle utvärderas som kvalitetsinstrument i livsmedelsbranschen. Ett av Livsmedelsakademins partnerföretag, BergendahlsGruppen, nappade på idén. Vi ville hitta ett lättanvänt verktyg och detta verkade vara svaret, säger Annica Hansson-Borg, miljö- och kvalitetschef på BergendahlsGruppen. Efter att ha testat i mindre skala har vi nu bestämt oss för att låta DoOnDot leverera hela vårt kvalitetsledningssystem. Det kommer att ligga till grund för vår certifiering enligt den globala normen BRC Food and Storage. Vi är troligen det första grossist- och handlarföretaget i Sverige som genomför en så omfattande certifiering. Systemets användarvänlighet gör att vi klarar det på halva tiden mot normalt. Dessutom blir kostnaden lägre. Bland fördelarna med DoOnDots digitaliserade system är att det krävs ett minimum av utbildning för att komma igång och att det minskar pappersflödet. Stora mängder information samlas till en databas och bearbetas så att den ger överblick och möjlighet att enkelt hitta och rätta till kvalitetsbrister. Annica Hansson-Borg skulle gärna se att systemet blev en standard i branschen. Det skulle innebära stora fördelar om samma kvalitetsledningssystem användes längs hela kedjan, från råvaruleverantör till handel. 11

12 Inom Skånes Livsmedelsakademi arbetar myndigheter, lantbrukets organisationer, livsmedels- och förpackningsindustrin, handeln, universitet och högskolor sida vid sida för att utveckla livsmedelsnäringen. Akademins verksamhet omfattar bland annat projekt för att höja näringens innovationsvkraft och insatser för att underlätta rekryteringen av välutbildade medarbetare. Mer information på Skånes Livsmedelsakademi Ideon, Lund Tel: E-post: BERGE.SE