Flyttningar till, från och inom Västerbotten
|
|
- Anna Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flyttningar till, från och inom Västerbotten Flöden och åldersfördelning år 2009 Fredrik Garli CERUM Report Nr 32/2011 ISBN ISSN
2 CERUM Report Nr 32/2011 ISBN: ISSN: CERUM; Umeå universitet; Umeå Tel Fax: E-post: ISBN XXXX ISSN
3 Förord Vikande befolkningstal i de flesta delarna av Västerbotten aktualiserar frågan om var Västerbottens befolkning flyttar samt varifrån de som flyttar in till Västerbotten kommer ifrån. Som en del i kartläggningen av länets tillgångar redovisar denna rapport i vilka riktningar dessa migrationsflöden går samt vid vilken ålder människor flyttar in och ut ur Västerbotten. Vidare har användandet av en statistisk modell beräknat olika faktorers inverkan på beslutet att flytta till, från och inom Västerbotten baserat på den så kallade gravitationsmodellens antaganden. Särskilt tack riktas till Lars Larsson för korrektur och synpunkter samt Fredrik Björkman för värdefulla kommentarer och synpunkter. Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare. Umeå i juni 2011 Fredrik Garli
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Metod Gravitationsteorin 5 3. Migration i Västerbotten I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1) Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7) Regressionsoutput, utflyttning Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7) Regressionsoutput, inflyttning Resultaten sammanfattade Människors beslut att flytta en teoretisk diskussion Referenser 15 Bilagor 17 Bilaga 1: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Västerbottens kommuner (2009) 17 Bilaga 2: Utomregional utflyttning från Västerbottens län (2009) 25 Bilaga 3: Inflyttning till Västerbottens län (2009) 26 Bilaga 4: Destination vid in- och utflyttning till och från Västerbottens kommuner 27 Bilaga 5: De fem vanligaste avsändarkommunerna (inklusive utrikes) vid flytt till Västerbotten(2009) 34 Bilaga 6: De fem vanligaste destinationskommunerna (inklusive utrikes) vid flytt från Västerbotten (2009) 35 Bilaga 7: Procentuell fördelning av migrationsflöden i Västerbotten (2009) 36
5 Tabell- och figurförteckning Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner Tabell 2: Oberoende variabler i utförda OLS-regressioner 4 Tabell 3: Resultat från utflyttningsregression 9 Tabell 4: Resultat från inflyttningsregression 10 Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner Figur 2: Åldersfördelning för in och utflyttare i Malå kommun 6
6 1. Inledning Västerbottens kommuner har under de senaste två decennierna haft vikande befolkningstal, med undantag för Umeå kommun och till viss del Vännäs kommun (figur 1 och tabell 1). Detta faktum har i kombination med en åldrande befolkning medfört att de flesta kommuner i länet har haft, och kommer att fortsätta att ha, en negativ befolkningsutveckling i form av minskade befolkningstal och en negativ demografisk struktur. En faktor som skulle kunna förhindra att denna tendens fortgår är att fler personer flyttar in till länet samtidigt som färre flyttar ut, alltså positiva nettomigrationstal. Denna rapport beskriver därför var personer i Västerbotten har valt att flytta under tidsperioden samt hur åldersfördelningen ser ut bland de personer som flyttar in i och ut ur länets kommuner. Vidare har två OLS-regressioner gjorts med syfte att testa några faktorer som kan tänkas påverka destinationen vid flyttning, främst i enlighet med gravitationsteorin. Frågorna som då alltså ställs är; var tar västerbottningen vägen och varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten samt vilka faktorer inverkar på valet? Vilka kommuner är det som förekommer som destination och skiljer sig destinationerna åt beroende på i vilken kommun flyttningen har sitt ursprung? Hur ser åldersfördelningen ut vad gäller de personer som flyttar in respektive ut ur länets kommuner? 1
7 Index 1990 = Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner Kommun Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå
8 2. Metod Rapporten är till större delen deskriptiv varpå ingen djupgående diskussion kommer att föras kring människors val av destination. Den teoretiska genomgången är relativt komprimerad och beskriver i generella termer varför människor flyttar, där något större vikt läggs vid gravitationsteorin. Den statistik som rapporten bygger på är hämtad från raps-ris internetdatabas som påminner om SCBs statistikdatabas. Statistiken avser 2009 och redovisas i form av kartor vad gäller destinationskommuner, diagram som visar åldersfördelningen bland dem som flyttar in och ut ur Västerbottens kommuner samt i tabellform då de vanligaste destinationskommunerna redovisas. Denna redovisning sker i form av bilagor och återfinns i slutet av rapporten. De data som ligger till grund för åldersstrukturen av in- och utflyttare har grupperats i femårsklasser för att tydligare visualisera fördelningen, då ettårsklasser i områden med små flöden ger svårlästa figurer. Detta gäller dock inte de data som visar rikets åldersfördelning, vilken utgår från ettårsklasser. Vad gäller antalet flyttare från respektive kommun finns destinationsspecifika data enbart om antalet flyttade överstiger fem personer. Om färre än fem personer flyttat till en annan kommun inom Västerbotten så finns dessa flöden ej med i kartorna. De i kartorna redovisade flöden av personer som flyttar till kommuner utanför länet påverkas emellertid inte av detta då de i raps-ris databasen går under benämningen övriga och därmed finns med bland antalet flyttade. Vad gäller de personer som redovisas som utrikes in- och utflyttare följer de SCB:s definition vilken inkluderar personer från obefintligregistret, det vill säga personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken utan känd hemvist. I tillägg till den deskriptiva redovisningen har även en OLS-regression utförts i syfte att kontrollera några av de faktorer som kan antas påverka valet av destination vid flytt från Västerbotten kommuner. Regressionerna har utförts för både inflyttning till och utflyttning från kommunerna och de förklarande variabler som använts återfinns i tabell 1. 3
9 Tabell 2: Oberoende variabler i utförda OLS-regressioner. Variabel Beskrivning Bef. dit flytt sker LOG Den loggade befolkningsmängden i destinationskommunen. Bef. från var flytt sker LOG Den loggade befolkningsmängden i den kommun som flyttningen har sitt ursprung. Det loggade avståndet mellan centralorten i Avstånd LOG den kommun som flyttningen har sitt ursprung och centralorten i destinationskommunen. Universitet Dummyvariabel som markerar om universitet finns i kommunen. Utomläns Dummyvariabel som markerar om en kommun ligger utanför Västerbottens län. Sthlm, Gbg, Malmö Dummyvariabel som markerar Stockholm, Göteborg och Malmö. Andra variabler än de i tabellen angivna skulle kunna komplettera regressionerna, men de som valts är ett försök att upptäcka eventuella korrelationer mellan destinationerna vid flytt till och från Västerbotten och ofta antagna motiv till valet av destination. Vad som kan vara aningen missvisande i användandet av ovan nämnda variabler är att avståndet definieras som den geografiskt kortaste vägen utan förutsatta hinder på vägen. Det tar alltså inte hänsyn till exempelvis körtid eller tillgänglighet i form av flygplatser, tågstationer etc. Vad gäller interkommunal migration bör detta dock vara av mindre betydelse i jämförelse med exempelvis en motsvarande studie av pendling då valet av destination vid dagliga resor av naturliga skäl i större utsträckning påverkas av tillgängligheten och tidsåtgången de kräver. Det bör också nämnas, vad gäller avståndet, att det beräknas utifrån centralorten i varje kommun vilket alltså innebär att personer som flyttar från andra delar av kommunerna antas ha samma avstånd som de som faktiskt flyttar från centralorten. Variabeln som visar om en kommun ligger utanför länet kan i viss utsträckning ses som en proxy för eventuella hinder, främst administrativa, som det faktiska avståndet inte tar hänsyn till. Dummyvariabeln som separerar Stockholm, Göteborg och Malmö från övriga kommuner används för att kontrollera för om landets tre största städer är mer attraktiva än andra kommuner. Tester har även gjorts med Stockholms län som dummyvariabel, med antagandet att en stor stad även bidrar till att omkringliggande kommuner blir mer attraktiva, dock utan signifikanta resultat. 4
10 2.1 Gravitationsteorin De regressioner som utförts i rapporten har utformats för att i någon mån testa hur den så kallade gravitationsteorin överensstämmer med migrationsströmmarna in och ut ur Västerbotten. Gravitationsteorin är en från fysiken inlånad teori med syfte att på makronivå förklara mänskliga migrationssystem. Dessa migrationssystem förklaras enligt teorin med två huvudantaganden: (1) Antalet flyttningar mellan två orter är större om orterna ligger nära varandra och flyttningsfrekvensen sjunker med tilltagande distans. (2) Flyttningsutbytet är större mellan två stora orter än mellan två mindre. Likt den av Newton utvecklade fysikaliska gravitationsteorin, finns det i studier av migration bara två omständigheter som förklarar dragningskraften, befolkningsstorleken och avståndet. Avståndet kan dock ses på olika sätt, ett mentalt avstånd som gäller vår perception av ett område eller ett tidsavstånd (Andersson 2000). Gravitationsteorin har under historien utvecklats från att bara ta hänsyn till befolkningsstorlek och avstånd till att även se de hinder som finns på vägen. En av de främsta pionjärerna på området var Torsten Hägerstrand som menade att antalet människor som flyttar från en plats till en annan står i direkt proportion till antalet förhindrande omständigheter, såväl fysiska (bristfällig infrastruktur, administrativa gränser etc.) som mentala (exempelvis kulturella barriärer), som finns på vägen (Hägerstrand 1957). 5
11 % av alla in- och utflyttare 3. Migration i Västerbotten Den interkommunala migrationen till och från Västerbottens kommuner följer till stor del ett mönster som är vanligt förekommande vid studier av människors migration, nämligen att man i störst utsträckning flyttar till platser som har en geografisk närhet till den plats man flyttar från eller är en större stad. Detta innebär således att de mest frekventa destinationerna är grannkommuner eller kommuner som inte ligger inom ett allt för stort avstånd samt Stockholm. Med detta i åtanke redovisas den migration som sker inom Västerbottens län separerat från den migration som sker över länsgränsen. 3.1 I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1) Åldersfördelningen hos dem som migrerar till och från länets kommuner följer ett vanligt mönster; de personer som befinner sig i åldrarna är mest frekventa flyttare. Dock skiljer sig andelarna av det totala antalet migranter som befinner sig inom detta åldersspann åt mellan kommunerna. De kommuner som har en åldrande befolkning behöver inflyttare i unga åldrar samt att de som flyttar därifrån i så liten utsträckning som möjligt är i dessa åldrar. Så ser dock inte verkligheten ut. I alla länets kommuner är en större andel av de som flyttar ut än de som flyttar in i den unga vuxna åldern (exemplifierat av Malå i figur 2), undantaget Umeå Inflyttare Utflyttare Ålder Figur 2: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Malå kommun 6
12 I Umeås fall kan detta till stor del härledas till Umeå universitet, vilket attraherar människor i unga åldrar. Det bör även påpekas att migrationsfrekvensen i Umeå är tydligt koncentrerad till dessa åldrar, både vad gäller in- och utflyttning, medan äldre och yngre personer står för en väldigt liten del av kommunens totala migrationsflöden. Exempelvis Åsele och Bjurholm kommun har en betydligt jämnare åldersfördelning på inflyttarna men där en puckel ses närmare pensionsåldern. 3.2 Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7) Valet av destination för de personer i Västerbotten som flyttade 2009 är relativt likartad för samtliga kommuner bortsett från Umeå. Det mest frekventa valet av destination är Umeå för de flesta, dock inte för de boende i Norsjö där Skellefteå var den vanligaste destinationen. Efter Umeå återfinns huvudsakligen kommuner som tillhör länet eller angränsar till kommunen man flyttar från som vanligaste destinationskommuner. De personer som flyttar från Umeå särskiljer sig från migrationsmönstret i övriga länet då den vanligaste destinationen är Stockholm och där även Göteborg, Uppsala samt utrikes återfinns bland de fem vanligaste destinationerna. Vad som ytterligare särskiljer Umeå är att destinationerna är mer spridda vilket illustreras i bilaga 6. Endast 10 % av alla som flyttar från kommunen flyttar till Stockholm vilken är den vanligaste destinationen. Detta kan jämföras med Nordmaling där 59 % av de som flyttar från kommunen flyttar till Umeå som är den vanligaste destinationen. Umeå som destination är vanligast i Umeås övriga kranskommuner där samtliga har omkring 50 % av sin utflyttning till Umeå. Koncentrationen avtar därefter ju längre från Umeå personer flyttar ifrån, med undantag för Storuman och i viss mån Dorotea. Flyttdestinationer utanför länet kan delas in i två kategorier. Först är det destinationer som angränsar till utflyttarkommunen, men som ligger på andra sidan länsgränsen, exempelvis Strömsund som destination för de som flyttar från Dorotea och Arvidsjaur för de som flyttar från Sorsele. Den andra kategorin är större städer, med Stockholm som klart dominerande. I tabellen i bilaga 6 framgår även att mindre platser, såsom Säffle och Trollhättan finns med som destinationer för fem eller fler personer vilket sannolikt beror på att hela familjer flyttat dit. Det kan naturligtvis inte uteslutas att flera personer, oberoende av varandra, har flyttat till dessa platser, men då de normalt sett inte 7
13 är typiska inflyttningskommuner hålls det för mindre troligt. Det antal personer som flyttar från Västerbotten till destinationer utanför Sveriges gränser är förhållandevis litet för länet som helhet, dock är de vanligare förekommande som destinationer än alla kommuner utom Umeå och Skellefteå. På kommunnivå står utrikes destinationer för störst andel av den totala utflyttningen i Umeå och Skellefteå med 8 %. Ovanligast är utrikes destinationer vid flytt från Bjurholm, Dorotea, Malå och Vilhelmina från vilka 1 % flyttar utomlands. Sett till vilka migrationsflöden som är mest dominerande visar matrisen i bilaga 20 att de klart vanligast förekommande flödena gäller de som går in och ut ur Umeå med ursprung och destination i övriga riket. Flöden med ursprung utanför Sveriges gränser och med Umeå som destination står också för en relativt hög andel av det totala migrationsflödet, liksom länkarna mellan Skellefteå och övriga riket. De flöden som är störst av de som involverar övriga kommuner i länet är Vännäs till Umeå samt Vilhelmina till övriga riket, vilka båda överstiger en procent av det totala flödet. De destinationer som är vanligast förekommande för personer som lämnar någon av länets kommuner är övriga riket (37 %) och Umeå (34,5 %) Regressionsoutput, utflyttning Som tidigare påpekats följer valet av destinationen ofta någon form av gravitationsantaganden där storleken på och närheten till destinationen spelar in. Nedan i tabell 2 har en OLS regression utförts för att testa hur just storleken (både på avsändarkommun och mottagarkommun) och närheten samt även förekomsten av ett universitet i destinationskommunen, om destinationen ligger utanför länets gränser och om destinationen är Stockholm, Göteborg eller Malmö korrelerar med valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner. Alla testade variabler korrelerar signifikant med valet av destination. Folkmängden i avsändarkommun och destinationskommun ökar flödet liksom förekomsten av universitet och om destinationen är Stockholm, Göteborg eller Malmö kommun. De variabler som inverkar negativt på flödesstorleken är ökande avstånd och om flytten går till en kommun utanför länets gränser. 8
14 Dessa resultat följer ett gravitationsantagande då storlek och avstånd utifrån detta ger väntade resultat. Den negativa effekt som passerande av länsgränsen har är även det relativt väntat då den i sammanhanget bör uppfattas som ett hinder. Att flytta till studieorter har under de senaste årtiondena blivit en allt större motivator för beslut att flytta varpå förekomst av universitet får anses visa på en väntad positiv effekt. Tabell 3: Resultat från utflyttningsregression Beroende: Utflyttning 2009 LOG B Std. error t Sig. Bef. dit flytt sker LOG,192,013 14,327,000 Bef. från var flytt sker LOG,036,006 6,293,000 Avstånd LOG -,340,024-14,424,000 Universitet,428,058 7,426,000 Utomläns -,593,063-9,374,000 Sthlm, Gbg, Malmö,207,111 1,874,061 (Constant),732,167 4,393,000 N: 4350 R Square: 0, Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7) Inflyttningen till Västerbottens kommuner följer ett liknande mönster som utflyttningen vad gäller Umeås kranskommuner. Däremot är de som flyttar till inlandskommunerna i stor utsträckning utrikes inflyttade. Den utrikes inflyttningen är påtaglig i alla kommuner, men särskilt i Vilhelmina, Norsjö, Åsele och Sorsele där mer än 30 % av alla inflyttade kommer från platser utanför Sverige. Mest påtaglig är andelen i Sorsele där 54 % av inflyttningen har internationellt ursprung. Lägst andel inflyttning med internationellt ursprung har Robertsfors med 6 %. Totalt för hela Västerbotten innefattar den utrikes inflyttningen mer än var tionde person som flyttar till länet. Att vara en del av statistiken som innefattar utrikes inflyttning behöver dock inte per automatik innebära att en person är av icke svensk etnicitet utan det kan likaväl innefatta personer som flyttar tillbaka till Sverige efter en tid utomlands. Av de 9
15 som flyttar in till länets kommuner kommer majoriteten från övriga riket och Umeå, vilka står för drygt 31 % vardera Regressionsoutput, inflyttning Ytterligare en regression har genomförts (tabell 3). Den testar samma variabler som regressionen för utflyttning, undantaget förekomst av universitet. Anledningen till detta undantag är att det i Västerbotten bara är Umeå som är en universitetskommun vilket medför att ett test av denna variabel likaväl skulle kunna ses som ett test av Umeå som unikt i något annat avseende. Resultatet av regressionen visar att effekterna av de testade variablerna till stor del motsvarar de för utflyttningen. Befolkningsstorleken i kommunen som man flyttar ifrån korrelerar positivt med flödet, vilket även gäller för inflyttningskommunen. Den tredje variabeln som ger en positiv effekt är om flyttningen sker från Stockholm, Göteborg eller Malmö, dock kan där inte ses att en statistiskt signifikant korrelation förekommer. Längre avstånd och flytt utanför länets gränser har negativ inverkan på flyttströmmarna. Tabell 4: Resultat från inflyttningsregression Beroende: Inflyttning 2009 LOG B Std. error t Sig. Bef. dit flytt sker LOG,044,005 8,061,000 Bef. från var flytt sker LOG,149,013 11,609,000 Avstånd LOG -,352,023-15,597,000 Utomläns -,562,061-9,270,000 Sthlm, Gbg, Malmö,054,106,507,612 (Constant) 1,115,160 6,975,000 N: 4350 R Square:,205 10
16 4. Resultaten sammanfattade De som flyttar från Västerbotten är i huvudsak personer som befinner sig i ung vuxen ålder, år. Detta är förväntat eftersom denna ålder generellt är mest migrationsintensiv. Problemet för Västerbottens kommuner, undantaget Umeå, är emellertid att frekvensen av unga är betydligt större bland de som flyttar ut än bland de som flyttar in, något som i förlängningen leder till färre födda barn och en åldrande befolkning. Universitetsstaden Umeå utmärker sig med ett motsatt mönster, alltså med en större andel unga vuxna bland dem som flyttar in än bland dem som flyttar ut. Valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner följer ett relativt likartat mönster. För alla kommuner, bortsett från Norsjö för vilka Skellefteå är den vanligaste destinationen, är Umeå den vanligast förekommande destinationen. Av de som flyttar från Umeå flyttar de flesta till Stockholm. Koncentrationen av migrationsflödet till Umeå är väldigt stark vad gäller Umeås kranskommuner, en koncentration som till stor del avtar med ökande avstånd från Umeå. Av den migration som sker till kommuner utanför länet sker de flesta till grannkommuner i angränsande län eller till större städer. Den största andelen av länets migrationsflöden, både vad gäller flödets ursprung och destination, involverar Umeå samt gruppen övriga riket. De som flyttar till Västerbotten från övriga riket kommer först och främst från kommuner med större städer eller till länet angränsande grannkommuner. Då en klar majoritet av den totala inflyttningen till länet sker till Umeå så blir dock redovisningen av dessa siffror aningen snedvridna i jämförelse med vad som skulle vara fallet om Umeå kommun skulle vara exkluderat. Antalet kommuner som är utflyttarkommuner till förmån för Västerbotten blir i sådant läge betydligt färre. Kommuner med universitet är relativt vanligt förekommande som utflyttningskommuner till Västerbotten, något som till viss del skulle kunna tolkas som en återflyttning av studenter efter avslutade studier, men naturligtvis även att universitetsstäder oftast har en stor befolkningsmängd. Vad som även bör uppmärksammas är att ett flertal av kommunerna inte visar på en kraftigt negativ nettomigration (under 2009), ett faktum som till största delen beror på utrikes inflyttning. Då statistiken som rapporten grundar sig på inte visar vilken nationalitet de utrikes inflyttade tillhör går det dock inte att säga om de utrikes inflyttade flyttar in till Sverige för första gången eller om det rör sig om återinflyttade svenskar. 11
17 Resultatet av de utförda regressionerna visar att den något modifierade gravitationsmodell som använts får anses falla relativt väl ut. Här framgår med tydlighet att gravitationsteorins grundstenar (befolkningsmängd och avstånd) båda påverkar valet av destinationskommun samt kommun som flyttningen sker ifrån. Avståndets betydelse kan ses både i själva avståndsvariabeln men även i det faktum att flyttningar utanför länets gränser ger ett relativt starkt negativt utslag. Dock har passerande av en administrativ gräns troligtvis andra förklaringar än bara det faktiska avståndet. 5. Människors beslut att flytta en teoretisk diskussion Motiven att flytta är i princip lika många som antalet personer som flyttar. Historiskt sett har de neoklassiska teorierna dominerat som förklaring till varför personer flyttar, där flyttaren ses som en rationell aktör som genom att flytta söker efter en förbättrad levnadsstandard med en högre inkomst (Ravenstein 1985; Sjaastad 1962; Kershen 2004). Migrationen har därmed ansetts vara en individuell strategi vilken resulterat i en ökad inkomst och förbättrade chanser att finna arbete (Greenwood 1975; Todaro 1981) Arbetsmarknadsförhållanden är av betydelse på makronivå enligt ett neoklassiskt sätt att se på motiven, dock kan det vara problematiskt att på mikronivå hänvisa till arbetsmarknaden i sig själv då en person/ett hushåll snarare flyttar för att man fått jobb på en specifik plats och inte för att arbetsmarknaden på platsen är bra eller dålig. Den neoklassiska teorin som grund för förklaringen till att flytta har under de senaste decennierna alltmer lämnat plats åt teorier om exempelvis sociala nätverk och miljömässig anknytning. Motiven har visat sig i allt högre utsträckning vara relaterade till sociala och miljömässiga faktorer samt studier (Lundholm et al 2004; Lundholm 2007). Lundholm redovisar i sin enkätundersökning att endast en femtedel av de tillfrågade uppger arbete som det huvudsakliga motivet till att flytta vilket är betydligt färre än under 1900-talets mitt. Vad gäller studier som motiv spelar den ökade möjligheten för fler att studera naturligtvis in. I motsats till Lundholms resultat redovisar dock Nidomysl och Kalsø Hansen (2010) att möjligheten till arbete spelar en avgörande roll för människors beslut att flytta. Framförallt visar studien att det är yngre högutbildade män som tenderar att se arbete som det främsta motivet till att flytta. 12
18 Det bör också nämnas att möjligheten att stanna kan spela in i beslutet om flytt. Vad som skiljer Sverige mot många andra länder är att välfärdssystemet ökar möjligheten att stanna trots att personer förlorar sina jobb. Detta kan bidra till att ovan nämnda sociala och miljömässiga faktorer tillåts spela en större roll än i länder där arbete är av direkt livsavgörande betydelse. Vinsten i att upprätthålla sina sociala nätverk, kontakter och miljömässiga anknytning kan alltså överskugga den ekonomiska vinsten det innebär att flytta. Detta är dock återigen något som motsägs av Nidomysl och Kalsø Hansen (2010), vilka menar att det svenska välfärdssystemet inte kan ses som en motsättande faktor i beslutet att flytta på grund av arbete. Då de arbetslösa i studien är de som i störst utsträckning ser arbete som ett viktigt motiv för att flytta bör alltså en stark välfärdsstats ekonomiska garantier spela mindre roll. De sociala nätverken är inte bara av betydelse vid beslut att stanna utan spelar även i hög grad in vid valet av destination vid flytt. Wasserman och Faust (1994) betonar vikten av relationen mellan olika interagerande personer och menar att dessa kan appliceras på såväl mindre grupper som på globala system. Detta innebär att personerna bör ses som beroende snarare än oberoende av varandra där exempelvis släktskap och vänskap mellan dem fungerar som kanaler för flöden av personer. Att känna personer på en plats ökar även sannolikheten för att ta del av insiderfördelar vilket ökar tillgängligheten till destinationens utbud vad gäller exempelvis arbete. Sammanfattningsvis kan sägas att motiven till att flytta i stor utsträckning påverkas av en rad individuella faktorer. Dessa är såväl ekonomiska, miljömässiga som sociala och det kan ofta vara svårt att välja vilka som generellt är mest relevanta. Förutom nämnda motiv har mer explicit även ålder, utbildning, mm betydelse. Personer som är i åldern är generellt mer benägna att flytta än andra åldersklasser och hög utbildning tenderar att öka flyttbenägenheten. Vad som ytterligare är ett starkt motiv är att flytta till universitetsstäder och möjligheten till en högre utbildning. Att flytta till en högre utbildning är dock starkt korrelerat med ålder och kan även ses som en ekonomiskt motiverad flytt då det i många fall bör ses som en investering i framtida arbetsmöjligheter. På samma sätt går det att argumentera för att exempelvis ekonomiska och miljömässiga motiv integreras då önskan om att bo i naturnära, exklusiva områden i viss utsträckning har gått mot att vara en möjlighet tillgänglig för personer med hög inkomst. Dessa exempel visar på att det ofta 13
19 kan vara svårt att etikettera människors beslut att flytta med specifika motiv då de vävs samman i mer komplexa beslut innehållande flera olika motivatorer. 14
20 6. Referenser Andersson, R. (2000) Varför flyttar man? Hemort Sverige, Norrköping: Board of Integration, pp de Haas, H. (2007) Migration and development: A theoretical perspective. Center on Migration, Citizenship and Development. Working Papers No 29, International Migration Institute, Oxford University. Dixon, S. (2003) Migration within Britain for job reasons. Labor Market Division, Office for National Statistics. Hägerstrand, T. (1957) Migration and area. pp in D. Hannerberg, ed. Migration in Sweden. Lund, Sweden: Studies in Geography, Ser. B., No. 13. Kadushin, C. (2004) Too Much Investment in Social Capital? Available online at ( ) Lundholm, E. (2007) Are movers still the same? Characteristics of interregional migrants in Sweden Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie. Volume 98, Issue 3, pp Lundholm, E. Garvill, J. Malmberg, G. Westin, K. (2004) Forced or Free movers? The motives, Voluntariness and Selectivity of Interregional Migration in the Nordic Countries. Population, Space and Place, Volume 10, issue 1, pp Greenwood M Human migration: theory, models and empirical studies. Journal of Regional Science No. 25. pp Kershen, A J. (2004) Strangers, Aliens and Asians: Huguenots, Jews and Bangladeshis in Spitafields, Published by Routledge (2005) ISBN ,
21 Mabogunje, A. L. (1970) Systems approach to a theory of rural-urban migration. Geographical Analysis. 1970, Jan;2(1) pp Nidomysl, T. Kalsø Hansen, Høgni. (2010) What matters more for the decision to move: jobs versus amenities. Environment and planning A 2010, volume 42, pages Ravenstein, E G. (1885). The Laws of Migration. Journal of the Royal Statistical Society 48: SCB ( ) Sjaastad, L. (1962) The costs and returns of human migration. Journal of Political Economy 70: Todaro M Economic Development in the Third World. Longman: Harlow. Wasserman, S. and K. Faust, (1994) Social Network Analysis. Cambridge: Cambridge University Press. Öberg, S. (1995) Theories on interregional migration: An overview. Working Paper WP-95-47, June
Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige
Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Tommy Lind CERUM Report Nr 37/2011 ISBN 978-91-7459-311-2 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 37/2011 ISBN: 978-91-7459-311-2 ISSN:
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204
Läs merFöretagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merÄldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.
Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merFöretagsamheten 2017 Västerbottens län
Företagsamheten 2017 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merSå flyttar norrlänningarna
Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition
Läs merLycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012
Lycksele, hotell Lappland 23 februari Västerbottens Framtidsdag 2012 Framtidsdag 2012 program 09:00 Registrering och kaffe 09:30 Välkommen och inledning på konferensen Ewa-May Karlsson, Regionstyrelsens
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012
Umeå 11 maj 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 572 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 377.
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merFöretagsamheten Västerbottens län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merOlika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige
Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer
Läs merFöretagsamheten 2018 Västerbottens län
Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012
Umeå 15 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 286 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 2 194. Det
Läs merLänsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Läs mermed familj och barn går det?
Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga
Läs merBOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merBRP i Norr utveckling och trender Bruttoregionproduktens utveckling i Norrlandslänen Fredrik Olsson Spjut
BRP i Norr utveckling och trender Bruttoregionproduktens utveckling i Norrlandslänen 1968-2007 Fredrik Olsson Spjut CERUM Report Nr 21/2010 ISBN 978-91-7264-982-8 ISSN 0282-0277 Förord I föreliggande rapport
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012
Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år VILHELMINA 217 6,3 27 244 7,1-7 461 13,4 20 190 5,6 251 7,4 441 13,0 ÅSELE 78 5,8-23 91 6,8 7 169 12,6-16 101
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning
Läs merMARS Företagsamheten Petter Mikaelsson, Repay. Vinnare av tävlingen Västerbottens mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Petter Mikaelsson, Repay. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2
Läs merFlyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018
Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merKVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16. När du tittar på dina
KVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16 När du tittar på dina E M Bygdeå skola F-6 Djäkneboda F-3 Nybyskolan F-6 Åkullsjöns skola F-3 Jenningsskolan F-3 Tundalsskolan 4-6
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merHur ser de värmländska flyttströmmarna ut?
Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år ÅSELE 101 7,4 18 84 6,2 10 185 13,6 28 83 6,0 74 5,4 157 11,4 VILHELMINA 190 5,6-53 251 7,4 42 441 13,0-11 243
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merFöretagsamheten Västernorrlands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merOm svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik
Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN
Läs merUtvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen
Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet
Läs merHälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006
Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4
Läs merBefolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala
Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?
POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merEn väl fungerande arbetsmarknad
En väl fungerande arbetsmarknad 2014-2020 EU-medel + nationella anslag 270 000 000 Projektens medfinansiering 161 000 000 Europa 2020 strategin - för smart, hållbar och inkluderande tillväxt + ökad sysselsättning
Läs merFortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013
Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merFLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun
FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se
Läs merBarnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013
18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merArbetskraftflöden 2012
FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent
Läs merInrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001
41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)
Läs merRapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län
Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013
11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013
8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013 Lediga platser Under februari anmäldes 2 374 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 2 296. Andelen platser
Läs merAntal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019
Antal och andelar Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019 Nyanlända 38 000 nyanlända beräknas bosätta sig Behov: 9 000 anvisningsbara platser i riket Förslag Västerbotten: sänkt länstal från
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 532 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 318. Det är en ökning
Läs merSVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner
SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala län år
1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...
Läs merDet finlandssvenska migrationshjulet :
Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...
Läs merFöretagsklimatet i Lycksele kommun 2018
Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Umeå 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västerbottens län juli 2014 8 840 (6,8 %) 3 684 kvinnor (5,9 %) 5 156 män (7,6
Läs merINTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016 Katharina Saalo Regional Exportrådgivare Västerbotten april 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE SAMMANFATTNING När Sverige först började
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merInrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)
Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merBefolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala
Befolkningsprognos 2006-2030 Töreboda kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén
Läs merInrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund
51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2015
Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.
Läs merOmvärldsbevakning i Västerbotten
Omvärldsbevakning i Västerbotten Jenny Rönngren CERUM Report Nr 30/2011 ISBN 978-91-7459-243-6 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 30/2011 ISBN: 978-91-7459-243-6 ISSN: 0282-0277 CERUM; Umeå universitet; 901
Läs merStatistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015
Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos
Läs merEnkätundersökningens genomförande
Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2016
Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till
Läs merBlekinges befolkningsutveckling 2017
Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012
Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs merBefolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Läs merBefolkning, ekonomisk omvandling och regioner
Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner Effekter på trafikarbete och CO2 Lars-Olof Olander Hållbar stadsutveckling i framkant Regional stadsutveckling drivkrafter, trender och utmaningar Malmö den
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merFöretagsamheten 2011 Västernorrlands län
Företagsamheten 2011 Västernorrlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Västernorrland. Under året ökade antalet företagsamma personer med 300 personer, det vill
Läs merFöretagsamheten Hallands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merFöretagsamheten 2014 Kalmar län
Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merMarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik
MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig
Läs merVÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING
FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald
Läs merBefolkningsprognos för Norrköping
2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med
Läs merFöretagsamheten Kalmar län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merBefolkning Rapport per
Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2017
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2
Läs merINFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merSå flyttar norrlänningarna
Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning
Läs mer