Flyttningar till, från och inom Västerbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyttningar till, från och inom Västerbotten"

Transkript

1 Flyttningar till, från och inom Västerbotten Flöden och åldersfördelning år 2009 Fredrik Garli CERUM Report Nr 32/2011 ISBN ISSN

2 CERUM Report Nr 32/2011 ISBN: ISSN: CERUM; Umeå universitet; Umeå Tel Fax: E-post: ISBN XXXX ISSN

3 Förord Vikande befolkningstal i de flesta delarna av Västerbotten aktualiserar frågan om var Västerbottens befolkning flyttar samt varifrån de som flyttar in till Västerbotten kommer ifrån. Som en del i kartläggningen av länets tillgångar redovisar denna rapport i vilka riktningar dessa migrationsflöden går samt vid vilken ålder människor flyttar in och ut ur Västerbotten. Vidare har användandet av en statistisk modell beräknat olika faktorers inverkan på beslutet att flytta till, från och inom Västerbotten baserat på den så kallade gravitationsmodellens antaganden. Särskilt tack riktas till Lars Larsson för korrektur och synpunkter samt Fredrik Björkman för värdefulla kommentarer och synpunkter. Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare. Umeå i juni 2011 Fredrik Garli

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Metod Gravitationsteorin 5 3. Migration i Västerbotten I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1) Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7) Regressionsoutput, utflyttning Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7) Regressionsoutput, inflyttning Resultaten sammanfattade Människors beslut att flytta en teoretisk diskussion Referenser 15 Bilagor 17 Bilaga 1: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Västerbottens kommuner (2009) 17 Bilaga 2: Utomregional utflyttning från Västerbottens län (2009) 25 Bilaga 3: Inflyttning till Västerbottens län (2009) 26 Bilaga 4: Destination vid in- och utflyttning till och från Västerbottens kommuner 27 Bilaga 5: De fem vanligaste avsändarkommunerna (inklusive utrikes) vid flytt till Västerbotten(2009) 34 Bilaga 6: De fem vanligaste destinationskommunerna (inklusive utrikes) vid flytt från Västerbotten (2009) 35 Bilaga 7: Procentuell fördelning av migrationsflöden i Västerbotten (2009) 36

5 Tabell- och figurförteckning Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner Tabell 2: Oberoende variabler i utförda OLS-regressioner 4 Tabell 3: Resultat från utflyttningsregression 9 Tabell 4: Resultat från inflyttningsregression 10 Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner Figur 2: Åldersfördelning för in och utflyttare i Malå kommun 6

6 1. Inledning Västerbottens kommuner har under de senaste två decennierna haft vikande befolkningstal, med undantag för Umeå kommun och till viss del Vännäs kommun (figur 1 och tabell 1). Detta faktum har i kombination med en åldrande befolkning medfört att de flesta kommuner i länet har haft, och kommer att fortsätta att ha, en negativ befolkningsutveckling i form av minskade befolkningstal och en negativ demografisk struktur. En faktor som skulle kunna förhindra att denna tendens fortgår är att fler personer flyttar in till länet samtidigt som färre flyttar ut, alltså positiva nettomigrationstal. Denna rapport beskriver därför var personer i Västerbotten har valt att flytta under tidsperioden samt hur åldersfördelningen ser ut bland de personer som flyttar in i och ut ur länets kommuner. Vidare har två OLS-regressioner gjorts med syfte att testa några faktorer som kan tänkas påverka destinationen vid flyttning, främst i enlighet med gravitationsteorin. Frågorna som då alltså ställs är; var tar västerbottningen vägen och varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten samt vilka faktorer inverkar på valet? Vilka kommuner är det som förekommer som destination och skiljer sig destinationerna åt beroende på i vilken kommun flyttningen har sitt ursprung? Hur ser åldersfördelningen ut vad gäller de personer som flyttar in respektive ut ur länets kommuner? 1

7 Index 1990 = Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner Kommun Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå

8 2. Metod Rapporten är till större delen deskriptiv varpå ingen djupgående diskussion kommer att föras kring människors val av destination. Den teoretiska genomgången är relativt komprimerad och beskriver i generella termer varför människor flyttar, där något större vikt läggs vid gravitationsteorin. Den statistik som rapporten bygger på är hämtad från raps-ris internetdatabas som påminner om SCBs statistikdatabas. Statistiken avser 2009 och redovisas i form av kartor vad gäller destinationskommuner, diagram som visar åldersfördelningen bland dem som flyttar in och ut ur Västerbottens kommuner samt i tabellform då de vanligaste destinationskommunerna redovisas. Denna redovisning sker i form av bilagor och återfinns i slutet av rapporten. De data som ligger till grund för åldersstrukturen av in- och utflyttare har grupperats i femårsklasser för att tydligare visualisera fördelningen, då ettårsklasser i områden med små flöden ger svårlästa figurer. Detta gäller dock inte de data som visar rikets åldersfördelning, vilken utgår från ettårsklasser. Vad gäller antalet flyttare från respektive kommun finns destinationsspecifika data enbart om antalet flyttade överstiger fem personer. Om färre än fem personer flyttat till en annan kommun inom Västerbotten så finns dessa flöden ej med i kartorna. De i kartorna redovisade flöden av personer som flyttar till kommuner utanför länet påverkas emellertid inte av detta då de i raps-ris databasen går under benämningen övriga och därmed finns med bland antalet flyttade. Vad gäller de personer som redovisas som utrikes in- och utflyttare följer de SCB:s definition vilken inkluderar personer från obefintligregistret, det vill säga personer som oavbrutet under två år varit folkbokförda under rubriken utan känd hemvist. I tillägg till den deskriptiva redovisningen har även en OLS-regression utförts i syfte att kontrollera några av de faktorer som kan antas påverka valet av destination vid flytt från Västerbotten kommuner. Regressionerna har utförts för både inflyttning till och utflyttning från kommunerna och de förklarande variabler som använts återfinns i tabell 1. 3

9 Tabell 2: Oberoende variabler i utförda OLS-regressioner. Variabel Beskrivning Bef. dit flytt sker LOG Den loggade befolkningsmängden i destinationskommunen. Bef. från var flytt sker LOG Den loggade befolkningsmängden i den kommun som flyttningen har sitt ursprung. Det loggade avståndet mellan centralorten i Avstånd LOG den kommun som flyttningen har sitt ursprung och centralorten i destinationskommunen. Universitet Dummyvariabel som markerar om universitet finns i kommunen. Utomläns Dummyvariabel som markerar om en kommun ligger utanför Västerbottens län. Sthlm, Gbg, Malmö Dummyvariabel som markerar Stockholm, Göteborg och Malmö. Andra variabler än de i tabellen angivna skulle kunna komplettera regressionerna, men de som valts är ett försök att upptäcka eventuella korrelationer mellan destinationerna vid flytt till och från Västerbotten och ofta antagna motiv till valet av destination. Vad som kan vara aningen missvisande i användandet av ovan nämnda variabler är att avståndet definieras som den geografiskt kortaste vägen utan förutsatta hinder på vägen. Det tar alltså inte hänsyn till exempelvis körtid eller tillgänglighet i form av flygplatser, tågstationer etc. Vad gäller interkommunal migration bör detta dock vara av mindre betydelse i jämförelse med exempelvis en motsvarande studie av pendling då valet av destination vid dagliga resor av naturliga skäl i större utsträckning påverkas av tillgängligheten och tidsåtgången de kräver. Det bör också nämnas, vad gäller avståndet, att det beräknas utifrån centralorten i varje kommun vilket alltså innebär att personer som flyttar från andra delar av kommunerna antas ha samma avstånd som de som faktiskt flyttar från centralorten. Variabeln som visar om en kommun ligger utanför länet kan i viss utsträckning ses som en proxy för eventuella hinder, främst administrativa, som det faktiska avståndet inte tar hänsyn till. Dummyvariabeln som separerar Stockholm, Göteborg och Malmö från övriga kommuner används för att kontrollera för om landets tre största städer är mer attraktiva än andra kommuner. Tester har även gjorts med Stockholms län som dummyvariabel, med antagandet att en stor stad även bidrar till att omkringliggande kommuner blir mer attraktiva, dock utan signifikanta resultat. 4

10 2.1 Gravitationsteorin De regressioner som utförts i rapporten har utformats för att i någon mån testa hur den så kallade gravitationsteorin överensstämmer med migrationsströmmarna in och ut ur Västerbotten. Gravitationsteorin är en från fysiken inlånad teori med syfte att på makronivå förklara mänskliga migrationssystem. Dessa migrationssystem förklaras enligt teorin med två huvudantaganden: (1) Antalet flyttningar mellan två orter är större om orterna ligger nära varandra och flyttningsfrekvensen sjunker med tilltagande distans. (2) Flyttningsutbytet är större mellan två stora orter än mellan två mindre. Likt den av Newton utvecklade fysikaliska gravitationsteorin, finns det i studier av migration bara två omständigheter som förklarar dragningskraften, befolkningsstorleken och avståndet. Avståndet kan dock ses på olika sätt, ett mentalt avstånd som gäller vår perception av ett område eller ett tidsavstånd (Andersson 2000). Gravitationsteorin har under historien utvecklats från att bara ta hänsyn till befolkningsstorlek och avstånd till att även se de hinder som finns på vägen. En av de främsta pionjärerna på området var Torsten Hägerstrand som menade att antalet människor som flyttar från en plats till en annan står i direkt proportion till antalet förhindrande omständigheter, såväl fysiska (bristfällig infrastruktur, administrativa gränser etc.) som mentala (exempelvis kulturella barriärer), som finns på vägen (Hägerstrand 1957). 5

11 % av alla in- och utflyttare 3. Migration i Västerbotten Den interkommunala migrationen till och från Västerbottens kommuner följer till stor del ett mönster som är vanligt förekommande vid studier av människors migration, nämligen att man i störst utsträckning flyttar till platser som har en geografisk närhet till den plats man flyttar från eller är en större stad. Detta innebär således att de mest frekventa destinationerna är grannkommuner eller kommuner som inte ligger inom ett allt för stort avstånd samt Stockholm. Med detta i åtanke redovisas den migration som sker inom Västerbottens län separerat från den migration som sker över länsgränsen. 3.1 I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1) Åldersfördelningen hos dem som migrerar till och från länets kommuner följer ett vanligt mönster; de personer som befinner sig i åldrarna är mest frekventa flyttare. Dock skiljer sig andelarna av det totala antalet migranter som befinner sig inom detta åldersspann åt mellan kommunerna. De kommuner som har en åldrande befolkning behöver inflyttare i unga åldrar samt att de som flyttar därifrån i så liten utsträckning som möjligt är i dessa åldrar. Så ser dock inte verkligheten ut. I alla länets kommuner är en större andel av de som flyttar ut än de som flyttar in i den unga vuxna åldern (exemplifierat av Malå i figur 2), undantaget Umeå Inflyttare Utflyttare Ålder Figur 2: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Malå kommun 6

12 I Umeås fall kan detta till stor del härledas till Umeå universitet, vilket attraherar människor i unga åldrar. Det bör även påpekas att migrationsfrekvensen i Umeå är tydligt koncentrerad till dessa åldrar, både vad gäller in- och utflyttning, medan äldre och yngre personer står för en väldigt liten del av kommunens totala migrationsflöden. Exempelvis Åsele och Bjurholm kommun har en betydligt jämnare åldersfördelning på inflyttarna men där en puckel ses närmare pensionsåldern. 3.2 Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7) Valet av destination för de personer i Västerbotten som flyttade 2009 är relativt likartad för samtliga kommuner bortsett från Umeå. Det mest frekventa valet av destination är Umeå för de flesta, dock inte för de boende i Norsjö där Skellefteå var den vanligaste destinationen. Efter Umeå återfinns huvudsakligen kommuner som tillhör länet eller angränsar till kommunen man flyttar från som vanligaste destinationskommuner. De personer som flyttar från Umeå särskiljer sig från migrationsmönstret i övriga länet då den vanligaste destinationen är Stockholm och där även Göteborg, Uppsala samt utrikes återfinns bland de fem vanligaste destinationerna. Vad som ytterligare särskiljer Umeå är att destinationerna är mer spridda vilket illustreras i bilaga 6. Endast 10 % av alla som flyttar från kommunen flyttar till Stockholm vilken är den vanligaste destinationen. Detta kan jämföras med Nordmaling där 59 % av de som flyttar från kommunen flyttar till Umeå som är den vanligaste destinationen. Umeå som destination är vanligast i Umeås övriga kranskommuner där samtliga har omkring 50 % av sin utflyttning till Umeå. Koncentrationen avtar därefter ju längre från Umeå personer flyttar ifrån, med undantag för Storuman och i viss mån Dorotea. Flyttdestinationer utanför länet kan delas in i två kategorier. Först är det destinationer som angränsar till utflyttarkommunen, men som ligger på andra sidan länsgränsen, exempelvis Strömsund som destination för de som flyttar från Dorotea och Arvidsjaur för de som flyttar från Sorsele. Den andra kategorin är större städer, med Stockholm som klart dominerande. I tabellen i bilaga 6 framgår även att mindre platser, såsom Säffle och Trollhättan finns med som destinationer för fem eller fler personer vilket sannolikt beror på att hela familjer flyttat dit. Det kan naturligtvis inte uteslutas att flera personer, oberoende av varandra, har flyttat till dessa platser, men då de normalt sett inte 7

13 är typiska inflyttningskommuner hålls det för mindre troligt. Det antal personer som flyttar från Västerbotten till destinationer utanför Sveriges gränser är förhållandevis litet för länet som helhet, dock är de vanligare förekommande som destinationer än alla kommuner utom Umeå och Skellefteå. På kommunnivå står utrikes destinationer för störst andel av den totala utflyttningen i Umeå och Skellefteå med 8 %. Ovanligast är utrikes destinationer vid flytt från Bjurholm, Dorotea, Malå och Vilhelmina från vilka 1 % flyttar utomlands. Sett till vilka migrationsflöden som är mest dominerande visar matrisen i bilaga 20 att de klart vanligast förekommande flödena gäller de som går in och ut ur Umeå med ursprung och destination i övriga riket. Flöden med ursprung utanför Sveriges gränser och med Umeå som destination står också för en relativt hög andel av det totala migrationsflödet, liksom länkarna mellan Skellefteå och övriga riket. De flöden som är störst av de som involverar övriga kommuner i länet är Vännäs till Umeå samt Vilhelmina till övriga riket, vilka båda överstiger en procent av det totala flödet. De destinationer som är vanligast förekommande för personer som lämnar någon av länets kommuner är övriga riket (37 %) och Umeå (34,5 %) Regressionsoutput, utflyttning Som tidigare påpekats följer valet av destinationen ofta någon form av gravitationsantaganden där storleken på och närheten till destinationen spelar in. Nedan i tabell 2 har en OLS regression utförts för att testa hur just storleken (både på avsändarkommun och mottagarkommun) och närheten samt även förekomsten av ett universitet i destinationskommunen, om destinationen ligger utanför länets gränser och om destinationen är Stockholm, Göteborg eller Malmö korrelerar med valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner. Alla testade variabler korrelerar signifikant med valet av destination. Folkmängden i avsändarkommun och destinationskommun ökar flödet liksom förekomsten av universitet och om destinationen är Stockholm, Göteborg eller Malmö kommun. De variabler som inverkar negativt på flödesstorleken är ökande avstånd och om flytten går till en kommun utanför länets gränser. 8

14 Dessa resultat följer ett gravitationsantagande då storlek och avstånd utifrån detta ger väntade resultat. Den negativa effekt som passerande av länsgränsen har är även det relativt väntat då den i sammanhanget bör uppfattas som ett hinder. Att flytta till studieorter har under de senaste årtiondena blivit en allt större motivator för beslut att flytta varpå förekomst av universitet får anses visa på en väntad positiv effekt. Tabell 3: Resultat från utflyttningsregression Beroende: Utflyttning 2009 LOG B Std. error t Sig. Bef. dit flytt sker LOG,192,013 14,327,000 Bef. från var flytt sker LOG,036,006 6,293,000 Avstånd LOG -,340,024-14,424,000 Universitet,428,058 7,426,000 Utomläns -,593,063-9,374,000 Sthlm, Gbg, Malmö,207,111 1,874,061 (Constant),732,167 4,393,000 N: 4350 R Square: 0, Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7) Inflyttningen till Västerbottens kommuner följer ett liknande mönster som utflyttningen vad gäller Umeås kranskommuner. Däremot är de som flyttar till inlandskommunerna i stor utsträckning utrikes inflyttade. Den utrikes inflyttningen är påtaglig i alla kommuner, men särskilt i Vilhelmina, Norsjö, Åsele och Sorsele där mer än 30 % av alla inflyttade kommer från platser utanför Sverige. Mest påtaglig är andelen i Sorsele där 54 % av inflyttningen har internationellt ursprung. Lägst andel inflyttning med internationellt ursprung har Robertsfors med 6 %. Totalt för hela Västerbotten innefattar den utrikes inflyttningen mer än var tionde person som flyttar till länet. Att vara en del av statistiken som innefattar utrikes inflyttning behöver dock inte per automatik innebära att en person är av icke svensk etnicitet utan det kan likaväl innefatta personer som flyttar tillbaka till Sverige efter en tid utomlands. Av de 9

15 som flyttar in till länets kommuner kommer majoriteten från övriga riket och Umeå, vilka står för drygt 31 % vardera Regressionsoutput, inflyttning Ytterligare en regression har genomförts (tabell 3). Den testar samma variabler som regressionen för utflyttning, undantaget förekomst av universitet. Anledningen till detta undantag är att det i Västerbotten bara är Umeå som är en universitetskommun vilket medför att ett test av denna variabel likaväl skulle kunna ses som ett test av Umeå som unikt i något annat avseende. Resultatet av regressionen visar att effekterna av de testade variablerna till stor del motsvarar de för utflyttningen. Befolkningsstorleken i kommunen som man flyttar ifrån korrelerar positivt med flödet, vilket även gäller för inflyttningskommunen. Den tredje variabeln som ger en positiv effekt är om flyttningen sker från Stockholm, Göteborg eller Malmö, dock kan där inte ses att en statistiskt signifikant korrelation förekommer. Längre avstånd och flytt utanför länets gränser har negativ inverkan på flyttströmmarna. Tabell 4: Resultat från inflyttningsregression Beroende: Inflyttning 2009 LOG B Std. error t Sig. Bef. dit flytt sker LOG,044,005 8,061,000 Bef. från var flytt sker LOG,149,013 11,609,000 Avstånd LOG -,352,023-15,597,000 Utomläns -,562,061-9,270,000 Sthlm, Gbg, Malmö,054,106,507,612 (Constant) 1,115,160 6,975,000 N: 4350 R Square:,205 10

16 4. Resultaten sammanfattade De som flyttar från Västerbotten är i huvudsak personer som befinner sig i ung vuxen ålder, år. Detta är förväntat eftersom denna ålder generellt är mest migrationsintensiv. Problemet för Västerbottens kommuner, undantaget Umeå, är emellertid att frekvensen av unga är betydligt större bland de som flyttar ut än bland de som flyttar in, något som i förlängningen leder till färre födda barn och en åldrande befolkning. Universitetsstaden Umeå utmärker sig med ett motsatt mönster, alltså med en större andel unga vuxna bland dem som flyttar in än bland dem som flyttar ut. Valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner följer ett relativt likartat mönster. För alla kommuner, bortsett från Norsjö för vilka Skellefteå är den vanligaste destinationen, är Umeå den vanligast förekommande destinationen. Av de som flyttar från Umeå flyttar de flesta till Stockholm. Koncentrationen av migrationsflödet till Umeå är väldigt stark vad gäller Umeås kranskommuner, en koncentration som till stor del avtar med ökande avstånd från Umeå. Av den migration som sker till kommuner utanför länet sker de flesta till grannkommuner i angränsande län eller till större städer. Den största andelen av länets migrationsflöden, både vad gäller flödets ursprung och destination, involverar Umeå samt gruppen övriga riket. De som flyttar till Västerbotten från övriga riket kommer först och främst från kommuner med större städer eller till länet angränsande grannkommuner. Då en klar majoritet av den totala inflyttningen till länet sker till Umeå så blir dock redovisningen av dessa siffror aningen snedvridna i jämförelse med vad som skulle vara fallet om Umeå kommun skulle vara exkluderat. Antalet kommuner som är utflyttarkommuner till förmån för Västerbotten blir i sådant läge betydligt färre. Kommuner med universitet är relativt vanligt förekommande som utflyttningskommuner till Västerbotten, något som till viss del skulle kunna tolkas som en återflyttning av studenter efter avslutade studier, men naturligtvis även att universitetsstäder oftast har en stor befolkningsmängd. Vad som även bör uppmärksammas är att ett flertal av kommunerna inte visar på en kraftigt negativ nettomigration (under 2009), ett faktum som till största delen beror på utrikes inflyttning. Då statistiken som rapporten grundar sig på inte visar vilken nationalitet de utrikes inflyttade tillhör går det dock inte att säga om de utrikes inflyttade flyttar in till Sverige för första gången eller om det rör sig om återinflyttade svenskar. 11

17 Resultatet av de utförda regressionerna visar att den något modifierade gravitationsmodell som använts får anses falla relativt väl ut. Här framgår med tydlighet att gravitationsteorins grundstenar (befolkningsmängd och avstånd) båda påverkar valet av destinationskommun samt kommun som flyttningen sker ifrån. Avståndets betydelse kan ses både i själva avståndsvariabeln men även i det faktum att flyttningar utanför länets gränser ger ett relativt starkt negativt utslag. Dock har passerande av en administrativ gräns troligtvis andra förklaringar än bara det faktiska avståndet. 5. Människors beslut att flytta en teoretisk diskussion Motiven att flytta är i princip lika många som antalet personer som flyttar. Historiskt sett har de neoklassiska teorierna dominerat som förklaring till varför personer flyttar, där flyttaren ses som en rationell aktör som genom att flytta söker efter en förbättrad levnadsstandard med en högre inkomst (Ravenstein 1985; Sjaastad 1962; Kershen 2004). Migrationen har därmed ansetts vara en individuell strategi vilken resulterat i en ökad inkomst och förbättrade chanser att finna arbete (Greenwood 1975; Todaro 1981) Arbetsmarknadsförhållanden är av betydelse på makronivå enligt ett neoklassiskt sätt att se på motiven, dock kan det vara problematiskt att på mikronivå hänvisa till arbetsmarknaden i sig själv då en person/ett hushåll snarare flyttar för att man fått jobb på en specifik plats och inte för att arbetsmarknaden på platsen är bra eller dålig. Den neoklassiska teorin som grund för förklaringen till att flytta har under de senaste decennierna alltmer lämnat plats åt teorier om exempelvis sociala nätverk och miljömässig anknytning. Motiven har visat sig i allt högre utsträckning vara relaterade till sociala och miljömässiga faktorer samt studier (Lundholm et al 2004; Lundholm 2007). Lundholm redovisar i sin enkätundersökning att endast en femtedel av de tillfrågade uppger arbete som det huvudsakliga motivet till att flytta vilket är betydligt färre än under 1900-talets mitt. Vad gäller studier som motiv spelar den ökade möjligheten för fler att studera naturligtvis in. I motsats till Lundholms resultat redovisar dock Nidomysl och Kalsø Hansen (2010) att möjligheten till arbete spelar en avgörande roll för människors beslut att flytta. Framförallt visar studien att det är yngre högutbildade män som tenderar att se arbete som det främsta motivet till att flytta. 12

18 Det bör också nämnas att möjligheten att stanna kan spela in i beslutet om flytt. Vad som skiljer Sverige mot många andra länder är att välfärdssystemet ökar möjligheten att stanna trots att personer förlorar sina jobb. Detta kan bidra till att ovan nämnda sociala och miljömässiga faktorer tillåts spela en större roll än i länder där arbete är av direkt livsavgörande betydelse. Vinsten i att upprätthålla sina sociala nätverk, kontakter och miljömässiga anknytning kan alltså överskugga den ekonomiska vinsten det innebär att flytta. Detta är dock återigen något som motsägs av Nidomysl och Kalsø Hansen (2010), vilka menar att det svenska välfärdssystemet inte kan ses som en motsättande faktor i beslutet att flytta på grund av arbete. Då de arbetslösa i studien är de som i störst utsträckning ser arbete som ett viktigt motiv för att flytta bör alltså en stark välfärdsstats ekonomiska garantier spela mindre roll. De sociala nätverken är inte bara av betydelse vid beslut att stanna utan spelar även i hög grad in vid valet av destination vid flytt. Wasserman och Faust (1994) betonar vikten av relationen mellan olika interagerande personer och menar att dessa kan appliceras på såväl mindre grupper som på globala system. Detta innebär att personerna bör ses som beroende snarare än oberoende av varandra där exempelvis släktskap och vänskap mellan dem fungerar som kanaler för flöden av personer. Att känna personer på en plats ökar även sannolikheten för att ta del av insiderfördelar vilket ökar tillgängligheten till destinationens utbud vad gäller exempelvis arbete. Sammanfattningsvis kan sägas att motiven till att flytta i stor utsträckning påverkas av en rad individuella faktorer. Dessa är såväl ekonomiska, miljömässiga som sociala och det kan ofta vara svårt att välja vilka som generellt är mest relevanta. Förutom nämnda motiv har mer explicit även ålder, utbildning, mm betydelse. Personer som är i åldern är generellt mer benägna att flytta än andra åldersklasser och hög utbildning tenderar att öka flyttbenägenheten. Vad som ytterligare är ett starkt motiv är att flytta till universitetsstäder och möjligheten till en högre utbildning. Att flytta till en högre utbildning är dock starkt korrelerat med ålder och kan även ses som en ekonomiskt motiverad flytt då det i många fall bör ses som en investering i framtida arbetsmöjligheter. På samma sätt går det att argumentera för att exempelvis ekonomiska och miljömässiga motiv integreras då önskan om att bo i naturnära, exklusiva områden i viss utsträckning har gått mot att vara en möjlighet tillgänglig för personer med hög inkomst. Dessa exempel visar på att det ofta 13

19 kan vara svårt att etikettera människors beslut att flytta med specifika motiv då de vävs samman i mer komplexa beslut innehållande flera olika motivatorer. 14

20 6. Referenser Andersson, R. (2000) Varför flyttar man? Hemort Sverige, Norrköping: Board of Integration, pp de Haas, H. (2007) Migration and development: A theoretical perspective. Center on Migration, Citizenship and Development. Working Papers No 29, International Migration Institute, Oxford University. Dixon, S. (2003) Migration within Britain for job reasons. Labor Market Division, Office for National Statistics. Hägerstrand, T. (1957) Migration and area. pp in D. Hannerberg, ed. Migration in Sweden. Lund, Sweden: Studies in Geography, Ser. B., No. 13. Kadushin, C. (2004) Too Much Investment in Social Capital? Available online at ( ) Lundholm, E. (2007) Are movers still the same? Characteristics of interregional migrants in Sweden Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie. Volume 98, Issue 3, pp Lundholm, E. Garvill, J. Malmberg, G. Westin, K. (2004) Forced or Free movers? The motives, Voluntariness and Selectivity of Interregional Migration in the Nordic Countries. Population, Space and Place, Volume 10, issue 1, pp Greenwood M Human migration: theory, models and empirical studies. Journal of Regional Science No. 25. pp Kershen, A J. (2004) Strangers, Aliens and Asians: Huguenots, Jews and Bangladeshis in Spitafields, Published by Routledge (2005) ISBN ,

21 Mabogunje, A. L. (1970) Systems approach to a theory of rural-urban migration. Geographical Analysis. 1970, Jan;2(1) pp Nidomysl, T. Kalsø Hansen, Høgni. (2010) What matters more for the decision to move: jobs versus amenities. Environment and planning A 2010, volume 42, pages Ravenstein, E G. (1885). The Laws of Migration. Journal of the Royal Statistical Society 48: SCB ( ) Sjaastad, L. (1962) The costs and returns of human migration. Journal of Political Economy 70: Todaro M Economic Development in the Third World. Longman: Harlow. Wasserman, S. and K. Faust, (1994) Social Network Analysis. Cambridge: Cambridge University Press. Öberg, S. (1995) Theories on interregional migration: An overview. Working Paper WP-95-47, June

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Omvärldsbevakning i Västerbotten

Omvärldsbevakning i Västerbotten Omvärldsbevakning i Västerbotten Jenny Rönngren CERUM Report Nr 30/2011 ISBN 978-91-7459-243-6 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 30/2011 ISBN: 978-91-7459-243-6 ISSN: 0282-0277 CERUM; Umeå universitet; 901

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten Vinster med samverkan Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten www.regionvasterbo.en.se Vinster med samverkan - kring e. gemensamt regionalt verksamhetsstöd Västerbo)en 1/8 del av Sveriges yta.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Investeringsläget i Norrland

Investeringsläget i Norrland Investeringsläget i Norrland - Industrins investeringar i Norrland, åren 1997-2007 Anna Jonsson Lisa Svendsberget CERUM Report Nr 24/2010 ISBN:978-91-7459-079-1 ISSN: 0282-0277 CERUM Working Paper Nr 24/2010

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd

Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd STADSKONTORET AUGUSTI 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Lars Lundström 2 Sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 Metod

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30.

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30. Information från Länstrafiken i Västerbotten. #3.2014 Sid 1 (December 2014) Ny tidtabell Från och med den 14 december byter vi som bekant tidtabell. Nedan följer ett urval av de viktigaste förändringarna

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL

GERDA-enkäten METODBESKRIVNING. Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa 1. URVAL GERDA-enkäten Kjell Herberts, Åbo Akademi, Vasa METODBESKRIVNING 1. URVAL GERDA-enkäten riktades till 65- och 75-åringar i Västerbottens län i Sverige och landskapet Österbotten i Finland. Svararnas födelseår

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Flyttströmmar till och från Jönköpings kommun

Flyttströmmar till och från Jönköpings kommun Flyttströmmar till och från Jönköpings kommun STADSKONTORET l JANUARI 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Andreas Zeidlitz Tina Wallin Bearbetning Karin Lundbrant Mano Barmano Omslag och layout

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Kommunernas organisation avseende PBL-frågor Västerbottens län

Kommunernas organisation avseende PBL-frågor Västerbottens län Kommunernas organisation avseende PBL-frågor Västerbottens län Boverket december 2008 Inledning Boverket har genom sitt uppsiktsansvar över plan- och byggväsendet i landet till uppgift att följa hur lagstiftningen

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden RAPPORT 2010:2 Göran Ericsson, Camilla Sandström, Jonas Kindberg, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU www.vfm.slu.se Anna Zachrisson,

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Det finlandssvenska migrationshjulet : Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster

Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Rapport 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Maj 2008 Fredrik Eliasson Innehållsförteckning Inledning... 3 Några utgångspunkter... 4 Datamaterial...

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Närvarande: Gunilla Lidström, Anne-Sofie Koivisto, Anders Aidanpää, Marie Sandström, Annica Berg-Flemström och Lotta Lundströmer Inledning Annica går igenom

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER

KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER Anders Kaukerat RAPPORT 55-851 77 KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER Dnr/ref: 9EV836 E L S Ä K E R H E T S V E R K E T B E S Ö K S A D R E S S Södra Torget 3 T E L 55-851 E

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning

Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning i Västerbottens län 2011-01- 01 Samverkande kommuner: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman,

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Uppföljnings- och erfarenhetsutbytesträff Delprojektet Inventering av nedlagda deponier 7 november 2013 Inventering av nedlagda deponier Deltagande

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som varken arbetar eller studerar Unga som varken arbetar eller studerar hur många är de och vad gör de? Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1 1 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014 Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014 När en uppdatering har gjorts skickas ett meddelande via e-post till den som är kontaktperson i avdelning och klubb. På detta sätt

Läs mer