ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom i mål nr M , se bilaga A MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Transkript

1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Mark- och milj ööverdomstolen M Rotel Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom i mål nr M , se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen i Örebro län Örebro MOTPART SAKAB AB, Kumla SAKEN Ekonomisk säkerhet MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår länsstyrelsens överklagande och fastställer miljödomstolens deldom. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg måndag - fredag Stockholm :00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen har yrkat att Mark- och Miljööverdomstolen ska ändra villkor 19 så att det läggs till att säkerheten ska bestå av garanti ställd av bank eller annat kreditinstitut. SAKAB AB (bolaget) har bestritt bifall till länsstyrelsens yrkande. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Parterna har i huvudsak anfört följande. Länsstyrelsen För att en säkerhet ska godtas krävs enligt 16 kap. 3 andra stycket miljöbalken att den är betryggande för sitt ändamål. I detta fall krävs en tillfredsställande långsiktig garanti för att efterbehandlingskostnaden ska täckas. Miljööverdomstolen har i två domar (den 24 november 2008 i mål nr M och den 15 augusti 2010 i mål nr M ) kommit fram till att moderbolagsborgen inte uppfyller huvudsyftet enligt miljöbalken att skydda samhället från risken att behöva stå för kostnader för efterbehandling. Miljööverdomstolen har i dessa domar bedömt att moderbolagsborgen inte är en betryggande form av säkerhet då den kräver kontinuerlig prövning av moderbolagets betalningsförmåga. Denna prövning, som liknar en kreditprövning, är inte rimlig att kräva att tillståndsmyndigheten gör. Det är en prövning som normalt genomförs av banker och kreditinstitut. En säkerhet ska vara enkel att realisera och utnyttja. Säkerheten ska vara en garanti för att efterbehandling ska kunna göras oberoende av verksamhetsutövarens ekonomiska situation. Vid en moderbolagsborgen förändras situationen kontinuerligt. Vid en försäljning av ägarbolaget kan förutsättningarna för att utkräva säkerhet kompliceras. Åtaganden gällande avslutning och efterkontroll av deponier är ofta mycket långsiktiga ärenden. I detta fall gäller det en av Sveriges största deponier för farligt avfall.

3 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen I SAKAB AB:s fall är det SAKAB Sellbergs AB ( ) som har gått in med moderbolagsborgen. SAKAB Sellbergs AB har enligt tillgängliga uppgifter inga egna anställda och ingen omsättning. SAKAB Sellbergs AB äger enligt uppgift från Göran Eriksson, vd i SAKAB AB och SAKAB Sellbergs AB, inga andra bolag än SAKAB AB. SAKAB Sellbergs AB lämnade den 15 december 2010 in en borgensförbindelse på 76,5 miljoner kr. Moderbolagsborgen i den form som SAKAB AB idag har är otillfredsställande då det bolag som har gått i borgen för SAKAB AB, d.v.s. SAKAB Sellbergs AB, inte har några andra tillgångar än bolaget SAKAB AB. Länsstyrelsen anser inte att det är rimligt att som tillsynsmyndighet fortlöpande bedöma SAKAB Sellbergs AB:s betalningsmöjlighet för det fall moderbolagsborgen skulle behöva användas. Bolaget Milj ööverdomstolens dom den 24 november 2008 i mål nr M behandlar frågan om tillståndsmyndighetens prövning av den ekonomiska säkerheten. Länsstyrelsen har dock anfört att det inte är rimligt att som tillsynsmyndighet fortlöpande bedöma SAKAB Sellbergs AB:s betalningsmöjlighet. I nu aktuellt fall har förslaget till konstruktion av säkerhet i enlighet med 16 kap. 3 miljöbalken prövats av tillståndsmyndigheten som inte funnit tillräckliga skäl att ändra typen av säkerhet för deponin. Bolaget anser inte att det är relevant att likställa tillsynsmyndighet och tillståndsmyndighet i denna fråga, eftersom dessa två typer av myndigheter har olika roller när det gäller bolagets verksamhet. Milj ööverdomstol ens dom den 15 augusti 2010 i mål nr M behandlar en helt annan konstruktion av säkerhet än den som nu är aktuell. Genom den nuvarande lydelsen av 16 kap. 3 miljöbalken har det öppnats upp för olika former av ekonomiska säkerheter jämfört med tidigare, så länge de skyddar samhället från att svara för återställningskostnader, uppfyller kraven för skydd vid gäldenärens konkurs och är tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Bolaget anser dels att en säkerhet i form av moderbolagsgaranti uppfyller de kriterier som gäller för säkerheter enligt 16 kap. 3 miljöbalken, dels att de domar som länsstyrelsen hänvisar till inte är relevanta i sammanhanget.

4 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall får enligt 15 kap. 34 miljöbalken meddelas endast om verksamhetsutövaren för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande. Enligt 16 kap. 3 första stycket får tillstånd enligt miljöbalken för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. En säkerhet ska enligt andra stycket godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten ska enligt tredje stycket prövas av ti ll ståndsmyndi gheten. Högsta domstolen har i dom den 1 juni 2011 i mål nr T uttalat att tillståndsmyndigheten vid sin tillståndgivning i allmänhet inte har anledning att bestämma vilken form säkerheten ska ha. Den frågan bör enligt Högsta domstolen i stället normalt lämnas öppen så att tillståndshavaren kan välja form när han genom tillståndsvillkoren fått klart för sig hur stor säkerheten ska vara och när den ska ställas. Huruvida den form tillståndshavaren väljer är godtagbar får prövas av tillståndsmyndigheten i samband med prövningen enligt 16 kap. 3 tredje stycket miljöbalken av om säkerheten är betryggande. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande finns det inte skäl att i det här fallet redan vid tillståndsprövningen ange en specifik form av säkerhet i villkor 19, och därigenom utesluta att exempelvis en borgen från SAKAB Sellbergs AB eller något annat bolag inom E.ON-koncernen kan komma att utgöra en godtagbar säkerhet. Sedan bolaget ställt säkerheten ankommer det på mark- och miljödomstolen att bedöma om säkerhetens form är godtagbar och om säkerheten är betryggande. Det åligger vid den prövningen bolaget att presentera den utredning som krävs för att domstolen ska kunna bedöma om säkerheten kan godtas (jfr prop. 2006/07:95 s. 109). Länsstyrelsens överklagande ska därför avslås och miljödomstolens deldom fastställas.

5 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ulla Bergendal och Rose Thorsén, referent, tekniska rådet Anna-Lena Rosengardten, och tf. hovrättsassessorn Olof Danielsson. Enhälligt. Föredragande har varit Erik Ludvigsson.

6 Bilaga A i NACKA TINGSRÄTT DELDOM Mål nr M Milj ödomstolen meddelad i Nacka Strand SÖKANDE SAKAB AB, Kumla SAKEN Ändring av tillstånd till miljöfarlig verksamhet Avrinningsområde: 121; x: , y: ; Karta 10F SV; Avd V; Blad 2 DOMSLUT Tillstånd lämnar, under förutsättning att det inte står i strid med gällande planbestämmelser, SAKAB AB tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken till följande ändringar av tidigare meddelat tillstånd för verksamheten vid bolagets anläggning i Norrtorp, Kumla kommun: - Deponeringen av tidigare tillståndsgivna avfallstyper till tillståndsgiven deponi får uppgå till totalt högst m 3. Deponering av avfall skall ske enligt redovisad deponeringsplan och höjden för deponin får uppgå till högst +94,0 m.ö.h. - Uppförande och drift av en vattenreningsanläggning inklusive mottagnings- och lagringsanläggning för behandling av högst 40 m 3 vattenhaltigt avfall per timme samt avledning av renat vatten till befintligt vattenreningsverk samt avledning av cirka m 3 renat vatten per år direkt till recipient. - Uppförande och drift av en anläggning för utlakning av utlakningsbara ämnen från högst ton avfall per år. I anläggningen får askor från förbränning och rökgasreningsprodukter samt efter anmälan till tillsynsmyndigheten andra typer av avfall med lättlakbara föroreningar behandlas. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag - fredag Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se 08:30-16:00

7 - Uppförande och drift av en ny inmatningsbunker med tillhörande förbehandlingsanläggningar till förbränningsanläggningen WTE2. - Uppförande och drift av en termisk avdrivare med tillhörande för- och efterbehandlingsanläggningar för behandling av maximalt ton avfall per år. - Avledning av gaser från termisk avdrivare till någon av de två befintliga förbränningsanläggningarna om gaserna behöver destrueras genom förbränning alternativt rening av gaserna genom filtrering före utsläpp till luft. - Uppförande och drift av en mottagningsstation för avfall från industrier och andra kunder. Tid för idrifttagning av lovgivna anläggningar Driften i ovan tillståndsgivna anläggningar ska ha satts igång senast inom fem år från laga kraftvunnen dom. Uppskjutna frågor uppskjuter i avvaktan på ytterligare utredning fastställandet av villkor för utsläpp till luft och erfoderliga skyddsåtgärder för att begränsa sådana utsläpp samt andra eventuella störningar för miljön från lakningsanläggningen. U1. ålägger bolaget att redovisa genomförda lakningar av askor och rökgasreningsprodukter och vidtagna utsläppsbegränsande åtgärder i processen samt skyddsåtgärder för begränsning av utsläppet till luft och andra erfoderliga skyddsåtgärder. Bolaget skall genomföra utredningen i samråd med tillsynsmyndigheten och senast inom ett år efter drifttagning av anläggningen till miljödomstolen redovisa föreskriven utredning inklusive förslag till slutliga villkor.

8 Villkor För tillståndet gäller i tillämpliga delar de tidigare föreskrivna villkoren 1-15, 17, 18 och samt efter ändring av de tidigare föreskrivna villkoren 16, 19 och 23 följande villkor. 16. Utöver de regler som generellt gäller för deponering av avfall i förordning och föreskrift, skall avfall som deponeras vara kemiskt och fysiskt stabilt och i allt väsentligt av oorganisk natur. Innehållet av organiska föroreningar mätt som TOC (Totalt Organiskt Kol) i avfallet får vara högst 6 % baserat på torrsubstans. 19. Bolaget skall hos länsstyrelsen ställa säkerhet (S) för kostnader för sluttäckning (Sk) och efterbehandling (EBk) av deponin. Säkerhetens storlek skall beräknas för varje kalenderår enligt följande formel. S = EBk + Sk; Sk = 245 x (DY1 + DY2). DY1 = Ianspråktagen men ej sluttäkt deponiyta per den 30 oktober det aktuella året. DY2 = Bedömd tillkommande deponiyta vid deponering av ton avfall under kommande år. EBk har nu beräknats till 13,92 Mkr och sluttäckningskostnaden per kvadratmeter har nu beräknats till 245 kr. Dessa belopp skall årligen räknas upp efter ändringar i förhållande till KPI (oktober 2010 som basmånad). Bolaget skall senast den 15 november varje år inkomma till länsstyrelsen med underlag för beräkning av säkerheten för nästkommande år. Vid oenighet mellan länsstyrelsen och bolaget skall tvistig fråga hänskjutas till miljödomstolen. 23. Vatten som kan vara förorenat p.g.a. den verksamhet som bedrivs inom anläggningen skall samlas upp och behandlas. Föroreningsinnehållet i vatten som behandlats i nuvarande respektive nya vattenreningsverket och som släpps till recipient får inte överskrida följande riktvärden* som månadsmedelvärden respektive momentanvärden.

9 Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink TOC* CN fri Oljeindex Månadsmedelvärde Momentanvärde 0,1 mg/l 0,05 mg/l 0,1 mg/l 0,1 mg/l 5 Hg/1 0,5 mg/l 0,5 mg/l 75 mg/l 0,1 mg/l 10 mg/l *TOC i vatten från invallningar och dylikt som utgörs av naturligt organiskt material i form av humus och multnande löv etc. får dock efter analys släppas till recipient även om halterna är högre. ph och konduktivitet i utgående vatten får som riktvärde* inte överskrida följande värden: ph min ph max Konduktivitet 6,5 8, ms/m Det årliga utsläppet av totalkväve får som gränsvärde inte överskrida kg. Det totala utsläppet av kvicksilver till vatten får inte överskrida 0,25 kg/år. *Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. överlåter med stöd av 22 kap 25 miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att besluta om åtgärder för begränsning av luktstörningar från hantering av animaliskt avfall från nya vattenreningsanläggningen - från lakningsanläggningen

10 Miljökonsekvensbeskrivning godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.

11 YRKANDE SAKAB AB (bolaget) ansöker i enlighet med 9 kap 6 miljöbalken om förändring av gällande tillstånd till miljöfarlig verksamhet för bolagets anläggning inom fastigheten Norrtorp 5:3, Kumla kommun, Örebro län. Bolaget yrkar följande ändring av gällande tillstånd: - Ökning av totala mängden avfall på redan tillståndsgiven deponiyta från totalt m 3 till totalt m 3 avfall. - Ökning av maximala höjden för deponin från +83,5 m till maximalt +94,0 m.ö. h. - Deponering av avfall enligt den deponeringsplan som bifogats denna ansökan. - Uppförande och drift av en ny vattenreningsanläggning, med tillhörande mottagnings- och lagringsanläggningar och behandling av maximalt 40 m 3 vattenhaltigt avfall per timme och från denna anläggning utsläpp av renat vatten till befintligt vattenreningsverk eller direkt till recipient, varav maximalt m 3 renat vatten per år direkt till recipient. - Uppförande av en anläggning för utlakning av utlakningsbara ämnen ur askor från förbränning och rökgasrening samt från andra typer av avfall med lättlakbara föroreningar och behandling av maximalt ton avfall per år i anläggningen. - Uppförande och drift av en ny inmatningsbunker med tillhörande förbehandlingsanläggningar till förbränningsanläggningen WTE2. - Uppförande av en termisk avdrivare med tillhörande för- och efterbehandlingsanläggningar, och behandling av maximalt ton avfall per år i anläggningen.

12 - Avledning av gaser från termisk avdrivare till någon av de två befintliga förbränningsanläggningarna om gaserna behöver destrueras genom förbränning alternativt rening av gaserna igenom filtrering före utsläpp till luft. - Uppförande av en mottagningsstation för avfall och vid denna station ta emot avfall från industrier och andra kunder. - För ovan angivna anläggningar har bolaget yrkat drifttagningstiden fem år efter lagakraftvunnen dom medan utökningen av deponihöjden ska få ske enligt deponeringsplanen. Bolaget har slutligen yrkat att nuvarande villkor ska ändras enligt följande: Ändring av villkor 16 så att meningen: "Innehållet av organiska föroreningar i avfallet får vara högst 5 %, mätt som TOC (Totalt Organiskt Kol)" ersätts av: "TOC-halten får vara högst 6 % baserat på torrsubstans." Ändring av villkor 19 så att meningen: "EBk har nu beräknats till 28 Mkr och sluttäckningskostnaden per kvadratmeter har nu beräknats till 734 kr" ersätts av "EBk har nu beräknats till 13,92 Mkr och sluttäckningskostnaden per kvadratmeter har nu beräknats till 245 kr." Villkor 23 ändras så att villkoret gäller både "det äldre vattenreningsverket och/eller den nya vattenreningsanläggningen". Bolaget har vidare yrkat följande prövotidsförordnande för planerad lakningsanläggning: Bolaget ska under prövotiden utreda vilka utsläpp till luft som förekommer från processen samt vilket behov av rening av dessa som finns och hur rening ska ske. Bolaget ska dessutom utreda vilka andra eventuella skyddsåtgärder som kan behöva föreskrivas. Utredningen, som ska genomföras i samråd med Länsstyrelsen, ska

13 NACKA TINGSRÄTT DELDOM M lämnas till senast ett år efter det att en fullskaleanläggning tagits i drift. TIDIGARE PRÖVNING vid Stockholms tingsrätt lämnade genom en deldom den13 juni 2003 i mål M Sydkraft SAKAB AB tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998: 808), till verksamhet gällande huvudsakligen mottagning, mellanlagring, behandling och deponering av avfall vid bolagets anläggning i Norrtorp, Kumla kommun. Tillståndet avser följande avfallsslag och mängder Våtkemisk behandling Stabilisering, solidifiering och deponering av avfall med en kvicksilverhalt mellan 100 och mg/kg TS. Som kvicksilver Annan behandling av kvicksilverhaltigt avfall Förbehandling av PCB-avfall Förbehandling av annat avfall utan mängdbegränsning Behandling genom termisk avdrivning, jordtvätt och eller biologisk behandling av förorenade jordmassor och annat oorganiskt avfall Indunstning av förorenat vatten Förbränning av farligt avfall, verksamhetsavfall och hushållsavfall med de EWC-koder som återges i bil 1 Deponering av avfallstyper som framgår av ansökan jämte bilagor totalt ca m 3, varav högst som genomsnitt per år under två på varandra följande år ton/år Tillståndet omfattar även. - Mellanlagring av sammanlagt högst ton avfall i avvaktan på behandling, deponering eller borttransport. - Deponeringsverksamheten i enlighet med av länsstyrelsen fastställd deponeringsplan till en höjd av 16,5 m över marknivån (+83,5 m). Tillstånd till uppförande och drift av tidigare tillståndsgivna anläggningar för termisk avdrivning och rökgaskondensering med tillhörande vattenrening samt

14 att igångsättningstiden för dessa anläggningar flyttas fram till före utgången av år 2005 respektive före utgången av år Genom en dom den 27 februari 2008 i mål M senarelades drifttagningstidpunkten för rökgaskondenseringsanläggningen till före utgången av år Villkor Sedan i deldomen uppskjutna frågor avgjorts samt vissa villkor ändrats gäller följande slutliga villkor. 1. Om inte något annat anges nedan skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i denna ansökan. Vid projekteringen av anläggningarna för kondensering av rökgaser skall bolaget samråda med Länsstyrelsen i Örebro rörande detaljutformning och skyddsåtgärder. Hantering, lagring mm 2. Spill från lossning, hantering och rengöring skall omhändertas så att risken för störningar för människors hälsa och miljön minimeras. 3. Hantering och förvaring av avfall som skall behandlas och restprodukter från behandlingen skall ske så att risken för spridning av föroreningar och lukt till omgivningen minimeras. Normalt skall hantering och förvaring ske på tätad yta. Förorenade jordar, impregnerat virke, slagg och andra typer av avfall där risken för utl akning av föroreningar är liten, får dock förvaras på hårdgjord yta. Flytande avfall skall förvaras inom tät invallning som rymmer den största behållarens hela volym samt 10 % av övriga behållares sammanlagda volym. Avfall i form av styckegods (fat, kartong, IBC-behållare mm) skall lagras under tak eller tät presenning. Detta gäller inte behållare i tillfälliga lager eller avfall som lagras kortare tid än en vecka vid behandlingsplatsen. Avfall som skall deponeras eller annat avfall i bulk skall förvaras i tält eller under pre-

15 10 senning. Detta gäller inte förorenade jordar, impregnerat virke, plast, slagg och andra typer av avfall där risken för urlakning av föroreningar är liten. Förorenat yt- och dräneringsvatten från områden där avfall och restprodukter ska avledas för behandling. 4. Gods och restprodukter, som kan vara kontaminerade med föroreningar, skall, innan de lämnar anläggningen, genomgå kontroll och frisläppningsförfarande. Om föroreningshalterna i förorenade jordmassor understiger de nivåer som anges som Mindre Känslig Markanvändning (MKM) i Naturvårdsverkets rapport 4638 och rapport 4889 får massorna nyttiggöras inom anläggningen. Om MKM-värden saknas för betydande föroreningar i vissa jordmassor får tillsynsmyndigheten avgöra hur de behandlade massorna skall omhändertas. Avfall som uppfyller kriterierna för avfall som får deponeras på deponier för inert avfall får användas som konstruktionsmaterial inne på anläggningen. Tillsynsmyndigheten får föreskriva kriterier för friklassning. 5. Tillsynsmyndigheten får föreskriva att avgaser från verksamheter, som ger upphov till olägenheter i omgivningen, skall förbrännas eller behandlas på annat sätt. 6. Vatten från invallningar och uppsamlingsrännor som kan vara kontaminerat med föroreningar, skall behandlas som avfall. Vatten från invallningar med momentana föroreningshalter understigande de som anges i villkor 23 får släppas till recipient. Förbehandlingsenheterna 7. Diffusa utsläpp med ventilationsluften av kvicksilver från anläggningsdelar för behandling av kvicksilverhaltigt avfall får inte överstiga 0,5 kg per år. Det diffusa utsläppet från kvicksilverbyggnaden får som riktvärde 2 g kvicksilver per vecka.

16 11 8. Verksamheten vid förbehandlingsanläggningarna skall bedrivas så att diffusa utsläpp minimeras. 9. Bolaget skall mäta utsläppet av PCB i den aktivt kolfilterrenade ventilationsluften från förbehandling av PCB-haltigt avfall. Om resultatet motiverar ytterligare utsläppsbegränsande åtgärder eller andra försiktighetsmått får sådana föreskrivas av tillsynsmyndigheten. Förbränningsanläggningarna 10. För tiden intill dess förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) blir tillämpliga på förbränningsanläggningarna får utsläppet av kväveoxider, räknat som NO2, som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 200 mg/m 3 (ntg vid 11 % syre). 11. Utsläpp till luft av kvicksilver från förbränningsanläggningarna får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 30 g/m 3 (ntg vid 11 % syre). 12. Restprodukter från slaggutmatningen, som innehåller oförbränt organiskt material, skall återföras till ugnen. När den totala mängden totalt organiskt kol (TOC) i slagg och bottenaska från den nya förbränningsanläggningen överstiger 5 % av materialets torrvikt, skall restprodukten återföras till förbränning. Vattenrening 13. Förorenat vatten får användas för kylning av rökgaser samt för produktion av atomiseringsånga om detta kan ske utan ökning av utsläppen. Vid tveksamhet skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten. Buller 14. Den ekvivalenta ljudnivån till följd av verksamheten får vid närmaste bostäder inte överstiga

17 12 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån vid samma bostäder får nattetid inte överstiga 55 db(a). Förorenad mark 15. Föroreningar inom området som rapporteras till tillsynsmyndigheten i enlighet med bestämmelserna i 10 kap 9 miljöbalken skall behandlas på sätt som godkänts av tillsynsmyndigheten. Deponering 16. Utöver de regler som generellt gäller för deponering av avfall i förordning och föreskrift, skall avfall som deponeras vara kemiskt och fysiskt stabilt och i allt väsentligt av oorganisk natur. Innehållet av organiska föroreningar i avfallet får vara högst 5 %, mätt som TOC (Totalt Organiskt Kol). 17. Deponin skall sluttäckas successivt. Ianspråktagen, ej sluttäckt deponiyta får inte överstiga kvm. 18. Högst 100 kg kvicksilver får deponeras per år i avfall som före stabilisering och solidifiering har en kvicksilverhalt mellan 0,1 och 0,3 viktprocent 19. Bolaget skall hos länsstyrelsen ställa säkerhet (S) för kostnader för sluttäckning (Sk) och efterbehandling (EBk) av deponin. Under år 2003 uppgår säkerheten till kr. Säkerhetens storlek skall beräknas för varje kalenderår enligt följande formel. S = EBk + Sk; Sk = 734 x (DY1 + DY2). DY1 = Ianspråktagen men ej sluttäkt deponiyta per den 30 oktober det aktuella året. DY2 = Bedömd till-

18 13 kommande deponiyta vid deponering av ton avfall under kommande år. EBk har nu beräknats till 28 Mkr och sluttäckningskostnaden per kvadratmeter har nu beräknats till 734 kr. Dessa belopp skall årligen räknas upp efter ändringar i förhållande till KPI (oktober 2003 som basmånad). Bolaget skall senast den 15 november varje år inkomma till länsstyrelsen med underlag för beräkning av säkerheten för nästkommande år. Vid oenighet mellan länsstyrelsen och bolaget skall tvistig fråga hänskjutas till miljödomstolen. Kvicksilverhaltigt avfall, som ej ytdeponeras 20. Kvicksilver och kvicksilverhaltigt avfall skall, i avvaktan på beslut om sättet för slutlig deponering, lagras enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. Säkerhetsfrågor 21. Bolaget skall på lämpligt sätt upprätta och vidmakthålla rutiner för bedömning av i vilka mängder farliga ämnen hanteras inom anläggningen och vilka skyddsåtgärder som erfordras till undvikande av kemikalieolycka. Vid tveksamhet skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten. Kontroll etc 22. Övervakning, provtagning och beräkning av utsläppta föroreningar skall ske i enlighet med vad som anges i gällande förordningar och i övrigt med standardiserade metoder respektive på det sätt som tillsynsmyndigheten godkänner. 23. Vatten som kan vara förorenat p.g.a. den verksamhet som bedrivs inom anläggningen skall samlas upp och behandlas. Föroreningsinnehållet i vatten som behandlats i vattenreningsverket och som släpps till recipient får inte överskrida följande riktvärden (med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas) som månadsmedelvärden respektive momentanvärden. Bly Kadmium Koppar Månadsmedelvärde Momentanvärde 0,1 mg/l 0,05 mg/l 0,1 mg/l

19 NACKA TINGSRÄTT Copyright (c) Lex Press AB DELDOM M Krom Kvicksilver Nickel Zink TOC* CN fri 0,1 mg/l 5 Hg/1 0,5 mg/l 0,5 mg/l 75 mg/l 0,1 mg/l *TOC i vatten från invallningar och dylikt som utgörs av naturligt organiskt material i form av humus och multnande löv etc, får dock efter analys släppas till recipient även om halterna är högre. ph och konduktivitet i utgående vatten får som riktvärde (med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas) inte överskrida följande värden: ph min ph max Konduktivitet 5 8, ms/m Det årliga utsläppet av totalkväve får som gränsvärde inte överskrida kg. Det totala utsläppet av kvicksilver till vatten får inte överskrida 0,25 kg/år. * Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. ANSÖKAN Sammanfattning och prövningens omfattning De förändringar som ansökan avser innebär att verksamheten, utöver vad som nu ingår i bolagets tillstånd och anmälda verksamheter, även kommer att omfatta punkten , "anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , eller " enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ansökan omfattar förändring av verksamheten enligt följande:

20 15 Utökning av deponikapaciteten genom att öka höjden på deponin Uppförande av nya metoder för behandling av förorenade vatten Uppförande av anläggning för lakning av utlakningsbara ämnen från bl.a. avfall som ska deponeras Utbyggnad av inmatningsbunker med nya förbehandlingsmöjligheter till förbränningsanläggningen WTE2 Uppförande av termisk avdrivare Uppförande av mottagningsstation för avfall Enligt vad som närmare framgår av bolagets yrkanden samt beskrivningarna av de olika förändringarna och av miljökonsekvensbeskrivningen är det bolagets uppfattning att förändringarna vare sig innebär någon stor påverkan på människors hälsa och miljön eller väsentligt avviker från den verksamhet som medges enligt gällande tillstånd. De planerade förändringarna bör därför inte kräva ett nytt tillstånd för verksamheten utan ansökan bör kunna hanteras som ett ändringstillstånd. Nuvarande verksamhet Vid bolagets anläggning i Norrtorp sker mottagning, lagring, förbehandling samt bortskaffning och återvinning av farligt avfall, hushållsavfall och verksamhetsavfall. Verksamheten vid bolagets anläggning i Norrtorp omfattar följande delar: Mottagnings-, lagrings- och förbehandlingsenheter/-ytor Förbränningsanläggningar, WTE1 och WTE2, med tillhörande rökgasrening och inmatningsanläggningar Indunstningsanläggningar Anläggning för våtkemisk behandling Anläggningar för biologisk behandling av förorenad jord och annat oorganiskt material Anläggningar för tvättning av jordar och andra oorganiska avfall Deponi

21 NACKA TINGSRÄTT Copyright (c) Lex Press AB DELDOM M Anläggningar för behandling av kvicksilverhaltiga avfall Dagvattensystem och lagringsmagasin för dagvatten Reningsverk för dag- och grundvatten från området I tabellen nedan redovisas mängden avfall som har behandlats under 2007, 2008 och 2009 enligt de metoder som anges i gällande tillstånd: Behandling Våtkemisk behandling Stabilisering, solidifiering och deponering av avfall med en kvicksilverhalt mellan 100 och mg/kg TS. Som kvicksilver Annan behandling och mellanlagring av kvicksilverhaltigt avfall Förbehandling av PCB-avfall Förbehandling av annat avfall utan mängdbegränsning Behandling genom termisk avdrivning, jordtvätt och eller biologisk behandling av förorenade jordmassor och annat oorganiskt avfall Indunstning av förorenat vatten Förbränning av farligt avfall, verksamhetsavfall och hushållsavfall med de EWCkoder som anges i bil 1 Deponering av avfallstyper som framgår av ansökan jämte bilagor totalt ca m 3, varav högst som genomsnitt per år under två på varandra följande år Tillstånd ton 1 ton ton 500 ton Utan mängdbegränsning ton ton ton ton ton 894 kg 238 ton ton 900 kg 441 ton ton 927 kg 34 ton 0ton 232 ton 0ton En stor del av det behandlade avfallet har förbehandlats innan det behandlats på annat sätt, mängden mäts inte ton ton ton ton ton ton (år 2) ton ton ton (år1) ton ton ton (år 2) Verksamhetens produktion av energi dessa tre år har varit följande: El, MWh Fjärrvärme, MWh

22 17 Utöver dessa verksamhetsdelar finns bl.a. verkstad, laboratorium och kontorsbyggnader. Översiktlig beskrivning av påverkan på människors hälsa och miljön Verksamheten medför direkta utsläpp av rökgaser till luft från förbränningsanläggningarna. När behandling av kvicksilverhaltigt avfall utförs sker utsläpp av renad ventilationsluft från dessa anläggningar. Verksamheten medför också diffusa emissioner till luft av främst partiklar, lukt och flyktiga ämnen från olika slags hantering av avfall inom anläggningen. Utsläpp till vatten sker i form av rent kyl- och takvatten samt av avloppsvatten som renats i bolagets interna avloppsvattenreningsverk. Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens avloppsreningsverk. Buller alstras i verksamheten och ljud från anläggningen kan höras utanför den. I verksamheten finns risk för förorening av mark vid hanteringen av farligt avfall. I samband med olyckshändelser och bränder finns risk för spridning av föroreningar både till luft, mark och vatten. Verksamheten förbrukar resurser i form av vatten och energi, men producerar också energi i form av el och fjärrvärme. Härutöver orsakas påverkan på miljön när avfall transporteras till anläggningen. Nuvarande deponi I deponin har sedan 1995 deponerats askor slagger, metallhydroxider, förorenade jordar, koncentrat från jordtvätt, stabiliserat kvicksilverhaltigt avfall, svårlösta salter och andra typer av oorganiska metallhaltiga avfall. Olika typer av avfall blandas vilket medför att kalköverskottet i deponin bidrar till kemisk och fysikalisk stabili-

23 18 sering. Tätning av deponins topp och kanter har utförts på större delen av de deponietapper som togs i drift 1995, 2001, 2004, respektive Vid beräkning av tillgänglig volym och vikt har den maximala höjden till överkant på avfall satts till + 80,6 m ö h, lutningen av deponins topp 2,5-3 % ner till + 76,0 m ö h och därefter en slänt i lutningen 1:3. Medel densiteten på avfallet har satts till 1,29. Den sista deponietappen är planerad att byggas ut 2031 och kommer att räcka i drygt 2 år, deponin är därmed fullt ianspråktagen ca år Deponin kommer från år 2019 att behöva byggas ut norrut. Det område som då ska tas i anspråk används idag för förbehandling av avfall, lagring av olika typer av avfall - bl.a. kvicksilverhaltigt avfall, mellanlagring av avfall som ska deponeras innan det läggs in i deponin, behandling av förorenade jordar mm. Behovet av de verksamheter som trängs undan av deponin ökar och de blir allt mer utrymmeskrävande varför ytorna i dagsläget inte kan minskas om verksamheten ska kunna bedrivas rationellt. Bolaget har därför mycket stort behov av att fördröja utbyggnaden av deponin norrut. Utökad deponin med större avfallsmängd och högre höjd Under senare år har det bl.a. uppkommit behov av att förbehandla avfall i större omfattning än tidigare och eftersom förbehandling av avfall är utrymmeskrävande kommer det inom några år att uppstå konflikter mellan utbyggnad av deponin och förbehandling av avfall. Det är möjligt att deponera mer avfall på befintlig deponiyta om deponins höjd ökar och det gör det också möjligt att bygga ut deponin på höjden innan nya etapper tas i anspråk. Eftersom en mindre flack överkant på deponin skulle medge att mer avfall kan läggas in i deponin samtidigt som regn- och smältvatten snabbare rinner av via dräneringen önskar bolaget öka höjden av deponin och utöka den på höjden innan etapper norr om nuvarande deponi tas i anspråk. På redan sluttäckta ytor kommer matjordslagret att skrapas av medan den övriga sluttäckningen ska ligga kvar som en mellantäckning. Etapper norr om nu ianspråktaget område kommer att tas i anspråk från öster mot väster. Bolaget kommer även att påbörja arbetet med att

24 19 utreda hur behovet av deponering av farligt avfall som uppkommer i verksamheten ska kunna tillgodoses även efter det att deponin är utfylld. SAK AB ansöker nu om att utöka deponikapaciteten från tillståndsgiven volym om m 3 till volymen m 3, vilket omräknat i ton blir en utökning från ton till ton. Om maximal mängd avfall deponeras årligen ( ton), kommer deponins livslängd alltså att öka med nästan 7 år. Deponin kommer då att kunna ta emot avfall i varje fall fram till år Förändringen innebär inte att mer avfall avses deponeras årligen, att andra avfallstyper ska deponeras eller att deponins bottenyta ökas. Utökningen avses möjliggöras genom att deponins högsta höjd, överkant på täckning, ökas med 10,5 meter från +83,5 m ö h till +94,0 m ö h. Deponins slutliga höjd kommer att bli samma som för höjden för pannhuset för förbränningsanläggningen WTE2. För utbyggnaden av deponin har en ny deponeringsplan upprättats som redovisas i bilaga 3 till ansökan. Gällande detaljplan medger inte den ansökta utökningen av deponin, varför en ändring av detaljplanen inletts. Det samrådsförslag som kommunen upprättat motsvarar bolagets förslag till ändring av detaljplanen. Eftersom inläggning av avfall kommer att ske på högre höjd än tidigare ökar risken för damning. För att begränsa damning kommer vid behov massor att bevattnas och deponering att undvikas vid blåsigt väder. Dessa skyddsåtgärder får anses ingå i nuvarande villkor 3. Genomförd buller beräkning visar att varken nuvarande eller tillkommande deponeringsverksamhet riskerar att ge bullernivåer i omgivningen som överstiger gällande villkor.

25 20 Ändring av villkor som berör deponin Bolaget yrkar på förändring av två av de villkor som rör avfallsdeponeringen, nämligen villkor nr 16 och nr 19. Villkor 16 Nuvarande formulering av villkoret handlar om innehållet av organiska ämnen i form av föroreningar och inte om totalhalten. TOC-halten bestäms också utan hänsyn till torrsubstanshalten. Detta innebär att nuvarande villkor medger deponering av avfall med högre TOC-halt än vad Naturvårdsverkets föreskrifter gör. Att det avfall som ska deponeras får ha högst 6 % TOC-halt medför inte att slagg/bottenaska från avfallsförbränning får deponeras om TOC-halten är högre än 3 % men lägre än 6 %. Anledningen är naturligtvis att förbränningsprocessen, enligt 4 Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:28 om avfallsförbränning, ska drivas på sådant sätt att den totala mängden organiskt kol i slagg och bottenaska blir mindre än 3 % räknat på torr vikt. Förslag: Utöver de regler som generellt gäller för deponering av avfall i förordning och föreskrift ska avfall som deponeras vara kemiskt och fysiskt stabilt och i allt väsentligt av oorganisk natur. TOC-halten får vara högst 6 % baserat på torrsubstans. Motivering: Förändringen är förenlig med formuleringen i 35 i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10, med ändring i NFS 2010:4, om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. Villkor 19 Sedan det ursprungliga villkoret föreskrevs 2003 har bolaget genomfört sluttäckning av deponiytor och också ändrat metod för sluttäckning av deponins slänter i enlighet med beslut från Länsstyrelsen den 17 september Det krav på uppumpning av grundvatten som då fanns har undanröjts genom s deldom den 29 juni Sammantaget har detta medfört att kostnaderna för både

26 21 sluttäckning (Sk), som nu beräknas uppgå till 245 kr per kvadratmeter och efterbehandling (EBk), som nu beräknas uppgå till totalt kr har minskat. Sluttäckningskostnaden är olika för slänter (206,65 kr/m 2 ) och toppytor (245,65 kr/m 2 ) men som ett genomsnitt överstiger den i varje fall inte 245 kr/m 2. Bolaget begär att villkor 19 ändrat så att EBk (kostnaden för efterbehandling av deponin) ändras från 28 Mkr, till 13,92 Mkr samt att Sk (sluttäckningskostnaden per kvadratmeter) ändras från 734 kr till 245 kr. Nuvarande förhållanden beträffande askor från avfallsförbränning En av de avfallstyper som deponeras är avfallsförbränningsaskor från pannor och rökgasrening. Liksom för andra avfall sförbränningsaskor är det ibland vissa problem att innehålla gällande utlakningskriterier när det gäller främst klorider. Eftersom klorider inte är lätta att stabilisera är ett alternativ att laka ut dessa ur avfallet. En metod för utlakning av klorider skulle också kunna användas för att laka ut andra lättlakbara ämnen ur askor och annat deponiavfall och därmed också kunna bidra till att minska en framtida utlakning av ämnen ur deponerat avfall. Bolaget har genomfört utredningar för att hitta lämplig metod att förbehandla askor så att de kan deponeras i enlighet med gällande utlakningskrav och Länsstyrelsen har godtagit vald metod som innebär att askor stabiliseras genom härdning ihop med annat avfall. Metoden är dock utrymmeskrävande och är inte alltid tillräcklig för att utlakningskrav ska innehållas. Metoden innebär inte heller att lakbara ämnen tas bort från avfallet och de kan alltså komma att lakas ut längre fram i tiden. Bolaget kan också konstatera att det sker utsläpp av klorider från anläggningen via dagvatten. Ansökan om uppförande av lakningsanläggning Bolaget ansöker nu om att få uppföra en anläggning för aktiv utlakning av utlakningsbara ämnen ur askor från förbränning och rökgasrening samt från andra typer av avfall med lättlakbara föroreningar. Behandlingen resulterar i att sådana ämnen

27 22 tas bort och behandlas för sig. Den aktuella metoden är ny och en anläggning i pilotskala kommer att ligga till grund för detaljutformning av anläggningen. Uppförandet av anläggningen kommer att föregås av sedvanliga riskanalyser. Bolaget ansöker om prövotid för att under ett år från det att metoden har tagits i drift ta fram underlag för att fastställa villkor för utsläpp till luft från anläggningen och de villkor i övrigt som kan behövas för att skydda människors hälsa och miljön. Metoden kommer till att börja med att användas för lakning av askor. När erfarenhet vunnits kan det bli aktuellt att behandla även andra typer av material. En sådan förändring bör enligt bolagets uppfattning kunna hanteras som ett sedvanligt anmälningsärende till Länsstyrelsen. Anläggningen kommer att ha kapacitet att behandla cirka ton avfall per år, varav cirka ton är internt avfall och cirka avfall från kund. Utlakning sker genom att avfallet blandas med vatten och svavelsyra till ca ph 5 i en blandare. I behandlingen utnyttjas svavelsyrans egenskap att tillsammans med kalken i askorna bilda gips vilken både kemiskt och fysikaliskt minskar utlakningsegenskaperna hos vissa ämnen i det behandlade avfallet. Detta gäller främst för DOC och metaller men även till viss del anjoner som klorider, fluorider mm om dessa inte lakats ut i processen. Fast material avvattnas sedan i en filterpress eller centrifug och det fasta materialet deponeras sedan efter det att föreskriven karakterisering och provning av lakningsegenskaper har genomförts. Avskild vätska leds till en lagringstank och kan eventuellt återanvändas i processen innan de vattenlösliga föroreningarna behandlas i en separat process internt eller externt. I den här typen av lakningsprocess kan olika gaser bildas, t ex ammoniak, svavelväte och vätgas. Gaser som uppkommer i processen avskiljs med vakuumextraktion.

28 23 Eftersom askor innehåller ammoniumklorid och mycket kalk sker värmeutveckling vid tillsats av vatten, varvid stora mängder ammoniak kan avgå. I den planerade anläggningen kommer därför en svag svavelsyralösning att användas, vilken i sig bidrar till värmeutveckling men som gör att ph sjunker så pass mycket att ammoniakproduktionen kan förväntas vara mycket låg. Samtidigt kommer även avgången av ammonium i gasfas vara låg om ph inte underskrider 5. Svavelväte skulle kunna bildas genom att det sker en svavelreduktion, dvs. att sulfatjoner bildar sulfidjoner, och vid lågt ph finns då en risk att bilda H2S. Risken bedöms dock som liten då ph kommer att vara som lägst 5. För att svavel ska reduceras krävs dessutom tillgång till höga koncentrationer av oxiderbart material, t.ex. organiskt material, och halten organsikt material i askan är låg. Vätgas kan bildas om askan som behandlas innehåller elementärt aluminium eller magnesium. Askor som ska behandlas kommer därför först att reaktionstestas. I processen kommer värme att alstras och processen ska därför kunna kylas. En ny tank för lagring av svavelsyra avses uppföras. Tanken, en GAP-tank, kommer att rumma 50 m 3 25 % svavelsyra och uppföras inom invallning som rymmer hela volymen. Anläggningen kommer att placeras på en lämplig plats inne på befintligt verksamhetsområde, den närmare placeringen är inte beslutad ännu. Metoden är ny och det kan därför finnas behov av att föreskriva särskilda utsläppsvillkor eller att föreskriva andra skyddsåtgärder. Bolaget bedömer att frågan om dessa villkor bör skjutas upp i avvaktan på närmare utredning under en prövotid efter det att en fullskaleanläggning tagits i drift. Bolaget ska under prövotiden utreda vilka utsläpp till luft som förekommer från processen samt vilket behov av rening av dessa som finns och hur rening ska ske. Bolaget ska dessutom utreda vilka andra eventuella skyddsåtgärder

29 24 som kan behöva föreskrivas. Utredningen, som ska genomföras i samråd med Länsstyrelsen, ska lämnas till senast ett år efter det att en fullskaleanläggning tagits i drift. Fram till dess att prövotiden avslutats och miljödomstolen föreskrivit de särskilda villkor för anläggningen som kan behövas, bedömer bolaget att nuvarande villkor är tillräckliga. De miljökonsekvenser som kan förutses, förutom den att avfall som ska deponeras inte kommer att innehålla lätt utlakbara ämnen, är främst att det kan uppkomma både illaluktande och farliga gaser i processen vilket nämnts ovan. Under prövotiden kommer denna fråga att utredas närmare. Riskanalyser som kommer att genomföras kommer att visa om det finns behov av att uppdatera gällande säkerhetsrapport enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Utöver de krav på skyddsåtgärder som följer av gällande villkor kommer avfall som ska behandlas att genomgå reaktionstest innan det behandlas i anläggningen. Förbehandling av avfall omfattas av gällande tillstånd och mängden avfall som får förbehandlas är inte begränsad. Att det skulle kunna komma att bli nödvändigt att förbehandla avfall som ska deponeras på grund av att det inte uppfyller begränsningar rörande utlakning av olika ämnen stod klart redan när ansökan om tillstånd till verksamheten lämnades in i slutet av Hur detta skulle göras var dock inte klart. Bolagets uppfattning är att den planerade anläggningen därmed inte innebär någon större avvikelse från gällande tillstånd.

30 25 Den planerade förändringen ryms inte inom gällande detaljplan om anläggningen placeras på den sydligaste av de två alternativa placeringarna, en ändring av detaljplanen har därför påbörjats. Av den samrådshandling som skickats ut i samband med detta arbete framgår att det inom planområdet får bedrivas deponering och hantering av jordmassor eller dylikt samt tillhörande industri- och lagerbyggnader för hantering av avfall och därmed samhörig verksamhet. Den planerade förändringen kommer därför med största sannolikhet att vara förenlig med gällande detaljplan. Utbyggnad av inmatningsbunker med nya förbehandlingsmöjligheter till förbränningsanläggningen WTE2 Gällande tillstånd medger förbränning av totalt ton avfall per år i de två förbränningsanläggningarna WTE1 och WTE2 tillsammans. Tillståndet medger också lagring av maximalt ton avfall. Inmatningsbunkern till WTE2 finns översiktligt beskriven i ansökan inför gällande tillstånd. I inmatningsbunkern till WTE2 lagras avfall som ska förbrännas och där sker också en blandning av avfallet för att avfallet ska få ett optimalt värmevärde och därmed säkerställa en effektiv förbränning. I samband med driftstörningar och underhållsstopp räcker lagringskapaciteten i inmatningsbunkern inte till och avfall lagras då tillfälligt på olika platser ute på anläggningen. Vid lagring av främst hushållsavfall innebär detta att förekomsten av både fåglar och skadedjur ökar. Enligt ansökan om gällande tillstånd skulle det finnas en krossanläggning inne i bunkerhallen för förbehandling av avfall. Anläggningen visade sig inte vara tillräckligt effektiv och har tagits bort. Förbehandling genom krossning av avfall sker nu på olika ställen ute på anläggningen, dels i fast anläggning och dels med mobila anläggningar. Förbehandling av avfall genom krossning omfattas av tillståndet att förbehandla avfall och mängderna avfall som får förbehandlas är inte begränsade.

31 26 Ansökan om utbyggnad av avfallsbunker mm För att få en bättre förbehandling av avfall som ska förbrännas avses också en fast krossningsanläggning uppföras i anslutning till den nya inmatningsbunkern. I denna ska vissa typer av avfall krossas innan de blandas i bunkern. Krossningen och de utökade blandningsmöjligheterna kommer att resultera i en bättre bränsleblandning och därmed också en förbättrad förbränning och ökad driftsäkerhet. Utbyggnaden avses ske genom att uppföra en ny bunkerdel direkt öster om den befintliga och en krossningsanläggning norr om den nya bunkerdelen. Bolaget har nu för avsikt att fördubbla bunkervolymen i inmatningsbunkern till WTE2, vilket gör det möjligt att minska behovet av att lagra främst hushållsavfall ute på anläggningen i samband med underhållsstopp. I den del där krossningsanläggningen ska finnas avses också en malningsanläggning för animaliskt avfall uppföras. I denna anläggning ska olika typer av animaliskt avfall och djurkroppar kunna malas till ett pumpbart slam. Det pumpbara slammet avses lagras i en ny tank till vilken det också ska vara möjligt att ta emot pumpbart animaliskt avfall direkt från kund. Från tanken avses avfallet pumpas direkt in i förbränningsanläggningen WTE2. De miljökonsekvenser som bedöms uppkomma på grund av förändringen är: Minskad förekomst av fåglar och skadedjur på grund av minskat behov av att lagra hushållsavfall ute på anläggningen. Minskad uppkomst av förorenat vatten från lagringsytor när hushållsavfall lagras där. Minskad risk för spridning av lukt från avfall som lagras ute på anläggningen. Förbättrad förbränning p.g.a. en förbättrad förbehandling av avfallet. Risk för spridning av lukt vid malning, mottagning och lagring av animaliskt avfall. Risk för förekomst av smittämnen inne i anläggningsdelar med animaliskt avfall. Ökad mängd avfall som kan omfattas av en bunkerbrand, men samtidigt minskad mängd avfall som riskerar att brinna ute på anläggningen.

32 27 Både den nya bunkern och krossningsanläggningen kommer att vara utrustade med sprinkleranläggningar för att eventuella bränder ska kunna släckas snabbt. Bunkern är inte försedd med avlopp och eventuellt flytande avfall från bunkern kan därför sugas upp och behandlas. Utökningen av bunkervolymen kommer inte att medföra att mer avfall än tidigare lagras på anläggningen utan enbart att avfallet lagras på ett sätt som minskar miljöpåverkan från lagringen. Enligt bolagets uppfattning är utbyggnaden av lagringskapaciteten förenlig med gällande tillstånd och också en åtgärd som är förenlig med gällande villkor. Gällande detaljplan innebär inget hinder för utbyggnaden. Termisk avdrivare Gällande tillstånd omfattar bl.a. förbränning av sammanlagt ton avfall i de två förbränningsanläggningarna samt uppförande och drift av tidigare tillståndsgiven anläggning för termisk avdrivning, igångsättningstiden för anläggningen var satt till år Tillståndet att uppföra en separat termisk avdrivare har förfallit, men tillståndet att förbränna olika typer av avfall gäller. Gällande tillstånd medger att obegränsad mängd avfall förbehandlas. Ansökan om tillstånd till termisk avdrivare Bolaget ansöker om tillstånd att uppföra en termisk avdrivare med en kapacitet på cirka ton per år. I anläggningen kommer oorganiska avfall i form av t ex förorenad jord att behandlas. Behandlingen medför att flyktiga ämnen att drivas av från den oorganiska matrisen för att sedan förbrännas. Det material som behandlats i den termiska avdrivaren kan sedan återanvändas. Avfall som ska behandlas kommer att förbehandlas genom siktning, sortering mm och kan också behöva efterbehandlas för att bli lämpligt för återanvändning.