efter idéer av Arne Trageton

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "efter idéer av Arne Trageton"

Transkript

1 Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Skriva sig till läsning på datorn efter idéer av Arne Trageton ASFDJKÖA SDFJLSSLIR IRJWMV AS OFOEIRGOMW WPO- TRIMWO MFLOLQW OLICQ WIQÄPOFJW SMF NWIP WON COPHGH KLSDFDPDFÅNDLSDLNAMMT KMOMKKJLNRÖ- KÄÖN

2 Denna bok är producerad med MS Word 2000 och Paint Shop Pro Sammanställd av Peter Essen Datoriet Lundby Sid. 2

3 Innehållsförteckning Lätt-fil - Skriva sig till läsning på datorn 1 - Förberedelser Klassrummet/möblering Metod hur kan man gå tillväga? 11 Introducera barnen 11 Att skriva utan penna 11 Fingersättning Skrivutvecklingen 13 Bokstavssträngar 13 Påhittad stavning 14 Ljudhärmande stavning 15 Rimord 16 Egna berättelser Andra sätt att stimulera barns skrivande 18 Skriva meddelanden hem 18 Boken om mig självskriv alla ord du kommer på som börjar på bokstaven A, B, C, D, E.. 19 Sid. 3

4 Skriv alla ord du kommer på som börjar på bokstaven A, B, C, D, E.. 20 Skriva skyltar 20 Inbjudningskort 21 Bilder och text hör ihop 21 Skriva berättelser om vad som hände på lovet. 22 Hitta på egna skrivuppgifter. 24 Göra en egen skoltidning eller andra magasin 23 Antal barn som arbetar samtidigt 25 Pojke/flicka Effekter enligt den norska forskningen Kostnader 27 Sid. 4

5 Inledning Ut med penna och papper, handskrift och abc-böcker. In med tangentbord, dator och barnens egenproducerade läseböcker. Forskaren Arne Trageton, från Norge, vill förändra läs- och skrivinlärningen i grunden. I Norge arbetar Arne Trageton sedan ett antal år med forskning som går ut på att lära barnen läsa genom att skriva och man väntar ända till deras årskurs 3 (motsvarande svenskt År 2) med att introducera penna och papper. Arne menar att det är mycket lättare att lära sig läsa genom att skriva först om man får arbeta med egna texter. Barn har redan tankar om vad de vill berätta. Sedan är det bara att sätta sig vid datorn och börja skriva - alltid två och två och en pojke och en flicka som samarbetar. Hur blir det då? De kan ju inte stava rätt. Detta bryr man sig inte om i starten, utan det ger sig av sig självt så småningom. Det är en kombination av att banen vill stava rätt och andras påpekanden om att man inte stavat rätt, eftersom det inte går att läsa i vissa fall. Pedagogen är naturligtvis viktig i denna process och leder barnen in på rätt stig. Det finns ett annat sätt att skriva detta, som du skrivit. Vill du veta hur? Man kan se stora likheter med Ulrika Leimars idéer om läsinlärning på talets grund från 1960 och -70-talen. Om Henry Pluckrose fortfarande varit aktiv skulle han definitivt använt denna metod. På Prior Weston School i London arbetade man exakt så här med skriv- och läsinlärning som Arne förespråkar, fast utan datorer. Sid. 5

6 Skriva innan man kan börja läsa varför då? Tänk efter. Hur var det när du själv var nybörjare på något som du skulle lära dig? Vilket är lättast; att spela piano genom att bara pröva sig fram eller att börja spela efter noter? att rita egna bilder eller att rita av något? att hitta på egna texter och försöka skriva ner dem efter eget förstånd eller att läsa andras bokstäver som bildar en obegriplig bokstavsröra och som vuxna har hittat på på ett läromedelsförlag? En grundläggande fördel med att barnen skriver först och läser sedan är att de själva alltid vet vad de skrivit, vilket ju inte alltid är fallet för ett barn som ska läsa text i en läsebok. Barn har svårt med att forma bokstäver för hand när de börjar skriva. Med hjälp av tangentbordet och datorn blir det riktigt lätt att forma bokstäverna och snyggt blir det ju också, även om man inte börjar med att snirkla till bokstäverna. Denna metod fungerar förmodligen bäst om man arbetar tematiskt. Då blir det lätt att ge barnen temaanknutna arbetsuppgifter. Om man dessutom ger barnen temaanknutna upplevelser i form av teater, studiebesök, utflykter m.m. har banen mycket att skriva om. Denna Lätt-fil är tänkt att fungera som en startguide för dig när du vill börja arbeta på detta sätt med skriv- och läsinlärning. Sid. 6

7 Länken här tar dig till Arne Tragetons egen hemsida där han beskriver sin forskning mer i detalj och hur detta kan gå till: Låt barnen växla över från att vara konsumenter (av TV, video, dataspel och färdiga läseböcker) till att bli producenter av egenproducerade texter! Nu börjar vi! Sid. 7

8 1 - Förberedelser Lätt-fil - Skriva sig till läsning på datorn Skaffa datorer gamla duger bra. De ska endast användas som skrivmaskiner. Skrivare utan skrivare är datorn bara halv. Barnen måste kunna skriva ut sina texter. Dessa kan läggas i deras portfolio, klippas ut och sammanställas i böcker tillsammans med teckningar/bilder, eller sättas upp på väggen. Bläckstråleskrivare är billiga idag. Ett enkelt ordbehandlingsprogram, men om du redan har tillgång till MS Word är det bra. Använd vanliga bord, som ni redan har i verksamheten. Inga stolar behövs, eftersom det passar bra att barnen står upp och arbetar. Då blir det lätt för dem att byta plats när det är den andres tur att skriva. Ställ in Word med Arial, Times eller Verdana med 24 punkters storlek som standard. (Gå in i denna dialogruta via menyn Format Tecken alt. tryck Ctrl + D för att sälla in detta. Tryck sedan på knappen Standard för att bekräfta inställningarna. Varje nytt dokument som öppnas har nu dessa inställningar.) Dessa inställnngar gör att barnens texter snabbt fyller sidorna och de blir uppmuntrade att skriva mycket. Sid. 8

9 2 - Klassrummet/möblering Lätt-fil - Skriva sig till läsning på datorn Först kom klassrummet sedan kom datorerna. Ibland kan det vara svårt att hitta ett bra sätt att möblera sitt klassrum efter datorerna. Här är några saker du kan tänka på. Så här kan det se ut enligt Arne (skissen är lånad ur en av hans skrifter i ämnet). Det är naturligtvis väldigt individuellt hur man vill möblera för att verksamheten ska fungera. Det viktiga här är att du/ni funderar på hur du/ni vill ha det i era utrymmen. Lägg märke till att datorerna står centralt placerade i klassrummet och inte undanskuffade i ett hörn. En annan variant, som Arne har beskrivit, är att man vrider ut ett bord 90 o ut från väggen, alltså att bordets kortsida hamnar mot väggen. Därefter placerar man en dator på var sida lite omlott, så att de inte stör varandra. Stolar behövs inte. Barnen, vilka alltid arbetar två och två, står upp och skriver (en pojke och Sid. 9

10 en flicka eftersom det alltid uppstår bättre diskussioner med en av varje kön, enligt Arne). Dessa barn är relativt små (korta) och sitter inte bekvämt vid ett vanligt bord och vanliga stolar och sedan ska försöka nå upp till tangentbord och skärm. Med denna möblering är det lätt för barnen att växla mellan vem som är aktiv skrivare vid datorn och vem står bredvid och supportar. Du som pedagog får också lätt att få ögonkontakt med barnen från andra Dator 2 sidan bordet och slipper att stå bakom eleverna när du pratar med dem. Så här kan det se ut. Datorerna behöver inte vara nätverkskopplade, men de måste vara anslutna till en (färg)skrivare. Att arbeta med Internet vid dessa åldrar (6-9-år) är för avancerat för dem, så kostnaden för nätverksdragning kan spara in. Dator 1 Två barn per sida. Med två sådana uppsättningar i ett klassrum kan åtta elever arbeta samtidigt med att skriva och att skriva blir centralt i denna typ av verksamhet, därför får datorerna ta plats. Sid. 10

11 3 - Metod hur kan man gå tillväga? Det är viktigt att förstå att detta inte är en metod i vanlig bemärkelse. Det finns inga fasta regler, för då börjar man kanske känna att man gör rätt eller fel. Arnes idéer är testade under ett forskningsprojekt och de har också prövat sig fram, så gör det du också! Introducera barnen Många barn är idag redan mycket bekanta med datorn. Oftast har de suttit vid datorer och spelat spel. De har redan blivit vana vid att vara konsumenter. Låt barnen bli producenter. Detta handlar i första hand om att skapa texter för att lära sig läsa skriva sig till läsning. Berätta för barnen hur ni har tänkt och varför barnen ska börja skriva. Eftersom ni inte ska använda papper och penna de första åren behöver det också en förklaring inte minst för föräldrarna. Att skriva utan penna Varför ska barnen inte skriva med penna när de lär sig skriva? För många barn som börjar skolan är det svårt att hantera finmotoriken riktigt bra. Jag känner igen från min egen skoltid, då jag fick skrivkramp när jag försökte forma bokstäver så som min lärare ville. Att använda datorn vid skriv- och läsinlärningen lägger tonvikten på innehållet, d.v.s. de tankar och idéer som föds inne i barnets huvud och som sedan hamnar på pappret. I Norge upptäckte man att kvalitén på texter- Sid. 11

12 na blev väldigt mycket bättre rent innehållsmässigt - och eleverna skrev också längre texter än elever gjort tidigare då de skrev enbart med penna. (I Norge hade man en referensgrupp av elever, vilka fick skriva enbart med penna från början. Då kunde man mäta skillnaderna.) Det är uppenbart att det är avsevärt enklare att trycka en tangent för att få en bokstav, än att plita ner varje bokstav för hand. Fingersättning Behöver barnen i så fall träna traditionell tangentbordsträning? Låt barnen börja med att spela piano, som Arne kallar det. Det innebär att man placerar händerna och fingrarna så som man ska, d.v.s. med pekfingrarna på tangenterna F och J som utgångspunkt. Oftast finns någon typ av markering på just dessa tangenter. Rita även ett streck i mitten av tangentbordet enligt denna bild (för att visa eleverna vilken hand som ska vara på vilken sida av tangentbordet). Sedan är det bara att skriva på. Nu blir det sida upp och sida ner med massor av bokstäver och siffror och barnen blir mycket stolta över resultatet. (Du kommer väl ihåg att vi ställde in stor teckenstorlek innan vi startade?) Sid. 12

13 Lär barnen att använda alla fingrarna inte så mycket för att det ska bli rätt, utan för att det går fortare att skriva med alla fingrarna än med pekfingervalsen. 4 - Skrivutvecklingen Nu startar en intressant utveckling hos barnen. Dokumentera denna utveckling, genom att spara barnens alster, fotografera dem när de arbetar. Intervjua dem. Har du tillgång till en videokamera är detta ett plus. Utvecklingen går förmodligen mycket fortare än du anar och det är väldigt spännande att upptäcka när barnen knäcker skriv- och läskoden. Bokstavssträngar Visa barnen tangenten Caps Lock (gör att det blir STORA BOKSTÄVER (VERSALER) HELA TIDEN) och bestäm sedan om de ska skriva med VERSALER eller gemena bokstäver. Efter ett tag bestämmer barnen själva hur de vill ha det. Om de yngsta barnen skriver uteslutande med versaler blir det till slut ett utvecklingssteg för dem att skriva versal-gement. Arne nämnde att de något äldre barnen kommenterade versaler som småbarnsskrift och att de nu skriver på samma sätt som i tryckt text. Intressant! Samtidigt som de lär sig använda alla fingrarna när de skriver kommer det också ut en massa bokstäver på skärmen (vi kan kalla dem bokstavssträngar). De blir nyfikna. Oj vad mycket jag har skrivit! Du som pedagog har här en viktig roll och börjar ställa frågor om det de har skrivit. Sid. 13

14 Vad har du skrivit? Kan du läsa det för mig? Vilken bokstav börjar ditt namn på? Barnet svarar: P Kan du hitta din bokstav i det du skrivit? Barnet svarar: Där, där och där Hur många P kan du hitta på sidan? Barnet svarar: Tre Vad heter din pappa? Kan du hitta hans bokstav? Vad heter din mamma? Kan du hitta hennes bokstav? Vilka andra bokstäver kan du? Kan du peka på skärmen/tangentbordet? Använd hela tiden de riktiga benämningarna som; bokstäver, tangenter, skärm, skrivare Säg aldrig att de gör fel! Påhittad stavning Denna utveckling pågår samtidigt som deras vanliga utveckling och de snappar upp ett och annat efter hand. När de väl fått syn på bokstäver studerar de, medvetet eller omedvetet, hur bokstäver fungerar även i andra sammanhang. De börjar härma vuxna, eller andra som redan kan läsa och skriva, och börjar hitta på text där de själva känner till innehållet men där ingen annan kan läsa. Barnen arbetar ju två och två. Detta sporrar dem ytterligare till att hitta på egna historier med påhittad stavning. Sid. 14

15 Som pedagog ber du dem läsa upp vad de skrivit. De får även läsa upp sina texter för varandra. Några vill kanske redan på detta stadium läsa upp vad de skrivit för den övriga klassen. Den svåra pedagogiska nöten blir när ett barn ber dig läsa vad han/hon skrivit. Då måste man vara diplomatisk. Om barnen får rita bilder till sina texter blir det en naturlig koppling mellan text och bild. Ljudhärmande stavning Något lättare att förstå blir det när barnen går över till ljudhärmande stavning. Då har du en chans att gissa dig till vad de har skrivit om du blir ombedd att läsa deras texter. Efter ett tag blir du förmodligen riktigt bra på att tolka denna typ av skrift. Om jag var 6 år och skulle skriva mitt namn i denna utvecklingsfas kunde jag kanske skriva mitt namn PTRSN (Peter Essen). Om jag skulle skriva en saga och börja på traditionellt sätt kanske jag skulle skriva D VA N GÅG N HND eller något liknande. När barn skriver på detta sätt är de egentligen bara rationella. Varför skriva fler bokstäver än nödvändigt? Men kom ihåg. Det är ju banen som ska läsa, så det ordnar sig Sid. 15

16 Rimord Barn älskar att rimma. Utnyttja denna lust att rimma och låt dem hitta på egna rimord. Det är mycket intressant att se via det barn skriver - hur de egentligen tänker. Några exempel: KAT HAT (katt-hatt) KLOKA DOKA (klocka-docka) Dubbelkonsonanter är de inte så bra på i början. Kommentera inte om de inte frågar hur man stavar! BRÖD DÖD HAJ PAJ Ge barnen i uppgift att skriva vilka rim som helst. Sedan kan man öka svårighetsgraden genom att be dem skriva rim som börjar på en viss bokstav. Stimulera hela tiden barnen att gå vidare med frågor och motfrågor och nya utmaningar. Egna berättelser När de skrivit på detta sätt ett tag är det kanske dags att låta barnen skriva egna berättelser. Då är de bra om det bygger på deras egen erfarenhet, d.v.s. något de upplevt, kanske också kopplat till temat ni arbetar med. Ämnen för detta kan hittas på i all oändlighet. Det är bra om texterna kombineras med barnens egna bilder. Då kan de rita först och skriva det som de har ritat - eller tvärt om, skriva först och illustrera texten med en bild. Sid. 16

17 Här är några exempel: Min favoritfärg är Mitt älsklingsdjur är Min älsklingsrätt är När vi var i Slottsskogen tyckte jag Jag tycker om att bada, för att När jag blir stor ska jag arbeta med Hemma hos oss bor Det är bra om du ställer fortsättningsfrågor även här, för att få barnen att skriva längre texter, t.ex. Temat är: Mitt älsklingsdjur är Barnet skriver: Mitt älsklingsdjur är katt. Du frågar: Vad heter katten? Barnet skriver: Katten heter Albin. Du frågar: Vilken färg har katten? Barnet fortsätter att skriva: Min katt är svart och vit, o.s.v. När de är färdiga med sin berättelse ber du dem att rita en bild till texten. I början vet de inte att beskrivande text fungerar på detta sätt med lite längre utläggningar, eftersom de aldrig prövat på att skriva så. De behöver en lite puff för att komma igång och för att utveckla sitt skrivande. Det är mängdträningen som ger resultat. Sid. 17

18 OBS! Det är inte farligt att ge barnen uppgifter i början. Efter ett tag hittar de på egna skrivteman, som kan bli det som de övriga också skriver om. Lyft gärna fram de svaga barnens idéer. Fördela jämnt mellan pojkar och flickor. Det gäller att vara lyhörd som pedagog. När barnen skriver så här om vad de tycker, känner, vill o.s.v. lär du känna dina barn på ett väldigt bra sätt. Det fungerar som en slags barnobservation och man kan gå tillbaka och läsa i efterhand, för att lätt se barnens utveckling. Lägg sedan dessa arbeten i barnens portfolio och du har hela utvecklingen i ett nötskal. 5 - Andra sätt att stimulera barns skrivande Skriva meddelanden hem Det är betydligt bättre att låta barnen skriva sina egna meddelanden hem än att fröken gör det, vilket förmodligen är det vanligaste. Detta fungerar även med 5- och 6-åringar. Man pratar med barngruppen om vad det ska stå på lappen, vilket syfte den har o.s.v. Ett exempel: Utflykt onsdag 23 januari. Ta med matsäck och varma kläder. Eftersom man först pratat med alla barnen och sedan låtit dem skriva sin egen lapp kommer ingen att glömma av detta. Om fröken istället lägger en lapp i barnets väska och som barnen inte känner sig delaktiga i kommer hälften att komma utan matsäck den aktuella dagen. I början kanske de ska skriva av en förlaga, speciellt om det är viktiga uppgifter eller meddelanden som måste vara korrekta. Sid. 18

19 Boken om mig själv Boken om mig själv blir jättespännande läsning. Man knackar på på barnens ibland hemliga dörr. Då kan det hända att man får reda på saker som man egentligen inte borde få veta. Förbered detta arbete genom att tillverka egna, enkla böcker på förhand med det antal sidor som ni kan tänkas behöva. Detta projekt pågår också under en lång tid kanske hela läsåret eller i alla fall en termin, för att alla ska känna att de hinner klart. Boken ska ha olika kapitel där de får uppgift om att skriva om olika saker, t.ex.: Det här är jag på framsidan kan de rita ett självporträtt (med färgpenna) och skriva sitt namn (på datorn + klippa ut + klistra in på framsidan). Jag är x år sidan kanske fylls på med endast denna siffra. I min familj är vi här skriver de t.ex. antalet familjemedlemmar och vad de heter samt eventuellt hur gamla de är. En bild kompletterar informationen. Vi bor på här skriver de sin adress, om de bor i lägenhet eller villa, hur många rum de har etc. samt en bild av huset där de bor. Vår bil är en text och bild. Min älsklingsfärg är text och färgexempel. Min älsklingsrätt är.. text och bild. När jag blir stor vill jag arbeta med (eller om de redan nu har andra tankar om sitt liv.) Sid. 19

20 Med mera När böckerna är klara läser var och en upp sin bok för övriga klasskamrater och hängs sedan upp på vägen i en utställning. Skriv alla ord du kommer på som börjar på bokstaven A, B, C, D, E.. Barnen indelade två och två får en eller två bokstäver de ska arbeta med. Detta kan bli klassens egen ABC-bok. Rada upp bokstäverna uppifrån och ner. Rita eventuellt bilder till (några av) dessa ord. Skriva skyltar Med datorns hjälp är det väldigt lätt att skriva stora och tydliga skyltar. Har man tur finns det ett ihåligt typsnitt på datorn. Då kan man färglägga bokstäverna med t.ex. färgpennor. Det kan se ut så här: Peter Låt barnen skriva alla sådana skyltar, vilka eventuellt kan plastas in och sättas upp. Börja t.ex. med att låta barnen skriva sina egna namnskyltar till klädhängaren, till sin pärm eller portfolio etc. Sid. 20

21 Detta kan utvecklas till att bli skyltar på allt möjligt; KYLSKÅP, DISKBÄNK, KLOSSLÅDA, LÄSEBÖCKER, WHITEBOARD (kan det stavas OAJTBÅRD?), VÄLKOMMEN TILL AV- DELNINGEN MYRAN, etc. Nu kanske det kan vara bra om det blir rättstavat så att inte barnen lär sig stava fel i onödan. Inbjudningskort När man ska ha fest, föräldramöte el. dyl. brukar man skicka ut en inbjudan. Man kan fråga om det är ett par barn som kan ta på sig att utforma denna inbjudan gärna i samarbete med något äldre barn och/eller en vuxen. När allt är korrekt kopieras den och delas ut till de övriga barnen, som kan dekorera med bilder och/eller ramar. Låt barnen skriva ALLT som ska skrivas i alla möjliga sammanhang. Det är ju inte de vuxna som behöver träning i att skriva och läsa Bilder och text hör ihop Barn ritar och målar bilder långt innan de börjar skriva. Alltså har bilden en betydelse för barn. Att låta barnen pröva på många olika tekniker när de skapar bilder gör att de får en bredare kunskap om hur bilder kan skapas/framställas. Idag har ju även digitalkameran kommit in i vår verksamhet. En bild säger mer än tusen ord säger man ibland, men låt barnen även komplettera sina bilder med texter. Om man tagit fotografier på Luciatåget kan ett par barn få i uppgift att skriva till dessa bilder, som t.ex.: NADJA VAR LUCIA. NÅGRA VAR TÄRNOR OCH NÅGRA VAR TOMTAR. Bilderna och texterna kan klippas ihop och sättas upp på väggen, Sid. 21

22 så att alla kan se och läsa. Eftersom barnen är involverade i textskapandet vet de vad som står och kan läsa även om de egentligen inte kan läsa med full kontroll. Sagor och äventyr Barn älskar sagor och äventyr. Det är inte svårt att få dem att skriva egna. Med stöd och kommentarer från pedagogerna blir det riktigt bra historier. Barnen är väl bekanta med sagoböcker och i dessa finns det alltid bilder. Låt barnen rita/måla bilder till sina sagor. Bilden förstärker texten och texten beskriver bilden. Dessa egenproducerade böcker kan sedan fungera som de allra bästa läseböcker för de övriga barnen och de är (nästan) gratis. Det bästa valet av ritmaterial i detta sammanhang är färgpennor av god kvalité. Man kan rita hårt, man kan rita lätt, man kan rita smått, man kan även fylla stora ytor med färg om man lägger pennspetsen ner en aning och har välvässad penna. Köp aldrig billiga färgpennor då de oftast har ett alldeles för mjukt stift, som lätt går av. Skriva berättelser om vad som hände på lovet. Detta är en uppgift som de flesta elever i våra skolor redan får när de har haft t.ex. sommarlov. Låt barnen skriva om sina upplevelser på datorn nu istället. Glöm inte bilden! Sid. 22

23 Lek med olika typsnitt och textfärg För en del barn är det viktigt att arbetet blir snyggt. Med datorns hjälp har man alla möjligheter att få snygga utskrifter. Barnen hittar säkert själv möjligheten att byta typsnitt, stil, storlek och teckenfärg annars kan du visa hur detta går till. Upplys dem att det blir snyggare om man inte använder alla datorns typsnitt i samma dokument! Göra en egen skoltidning eller andra magasin Med de något äldre barnen kan man göra en skoltidning. Att göra en sådan tidning ger barnen möjlighet att lära känna datorn på flera sätt och utgångspunkten är MS Word (som duger alldeles utmärkt som layoutprogram). Först ska man samla in material. Det kan ske i form av intervjuer, reportage, material från övriga skolkamrater i form av roliga historier, dikter, fotografier (från digitalkameran förståss), ritade och inscannade teckningar m.m. Bilderna ska redigeras så att de passar in i layouten. Sedan ska man skriva in texten i Word. Därefter kommer kanske layoutmomentet, då man bestämmer hur många spalter man ska ha, vilka rubriker som ska sättas, vilka typsnitt man ska använda o.s.v. Ja, det är mycket mer som ingår i en tidningsproduktion. Det är bra om man bildar en tidningsredaktion som bestå av barn i alla åldrar och av båda könen. Att göra en tidning är också en övning i samarbete! Sid. 23

24 Detta är ett relativt avancerat arbete och pedagogerna måste hela tiden finnas med, för att stötta barnen i arbetet. Det är också lämpligt att man utser en ansvarig utgivare. Om det är en mer officiell tidning man ger ut ska det kanske vara rektorn som har denna roll. Tidningen ska också korrekturläsas. Denna uppgift kan läggas på de äldsta och mest läskunniga eleverna. När allt är klart går tidningen till tryck! Se arbetet med denna tidning i ett långt perspektiv och inte för många nummer per läsår. Kom ihåg att tidningens huvudsyfte är att lära barn skriva och läsa inte att i första hand spegla skolans verksamhet. Det kan man använda skolans hemsida till istället. Hitta på egna skrivuppgifter. Det ena ger det andra och var inte rädd att stjäla idéer från andra. Utveckling är ett givande och tagande. Vill du ha ännu fler förslag kan du gå in på Arnes hemsida via denna länk. Där finns massor av teman du kan välja bland: Sid. 24

25 Antal barn som arbetar samtidigt Om man arbetar så, att inte alla barnen gör samma sak samtidigt i klassen/gruppen kan man ju dela upp barnen i olika stationer eller vad man nu kallar det. Då finns det möjlighet för några av barnen att arbeta vid datorerna. De andra barnen arbetar med allt ifrån klosslek till matematik, beroende på hur gamla de är. Vid datorerna arbetar barnen två och två, som jag nämnde förut. Har man fyra datorer enligt ovan, kan åtta barn arbeta med att skriva sig till läsning. Pojke/flicka Under de år jag själv var aktiv i barngrupp var jag mycket noga med att barnen skulle vänja sig vid att arbeta med det andra könet. Det var ingen självklarhet i början, fastän barnen då inte var äldre än 4, 5 eller 6 år. Könsroller befästs mycket tidigt. Hur kan man göra för att slå broar mellan könen? Jag såg alltid till att banen skulle arbeta i par när det gällde de styrda, temaanknutna arbetsuppgifterna. Jag frågade: Vem vill arbeta med detta? Barnen räckte upp handen och jag kunde välja ut lämpliga par som jag trodde skull ha något att vinna på att arbeta ihop. Ibland valde jag ett svagt barn som behövde denna uppmuntran, eller en flicka eller pojke, ett litet/ungt barn, ett barn som hade ledarförmåga allt efter arbetsuppgiftens art. Sedan bad jag honom/henne att välja en kamrat av motstående kön. Då blir det en blandning av min styrning och fritt val både vad gäller aktivitet och arbetskamrat. Om man sätter detta i system lär sig bar- Sid. 25

26 nen snabbt att oavsett ålder, förmåga eller kön kan man samarbeta om en gemensam uppgift. Detta sker hela tiden under pedagogens uppsikt. Börjar man lämna barnen helt på egen hand kanske detta sätt att arbeta får helt motsatt effekt. De starka barnen tar då lätt överhanden. 6 - Effekter enligt den norska forskningen När introduceras papper och penna och vad får det för konsekvenser? I Arnes projekt väntade man tills barnen började sitt tredje år (motsvarande vårt År 2; i Norge börjar man i skolan när man är 6 år) innan man sa till eleverna att det var dags att skriva med pennan. Barnen behöver naturligtvis lära sig detta, för man har ju inte alltid tillgång till en dator. Det visade sig att barnen lärde sig fortare att skriva för hand (när de väl startade) än de barn som ingick i kontrollgruppen, som fick lära sig på traditionellt vis från början. De fortsatte med att skriva texter med bättre innehållsmässig kvalité och det fortsatte även med att skriva längre texter. Handstilen blev också bättre när de fått vänta. En kollega till mig berättade att när de skaffade datorn hem började dottern att pröva datorns olika typsnitt och företrädesvis de snirkliga. Sedan härmade hon datorns skrift och lärde sig på detta vis skrivstil. Jag tror inte att man ska överdriva sina farhågor, vare sig i ena eller andra riktningen. Ger man bara barn den tid de behöver, så brukar allt ordna sig till det bästa. Sid. 26

27 7 - Kostnader Det kan vara alldeles gratis eller åtminstone förknippat med mycket låga kostnader. Datorerna vi pratar om i detta sammanhang kan vara riktigt gamla och slöa, vilka blivit utrangerade av din egen förvaltning eller av företag. Det enda kravet är att de ska fungera. Att ordbehandla tar väldigt lite kraft av datorn. Ta upp frågan när du har föräldrarna samlade. Föräldrar skänker gärna saker till deras barns förskola/skola. OBS! Kolla av att Windows- och Officelicenserna följer med datorn. Annars får du komplettera med dessa. Till detta kommer kostnad för skrivare, men idag får man en bra skrivare för ca kr. Det går också att koppla ett par datorer till en skrivare via en speciell grenkontakt. Eftersom det inte behövs några särskilda datorbord, så kan man ta vilka bord som helst man redan har. Stolar behövs ju inte alls, eftersom barnen står upp och arbetar (vilket också många vuxna väljer att göra idag av ergonomiskäl). Ofta köper man färdiga böcker från våra läromedelsförlag, utan att reflektera över vad de kostar. Låt oss säga att man inte köper dessa böcker, utan använder barnens egna böcker istället som läseböcker. Då skulle varje klass kunna spara tusentals kronor varje år i minskade kostnader. Lycka till! Peter Essen Sid. 27

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Lär sig skriva utan penna

Lär sig skriva utan penna Av: Carina Näslundh, E-Post: carina.naslundh@canit.se [mer.info] Lär sig skriva utan penna Vad vill du att jag ska skriva, undrar sexåriga Nissrin. Jag kan skriva mamma. Sagt och gjort. Med van hand sätter

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar Lika barn leka häst 33 dagar kvar Det ligger i kontaktboken. Brevet. Det vibrerar som ett flygplan gör, precis innan det ska sticka iväg på startbanan för att kunna lyfta. Brevet från fröken till mammis

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013.

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. 1 Normer och värden. 1. Vi vill att vi tillsammans, både barn och vuxna ska ta ansvar för att alla trivs i gruppen och att vi är rädda om våra leksaker och vår närmiljö.

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

nils-portfolio Table Of Contents

nils-portfolio Table Of Contents Table Of Contents berattande... 2 berattar... 3 foraldrasamverkan... 4 hemarbete... 5 home... 6 Lasning... 7 om mig... 8 skapande... 9 skrivande... 10 syfte_portfolio... 11 page 1 / 11 berattande Jag berättar

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3

Läs mer

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Yrkeshögskolan Sydväst Informationsteknik YHHV8 Andreas Grönblom Petra Höglund Karolina Strandholm April 2004 Inledning Vi har valt att skriva om dataspel

Läs mer

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015 Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Får jag be om ordet!

Får jag be om ordet! Får jag be om ordet! Får jag be om ordet är ett datorprogram för läs- och skrivutveckling, utvecklat av logoped Bitte Rydeman. Det innehåller åtta olika delprogram, där man på olika sätt arbetar med ordbilder,

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se

Läs mer

IGELKOTTENS Arbetsplan

IGELKOTTENS Arbetsplan STENBITENS FÖRSKOLA IGELKOTTENS Arbetsplan LÄSÅRET 2014-2015 Dessi Kerstin Irina Sofie Arbetsplan för Igelkotten Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap Förskolan Stormhatten en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap Förskolan Stormhatten Den äldsta förskolan i Tensta (byggd 1969). 5 åldersindelade avdelningar. 14-20 barn per avdelning 3 pedagoger

Läs mer

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska.

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska. Arbetsmaterial till Arg Skriven av: Anna Fiske Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Arg. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att övningen

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

TITANIC. Vårterminen 2015. Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

TITANIC. Vårterminen 2015. Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson TITANIC Vårterminen 2015 Stenänga Förskola Krokodilgruppen Marina Undenius och Carina Nilsson Under hösten 2014 fanns ett intresse för Titanic hos några barn i barngruppen. När vårterminen startade hade

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren Verksamhetsplan Haren 0 UTVÄRDERING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 2007-2008! Arbetslag: HAREN Personal: Karin Johansson, Josefin Johansson, Carina Andersson, Ann Engström DETTA SER VI FRAM EMOT UNDER

Läs mer

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

10 olika sätt att genomföra IUP-processen 10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

årskurs F-3 Batterispaning hemma.

årskurs F-3 Batterispaning hemma. Batterispaning hemma. Batterispaning Batterispaning hemma Gå på Batterispaning hemma och ta reda på vad batterier används till. Eleverna får med sig ett protokoll där de fyller i vilka saker de hittar

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Datorns delar DATORLÅDA CD/DVD-SPELARE/BRÄNNARE SKÄRM. DISKETT-STATION Finns sällan i nya datorer. TANGENTBORD

Datorns delar DATORLÅDA CD/DVD-SPELARE/BRÄNNARE SKÄRM. DISKETT-STATION Finns sällan i nya datorer. TANGENTBORD Datorns delar På en skivspelare kan du spela olika sorters musik som till exempel pop, rock, jazz, och klassiskt. Utan skivor är skivspelaren inget att ha. För att du ska kunna använda en dator måste du

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 1. Introduktion 1.1. Programfönster 1.2. Inskrift och redigering 1.3. Cellformat 1.4. Arbeta med formler Kursövning E1.xlsx Egna Övningar E1E.xlsx - OnePRO IT, Bengt

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

Tips på appar med känslor Någonting

Tips på appar med känslor Någonting StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar med känslor Någonting En blandning av appar att Plats för bild i textruta använda när man vill prata om känslor Juli 2015 Känslor

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer