Så här vill vi ha framtiden. Vision för domstolsväsendet

Transkript

1 Så här vill vi ha framtiden Vision för domstolsväsendet

2 Publikationen kan beställas från Domstolsverket, Jönköping,

3 En vision blir till så här gjorde vi I maj 2002 samlades drygt 90 av landets domstolschefer för att under några dagar diskutera framtidsfrågor. Innan mötet avslutades beslöt deltagarna att visionsarbetet skulle fortsätta och drivas framåt av en särskilt tillsatt grupp. Domstolscheferna nominerade gruppens medlemmar. Gruppen tog arbetsnamnet Framtidsgruppen och har under ett år ansvarat för ett omfattande arbete med stor delaktighet från de domstolsanställda. I ett första steg genomfördes tio regionala arbetsmöten. I varje möte deltog ca 70 personer, representerande olika åldrar och alla de yrkeskategorier som finns i domstolarna. Deltagarna stimulerade varandra i ett intensivt och kreativt endagsarbete att formulera hur de vill att den önskvärda framtiden för domstolarna skall se ut.tankar och idéer dokumenterades och har sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. I ett särskilt arbetsmöte samlades 70 unga domstolsanställda för att arbeta fram sina bilder av den önskvärda framtiden.totalt medverkade alltså ungefär 750 personer i grundarbetet. I ett andra steg genomfördes lokala arbetsmöten i domstolar runt om i landet.varje domstol bestämde själv hur arbetet skulle läggas upp. Uppgiften var att ge Framtidsgruppen ytterligare bilder av hur de anställda ser på framtiden. Nu fick samtliga anställda vara med och påverka arbetet. Framtidsgruppen arrangerade slutligen en hearing för att få utomståendes syn på utvecklingen inom den offentliga sektorn och en bild av omvärldens krav på domstolsväsendet. I denna hearing deltog även ett tiotal yngre domstolsanställda, som därefter fick ge sina synpunkter på det visionsutkast som då fanns. Det dokument som Du nu håller i handen är alltså resultatet av en bred process. Framtidsgruppen har läst och lyssnat, letat efter de gemensamma inslagen och de djärva idéerna samt tolkat och formulerat. Allas tankar har av naturliga skäl inte kunnat komma med i visionen.tankar som delats av många har gjorts extra tydliga av Framtidsgruppen. Vi i Framtidsgruppen vågar påstå att denna vision är domstolsväsendets vision den beskriver de förhoppningar och önskemål om framtiden som de anställda gett uttryck för. Detta är Framtidsgruppen Samordnande ledamöter Kammarrättspresidenten Hans-Jörgen Andersson, Kammarrätten i Jönköping Lagmannen Sigurd Heuman, Helsingborgs tingsrätt Ledamöter Lagmannen Lars Eklycke, Falu tingsrätt Lagmannen Jerry Eriksson, Länsrätten i Uppsala län Lagmannen Gunilla Hedesten Nordin, Länsrätten i Skåne län Enhetschefen Birgitta Holmgren, Domstolsverket Lagmannen Ylva Johansson, Länsrätten i Västernorrlands län/ångermanlands tingsrätt Lagmannen Anders Nordström, Jönköpings tingsrätt Hovrättslagmannen Kjell Persson, Hovrätten för Övre Norrland Lagmannen Peter Rosén, Länsrätten i Blekinge län/blekinge tingsrätt Hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, Hovrätten för Västra Sverige Sekreterare Hovrättsassessorerna Martin Andersson och Gunilla Fridh, Domstolsverket Konsulter Hans Isacsson och Lars Möllerfors, OMNIA Utvecklingskonsulter AB

4

5 Domstolen i demokratins tjänst några utgångspunkter för visionen I ett civiliserat och demokratiskt samhälle måste oberoende och kompetenta domstolar sköta rättskipningen. Domstolarna har en särställning i samhället med makt att bestämma straff och lösa tvister. För att uppdraget skall kunna fullgöras krävs medborgarnas förtroende. Domstolarnas maktbefogenheter kommer ur grundlagen. De bestämmelser som domstolen har att tillämpa och följa i sin dömande roll fastställs av riksdagen eller regeringen eller följer av internationella åtaganden. Internationaliseringen har stärkt domstolens ställning. Domstolen är i det enskilda fallet oberoende, och domaren utövar självständigt domstolens makt. Domaren skall leva upp till de etiska krav som samhället ställer på denne, inse omfattningen av de maktmedel som finns till domstolens förfogande och vara ödmjuk inför sina viktiga uppgifter. Domarrollen kräver ett öppet förhållningssätt till de människor som domaren har att göra med i sin verksamhet och domaren är beredd att delta i debatten om olika samhällsfrågor. Domarens självklara utgångspunkt måste vara att domstolen inte är till för sin egen skull utan för medborgarna. Detta förhållningssätt hos domaren är avgörande för att förtroendet för domstolen skall upprätthållas. Detta är också viktigt för domaryrkets status och vid rekryteringen av domare. Förfarandet vid anställning av domare måste utformas så att dessa önskemål kan tillgodoses. Allt detta gäller naturligtvis på motsvarande sätt även alla andra anställda vid domstolarna. Ett medborgarinflytande utövas genom att nämndemän deltar i vissa av domstolens avgöranden. Den engagerade nämndemannen är av stort värde inte bara för att allmänheten skall få insyn i verksamheten utan även för att allmänna rättsuppfattningar skall komma till uttryck i de enskilda avgörandena. Det mångkulturella svenska samhället måste avspeglas hos såväl domare och nämndemän som övrig personal vid domstolen och därmed öka domstolens förtroende hos alla befolkningsgrupper. Domstolsorganisationen måste vara rationellt utformad och begriplig för medborgarna. Ett behov av samsyn kring olika frågor när det gäller domstolens och domarens roll gör sig alltmera gällande. Olika domstolar och olika domare har under lång tid utvecklat egna förhållningssätt till sin yrkesroll, delvis beroende på historiska faktorer. Domstolarnas och domarnas självständighet i dömandet får inte överskugga och behöver inte heller komma i konflikt med behovet av att ha ett enhetligt synsätt. Visionen är utformad mot denna bakgrund.

6 Tradition och nytänkande Samhället och medborgarna har rätt att ställa höga krav och domstolen lever upp till dem Stabilitet och flexibilitet

7 Lika fall behandlas lika människor bemöts som individer

8

9 En domstol för medborgaren Domstolens verksamhet kännetecknas av rättssäkerhet, kvalitet och korta handläggningstider. Domstolen är ett forum för tvistlösning som står öppet, inte bara formellt utan även i praktiken, för hela samhället. Domstolen är det naturliga alternativet för alla sorters tvister, både mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna. Domstolen erbjuder en kompetent och snabb behandling. Närliggande frågor behandlas i ett enda sammanhang och i en enda domstol. Domstolen har befriats från sådant som inte kräver behandling vid domstol. Domstolen är tillgänglig för alla. Förhandlings- och öppettiderna är anpassade efter medborgarnas behov. Medborgaren kan i många mål komma i kontakt med domstolen oberoende av tid och utan personlig närvaro, med hjälp av det teknikstöd som domstolen använder. När domstolen kommunicerar med medborgaren används i första hand elektronisk kommunikation. Allmän information, frågelådor, blanketter och intressanta avgöranden kan nås av alla via domstolens hemsida. Här kan parterna också få information om sitt eget ärende. Medborgare som besöker domstolen blir, oavsett ärende och kontaktsätt, bemötta på ett professionellt och korrekt sätt.varje individ tillförsäkras trygghet och säkerhet, oberoende av om man är part, vittne eller besökare. Skillnader i etnisk eller kulturell bakgrund, kön, ålder, sexuell läggning, politisk eller religiös uppfattning och samhällsställning eller fysisk och psykisk förmåga påverkar inte domstolens sakliga bemötande av den enskilde. Stöd och hjälp ges vid behov för att eliminera sådana skillnader. Medborgarens krav på snabbhet i handläggningen tillgodoses på ett rättssäkert sätt. Domstolens avgöranden, liksom andra handlingar, är skrivna på ett klart och begripligt språk. Domstolen är öppen mot samhället. Det är naturligt för domarna att delta i den allmänna samhällsdebatten likaväl som i principdiskussioner kring aktuella mål. Inriktningsmål Ingivaren får en tidsgaranti för när målet kommer att avgöras. Alla domstolar har öppet hela dagen och minst en kväll i veckan. Alla domstolar har en interaktiv hemsida där information kan hämtas på olika språk. All personal har fått utbildning i bemötandefrågor. Alla domstolar har en presstalesman/informationsansvarig.

10 Ett välorganiserat domstolsväsende Domstolsväsendet präglas av renodling, specialisering, rationell resursanvändning och effektiv arbetsfördelning.varje domstol är så stor att den inte är sårbar och så att den ger möjlighet till specialisering. Allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar är sammanslagna till ett domstolsslag med underrätter, överrätter och en högsta instans. Rättegångsformerna är flexibla och det finns en gemensam processlag för alla mål. Det finns normalt en underrätt på en ort i varje län. Där befolkningsunderlaget eller geografiska förhållanden så motiverar finns det ytterligare underrätter. Underrätterna kan ha olika målprofil.varje domstol har kansli på endast en ort, men genomför vid behov förhandlingar även på annan plats. Tyngdpunkten i den dömande verksamheten ligger i underrätterna. Prövningstillstånd krävs i alla mål mellan underrätt och överrätt. Överrätterna är anpassade till detta. Underrätterna är självständiga enheter, men samverkar regionalt. Många domare är specialiserade.vissa är anställda för tjänstgöring även utanför sin egen domstol. För att effektivisera handläggningen samverkar domstolsväsendet med andra myndigheter och organisationer i frågor som rör domstolarnas verksamhet. Parterna själva tar ett stort ansvar för att målen handläggs effektivt och snabbt. En central myndighet ansvarar för övergripande samordning av domstolsväsendet. Myndigheten har resurs- och kompetenskrävande servicefunktioner samt driver samordnad verksamhets- och kompetensutveckling på uppdrag av domstolarna. Företrädarna för domstolarna har ett avgörande inflytande över myndigheten. Domstolarna beslutar själva i övriga administrativa frågor, i vissa fall i regional samverkan. Inriktningsmål Det finns en processlag för alla sorters mål. Det finns högst fyrtio underrätter. Det finns högst fem överrätter och en högsta instans. I första hand ansvarar parterna för att de som skall höras kommer till förhandlingar. Alla domstolar har utvecklat former för planerad och regelbunden samverkan med det omgivande samhället.

11

12

13 Domstolen en modern kunskapsorganisation Domstolen är en personalintensiv kunskapsorganisation, som står sig bra i konkurrens om den bästa arbetskraften. Domstolens storlek gör att möjligheterna till fortlöpande kompetensutveckling och flexibla arbetssätt är goda. Samtlig personal erbjuds kompetensutveckling och har möjlighet att göra karriär. För all personal ligger individuella utvecklingsplaner till grund för karriärutvecklingen. Det är naturligt att inom beredningsorganisationen avancera från enklare till mer kvalificerade uppgifter. Det finns möjlighet till fördjupning och specialisering inom olika sakområden. Processreglerna bidrar till flexibla och effektiva arbetsformer, där personalens engagemang och kompetens tas tillvara. Arbetet sker normalt i arbetslag. Beredningsorganisationens och domarnas arbetsuppgifter är renodlade och delvis specialiserade. Specialiseringsgraden varierar, liksom den fortbildningstid som krävs. Inom vissa smala sakområden finns specialister gemensamma för flera domstolar. För att säkerställa en jämn och hög kvalitet i verksamheten sker fortlöpande en kvalitetssäkring i domstolens regi. Formella felaktigheter i tjänsteutövningen hanteras normalt inom ramen för ett disciplinärt system. Högskoleutbildning är normalt ett anställningskrav för dem som arbetar i beredningsorganisationen. I beredningsorganisationen finns såväl tidsbegränsade som ej tidsbegränsade tjänster. Notarier erhåller, under handledning, en bred domstolsutbildning. Domarna har olika yrkesbakgrund och för den ordinarie domaren finns olika karriärvägar. Dömandet sker huvudsakligen av ordinarie domare.till domstolen rekryteras specialistdomare efter såväl den egna domstolens som regionens behov. Domstolschefen utses bland erfarna jurister som har goda ledaregenskaper. Hänsyn tas till de speciella behov som den aktuella domstolen har. Domstolschefen får adekvat utbildning, baserad på generella krav och på sin bakgrund. Chefsförordnandet är tidsbegränsat och kan följas av särskilt kvalificerade domaruppgifter. Inriktningsmål Varje domstol skall vid behov enkelt ha tillgång till en specialist med särskilt hög kompetens. Alla domstolar har ett strukturerat kvalitetsarbete med återkommande mätningar av kvaliteten i verksamheten. Alla nyanställda inom beredningsorganisationen har högskoleutbildning.

14 Domstolen en attraktiv arbetsmiljö Domstolarna erbjuder kompetenta personer attraktiva arbetsuppgifter. Domstolsanställning är en betydande merit och personalomsättningen är på en sådan nivå att det gynnar organisationens utveckling. Alla nyanställda ges en planerad och god introduktion. Domstolens medarbetare har skiftande bakgrund och etniskt ursprung. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn i alla yrkesgrupper. Domstolschefens huvuduppgift är att vara ledare. Domstolschefen och övrig personal med chefsuppgifter har tillräcklig tid för sitt ledarskap, ställer krav, är tydliga och lyhörda samt har förmåga att entusiasmera och ge återkoppling. Chefer utses i första hand efter ledarförmåga och ges fortlöpande utbildning i sådana frågor. Domstolschefen har ett starkt administrativt stöd. Domstolarna har tillgång till alla moderna tekniska hjälpmedel som krävs för ett effektivt arbete såsom beslutsstöd, presentations- och videoteknik. Arbetssättet utmärks av helhetssyn, delaktighet och gemensamt ansvarstagande, långt driven delegering samt ett i övrigt öppet och stimulerande arbetsklimat. Alla medverkar i en strävan att utjämna arbetsbelastningen. Arbetssätt och teknikanvändning öppnar möjlighet till friare och mer individuellt anpassade arbetstider och arbetsförhållanden i övrigt. En väl fungerande interninformation samt återkommande medarbetarsamtal för alla är en självklarhet. Lönerna är konkurrenskraftiga och bestämda efter arbetsprestation och arbetsuppgifternas innehåll. Personalvården präglas av omtanke om de anställda och är professionell och generös. Domstolslokalerna är funktionella och säkra. Kunskapen och beredskapen att hantera hot och våld mot personalen är hög. Inriktningsmål Domstolschefen avsätter mer tid åt chefs-/ledarskap än åt dömande. Alla domstolar har en högskoleutbildad chefsadministratör. De domstolsanställda arbetar i arbetslag.

15

16 Mvh Stockholm 2003 Alfaprint Vår vision Domstolen är till för medborgarna. Den agerar med respekt för individerna och med makt att bestämma straff och lösa tvister. Domstolen är en stabil aktör i demokratins tjänst i det mångkulturella och mångfacetterade samhället. Domstolen är tillgänglig och serviceorienterad och har allas förtroende. Den är det självklara forumet för tvistlösning. Rättssäkerhet, hög kvalitet och korta handläggningstider kännetecknar verksamheten. Domstolsväsendet har en begriplig och effektiv organisation. Medarbetarna är specialiserade, kompetenta och motiverade. De är medvetna om och stolta över sin viktiga uppgift i samhället. En god arbetsmiljö, professionellt lagarbete, flexibilitet och medvetet ledarskap präglar arbetssättet. Domstolsväsendet