Förord. Helsingborg den 15 juni Stellan Folkesson. Stadsdirektör, Helsingborgs stad

Transkript

1 FÖRDJUPAD UTREDNING SÖDERTUNNELN / TUNNEL FÖR VÄSTKUSTBANAN SÖDER OM HELSINGBORG C Förord I april 2006 tog kommunfullmäktige i Helsingborg beslut om Södertunneln, det vill säga att sänka ner järnvägen söder om Knutpunkten för att utveckla stadens centrala södra delar. Det är stadens största framtidssatsning i modern tid. Banverket är positivt till projektet eftersom det stärker järnvägens intressen att utveckla det stationsnära området runt Knutpunkten. Nu har Helsingborgs stad och Banverket tillsammans studerat hur Södertunnelprojektet kan genomföras och utformas. Framtagandet av utredningen har skett i bred samverkan med företrädare från Banverket, regionen och olika förvaltningar i staden. Resultatet är bland annat denna rapport som nu blir utgångspunkt för fortsatt dialog om projektet. De ställningstaganden som görs bildar grunden för ett genomförandeavtal mellan Helsingborgs stad och Banverket under hösten. Vi står inför en stor investering som har såväl lokal som regional och nationell betydelse. Byggandet av Södertunneln påverkar framtiden för många människor! Helsingborg den 15 juni 2009 Stellan Folkesson Stadsdirektör, Helsingborgs stad Huvudrapport_ indb :18:05

2 Innehåll och läsanvisning 1-5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1 Inledning Bakgrund Motiven till Södertunneln Mål och vision Omfattning och avgränsning Angränsande projekt 18 2 Planeringsprocessen Lagstiftning Planeringen för Södertunneln 22 3 Utredningsområdet Historia Markanvändning Trafiken och hamnen Miljösituationen Riksintressen Jord och berg 32 4 Tåg och resande Helsingborg i järnvägsnätet Persontrafik Godstrafik Framtida utveckling Resande vid Helsingborg C Fast HH-förbindelse 42 5 Dagens anläggning Spårsystem Befintlig stationstunnel Gator och broar Ledningar UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE 6 Utformningsprinciper Allmänt Tunnelkonstruktion Tunnelsektion Ny bebyggelse på tunneln Gator ovanpå Ledningskorsningar Tillfälliga spår Byggmetoder 62 7 Studerade varianter Utredningsmetodik Kvarstående varianter Nollalternativet Södertunnelns planläge Södertunnelns höjdläge Helsingborg C Södra uppfarten och Hamnspåret HH-förberedelser Ny depåbangård 73 8 Genomförande Vid Helsingborg C Förbi Campus och Söder Vid Oljehamnsleden Södra delen 79 9 Gestaltning En stor omgestaltning Anläggningens delar Gestaltning i byggskedet 81 Huvudrapport_ indb :18:05

3 Denna utredning ska ligga till grund för beslut om Södertunnelprojektets utformning och genomförande. Rapporten är ingen formell järnvägsutredning eller järnvägsplan, men kommer att användas som underlag i både arbetet med detaljplan och järnvägsplan. Utredningen vänder sig till beslutsfattare, myndigheter, markägare, organisationer och en bred allmänhet. Rapporten ska även bidra till att skapa en helhetssyn för alla de människor som jobbar med projektet eller som på annat sätt kommer i kontakt med projektet. Olika personer har varierande intresse av rapportens delar, beroende på olika kunskap om Helsingborg och olika vana av fysisk planering. Vi har velat vara tydliga med rapportens övergripande uppbyggnad i fyra block, som beskriver planeringsförutsättningar, möjliga utformningar och genomföranden, dess påverkan och konsekvenser samt värdering och slutsatser med slutsatser och fortsatt arbete. Det finns också en sammanfattning i början av rapporten. För att underlätta orienteringen finns en utvikskarta längst bak i rapporten med namn på gator, kvarter med mera PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER 10 Trafik och samhälle Samhällsutveckling Tågtrafik Biltrafik Busstrafik Gång- och cykeltrafik Risk och säkerhet Inledning Risker i färdig anläggning Säkerhet i tunnel Risker vid genomförande Farligt gods Miljö Inledning Miljömål Buller och vibrationer Elektromagnetiska fält Luftkvalitet Stadsbild Kulturmiljö Natur och rekreation Mark Vatten Ekonomi Projektkostnad Samhällsekonomi Finansiering VÄRDERING OCH SLUTSATSER Samråd Samråd i förstudien Samråd i utredningen Samråd i planskedet Informationsaktiviteter Samlad bedömning Utvärdering Olika utföranden Måluppfyllelse Slutsatser Ställningstaganden Motiv Konsekvenser Fortsatt arbete Fördjupade utredningen Planskedet Miljöprövning Byggande 135 BILAGOR Ordlista Referenser Förteckning över hela utredningsmaterialet Vision för H+ stadsförnyelse Huvudrapport_ indb :18:05

4 H+ SÖDERTUNNELN Sammanfattning Bakgrund Södertunneln innebär en nedsänkning av Västkustbanan i en cirka 1,3 kilometer lång järnvägstunnel söder omhelsingborgc.tunnelnskabyggasförattkunna utvecklacentralasödrahelsingborg,ochärendelav stadsbyggnadsprojekteth+.exploateringeninomh+ bidrar med en betydande del av tunnelns finansiering. FörSödertunnelngenomfördeHelsingborgsstaden förstudieår2002samtenidéstudieförhelhetenijärnvägssystemet genom Helsingborg år KommunfullmäktigeiHelsingborgbeslutadeomfinansieringenför Södertunnelnår2006,ochdetfinnsenavsiktsförklaring med Banverket från år 2007 om projektet. Södertunneln sträcker sig från Helsingborg C (Knutpunkten) till Helsingborgs godsbangård. Utredningen omfattar en korrid or förnyjärnvägitunnellängsdagens järnväg.utredningenhanterarävendeledningar,gator ochkringliggandespårsombehöverbyggasomitunnelprojektet. Planeringsprocessen Planeringen av Södertunneln följer både lagen om byggandeavjärnvägochplan-ochbygglagen(pbl).denna fördjupadeutredningärettinledandestegiarbetetmed en järnvägsplan, och ska bland anna tklargöra tunnelns övergripande utformning och genomförande. Det omfattarblandannathanteringenavtåg-ochbiltrafiken underbyggtidenochvilkaförberedelsersombehövsför framtida utbyggnadsmöjligheter av exempelvis en fast HH-förbindelse till Danmark. Samtidigt med denna fördjupade utredning görs ett planprogram för tunnelprojektet och en fördjupning av översiktplanen för hela H+. Fördjupningen av översiktsplanen görs med utgångspunkt att Södertunneln byggs. Detaljplanen för Södertunneln kommer att omfatta tunnelnmeddegator,ledningarochandraanläggningarsom behöver byggas i samband med tunneln. Området idag JärnvägenliggersomenbarriärmellanstadsdelenSöder och gamla hamn- och industriområden där bland annatuniversitetsfilialencampusochikea:skontorfinns etablerade (se även bilden nedan). Järnvägen är dubbelspårigmedplanskildakorsningarochmedförgreningar till hamnen och olika verksamheter vid Helsingborgs godsbangård.genomområdetgårenstordelavtrafiken till hamnen och infartstrafik till centrum. Nedan:UtredningsområdetsettfrånvästermedVästkustbanansom löper rakt genom bilden. södra infarten och vägen till hamnen går genom området IKEAs huvudkontor Campus Helsingborg med 3000 studenter teknisk försörjning i staden korsar tunneln Huvudrapport_ indb :18:08

5 H+ SÖDERTUNNELN 5 Tåg och resande Södertunneln blir en del av Västkustbanan och TENnätverket mellan Oslo, Göteborg och Malmö/Köpenhamn.Denregionalatågtrafikenäromfattandegenom Helsingborg,ochresandetökarkraftigt.Idagreser17700 tillellerfrånhelsingborgcmedtågvarjedag,vilket förväntas vara nästan dubbelt så många år FörattklargöraomdetfinnsbehovavflerspårpåVästkustbanansöderomHelsingborgCiframtidensåvälsom behovenavförberedelserförenfasthh-förbindelsehar tågtrafikens framtida utveckling studerats tillsammans med Banverket och Skånetrafiken. Inteenspålångsiktuppkommerbehovavflerspårän två i Södertunneln. Däremot kommer Helsingborg C attblienflaskhalsmedenfasthh-förbindelse.utredningenbeskriverfyraprinciplösningarförenframtida HH-förbindelse benämnda HH1-4. Hänsyn tas också till ett framtida höghastighetskoncept genom Helsingborg. FörlängningavperrongernavidHelsingborgCsöderut som en del i Södertunnelprojektet innebär en förberedelseförettframtidadubbelspårpåvästkustbanannorr om Helsingborg C. Enkelspåret norr om Helsingborg lär bli den sista flaskhalsen på Västkustbanan. Godstrafiken på Västkustbanan passerar utanför Helsingborg, och godstrafiken till hamnen kommer in från söder. Genom Knutpunkten och den planerade Södertunneln går enbart persontrafik. Höger: Södertunneln är en långsiktig satsning som ska fungera med eller utan en Tågaborgstunnel, en fast HH-förbindelse och en Europabana. dagens järnväg är en barriär genom området hänsyn till spår från hamnen, posten mm 440 m lång vägbro över järnvägarna Huvudrapport_ indb :18:09

6 6 H+ SÖDERTUNNELN Principutformning Södertunneln kommer att ligga strax under markytan och byggs med tekniken cut and cover. Det innebär att man gräver en grop, gjuter tunneln och återfyller. Vid återfyllningen kommer den övergripande gatustrukturen att anläggas med bland annat förlängningen av Järnvägsgatan och Södergatan genom H+ området. Södertunneln föreslås utförd som en dubbelspårstunnel utan skiljevägg mellan spåren. Det beror huvudsakligen på behovet av växlar på ungefär halva sträckan, men även på det begränsade utrymmet. Främsta motivet för att inte borra Södertunneln är att den ligger grunt och att det även då måste gå att anlägga växlar mellan spåren, vilket inte går på samma sätt i en borrad tunnel. Höjden i tunneln är betydelsefull i och med att tunneln ska passas in under korsande ledningar, gator och framtida bebyggelse. Valet av kontaktledningssystem påverkar höjden med omkring en halv meter. Bredden föreslås bli 11,9 meter för att medge god möjligheter till utrymning vid en eventuell brand. Nöduppgångar anordnas med ungefär 300 meters avstånd. Nedan: Bilden nedan visar hur den södra stationsmiljön kan se ut efter Södertunneln om man förlänger perrongerna för att förbereda för en framtida Tågaborgstunnel åt norr. Man står i den nuvarande södra plattformsänden och blickar söderut. Den lilla infällda bilden visar samma plats idag. Studerade varianter I utredningen har olika lägen och utformningar på tunneln studerats och valts bort eller modifierats genom successiva ställningstaganden, varav de viktigaste är: Malmöleden ska vara öppen med minst två körfält under byggtiden. Tillfällig station söder om Helsingborg C behövs för vissa vändande tåg när stationstunneln byggs om. Utbyggnaden delas i två steg för att minska tiden för påverkan på stationsfunktionerna vid Helsingborg C. Tillfälliga spår behövs för att klara tågtrafiken och dessa ska dras in till Helsingborg C från väster. Utifrån dess ställningstaganden konsekvensbeskrivs två tunnellägen i utredningen, tunnelläge Väst och Öst, som huvudsakligen skiljer vad det gäller hanteringen av de tillfälliga spåren. Utredningen har även studerat två höjdlägen i den södra tunneluppfarten, med ett oförändrat Hamnspår respektive ett sänkt Hamnspår. Tågtrafiken har ökat dramatiskt sedan Knutpunkten byggdes, vilket gör att trapporna från den underjordiska stationen idag är undermåliga. Södertunnelprojektet omfattar breddning och förlängning av perronger i söder för att få upp nya trappor och hissar. På så sätt kan man ta emot fler och längre tåg. Förlängningen är även en förberedelse för dubbelspårsutbyggnad norr om Helsingborg C eftersom denna tar lite av perrongerna Huvudrapport_ indb :18:16

7 H+ SÖDERTUNNELN 7 inorrianspråk.tunneltaketöverdenförlängdadelen föreslås öppnat upp för att undvika skrymmande pelare på plattformarna. Det ska ge en överblickbar och trygg miljö med ljus och rymd. Campus Helsingborg C Söder Genomförande Byggarbetetgerstorinverkanpåområdetruntomkring, särskiltmedkravetatttågtrafikenskafungeramereller mindre oförändrad under byggtiden. Tillfälliga gator, broarochgångvägarskagöraattstadenkanlevaochutvecklas. Ambitionen är att stadsutvecklingen inom delar av H+ ska kunna ske samtidigt som tunneln byggs. Inledningsvis byggs tunneln förbi Campus och Söder. DepåbangårdensöderomKnutpunktenbehöverrivas och ersättas med en ny anläggning längs Rååbanan vid Raus,söderomRamlösastation.Därkandepånsamordnas med en planerad underhållsanläggning för Pågatågen. Tillfälliga spår byggs för att kunna upprätthålla järnvägstrafikenunderbyggtiden.söderomknutpunktenbyggs en tillfällig gata mellan Järnvägsgatan och området runt CampusförattavlastaMalmöledensåattdennakan smalnas av till två körfält. Andra steget går ut på att bygga ihop stationstunneln vid Helsingborg C med Södertunneln samtidigt som tågtrafikenskafungera.underdennatidbehövsentillfällig stationsöderomhelsingborgcförvissavändandetåg. Tunneln ansluts till befintliga spår i söder innan tunneln kan börja att trafikeras. Oljehamnsleden kommer under större delen av byggtidenatthållasöppenävenomdenunderungefärhalva byggtidenkommeratthabegränsadframkomlighetoch eventuellt begränsad fri höjd. Idag Campus Helsingborg C Genomförande - steg 1 Campus Helsingborg C Genomförande - steg 2 Söder Söder Campus Helsingborg C Söder 6,05-6,55 m ,5-0,8 m 3,5 m 4,5 m 3,5 m 11,9 m Ovan: Södertunneln byggs med två spår utan skiljevägg mellan spåren.höjdenitunnelnberorpåvalavkontaktledningssystemoch spårkonstruktion. Färdig anläggning Ovan: Bildserien visar hur dagens järnväg byggs om till Södertunneln. DetskeritvåstegdärmaninledningsvisbyggertunnelnförbiSöder och Campus för att därefter koppla samman denna med Helsingborg C.VyfrånsödermotKnutpunkten.Illustrationenövernygataär bara ett exempel. Huvudrapport_ indb :18:21

8 8 H+ SÖDERTUNNELN Trafik och samhälle Tågtrafiken kan under byggtiden upprätthållas på tillfälliga spår och en tillfällig plattform söder om Helsingborg C. Störningskänsligheten för trafiken ökar något. En sänkning av Hamnspåret ger påverkan på godstrafiken på rangerbangården och till Helsingborgs hamn. Biltrafiken minskar på Malmöleden när den smalnas av och en tillfällig gata byggs mellan centrum och området runt Campus. Inga större förändringar ska dock ske på Stenbocksgatorna. Konsekvenserna för busstrafiken liksom gång- och cykeltrafiken i området bedöms som små under genomförandet. När Södertunneln är klar ger det helt nya möjligheter, inte minst för kollektivtrafiken. Risk och säkerhet En viktig riskfråga för Södertunneln är personsäkerheten vid brand eller annan olycka i tunneln. En bedömning av säkerhetsnivån för Södertunneln visar att risken är marginellt förhöjd i förhållande till den höga säkerhetsnivå som järnvägen i markplan har. Det beror främst på att tunneln trafikeras av långa och fulla tåg. Under genomförandet finns flera risker kopplat till bland annat vägtrafik och anläggningsarbete nära tågtrafik. Särskilt gäller det i tunnelläge Öst, som ger mer komplicerad logistik under byggtiden. Miljö Södertunneln är en satsning på att utveckla centrala södra Helsingborg med en betydligt bättre stadsmiljö. En stadsutveckling runt Knutpunkten är en satsning på kollektivtrafiken och ett långsiktigt minskat bilberoendet. Tågbullret kommer att elimineras när järnvägen läggs i tunnel. Under genomförandet uppkommer negativa miljökonsekvenser i första hand i form av buller och vibrationer. Utsläpp från arbetsfordon bidrar också till en lokal försämring av luftkvaliteten. Med tunnelläge Öst kommer de elektromagnetiska fälten utmed gamla Tretornfabriken att kraftigt överskridas. Grundvattennivåerna kommer att behöva sänkas under byggtiden, vilket kräver särskilda åtgärder för att inte ge skador på byggnader och vegetation i exempelvis Stadsparken. Åtgärder görs i tunneln för att begränsa störningar i form av elektromagnetiska fält och vibrationer i framtida bebyggelse ovanpå tunneln. Ekonomi Kalkylen avser kostnader för hela Södertunnelprojektet inklusive kringkostnader för nya gator och en eventuell sänkning av Hamnspåret. Kringkostnaderna är med för att de krävs för att bygga Södertunneln och kan påverkas av ställningstaganden i projektet. De största förändringarna sedan idéstudien 2005 är tillkommande kostnader för tillfälliga spår och gator, flytt av depåbangård till Raus istället för Maria samt kapacitetsförstärkning av Helsingborg C med längre och bredare perronger. Kostnader i Mkr, prisnivå Tunnelläge Väst/Öst, sänkt Hamnspår Nedan: Sammanställning av kostnader för Södertunneln i olika utföranden med jämförelse mot idéstudiens kostnader år Kringkostnader för nya gator och Hamnspåret ingick inte i idéstudien. Tunnelläge Väst/Öst, oförändrat Hamnspår Idéstudie (indexuppräknat) Södertunneln Knutpunkten Förberedelser HH 40 (- 160) 40 (- 160) 335 Gator och ledningar* Hamnspåret* SÖDERTUNNELPROJEKTET * KRINGKOSTNADER TOTALT SÖDERTUNNEL * del av gator och ledningar samt Hamnspåret är kringkostnader som inte ingår i finansieringsbeslutet Huvudrapport_ indb :18:21

9 H+ SÖDERTUNNELN 9 Samhälle Samhällsutveckling Positiva konsekvenser Motstående konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser V = Tunnelläge Väst Ö = Tunnelläge Öst O = Oförändrat Hamnspår S = Sänkt Hamnspåret Färdig anläggning Genomförande Tågtrafik V Ö O S Biltrafik V Ö Busstrafik Gång- och cykel Risk och säkerhet Miljö Risk och säkerhet V Ö Buller och vibrationer Elektromagnetiska fält V Ö Luftkvalitet Stadsbild Kulturmiljö Natur och rekreation Mark Vatten O O Ovan: Figuren sammanfattar Södertunnelns konsekvenser jämfört med ett nollalternativ inom olika områden både i färdig anläggning och under byggtiden. Ytterligare förklaring till betygsskalan och bakgrunden till värderingen återfinns i kapitel S S Utvärdering Tunnelläge Väst och Öst skiljer sig huvudsakligen åt under genomförandet. Tunneläge Öst innebär högre risker och större miljöpåverkan i och med att tillfälliga spår blockerar tillgängligheten till byggarbetsplatsen från hamnsidan. Att sänka Hamnspåret ger stor påverkan på godstrafiken på Helsingborgs bangård och till Helsingborgs hamn. En sänkning är kostsam samtidigt som effekterna på stadsbild och kulturmiljön runt Jutan är tveksamma. Slutsatser Den fördjupade utredningen föreslår att: Södertunneln byggs som en dubbelspårstunnel utan skiljevägg mellan spåren. Tunneln byggs enligt tunnelläge Väst, det vill säga att tunneln byggs väster om tillfälliga spår. De tillfälliga spåren kräver att Malmöleden smalnas av till två körfält under hela byggtiden. Plattformarna förlängs med meter och breddas till 8,5 meter vid nya trappor i söder. Plattformarna ska rymma två dubbelkopplade Öresundståg med en mellanliggande kryssväxel på mittspåren. Med en Tågaborgstunnel ska samtidig infart erhållas från både norr och söder för två dubbelkopplade Öresundståg. Förberedelser ska göras för en framtida tågtunnel till Helsingör enligt principen HH3 med en möjlighet att utveckla Helsingborg C med ytterligare två spår och en perrong parallellt, väster om nuvarande stationstunnel. En lösning där Hamnspåret inte sänks ska ligga till grund för fördjupade studier av området runt Södertunnelns södra uppfart, Jutan och Hamnspåret ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Fortsatt arbete Under hösten 2009 ska ett genomförandeavtal tecknas mellan Helsingborgs stad och Banverket. Därefter ska järnvägsplan och detaljpan tas fram. Då kommer berörda fastighetsägare, boende och verksamhetsutövare att bjudas in till samråd såväl som allmänheten, organisationer och myndigheter. En miljökonsekvensbeskrivning tas fram som ska godkännas av länsstyrelsen. Detaljplanen ska antas av Stadsbyggnadsnämnden och vinna laga kraft innan järnvägsplanen kan fastställas av Banverket. Projektet kommer därefter att genomgå en miljöprövning enligt miljöbalkens 11 kapitel innan byggstart kan ske under Södertunneln beräknas ta fem till sex år att bygga. Huvudrapport_ indb :18:21

10 1 Inledning H+ SÖDERTUNNELN Tankarna att utveckla centrala södra Helsingborg genom att gräva ner järnvägen i tunnel söder om Helsingborgs C har utvecklats sedan 1990-talet. Projektet stödjer sig på ett gediget utredningsmaterial och har en bred förankring. 1.1 Bakgrund 1 INLEDNING Helsingborgharlängehaftenstadigthögbefolkningstillväxt. Här finns ett brett näringsliv, goda boendemiljöer,riktkulturlivochmycketgodakommunikationer. Helsingborg har idag invånare och är centrum inordvästraskånemed300000invånare.helsingborg ärennodinorraöresundsregionenmedomkring3miljoner invånare. EnförläggningavVästkustbananitunnelsöderom Knutpunkten,Södertunnelprojektet,ärettnyckelprojekt idenstoraomvandlingenavcentralasödrahelsingborg, detsomkallash+.tankarnakringtunnelnochdemöjligheterdenförmedsigharväxtframunder1990-talet efterattknutpunktenochjärnvägstunnelnförbinorra hamnen öppnat stadens kontakt med hamnen och sundetinorr.industrierochhamnfunktionerih+området harflyttatut.vissaindustribyggnaderharfåttnyttliv somuniversitetellerkontormedanstoraområdenväntar på nya användningsområden. Stadsförnyelse på Söder Förändringsarbetet på Söder och tankarna om en nedgrävning av järnvägen påbörjades under 1990-talet Figur 1.1: Visionsbild från Hela Söder på 1990-talet där idéerna om Södertunneln vuxit fram för att utveckla Helsingborgs södra stadsdelar. med initiativet Hela Söder - ett handlingsprogram för Södercity.Arbetethandladeomattändrariktningpå en stadsdel som dragits med dåligt rykte till att bli enspännandeochkreativmotoristadenochregionen. Ettvikigtbeslutidennaprocessvarlokaliseringenav Campus (filial till Lunds universitet) till gamla Tretornfabriken år Stadsförnyelsearbetet övergick år 2001 i projektet Söderiförändring,somdrevsinärasamarbetemedde boende i stadsdelen. När projektet avslutades år 2006 hadedetresulterati31förändringsobjekt.någraexempelärombyggnadenavsödergatan,gustavadolfstorg, Simhallsbadet, Sporthallen och Furutorpsparken. Förstudie för Södertunneln Inom ramen för Söder i förändring genomförde Helsingborgsstadår enförstudieenligtlagenom byggandeavjärnvägförsödertunneln-järnvägstunnel förvästkustbanansöderomhelsingborgc.förstudien visadepåolikamöjligheterattbyggasödertunnelninom en korridor utmed befintlig järnväg. Studien visar på betydande samhällsekonomiska vinster i samband med att Gåsebäck och Södra hamnen kan utvecklas till centrala stadsdelar nära Helsingborg C. Huvudrapport_ indb :18:24

11 H+ SÖDERTUNNELN 11 Söderdelegationen I april 2003 flyttades stadens arbete med Södertunneln från Söder i förändring. En ny politiskt ledd delegation, Söderdelegationen, bildades enligt samma modell som för Bangårdsprojektet när man byggde Knutpunkten på 1980-talet. Söderdelegationens projektkontor tog fram en idéstudie (år 2005) med ett samlat grepp kring frågorna om Södertunneln, Tågaborgstunneln och en fast HH-förbindelse med järnvägstunnlar under Öresund. Stadens beslut om Södertunneln Kommunfullmäktige beslutade om Södertunneln genom att godkänna finansieringsprinciperna för projektet. Beslutet bemyndigar kommunstyrelsen att teckna avtal med Banverket om genomförandet av Södertunneln. Avtal ska även tecknas med Region Skåne avseende utformning och finansiering av Helsingborgs Centralstation, Knutpunkten. De ekonomiska förutsättningarna för projekten ska årligen rapporteras till fullmäktige med eventuella åtgärder som behöver vidtas för genomförandet av projektet. 1 INLEDNING Samverkan mellan Helsingborg och Banverket Banverket och Helsingborgs stad är överens om att Södertunneln och utvecklingen av området söder om Knutpunkten (H+) kan förväntas bli mycket positiv för kommunen och samtidigt stärka järnvägens roll som transportmedel. En avsiktsförklaring och ett samverkansavtal är grunden för att gemensamt verka för ett ändamålsenligt genomförande av Södertunnelprojektet. Avsiktsförklaringen säger bland annat att trafiken på Västkustbanan i huvudsak ska kunna bedrivas obehindrad under projektets genomförande. Byggnation av Södertunneln ska påbörjas efter att Citytunneln i Malmö har färdigställts (enligt tidsplan år 2011). Möjligheten till framtida utbyggnad av järnvägen söder om Helsingborg C ska utredas. Figur 1.2: Förstudien för Södertunneln genomfördes åren Under år 2005 genomfördes en idéstudie för järnvägstunnlarna i Helsingborg, vilket utgjorde underlag för kommunfullmäktiges beslut år H+ delegationen I januari 2009 samlades arbetet med Södertunneln och stadsförnyelsen till följd av tunneln under H+ delegationen. H+ är benämningen på förnyelsen av centrala södra Helsingborg, som spänner över flera olika stadsdelar. Södertunneln är en förutsättning för att ge långsiktiga utvecklingsmöjligheter. De områden som frigörs ska kunna bebyggas under flera decennier efter det att tunneln är klar. Huvudrapport_ indb :18:25

12 12 H+ SÖDERTUNNELN 1.2 Motiven till Södertunneln 1 INLEDNING Södertunneln är ett nyckelprojekt för omvandlingen av centrala södra Helsingborg det som kommit att kallas H+. Idén om stadsomvandlingen har utvecklats från principen om ett långsiktigt hållbart samhälle i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Södertunneln gör att stora områden i centrala södra Helsingborg kan utvecklas från underutnyttjade, före detta industriområden till attraktiva stadskvarter. Järnvägen har medfört ett vägnät som brer ut sig över området med broar över eller under järnvägen. Stora områden skärs av och har dålig tillgänglighet. Områdena som frigörs för ny bebyggelse, eller får kraftigt bättre tillgänglighet till följd av Södertunneln, är betydligt större än direkt ovanför spåren. Den ekonomiska potentialen i Södertunnelprojektet är betydande, särskilt med tanke på att stora delar av området ägs av kommunen. Ett motiv till igångsättningen av projektet är också att de inre hamnområdena inte längre används som hamn, utan har överlämnats till staden för annan användning. Figur 1.3: Centrala södra Helsingborg genomkorsas av Västkustbanan och stora vägar som hindrar en stadsutveckling i attraktivt läge nära Helsingborg C och havet (foto: Bertil Hagberg). Ändamål med Södertunneln: Socialt: Södertunneln möjliggör stadsförnyelseprojektet H+, vilket ska leda till förbättrad social och fysisk miljö i södra Helsingborg och en höjning av områdets sociala status genom att meningsfulla samband utvecklas mot hamnen, sundet och omkringliggande stadsdelar. Ekonomiskt: Södertunneln skapar förutsättningar för en expansion av centrala Helsingborg, vilken utvecklar stadens roll som centrum i norra Öresundsregionen, ett centrum som kan dra till sig företag och arbetstillfällen och generera tillväxt. Miljö: Södertunneln bidrar till ökat tågresande genom att förbättra tillgängligheten till Knutpunkten för resande med start- eller målpunkt i Helsingborgs södra stadsdelar. Södertunneln möjliggör också en kraftfull utbyggnad av bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge vilket skapar förutsättningar för ökat kollektivt resande. Huvudrapport_ indb :18:26

13 H+ SÖDERTUNNELN 13 Det saknas idag större utvecklingsområden i centrala Helsingborg. Antalet byggbara tomter i centrala lägen är mycket begränsat och staden breder istället ut sig i ytterområdena. För att Helsingborg ska kunna utvecklas som stad på både kort och lång sikt behövs kraftfulla åtgärder. Södertunneln är en nödvändig åtgärd för att ge långsiktiga utvecklingsmöjligheter. De områden som frigörs ska kunna bebyggas under flera decennier efter det att tunneln är klar. Stadsbyggnad i nationell transportpolitik Den nationella transportpolitiken syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv tillgänglighet för medborgare, näringsliv och offentlig verksamhet i hela landet. Städerna och den livskvalitet de erbjuder är viktiga för möjligheterna till ekonomisk utveckling och sysselsättning. De har en nyckelroll om vi ska nå de politiska målen om ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. På många ställen kommer dock vägar och järnvägar i konflikt med utvecklingen av stadsmiljön. Västkustbanan söder om Knutpunkten i Helsingborg är ett exempel på detta. Södertunneln innebär att Västkustbanans barriär i centrala södra Helsingborg försvinner. Nya gator och kvarter med ny bebyggelse kommer att stimulera ökad användning av gång-, cykel-, buss- och tågtrafik. Kraftig förtätning av bebyggelsen på gångavstånd från Helsingborg C ger många människor i regionen och i resten av landet ett attraktivt alternativ till bilen. De transportpolitiska målen kan inte uppnås enbart genom åtgärder i transportinfrastrukturen. Det är lika viktigt att bebyggelsen lokaliseras på sådant sätt att transportbehovet minskar och att lokaliseringen erbjuder flera olika val av transportslag. Det bidrar till ökad jämställdhet, bättre miljö och minskad sårbarheten i landet, regionen eller i den enskilda staden. Nyckel i stadens översiktsplan Helsingborg har i sin gällande översiktsplan utarbetat en vision om stadens framtida utveckling som innebär att stadens attraktivitet som bostads- och etableringsort ska ökas, och där hållbar utveckling ska vara den grundläggande utgångspunkten för utvecklingen. Fyra övergripande utvecklingsstrategier har definierats: Människan i centrum Flerkärning stadsstruktur Regionala nätverk av kommunikationer Utökad grönstruktur Som förslag till förändring anger Helsingborgs stad i översiktsplanen bland annat att förtätning med bostäder inom staden ger möjlighet till expansion samtidigt som befintlig service och infrastruktur kan nyttjas. Södra hamnen, Gåsebäck och Campus pekas ut som områden med stora utvecklingsmöjligheter i centrum av den ortsstruktur runt lokala järnvägsstationer som byggts upp inom kommunen och angränsande kommuner i regionen. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige år 2002 och aktualitetsförklarades Arbete pågår nu med en ny översiktsplan som beräknas kunna antas år INLEDNING Stärker den regionala utvecklingen Region Skåne har antagit en regional utvecklingsstrategi som utgör en plattform i syfte att stärka Skåne som en attraktiv region att bo och verka i. Utvecklingsstrategin innehåller mål och åtgärder inom näringsliv, utbildning, transporter, miljö och kultur. Södertunneln och de möjligheter tunneln ger att förtäta stadsmiljön i ett mycket attraktivt läge förbättrar kollektivtrafikens tillgänglighet och attraktionskraft i Helsingborg. På så sätt förstärks den funktionella arbetsmarknaden i västra Skåne och hela regionens konkurrenskraft. Det bidrar till tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans i regionen. Huvudrapport_ indb :18:26

14 14 H+ SÖDERTUNNELN 1.3 Mål och vision 1 INLEDNING SödertunnelprojektetärendelavH+samtidigtsom tunnelnutgörendelavdetnationellaochinternationella transportsystemet. Stadsutveckling i H+ till följd av Södertunneln kommer att ske under en längre tidsperiod,menviktigadelaravgatorochandraoffentliga rumbehöverförverkligasochplanerassamtidigtmed Södertunneln. Nationella mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergri pande målet preciseras i funktionsmålochhänsynsmålenligtregeringensproposition daterad Hänsynsmålen anger de villkor som utgör ramarna för en långsiktigt hållbar utveckling av tillgängligheten och funktionen i transportsystemet. Villkoren i hänsynsmålet är Säkerhet, Miljö och Hälsa. Förenlångsiktighållbarhetochsamhällsekonomiskeffektivitet är det viktigt att alla delmålen beaktas tillsammans. Projektmålen för Södertunnelns utformning ochgenomförandeutvecklasutifrånpropositionens målstruktur. De nationella, regionala och lokala miljömålen beskrivs i kapitel 12 Miljö. Projektmål för Södertunnelprojektet Södertunnelnärettinfrastrukturprojektsomkanrelaterastilldenationellatransportpolitiskamålen.Målen omfattar både anläggningens slutliga utformning och hur tillfälliga lösningar ordnas under byggtiden. Målen redovisasitabellformutifråndenuppdelningavdelmålsom föreslås för de nationella tranportpolitiska målen. Visionen för H+ stadsförnyelse Visionen med H+ är att utveckla centrala södra Helsingborg kring stadens hamninlopp och skapa ett kreativt centrum i Öresundsregionen. Helsingborgs starka sidor tillvaratas och utvecklas i det nya området. Vattenkontakten,degodakommunikationernaochdenstarka ställningeninomtransport,handelochlogistikutgör nyckelbegrepp för utvecklingen av H+ till en dynamisk plats präglad av ständig utveckling. Visionenutvecklasunderfemnyckelord:Attraktiva mötesplatser, Sammanhållen stadskärna, Vattenstaden, Goda kommunikationer och Hållbar stad. Visionen kan läsasifulltextibilaganvisionförh+stadsförnyelselängst bak i rapporten. Figur 1.4: Målstruktur för de nationella transportpolitiska målen. Huvudrapport_ indb :18:27

15 H+ SÖDERTUNNELN 15 Projektmål Färdig anläggning Genomförande Övergripande Funktionsmål: Tillgänglighet Södertunnelprojektet ska bidra till en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv tillgänglighet för medborgare, näringsliv och offentlig verksamhet. Omfattande bebyggelse nära Knutpunkten ska möjliggöras för att bidra till ökad regional rörlighet. Tillgängligheten till Knutpunkten ska förbättras med nya entréer till tågen och bättre bytesmöjligheter. Södertunnelprojektet ska planeras och genomföras så att det upplevs som ett tydligt projekt mot omvärlden, där projektets aktörer hushåller med resurser utifrån en gemensam helhetssyn. Tågtrafiken ska i huvudsak kunna bedrivas oförändrad under byggtiden. Buss- gång- och cykeltrafik prioriteras på sådant sätt att staden, hamnen, näringslivet och järnvägssystemet kan verka samtidigt som tunneln byggs. 1 INLEDNING Nytt gatunät ska ge bättre tillgänglighet till olika delar av centrala södra Helsingborg. Förberedelser ska göras för att kunna utveckla järnvägssystemet till följd av ökat tågresande samt ansluta en järnvägstunnel till Helsingör. Skillnader mellan män och kvinnor ska beaktas, bland annat vad det gäller trygghet i färdig anläggning. Stadsutveckling ska kunna ske samtidigt i omgivande områden inom H+ och andra kringliggande stadsdelar. Planering och byggande ska ske i dialog med omvärlden så att män, kvinnor, olika åldersgrupper, nationaliteter och verksamhetsutövare får samma möjligheter att ta del av information och framföra sina åsikter. Anläggningarna ska vara tillgängliga för alla. Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa Södertunneln ska uppfylla höga krav på säkerhet mot olyckor som kan skada människor, miljö, egendom eller infrastruktur. Tunneln ska vara lika säker som en järnväg i markläge. En långsiktigt hållbar, tät bebyggelsestruktur med god koppling till nationell, regional och lokal kollektivtrafik ska minska bilberoendet och öka andelen kollektiva resor. Trafikanter, boende och andra som berörs av projektet ska inte utsättas för risker. Byggarbetsplatser ska vara säkra. Störningar för boende och näringsidkare under byggtiden ska minimeras. Stads- och kulturmiljön ska utvecklas i de centrala södra delarna av Helsingborg. Överskottsmassor ska utnyttjas som resurs. Figur 1.5: Projektmål för Södertunneln. Huvudrapport_ indb :18:27

16 16 H+ SÖDERTUNNELN 1.4 Omfattning och avgränsning 1 INLEDNING Denna utredning omfattar Södertunnelprojektet, det vill säga nedsänkning av Västkustbanan i tunnel mellan Helsingborg C och norra delen av rangerbangården vid Ramlösa. Det är en sträcka på totalt cirka 2 kilometer. Projektets omfattning Södertunnelprojektet är det anläggningsprojekt som får Södertunneln på plats. Projektet innebär att befintliga gator och ledningar måste byggas om. Åtgärder behövs för att upprätthålla såväl tågtrafik som bil-, buss-, gångoch cykeltrafik i området. När tunneln är på plats ska återfyllning ske med etableringen av nya gator som ersättning för de trafikleder som rivits. Det rör sig bland annat om förlängningen av Järnvägsgatan och Södergatan genom H+. Södertunnelprojektet omfattar planering, projektering och genomförande. Övriga delar inom H+ kan förverkligas både före, under och efter tunnelprojektets genomförande. Södertunneln i sig är benämningen på den järnvägsanläggning och tunnel som ska utgöra Västkustbanan söder om Helsingborg C. Avgränsning i norr och söder Projektet ansluter i norr till Helsingborg C i Knutpunkten. Knutpunkten har en väldigt betydelsefull roll i transportsystemet eftersom man samlar alla trafikslagen tåg, färja och buss i ett mycket centralt läge i staden. Betraktar man Knutpunkten i ett perspektiv med en framtida fast förbindelse i norra Öresund och ett framtida dubbelspår norr om Knutpunkten är just stationsläget den punkt som möjliggör en nödvändig etappvis utbyggnad av de olika projekten. Att göra Södertunneln längre än till norra delen av rangerbangården är både svårt och dyrt med tanke på den smala midja där Hamnspåret ansluter. Det ger inte heller någon större nytta att förlänga tunneln såvida inte rangerbangården flyttas, vilket inte är aktuellt inom överskådlig framtid. Att göra stora investeringar för en så osäker och lång framtid kan inte motiveras samhällsekonomiskt. Tidigare bortvalda utredningsalternativ I förstudien studerades även möjligheten att bygga Södertunneln i Bredgatan, att flytta ner järnvägen mot hamnen med linjerätning på Hamnspåret samt ett alternativ med en kort tunnel som sedan övergår till en bro. En överdäckning av spåren utan att sänka ner dem i tunnel har översiktligt studerats och valts bort i förstudien. Det skulle omöjliggöra anslutningen av en tågtunnel till Danmark på sträckan. Det riskerar även att försvåra tillgängligheten till stadsdelen Söder. Att borra tunneln har inte bedömts möjligt eftersom tunneln ligger grunt i och med anslutningen till Knutpunkten. Det behövs också växlar mellan spåren på ungefär halva sträckan, och det det fungerar inte i borrade tunnlar. Utredningsområde Denna utredning omfattar ett smalt utredningsområde för ny järnväg i tunnel utmed befintlig järnväg. Utredningsområdet sträcker sig från Helsingborg C cirka två kilometer söderut till Helsingborgs godsbangård. Eventuellt behöver Hamnspåret byggas om vid anslutningen till Västkustbanan och rangerbangården. Runt tunneln kommer områden att bli berörda av exempelvis nya gator eller ledningar i Södertunnelprojektet. Området kan också bli fysiskt berört av tillfälliga trafiklösningar eller etableringsområden under byggtiden. Depåbangården söder om Helsingborg C behöver dessutom flyttas till nytt läge längs Västkustbanan i södra Helsingborg. Utredningen betraktar även ett betydligt större influensområde inom vilket påverkan på miljö och trafiksystem kan uppstå. Det kan handla om trafiken på Stenbocksgatorna, grundvattnet i landborgen eller vattenkvaliteten i Öresund. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är en metodik som används i den statliga infrastrukturplaneringen för att pröva mindre åtgärder innan stora om- eller nybyggnadsprojekt dras igång. På motsvarande sätt kan man konstatera att mycket har gjorts för att utveckla Helsingborg och stadsdelen Söder inom ramen för Söder i förändring. För att stimulera ökat resande med tåg har flera nya stationer anlagts och ny bebyggelse koncentrerats till stationsnära områden. Detta har medverkat till kraftigt ökat resande med tåg, vilket i sin tur ställer ytterligare krav på möjligheten att skapa goda utvecklingsmöjligheter nära Helsingborg C i de centrala delarna av staden. Alternativ i form av mindre ombyggnader och överdäckningar av Västkustbanan har studerats inom ramen för förstudien, men har inte visat sig uppfylla ändamålen med Södertunneln. Huvudrapport_ indb :18:27

17 H+ SÖDERTUNNELN 17 Järnvägsgatan Södra Stenbocksg. Helsingborg C Söder 1 INLEDNING Fältarpsvägen Sjögatan Malmöleden Gåsebäck Planteringsvägen Ramlösa station Hästhagsv Landskronavägen Utredningsområde Järnväg Utredningsområde Södertunnelprojektet Meter Figur 1.6: Utredningsområdet omfattar ett smalt område för Södertunneln samt ett område som fysiskt kan förändras till följda av exempelvis omlagda eller tillfälliga gator och ledningar. Huvudrapport_ indb :18:31

18 18 H+ SÖDERTUNNELN 1.5 Angränsande projekt 1 INLEDNING Parallellt med planeringen och genomförandet av Södertunnelprojektet pågår eller planeras ett flertal projekt som i olika grad kan påverka förutsättningarna för Södertunneln. Stadsutveckling H+ stadsförnyelse (1) är ett projekt för utveckling och förnyelse av Helsingborgs centrala södra stadsdelar. Stadsförnyelsen kommer att ske kontinuerligt, även innan och under tiden Södertunneln byggs. Ett första kvarter planeras vid Mäster Palms plats med ny filmstad, hotell och bostäder. Detta kommer troligtvis att finnas på plats när Södertunneln ska byggas. Samverkan Knutpunkten (2) är ett samverkansprojekt mellan de ingående parterna i resecentrumanläggningen till följd av satsningen på H+, det ökade resandet och förslag till förnyelse från fastighetsägaren. Målet är att jobba mot en gemensam helhet i planeringen av framtida trafikstruktur, stråk och service. I staden finns ett flertal projekt runt omkring som kan påverka planeringen, bland annat en ny multiarena vid Olympia och Kongresscentrum vid gamla ångfärjestationen. Järnvägsprojekt Det pågår en ständig utveckling av järnvägssystemet, vilket påverkar trafiken och resandet i Helsingborg. Exempel på viktiga projekt är Citytunneln i Malmö, fyrspår mellan Malmö och Lund, dubbelspårsutbyggnaden på Västkustbanan med bland annat tunnel genom Hallandsås och kapacitetshöjande åtgärder på Skånebanan. Dessa påverkar dimensioneringen av järnvägsanläggningen i Södertunneln såväl som lösningarna under byggtiden. Europabanan är en planerad höghastighetsbana mellan Stockholm, Köpenhamn och Hamburg. En övergripande utredning om banans sträckning genom södra Sverige och kopplingen över Öresund till Köpenhamn pågår. Europabanan påverkar dimensioneringsförutsättningar för spårsystemet genom Helsingborg på lång sikt. Tågaborgstunneln (3) är en benämning på ett framtida dubbelspår i tunnel för Västkustbanan norr om Helsingborg C. Här pågår en förstudie som översiktligt studerar dubbelspår i markplan och olika tunnelalternativ mellan Maria station och Helsingborg C. Den delen kommer nog att vara den sista enkelspårsdelen på Västkustbanan. Troligt genomförande ligger efter att Södertunneln byggts. Eventuellt sker ombyggnad av Maria station tidigare. En fast förbindelse i norra Öresund (4) diskuteras i många olika sammanhang. Kapaciteten på Öresundsbron kommer att bli begränsande med en ny fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland Den regionala utvecklingen och behovet av en fast förbindelse i norra Öresund utreds bland annat i interreg-projektet IBU (Infrastruktur och Byudvikling). Detta sker i samverkan mellan Region Hovedstaden, Region Själland och Region Skåne liksom ett flertal svenska och danska kommuner. En fast förbindelse utreds även i samband med satsningen på höghastighetståg mellan Stockholm, Köpenhamn och Hamburg. Hamnspåret (5) förbinder Helsingborgs hamn med Västkustbanan och Skånebanan. Banan föreslås bli elektrifierad för att kunna köra tåg direkt till kombiterminalen i hamnen utan att byta lok. Södertunnelprojektet kommer eventuellt att påverka Hamnspårets läge, vilket i sin tur påverkar en elektrifiering. Väg- och trafikprojekt Österleden (6) byggs ut till stadsmotorväg med fyra körfält och planskilda trafikplatser runt Helsingborg för att avlasta stadens centrala delar från genomgående biltrafik. Projektets första etapp håller på att färdigställas och övriga etapper påbörjas inom kort. En ny hamnled för väg E4 till hamnen (7) är en planerad vägförbindelse från motorvägsnätet till färjorna och övriga hamndelar. En förstudie pågår i samverkan mellan Helsingborgs stad och Vägverket. Förstudien studerar lösningar i ett område från den nuvarande hamnförbindelsen på Oljehamnsleden till Rusthållsgatan i söder. Nuvarande hamnförbindelse på Oljehamnsleden kommer att påverkas av Södertunneln under byggtiden. Förstudien följs av en vägutredning som utgör underlag för beslut om korridor under slutet av Vissa korridorer för ny väg kan också komma att påverka Södertunnelprojektet, vilket behöver samordnas i det fortsatta projekterings- och utredningsarbetet. Övrigt I planeringen för Södertunneln måste beaktas att utbyggnaden även kan påverka och påverkas av bland annat ledningsarbeten och om- och nybyggnader av enskilda fastigheter inom utredningsområdet. Exempel på sådana projekt är förnyelsen av brandstationen. Huvudrapport_ indb :18:31

19 H+ SÖDERTUNNELN 19 Drottninggatan Hälsovägen Ängelholmsv M Stenbocksg Vasatorpsvägen Filbornavägen 1 INLEDNING Österleden Södra Stenbocksg Helsingborg C Järnvägsgatan Söder Fältarpsvägen Sjögatan Södergatan Malmöleden Gåsebäck Öresund Ramlösa station Clausgatan Hästhagsv Meter Stadsförnyelseprojektet H+ Förnyelse av Knutpunkten Tågaborgstunneln Fast förbindelse i norra Öresund Hamnspåret Ombyggnad av Österleden Nuvarande förbindelse till hamnen Utredningsområde för Nya Hamnleden Figur 1.7: Angränsande projekt. Huvudrapport_ indb :18:33

20 2 Planeringsprocessen H+ SÖDERTUNNELN 2 PLANERINGSPROCESSEN Södertunneln är både ett järnvägs- och stadsbyggnadsprojekt. Här beskrivs de olika lagstiftningar som styr planeringen och hur planeringen av Södertunneln ska gå till. Planeringen har flera beröringspunkter med formandet av den nya stadsdelen inom H+ området. 2.1 Lagstiftning Planering och byggande av en järnväg regleras av en rad olika lagar. Södertunneln ingår även som en del i ett stadsförnyelseprojekt. Beröringspunkterna med bebyggelseplaneringen är därför många. Huvudlagar är lagen om byggande av järnväg, plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken. Andra lagar som berör järnvägsplanering och byggande är bland annat kulturminneslagen och fastighetsbildningslagen. Lag om byggande av järnväg Lagen om byggande av järnväg anger bland annat att det vid planläggning och byggande av järnväg ska ses till att järnvägen får ett sådant läge att ändamålet med järnvägen nås med minsta möjliga intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till både enskilda och allmänna intressen såsom miljöskydd, natur- och kulturvärden, stads- och landskapsbild. En estetisk utformning ska eftersträvas. För att reglera järnvägsanläggningens markanspråk och behov av tillfällig nyttjanderätt i byggskedet krävs en järnvägsplan, som motsvarar detaljplan enligt PBL. Den som avser att bygga ny järnväg ska enligt lagen upprätta följande dokument: Förstudien ska klargöra förutsättningarna och behoven av den tänkta åtgärden. Där görs en samlad bedömning av projektets genomförbarhet med hänsyn till järnvägens funktion, ekonomi och miljöaspekter. I förstudieskedet genomförs även samråd med berörda myndigheter och allmänheten. Med förstudien som underlag fattar länsstyrelsen beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta påverkar kraven i den fortsatta planeringen. Järnvägsutredningen ska jämföra och värdera olika alternativa lösningar med varandra. En järnvägsutredning behöver bara genomföras om det i förstudieskedet klarlagts att olika sträckningsalternativ behöver studeras eller om projektet är av den omfattning att det måste tillåtlighetsprövas av regeringen, det vill säga är längre än 5 km. Järnvägsutredningen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Järnvägsutredningen syftar till att göra avvägningar mellan järnvägsintresset och andra allmänna intressen. Järnvägsplan upprättas för det alternativ som ska genomföras och beskriver ingående hur projektet ska utformas och utföras så att alla väsentliga direkta och indirekta effekter och konsekvenser kan bedömas. Järnvägsplanen behöver göra avvägningar mellan både allmänna och enskilda intressen. Järnvägsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Planen ska innehålla en genomförandebeskrivning. Järnvägsplanen fastställs av Banverket, och kan inte fastställas i strid med gällande detaljplan. Planen ger rätt att lösa in mark som behövs för järnvägsändamål. Under hela planeringsprocessen ska kontinuerligt samråd ske med allmänhet, myndigheter och andra berörda intressenter. Samrådet påbörjas i förstudieskedet och fortsätter genom hela planeringsprocessen. Efter järnvägsplanen kan bygghandlingar tas fram med detaljerade ritningar för en entreprenör. Byggstart sker efter att järnvägsplanen vunnit laga kraft. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Planläggningen av användningen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet. Kommunens övergripande planering av markens användande, utveckling och bevarande av byggd miljö samt hur riksintressen och miljökvalitetsnormer beaktas redovisas i en översiktsplan som ska täcka hela kommunens yta. Fördjupningar av översiktsplanen kan göras för särskilda geografiska områden. Regleringen av markanvändning och av bebyggelsen sker genom detaljplaner eller områdesbestämmelser. Första steget i detaljplaneprocessen är framtagande av ett planprogram, som beskriver förutsättningar och innehåll i kommande detaljplan. Planprogram behöver inte göras om det finns en fördjupning av översiktsplanen. Huvudrapport_ indb :18:34

21 H+ SÖDERTUNNELN 21 Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser får en järnväg inte byggas i strid mot dessa planer eller bestämmelser. Miljöbalken Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan få en hälsosam och god miljö. De allmänna hänsynsreglerna som anges i miljöbalken ska tillämpas i alla utbyggnadsprojekt. Dessa omfattar: Bevisbördsregeln som innebär att verksamhetsutövaren har bevisbördan när det gäller att visa att man uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet innebär att man ska ha tillräckligt med kunskap i ett projekt för att inte skada människors hälsa eller miljön. Försiktighetsprincipen säger att man redan vid risk för negativ påverkan ska vidta skyddsåtgärder. Produktvalsprincipen innebär att man ska välja produkter som så långt möjligt är skonsamma för människors hälsa och miljön Hushållningsprincipen föreskriver hushållning med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja den plats som är lämpligast för ändamålet. Paragrafen om ansvar för att avhjälpa skador ålägger verksamhetsutövaren att avhjälpa alla skador, även sådana som orsakats tidigare. En miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och hur samrådsförfarandet ska ske regleras också i miljöbalken. Miljöbalken reglerar även kraven på tillstånd för upplag, hantering av massor och vattenverksamhet, exempelvis grundvattensänkning. 2 PLANERINGSPROCESSEN Övergripande mål och visioner Järnvägsplanering Markanvändningsplanering (PBL) MILJ ÖBALKEN Förstudie Järnvägsutredning Översiktsplan Fördjupning av översiktsplan Allmänna intressen Järnvägsplan Bygghandling Detaljplan Bygglov/ bygghandling Enskilda intressen Figur 2.1: Södertunnelprojektet behöver följa såväl lagen om byggande av järnväg som plan- och bygglagen (PBL). Denna fördjupade utredning är ett inledande underlag i arbetet med järnvägsplan och detaljplan och hanterar i första hand övrgripande allmänna intressen. Huvudrapport_ indb :18:35