Paiala ÅRSREDOVISNING 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paiala ÅRSREDOVISNING 2014"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 ~.»" 0» i 1 I mii M 1 t 1» 1 i [ III 11 I M I I I ( I I "Ml I I II I t ( ''""Il I I I I I k I "'"IM. t.., & Paiala */ KOMMUN I Pajala kombineras storslagen natur med en unik drivkraft. Vi har ett positivt företagsklimat och fantastisk skola och förskola.

2 Innehållsförteckning j Årsredovisning INLEDNING Ordet Kommunstyrelsens ordförande 3 Ordet Kommunchefen 4 Politisk organisation - mandatfördelning 5 Kommunen i sammandrag - 5 år 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 Omvärldsanalys 7 Finansiell analys 10 Sammanställd redovisning - koncern 15 Driftredovisning 16 Investeringsredovisning 17 Personalekonomisk redovisning 18 Måluppfyllelse 20 Framtidsbedömning 22 Kvalitetsmått 23 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 24 Kommunfullmäktige/revision/valnämnd/överförmyndare 24 Kommunstyrelsen 25 Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet 28 Socialnämnd 30 Plan- och miljönämnd 32 Kultur- och utbildningsnämnd 34 Pajalabostäder AB 38 Pajala Värmeverk AB 39 Projektredovisning 40 Aktuellt i kommunen- Samhällsplanering 41 EKONOMISK REDOVISNING 42 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Noter 45 Redovisningsprinciper 52 Ord och begrepp 53 SAMMANSTÄLLDREDOVISNING 54 Sammanställd redovisning 55 Översikt 55 Analys 56 Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Kassaflödesanalys 59 Noter 60 Redovisningsmodell 62 BILAGOR Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Särskild redovisning VA-verksamheten 2

3 Ordet Kommunstyrelsens ordförande Ännu ett händelserikt år har passerat. Som nytillträdd kommunstyrelseordförande är en av uppgifterna att underteckna kommunens årsredovisning och skriva ett förord till den. Under våren/sommaren kom besked om att gruvan står inför stora problem ekonomiskt pga sjunkande järnmalmspriser. Efter det gjordes åtgärder för att effektivisera verksamheten, men det hjälpte inte utan i oktober meddelade Northland att man kommer att avbryta produktionen. Händelserna i gruvan får återverkning på hela samhället med stigande arbetslöshet som en direkt följd. Vi har inte ännu sett någon större minskning av befolkningen, därför är det av vikt att stoppet ej blir långdraget. Kommunens ekonomiska situation är mycket besvärlig. För att få andrum beslutades om en skattehöjning i decemberfullmäktige och redan i januari 2015 träffade jag gruppledarna för de olika partierna i fullmäktige för att diskutera åtgärder för att få ekonomin i balans igen. Det kommer bli ett tungt men nödvändigt arbete för att åter få kontroll över den ekonomiska situationen. Pajala februari 2015 Harry Rantakyrö Kommunstyrelsens ordförande För första gången ägde Tornedalen Pride rum under sommaren i samband med Pajala marknad. Det blev ett välbesökt arrangemang med mellan personer som gick i paraden. De flesta partier i kommunfullmäktige var representerade i tåget. 3

4 Ordet I Kommunchefen Hopp och förtvivlan under året För gruvan var det både upp och ner under året men tyvärr blev det helt stopp och konkurs i december. Konkursförvaltaren arbetar vidare så hoppet lever kvar. Befolkningen har ökat något och det har fötts fler, 67 barn, vilket är mycket glädjande för framtiden. Arbetslösheten har varit låg men har i slutet av året höjts till helt andra nivåer. Kommunens ekonomi har ett stort underskott. Ränteläget har varit positivt vilket räddat upp resultatet något. Kommuninvånarna har däremot höjt sina inkomster så mycket att det är bara i Kiruna som invånarna ökat inkomsterna mer. Migrationsverket har placerat asylsökande i Pajala, 300 personer har inkvarterats här. De asylsökande kommer från Syrien, Eritrea och Afghanistan. Verksamheten växer och fler platser kan bli aktuella. Även den kommunala verksamheten som tar emot ensamkommande barn har växt under året. Under 2014 har kommunens verksamheter fortsatt att effektivisera administration och minska miljöpåverkan. Alla ordinarie ledamöter i nämnder och kommunfullmäktige får sina handlingar på läsplattor, personal och löner arbetar med lönebildning och samverkanssystem. IT-enheten har arbetat med att modernisera strukturer och öka säkerheten för att få den effektivare och billigare. Stora resurser satsas på att utveckla skolans IT-användning. detta projekt har barn från skolan och förskolan fått komma med idéer och synpunkter. Barnen har också varit i fokus när Pajala centralskolas matsal byggdes om och den kallas idag för skolrestaurang. Matsvinnet har minskat genom att man talar om för barnen hur mycket det kostar när de slänger mat och samtidigt infört belöningsmat då svinnet minskar. Skolan har blivit mångkulturell, det finns 14 olika språkgrupper på förskolan och i grundskolan är det 22 olika språk. Mycket glädjande under året har varit att både Tekniska enheten samt Kommunens fastighetsförvaltning fått överskott i sina budgetar. Flygplatsen har även detta år tagit emot "Tomtecharter". I år var det nio plan och verksamheten förväntas öka under Ett stort tack till alla ni som medverkat, politiker och anställda, med en förhoppning om ett ljusare Pajala februari 2015 Lena Jatko Kommunchef Socialtjänsten har genomfört ett stort projekt i och med införande av TimeCare Pool som är ett vikariehanteringssystem. Syftet är att få en hantering som är enkel, effektiv och säker. Nya digitala larm har också upphandlats och nu är samtliga larm utbytta. En hel del samverkan har utvecklats under året. Räddningstjänsten delar idag chef med Överkalix kommun. Handläggningen av färdtjänst och riksfärdtjänst övergick till Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) under året. Inom tekniska enheten samt plan- och miljöenheten pågår ett projekt i samverkan med Trafikverket (Samhandlingsprojektet) i syfte att utveckla centralorten. I V

5 Förvaltningsberättelse Politisk organisation Mandatfördelning Socialnämnd OverförmyiK lare Pajala Värmeverk AB Mandatfördelning År År Parti Mandat Kvinnor Män Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna 18 7 n Vänsterpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Centerpartiet Norrbottens sjukvårdsparti Folkpartiet Sverigedemokraterna Totalt

6 Sammandrag Fem år Fem år i sammandrag j Är Antal kommuninvånare Kommunen Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr Nettokostnader inldusive avskrivningar i % av skatter, generella statsbidrag och utjämning vo 00 * 99% 102 % 102 % 102 % Årets resultat, mkr 1,6 3,9 4,1 0,4-10,2 Tillgångar, mkr Tillgångar, to/kommuninvånare Eget kapital, mkr Eget kapital, kr/kommuninvånare Skulder (exklusive avsättningar), mkr Skulder, kr/kommuninvånare H41 Soliditet, % 35% 31% 38% 38% 34% Nettoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, kr/kommuninvånare Nettoinvesteringara i % av skatter och utjämning 3% 7 % 6% 8% 6% Antalet tillsvidare anställda Personalkostnad exklusive pension, mkr Förändring personalkostnad exklusive pensionskostnad -7 % 5% -1% 9% 6% Kommunkoncern Årets resultat, mkr 2,2 2,2 3,6 2,9-6,8 Eget kapital, mkr 151,7 155,7 155,0 159,0 154,7 Solditet, % 27 % 28% 26% 26% 25% Skattesats Är Pajala kommun 22,48 22,48 22,48 22,70 22,70 Norrbottens Läns Landsting 10,40 10,40 10,40 10,18 10,18 Begravningsavgift 0,53 0,48 0,51 0,55 0,52 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,27 1,32 1,29 1,25 1,28 Totalt 34,68 34,68 34,68 34,68 34,68

7 Omvärlden j Analys Förvaltningsberättelse Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar Pajala kommuns ekonomi. Analysen behandlar kommunsektorns ekonomi, kommunens struktur avseende befolkning och arbetsmarknad samt infrastruktur. Avslutningsvis görs en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi. Svagare internationell utveckling Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till o procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. SKL räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. SKL räknar med att arbetslösheten sjunker under Det är det stora tillskottet av utrikes födda som gjort det möjligt för arbetskraften och sysselsättning att öka snabbt sedan Befolkning 2012 var första gången som befolkningen ökade i Pajala på 29 år. Födelsenettot, dvs skillnaden mellan födda och döda under året har inte varit positivt sedan De år som kommunen ökat befolkningen har det helt berott på att antal inflyttade varit större än utflyttade. Sedan 2008 har flyttnettot varit positivt och ökat för vaije år även om händelserna i Pajala under sommaren hösten gjorde att uppgången kom av sig. %

8 Förvaltningsberättelse Folkmängd, Paja ila Män Kvinnor Totalt Källa: iuww.scb.se 31 december 2014 Inkomster Enligt statistik från SCB har Pajala åren , efter Kiruna kommun, den största ökningen av medianinkomsten. Ökningen har fortsatt under 2013 som är det senaste åren där SCB publicerat statistik. År 2000 låg Pajala på 282 plats av Sveriges kommuner och 2013 hade kommunen stigit till plats 81. Statistiken avser medianinkomst för gruppen år.' Män 80% 84% 88% 98% Kvinnor 99% 100% 99% 102% Totalt 90% 92% 94% 100% Näringsliv och arbetsmarknad Samtidigt som arbetsmarknaden växer i kommunen minskar framför allt kvinnors andel av arbeten inom den offentliga sektorn. Från att ha varit 43 % är det nu 37 % av de arbetsföra kvinnorna arbetar inom vård och omsorg. Antalet arbeten inom vård och omsorg har minskat något men framför allt har antalet arbeten totalt ökat vilket gjort minskningen. Männen i Pajala arbetar som tidigare framför allt inom tillverkning, utvinning samt jord- och skogsbruk och bygg verksamhet och andelen har ökat till 54 %. Den öppna arbetslösheten i Pajala har ökat under 2014 efter att ha minskat under en rad år. De öppet arbetslösa är nu 8,3 % av befolkningen (9,6 % av arbetskraften totalt). Arbetslösheten har ökat för samtliga grupper. Arbetslöshet december Antal arbetslösa varav kvinnor varav män varav åringar i % av befolkningen 44% 3.2% 8,3% Källa: Bostadsmarknad Totalt fanns det ca 700 lägenheter i kommunen och det kommunala bostadsföretaget står för ca 75 % av dessa. I dagsläget är det stor osäkerhet om vad som händer på bostadsmarknaden på grund av det rådande läge kommunen befinner sig i med osäkerheter inom gruvindustrin. Pajalabostäder AB har gjort en stor utbyggnad av antal lägenheter men ännu är antalet tomma lägenheter hanterbart för bolaget. Antalet småhusenheter uppgick 2014 till stycken. Kommunen har ett stort antal tomter som är möjliga att köpa. Ett stort antal tomter finns på området Tallbacken i centrala Pajala men kommunen äger tomtmark över hela kommunen. Totalt finns det 267 tomtmark för helårsbostäder i hela kommunen, detta inkluderar samtliga tomter, inte bara de kommunala. Det boende i Korpilombolo för ensamkommande barn som startat 2013 har utökats då verksamheten växer. Ett nytt boende är planerat till Pajala centralort för att kunna ta emot de som Migrationsverket placerar hos kommunen. Infrastruktur Kommunens läge, både geografiskt men även utvecklingsmässigt medför att infrastrukturen är viktig. Med anledning av gruvetableringen i Kaunisvaara hade regeringen avsatt 1,3 miljarder kronor för att rusta upp vägnätet mellan Kaunisvaara - Svappavaara. Projektet Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara (MaKS) som Trafikverket driver syftar till att förbättra 16 mil väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara för att klara den ökande trafiken med tunga transporter. På grund av de händelser som inträffade under 2014 har Trafikverket lagt projektet på is men kommer återuppta det när gruvan kommer igång igen. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och utveckla flygtrafiken i kommunen. Det är Trafikverket som svarar för trafiken från Pajala Airport till Luleå. Utöver linjen Pajala-Luleå finns även charterflyg till Tallin, Estland. I december 2014 kom 9 plan från Storbritannien till Pajala, kallad Tomtecharter. Tomtechartern är en fortsättning på den verksamhet som startade under år Utdebitering Kommunal skatt 22,48 22,70 22,70 Total utdebitering 32,88 32,88 32,88 Skattesats länet (snitt) 32,69 32,70 32,74 Skattesats riket (snitt) 31,60 31,73 31,86

9 Sysselsatta per näringsgren Pajala Riket Jord- och skogsbruk 11% 2% Industri 0 tillverkning 27 % 21% Transport 4% 5% Handel och finansiella tjänster 20 % 34% Offentlig verksamhet 33% 32% Personliga och kulturella tjäns- 4% 4% Ovriga 1% 1% Summa 100 % 100 % Källa: SCB Kommunfakta Förvaltningsberättelse Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att beskriva detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att vaije procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 3,2 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut får avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap både på kort och på lång sikt. Händelseförändring Kostnad/Intäkt Mkr +- 1 Ränteförändring 1 % +-1,7 Löneförändring 1 % +-3,2 Bruttokostnadsförändring 1 % +-5,o Generell avgiftsförändring 1 % +-o,5 Förändring försörj ningsstöd ,2 Generella statsbidrag 1 % +-1,5 Förändrad utdebitering 1 kr +-9,6

10 Förvaltningsberättelse Finansiell Analys Den finansiella analysen som presenteras på följande sidor ska ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Kostnaders andel av skatteintäkter ocli generella bidrag (nettokostnadsandel) % Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Finansnettot Jämförelsestörande poster -4-2 Nettokostnadens andel inkl finansnettot 98,9 99,9 105,9 En grundläggande förutsättning för god ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog 101,8 % av skatter och bidrag under Avskrivningarnas andel var 3,3 % och finansnettots 0,6 %. Tillsammans tog de löpande kostnaderna ca 105,9 % av kommunens skatteinkomster och generella statsbidrag. Redan innan avskrivningar och räntor är påförda har den löpande verksamheten kostat mer än vad intäkterna varit. Skillnaden är 418 mkr i löpande kostnader och 410 mkr i statsbidrag och skatteintäkter. Kommunen har de senaste åren haft en mycket svag ekonomi och det som gjort att underskott undvikits är att det funnits flera tillfälliga intäkter under åren. Nämnderna har fått allt svårare att klara sina budgetramar och under 2014 upparbetade socialnämnden ett mycket stort underskott. Det största underskottet finns inom äldreomsorgen som haft ökad ärendemängd inom hemtjänsten och vikariebehovet har varit stort men samtliga verksamheter går med underskott inom nämnden. Kommunstyrelsen som de senaste åren haft överskott har 2014 ett underskott som beror dels på att HVB-boendet i Korpilombolo, dels på en utbetalning till en friskola. Investeringsvolym och självkostnadsgrad % Investeringsvo lym/nettokostnad Avskrivning ar/nettoinvesteringar Kommunen har investerat mycket detta år. Total uppgår årets investeringar till 23,2 mkr. Under de senaste åren har Avskrivningarna i förhållande till nettoinvesteringar bör vara 100 eftersom man då återinvesterar i samma takt som avskrivningarna sker. I år har investeringarna varit högre än avskrivningarna liksom det varit de senaste åren. När investeringstakten är så pass hög och resultaten låga tär det snabbt på de likvida medlen. Kommunens olika investeringsobjekt redovisas på sidan 18. Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr Kvar skatteintäkter efter drift 18,8 14,9 3,7 Finansiering rörelsekapital 0 15,2 0 Finansiering via återbet lån 17,0 0 Finansiering ökad skuldgrad ,0 Årets nettoinvesteringar 22,3 30,1 23,2 Självfinansieringsgrad (%) Kommunen hade 3,7 Mkr kvar av skatteintäkter och generella statsbidrag när den löpande verksamheten och de finansiella kostnaderna var finansierade. Investeringarna uppgick till 23,2 Mkr. Då ett nytt lån på 20 mkr upptagits har inte rörelsekapitalet används för att finansiera investeringarna. Årets resultat Årets resultat (Mkr) 4,i 0,4-10,2 Årets resultat/skatter (%) 1,0 0,1-2,5 Årets resultat/eget kapital (96) 2,7 o,3-7,1 Årets resultat innebär att det egna kapitalet urholkats med 7,3 %>. I förhållande till skatter och bidrag är resultatet -2,5 %. SKL har en rekommendation om att resultatet bör vara runt 2 % för att på sikt ha en god ekonomisk hushållning. 10

11 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditet (%) Tillgångsförändring (Mkr) 4,6 2,2 10,2 Förändring av eget kapital 3,4 o,4-10,2 (Mkr) Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Det visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten har minskat under året i och med det dåliga resultatet. Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad avsättningsgrad (pensioner) kortfristig skuldsättning långfristig skuldsättning Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad är har ökat framför allt beroende på nyupplåning. Den korta skuldsättningen är oförändrad liksom avsättningarna som består av pensionsåtaganden. Kommunalskatt Kommunalskatt 22,48 22,48 22,70 Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt 32,88 32,88 32,88 Kommunalskatt (länet) 32,69 32,70 32,74 Kommunalskatt (riket) 31,60 31,73 31,86 Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick till 32,88 vilket är högre än riket och länet. Inklusive kyrkoskatt uppgick skattesatsen till 34,49 kr. Begravningsavgift och kyrkoavgiften uppgår till 1,80 öre. Likviditeten ur ett riskperspektiv Balanslikviditet (96) Rörelsekapitalet (Mkr) De mått som kommunen använder för att mäta likviditeten det vill säga betalningsberedskap på kort sikt är dels balanslikviditet som mäter förhållandet mellan omsättningstillgångar och likvida medel samt kortfristiga skulder. Kommunens målsättning är att den ska vara minst 100. Den uppgick 2014 till 99 %. De kortfristiga skulderna består till ca en fjärdedel av semesterlöneskulden till de anställda som varit runt 20 Mkr de senaste åren. Att pensionsplaceringar som inte är möjlig att använda för att täcka kortfristiga likviditetsbehov finns bland omsättningstillgångar gör dock att nyckeltalet ser bättre ut än vad det är i praktiken. Finansiella nettotillgångar Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar Kort- och långfristiga skulder Netto De finansiella nettotillgångarna är negativa och minuset ökar. De likvida medlen har minskat främst på grund av en hög investeringstakt och sämre resultat. Finansiella risker Genomsnittlig ränta (%) 3,5 % 3,1% 3,1% Räntebindning - andel inom ett år 39% 22 % 25% - andel inom två år 13 % 28% 28% - andel inom tre år 15% 17 % 17% - andel inom 4 år 10 % 10% 13% - andel inom 5 år eller längre 26% 10 % 17 % Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av bild 9 framgår att kommunen har en räntebindningen som är relativt spridd. Under året som gått har kommunen strävat efter långa placeringar på de lån som omsatt då ränteläget är mycket gynnsamt just nu. Förfallotiden på lånen varierar mellan 1-10 år med 50 % inom de närmaste två åren. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mkr Kommunägda företag varav Pajala Bostäder AB varav Pajala Värmeverk Egna hem och småhus Övrig borgen Summa borgensåtaganden X Pajala kommuns borgensåtaganden uppgick 2014 till 193 Mkr. Av kommunens totala borgensåta-

12 Fö rval tn i ngsberä tteki ganden är 160 Mkr beviljade till det helägda kommunala bostadsbolaget. Bolaget befinner sig idag i en osäker situation då man byggt ut bostadsbeståndet de senaste åren i och med den utveckling Pajala befunnit sig i. För bolaget är det av största vikt att antalet outhyrda lägenheter inte ökar allt för mycket för att man ska klara kostnaderna. Pajala Värmeverk AB har under några år haft en osäker ekonomisk situation men de två senaste åren har inneburit att man kommit på bana igen. Lånen som kommunen borgar för har ökat med det beror bland annat på att man löst in lån till kommunen samt checkkredit. Idag bedöms bolagets situation vara stabil. Inom gruppen egna hem och småhus finns ett antal åtaganden. Risken bedöms för närvarande som låg då många stora infriande skedde inom denna grupp under 90-talet. Denna grupp minskar dels genom amortering, dels genom att när lån skrivs om sker ingen förnyad kommunal borgen. I gruppen övrig borgen finns borgensåtaganden till föreningar. För närvarande minskar åtagandet genom amortering av föreningen och risken är idag låg. Pensionsåtaganden Mkr Pensioner som kortfristig Avsättning till pensioner Pensioner enligt äldre modell Pensionsskuld Särskild löneskatt Total pensionsskuld Eget kapital inkl hela pensionsskulden Soliditet inld hela pensionsskulden Särskilt avsatta medel pensionsåtaganden Marknadsvärde pensionsmedel Aktualiseringsgrad pensioner Placeringar marknadsvärde % -31% -30 % % 89% 92 % Räntor - mål 75 % Svenska aktier - mål 15 % - 5 Utländska aktier - mål 10 % - 4 Kommunens totala pensionsskuld uppgick 2014 till 231 Mkr. Av dessa redovisas 211 Mkr inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Förändringen av denna mellan 2013 och 2014 beror på utbetalningar av pensioner. Den stora höjningen mellan 2012/2013 berodde på ändrade livslängsantaganden. Om den del av pensionsskulden skulle läggas in i balansräkningen tillsammans med den särskilda löneskatten sjunker soliditeten från 35 % till -31 % vilket innebär att det egna kapitalet är negativt tog fullmäktige beslut om att avsätta 30 Mkr i en fond för att möta framtida utbetalningar upphandlades ny förvaltare, fonden hade då ett marknadsvärde på 38 mkr som på bokslutsdagen låg bland de likvida medlen. Vid avsättning till den nya förvaltaren placerades 30 mkr. 8 mkr beslutades av kommunfullmäktige skulle bibehållas på bankkontot. När den likvida situationen i kommunen förbättras ska dessa pengar återställas fonden inklusive samma ränta som de gett om de varit placerade, för närvarande 1,0 mkr. Detta belopp redovisas endast i text i årsredovisningen inte i redovisningen. I redovisningen är pensionsmedlen klassificerade som omsättningstillgång (se redovisningsprinciper sid 35). Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt RIPS07. Aktualiseringsgraden visar hur stor andel av pensionsskulden som bygger på faktiska uppgifter av anställdas arbetstider och löner. Kommunen ligger idag på 92 % vilket är gör att pensionsåtagandet är idag relativt korrekt även om den naturligtvis bygger på prognoser på hur länge man lever och hur räntor framöver utvecklas. Vad gäller pensionsåtaganden från 1998 och framåt är samtliga inlösta genom så kallad försäkringslösningar förutom den del på ca 9 mkr som ligger i balansräkningen som en avsättning. Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mkr Budgetavvikelse årets resultat 4,1-0,6-10,6 Prognosavvikelse augusti -3,1-3,o -4,0 Finansiell målsättning Årets resultat ska vara >1 Mkr 100 % självfinansieringsgrad av investeringar (%) 0,2 1, Kommunen hade för 2014 målsättning om att resultatet ska vara +0,4 Mkr vid årets slut. Det uppnåddes inte, resultatet på -10,2 mkr var inte ens nära målet. Det är verksamhetens kostnader 12

13 som är problemet, nämnderna drar över sina budgetramar med över 15 mkr. Pensionerna har varit låga det senaste året med ett sådant stort överdrag från verksamheterna är svårt att täcka. Under året har ett lån tagits som beslutats av kommunfullmäktige i juni 2012 men på grund av överprövningar tagit lång tid att få igenom först kunnat verkställas under år För att bibehålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt med budgetföljsamhet i kommunen. Under 2014 har samtliga nämnder haft svårt att uppnå sina ramar. Kommunstyrelsen har bland annat haft överdrag av budgeten vid boendet för enskamkommande barn och fick ta en kostnad för förskoleverksamhet i Kangos vilket gjorde att nämnden gick med underskott. Positivt har dock varit att både tekniska och fastigheter som brottats med stora underskott under åren uppnått balans under året. Socialnämnden är den nämnd med de största ekonomiska problemen, -11,5 mkr. Trots att läget stabiliserats vad gäller antalet äldre i befolkningen har kostnaderna fortsatt öka. Nämnden har initierat en utredning om framtidens äldreboende, revisionen har utrett timlönehantering inom nämnden, revision och kommunstyrelse har tillsammans utrett organisation och styrning inom nämnden men ännu finns inga handfasta svar på vilka åtgärder som måste till för balans inom nämndens område. Kultur- och utbildningsnämnden har ett underskott på 1,0 mkr men då har kommunstyrelsen tagit en kostnad på 1,7 mkr för förskoleverksamhet i Kangos. Nämnden har fortsatt stora underskott inom förskolan. Plan- och miljönämnden har underskott på ca 0,3 mkr som delvis beror på att utökningen i Pajala som gjordes under tiden inget värn fanns i Korpilombolo funnits kvar även efter att värnet öppnat samt kostnader för bostadsanpassning. Nämndernas totala prognosmiss i augusti jämfört med utfallet i december, var -1,7 mkr vilket kan hänföras till utbetalningen till förskoleverksamhet i Kangos som inte var med i prognosen. Nämnderna har kontroll över vart verksamheten är på väg men har stora problem med att åtgärda problemen. De största prognosmissarna finns på finansieringen där fastighetsförsäljningen bedömdes i augusti ge mer intäkter än vad som blev fallet. Prognosen för skatteintäkter förändrades under hösten vilket gjorde att resultatet försämrades väsentligt. Förvaltningsberättelse 13 (7 s>

14 Förvaltningsberättelse Balanskrav och god ekonomisk hushållning Pajala kommun uppfyller inte det lagstadgade balanskrav som funnits sedan år I kommunallagens 8 kapitel 1 stadgas att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från kommun till kommun. Kommunens mål för år 2014 har varit att ha ett plus på 0,4 Mkr som blev -10,2 Mkr. Enligt lagstiftning ska realisationsvinster räknas bort från resultatet. För 2015 uppgår dessa till 0,6 mkr vilket beror på: Försäljning av mark/fastigheter 0,6 mkr. Enligt kommunallagen kan omstruktureringsåtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning räknas bort från resultatet. Försäljning av fastig- heter var inräknad med 2,0 mkr i den budget kommunfullmäktige fastställde för Dessa räknas därför som en del av en omstrukturering för att få ner kostnader på sikt och kan därmed räknas in i resultatet. Sedan 2006 har kommunfullmäktige valt att reservera överskott för att täcka eventuellt framtida underskott och dessa reservationer uppgår till totalt 7,0 Mkr. Tabellen nedan visar att kommunen inte uppnår balans i resultatet enligt krav i lagstiftningen. Enligt kommunallagen måste underskottet återställas inom tre år, så senast år 2017 måste kommun ha ett överskott på minst 3,2 mkr för att återställa detta. Balanskrav Mltr Resultat från resultaträkning 3,9 4,1 0,4-10,2 Avgår - reavinster -7,4-6,8-0,8-0,6 Årets resultat -3,5-2,7-0,4-10,8 Tidigare års reservation 4,6 4,2 6,6 7,o Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5 Tillkommer omstruktureringsåtgärder 3,0 5,1 0,8 0,6 Reservation av överskott -4,5-6,6-7,0 0 Justerat resultat 0,0 0,0 0,0-3,2 14

15 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning Koncern En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa en sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställning. Pajala kommun, Pajalab o städer AB och Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Pajalabostäder AB Bolaget hade goda utsikter i början på 2014 då 32 lägenheter på Fiskalsrundan skulle påbörjas och slutföras till hösten. Uthyrningen gick till en början bra och 19 av de 32 lägenheterna var uthyrda innan sommaren. Men i juni kom gruvbolaget Northland Resources meddelande om nya ekonomiska svårigheter och en andra rekonstruktion. Efter det beskedet gick det inte att kontraktera fler hyresgäster till de nya lägenheterna. Inflyttningen skedde 1 augusti men ganska snabbt visade det sig att det fanns brister i lägenheterna. Bristerna bestod främst i skivkonstruktionen med omfattande sprickbildningar i väggarna samt problem med eloch värmesystem. Problemen eskalerade och till slut blev Pajalabostäder tvungna att säga upp hyresavtalet, tömma lägenheterna och ordna ersättningslägenheter. Bolagets eget planerade bygge i centrala Pajala med åtta lägenheter avsedda för personer över 60 år påböljades under våren. I september började uthyrningen och alla åtta lägenheter fick hyresgäster omgående. Det turbulenta året medförde trots det en vinst på 2,6 mnkr. Resultatet var 1,9 mnkr bättre än budgeterat. I resultatet finns en realisationsvinst på 625 tkr. Överskottet kommer främst från hyresintäkter. Pajala Värmeverk AJB Bolaget hade stora förhoppningar om att för andra året i följd kunna redovisa ett positivt driftresultat men under årets sista dagar inträffade ett haveri i biopannan som innebar att förbrukningen av olja t / 1 -K? och el ökade bränslekostnaderna med så stora belopp att ett förväntat positivt resultat förbyttes till ett negativt resultat. En annan stor förlustfaktor var det rekord varma vädret i februari som i genomsnitt var tio grader varmare än normalt. Pajala värmerverk kommer under 2015 att investera i rökgaskondensering, en åtgärd som tar tillvara energin i den heta ångan vid förbränning av bränsle. Detta kommer sänka bränslekostnaderna och med bolagets nya bränsleavtal ser utsikterna goda ut för framtiden. Redovisat resultat enligt nya K3-regelverket med uppskjuten skattefordran uppvisar bolaget ett resultat på 0,8 mnkr. Sammanställd redovisning i siffror Mkr Bruttoomslutning 539 Balansomslutning *. CO ro Ol 0 CO I nvesteringsvoly m 72,2 72,2 44,5 Årets resultat för bolagen i koncernen Mkr Pajala kommun 4,1 0,4-10,2 Paj alabostäder AB 1,6 2,1 2,6 Pajala Värmeverk AB -2,1 0,4 0,8 Sammanställd redovisning finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel (%) * 100 % 100 % : LOl % Årets resultat (Mkr) 3,6 2,9-6,8 Självfinansieringsgrad investering (%) 51 % 99 % 57 % Soliditet (%) 26 % 26% 25% 51 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Risk och kontroll ;j i Balanslikviditet (%) 74% 95% 78% 15

16 Förval tn i ngsberä ttelse Drift Redovisning Mkr Budget Redovisat Bokslut 1 Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkter Netto Kostnad Intäkter Netto Budget avvikelse 2013 Kommunfullmäktige -2,0 o,5-1,6-2,6 o,7-1,9-0,3-1,5 Kommunstyrelsen -165,7 60,9-104,7-168,8 61,8-107,0-2,2-101,7 Socialnämnden -200,8 35,6-165,2-229,0 52,4-176,6-11,5-164,3 Plan- och miljönämnden -12,1 3,4-8,7-12,9 4,0-9,o -0,3-8,9 Kultur- och utbildningsnämnd -100,5 8,2-92,3-103,2 9,9-93,3-1,0-88,9 Lapplands kommunalförbund -33,9 0,0-33,9-33,9 0,0-33,9 0,0-32,7 Summa nämnder -514,9 108,6-406,4-550,5 128,8-421,7-15,4-397,9 Pensioner -12,5 0,0-12,5-8,9 0,0-8,9 3,7-13,6 Fastighetsförsälj ning 0,0 2,0 2,0-0,2 0,8 0,7-1,3 0,8 Löneökningar -0,5 0,0-0,5-1,8 0,1-1,7-1,2 7,3 Kapitaltjänst finansiering -3,3 0,0-3,3-3,4 0,0-3,4-0,2-3,0 Summa finansiering -16,3 2,0-14,3-14,3 o,9-13,4 0,9-8,4 Avgår kapitaltjänst 31,1 0,0 31,1 31,1 0,0 31,1 0,0 29,3 Avgår interna mellanhavanden 7,8-7,8 0,0 9,2-9,2 0,0 0,0 0,0 Kostnader exkl. avskrivningar 38,9-7,8 31,1 40,2-9,2 31,1 0,0-377,o Avskrivningar -16,0 0,0-16,0-13,9 0,0-13,9 2,1-13,1 Verksamhetens nettokostnad -508,4 102,8-405,6-538,5 120,5-417,9-12,4-390,1 Skatteintäkter 246,6 0,0 246,6 247,2 0,0 247,2 0,6 237,2 Statsbidrag 163,5 0,0 163,5 163,2 0,0 163,2-0,3 156,5 Finansiella intäkter 0,8 0,0 0,8 1,5 0,0 1,5 0,7 1,6 Finansiella kostnader -5,0 0,0-5,o -4,2 0,0-4,2 0,8-4,8 r Netto -102,4 102,8 0,4-130,8 120,5-10,2-10,6 0,4 Nämndernas samlade budgetawikelse Kommunens nämnder redovisar under 2014 en total budgetavvikelse på -15)4 Mkr. Under de senaste aren har tillfälliga intäkter räddat upp resultatet och när dessa uteblivit i år har nämndernas underskott påverkat hela kommunens resultat. Kostnadsökning mellan 2013 och 2014 Jämfört med 2012 har kostnaderna ökat med 27,8 Mkr. Tar man hänsyn till löneökningarna har kostnaderna ökat med ca 4,3 % eller 16,8 Mkr. Kostnadsökningarna är idag alldeles för höga jämfört med intäktsökningarna. Nämndernas avvikelser Se sid 11 samt sid i förvaltningsberättelsen samt nämndernas verksamhetsredovisning som börjar på sid 26 för närmare förklaring. 16

17 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk Redovisning Här ges en redovisning av personalen sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Av kommunens totala kostnader består till 64 % av personalkostnader. Personalen är en viktig tillgång och bör därför lyftas fram. Tillsvidare anställd personal fördelning kvinnor och män Den 31 december 2014 bestod kommunens tillsvidare anställda av 634 personer eller 588 årsarbetare (exklusive timanställda) jämfört med 623 tillsvidare anställda eller 580 årsarbetare året innan. Bland den tillsvidareanställda personalen var andelen kvinnor 81 % och 19 % män. Könsfördelningen tillsvidare anställd Samtliga Kvinnor 80% 81% 81% Män 20% 19% 19% Chefer/ledare Kvinnor 73% 75% 71% Män 27 % 25% 29% Ledningsgruppen bestod av sju kvinnor och fem män. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Månadsavlönade Mån Med Kv Män lön ssg ssg ssg KS 95,7 95,2 96,3 KUN 93,2 92,9 94,3 SN 91,1 90,7 93,9 Totalt 92,5 91,9 94,9 Jämförelsen genomsnittlig heltidslön/kön Lön BS Män Kvinnor Kvinnors genomsnittslön år 2014 var 97,7 % (97,4 % 2013) av männens genomsnittslön. Skillnaden mellan kvinnors om mäns genomsnitts lön var 630 kr jämfört med 687 kr året innan. Skillnaden har under året minskat med 57 la 1. Hälsa, friskvård och rehabilitering Frisktal % Kvinnor Män Totalt KS KUN soc Totalt 38,0 (46,4) 59,0 (59,3) 48,0 (51,8) 33,0 (38,4) 58,0 (52,0) 39 (41,3) 35,0 (35,4) 47,0 (46,0) 36,0 (36,7) 35,0 (37,3) 54,0 (51,6) 39,0 (40,2) Andelen anställda utan sjukfrånvaro har under det gångna året minskat från ca 40,2 % till 39 %. Frisktalen har sjunkit mest hos kvinnor på KS. Hur sjukfrånvaron fördelas mellan män och kvinnor samt olika åldrar se tabell Obligatorisk sjukfrånvaro- redovisning nedan. Obligatorisk sjiritfrånvaroredovisning Avser andelen sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid i timmar. Uppgiften mer än 60 dagar avser andelen av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro Totalt 3,8% 4,5% 5,5% Kvinnor 4,3% 5A% 6% Män 1,7% 2,3% 3,5% -29 år 1,2% 1,6% 3,1% år 3,5% 4,4% 4,3% 50 år- 4,3% 5,2% 6,7% Mer än 60 dagar 36,6% 39,1% 45,1% Den totala sjukfrånvaron i timmar i förhållande till antalet timmar ordinarie arbetstid har ökat med 1,0 procentenheter från föregående år. Andelen sjukfrånvaro 60 dagar och längre har ökat med 6 procentenheter. Pensionsavgångar 2014 Under 2014 avgick 24 personer med pension. Prognosen kommande pensionsavgångar Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde avgångs skyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan arbetstagare avgå tidigast from 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för pensionsavgång är någonstans från 61 till 67 års ålder. Prognosen för pensionsavgångar nedan baseras på avgång vid 65 års ålder: 18

18 Förvaltningsberättelse Investering Redovisning Budgetanslag Redovisat Intäkter Kostnader Netto Mark - återköp Korgparken Inventarier Kommunstyrelsen Reinvest hårdvara IT-enheten Återställning Bredband Inventarier Räddningstjänsten Inventarier KUN Konstgräsmatta Inventarier SOC Siimma inventarier Reservkraft - äldreboenden Energisparåtgärder fastigheter Underhållsåtgärder Pajala c-skola Asfalteringsåtgärder Underhållsåtgärder Målning fastigheter Laestadiusskolan 9 9 Centralskolan kök Utemiljöer Summa fastigheter 0 O Pajala Airport Gator och vägar Vägbelysning Parker och rastplatser Vatten och avlopp Renhållning Övrig teknisk verksamhet Pajala reningsverk förstudie Summa tekniska Tallbacken Summa mark TOTALT 3 OOO Avslutade projekt Detta år finns inget tydligt stort projekt men konstgräsplan är ett av det större kultur och utbildning haft på flera år. I år har samtliga projekt avslutats och aktiverats så att avskrivningar påbörjas på dem Tekniska gör för närvarande en stor satsning på att förnya vägbelysningen. Inom fastigheter pågår en upprustning av centralskolan i Pajala. 17

19 Prognosen för pensionsavgångar Pension KS PoM KUN SN Totalt i Totalt Frånvaroutvecklingen åren Frånyaro Sjukdom, rehab, sjukersättning/arbetsskada 5,7% 5,5% 4,5% 5,5% 7,o% Föräldrapenning, vård av barn 3,6% 3,5% 3,8% 3,3% 3,5% Studier 1,2% 1,3% 1,1% 1,2% 0,6% Semester 9,3% 9,2% 9,5% 9, 2% 9,1% Enskild angelägenhet 0,2% 0,2% 0,2% 0,0% 0,2% Annan tjänstgöring, facldigt. militärt, övrig frånvaro 4,5% 6,3% 6,1% 4,4% 4,7%

20 Förvaltningsberättelse Mål Uppfyllelse Pajala kommun har antagit en styrmodell som ska vara vägledande för nämnderna och styrelserna i deras arbete. Styrmodell Kommunfullmäktige sätter upp en vision och antar mål för mandatperioden. Utifrån målen sätter nämnder och styrelser sina verksamhetsmål för varje år. Medarbetarna/cheferna åtar sig utifrån nämndens mål att uppfylla vissa saker. Vision Kommunfullmäktige i Pajala kommun antog 2012 en vision för kommunen som gäller för åren Pajala invånare. Till de prioriterade områdena under mandatperioden hör: Bostäder Näringsliv Hållbart samhälle Kommunal service Kommunal ekonomi Bostäder Attraktiva nya bostadsområden Bostadssituationen har varit ett prioriterat område under lång tid i kommunen. Arbetet med att planlägga mark i kommunen har fortsatt under Investeringsbudgeten har prioriterats under några år mot infrastrukturåtgärder i nya områden. Marknadsföring En ny grafisk profil för kommunen togs fram och används i utformning av material från kommunen. Att utveckla kommunens hemsida är ett projekt som ständigt pågår. Mångkultur bas I planeringen av nya bostadsområden tas hänsyn till den kultur som funnits i området. Näringsliv Breddat näringsliv Via projektet Framtid Pajala stöder kommunen nya och befintliga företag genom rådgivning m m. Tomtechartern som genomfördes under december månad är ett sätt att utveckla turismen i kommunen. Nya samverkansformer Pajala utveckling har anordnat frukostmöten en gång per månad med företagare i olika delar av kommunen. På dessa möten har kommunen alltid representanter. Kommunledningen har med jämna mellanrum träffat företagarna för att diskutera aktuella frågor. Hållbart samhälle Bostäder och lokaler med hänsyn till transporter, infrastruktur och energianvändning I framtagande av planer och projekteringar är hänsynen till faktorer som transporter, infrastruktur och energianvändning viktig. Flerspråkighet en framgångsfaktor För att betona flerspråkigheten har ett antal kommunala dokument översatts till finska och meänkieli. En Svensk-Tornedalsk fras- och ordlista är framtagen med ekonomiskt stöd av kommunen samt hjälp av personal inom äldreomsorgen. Kommunal service Modern service på lika villkor Socialtjänst har satsat på nya arbetsredskap för att bättre kunna planera sin arbetstid och därmed få ut mer service. Inom skolan har fortsatt sin satsning på modern teknik för att vara med i utvecklingen Strategiskt fokus med omvärlds analys Kommunen har medverkat i jämförande kvalitetsnätverk för att mäta kvaliteten med andra kommuner. Medverkan vid nätverksträffar Dialog med medborgar e/kunder/brukare Kommunledning har träffat medborgare på öppna möten under året. Träffarna har skett på olika orter runt kommunen. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Ha ett överskott i resultaten minst 1,0 % av skatter och bidrag. Målet är inte uppnått, resultatet är - 10,2 Mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga Målet är inte uppnått, nettokostnaderna tog 102 % av skatter och bidrag.

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer