Älmhults kommuns. Biblioteksplan Överraskande Älmhult - internationellt & nära

Transkript

1 Älmhults kommuns Biblioteksplan Överraskande Älmhult - internationellt & nära

2 Kära biblioteksvänner! Syftet med Älmhult kommuns biblioteksplan är att, mot bakgrund av bibliotekslagen, beskriva inriktningar för biblioteksverksamheten i kommunen. Bibliotek är viktiga för vad de symboliserar: yttrandefrihet, demokrati, det öppna samhället och allas lika rätt till kultur och utbildning. I Älmhult vill vi att alla ska känna sig välkomna till biblioteket, där det givetvis ska finnas tillgång till ett brett utbud av böcker och andra aktuella medier. Men vi vill också att biblioteket ska vara ett informations- och kunskapscentrum, och en inspirerande mötesplats för unga och gamla. På så sätt är vi övertygade om att biblioteket kommer att ha en central roll i kommunen också i framtiden. Biblioteksplanen har tagits fram av kultur- och fritidsnämnden i samarbete med biblioteks-personalen, och med en enkätundersökning bland låntagarna som en viktig utgångspunkt. Parallellt med framtagandet av biblioteksplanen pågår ett utvecklingsarbete, där vi söker nya vägar för biblioteksverksamheten. Detta innebär att vi de närmaste åren kommer att arbeta med utgångspunkt från det som står i biblioteksplanen, men att det också kommer att ske ett fortsatt utvecklingsarbete på flera områden. Till grund för detta ligger Älmhults kommunvision Överraskande Älmhult internationellt & nära och dess fyra fokusområden. I utvecklings-arbetet ingår bland annat att se över möjligheterna att hitta nya vägar för biblioteksfilialernas verksamhet, för det målgruppsinriktade arbetet och för olika samverkansprojekt. Välkommen till Älmhults bibliotek på väg in i framtiden! Elisabet Gunnarsson Kultur- och fritidsnämndens ordförande 2

3 Öppettider Vid biblioteksplanens antagande har huvudbiblioteket öppet 52 timmar/vecka och filialerna 32 timmar/vecka. Möjligheterna att anpassa öppettiderna efter låntagarnas önskemål ses kontinuerligt över. Personal Älmhults bibliotek erbjuder mycket av det senaste inom teknik, nya medier, tillgång till nättjänster samt kunskap att söka och värdera information. Detta kräver att personalens kompetens kontinuerligt ökas och hålls aktuell. Genom de nätverk som finns med Länsbibliotek Sydost och Informations- och lånecentralen (ILS) i Malmö erbjuds utbildningar, erfarenhetsutbyte och kvalificerad omvärldsbevakning, vilket är en nödvändighet för att följa den snabba förändringen och utvecklingen inom området. Biblioteket som mötesplats Sagostunder Biblioteket anordnar babysagostunder för barn 7 mån 1 år, samt sagostunder för barn 3-5 år. Föräldraträffar Föräldrautbildningen, som en stor del av alla nyblivna föräldrar deltar i genom barnhälsovården, förlägger en träff till biblioteket. Där får föräldrarna information om bokens betydelse för barnets språkutveckling och om vad biblioteket har att erbjuda föräldrar och barn. Tillsammans med barnhälsovården delas en bokgåva ut till alla barn vid ett- och fyraårsåldern. Demoteket Demoteket är en verksamhet som är riktad till ungdomar som skapar i olika former. Den som skriver, gör musik, tecknar en serie eller skapar på annat sätt, kan lämna sitt alster till biblioteket, som då exponerar detta i Demoteket och lånar ut till andra intresserade ungdomar. 3

4 Internationell mötesplats I Älmhults kommun finns många språk representerade tack vare invandring, flyktingar, den stora arbetsgivaren IKEA och engelskspråkiga skolan. Detta kräver förutom goda språkkunskaper hos personalen, att det finns ett brett utbud av medier från olika kulturer, inte bara gällande litteratur, utan också musik och film. Det finns en strävan att kunna erbjuda fack- och skönlitteratur, tidningar och tidskrifter på alla de språk som efterfrågas. Saknar man en tidning eller tidskrift på ett speciellt språk, är det möjligt att lämna inköpsförslag. De böcker som inte längre går att köpa kan lånas från Internationella biblioteket i Stockholm. Denna verksamhet är möjlig till stor del tack vare att biblioteket får del av det statliga stödet till flyktingverksamhet. För invandraren är biblioteket också en plats där man kan få kunskap om det svenska samhället, en plats där man kan få hjälp med praktiska saker som att betala räkningar via nätet eller att förstå de hemuppgifter man fått på SFI, samt hitta lätta böcker när man vill börja läsa på svenska. Kunskapscentrum Biblioteket som kunskapscentrum har en viktig betydelse för många högskole- och distansstuderande. De studerande erbjuds service i olika former, till exempel genom informationssökningar, litteraturanskaffningar (inköp och fjärrlån) och sökningar i databaser. Det finns tillgång till ett antal databaser som biblioteket prenumererar på. Dessutom finns ett trådlöst nätverk som ger studenterna möjlighet att arbeta vid de olika studieplatserna i biblioteket. Information Information från EU, statliga myndigheter, studieförbund och högskolor finns på biblioteket. På anslagstavlorna finns information om vad som händer i Älmhult och omvärlden. Kommunal information med protokoll och utställningar med nya planförslag är en annan viktig verksamhet. Bibliotekets service vid funktionsnedsättningar Biblioteket strävar också efter att tillgodose behoven hos dem som har olika former av funktionsnedsättningar, till exempel afasi, dyslexi eller synproblem. Biblioteket har tillstånd att ladda ner och bränna talböcker, vilket gör att ingen behöver vänta länge på att få sin bok. Storstilsböcker, LL-böcker med anpassat språk och böcker på teckenspråk är andra exempel verksamhet inom detta område. 4

5 Avkoppling För den som vill ha en skön stund med en kopp kaffe och en färsk tidskrift finns trivsamma platser runtom i biblioteket. Besökaren kan ha en egen sagostund med sitt barn i sköna soffan på barnavdelningen där det också finns spel och pussel. Bord med pussel för vuxna finns för avkoppling. Lokalsamling och släktforskning För den som är lokalhistoriskt intresserad finns en lokalsamling som ständigt växer. Ambitionen är att det som skrivs om Älmhult eller av någon i Älmhult, ska ha en plats i lokalsamlingen. För den som vill släktforska finns bland annat databasen Genline. Utställningar Man ska också finna det oväntade när man besöker biblioteket. Med utställningar från föreningar, organisationer, studieförbund och enskilda, får man veta något man kanske inte visste tidigare eller se världen i ett annat perspektiv genom en fotografs blick. Det finns en ateljé där kreativa människor kan ställa ut sina alster, till beskådan och inspiration för andra. Utställningar på barnavdelningen ordnas i samarbete med förskolan och skolan. Runtom i biblioteket finns bokutställningar. Där hittar besökaren till exempel nyinkommen litteratur, böcker med temainriktning eller böcker som har en aktualitet av något slag. Programverksamhet Temakvällar, författarbesök, föreläsningar och bokstunder bjuder på samvaro och kulturella upplevelser. Ibland arrangeras dessa i samarbete med de olika studieförbunden. Programverksamheten presenteras på hemsidan, i Kommuninfo och i en folder. 5

6 Det virtuella biblioteket Det virtuella biblioteket kan liknas vid en extra biblioteksfilial som är öppen dygnet runt. Där går det att söka, låna om, reservera och beställa böcker från hem met via datorn. Där finns boktips på bloggen Boksynt, Månadens dikt, olika nyhetslistor samt annan inspiration via länktips. Där finns också aktuell information om vad som händer på biblioteket, till exempel nya utställningar och program. Genom biblioteksdatasystem och webbsidan kan självservicen inom biblioteksområdet öka. Detta ger invånarna större frihet att utnyttja biblioteket när de vill. En sådan service är extra viktig i en glesbygdskommun som Älmhult. Målgrupp för verksamheten är hela den mångfald av människor som vårt samhälle består av. För den som inte kan ta sig till biblioteket Äldre människor som har svårt att komma till biblioteket har tillgång till en speciell tjänst kallad Boken kommer. Önskemål om böcker lämnas till en kontaktperson på biblioteket, som sedan levererar böckerna till hemmet. De som bor på äldreboende får bokdepositioner till sina dagrum och samlingslokaler. Samarbete med skolorna Biblioteket är kompletterande medieförsörjare till skolbiblioteken. På så sätt får de tillgång till det stora utbudet av litteratur som ges ut, men också till specialanpassad litteratur som talböcker och lättlästa böcker, liksom böcker på andra språk. Genom en gemensam ansökan varje år till Statens kulturråd, får skolbiblioteken ett extra anslag till böcker. Krav från Statens kulturråd är att inte kommunens anslag minskar. För att främja barn och ungdomars läsning samarbetar biblioteket med skolan genom en rad projekt. Bibliotekets barnbibliotekarie, utbildningsförvaltningens skolbibliotekarier och samordningsbibliotekarie genomför varje år Sommarlovsboken, Bokjuryn samt författarbesök i år 5 och år 8. Förskolans alla sexåringar kommer varje år till biblioteket för att ta emot en bokgåva från biblioteket och Stiftelsen Linnés Råshult. De läsombud som finns på alla förskolor, samarbetar med barnbibliotekarien och samordningsbibliotekarien. För att öka förmågan och lusten att förmedla den goda litteraturen till de små barnen, genomförs projekt som till exempel berättarkurser och bilderbokskurser. Biblioteket ansvarar för medieförsörjningen på förskolorna genom bokpåsar, sagolådor, temalådor och bilderböcker på alla språk som är representerade bland förskolans barn. 6

7 Styrdokument Biblioteket i Älmhults kommun verkar i enlighet med styrdokumenten Bibliotekslagen (SFS 1 996:1596) och Unescos folkbiblioteksmanifest Bibliotekslagen 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7

8 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. 8

9 Unescos Folkbiblioteksmanifest Bakgrund År 1949 antog UNESCO ett folkbiblioteksmanifest, som beskrev folkbiblioteket som en levande samhällskraft, en demokratisk institution för utbildning och ett folkets universitet. För att omsätta manifestets idéer i praktisk handling inrättades under 1950-talet tre modellbibliotek: i New Delhi, vid Columbia University i Medellín och i Enugu i Nigeria. En andra version av UNESCO:s folkbiblioteksmanifest utkom I november 1994 antogs en tredje version. Även här anges folkbibliotekens mål och vilka tjänster ett folkbibliotek bör tillhandahålla. Manifestet ger uttryck för vad som är önskvärt och eftersträvansvärt, även om vägen dit kan vara lång i många delar av världen. Statens kulturråd utsåg hösten 1995 Ljusdals kommunbibliotek till svenskt modellbibliotek. Att valet föll på Ljusdals kommunbibliotek, som var ett av flera möjliga alternativ, berodde på att förutsättningarna ansågs goda för ett inspirerande utvecklingsarbete. Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994 Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. UNESCO uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. UNESCO uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. 9

10 Folkbiblioteket Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare. Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården. Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov. Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som grundläggande princip. Samlingarna skall spegla tidsanda och samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi. Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. Folkbibliotekens uppgifter Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet. 10

11 Lagstiftning, finansiering och samverkan Folkbibliotekets tjänster skall i princip vara avgiftsfria. Folkbiblioteken är ett samhällsansvar. De bör därför ha stöd i en särskild lagstiftning och bekostas av allmänna medel. Folkbiblioteken bör ses som ett viktigt led i en långsiktig strategi för kultur, informationsspridning, utbildning och ökad läskunnighet. För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och biblioteksplanering fastställa en nationell bibliotekspolitik. Denna bör grundas på en samsyn och en gemensam standardnivå. Nätverket inom folkbiblioteksområdet bör utformas med hänsyn till strukturen inom hela det allmänna biblioteksväsendet. Ledning och förvaltning Ett handlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. Folkbiblioteket bör dessutom ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt. Folkbiblioteket bör samarbeta såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt med berörda intressenter; exempelvis olika användargrupper och yrkeskategorier. Folkbibliotekets tjänster skall vara tillgängliga för alla. Detta förutsätter att biblioteksbyggnaderna är centralt belägna, att lokalerna är anpassade för läsning och studier, försedda med lämplig teknisk utrustning och ha tillräckligt öppethållande för att passa användarna. Detta innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet skall erbjuda sina tjänster också till dem som inte själva kan komma till biblioteket. Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov. Bibliotekarien skall aktivt fungera som förmedlare av bibliotekets resurser. Grundutbildning och fortbildning för bibliotekarier är en förutsättning för en fullgod kvalitet på bibliotekets tjänster. För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning. Att förverkliga manifestet Beslutsfattare på alla nivåer, liksom hela biblioteksvärlden uppmanas härmed att verka för att de principer som formulerats i detta manifest omsätts i handling. Manifestet är utformat i samarbete med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). 11

12 Älmhults kommun Box 500, Älmhult tfn