Blankettguiden 2012 en hjälpreda i konsten att fylla i blanketter

Transkript

1 Blankettguiden 2012 en hjälpreda i konsten att fylla i blanketter

2 1 Innehåll Så använder du blankettguiden 3 Sjukdom 6 Arbetsskada 36 Arbetslöshet 62 Pension 73 Dödsfall 83 Facket Försäkrar på webben På LOs hemsida finns en klickbar banner med texten Facket Försäkrar i spalten längst ut till höger. Den leder till den öppna sidan, för exempelvis medlemmar, med information om fackets försäkringar. För dig som försäkringsrådgivare finns en lösenordsskyddad del som du hittar på FRG-webben är ett verktyg som tagits fram som hjälp och stöd för just dig som är facklig försäkringsrådgivare. Är du ny användare så börjar du med att registrera dig. På FRG-webben finns allt försäkringsrådgivarmaterial som nedladdningsbara pdf-filer. Det gäller bland annat LOs Grundbok för försäkringsrådgivare, som innehåller fördjupad information om Blankettguidens ämnesområden. Själva Blankettguiden finns givetvis också här.

3 2 Landsorganisationen i Sverige 2012 Original: Bilda Förlag & Idé Foto: Ellinor Collin Omslagsbild: Nina Borén, försäkringsrådgivare Fastighets Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög isbn lo ex

4 Så använder du blankettguiden 3 Så använder du blankettguiden Fullt så krångligt är det inte!... 3 Om 2012 års Blankettguide... 4 Här finns blanketterna... 4 Till sist... 5 Varför är det så krångligt att fylla i blanketter?! Om medlemmen tycker så, leder det lätt till att skador och andra försäkringsfall inte blir anmälda. Och det i sin tur leder till att medlemmen kan missa att få ersättning som hon eller han har rätt till. Därför är det en viktig uppgift för dig som försäkringsrådgivare att avmystifiera detta med blanketter och att hjälpa medlemmarna att hitta rätt i blankettdjungeln. Varför är det så krångligt att fylla i blanketter? Svaret från blankettingenjörerna är att väldigt mycket information ska in på en liten yta. Därför är texterna i blanketter kortfattade och det gör att det ibland blir svårt att veta vad, hur och var man ska fylla i alla de uppgifter som efterfrågas. LOs Blankettguide är förstahjälpen-lösningen för dig som tycker att blankettskrivarjobbet är tungt och som möter medlemmar som behöver hjälp med att fylla i blanketter. I Blankettguiden har vi samlat ifyllnadsanvisningar och goda råd till de vanligaste blanketterna som används vid händelserna Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Pension och Dödsfall. För att du som försäkringsrådgivare ska vara välinformerad visar vi också några blanketter som bara är till för läkare. De finns normalt inte tillgängliga att titta på för andra än vårdpersonal men kan vara bra för både dig och medlemmen att ha sett. Som vanligt i LOs försäkringsrådgivarmaterial använder vi tilltalsordet du genomgående i texterna. De ser alltså ut att vara riktade till dig som är sjuk, arbetsskadad, uppsagd/arbetslös, pensionssparare och efterlevande till medlem som avlidit. Det betyder att du som försäkringsrådgivare kan använda texterna som en sorts talarmanus också. Fullt så krångligt är det inte! Rubrikens budskap är just det som vi skulle vilja att du som försäkringsrådgivare förmedlar till medlemmarna. När man fyller i blanketter eller webbformulär för anmälan/ansökan är det självklart viktigt vad man skriver. Det kan få stor betydelse för hur ärendet behandlas. Men

5 4 Så använder du blankettguiden Låt dig alltså inte skrämmas av svåra blanketter! Ingen kräver att försäkringsrådgivaren ska vara blankettexpert, men så småningom lär du dig mer och blir bäst på just din arbetsplats eftersom du har erfarenheter som ingen annan har. tänk också på att det alltid går att komplettera i efterhand, under ärendets handläggning det viktigaste är att anmälan/ansökan skickas in. Erfarenhetsmässigt vet vi att det oftast är här som skon klämmer: Alltför många medlemmar missar att få ut ersättning därför att de skjuter upp inskickandet för att blanketten inte är hundraprocentigt komplett ifylld. Visst är det en klar fördel för medlemmens ärende om precis alla uppgifter, underskrifter (t.ex. arbetsgivarens), kopior av handlingar och annat finns med från början. Men i verkligheten är det aldrig, eller i vart fall mycket sällan, så att loppet är kört om inte alla uppgifter finns med. Dessutom går det i värsta fall alltid att få beslut omprövade och att göra kompletteringarna då. Tänk också på att både medlemmen och du som försäkringsrådgivare kan be om hjälp om ni kör fast. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, AFA Försäkring, Folksam och avtalspensionernas valcentraler hjälper gärna till. Myndigheterna är skyldiga att hjälpa medborgarna tillrätta. Och de andra bolagen är LO på på olika sätt delägare i (till exempel äger LO hälften av AFA Försäkring). KFO Titta efter den här symbolen! Symbolen används endast där kooperativt anställdas kollektivavtal har andra regler än dem som gäller inom avtalsområde LO-Privat. Omärkta avsnitt gäller på båda avtalsområdena. Om 2012 års Blankettguide Avtalsområde LO KFO finns med för första gången Från och med årets upplaga finns även regler och blanketter som gäller för kooperativt anställda arbetares avtalsförsäkringar (avtalsområde LO KFO). Tidigare fanns bara de regler och blanketter som gäller inom avtalsområdet LO Privat (LO Svenskt Näringsliv). Kundwebb och andra webbportaler behandlas inte Fortfarande behöver medlemmen (ibland tillsammans med facklig representant och/ eller arbetsgivare) i många fall fylla i och skicka in anmälan/ansökan på en pappersblankett. Blankettguiden är ett verktyg som hjälper dig att informera och hjälpa medlemmarna med just dessa pappersblanketter och därför koncentrerar vi oss på blanketterna. Du bör dock känna till de webbaserade alternativ till pappersblanketterna som finns för att kunna stödja medlemmar som vill använda dessa. I de flesta fall behöver medlemmen ha tillgång till e-legitimation för att använda eller åtminstone få full funktionalitet i dessa webbportaler. Ett bra exempel är AFA Försäkrings kundwebb, som startade i slutet av 2011 och som successivt byggs ut med fler funktioner. Ingången till kundwebben finns på www. afaforsakring.se/kundwebb. Även Försäkringskassan har påbörjat arbetet med en del av se som heter Mina sidor och där inloggningen sker med e-legitimation. Där går det redan nu att följa ett pågående ärende och successivt kommer det att gå att uträtta allt fler ärenden. Pensionsmyndigheten har Dina pensionssidor på samt, i samarbete med de stora pensionsbolagen, webbportalen Här finns blanketterna Det enklaste sättet är få tillgång till de blanketter du och medlemmarna behöver är att ladda hem dem från internet. De flesta går att hitta där. Leta på respektive hemsida efter ordet blanketter eller ladda hem blanketter eller blanketter och broschyrer. Ring eller mejla och beställ annars!

6 Så använder du blankettguiden 5 AFA Försäkrings blanketter: Telefon: E-postformulär finns på hemsidan på adress Försäkringskassans blanketter: Telefon: eller självbetjäning på E-post: kundcenter@forsakringskassan.se. Foras blanketter: Telefon: E-postformulär finns på Pensionsmyndighetens blanketter: Telefon: E-postformulär finns på hemsidan på adress Pensionsvalets blanketter: Telefon: E-post: info@pensionsvalet.se. Folksam Kooperativ Tjänstepension: Telefon: E-postformulär finns på PDF-filer på blanketterna finns på arbetsgivardelen av webbplatsen, se/trycksakerblanketter/allablanketter/ Till sist Till sist: Glöm inte att underteckna innan du skickar in en blankett! Alltför många glömmer namnunderskriften och tänk på att på vissa blanketter krävs underskrift av både arbetsgivaren och facket. Blanketter är en färskvara skaffa nya varje år! Du som använder LOs Blankettguide har säkert blivit inspirerad till att samla på dig ett litet lager av de olika blanketterna. Det är bra. Men tänk på att alla blanketter som du ser i blankettguiden normalt ges ut i nya upplagor varje år. Se till att du alltid har de nya!

7 6 Sjukdom Sjukdom De första sjukveckorna... 6 Förebyggande sjukpenning innan det gått för långt... 7 AGS-blanketten så fyller du i den Vid föräldrapenning eller graviditetspenning...14 Ersättning från fackets medlemsförsäkringar...14 Mer om ersättningsreglerna...14 Om du haft sjukpenning i 2,5 år...15 Regler för bedömning av arbetsförmåga Att tänka på om du blir sjuk Åter till arbetet arbetsanpassning och rehabilitering...21 AGS-fonden stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering Sjukersättning Särskilt läkarutlåtande (SLU)...31 Sakområdet Sjukdom är omfattande, med många blanketter och många regler. Försäkringskassans beslut om att bevilja till exempel sjukpenning eller sjukersättning är grunden för ersättning vid all slags medicinskt grundad arbetsoförmåga. Om du får ersättning från Försäkringskassan kan du få kompletterande ersättning från vår kollektivavtalade sjukförsäkring, Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS. Om du har råkat ut för en arbetsskada kan du i många fall få den kompletterande ersättningen från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, istället. (Läs mer i arbetsskadekapitlet som börjar på sid 37.) Både AGS och TFA är gemensamma för avtalsområdena LO-Privat och LO-KFO. Inte rätt till sjuklön? Gör så här! Om du inte har rätt till sjuklön (till exempel är tillfälligt anställd), gör du själv sjukanmälan till Försäkringskassan. Det finns ingen blankett för detta, utan du använder självbetjäningstjänsten på eller ringer till Försäkrings kassans kundtjänst på telefon Mer information finns på www. forsakringskassan.se, fliken Privatperson och där väljer du Sjuk i vänstermenyn. De första sjukveckorna De två första veckorna De flesta anställda har rätt till sjuklön från arbetsgivaren enligt sjuklönelagen under de första 14 sjukdagarna (minus karensdag). Sjuklönen är 80 procent av den lön du har när du arbetar. I motsats till vad som gäller för sjukpenning så finns det inget inkomsttak i sjuklönen, så även höginkomsttagare får 80 procent av sin lön. Sjukanmälan gör du enklast genom att ringa arbetsgivaren. För att ha rätt till sjuklön måste du lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren. De flesta arbetsgivare har utvecklat någon form av blankett eller webbrutin för detta. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön förrän du har lämnat in din försäkran. Du behöver normalt inte uppge sjukdomsorsak (diagnos) till arbetsgivaren.

8 Sjukdom 7 Läkarintyg behöver du först efter en vecka. Undantag: Om din arbetsgivare kräver så kallat förstadagsintyg. Det kan arbetsgivaren enligt lag och även enligt vissa kollektivavtal. Läkarintygsblanketten heter FK 7263 (se bilderna på sid 8 och 9). Om du anser att din sjukdom är en följd av ditt arbete, bör du för din egen och andras skull informera om detta. Arbetsgivaren måste då göra en arbetsskadeanmälan. Beträffande läkarintyget har vi i kapitlet Arbetsskada på sid 49 kommenterat några punkter på blanketten att kontrollera att läkaren fyller i noga. Från och med sjukdag 15 Om du har sjuklön, kan Försäkringskassan betala sjukpenning från och med sjukdag 15. Det är arbetsgivaren som ska sjukanmäla dig till Försäkringskassan, via självbetjäningstjänsten för arbetsgivare (se Sedan skickar Försäkringskassan en blankett till dig där du ska fylla i sjukdomsorsak, arbetstid, inkomst med mera. Tidigare fastställdes din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i förväg. Numera görs det först när du är sjukskriven och behöver sjukpenning. Sjukdag 15 ska du också fylla i AGS-blanketten och skicka till AFA Försäkring. Se bilder och ifyllnadsanvisningar på sid AGS, Avtalsgruppsjukförsäkringen, är den kompletterande sjukförsäkring som ligger i ditt kollektivavtal. Du får en så kallad dagsersättning, som tillsammans med sjukpenningen ger dig en sammanlagd ersättningsnivå på cirka 90 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. AGS-dagsersättningen betalas längst till och med sjukdag 360. Observera att du måste ansöka själv meddelande om ditt sjukfall lämnas inte från Försäkringskassan till AFA Försäkring. AGS-blanketten är viktig! Förutom dagsersättningen, gäller blanketten också som ansökan om/anmälan till den premiebefrielseförsäkring som är kopplad till Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkringen betalar den premie till avtalspensionen som annars när du är i arbete betalas in av arbetsgivaren. Förebyggande sjukpenning innan det gått för långt Om du löper risken att bli sjuk och arbetsoförmögen kan du få sjukpenning om du behöver vara borta från ditt arbete för att delta i medicinsk behandling. Syftet ska vara att undvika sjukdom och arbetsoförmåga. (Reglerna om förebyggande sjukpenning står i socialförsäkringsbalken, SFB, 27 kap 6 7.) Du ska själv skaffa ett läkarintyg på att du har en förhöjd sjukdomsrisk som kan leda till en nedsättning av arbetsförmågan. Risken måste vara förhöjd och det kan räcka med att din fysiska eller psykosociala miljö utgör en risk. Det är viktigt att läkaren på blanketten beskriver hotbilden (viktigt), det vill säga vad du riskerar att drabbas av om du inte får aktiv rehabilitering eller behandling. Om förebyggande sjukpenning beviljas, gör Försäkringskassan upp en behandlingsplan. Du behöver inte genomgå behandlingen i ett svep, utan det går bra att göra det etappvis med mellanliggande uppehåll då du i många fall kan vara i fullt arbete. Arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården betalar själva behandlingen. Fördelarna för arbetsgivaren med förebyggande sjukpenning är att den betalas från första dagen. Ingen karensdag tas ut och arbetsgivaren slipper betala sjuklön. Blanketten heter Läkarutlåtande förebyggande behandling medicinsk behandling medicinsk rehabilitering och har nummer RFV 7265 (se bild på sid 9).

9 8 Sjukdom Den här blanketten är numera tillgänglig att titta på för alla som vill, på Sidan har även i övrigt bra info och även länkar t ex till det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Andra sidan på den här blanketten visar vi på nästa sida här i Blankettguiden. Läkarintyg, det allmänna Första sidan

10 Sjukdom 9 Detta är andra sidan på den allmänna läkarintygsblankett som du ser förstasidan av på föregående sida här i Blankettguiden. Läkarintyg, det allmänna andra sidan Även den här blanketten finns numera att titta på för alla på Tidigare krävdes lösenord för sjukvårdsblanketterna. Läkarintyg, förebyggande sjukpenning

11 10 Sjukdom Blankettanvisningar Blankettens framsida: Den fyller du i själv och undertecknar. Blankettens baksida: Din arbetsgivare fyller i och undertecknar. Glöm inte att bifoga en kopia av läkarintyget och eventuella andra handlingar som AFA Försäkring behöver de räknas upp i en ruta mellan avsnitt 5 och 6 på blankettens förstasida. Kontrollera att korrekt personnummer finns på alla handlingar. AGS-blanketten så fyller du i den Ansök alltid om ersättning från Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS om du fortfarande är sjuk efter 14 dagar. AGS-blanketten finns hos facket och arbetsgivaren. Du kan också hämta den direkt till din dator genom att gå in på AFA Försäkrings webbplats, AGS är en bra försäkring, som bland annat har fördelen av att sakna preskriptionstid. Har du glömt att göra en AGS-anmälan för en tidigare sjukperiod? Eller missat att söka AGS-ersättning vid sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag eller förtidspension)? Gör det nu! Pengar kan betalas ut retroaktivt för ersättningsberättigade fall från och med september 1972, när försäkringen trädde i kraft! Några ifyllnadstips: Tänk på att AGS kan gälla enligt efterskyddsregler även efter det att anställningen har upphört. Sjukanmälningsdag Sjukanmälningsdagen är den dag då du gjorde sjukanmälan till arbetsgivaren. Om du saknar rätt till sjuklön skriver du istället in dagen för sjukanmälan till Försäkringskassan här. Sjukpenninggrundande inkomst (årsinkomst) vid insjuknandet Ska alltså vara din årsinkomst vid insjuknandet, även om du fått högre/lägre lön därefter. Din arbetsgivare har uppgift om din årsinkomst när du blev sjuk. Har du anmält arbetsskada? Kryssa ja eller nej på frågan under avsnitt 2 Är sjukskrivningen anmäld som arbetsskada till Försäkringskassan? Tänk på att arbetsskada alltid ska anmälas (av dig, facket och arbetsgivaren på samma blanketter) till både AFA Försäkring och Försäkringskassan se kapitlet Arbetsskada längre fram i Blankettguiden. Flera arbetsgivare Ska alltid anges, liksom din årsinkomst från annan arbetsgivare om du har en sådan. Det kan ha stor betydelse för ersättningens storlek. Du kan bara få ersättning för inkomst från anställning som omfattas av AGS. Glöm inte fullmakten! Avsnitt 6 på blanketten är det viktigt att du undertecknar. Fullmakten behövs för att AFA Försäkring ska kunna handlägga din ansökan om ersättning. Efterskydd om du inte längre är anställd AGS har ett efterskydd på 720 friska dagar. Blir du sjuk under efterskyddstiden (och uppfyller kraven för AGS i övrigt), har du rätt till ersättning från AGS som om du vore anställd. Efterskyddstiden förlängs med det antal dagar som du varit sjuk. Som arbetslös under efterskyddstiden, gör följande: Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Om du av någon anledning inte har eller kan få fram ett arbetsgivarintyg, lämna uppgift på ett separat papper om anställningstid samt namn, adress och telefon till den senaste arbetsgivaren. Om du haft aktivitetsstöd från Försäkringskassan, ska du bifoga en kopia av Försäkringskassans intyg för ersättningsperioden.

12 Sjukdom 11 Denna förstasida ska du själv som anställd fylla i. Förklaringar för ifyllnad av blanketten hittar du på sid 10. Tänk på att du måste ansöka om AGS själv. Ersättningen betalas inte ut med automatik. AGS-blanketten gäller också som anmälan till premiebefrielseförsäkringen i Avtalspension SAF-LO eller Kooperationens Avtalspension, KAP. Det är därför extra viktigt att du fyller i och skickar in blanketten! Då missar du inte avsättningar till avtalspensionen under tiden du är sjuk. AGS-blanketten Första sidan

13 12 Sjukdom Nyhet i AGS från 2012 AGS-avtalet har förbättrats genom avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv. Från och med 2012 betalas månadsersättning även på inkomstdelar över 7,5 prisbasbelopp. Alla som nybeviljas sjuk- eller aktivitetsersättning efter den 1 januari 2012 omfattas, alltså även de som har en pågående sjukskrivning som efter årsskiftet övergår till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Skicka in nya läkarintyg och beslut om sjukersättning/aktivitetsersättning Om sjukskrivningstiden förlängs, ska du skicka en ny kopia av läkarintyget till AFA Försäkring. Om Försäkringskassan beviljar dig sjukersättning eller aktivitetsersättning (läs mer om sjukersättning på sid i denna blankettguide) har du rätt till kompletterande månadsersättning från AGS. Skicka in en kopia av Försäkringskassans skriftliga beslut till AFA Försäkring. Tänk på att det kan ha gått en tid mellan det att AGS-dagsersättningen upphörde (sjukdag 360) och kassans beslut. Du måste själv ansöka om månadsersättning hos AFA Försäkring. Det går ingen automatisk signal från Försäkringskassan till AFA Försäkring om att du beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning. Bifoga uppgift från Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst vid insjuknandet och utbetald sjukpenning. Sjukskrivning och återgång i arbete en gemensam arbetsuppgift i det lokala facket Reglerna för sjukpenning med mera i socialförsäkringsbalken är omfattade. Regelverket är sedan 2008 också utformat så att det inte i alla delar går i takt med arbetsrätten. Arbetsrätten och arbetsgivarens ansvar för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering gäller visserligen oförändrade men i praktiken krävs ett aktivt och offensivt lokalt fackligt arbete för att säkerställa att medlemmar inte kommer i kläm. Det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom gäller men det är upp till det lokala facket att bevaka att det inte urholkas och att arbetsgivaren lever upp till sina skyldigheter enligt lag och avtal. De fackliga arbetsuppgifterna är gemensamma, ett lagarbete. Det är inte du ensam som försäkringsråd givare som ska göra det, och inte heller skyddsombudet ensam. Hela det lokala facket måste engagera sig. Använd kapitlet Sjukdom i LOs Grundbok för försäkringsrådgivare Använd också LOs och förbundens gemensamma skrift Åter till arbetet 2.0, som förutom rena faktabeskrivningar också innehåller anvisningar för det fackliga arbetet. Åter till arbetet-skriften kommer att uppdateras under , men när det gäller råden om det fackliga arbetet är den tidigare versionen fortfarande aktuell. Använd den tills den nya kommer ut. Du kan beställa dessa från LOdistribution, tel , fax , e-post lo@strombergdistribution.se. Frakt- och expeditionskostnader tillkommer.

14 Sjukdom 13 AGS-blanketten Andra sidan OBS! Du kan inte använda den vanliga AGS-blanketten för premiebefrielse vid föräldraledighet eller graviditetspenning. Du använder denna blankett i stället. Premiebefrielseförsäkringen betalar din premie i Avtalspension SAF-LO eller Kooperationens Avtalspension, KAP, under tiden som du är föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption (VAB-dagar ger dock inte rätt till premiebefrielse). Premiebefrielse vid föräldraledighet Blankettens andrasida ska din arbetsgivare fylla i. AGS-blanketten heter F0018 och finns för nedladdning som pdf-fil på www. afaforsakring.se/forsakringar/anmalningsblanketter/sjukforsakring/. Blanketten heter F0117 och finns för nedladdning som pdf-fil på www. afaforsakring.se/forsakringar/anmalningsblanketter/forsakring-vidforaldraledighet/.

15 14 Sjukdom Alldeles för många medlemmar missar detta. Påminn dina arbetskamrater som blivit föräldrar den senaste tioårsperioden om att skicka in blanketten (det går bra att göra i efterskott)! Vid föräldrapenning eller graviditetspenning Förutom premiebefrielseförsäkringen vid sjukdom, finns det ytterligare en: Premiebefrielse vid föräldrapenning eller graviditetspenning. Denna lilla försäkring är också kopplad till Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielsen innebär att du fortsätter att tjäna in avtalspensionsrätt under den tid som du uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse/adoption (inte VAB-dagar). Den längsta tiden är 13 månader per födsel eller adoption. Premiebefrielseförsäkringen omfattar från och med 2012 också tid med graviditetspenning. Att bli förälder är ingen sjukdom, så du kan inte använda AGS-blanketten. Använd specialblanketten för föräldraledighet med mera som du ser på sid 13. Ersättning från fackets medlemsförsäkringar Alltför många medlemmar glömmer bort den olycksfallsförsäkring som i de flesta förbund ingår i medlemsavgiften. Försäkringen heter numera Medlemsolycksfall Fritid (tidigare Trygghetsförsäkring Fritid TFF) och gäller för olycksfall på fritiden. I försäkringen finns olika ersättningar, från enkla kostnadsersättningar till ersättning för både medicinsk och ekonomisk invaliditet. Ta reda på vad som gäller i ditt förbund! Folksam tillämpar telefonskadereglering, så du behöver inte fylla i någon blankett. Ring bara närmaste Folksamkontor och anmäl olycksfallsskadan! Många LO-förbund har Sjuk- och efterlevandeförsäkringen som medlemsförsäkring. Den är ett frivilligt tillval som inte automatiskt ingår i medlemskapet. Om du har tecknat försäkringen, kan du ha rätt till ersättning vid långvarig sjukdom. Mer om ersättningsreglerna Arbetsförmågan är det centrala och Försäkringskassans bedömning den enda som gäller. Du har rätt till sjukpenning i förhållande till hur mycket du inte klarar av att arbeta. Sedan den 1 juli 2008 görs den bedömningen mot olika typer av arbeten från ditt eget arbete till alla arbeten på arbetsmarknaden beroende på hur länge du varit sjuk. Att tänka på om läkarintyg och arbetsförmågebedömning Detta gäller oavsett tidpunkt i sjukperioden: Att du har fått ett läkarintyg betyder inte automatiskt att du har rätt till sjukpenning eller annan ersättning, till exempel sjuk-/ aktivitetsersättning. Försäkringskassan inte den sjukskrivande läkaren beslutar om ersättning ska betalas ut från den allmänna sjukförsäkringen eller inte. På sid 10 och 11 ser du hur läkarintygsblanketten ser ut. Läkarintyget är alltså inte en sjukskrivning, utan ett medicinskt underlag för Försäkringskassans bedömning av din arbetsförmåga och därmed din rätt till sjukpenning. Blanketten innehåller frågor om din arbetsförmåga inte minst vilken arbetsförmåga som du eventuellt har kvar, trots de medicinska besvären eller skadan som du har råkat ut för. Sjukpenning på normalnivån, högst 364 ersättningsdagar Rätten till sjukpenning är numera tidsbegränsad till högst 364 dagar. Men det är inte bara den aktuella sjukperioden som räknas. Försäkringskassan tittar 450 dagar bakåt i tiden det är cirka 15 månader och lägger ihop sjukdagar. Då räknas också dagar som du haft sjuklön om du fått sjukpenning omedelbart efteråt. Och alla dagar räknas som hela dagar, även om du bara haft ersättning på till exempel halvtid. Sammanräkningen bryts först när du har haft en period på minst 87 dagar utan ersättning. Den här sammanläggningen medför att tidigare sjukperioder kan förkorta antalet dagar med sjukpenning i ett senare sjukfall.

16 Sjukdom 15 Ersättningsnivån för sjukpenning på normalnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 77,6 procent. När 364 ersättningsdagar är förbrukade När du har fått ersättning i 364 dagar kan du ansöka om följande: Sjukpenning på fortsättningsnivån. Om Försäkringskassan beviljar sjukpenning på fortsättningsnivån är den enligt huvudregeln tidsbegränsad till 550 dagar. Se blankettbilden på sid 17. Ersättningsnivån i sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 72,75 procent. Sjukpenning på normalnivån utan tidsgräns. Beviljas bara vid allvarlig sjukdom. Exempel: vissa typer av tumörsjukdomar, en neurologisk sjukdom som ALS eller väntan på transplantation av ett vitalt organ. Ett annat skäl är om man befinner sig i livets slutskede, oavsett diagnos. Se blankettbilden på sid 17. Sammanläggningsregel för sjukpenning med mera Alla ersättningsdagar räknas som hela dagar, även om du bara har haft ersättning på deltid. Ersättningar som läggs ihop är sjukpenning, rehabiliteringspenning och förebyggande sjukpenning. Observera att dagar med sjuklön från arbetsgivaren läggs bara ihop om du fått sjukpenning direkt efter, inte annars. Karensdagen räknas inte med i sammanläggningen. Sjukpenning på normalnivån utan tidsgräns har alltså samma ersättningsnivå som ordinarie sjukpenning, det vill säga 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97. Om du haft sjukpenning i 2,5 år När du har haft sjukpenning på fortsättningsnivån i 550 dagar, upphör enligt huvudregeln rätten till sjukpenning. Då har du haft sjukpenning i sammanlagt 914 dagar först 364 dagar på normalnivån (dagarna med sjuklön från arbetsgivaren räknas med) och därefter i form av sjukpenning på fortsättningsnivån i 550 dagar. 914 dagar är detsamma som 30 månader eller 2,5 år. Försäkringskassan kontaktar dig cirka en månad innan du når gränsen för maximalt antal sjukpenningdagar. Huvudregeln är att du utförsäkras då. Kvar i sjukförsäkringen med sjukpenning kan du bara stanna i två fall läs mer om dessa undantagsfall längre fram på denna sida: Huvudregel vid utförsäkring Om du inte kan återgå i arbete hos din arbetsgivare eller om du är arbetslös kommer Försäkringskassan att erbjuda dig ett överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen. Du erbjuds delta i ett arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram som heter Arbetslivsintroduktion som administreras av Arbetsförmedlingen. Ersättningen under de tre månader som programmet Arbetslivsintroduktion pågår betalas av Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd på lägst 223 kronor om dagen. Om du har rätt till ersättning enligt reglerna för arbetslöshetsförsäkringen, blir ersättningen högre lägst 320 och högst 680 kronor om dagen. Eftersom reglerna för återinträde och överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen har mjukats upp kommer fler att kunna få rätt till aktivitetsstöd som motsvarar a-kassenivån. Om du blir sjuk efter utförsäkringen Om du insjuknar medan du deltar i introduktionsprogrammet, ska nedsättningen av din arbetsförmåga bedömas i förhållande till möjligheterna att delta i programmet. Vid kortare sjukfrånvaro kan du få behålla aktivitetsstödet som ersättning. Du kan dock inte få sjukpenning förrän det har gått tre månader (minst 87 dagar efter utförsäkring från sjukpenning) utan att du haft ersättning från sjukförsäkringen. Först då kan du få sjukpenning igen, om du uppfyller kraven för detta. Om du insjuknar till exempel efter de tre månadernas introduktionsprogram, har du återkvalificerat dig till en ny ersättningsperiod med sjukpenning. Det som i så fall

17 16 Sjukdom betalas ut är sjukpenning på normalnivån. Du börjar så att säga om på ny kula vad gäller sjukpenningens ersättningsnivå. Men observera att nystarten bara gäller pengarna, det vill säga sjukpenningens storlek. När det gäller Försäkringskassans arbetsförmågebedömning står du på samma steg som vid utförsäkringen. Eftersom du inte varit i vanligt förvärvsarbete i minst tre månader (utan bara varit utan sjukpenning) gör Försäkringskassan arbetsförmågebedömning enligt det sista steget i rehabiliteringskedjan. Det innebär att du bara kan få sjukpenning om du bedöms vara oförmögen att klara något som helst arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller delta i ett annat arbetsmarknadspolitiskt program på Arbetsförmedlingen. Två undantag från utförsäkring Vid godkänd arbetsskada gäller inte tidsbegränsningen till högst 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Försäkringskassan kan efter ansökan bevilja ytterligare dagar. Även i ett begränsat antal andra fall kan Försäkringskassan bevilja ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Om Försäkringskassan godkänt din arbetsskada och därför beviljat sjukpenning på fortsättningsnivån glöm inte att skicka in en kopia av Försäkringskassans beslut AFA Försäkring för prövning enligt TFA-villkoren! Sjukpenning på fortsättningsnivån vid godkänd arbetsskada Godkänd arbetsskada är det enda generella undantaget från huvudregeln om tidsbegränsning av antalet dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Om Försäkringskassan godkänner arbetsskadan, kan sjukpenning på fortsättningsnivån beviljas för så lång tid som arbetsoförmågan består. Tänk på att den här situationen gäller många medlemmar! Långa sjukskrivningar är vanliga när det handlar om en skada/sjukdom som uppkommit till följd av arbetet. För att få ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån vid arbetsskada krävs en skriftlig ansökan. Försäkringskassan har tagit fram en särskild blankett för detta (se bilden på sid 19). Bifoga alla relevanta handlingar och, självklart, en väl ifylld arbetsskadeanmälan på blanketten FK 9210 som du ser på sid Därefter gör Försäkringskassan en utredning och en bedömning om arbetsoförmågan helt eller delvis beror på en arbetsskada. Den bedömningen ligger sedan till grund för beslutet om fler dagar med sjukpenning. Avslag på ansökan om fler dagar med sjukpenning i dessa sammanhang beror på att arbetsskada inte bedöms föreligga. Blir det avslag tänk på att avslaget är överklagningsbart! Blir det bifall, så innebär rätten till fler dagar med sjukpenning på grund av arbetsskada att ärendet också kan prövas av AFA Försäkring enligt TFA-villkoren (läs mer i kapitlet Arbetsskada längre fram i Blankettguiden). Sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall En ansökan om ytterligare dagar enligt reglerna om sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall beviljas med restriktivitet. De fall som kan komma ifråga är: att du vårdas på sjukhus; att du har en sjukdom och får omfattande vård som gör att du inte kan arbeta eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program; att du riskerar att allvarligt försämras i din sjukdom om du arbetar eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program; NYHET från och med 2012: Om det i annat fall på grund av din sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.

18 Sjukdom 17 Försäkringskassan meddelar dig ungefär en månad innan du kommer fram till 364-dagarsgränsen. På grund av sammanläggningsreglerna kan denna tidpunkt inträffa tidigt i den aktuella sjukperioden (se sid 14). Ansök om sjukpenning på fortsättningsnivån på denna blankett, som finns på ladda_ner_blanketter/. Vill du ha fler dagar med sjukpenning på normalnivån använder du istället blanketten som finns på bilden nedan. Ansökan, sjukpenning på fortsättningsnivån Försäkringskassan meddelar dig ungefär en månad innan du kommer fram till 364-dagarsgränsen. Observera att denna tidpunkt kan inträffa tidigt i den aktuella sjukperioden, på grund av sammanläggningsreglerna (se sid 14). Vill du ha fler dagar med sjukpenning på normalnivån så använder du denna blankett, som finns på www. forsakringskassan.se/privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_ blanketter/. Den här blanketten fungerar samtidigt som ansökan om sjukpenning på fortsättningsnivån, om Försäkringskassan avslår ansökan om fler dagar med sjukpenning på normalnivån. Ansökan, fler sjukpenningdagar på normalnivån

19 18 Sjukdom Försäkringskassan kan också på eget initiativ bevilja sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall om du saknar verklighetsuppfattning och förmåga att orientera dig till följd av psykossjukdom eller vissa hjärnskador (dock inte vid missbruk av narkotika eller liknande). I alla andra fall måste du ansöka själv. Det går bra att ansöka antingen skriftligt eller muntligt men det bästa är naturligtvis om du använder den särskilda blanketten för detta. På sid 19 ser du hur blanketten ser ut. Sjukpenning i särskilda fall vad är det? Från och med 2012 finns en ny ersättningsform som heter sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den nya ersättningsformen är till för försäkrade som lämnar den tidsbegränsade sjuksättningen utan att ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI eller som har en låg sådan (under kronor). Många har hittills varit hänvisade till att söka försörjningsstöd ( socialbidrag ) om de insjuknat. Försäkringskassan har räknat ut att det kan handla om ett par tusen personer som skulle kunna ha rätt till den nya sjukpenningen. Så fungerar det Sjukpenning i särskilda fall kan betalas för samma antal dagar som gäller för sjukpenning på normalnivå och sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen ges i form av fasta krontal, till exempel gäller 160 kronor om dagen vid hel arbetsoförmåga och 80 kronor om dagen vid halv arbetsoförmåga. Sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall är inte pensionsgrundande. Det beror på att den inte grundas på någon sjukpenninggrundande inkomst och alltså inte har till syfte att kompensera för inkomstbortfall av förvärvsarbete. Sjukpenning i särskilda fall och AGS När sjukpenning i särskilda fall betalas som ensam förmån kan någon AGS-komplettering inte komma ifråga. Däremot kan du få dagsersättning från AGS enligt de regler som beskrivs nedan om du får sjukpenning i särskilda fall som utfyllnad till en låg SGI-grundad sjukpenning. AGS-ersättningen beräknas då på den SGI-grundade delen av din sammanlagda sjukpenning. Blankett för ansökan Ansökningsblanketten för sjukpenning i särskilda fall har nummer FK 7445 och finns för nedladdning på ner_blanketter/.

20 Sjukdom 19 Ansökan om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån på grund av arbetsskada Om du ännu inte gjort arbetsskadeanmälan (på blanketten FK 9210 se sid 40 42) är det hög tid nu. Det är dock ingen förutsättning för att Försäkringskassan ska pröva rätten till fler dagar med sjukpenning. Under prövningen kommer Försäkringskassan dock att begära att du gör arbetsskadeanmälan på FK 9210-blanketten också. Blanketten finns på intyg/ladda_ner_blanketter/. Den här blanketten använder du om du anser att du fortfarande är så sjuk att du borde få sjukpenning och inte bli utförsäkrad och om det inte beror på en arbetsskada (för i så fall använder du den särskilda blanketten för det istället). Blanketten finns på: privatpers/blanketter_och_intyg/ladda_ner_blanketter/. Ansökan om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån i vissa fall