KULTURKOMPENSATON konferens i Göteborg den 1-2 december Kulturmiljövärden i

Transkript

1 KULTURKOMPENSATON konferens i Göteborg den 1-2 december 2014 Kulturmiljövärden i besluts- och planerings- processer: röster om kompensation som styrmedel mellan bevarande och förändring. Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA/ Ph. D. Forskare, Arkitekturskolan KTH Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm E-post: jonas.andersson@arch.kth.se

2 Fallstudie: Workshop inom forskningsprojektet "Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet, genomfört kulturkooperativet Kulturlandskapet, med verk- samhet inom arkeologi, arkitektur, konst, miljö och samhällsplanering, kulturhistoria och byggnadsinventering, litteratur, kunskapsförmedling och forskning, finansierat av Riksantikvarieämbetets FOU stiftelse. Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen).

3 Kontext: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet kan behandla processer liknande: Bild 1. Panoramabild över Nya Brotorget i Bollnäs år (Fotografi av Magnus Hansson/P4 Gävleborg)

4 Kontext: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet kan behandla processer liknande: Bild 2. Panoramabild över Helsingborgs front mot sundet Ångfärjestationen längst till höger i bildens nedre kant, och försvarstornet Kärnan i bildens vänstra övre hörn. (Fotografi vagabond.se).

5 Workshop: Den 4 juni 2014, med 7 inbjudna deltagare, och 8 deltagare associerade till forskningsprojektet, under 5 timmar på Arkitekturskolan, KTH, i Stockholm. Bild 3. Fotografi från hamnplan i Helsingborg, med Ångfärjestationen till vänster, och öppningen mot Stortorget (fotografi Google Earth). Skype name: carljonasake

6 Inbjudna till workshop: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen): 31 potentiellt intressanta deltagare via Linkedin sökningar 7 inbjudna deltagare: 4 arkitekter, 2 landskapsarkitekt, 1 ingenjör 8 deltagare från projektet: 2 arkeologer, 1 bebyggelseantikvarie, 5 forskare (arkitekt/ planerarbakgrund ).

7 Inbjudna till workshop: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen): 2 personer från myndighet (länsstyrelse/ verk); 3 personer från kommuner (Göteborg, Stockholm, Sundbyberg) 4 personer från praktik inom arkitektur och arkeologi 6 personer från högskola och universitet

8 Inbjudna till workshop: arbetsplats arkeolog arkitekt bebyggelseantikvarie 1 Fortifikationsverket, Eskilstuna 1 forskare ingenjör landskapsarkitekt 2 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm* ** 1 3 Göteborgs Universitet, Göteborg* *** 1 Bygglovavdelningen, Sundbybergs 4 kommun 1 Strategiska avdelningen, Göteborgs 5 stad 1 6 Kulturland, Fjällbacka* 1 7 ABE, KTH, Stockholm* ** 1 politisk representant/ forskare 8 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm 1 9 SWECO Arkitekter AB, Stockholm** 1 Länsstyrelsen i Västmanlands Län, 10 Västerås* 1 11 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm* ** 1 12 Kulturland, Fjällbacka* 1 Exploateringskontoret, Stockholms 13 Stad 1 14 Oxygen Arkitekter AB, Stockholm 1 15 SLU, Uppsala* ** 1 Totalt, Förklaringar: Vissa deltagare har två kompetensprofiler, där den för sammanhanget viktigaste har angivits. * anger att deltagaren ingår som representant för forskningsprojekt, referensgrupp eller workshop. ** anger att deltagarens forskarkompetens utgår från en arkitekt- (hus/ landskap) eller samhällsplanerarutbildning. *** anger att deltagarens forskarkompetens utgår från en utbildning som arkeolog.

9 Upplägg av workshop: förmiddagen Kl Registrering (Triangeln bv) kaffe, the, och tilltugg serveras i sal A6 Kl Inledning till seminariet, Jonas E Andersson Kl Kl Presentation av forskningsprojektet, docent Magnus Rönn Gruppdiskussion 1. Kompensation som begrepp Kl Presentation av gruppdiskussion 1. Kl Kl Presentation av fallet Helsingborg Frågor på fallet Helsingborg

10 Upplägg av workshop: eftermiddagen Kl gruppdiskussion 2&3. Kompensation och styrmedel: Fallet, analys och synpunkter s och synpunkter Ge förslag på kompensationsåtgärder i Helsingborgsfallet. Ge förslag på styrmedel som kan kopplas till kompensationsåtgärderna Kl summering och avslutande reflektion om kompensation vid exploateringen i kulturmiljöer med kaffe, the och tilltugg, sal A6.

11 Metoder för workshop: PEDAGOGISKT FALL: Seminariet fokuserade på den besluts- och planeringsprocessen, som utvecklade sig kring den gamla Ångfärjestationen i Helsingborg under åren 2009 till BRAINSTORMING: För att främja ett öppet tankeutbyte användes mötestekniker, som kan främja brainstorming: postit lappar, rundabords samtal, och styrande teman. INSPELNING: Forskningsunderlaget g skapades genom utskrifter från ljudinspelningar från de enskilda gruppdiskussionerna.

12 Metoder för workshop: MODELL FÖR RESONEMANG KRING KULTURMILJÖVÄRDEN Samma värde - samma plats Samma värde annan plats Annat värde samma plats Annat värde - annan plats Figur 1. Tankemodell för att resonera kring kompensation av kulturmiljövärden. (Rönn i Grahn Danielsson et al, 2014)

13 Fallet:

14 Fallet:

15 Fallet:

16 Fallet:

17 Fallet:

18 Fallet: Kim Utzon, Dunkers kulturhus, 1997 Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor School of Architecture, KTH The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden jonas.andersson@arch.kth.se

19 Fallet:

20 Fallet: 2009, mars Helsingborgs Stad inbjuder till markanvisningstävlingför området kring den gamla Ångfärjeterminalen. 5 st kombinerade arkitekt och exploateringsförslag lämnas in: Fosters + Partners Ltd HSB Nordvästra Skåne och Veidekke Fastighetsutveckling AB Wihlborgs + JM + PEAB Midroc Property Development AB = vinnare Briggen AB 2010, februari överföra vinnande förslag i markanvisningstävlingen till detaljplan 2010, juni färdigt detaljplaneförslag som troget överför vinnande förslag och därmed flyttar Ångfärjestationen. Stadsbyggnadskontoret anser att detaljplanen är i enlighet med riksintresset för hamnen och järnvägsstationen, uttryckta i Översiktsplanen från 2002 (enligt SBK informerande underlag). 2010, juni kommentarer från samrådsförfarande pekar på en djupgående kritik mot planförslaget från allmänhet, boende, och remissinstanser, främst Kulturförvaltningen, Helsingborgs kommun, samt Länsstyrelsen i Skåne Län.

21 Fallet: 2010, juni SBK lanserar en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB som en lösning för att harmoniera motstridiga åsikter kring Ångfärjestationen. Två externa konsulter kontrakteras, dels SWECO arkitekter&ingenjörer AB i Stockholm (MKB), dels ArkeoDok AB, Visby, som får ett specialuppdrag att väga riksintresse, skada på riksintresse i förhållande till detaljplaneförslag. 2011, april SWECO lämnar MKB: kulturmiljöanalysen påtalar betydande negativa konsekvenser på kulturmiljön av det liggande förslaget till detaljplan, utarbetat på grundval av vinnande arkitektförslag i markanvisningstävlingen. ArkeoDok AB lämnar sin fördjupade kulturmiljöanalys, men intar en mer hovsam inställning, som till stora delar underbygger det liggande detaljplaneförslaget. Länsstyrelsen i Skåne påtalar att det liggande planförslaget medför påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö. Konflikt mellan tjänstemän och politiker i Kulturförvaltningen, i och med att tjänstemän genom stadsantikvarien avstyrker planförslaget, medan politikerna ger ett tveksamt godkännande.

22 Fallet: 2011, april SLUTSATS: SBK presenterar ett reviderat planförslag, som fortsatt överför vinnande arkitektförslag med hänvisning till att detta skapar ett nytt landmärke till staden. 2011, maj kommunfullmäktige tillstyrker planförslaget, och avvisar samtliga invändningar. 2011, augusti Länsstyrelsen i Skåne upphäver detaljplanen med hänvisning till påtaglig skada på ett område av riksintresse. Helsingborgs kommun överklagar till Regeringsrätten. 2011, oktober krafter drar igång en process för att byggnadsminnesförklara Ångfärjestationen. 2012, mars Helsingborgs kommun avbryter den juridiska processen att ö verklaga länsstyrelsens avslag. Stadsbyggnadsförvaltning får i uppdrag av kommunstyrelsen att återuppta planarbetet, men med annan inriktning. Utredningsarbete kring det optimala läget för ett nytt hotell och kongresscenter, men samtliga förslag utmynnar i att platsen för Ångfärjestationen anses som bäst. Midroc Property Development avbryter sitt samarbete med Schmidt, Hammer, Lassen A/S.

23 Fallet: 2012, mars Helsingborgs Stad tecknar ramavtal med Midroc Property Development genom Mark och exploateringsavdelningen. Tre svenska arkitektkontor får i parallella uppdrag uppdraget att utveckla nya förslag enligt huvudlinjerna i det danska vinnande arkitektförslaget i markanvisningstävlingen. 2012, juni Stadsbyggnadsnämnden avslår motionen att byggnadsminnes förklara Ångfärjestationen, 15 för och 50 mot. Länsstyrelsen ger Regionmuseet i Kristianstad i uppdrag att göra en byggnadsminnesutredning i samråd med landsantikvarien i Skåne. 2012, september SBK inleder arbetet med en ny detaljplan av området. 2012, december Stadsbyggnadsnämnden godkänner det andra planprogrammet för den nya detaljplanen. En ny analys av stadsbild och kulturmiljö gjord av Brunnberg&Forshed arkitekter AB i Stockholm slår nu fast att genom att flytta den ursprungliga delen av byggnadskroppen (för Ångfärjestationen) och förlägga den alldeles invid såväl Tullhus som kaj, uppnås positiva effekter av betydelse för riksintresse för kulturmiljön.

24 Fallet: 2012, mars Helsingborgs Stad tecknar ramavtal med Midroc Property Development genom Mark och exploateringsavdelningen. Tre svenska arkitektkontor får i parallella uppdrag uppdraget att utveckla nya förslag enligt huvudlinjerna i det danska vinnande arkitektförslaget i markanvisningstävlingen. 2012, juni Stadsbyggnadsnämnden avslår motionen att byggnadsminnes förklara Ångfärjestationen, 15 för och 50 mot. Länsstyrelsen ger Regionmuseet i Kristianstad i uppdrag att göra en byggnadsminnesutredning i samråd med landsantikvarien i Skåne. 2012, september SBK inleder arbetet med en ny detaljplan av området. 2012, december Samråd kring den nya detaljplanen visar på en fortsatt negativ inställning från allmänhet, boende, samt remissinstanser. Länsstyrelsen efterlyser en MKB med en noggrann redovisning av planens påverkan på riksintresset. Kulturförvaltningen är fortsatt negativ. Fortsatt oenighet kring att flytta den Ångfärjeterminalen. 2013, januari utställning av nya arkitektförslag utarbetade av JAIS arkitekter AB, Sandell/ Sandberg Arkitekter AB, samt Wingårdhs arkitekter AB.

25 Fallet: 2013, januari Utslag i bedömning av förslagen: JAIS Arkitekter AB får i uppdrag att utarbeta hotell och kongresscenter Wingårdhs arkitekter AB får i uppdrag att utarbeta bostäder. 2013, mars Länsstyrelsen avslår ansökan om byggnadsminnesförklaring av Ångfärjestationen med hänvisning till att kulturminneslagen förutsätter samförstånd med byggnadens ägare kring skyddsföreskrifter: Helsingborgs Stad är inte överens har man visat genom detaljplaneförslaget. Kulturmiljödirektören och länsantikvarien anmäler avvikande mening mot Länsstyrelsens utslag. 2013, maj Den andra versionen av MKB presenteras, denna gång utförd av Ramböll och Acanthus. Den sammanfallande bedömningen är att en viss skada sker på riksintresset. SBK inleder samrådsprocess kring detaljplanen, som i stort utgår från det danska arkitektförslaget från 2010, men den nya stadsbilden anses ge en stadsbild som är bättre anpassad till den befintliga kulturmiljön.

26 Fallet: 2013, augusti Länsstyrelsen i Skåneantar med oenighet det nya detaljplaneförslaget. 2013, september SBK upprättar beslutsunderlag för den nya detaljplanen, samt revidering genomförs av konsultrapporter (Ramböll och Acanthus). Konsultrapporterna föreslår kompensationsåtgärder som: perrongtaken står kvar i ursprungligt läge, samt informationsmaterial om platsen på platsen. Fortsatt splittring mellan tjänstemän och politiker i Kulturförvaltning och Kulturnämnd. Lokal kraftansamling för att bevara Ångfärjestationen. 2013, november Stadsbyggnadsnämnden godkänner det nya detaljplaneförslaget.

27 Gruppdiskussion Förklarande sammanhang och innebörd Jag tänker på Sankt Markus platsen i Venedig, för tornet rasade ju samman Och då uppstod en diskussion om man skulle bygga upp en exakt kopia (politisk representant och forskare). I Stockholm så har vi ju det här med Slussen, att flytta en gammal kulturmiljö under en föreslagen överbyggnad. Det var ju intressant att man hittade ganska fullständiga husgrunder där, men man ska också riva Kolingsborg, som också anses intressant för kulturmiljö (arkitekt).

28 Gruppdiskussion Förklarande sammanhang och innebörd Jag funderade lite på att gottgöra ( ). Jag tycker att kvitta eller byta ger lite andra associationer än kompensera. Kvitta är mer jämbördigt, medan kompensationsåtgärd är mer av öppenhet och val, som är en följd av förändringen. ( ) Jag tycker att det här med att kvitta, det är mer av jamen, ni får en annan layout eller ni får en fäbod här borta istället. t Jag tror inte det är det som är grejen med att kompensera (arkitekt). Kompensation, då har vi den som är ekonomisk. Och, sedan hade vi den typ av kompensation som innebär att man flyttar byggnaden någonstans (arkitekt).

29 Gruppdiskussion Mätbarhet, rimlighet och kompensation Den första frågan, som jag funderar över, är vad kulturmiljö är. Det är den första frågan man borde definiera. Kulturmiljö, då talar vi om hela anläggningar/ g sammanhang, stadsmiljöer, landskap, och landskapsmiljöer. Det är inte enskilda objekt, utan sammanhang. Jag hittar inte bara en sak från 800- talet t längst ned i backen, utan en hel miljö. ( ) Vad är då en kompensation, är det enbart ett ord eller ett sätt att göra det på (arkitekt).

30 Gruppdiskussion Mätbarhet, rimlighet och kompensation Kompensation i samhällsplanering är beslut eller underlag som syftar till att balans uppstår mellan effekt av förändring och definierade kulturvärden (arkitekt och forskare). Ja, det är ju väldigt viktigt och centralt att kostnaden måste vara rimlig Och rimlig för vem? För en exploatör kanske inte kan täcka upp fullständigt i termer av kompensation, för när är det då helt stopp för att genomföra den planerade ade åtgärden? (Replikskifte mellan fysisk planerare och forskare, arkitekt och forskare, och landskapsarkitekt).

31 Gruppdiskussion Kulturmiljö, kompensation och remissförfarande Man pratar väl lagstiftningen om att någon har dokumenterat att detta är en kulturmiljö. Och att den därmed har ett större värde än en annan miljö (arkitekt). Jag tror att kulturmiljö blir mycket mer subjektivt beroende på vilken bakgrund man själv har, och vilket syftet är när man definierar den (arkitekt). kultur(arkeolog)?

32 Gruppdiskussion Kulturmiljö, kompensation och remissförfarande Det jag funderar på i det här fallet Helsingborg, ( ) är att det skulle finnas en särskild kultur inom staden. Kulturförvaltningen sitter för sig och deltar inte aktivt i planeringen. Det borde finnas en plattform som gör att exploateringssidan och kultursidan kan prata ( ) på ett tidigt stadium. Men, vad för slags styrmedel skulle det kunna vara, en kommunal policy eller kommunal kultur(arkeolog)?

33 Gruppdiskussion 2&3 Ångfärjestationen som förebildligt exempel Grupp A förklarade: Kommunen missade chansen att ta upp diskussionen med Länsstyrelsen. ( ) Frågan om kulturmiljövärden kommer upp för sent. ( ) Kompensation nämns aldrig, eller kommer aldrig upp i de dokument vi har kunnat ta del av. Och därmed, vem borde ha tagit upp frågan: är det exploatören, kommunen eller länsstyrelsen? Eller, konsulterna?( ) Men, främst var det nog resursbrist eller kunskapsbrist i ett tidigt skede, för det hade gått att förena huvudfrågan att sätta Helsingborg g på kartan a med ett bevarande a perspektiv. Det gick inte sedan när processen kommit för långt.

34 Gruppdiskussion 2&3 Ångfärjestationen som förebildligt exempel Grupp B resonerade så här: Först ställer man sig frågan om Helsingborgsfallet är ett bra exempel? ( ) Vi menar att processen inte varit förebildlig. ( ) Vi konstaterar att de texter som skrevs om riksintressen på 1980talet kom till under hastiga former, ( ) men om vi talar rikintresse i Helsingborg, så talar vi ju om hamnområdet och innerstaden ( ). Riksintresset har redan tidigare påverkats, men man borde i de tidigare besluts- och planeringsprocesser, bomässan H99 och Centralstationen, utrett denna påverkan på hela området.

35 Gruppdiskussion 2&3 Bakomliggande faktorer Grupp A förklarade: Vi upplever att fallet snarast beskriver maktaspekter, politik och prestige, och därför visar det här fallet att man diskuterade förbi varandra. ( ) Möjligtvis har det här fallet handlat om bristande kunskap och resurser om kompensation. Det har kommit upp att bomässan H99 låg i närområdet, men varför uppmärksammades inte att riksintresset kunde påverkas?( ) Man insåg inte att skjulen också hade ett värde.( ) Det borde ha varit kommunens tjänstemän som såg till att kulturmiljövärden uppmärksammades. Det fanns det en parallell process som handlade om utformningen av stadens södra hamn.

36 Gruppdiskussion 2&3 Bakomliggande faktorer Grupp B anförde: Vi pratade om själva arkitekturen kt och hur den ska utformas och hur man ska överbrygga klyftan mellan nytt och gammalt. ( ) Då uppkommer frågan om arkeologer är konservativa, medan arkitekter ofta anses radikala, både estetiskt och samhällsreformatoriskt. Utifrån detta resonemang skulle man kunna säga att arkitekterna i var representanter för förändring och hade gått i symbios med politikernas vilja att sätta staden på kartan genom att främja något som ser uppseendeväckande eller märkvärdigt ut. ( ) Det blev ett demokratiskt underskott i processen.

37 Gruppdiskussion 2&3 Tillräcklig grad av kompensation Grupp A ansåg inte att en flyttning av en byggnad var en tillräcklig kompensation: Kompensation kom aldrig upp som en enskild fråga. ( ) Det talas ofta om pengar i samband med kompensation, men vi tycker nog att kompensation, precis som Länsstyrelsen tog upp i sitt yttrande, ( ) handlar om värden som inte kan mätas i pengar. ( ) Man måste definiera värden, och det som ( ) kommer upp som särskilt ämne i den här processen är social kompensation.( ) Vi tycker nog att det är tveksamt att säga ( ) man har kvar samma värde på den här platsen. Därför skulle det verkligen ha krävts en definition iti av kulturmiljövärden för platsen för det var en social, sociokulturell kontext som måste beaktas.

38 Gruppdiskussion 2&3 Tillräcklig grad av kompensation Grupp B förklarade: Vi diskuterade om det var en tillräcklig form av kompensation, som gjordes. Man kan konstatera att flytten av byggnaden, eller rättare sagt delar av byggnaden, medförde att kompensationen blev bristfällig. Och då uppstår frågan hur man skulle kunna göra för att uppnå samma värde som man hade tidigare. Några lappar säger: flytta hela byggnaden, eller flytta perrongtaken tillsammans med byggnaden, och hantera inte bara objekt, utan även äldre strukturer. Här menar vi att man kunde ha lagt en lokalgata i den gamla järnvägens sträckning.

39 Gruppdiskussion 2&3 Handlingsstrategier Den där fyrfältaren är relativt bra att använda som arbetsmetod. ( ) Det finns en risk för att man hamnar i det fjärde fältet annat värde på annan plats men man kanske skulle ge utrymme att börja [en besluts- och planeringsprocess] med samma värde på samma plats. Arbeta igenom detta och se vad man kan åstadkomma. Och, sedan ( ) ta de andra kvadranterna och se vad detta ger. ( ) Alltså, använda den som en kaskadmodell ((politisk representant och forskare).

40 Gruppdiskussion 2&3 Handlingsstrategier Detta påminner om den fyrstegsprincip, som Trafikverket har skapat: i första hand ska man inte åtgärda eller bredda vägen, utan ansa vegetation och se vad som kan göras. I slutfasen så handlar det kanske om att bygga en ny väg. Man går igenom alla stegen. Jag säger inte att det alltid fungerar, men det är lite samma tänkande ( ) (landskapsarkitekt kit kt och forskare).

41 Gruppdiskussion 2&3 Styrmedel och kompensation Grupp A såg en utförlig dokumentation av en plats med kulturmiljövärden som nödvändig, om den skulle försvinna genom rivning. Grupp A såg klausuler i exploateringsavtal som styrmedel för att värna om sociokulturella värden, så att de bibehölls även i den nya situationen. Gruppen menade också att förlorade värden på en viss plats kunde ersättas genom särskilda kompensationsåtgärder för ett större område i vilket platsen ingick. Kompensation sågs främst inte som ett mätbart ekonomiskt värde, utan som ett idémässigt innehåll som kunde påverka byggnadens användning eller utförande.

42 Gruppdiskussion 2&3 Styrmedel och kompensation Grupp B var inriktade på att förbereda för kompensationsåtgärder genom att beskriva dem som krav i detaljplanen, eller särskilda gestaltningsprogram för ett detaljplaneområde. Gruppen presenterade också möjligheten till att upprätta områdesplaner för sammanhängande delar av bebyggelsen. Dessa kunde innebära en slags kapitalisering av kulturmiljövärden, som sedan portionerades ut till olika storlek i andra delar av området. Gruppen efterlyste ett behov av att upprätta kulturmiljöprogram för bebyggda områden, som till lika delar både handlade om framtida användning och möjlighet till bevarande.

43 Gruppdiskussion 2&3 Sammanfattande slutsats Jag tycker det är ett bra exempel på att arbeta i en politisk styrd organisation (bebyggelseantikvarie). Om man vill påverka, så ska man göra det i det tidiga skedet (arkitekt på myndighet). Det vi behöver komma åt är att definiera kompensationens roll i samhällsplaneringen (arkeolog). Inte för att få bort riksintresset, utan att få fram hur riksintressanta områdes kan användas redan före exploatering (arkeolog). Jag tror att ett perspektivbyte mellan enskilda intressen och kollektiva k intressen behövs när man diskuterar kompensation (arkitekt och forskare). Jag ser kompensation som ett skapande av värden snarare än ekonomisk ersättning, ( ) ett idékapital (arkitekt). Om en kommun har en ambition att bygga monument ( ) så gäller det att försöka förstärka de sociala värdena som finns( ) och detta borde beaktas i ett kompensationssammanhang (politisk representant och forskare).

44 Gruppdiskussion 2&3 Sammanfattande slutsats Jag tänker att det handlar om ett helhetsperspektiv, där områdesplanering är grunden (landskapsarkitekt på kommun). Vi måste höja ambitionsnivån hos alla aktörer i en besluts- och planeringsprocess, inte bara om riksintressen, utan ( ) om alla kulturmiljövärden. Om vi talar för mycket om kompensation så fryser vi tänkandet i defensiva termer. Om man fokuserar för mycket på kompensation, så glömmer man att ta lyfta fram unika miljöer och historia (landskapsarkitekt på kommun). Landskapet kan användas som begrepp, för det inkluderar också de människor som lever i den, och tar med sociala aspekter viktiga för området (landskapsarkitekt apsa t och forskare). Om man vågar använda kompensation o som del i diskussionen så aktualiserar man värdefrågorna som vi använder som arkeologer och bebyggelseantikvarier för att värdera miljöer (arkeolog och forskare). Jag tror det handlar om att hitta arbetssätt som tillvaratar den kommunala kompetensen som finns inom olika ämnesområden (samhällsplanerare och forskare).

45 Slutsatser: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen): 1. Begreppen är komplexa och beroende av ett sammanhang för att därigenom kunna bli verksamma medel i att balansera kulturmiljövärden i en förändringssituation. 2. Begreppen förutsätter ett tidigt samarbete mellan förändringsinriktade och kulturvårdande kommunala förvaltningar.

46 Slutsatser: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen). 3. Lämpliga kompensationsåtgärder kan utvecklas genom besluts- och planeringsprocesser på en övergripande planeringsnivå utvecklar krav, riktlinjer och strategier. 4. Sådana styrmedel kan vara områdesplaner, översiktsplaner eller en tydlig policy för hur detaljplanearbetet ska uppmärksamma och värna kulturmiljövärden. Skype name: carljonasake

47 Slutsatser: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, p som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen). 5. Kompensation innebär i sin enklaste form ekonomiska ersättningar för förlust av kulturmiljövärden, men kan i en mer utvecklad form anta en form som påverkar användning och utformning av den framtida förändringen. Skype name: carljonasake

48 Tack för intresset! Jonas E Andersson arkitekt SAR/ MSA, tekn doktor. E-post: jonas.andersson@arch.kth.se Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA

49 Referenser: Almgren, M. (2008). Snack eller verkstad? Verktygslåda för kreativa och lärande möten. Stockholm: Talentum Fakta. Brummett, B. (2010). Techniques of close reading. Los Angeles: SAGE Publications. Carlsson, L. (2014). Torget som försvann. (Radioprogram). Retrieved ( ), from Sveriges Radio Edman, V. (2011). Nittonhundratalet går till historien. Om etableringen av ett nytt kulturarv. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2011(62), Edman, V. (2012). How national is a national canon? Questions of heritage construction in Swedish architecture. In R. Quek, D. Deane & S. Butler (Eds.), Nationalism and architecture (pp ). London: Franham: Ashgate Publishing Ltd. Edman, V., & Bergström, A. (2011). Moderna kulturarv i offentlig miljö. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2011(62), 5-7. Grahn_Danielsson, B., Rönn, M., & Swedberg, S. (Eds.). (2014). Kulturarv i samhällsplanering. Kompensation av kulturmiljövärden.. Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. Helsingborgs_Daglad. (2012). Innan Knutpunkten. Helsingborgs Dagblad, Helsingborgs_Daglad. (2014). Nej-Sidan har stärkts. Helsingborgs Dagblad, Kulturutredningen. (2009). Betänkande av Kulturutredningen.. In Kulturdepartementet (Ed.), Statens Offentliga Utredningar (SOU). SOU2009:16. Stockholm: Kulturdepartementet. Lerman, P. (2014). Begrepp, modeller och metoder: kulturmiljökompensation i samhällsplanering. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplaneringen. Kompensation av kulturmiljövärden. (pp ). Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. Nordblad, J. (2014). Bortom det kvantitativa? Historiska perspektiv på värderingen av natur och kultur.. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplaneringen. Kompensation av kulturmiljövärden. (pp ). Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. Nyman, D. (2010). Kamelens kärna. David Nyman om torget som blev en öken. Aftonbladet, Palladio, A. (1570). Fyra böcker om arkitektur. (2a upplagan, 1983 ed.). Göteborg: Vinga Bokförlag. Rönn, M. (2014a). Fallstudie: Folkets park i Linköping. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplanering. Kompensation av kulturmiljövärden.. Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskap. Rönn, M. (2014b). Fallstudie: Kulturmiljö som riksintresse i planprojekt. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplaneringen. Kompensation av kulturmiljövärden. (pp ). 246) Stockholm: Arkitekturskolan, kt k Kungl. Tekniska k Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. l t. Skärbäck, E. (1998). Balanserad samhällsbyggnad. Alnarp: Institutionen för landskapsplanering. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Skärbäck, E., & Rundcrantz, K. (2007). Kompensationsåtgärder.. In H.-G. Wallentinus (Ed.), MKB - perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. (pp ). Lund: Studentlitteratur. Stake, R. E. (1995). The Art of Case Study Research. Thousand Oaks: CA: Sage. Sträng, M., & Blomén, I. (2011). Ångfärjestationen. En plats för möten och minnen. In R. i. Kristianstad. & L. i. Skåne. (Eds.), Rapport 2011:11. Kristianstad: Regionmuseet i Kristianstad. Kulturmiljölagen, KML, SFS 11988:950 C.F.R. (1988). Miljöbalken, MB, SFS 1998:808 C.F.R. (1998). Plan- och bygglagen, PBL, SFS 2010:900 C.F.R. (2010). Tidskriften_Arkitektur. (2013). Brotorget i Bollnäs kan få liv igen. Tidskriften Arkitektur, Webpublikation. Yin, R. K. (2003). Case Study Research, Design and Methods (Third edition ed.). Thousands Oaks: Sage Publications, Inc. Åkerskog, A. (2007). Miljöbedömning av översiktsplaner. In H.-G. Wallentinus (Ed.), MKB - perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning (pp ). Lund: Studentlitteratur. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA