KULTURKOMPENSATON konferens i Göteborg den 1-2 december Kulturmiljövärden i

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KULTURKOMPENSATON konferens i Göteborg den 1-2 december 2014. Kulturmiljövärden i"

Transkript

1 KULTURKOMPENSATON konferens i Göteborg den 1-2 december 2014 Kulturmiljövärden i besluts- och planerings- processer: röster om kompensation som styrmedel mellan bevarande och förändring. Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA/ Ph. D. Forskare, Arkitekturskolan KTH Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm E-post:

2 Fallstudie: Workshop inom forskningsprojektet "Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet, genomfört kulturkooperativet Kulturlandskapet, med verk- samhet inom arkeologi, arkitektur, konst, miljö och samhällsplanering, kulturhistoria och byggnadsinventering, litteratur, kunskapsförmedling och forskning, finansierat av Riksantikvarieämbetets FOU stiftelse. Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen).

3 Kontext: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet kan behandla processer liknande: Bild 1. Panoramabild över Nya Brotorget i Bollnäs år (Fotografi av Magnus Hansson/P4 Gävleborg)

4 Kontext: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet kan behandla processer liknande: Bild 2. Panoramabild över Helsingborgs front mot sundet Ångfärjestationen längst till höger i bildens nedre kant, och försvarstornet Kärnan i bildens vänstra övre hörn. (Fotografi vagabond.se).

5 Workshop: Den 4 juni 2014, med 7 inbjudna deltagare, och 8 deltagare associerade till forskningsprojektet, under 5 timmar på Arkitekturskolan, KTH, i Stockholm. Bild 3. Fotografi från hamnplan i Helsingborg, med Ångfärjestationen till vänster, och öppningen mot Stortorget (fotografi Google Earth). Skype name: carljonasake

6 Inbjudna till workshop: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen): 31 potentiellt intressanta deltagare via Linkedin sökningar 7 inbjudna deltagare: 4 arkitekter, 2 landskapsarkitekt, 1 ingenjör 8 deltagare från projektet: 2 arkeologer, 1 bebyggelseantikvarie, 5 forskare (arkitekt/ planerarbakgrund ).

7 Inbjudna till workshop: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen): 2 personer från myndighet (länsstyrelse/ verk); 3 personer från kommuner (Göteborg, Stockholm, Sundbyberg) 4 personer från praktik inom arkitektur och arkeologi 6 personer från högskola och universitet

8 Inbjudna till workshop: arbetsplats arkeolog arkitekt bebyggelseantikvarie 1 Fortifikationsverket, Eskilstuna 1 forskare ingenjör landskapsarkitekt 2 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm* ** 1 3 Göteborgs Universitet, Göteborg* *** 1 Bygglovavdelningen, Sundbybergs 4 kommun 1 Strategiska avdelningen, Göteborgs 5 stad 1 6 Kulturland, Fjällbacka* 1 7 ABE, KTH, Stockholm* ** 1 politisk representant/ forskare 8 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm 1 9 SWECO Arkitekter AB, Stockholm** 1 Länsstyrelsen i Västmanlands Län, 10 Västerås* 1 11 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm* ** 1 12 Kulturland, Fjällbacka* 1 Exploateringskontoret, Stockholms 13 Stad 1 14 Oxygen Arkitekter AB, Stockholm 1 15 SLU, Uppsala* ** 1 Totalt, Förklaringar: Vissa deltagare har två kompetensprofiler, där den för sammanhanget viktigaste har angivits. * anger att deltagaren ingår som representant för forskningsprojekt, referensgrupp eller workshop. ** anger att deltagarens forskarkompetens utgår från en arkitekt- (hus/ landskap) eller samhällsplanerarutbildning. *** anger att deltagarens forskarkompetens utgår från en utbildning som arkeolog.

9 Upplägg av workshop: förmiddagen Kl Registrering (Triangeln bv) kaffe, the, och tilltugg serveras i sal A6 Kl Inledning till seminariet, Jonas E Andersson Kl Kl Presentation av forskningsprojektet, docent Magnus Rönn Gruppdiskussion 1. Kompensation som begrepp Kl Presentation av gruppdiskussion 1. Kl Kl Presentation av fallet Helsingborg Frågor på fallet Helsingborg

10 Upplägg av workshop: eftermiddagen Kl gruppdiskussion 2&3. Kompensation och styrmedel: Fallet, analys och synpunkter s och synpunkter Ge förslag på kompensationsåtgärder i Helsingborgsfallet. Ge förslag på styrmedel som kan kopplas till kompensationsåtgärderna Kl summering och avslutande reflektion om kompensation vid exploateringen i kulturmiljöer med kaffe, the och tilltugg, sal A6.

11 Metoder för workshop: PEDAGOGISKT FALL: Seminariet fokuserade på den besluts- och planeringsprocessen, som utvecklade sig kring den gamla Ångfärjestationen i Helsingborg under åren 2009 till BRAINSTORMING: För att främja ett öppet tankeutbyte användes mötestekniker, som kan främja brainstorming: postit lappar, rundabords samtal, och styrande teman. INSPELNING: Forskningsunderlaget g skapades genom utskrifter från ljudinspelningar från de enskilda gruppdiskussionerna.

12 Metoder för workshop: MODELL FÖR RESONEMANG KRING KULTURMILJÖVÄRDEN Samma värde - samma plats Samma värde annan plats Annat värde samma plats Annat värde - annan plats Figur 1. Tankemodell för att resonera kring kompensation av kulturmiljövärden. (Rönn i Grahn Danielsson et al, 2014)

13 Fallet:

14 Fallet:

15 Fallet:

16 Fallet:

17 Fallet:

18 Fallet: Kim Utzon, Dunkers kulturhus, 1997 Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor School of Architecture, KTH The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden

19 Fallet:

20 Fallet: 2009, mars Helsingborgs Stad inbjuder till markanvisningstävlingför området kring den gamla Ångfärjeterminalen. 5 st kombinerade arkitekt och exploateringsförslag lämnas in: Fosters + Partners Ltd HSB Nordvästra Skåne och Veidekke Fastighetsutveckling AB Wihlborgs + JM + PEAB Midroc Property Development AB = vinnare Briggen AB 2010, februari överföra vinnande förslag i markanvisningstävlingen till detaljplan 2010, juni färdigt detaljplaneförslag som troget överför vinnande förslag och därmed flyttar Ångfärjestationen. Stadsbyggnadskontoret anser att detaljplanen är i enlighet med riksintresset för hamnen och järnvägsstationen, uttryckta i Översiktsplanen från 2002 (enligt SBK informerande underlag). 2010, juni kommentarer från samrådsförfarande pekar på en djupgående kritik mot planförslaget från allmänhet, boende, och remissinstanser, främst Kulturförvaltningen, Helsingborgs kommun, samt Länsstyrelsen i Skåne Län.

21 Fallet: 2010, juni SBK lanserar en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB som en lösning för att harmoniera motstridiga åsikter kring Ångfärjestationen. Två externa konsulter kontrakteras, dels SWECO arkitekter&ingenjörer AB i Stockholm (MKB), dels ArkeoDok AB, Visby, som får ett specialuppdrag att väga riksintresse, skada på riksintresse i förhållande till detaljplaneförslag. 2011, april SWECO lämnar MKB: kulturmiljöanalysen påtalar betydande negativa konsekvenser på kulturmiljön av det liggande förslaget till detaljplan, utarbetat på grundval av vinnande arkitektförslag i markanvisningstävlingen. ArkeoDok AB lämnar sin fördjupade kulturmiljöanalys, men intar en mer hovsam inställning, som till stora delar underbygger det liggande detaljplaneförslaget. Länsstyrelsen i Skåne påtalar att det liggande planförslaget medför påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö. Konflikt mellan tjänstemän och politiker i Kulturförvaltningen, i och med att tjänstemän genom stadsantikvarien avstyrker planförslaget, medan politikerna ger ett tveksamt godkännande.

22 Fallet: 2011, april SLUTSATS: SBK presenterar ett reviderat planförslag, som fortsatt överför vinnande arkitektförslag med hänvisning till att detta skapar ett nytt landmärke till staden. 2011, maj kommunfullmäktige tillstyrker planförslaget, och avvisar samtliga invändningar. 2011, augusti Länsstyrelsen i Skåne upphäver detaljplanen med hänvisning till påtaglig skada på ett område av riksintresse. Helsingborgs kommun överklagar till Regeringsrätten. 2011, oktober krafter drar igång en process för att byggnadsminnesförklara Ångfärjestationen. 2012, mars Helsingborgs kommun avbryter den juridiska processen att ö verklaga länsstyrelsens avslag. Stadsbyggnadsförvaltning får i uppdrag av kommunstyrelsen att återuppta planarbetet, men med annan inriktning. Utredningsarbete kring det optimala läget för ett nytt hotell och kongresscenter, men samtliga förslag utmynnar i att platsen för Ångfärjestationen anses som bäst. Midroc Property Development avbryter sitt samarbete med Schmidt, Hammer, Lassen A/S.

23 Fallet: 2012, mars Helsingborgs Stad tecknar ramavtal med Midroc Property Development genom Mark och exploateringsavdelningen. Tre svenska arkitektkontor får i parallella uppdrag uppdraget att utveckla nya förslag enligt huvudlinjerna i det danska vinnande arkitektförslaget i markanvisningstävlingen. 2012, juni Stadsbyggnadsnämnden avslår motionen att byggnadsminnes förklara Ångfärjestationen, 15 för och 50 mot. Länsstyrelsen ger Regionmuseet i Kristianstad i uppdrag att göra en byggnadsminnesutredning i samråd med landsantikvarien i Skåne. 2012, september SBK inleder arbetet med en ny detaljplan av området. 2012, december Stadsbyggnadsnämnden godkänner det andra planprogrammet för den nya detaljplanen. En ny analys av stadsbild och kulturmiljö gjord av Brunnberg&Forshed arkitekter AB i Stockholm slår nu fast att genom att flytta den ursprungliga delen av byggnadskroppen (för Ångfärjestationen) och förlägga den alldeles invid såväl Tullhus som kaj, uppnås positiva effekter av betydelse för riksintresse för kulturmiljön.

24 Fallet: 2012, mars Helsingborgs Stad tecknar ramavtal med Midroc Property Development genom Mark och exploateringsavdelningen. Tre svenska arkitektkontor får i parallella uppdrag uppdraget att utveckla nya förslag enligt huvudlinjerna i det danska vinnande arkitektförslaget i markanvisningstävlingen. 2012, juni Stadsbyggnadsnämnden avslår motionen att byggnadsminnes förklara Ångfärjestationen, 15 för och 50 mot. Länsstyrelsen ger Regionmuseet i Kristianstad i uppdrag att göra en byggnadsminnesutredning i samråd med landsantikvarien i Skåne. 2012, september SBK inleder arbetet med en ny detaljplan av området. 2012, december Samråd kring den nya detaljplanen visar på en fortsatt negativ inställning från allmänhet, boende, samt remissinstanser. Länsstyrelsen efterlyser en MKB med en noggrann redovisning av planens påverkan på riksintresset. Kulturförvaltningen är fortsatt negativ. Fortsatt oenighet kring att flytta den Ångfärjeterminalen. 2013, januari utställning av nya arkitektförslag utarbetade av JAIS arkitekter AB, Sandell/ Sandberg Arkitekter AB, samt Wingårdhs arkitekter AB.

25 Fallet: 2013, januari Utslag i bedömning av förslagen: JAIS Arkitekter AB får i uppdrag att utarbeta hotell och kongresscenter Wingårdhs arkitekter AB får i uppdrag att utarbeta bostäder. 2013, mars Länsstyrelsen avslår ansökan om byggnadsminnesförklaring av Ångfärjestationen med hänvisning till att kulturminneslagen förutsätter samförstånd med byggnadens ägare kring skyddsföreskrifter: Helsingborgs Stad är inte överens har man visat genom detaljplaneförslaget. Kulturmiljödirektören och länsantikvarien anmäler avvikande mening mot Länsstyrelsens utslag. 2013, maj Den andra versionen av MKB presenteras, denna gång utförd av Ramböll och Acanthus. Den sammanfallande bedömningen är att en viss skada sker på riksintresset. SBK inleder samrådsprocess kring detaljplanen, som i stort utgår från det danska arkitektförslaget från 2010, men den nya stadsbilden anses ge en stadsbild som är bättre anpassad till den befintliga kulturmiljön.

26 Fallet: 2013, augusti Länsstyrelsen i Skåneantar med oenighet det nya detaljplaneförslaget. 2013, september SBK upprättar beslutsunderlag för den nya detaljplanen, samt revidering genomförs av konsultrapporter (Ramböll och Acanthus). Konsultrapporterna föreslår kompensationsåtgärder som: perrongtaken står kvar i ursprungligt läge, samt informationsmaterial om platsen på platsen. Fortsatt splittring mellan tjänstemän och politiker i Kulturförvaltning och Kulturnämnd. Lokal kraftansamling för att bevara Ångfärjestationen. 2013, november Stadsbyggnadsnämnden godkänner det nya detaljplaneförslaget.

27 Gruppdiskussion Förklarande sammanhang och innebörd Jag tänker på Sankt Markus platsen i Venedig, för tornet rasade ju samman Och då uppstod en diskussion om man skulle bygga upp en exakt kopia (politisk representant och forskare). I Stockholm så har vi ju det här med Slussen, att flytta en gammal kulturmiljö under en föreslagen överbyggnad. Det var ju intressant att man hittade ganska fullständiga husgrunder där, men man ska också riva Kolingsborg, som också anses intressant för kulturmiljö (arkitekt).

28 Gruppdiskussion Förklarande sammanhang och innebörd Jag funderade lite på att gottgöra ( ). Jag tycker att kvitta eller byta ger lite andra associationer än kompensera. Kvitta är mer jämbördigt, medan kompensationsåtgärd är mer av öppenhet och val, som är en följd av förändringen. ( ) Jag tycker att det här med att kvitta, det är mer av jamen, ni får en annan layout eller ni får en fäbod här borta istället. t Jag tror inte det är det som är grejen med att kompensera (arkitekt). Kompensation, då har vi den som är ekonomisk. Och, sedan hade vi den typ av kompensation som innebär att man flyttar byggnaden någonstans (arkitekt).

29 Gruppdiskussion Mätbarhet, rimlighet och kompensation Den första frågan, som jag funderar över, är vad kulturmiljö är. Det är den första frågan man borde definiera. Kulturmiljö, då talar vi om hela anläggningar/ g sammanhang, stadsmiljöer, landskap, och landskapsmiljöer. Det är inte enskilda objekt, utan sammanhang. Jag hittar inte bara en sak från 800- talet t längst ned i backen, utan en hel miljö. ( ) Vad är då en kompensation, är det enbart ett ord eller ett sätt att göra det på (arkitekt).

30 Gruppdiskussion Mätbarhet, rimlighet och kompensation Kompensation i samhällsplanering är beslut eller underlag som syftar till att balans uppstår mellan effekt av förändring och definierade kulturvärden (arkitekt och forskare). Ja, det är ju väldigt viktigt och centralt att kostnaden måste vara rimlig Och rimlig för vem? För en exploatör kanske inte kan täcka upp fullständigt i termer av kompensation, för när är det då helt stopp för att genomföra den planerade ade åtgärden? (Replikskifte mellan fysisk planerare och forskare, arkitekt och forskare, och landskapsarkitekt).

31 Gruppdiskussion Kulturmiljö, kompensation och remissförfarande Man pratar väl lagstiftningen om att någon har dokumenterat att detta är en kulturmiljö. Och att den därmed har ett större värde än en annan miljö (arkitekt). Jag tror att kulturmiljö blir mycket mer subjektivt beroende på vilken bakgrund man själv har, och vilket syftet är när man definierar den (arkitekt). kultur(arkeolog)?

32 Gruppdiskussion Kulturmiljö, kompensation och remissförfarande Det jag funderar på i det här fallet Helsingborg, ( ) är att det skulle finnas en särskild kultur inom staden. Kulturförvaltningen sitter för sig och deltar inte aktivt i planeringen. Det borde finnas en plattform som gör att exploateringssidan och kultursidan kan prata ( ) på ett tidigt stadium. Men, vad för slags styrmedel skulle det kunna vara, en kommunal policy eller kommunal kultur(arkeolog)?

33 Gruppdiskussion 2&3 Ångfärjestationen som förebildligt exempel Grupp A förklarade: Kommunen missade chansen att ta upp diskussionen med Länsstyrelsen. ( ) Frågan om kulturmiljövärden kommer upp för sent. ( ) Kompensation nämns aldrig, eller kommer aldrig upp i de dokument vi har kunnat ta del av. Och därmed, vem borde ha tagit upp frågan: är det exploatören, kommunen eller länsstyrelsen? Eller, konsulterna?( ) Men, främst var det nog resursbrist eller kunskapsbrist i ett tidigt skede, för det hade gått att förena huvudfrågan att sätta Helsingborg g på kartan a med ett bevarande a perspektiv. Det gick inte sedan när processen kommit för långt.

34 Gruppdiskussion 2&3 Ångfärjestationen som förebildligt exempel Grupp B resonerade så här: Först ställer man sig frågan om Helsingborgsfallet är ett bra exempel? ( ) Vi menar att processen inte varit förebildlig. ( ) Vi konstaterar att de texter som skrevs om riksintressen på 1980talet kom till under hastiga former, ( ) men om vi talar rikintresse i Helsingborg, så talar vi ju om hamnområdet och innerstaden ( ). Riksintresset har redan tidigare påverkats, men man borde i de tidigare besluts- och planeringsprocesser, bomässan H99 och Centralstationen, utrett denna påverkan på hela området.

35 Gruppdiskussion 2&3 Bakomliggande faktorer Grupp A förklarade: Vi upplever att fallet snarast beskriver maktaspekter, politik och prestige, och därför visar det här fallet att man diskuterade förbi varandra. ( ) Möjligtvis har det här fallet handlat om bristande kunskap och resurser om kompensation. Det har kommit upp att bomässan H99 låg i närområdet, men varför uppmärksammades inte att riksintresset kunde påverkas?( ) Man insåg inte att skjulen också hade ett värde.( ) Det borde ha varit kommunens tjänstemän som såg till att kulturmiljövärden uppmärksammades. Det fanns det en parallell process som handlade om utformningen av stadens södra hamn.

36 Gruppdiskussion 2&3 Bakomliggande faktorer Grupp B anförde: Vi pratade om själva arkitekturen kt och hur den ska utformas och hur man ska överbrygga klyftan mellan nytt och gammalt. ( ) Då uppkommer frågan om arkeologer är konservativa, medan arkitekter ofta anses radikala, både estetiskt och samhällsreformatoriskt. Utifrån detta resonemang skulle man kunna säga att arkitekterna i var representanter för förändring och hade gått i symbios med politikernas vilja att sätta staden på kartan genom att främja något som ser uppseendeväckande eller märkvärdigt ut. ( ) Det blev ett demokratiskt underskott i processen.

37 Gruppdiskussion 2&3 Tillräcklig grad av kompensation Grupp A ansåg inte att en flyttning av en byggnad var en tillräcklig kompensation: Kompensation kom aldrig upp som en enskild fråga. ( ) Det talas ofta om pengar i samband med kompensation, men vi tycker nog att kompensation, precis som Länsstyrelsen tog upp i sitt yttrande, ( ) handlar om värden som inte kan mätas i pengar. ( ) Man måste definiera värden, och det som ( ) kommer upp som särskilt ämne i den här processen är social kompensation.( ) Vi tycker nog att det är tveksamt att säga ( ) man har kvar samma värde på den här platsen. Därför skulle det verkligen ha krävts en definition iti av kulturmiljövärden för platsen för det var en social, sociokulturell kontext som måste beaktas.

38 Gruppdiskussion 2&3 Tillräcklig grad av kompensation Grupp B förklarade: Vi diskuterade om det var en tillräcklig form av kompensation, som gjordes. Man kan konstatera att flytten av byggnaden, eller rättare sagt delar av byggnaden, medförde att kompensationen blev bristfällig. Och då uppstår frågan hur man skulle kunna göra för att uppnå samma värde som man hade tidigare. Några lappar säger: flytta hela byggnaden, eller flytta perrongtaken tillsammans med byggnaden, och hantera inte bara objekt, utan även äldre strukturer. Här menar vi att man kunde ha lagt en lokalgata i den gamla järnvägens sträckning.

39 Gruppdiskussion 2&3 Handlingsstrategier Den där fyrfältaren är relativt bra att använda som arbetsmetod. ( ) Det finns en risk för att man hamnar i det fjärde fältet annat värde på annan plats men man kanske skulle ge utrymme att börja [en besluts- och planeringsprocess] med samma värde på samma plats. Arbeta igenom detta och se vad man kan åstadkomma. Och, sedan ( ) ta de andra kvadranterna och se vad detta ger. ( ) Alltså, använda den som en kaskadmodell ((politisk representant och forskare).

40 Gruppdiskussion 2&3 Handlingsstrategier Detta påminner om den fyrstegsprincip, som Trafikverket har skapat: i första hand ska man inte åtgärda eller bredda vägen, utan ansa vegetation och se vad som kan göras. I slutfasen så handlar det kanske om att bygga en ny väg. Man går igenom alla stegen. Jag säger inte att det alltid fungerar, men det är lite samma tänkande ( ) (landskapsarkitekt kit kt och forskare).

41 Gruppdiskussion 2&3 Styrmedel och kompensation Grupp A såg en utförlig dokumentation av en plats med kulturmiljövärden som nödvändig, om den skulle försvinna genom rivning. Grupp A såg klausuler i exploateringsavtal som styrmedel för att värna om sociokulturella värden, så att de bibehölls även i den nya situationen. Gruppen menade också att förlorade värden på en viss plats kunde ersättas genom särskilda kompensationsåtgärder för ett större område i vilket platsen ingick. Kompensation sågs främst inte som ett mätbart ekonomiskt värde, utan som ett idémässigt innehåll som kunde påverka byggnadens användning eller utförande.

42 Gruppdiskussion 2&3 Styrmedel och kompensation Grupp B var inriktade på att förbereda för kompensationsåtgärder genom att beskriva dem som krav i detaljplanen, eller särskilda gestaltningsprogram för ett detaljplaneområde. Gruppen presenterade också möjligheten till att upprätta områdesplaner för sammanhängande delar av bebyggelsen. Dessa kunde innebära en slags kapitalisering av kulturmiljövärden, som sedan portionerades ut till olika storlek i andra delar av området. Gruppen efterlyste ett behov av att upprätta kulturmiljöprogram för bebyggda områden, som till lika delar både handlade om framtida användning och möjlighet till bevarande.

43 Gruppdiskussion 2&3 Sammanfattande slutsats Jag tycker det är ett bra exempel på att arbeta i en politisk styrd organisation (bebyggelseantikvarie). Om man vill påverka, så ska man göra det i det tidiga skedet (arkitekt på myndighet). Det vi behöver komma åt är att definiera kompensationens roll i samhällsplaneringen (arkeolog). Inte för att få bort riksintresset, utan att få fram hur riksintressanta områdes kan användas redan före exploatering (arkeolog). Jag tror att ett perspektivbyte mellan enskilda intressen och kollektiva k intressen behövs när man diskuterar kompensation (arkitekt och forskare). Jag ser kompensation som ett skapande av värden snarare än ekonomisk ersättning, ( ) ett idékapital (arkitekt). Om en kommun har en ambition att bygga monument ( ) så gäller det att försöka förstärka de sociala värdena som finns( ) och detta borde beaktas i ett kompensationssammanhang (politisk representant och forskare).

44 Gruppdiskussion 2&3 Sammanfattande slutsats Jag tänker att det handlar om ett helhetsperspektiv, där områdesplanering är grunden (landskapsarkitekt på kommun). Vi måste höja ambitionsnivån hos alla aktörer i en besluts- och planeringsprocess, inte bara om riksintressen, utan ( ) om alla kulturmiljövärden. Om vi talar för mycket om kompensation så fryser vi tänkandet i defensiva termer. Om man fokuserar för mycket på kompensation, så glömmer man att ta lyfta fram unika miljöer och historia (landskapsarkitekt på kommun). Landskapet kan användas som begrepp, för det inkluderar också de människor som lever i den, och tar med sociala aspekter viktiga för området (landskapsarkitekt apsa t och forskare). Om man vågar använda kompensation o som del i diskussionen så aktualiserar man värdefrågorna som vi använder som arkeologer och bebyggelseantikvarier för att värdera miljöer (arkeolog och forskare). Jag tror det handlar om att hitta arbetssätt som tillvaratar den kommunala kompetensen som finns inom olika ämnesområden (samhällsplanerare och forskare).

45 Slutsatser: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen): 1. Begreppen är komplexa och beroende av ett sammanhang för att därigenom kunna bli verksamma medel i att balansera kulturmiljövärden i en förändringssituation. 2. Begreppen förutsätter ett tidigt samarbete mellan förändringsinriktade och kulturvårdande kommunala förvaltningar.

46 Slutsatser: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen). 3. Lämpliga kompensationsåtgärder kan utvecklas genom besluts- och planeringsprocesser på en övergripande planeringsnivå utvecklar krav, riktlinjer och strategier. 4. Sådana styrmedel kan vara områdesplaner, översiktsplaner eller en tydlig policy för hur detaljplanearbetet ska uppmärksamma och värna kulturmiljövärden. Skype name: carljonasake

47 Slutsatser: Professionella uppfattningar om kompensation och styrmedel i samband med kommunala besluts- och planeringsprocesser, p som avser förändringar i områden med lokala eller nationella kulturmiljövärden (riksintressen). 5. Kompensation innebär i sin enklaste form ekonomiska ersättningar för förlust av kulturmiljövärden, men kan i en mer utvecklad form anta en form som påverkar användning och utformning av den framtida förändringen. Skype name: carljonasake

48 Tack för intresset! Jonas E Andersson arkitekt SAR/ MSA, tekn doktor. E-post: Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA

49 Referenser: Almgren, M. (2008). Snack eller verkstad? Verktygslåda för kreativa och lärande möten. Stockholm: Talentum Fakta. Brummett, B. (2010). Techniques of close reading. Los Angeles: SAGE Publications. Carlsson, L. (2014). Torget som försvann. (Radioprogram). Retrieved ( ), from Sveriges Radio Edman, V. (2011). Nittonhundratalet går till historien. Om etableringen av ett nytt kulturarv. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2011(62), Edman, V. (2012). How national is a national canon? Questions of heritage construction in Swedish architecture. In R. Quek, D. Deane & S. Butler (Eds.), Nationalism and architecture (pp ). London: Franham: Ashgate Publishing Ltd. Edman, V., & Bergström, A. (2011). Moderna kulturarv i offentlig miljö. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2011(62), 5-7. Grahn_Danielsson, B., Rönn, M., & Swedberg, S. (Eds.). (2014). Kulturarv i samhällsplanering. Kompensation av kulturmiljövärden.. Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. Helsingborgs_Daglad. (2012). Innan Knutpunkten. Helsingborgs Dagblad, Helsingborgs_Daglad. (2014). Nej-Sidan har stärkts. Helsingborgs Dagblad, Kulturutredningen. (2009). Betänkande av Kulturutredningen.. In Kulturdepartementet (Ed.), Statens Offentliga Utredningar (SOU). SOU2009:16. Stockholm: Kulturdepartementet. Lerman, P. (2014). Begrepp, modeller och metoder: kulturmiljökompensation i samhällsplanering. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplaneringen. Kompensation av kulturmiljövärden. (pp ). Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. Nordblad, J. (2014). Bortom det kvantitativa? Historiska perspektiv på värderingen av natur och kultur.. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplaneringen. Kompensation av kulturmiljövärden. (pp ). Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. Nyman, D. (2010). Kamelens kärna. David Nyman om torget som blev en öken. Aftonbladet, Palladio, A. (1570). Fyra böcker om arkitektur. (2a upplagan, 1983 ed.). Göteborg: Vinga Bokförlag. Rönn, M. (2014a). Fallstudie: Folkets park i Linköping. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplanering. Kompensation av kulturmiljövärden.. Stockholm: Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskap. Rönn, M. (2014b). Fallstudie: Kulturmiljö som riksintresse i planprojekt. In B. Grahn_Danielsson, M. Rönn & S. Swedberg (Eds.), Kulturarv i samhällsplaneringen. Kompensation av kulturmiljövärden. (pp ). 246) Stockholm: Arkitekturskolan, kt k Kungl. Tekniska k Högskolan, KTH, & Rio Kulturlandskapet. l t. Skärbäck, E. (1998). Balanserad samhällsbyggnad. Alnarp: Institutionen för landskapsplanering. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Skärbäck, E., & Rundcrantz, K. (2007). Kompensationsåtgärder.. In H.-G. Wallentinus (Ed.), MKB - perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. (pp ). Lund: Studentlitteratur. Stake, R. E. (1995). The Art of Case Study Research. Thousand Oaks: CA: Sage. Sträng, M., & Blomén, I. (2011). Ångfärjestationen. En plats för möten och minnen. In R. i. Kristianstad. & L. i. Skåne. (Eds.), Rapport 2011:11. Kristianstad: Regionmuseet i Kristianstad. Kulturmiljölagen, KML, SFS 11988:950 C.F.R. (1988). Miljöbalken, MB, SFS 1998:808 C.F.R. (1998). Plan- och bygglagen, PBL, SFS 2010:900 C.F.R. (2010). Tidskriften_Arkitektur. (2013). Brotorget i Bollnäs kan få liv igen. Tidskriften Arkitektur, Webpublikation. Yin, R. K. (2003). Case Study Research, Design and Methods (Third edition ed.). Thousands Oaks: Sage Publications, Inc. Åkerskog, A. (2007). Miljöbedömning av översiktsplaner. In H.-G. Wallentinus (Ed.), MKB - perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning (pp ). Lund: Studentlitteratur. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA

workshop 2 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm 4 juni 2014

workshop 2 Arkitekturskolan, KTH, Stockholm 4 juni 2014 forskningsprojekt kt kompensation och styrmedel workshop 2 FALLET HELSINGBORG, Arkitekturskolan, KTH, Stockholm 4 juni 2014 forskningsprojekt kt kompensation och styrmedel workshop 2 FALLET HELSINGBORG,

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Folkets Park Linköping

Folkets Park Linköping Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Planprocessen Idén att bygga något nytt eller på något annat sätt förändra stadsmiljön kommer ofta från en markägare eller en exploatör. I

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING Upphävandet antagen av SBN 2016-12-19 133 laga kraft 2017 01-12 Tillhörande upphävande av del av detaljplan för Ludvika by 2:10 m.fl. i Ludvika Upprättad i augusti 2016, reviderad oktober 2016 Postadress

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Överklagande av beslut om fördjupad översiktsplan, Båstads kommun

Överklagande av beslut om fördjupad översiktsplan, Båstads kommun 1 Via Länsrätten i Skåne län Till Kammarrätten i Göteborg Överklagande av beslut om fördjupad översiktsplan, Båstads kommun Överklagat beslut Länsrättens dom den 2009-08-25 i mål nummer 6064-08. Klagande

Läs mer

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping Maria Håkansson, Urbana och regionala studier, KTH Kulturmiljökompensa=on

Läs mer

En trevligare plats för helsingborgarna

En trevligare plats för helsingborgarna O m r å d e t Å n g f ä r j a n En trevligare plats för helsingborgarna Mer stadsliv närmare vattnet Målet är ett tilldragande, livaktigt men också tryggare område än i dag. För att uppmuntra till en levande

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Abstract. Key words: Cultural environment, compensation, damage, national interests, detail plan.

Abstract. Key words: Cultural environment, compensation, damage, national interests, detail plan. Abstract This paper presents a case study in Helsingborg. The case began with a developer competition in 2009 and covered the acceptance of the detail plan in 2013 by politicians on the Board of City Planning

Läs mer

Bidrag till kulturmiljövård

Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne

Läs mer

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE

GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING 2016-12-15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETERNA MLMBERGET 8:1 OCH 2:5, SAMT DEL AV ROBSAM 1:1 Ändring av detaljplan till industrimark, Malmberget Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN KS/2011/653 ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET 1. Stadsplan för område vid Brännerigatan (12-HÖS-311, 32/74) 2. Stadsplan för del av Plöninge 1:17 m.fl. (12-HÖS-486, 1/80) 3. Detaljplan

Läs mer

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan. del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDL1NG 1 (7) Detaljplan för korsning av järnvägen via Norregatan del av Eslöv 51:4, del av Eslöv 51:5 och del av Eslöv 53:4 Eslövs kommun, Skåne län Norregatan,

Läs mer

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Vad är kulturarv och var finns informationen? Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Samråd. Antagen av. "DAG månad ÅR" Laga kraft. Granskning. Antagande. Dnr:490/2014

Samråd. Antagen av. DAG månad ÅR Laga kraft. Granskning. Antagande. Dnr:490/2014 Upprättadd 19 november 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Tillägg till detaljplan (akt 1283K-16036) för del av fastigheten RYA 1:30, RYDEBÄCK Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad

Läs mer

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2013/34 Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: 2013-06-17 Laga kraft: 2013-07-10 Dnr TPN 2013/34 Innehåll INLEDNING...

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Välkommen att delta i markanvisningstävling för projekt Norrberget! Beatrice Berglund

Välkommen att delta i markanvisningstävling för projekt Norrberget! Beatrice Berglund Välkommen att delta i markanvisningstävling för projekt Norrberget! Områdets förutsättningar Fantastiskt läge i Vaxholm nära stadskärna och havet! Planområdet omfattar cirka 26 000 kvm mark Området ingår

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Helsingborgg den 26 mars 2015

Helsingborgg den 26 mars 2015 HELSINGBORGS STAD Stadsbyggnadsnämnden 26 mars 2015 Ärende nr Handläggare: Carl Welin, 042-10 60 68 Stadsbyggnadsnämnden Tillägg tilll detaljplan (akt 1283K 16036) för del av fastigheten Rya 1:30, Rydebäck,

Läs mer

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Tillägg till detaljplan P 37-3. Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster. Dnr BTN15/93 Tillägg till detaljplan P 37-3 för Björken 1, 2, 3, 10 & 11 Öster Nyköpings kommun Granskningshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-10-06 Reviderad 2015-11-23 Dnr 2/6 Planhandlingar Detaljplanen

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

Detaljplan för Sävsjö 12:21, 12:22, samt Sävsjö 12:24. del av Ljunga Park, Sävsjö tätort Sävsjö kommun SAMRÅDSHANDLING

Detaljplan för Sävsjö 12:21, 12:22, samt Sävsjö 12:24. del av Ljunga Park, Sävsjö tätort Sävsjö kommun SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Sävsjö 12:21, 12:22, samt Sävsjö 12:24 Planhandlingarna består av: SYFTE del av Ljunga Park, Sävsjö tätort Sävsjö kommun SAMRÅDSHANDLING plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning

Läs mer

Detaljplan för del av Skutviken, del av Skutviken 16:5, Pumpstation GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Detaljplan för del av Skutviken, del av Skutviken 16:5, Pumpstation GRANSKNINGSUTLÅTANDE Dnr: SBF 2015/27 Stadsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för del av Skutviken, del av Skutviken 16:5, Pumpstation Luleå kommun Norrbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2015-12-18 Bakgrund (ev.) Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Byggprojektet Kokpunkten

Byggprojektet Kokpunkten Byggprojektet Kokpunkten Hur parter samarbetar för att nå en hållbar slutprodukt, med hänseende till de olika parters värden Stina Arnesson San11009@student.mdh.se Examinator/ handledare: Magnus Rönn,

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

Presentation från informationsmötet i Stora Rör den 23:e November 2016

Presentation från informationsmötet i Stora Rör den 23:e November 2016 Presentation från informationsmötet i Stora Rör den 23:e November 2016 Magnus Juhlin Plan- och byggchef Lisa Wändesjö Planarkitekt Detaljplan för Stora Rör 2:1 m.fl. Vi börjar från början ÖVERSIKTSPLANERING

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Malmfältens kulturmiljöprocesser

Malmfältens kulturmiljöprocesser Malmfältens kulturmiljöprocesser Slutredovisning FoU-projektet Kristina Nilsson, Luleå tekniska universitet Jennie Sjöholm, Norrbottens museum Luleå, 2011-06-28 RAÄ dnr 353-3898-2009 LTU dnr 2312-2009

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Kulturarv i samhällsplaneringen

Kulturarv i samhällsplaneringen Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer:

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer

Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Red. Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn Stig Swedberg Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Köpa boken?

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet

Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet PM 2010:150 RII (Dnr 001-2102/2010) Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som

Läs mer

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om.

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om. BESKRIVNING AV PROJEKT LAGERHUSET, ESLÖV HISTORIA I slutet av första världskriget rådde livsmedelsbrist i Sverige. Riksdagen beslutade då att på nio platser i landet med järnvägsanknytning uppföra lagerhus

Läs mer

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag Ändring av detaljplan (1283K-15840) för del av fastigheten Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen

Läs mer

Datum Dnr 2014/320

Datum Dnr 2014/320 1(6) Detaljplan för TALLEN 1 Sölvesborg, Sölvesborgs kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagens 5 kap 6. Tillfälle att ta del

Läs mer

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

B17, B27, B28, B42, B43, B44, B45, B46

B17, B27, B28, B42, B43, B44, B45, B46 1(5) Avbryta planuppdragen för detaljplan för område B17, B27, B28, B42, B43, B44, B45, B46 och B48, skydd av kulturmiljöer i Djursholm, inom Djursholm, Danderyds kommun Ärendet Kommunstyrelsen gav 2011-04-14

Läs mer

Projektnamn: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet

Projektnamn: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet 2015-11-15 Vetenskaplig slutrapport Projektnamn: Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Ansvarig institution, med fullständig institutionsadress: Arkitekturskolan/KTH, Östermalmsgatan

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

(13) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 )

(13) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 ) 2014-01-01 1 (13) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 ) 2014-01-01 2 (13) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

underlättas. rådgivande och vägledande roll med fokus på arkitektonisk kvalitet, genomförande-

underlättas. rådgivande och vägledande roll med fokus på arkitektonisk kvalitet, genomförande- 4 5. Processen 57 5.1 Staden utvecklar kontinuerligt öppnare och effektivare processer med ett tydligare samspel mellan stadens olika förvaltningar, bolag och medaktörer. 5.2 Staden arbetar medvetet med

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter)

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-508 275 26 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt

Läs mer

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Förslag till detaljplan för Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Norrviken Sollentuna kommun Samråds-/Underrättelsehandling Syfte Syftet med planarbetet är att möjliggöra att Pensionat Norrviken byggs

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS DETALJPLANEFÖRSLAG KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP 2016-07-01 AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN 8 113 30 STOCKHOLM TEL +46 8 690

Läs mer

SKRIVELSE 1 (7) Kulturmiljöavdelningen 2007-08-14 Dnr: 311-2363-2007 Er ref: 14889-07

SKRIVELSE 1 (7) Kulturmiljöavdelningen 2007-08-14 Dnr: 311-2363-2007 Er ref: 14889-07 SKRIVELSE 1 (7) Er ref: 14889-07 Länsrätten Stockholms län 115 76 STOCKHOLM Överklagande av länsstyrelsens beslut om upphävande av byggnadsminnesförklaringen av f d Generalstabens stalletablissement, Svea

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för Kv. Hjulet m.fl. Falkenbergs kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2012-12-21 Reviderad 2013-05-21 1. INLEDNING Detaljplanens syfte är att möjliggöra

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

GG-arkitekter i Piteå. Planbeskrivning. JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan. Detaljplan för. Utställningshandling. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län.

GG-arkitekter i Piteå. Planbeskrivning. JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan. Detaljplan för. Utställningshandling. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län. 1 GG-arkitekter i Piteå Planbeskrivning Utställningshandling Detaljplan för JAKOB-LARSAGÄRDAN 4 Skillnadsgatan Arvidsjaurs kommun Norrbottens län. Upprättat av GG-arkitekter i Piteå 1 2 JAKOB-LARSAGÄRDAN

Läs mer

Björkskatan1:764 och del av 1:3

Björkskatan1:764 och del av 1:3 Dnr: SBF 2015/125 Stadsbyggnadsförvaltningen SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Björkskatan, Björkskatan1:764 och del av 1:3 Luleå kommun Norrbottens län Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2015-04-29

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan inom Fors industriområde Följande detaljplan berörs: - Detaljplan för Södra industriområdet i Fors (Västanfors 7:11 m.fl.), Avesta kommun, Dalarnas län Tillägg till

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Sandra Gustafsson 2016-12- 08 PBN 2015 001672 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Kåbo 49:1 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/36 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan över Hallsberg från år 1923 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN 2013/36 Innehåll

Läs mer

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida Planutskott 2012-02-10 Plats: Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2012-02-16 kl. 9:00 Vid eventuellt förhinder var god meddela Er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom.

Läs mer

Utställningsyttrande Hjorthagstornet dp 2009-11340-54

Utställningsyttrande Hjorthagstornet dp 2009-11340-54 2013-09-29 Utställningsyttrande Hjorthagstornet dp 2009-11340-54 Detaljplaneförslaget avser att ersätta gasklocka 4 med ett bostadshus och göra gasklocka 3 till ett kulturhus. Förbundet för Ekoparken med

Läs mer

TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Harbo-Smedsbo 1:31 m.fl. DPä 341/364 Harbo tätort Heby kommun, Uppsala län. SAMRÅDSTID 24 maj juni 2016

TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Harbo-Smedsbo 1:31 m.fl. DPä 341/364 Harbo tätort Heby kommun, Uppsala län. SAMRÅDSTID 24 maj juni 2016 SAMRÅDSHANDLING 1 (6) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 24 maj 2016-13 juni 2016 Antagen Laga kraft TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Harbo-Smedsbo 1:31 m.fl. DPä 341/364 Harbo tätort Heby kommun, Uppsala

Läs mer

Missa inte utdelningen av Länsförsäkringars Byggnadsvårdspris och utställningen Energismart, -om varsam energieffektivisering.

Missa inte utdelningen av Länsförsäkringars Byggnadsvårdspris och utställningen Energismart, -om varsam energieffektivisering. Årets seminarium ägnas åt Plan- och bygglagen. Kan man förena utveckling, användning och bevarande? Vilka krav ställer lagen på att kulturvärden ska tas tillvara och hur kan lagen användas för att värna

Läs mer

Markanvisningstävling Oceanhamnen. Helsingborg. Cecilia Johansson exploateringsingenjör

Markanvisningstävling Oceanhamnen. Helsingborg. Cecilia Johansson exploateringsingenjör Markanvisningstävling Oceanhamnen Helsingborg Cecilia Johansson exploateringsingenjör Upplägg H+ området Detaljplanen Tävlingen Erfarenheter Stadsparken Söder Campus E4 centrum Oceanpiren Oslopiren nya

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av KV FRIDHEM M M Centrala Staden

Ändring av detaljplan för del av KV FRIDHEM M M Centrala Staden Ändring av detaljplan för del av KV FRIDHEM M M Centrala Staden 11F ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Stadsbyggnadsförvaltningen STADSARKITEKTKONTORET Upprättad den 29 november 2011 ANTAGEN AV BTN

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer