HÅLLBARHETS- OCH GESTALTNINGSPROGRAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBARHETS- OCH GESTALTNINGSPROGRAM"

Transkript

1 HÅLLBARHETS- OCH GESTALTNINGSPROGRAM Del av planhandlingarna för detaljplan Mörby del 5 Stockholm syd/mörby 5:1 m fl Nykvarns kommun

2 MEDVERKANDE Hållbarhetsprogrammet har tagits fram av Ekologigruppen AB och Ramböll Sverige på uppdrag av Nykvarns kommun Stockholm, 12 maj 2015 Beställare Nykvarns kommun Daniel Ängmo, Planarkitekt Förslagställare Ramböll Sverige, Landskap och Plan Stockholm Svante Guterstam, Planarkitekt Tiina Henning, Landskapsarkitekt Anna Valman, Landskapsarkitekt Christian Bjäråker, visualisering Ekologigruppen AB Lena Brunsell, Landskapsarkitekt Hillevi Eklund, Samhällsplanerare Åsa Eriksson, Ekolog Sunna Pfeiffer, Landskapsarkitekt 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 SYFTE OMFATTNING GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER LÄSANVISNING 5 2. FÖRSLAG TILL VISION 2.2 VISION STOCKHOLM SYD - UNG, VILD, VACKER 6 3. BAKGRUND OCH FRAMTID 3.1 NYKVARN DETALJPLANER FÖR MÖRBY 5:1 OCH SKÄLBYVÄGEN 7 5. GESTALTNINGSPRINCIPER 5.1 GESTALTNINGSPRINCIPER KORT OM EKOSYSTEMTJÄNSTER PLANSKISS GATOR OCH SLÄNTER PRINCIPSEKTIONER GATOR PRINCIPSEKTIONER SLÄNTER PRINCIPILLUSTRATION INDELNING KVARTERSMARK PRINCIPSEKTION STORT SVACKDIKE UTMANINGAR VIDARE UTREDNINGSBEHOV 7 4. HÅLLBARHETSANALYS MED STÖD AV VÄRDEROSEN 4.1 VÄRDEROSEN IDENTITET MÖTEN, TRYGGHET, LOKALT ENGAGEMANG TRANSPORTENERGI 12 Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 3

4 4

5 INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 SYFTE Hållbarhetsprogrammet syftar till att syftar till att ge vägledning vid utbyggnad av Stockholm syds verksamhetsområde enligt detaljplanerna för Mörby och Skälbyvägen. Det riktar sig såväl till privata aktörer som ska etablera sig i området som till kommunen som ansvarar för iordningställande och drift av allmän plats. Gestaltningsprinciperna syftar även till att förtydliga detaljplanernas intentioner och till att vägleda kommunens handläggare i bygglovsprocessen. Gestaltningsprinciperna baseras på ekosystemtjänster och har utformats för att bevara och skapa nya ekosystemtjänster när området exploateras. Gestaltningsprinciperna har illustrerats för att bli tillgängliga och lättbegripliga. De återfinns i planbeskrivningarna och utgör på så sätt underlag för regleringen av de två detaljplanerna. 1.2 OMFATTNING Hållbarhetsprogrammet har tagits fram för Stockholm syds logistikområde, på uppdrag av Nykvarns kommun. Det omfattar detaljplanerna för Mörby 5:1 mfl och Skälbyvägen som tillsammans omfattar norra delan av Mörby industriområde och sträcker sig mellan E20 och Sveadalsbanan fram till kommungränsen mot Södertälje och fastighetsgränserna mot Tveta-Valsta 4:1 och Ånsta 1:1 2: LÄSANVISNING Programmet är uppbyggt i tre delar: Del ett består av en Hållbarhetsanalys enligt Ekologigruppens Värderos, ett verktyg för hållbarhetsvärdering som beskrivs närmre under kapitel 4. Hållbarhetsanalysen är uppdelad under olika rubriker med en sammanhängande textdel och en därtill tillhörande tabell. Hållbarhetsanalysen hänvisar i kolumnen Gestaltningsprinciper till programmets andra del. Ortofoto över planområdet Mörby 5 Del två redovisar uppritade principer för området framtagna med utgångspunkt i platsens ekosystemtjänster (se sidan 18). Här listas även de växter som rekommenderas för framtida gestaltning. Del tre består av de tabeller med ekosystemtjänster för allmän platsmark och kvartersmark som ligger till grund för gestaltningsprinciperna i del två. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 5

6 2. FÖRSLAG TILL VISION 2.1 VISION STOCKHOLM SYD UNG, VILD, VACKER Stockholm Syd bidrar till Nykvarns kommuns devis Ung, Vild och vacker!. UNG Stockholm Syd är i struktur, utformning och innehåll en förebild för hållbar urbanisering inom EU/Europa/Sverige(?). Det strategiska läget i regionen och till järnväg och motorväg används för att skapa ett attraktivt logistik- och verksamhetsområde med effektiva och hållbara kommunikationer både för godstransporter och verksamma inom området. I området finns en diversitet av verksamheter rikt på mötesplatser där samarbeten och innovation kan uppstå. Området planeras och byggs med effektiv energisamordning och är utformat så att det finns ekonomiska incitament som gynnar användandet av miljövänlig teknik och att bygga in flexibilitet och adaptabilitet över tid. VILD Naturen i Stockholms Syd, och de ekosystemtjänster denna erbjuder, är en tillgång för anställda och besökare. Markens och vegetationens möjlighet till flödesreglering, rening av vatten och luft samt till att skapa ett bra mikroklimat används. Nya landskapsplanteringar tar avstamp i befintliga karaktärer och naturvärden. De bidrar, tillsammans med befintlig natur, till en rik biologisk mångfald, till pollinering och till fortsatta spridningsmöjligheter för djur och växter. Användandet av naturens ekosystemtjänster ligger till grund för gestaltningen och utgör en tydlig del av områdets profil och attraktivitet. VACKER Stockholm Syd är ett verksamhetsområde där byggnader och byggnadselement, gaturum och en varierad natur-och kulturmiljö bildar en helhet, vilket återspeglar kommunens riktlinjer för hållbarhet som områdets gestaltning baseras på. En gestaltning som bidrar till ökad folkhälsa, då det stimulerar till rekreation, friluftsliv och sociala möten. 6

7 BAKGRUND OCH FRAMTID 3. BAKGRUND OCH FRAMTID 3.1 NYKVARN Gällande översiktsplan (antagen den 18 juni 2014) omnämner Stockholm Syd/Mörby som verksamhetsområde för icke störande industri och järnvägsanslutna logistikföretag norr om Svealandsbanan. Området ska utvecklas i ett sammanhang med sammankopplade huvudgator och naturstråk samt lämpliga användningar av kvartersmarken. Särskilt beskrivs behovet att möjliggöra en blandning av funktioner samt vikten av att hantera naturvärden så att inte en barriär skapas för djur och människor. Dagvattnet från området ska vara rent och kunna kontrolleras. Naturstråk genom området och gaturum med grön förgårdsmark som hanterar dagvattnet ska vara en utgångpunkt för gestaltningskaraktären av området. Gestaltningen av områdets ansikte mot E20 och väg 509 samt de gemensamma huvudgator beskrivs som en utmaning för hela plan-, tillstånds och byggprocessen. Längs järnvägen ska ett 150 meter brett och 1000 meter långt område reserveras som omlastningsplats. Detaljplanen för Mörby 5:1 omnämns särskilt som en möjlig lokalisering för denna omlastningsplats som på sikt kan utvecklas till en nationell kombiterminal. 3.3 UTMANINGAR Både Nykvarns och Södertälje kommun äger delar av marken i Stockholm Syd, ett område som pekats ut som ett strategiskt viktigt för exploatering med fokus på logistik inom Stockholms regionen inom ramen för RUFS. Det ligger dock inte nödvändigtvis i kommunens intresse att maximera investeringar som gagnar regionen givet budgetära och statsfinansiella hänsyn. Både Nykvarn och Södertälje håller på att ta fram detaljplaner för området, en process som i stora delar sker separat vilket innebär svårigheter att uppnå skalfördelar i t ex upphandling eller en gemensam kravprofil för området Inom Nykvarns kommun finns olika ambitioner med området som är i behov av att klargöras t ex i vilken utsträckning området ska svara på behov från lokala entreprenörer, ha en hållbarhetsprofil osv. 3.4 VIDARE UTREDNINGSBEHOV Gestaltningsprinciperna längre fram i rapporten utgår ifrån ekosystemtjänster, men ekosystemtjänster är inte heltäckande principer för gestaltning då den gröna miljön samverkar med den byggda miljön för att skapa goda livsmiljöer. För att säkerställa att man uppnår de intentioner och höga krav man har med Stockholm Syd avseende utformning, hållbarhet och gestaltning bör även följande program tas fram: - Gestaltningsprogram för Byggnader/ Stängsel/ Skyltar - Program för tillgängliggörande och skötsel av natur- och kulturmiljö - Ekonomisk studie för skapande av attraktiva områden - Program för kretsloppslösningar och hållbara energisystem inom området 3.2 DETALJPLANER FÖR MÖRBY 5:1 OCH SKÄLBYVÄGEN De två detaljplanerna utgör en del av Stockholm Syd som planeras bli Stockholms Läns största verksamhetsområde med cirka hektar mark varav 600 hektar ligger i Nykvarns kommun. Stockholm Syd innefattar även Almnäs före detta militärförläggning i Södertälje kommun. Området har strategiskt läge i regionen för logistik med omlastning mellan väg och järnväg. Syftet med detaljplanen för Mörby 5:1 är att genom sitt omfång (270 ha), ta ett helhetsgrepp gällande ett flertal hållbarhetsfrågor såsom dagvattenhantering, natur- och kulturmiljöfrågor, massbalansering och kollektivtrafikförsörjning. Att höja attraktionskraften för att söka etablerade och nya intressenter till Nykvarns kommun är ett viktigt incitament i planarbetet. Samtidigt ska det samhällsekonomiska perspektivet utvecklas för Nykvarns kommuns del jämsides med den regionala och den mellankommunala utvecklingen. Visualisering av planområdet sett från E20 Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 7

8 4. HÅLLBARHETSANALYS MED STÖD AV VÄRDEROSEN 4.1 VÄRDEROSEN Värderosen är ett verktyg för att på ett översiktligt sätt utvärdera och visualisera hållbarheten i olika utvecklingsförslag. Verktyget underlättar en bedömning av förslagets påverkan som helhet vilket minskar risken för att enskilda faktorer optimeras på andras bekostnad. I denna analys har värderosen använts som verktyg och delfaktorerna redovisas i tabellform. En avgränsning har gjorts till sådana parametrar som konkret påverkar planstruktur och gestaltningsprinciper. Ekonomiska analyser inte gjorts. 4.2 IDENTITET En stark identitet skapar ett sammanhang för dem som arbetar i området och hjälper till att skapa en bild av området utåt. Stockholm Syd kommer att vara visuellt exponerat från både E20 och Svealandsbanan. Området blir därför en viktig del av hela Nykvarns identitet. STORA INGREPP I BEFINTLIG MILJÖ Utbyggnaden innebär stora ingrepp i den natur- och kulturmiljö som utgör huvuddelen av platsens identitet idag. Stora delar av det historiska jordbrukslandskapet tas i anspråk, antingen rent fysiskt eller visuellt. Det kuperade skogslandskapet kommer att plansprängas på många håll för att möjliggöra utbyggnaden av stora byggnadsvolymer och infrastruktur. PLATSFÖRANKRING OCH UTVECKLING AV NYA VÄRDEN Identiteten bör vara förankrad både i uttryck av platsens historia och bygga upp något eget. Detta kan göras genom att behålla och lyfta fram så stora delar som möjligt av det ursprungliga landskapet, återskapa strukturer såsom brynzoner och genom att använda lokala växtmaterial vid nyanläggning av grönområden. Samtidigt skapas en ny identitet som ett socialt och ekologiskt hållbart verksamhetsområde. Läsanvisning tabeller Riktlinjer - sammanfattning av de viktigaste riktlinjerna för att säkerställa en hållbar utveckling i området. Plankarta och planbeskrivning - förslag på bestämmelser som kan ingå i detaljplanen. Gestaltningsprinciper - hänvisning till programmets andra del där gestaltningsprinciper redovisas i detalj. Övergripande utredningsbehov - behov av ytterligare utredningar som måste göras för att gå vidare i projektet. Förslag på ytterligare program - möjliga program som ytterligare kan stärka hållbarheten i projektet. 8

9 HÅLLBARHETSANALYS - Identitet TABELL IDENTITET Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. KULTURHISTORISK ANKNYTNING Jordbrukslandskapets karaktär bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner samt genom att säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet. Byggnader på intilliggande verksamhetsområden utformas så att dessa smälter in i landskapet. Se även avsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Samlad grönstruktur och biologisk mångfald. Jordbruksmarken och dess åkerholmar regleras som odling och kulturlandskap som ska bevaras öppet i plankartan. Brynzoner mellan verksamhetsområden och jordbruksmark regleras på plankartan genom hänvisning till kapitlet om gestaltningsprinciper i planbeskrivningen. Brynzoners utformning se PRINCIPSEKTION E-F, sid 26 Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av jordbrukslandskapet biotoper beskrivs i skötselplan. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Byggnaders utformning, samt skyltning, i anslutning till jordbrukslandskapet beskrivs i gestaltningsprogram. Fortsatt bruk av jordbruksmark säkerställs genom avtal Kulturlämningar lyfts fram som en del av den rekreativa miljön. Ett urval av områdets kulturlämningar i form av stensättningar, hällristningar och boplatser inkluderas i rekreativa slingor och lyfts fram genom skyltning och skötsel. Områden med kulturlämningar regleras i plankartan. Stigar förbi intressanta kulturlämningar anges i illustrationsplanen och planbeskrivningen. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av kulturlämningar beskrivs i Skötselplan Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Skyltars utformning beskrivs i gestaltningsprogram ANPASSNING TILL LANDSKAPETS KARAKTÄR I den mån topografin bevaras placeras byggnader så att upplevelsen av denna bevaras. Utformning av bebyggelse ska ske med hänsyn till områdets exponerade läge från E20. Plankartan anger byggnadernas höjd och placering. Planbeskrivningen anger riktlinjer för bebyggelsen i de olika kvarteren. MKB ska beskriva landskapsbild Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Byggnaders placering och utformning i höjdlägen beskrivs i gestaltningsprogram. Vegetation med lokal anknytning utgör utgångspunkt vid nyskapande av grönytor. Planbeskrivningen kapitel 7 Gestaltningsprinciper anger riktlinjer för växtval i de olika områdena. Växtval i anslutning till jordbruksmarken beskrivs till PRINCIPSEKTION E sid Växtval i nyanlagda slänter beskrivs till PRINCIPSEKTION F sid Växtval i nyanlagda våtmarksområden beskrivs till PRINCIPSEKTION G sid 28 Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av vegetation på allmän platsmark beskrivs i skötselplan. EN TILLSKAPAD EGEN IDENTITET Områdets nya identitet byggs upp kring ekologisk hållbarhet både vad gäller bebyggelse och grön- och blåstruktur. Se även vidare avsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER samt 4.6 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER. Ambitionsnivå med certifiering av byggnader beskrivs i planhandlingar. Se PRINCIPSEKTION A-I sid Certifiering av byggnader uppmuntras vid markanvisningar och dyligt. Områdets nya identitet byggs upp kring social hållbarhet. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 9

10 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG En utformning av Stockholm Syd som uppmuntrar till möten, trygghet och lokalt engagemang är viktig för verksamhetsområdets attraktivitet vad gäller etablering av mer personal- och kunskapsintensiva verksamheter. UTMANING: TRYGGA PLATSER I STORSKALIGT VERKSAMHETSOMRÅDE Stora delar av Stockholm Syd kan komma att präglas av storskaliga personalextensiva logistikverksamheter. Inriktningen mot logisitik innbär att området blir trafikerat med många tunga transporter. Samtidigt blir antalet människor i rörelse litet i förhållande till områdets storlek. Dessa förutsättningar, tillsammans med stora höjdskillnader och storskaliga bergssprängningar och släntningar, innebär utmaningar vad gäller att göra Stockholm Syd till en trygg och attraktiv plats att vistas och arbeta på. SKAPA TYDLIGA STRÅK OCH OMSORGSFULLT GESTALTADE MILJÖER Dessa utmaningar kan tacklas genom en planering av verksamheter och gång- och cykelstråk som innebär att mötesplatser och flödet av människor koncentreras till några utvalda områden. Därtill är en genomtänkt utformning av bebyggelse, bergssprängningar, släntningar och vägrum, särskilt i anslutning till de mer intensivt använda områdena, av stor vikt. Det är också viktigt med skötsel och underhåll av offentliga miljöer och kvartersmark eftersom nedgångna och illa skötta omgivningar kan bidra till upplevd otrygghet. 10

11 HÅLLBARHETSANALYS - Möten, trygghet och lokalt engagemang TABELL MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. BLANDAD STAD Inom verksamhetsområdet ska det finnas möjlighet till etablering av både småskaliga verksamheter och större logistikverksamheter. Service riktad mot verksamma i området såsom restaurang, kiosk och övernattningsplatser för långtradare ska tillhandahållas. TILLGÅNG TILL MÖTESPLATSER MED KVALITET OCH FUNKTION Mötesplatser, i form av ex restaurang, kiosk, m.m, möjliggörs i strategiska lägen. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - Blandad stad. Plankartan - yta avsätts med användningen centrum verksamhet för området som möjliggör service. Plankartans reglering möjliggör etablering av verksamheter av olika skala. Planbeskrivningen beskriver vilken typ av servicebehov som kan komma att behövas. Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdens anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 27. Kommunen verkar för en god service, anpassad till den aktuella utbyggnadsgraden, genom att arrendera ut mark för ändamålet inom området. Utredning om potentiellt servicebehov inom området. Tillgång till gröna rekreativa mötesplatser är god både på kvartersmark och allmän platsmark. Mötesplatser finns både i form av större samlande parker/sociala stråk och mindre lokalparker. Se vidare svsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION - Variation av rekreativa kvaliteter. Viktiga funktioner för möten såsom service och gröna mötesplatser är sammankopplade och samlas till strategiska platser längs huvudstråken. Gångoch cykelstråk kopplar samman dessa mötesplatser och kollektivtrafikhållplatser ligger i anslutning till dessa. Se även avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister. Plankartan anger plats för centrumverksamhet för området. I planbeskrivningen anges funktioner och karaktärer för dessa platser. Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i PRINCIPSEKTION G, sid 28. TRYGGA GATURUM OCH MILJÖER Gator byggs/görs? trafiksäkra. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister. Se PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid Gator gestaltas så att de upplevs trygga både genom gaturummets utformning, placering av byggnader på anslutande verksamhetsområden och utformning av omgivande slänter och bergsskärningar. Riktlinjer för gaturummens utformning, byggnaders placering samt utformning av slänter och bergsskärningar införs i planhandlingarna. Entréernas placering regleras med planbestämmelse samt i planbeskrivningens gestaltningsprinciper. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D. för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid Slänters utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid Gång- och cykeltrafik, kollektivtrafikhållplatser, rekreativa mötesplatser och service samlas till huvudstråk för att skapa befolkade gaturum. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - effektivt och orienterbart gatunät. Verksamhetområdena ser ordnade och städade ut i anslutning till huvudgator, publika utrymmen och E20. Tillgodoses planbeskrivningens gestaltningsprinciper Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdenas anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29. MÄNSKLIG SKALA OCH ORIENTERBARHET Bebyggelsens skala varierar inom området med mindre skala i anslutning till huvudstråk och större skala i de östra delarna. Bebyggelse och markområden i anslutning till områdets vägrum ges en hög detaljeringsgrad anpassad till en mänsklig skala. Plankartan anger föreslagna fastighetsgränser. Verksamheternas utfmorning och bebyggelsens utformning mot gata behandlas i planbeskrivningens gestaltningsprinciper Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdens anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Byggnaders placering och utformning i anslutning till huvudgator beskrivs i gestataltnings-program. Slänter, och eventuella bergsskärningar, utformas för att signalera en mänsklig skala. Riktlinjer för slänters och bergsskärningars utformning införs i planhandlingarna. Slänters utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 11

12 4.4 TRANSPORTENERGI Detta avsnitt fokuserar på hur persontransporterna inom området kan ske hållbart genom att skapa en attraktiv gång-, cykel- och kollektivtrafik. Transportenergi kopplat till godstransporter inom området hanteras inte i hållbarhetsprogrammet. UNDERLÄTTA FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Det ska vara möjligt och attraktivt att ta sig fram till fots, cykel och kollektivt i Stockholm syd. Genom att underlätta för denna typ av transporter skapas ett flöde av människor inom området som bidrar till ökad trygghet och möjliggör möten mellan verksamma i området. Vidare ger möjligheten att gå, cykla eller resa kollektivt värdefull vardagsmotion samtidigt som resandet blir mer jämställt då området blir tillgängligt även för personer utan egen bil. Denna typ av transporter ger dessutom inga, eller små, utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen. EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Verksamhetsområdets läge i regionen samt dess skala innebära både att många som är verksamma inom området kommer ha relativt lång resväg till sin arbetsplats och att avstånden att transportera sig inom området är relativt långa. Vidare kommer en del verksamma förmodligen arbeta i skift vilket gör att transporter till och från arbetet kommer att ske utspritt under dygnet. För att uppnå hållbara transporter i området är det viktigt att det både från Nykvarn och Södertälje ska gå att ta sig till och från området med effektiv kollektivtrafik. Busshållplatserna ska vara väl upplysta och väderskyddade och placeras strategiskt intill områdets mötesplatser och viktiga funktioner för att öka attraktiviteten i det kollektiva resandet. RIKTA RÖRELSER TILL UTVALDA STRÅK Vidare är möjligheten att cykla från Södertälje och Nykvarn av stor vikt liksom att gång- och cykelbanor inom området upplevs effektiva, säkra och trygga. Viktiga faktorer i detta är att rörelser fokuseras till utvalda stråk längs vilka även lokala målpunkter lokaliseras för att öka närvaron av andra människor och därmed den upplevda tryggheten. Säkra vägkorsningar som prioriterar cyklister och forgängare är ytterligare en faktor liksom en väl utformad vägmiljö med god belysning. GRUNDLÄGGANDE SERVICE INOM OMRÅDET För att behovet av transporter till och från området ska kunna minimeras är det viktigt med grundläggande service inom området som kan serva de verksamheter som etableras. Ju mer komplett stadsdelen blir utfrån sin funktion som logistikcentrrum kan onödiga transporter undvikas. Exempel på sådana funktioner och service är restaurang och möjlighet till övernattning för de som arbetar med logistikverksamheterna. 12

13 HÅLLBARHETSANALYS - Transportenergi TABELL TRANSPORTENERGI Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. NÄRA TILL MYCKET Verksamheter och verksamma i området ska ha god tillgång till service. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG - Blandad stad. Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdenas anordnande anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 27. GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Huvudgator är trafiksäkra med separata gång- och cykelbanor och god belysning. Övergångsställen och passager är i plan och förses med trafikljus. Plankartan anger strukturen för gång- och cykelvägar. Planbeskrivningen anger gatornas disposition och utformning. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid Trafiksäkra gång- och cykelvägar ska finnas ända fram till de olika arbetsplatserna inom kvarteren. Gatornas sektion regleras i detaljplanen. Kommunens trafikkontor ansvarar för trafiksäker utformning vid korsningar. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid Riktlinjer för gång- och cykelvägar inom verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal. Det ska finnas gena gång- och cykelvägar som gör det möjligt att snabbt ta sig till hållplatser, servicepunkter och rekreativa stråk/ mötesplatser från verksamhetsområdena. Detta gäller även när verksamhetsområde och målpunkter separeras av släntningar eller naturmark Alla kommunala gator förses med gång- och cykelbanor Förslag tilll placering av busshållplatser finns i planbeskrivningen Riktlinjer för gång- och cykelkopplingar från verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal. Det regionala cykelnätet kopplar på ett tydligt sätt till den lokala transportstrukturen. Attraktiva och trygga gång- och cykelpassager ska finnas under E20 och järnvägen. Plankartan anger hur gång- och cykelvägar kopplar till det regionala cykelstråket samt till passager under E20 och järnvägen. Cykelparkering med väderskydd och låsmöjligheter ska ordnas vid viktiga målpunkter och i anslutning till arbetsplatser. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Cykelparkeringars utformning beskrivs i gestaltningsprogram. NÄRHET OCH GOD TILLGÄNGLIGHET TILL ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Busshållplatser ska vara tillgängliga och strategiskt placerade vid viktiga målpunkter. Det ska finnas gena kopplingar till hållplatslägen både inom kvartersmark och allmän platsmark. Planbeskrivningen anger riktlinjer för hållplatslägen samt för gena kopplingar till dessa. Effektiv kollektivtrafik beskrivs i trafikutredning Busshållplatserna ska vara trygga, upplysta och väderskyddade. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Busshållplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram. EFFEKTIVT OCH ORIENTERBART GATUNÄT Gång- och cykeltrafik, kollektivtrafikshållplatser, rekreativa mötesplatser och service samlas till huvudstråk för att skapa befolkade gaturum. Planbeskrivningen anger riktlinjer för placering av kollektivtrafikhållplatser, rekreativa mötesplatser, service och gång- och cykeltrafik. Tydliga gaturum och gestaltning signalerar stråkens hierarki. Planbeskrivningen anger gatornas disposition och utformning. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid Om verksamhetskvarteren delas upp med många små verksamheter ska kvarteret förses med en orinterbar gatustruktur. Planbeskrivningen anger riktlinjer för gatustruktur inom kvartersmark. Riktlinjer för gatustruktur inom verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 13

14 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION Tillgången till en väl fungerande grönstruktur för rekreation inom Stockholm Syd utgör en viktig del i områdets attraktivitet. Inom grönstrukturen ska finnas plats för spontana möten mellan verksamma, för att organisera mer formaliserade teambuildningaktiviteter och för avkoppling och motion för den enskilda. Den rekreativa grönstrukturen ska också bidra till att lyfta fram områdets identitet och knyta an till områdets historia och naturvärden. DE MEST INTRESSANTA VÄRDENA BEVARAS Samtidigt som utbyggnaden av Stockholm Syd tar stora rekreativa områden i anspråk sparas flera av de mest intressanta naturområdena och kulturlämningarna. Särskilt i planens västra delar finns flera rekreativt intressanta strukturer bevarade med jordbrukslandskapet, hällmarkstallskogar, våtmarker och tydligt framträdande fornlämningar. I de östra delarna innebär markbearbetningarna större ingrepp. Här försvinner de flesta befintliga rekreativa värdena, som är knutna till skogen som kommer att försvinna. MÖJLIGHET ATT SKAPA NYA REKREATIVA VÄRDEN Utbyggnaden av Stockholm Syd ger möjlighet till att lyfta fram befintliga rekreationsvärden samtidigt som nya kan tillskapas. I skogs- och jordbruksmarken kan befintliga värden lyftas fram genom rekreativa slingor som passerar naturvärdesområden och kulturlämningar. Där mark nyanläggs kan en tydlig gestaltning och nya platsbildningar både inom allmänna ytor och i verksamhetsområdena skapa nya rekreativa möjligheter och upplevelser. 14

15 HÅLLBARHETSANALYS - Grönstruktur för rekreation TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. TILLGÅNG TILL TÄTORTSNÄRA GRÖNOMRÅDE Områden med intressanta kultur- och naturvärden inom Stockholm Syd ska vara rekreativt tillgängliga för allmänheten och verksamma i området med tydliga entréer, stigar och skyltning. Miljöerna ska vara rekreativt tilltalande, upplevas trygga och ge möjlighet till avkoppling. De områden som är aktuella är: - anlagda parkmiljöer i anslutning till det centrala våtmarksstråket - skogslandskap med våtmark, äldre skog och fornlämningar i områdets västra del - jordbrukslandskapet med brynzoner, åkerholmar och salamandermiljöer Plankartan anger grönområden som natur/parkmark. Planhandlingen anger riktlinjer för skötsel, skyltning, entréer, stigar och avgränsning mellan verksamhetsområde och natur/ parkmark. Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i PRINCIPSEKTION G, sid 28. Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel: Avgränsning, via stängsling, mellan verksamhetsområden och natur/parkmark samt skyltning beskrivs i gestaltningsprogram. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av natur- och parkområden beskrivs i skötselplan. SAMMANHÄNGANDE GRÖNSTRUKTUR Rekreativa stråk ska binda samman befintliga och nyanlaggda park- och naturmiljöer i området. Plankartan anger gatustruktur för större gång- och cykelvägar. Planhandling och illustationsplan anger läge för mindre stigar. Program för tillgängliggörande och skötsel av natur- och kulturmiljö. Utformning av vägmiljön leder till att denna utgör en del av områdets sammanhängande rekreativa grönstruktur. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister. Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid Gång- och cykelstråk kopplar samman Stockholm Syd med omgivande grönområden. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och cyklister VARIATION AV REKREATIVA KVALITETER Park- eller naturområde med sittplatser och bord lämpliga för mat- och fikaraster ska finnas inom 200 meter från varje arbetsplats, antingen på kvartersmark eller inom allmän platsmark. Rastplatserna ska ha en detaljeringsgrad och skötselnivå som gör att de upplevs tilltalande och trygga att vistas i. Planhandling anger riktlinjer för rastplatser inom kvartersmark och allmän platsmark. Gestaltningsprogram för hållplatser/mötesplatser: Mötesplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram. Tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark säkerställs i markanvisningsavtal. Tillgång till gröna rekreativa mötesplatser och aktivitetsplatser (t.ex. utegym) är god både på kvartersmark och allmän platsmark. Mötesplatser finns både i form av större samlande parker/sociala stråk och mindre lokalparker. Tillgång till större gröna rekreativa platser på allmän platsmarks regleras i plankarta samt beskrivs i illustationsplan samt planbeskrivning. Riktlinjer för tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark beskrivs i planhandling. Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i PRINCIPSEKTION G, sid 28. Förr infiltrationsytor i /på kvartersmark se PRINCIPSEKTION I, sid 30. Gestaltningsprogram för hållplatser/mötesplatser: Mötesplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram. Tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark säkerställs i markanvisningsavtal. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av gröna mötesplatser beskrivs i skötselplan. Områdets olika naturkaraktärer används för att skapa en variation av rekreativa kvalitéer. De karaktärer som lyfts fram är: - anlagda parkmiljöer i anslutning till det centrala våtmarksstråket - skogslandskap med våtmark, äldre skog och fornlämningar i områdets västra del - jordbrukslandskapet med brynzoner, åkerholmar och salamandermiljöer Se även vidare avsnitt 4.6 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - samlad grönstruktur och biologisk mångfald samt avsnitt 4.7 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - sammanhängande blåstruktur och värdefulla vattenbiotoper. Se vidare ovan: Tillgång till tätortsnära grönområde Gestaltning av slänter och ängar mot det gröna dagvattenstråket visas i PRINCIPSEKTION E-G, sid För infiltrationsytor i på kvartersmark se PRINCIPSEKTION I, sid 30. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av natur- coh parkområden beskrivs i skötselplan. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 15

16 4.4 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER En fungerande grönstruktur för ekosystemtjänster inom och genom Stockholm Syd har många fördelar. Luftföroreningar och buller från områdets verksamheter och transporter kan reduceras genom vegetation. Vegetation inom och kring verksamhetsområdena förbättrar lokalklimatet genom att minska risken för att de öppna hårdgjorda ytorna blir för varma under värmeböljor, den minskar vindhastigheten under blåsiga dagar samtidigt som träd kan ge skugga under varma dagar. För verksamma i området ger möjligheten att vistas i, och se, grönområden hälsovinster både genom fysisk aktivitet och genom att naturen har en stressdämpande effekt. För att växter och djur ska kunna finnas kvar i området, och för att Stockholms Syd inte ska utgöra en barriär, är en sammanlänkad grönstruktur och ett lokalt växtval av stor vikt. BEFINTLIG NATURMARK TAS I ANSPRÅK Utbyggnaden av Stockholm Syd innebär att stora delar av befintlig natur- och jordbruksmark tas i anspråk och att befintliga ekosystemtjänster inom området till viss del försvinner eller minskar. De tjänster som minskar är främst knutna till jord- och skogsbruk samt biologisk mångfald med pollinering och skadedjursreglering men området används också för kulturella tjänster såsom jakt och annan typ av rekreation. ÅTERSKAPA BEFINTLIGA TJÄNSTER OCH TILLSKAPA NYA Områdets geografiska förutsättningar ger vissa möjligheter att återskapa befintliga tjänster och tillskapa nya ekosystemtjänster inom området. Den bördiga jorden som idag används för jordbruk kommer till del fortsätta att brukas som jordbruksmark. De skogsområden som bevaras kommer att fungera för luftrening och klimatutjämning i stadsdelen samtidigt som de kan ha en bullerdämpande funktion och användas för rekreation. Här kan även finnas arter som reglerar skadedjur och samtidigt kan skogens fåglar kan bidra med fröspridning. Stadsdelens grönstruktur väntas kunna ge visst utrymme för den biologiska mångfalden. Tjänster knutna till rekreation, pollinering och skadedjursreglering kan öka i området genom införande av blommande växter och gestaltnig av utemiljön. TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. SAMLAD GRÖNSTRUKTUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Stockholm Syds barriäreffekt för spridningssamband för barrskogslevande arter begränsas i så stor utsträckning som möjligt genom bevarande och skötsel av värdefulla barrskogsbiotoper och genom att tillföra strukturer som gynnar barrskogslevande arter vid nyanläggning av park- och naturmark. Stockholm Syds påverkan på naturvärden knutna till jordbrukslandskapet begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner, genom att tillföra strukturer som gynnar arter knutna till jordbrukslandskapet samt att säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet. Möjliggör däggdjurs rörelse genom området genom sammanhängande grönstråk samt faunapassage vid motorvägsundergången. Viktiga barrskogsbiotoper sparas som Natur/Parkmark i plankarta. Riktlinjer för skötsel av barrskogsbiotoperna anges i planbeskrivningen. Riktlinjer för hur barrskogssambanden kan gynnas inom verksamhetsområdena anges i planbeskrivningen. Jordbruksmarken och dess åkerholmar regleras som jordbruksmark i plankartan. Brynzoner mellan verksamhetsområden och jordbruksmark regleras i plankartan. Riktlinjer för skötsel av åkerholmar och brynzoner anges i planbeskrivningen. Riktlinjer för hur arter knutna till jordbrukslandskapet kan gynnas inom verksamhetsområdena anges i planbeskrivningen Sammanhängande grönstråk regleras i plankartan. Läge för landskapsbro/faunapassage regleras i plankarta. Användandet av barrskogsträd som gatuträd visas i PRINCIPSEKTION A-B, D, sid Brynzoners utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av barrskogsbiotoper beskrivs i skötselplan. Spridningsanalys av barrskogslevande arters spridningsmöjligheter om planen genomförs. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av barrskogsbiotoper beskrivs i skötselplan. Konsekvenser för däggdjurs rörelser och påverkan på trafiksäkerhet i samband med utbyggnad av verksamhetsområden mellan Nykvarn och Södertälje bör utredas. Möjligheten att omvandla passage under E20 till faunapassage bör utredas. 16

17 HÅLLBARHETSANALYS - Grönstruktur för ekosystemtjänster TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Förslag på ytterligare program m.m. Planen ska kunna genomföras utan att någon lokal population av de artskyddsförordningsarter som redovisas i landskapsanalysens Bilaga 2. Områden som påverkas av artskyddsförordningen förloras. POLLINERING, FRÖSPRIDNING OCH SKADEDJURSREGLERING Områden som rymmer knärot och/eller grön sköldmossa sparas som Natur/Parkmark i plankarta. Hydrologi i sumpskog som rymmer grön sköldmossa bevaras intakt, se vidare Blåstruktur för ekosystemtjänster. Se vidare Blåstruktur för ekosystemtjänster - sammanhängande blåstruktur och värdefulla vattenbiotoper för större och mindre vattensalamander. Jordbruksmarkens strukturer med brynzoner, åkerholmar och öppna vatten som gynnar sånglärka, vaktel och trana regleras i plankarta och planbestämmelser. Växtval inom nyanlagd park- och naturmark ska gynna pollinerande arter. Riktlinjer för växtval anges i planbeskrivningen. Översiktliga riktlinjer för växtval som gynnar pollinerare anges i PRINCIPSEKTION A - G, sid Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av områden artskyddsförordningsarter beskrivs i skötselplan. Risken för negativ påverkan på hydrologin i sumpskogen som rymmer grön sköldmossa behöver utredas. Stockholm Syds påverkan på pollinerares livsmiljöer i anslutning till jordbrukslandskapet begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner, genom att tillföra strukturer som gynnar arter knutna till jordbrukslandskapet samt at säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet. Se vidare under Grönstruktur för ekosystemtjänster - Samlad grönstruktur och biologisk mångfald Se PRINCIPSEKTION F - Bryn i slänt, sid 27 Se även GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - Samlad grönstruktur och biologisk mångfald En variation av olika naturtyper ska bevaras och nyanläggas, för att ge livsmiljöer för en variation av skadedjursreglerare. Viktiga biotoper regleras som Natur/Parkmark i plankarta. Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans förutsättningar för olika livsmiljöer i nyanlagd park/naturmark. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av de olika biotoperna beskrivs i skötselplan. Nya boplatser ska anläggas för att gynna fåglar och insekter. Riktlinjer för anläggande av boplatser anges i planbeskrivningen. Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans förutsättningar för olika livsmiljöer i nyanlagd park/naturmark. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av boplatserna beskrivs i skötselplan. KLIMATREGLERING, LUFTRENING OCH BULLERDÄMPNING Trädalléer anläggs längs samtliga större gator, både på kvartersmark och allmän platsmark. Trädval görs för att gynna rening av luft. Trädrader och buskage anläggs som lä- och skuggplanteriingar i vind och/ eller värmeutsatta områden. Hänsyn till klimatförhållande tas vid lokalisering av rörelsestråk och rekreationsområden. I plankartan ges utrymme för trädplanteringar i vägområdet. I planbeskrivningen anges riktlinjer för trädplantering både på kvartersmark och allmän platsmark. I planbeskrivningen anges riktlinjer för läplanteringar både på kvartersmark och allmän platsmark. Trädplantering längs gata beskrivs i PRINCIPSEKTION A-E, sid Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans förutsättningar för klimatreglering och luftrening på naturmark och kvartersmark. Riktlinjer för utformning av gatumiljöer på kvartersmark anges i genomförandeavtal. Riktlinjer för läplanteringar inom kvartersmark anges i genomförandeavtal. Vegetationens möjlighet till bullerdämpning utnyttjas både genom anläggande av trädplanteringar och naturmark intill bullerkällor och genom gröna väggar och tak på byggnader. I planbeskrivningen anges riktlinjer för bullerdämpande vegetation på, och i anslutning till, bebyggelse. Trädplantering längs gata beskrivs i PRINCIPSEKTION A-E, sid Riktlinjer för bullerdämpande vegetation på, och i anslutning till, bebyggelse anges i genomförandeavtal. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 17

18 4.6 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER En fungerande blåstruktur för ekosystemtjänster i Stockholm Syd, där våtmarker, dammar och översvämningsytor kan rena föroreningar och hantera höga flöden, gör området motståndskraftigt mot översvämningar samtidigt som behovet av dyra artificilla lösningar minskar. Vattenytor utgör också ett värdefullt rekreativt inslag och är ofta områden för en rik biologisk mångfald. BEFINTLIGA VÅTMARKER PÅVERKAS AV EXLOATERINGEN Utbyggnad av Stockholm Syd innebär att stora ytor kommer att hårdgöras och den naturliga infiltrationen minskar. Området rymmer idag våtmarker som även fungerar som lekvatten för den hotade större vattensalamandern. Dessa områden kommer att påverkas av exploateringen. SATSNING PÅ LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAG- VATTEN Det planerade våtmarksstråket i öster tillför ekosystemtjänsterna vattenrening och vattenreglering. En hög andel grönska på tak och kvartersmark samt rätt markbeläggning är en viktig del av det lokala omhändertagandet av dagvatten och ekosystemtjänsten flödesreglering. En separering av olika grader av förorenat vatten bör ske och dagvatten från tak kan med fördel användas till bilspolplats eller bevattning. 18

19 HÅLLBARHETSANALYS - Blåstruktur för ekosystemtjänster TABELL BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Riktlinjer Plankarta och Planbeskrivning Gestaltningsprinciper Övriga planer SAMMANHÄNGANDE BLÅSTRUKTUR OCH VÄRDEFULLA VATTENBIOPER Den äldre senvuxna sumpskogen i planområdets västra del (nr. 29 i landskapsanalys) får ej påverkas negativt genom förändrad hydrologi. Nya dammar och livsmiljöer anläggs för att säkerställa att livsmiljöer för större vattensalamanders finns i samma, eller större, utsträckning än innan exploatering. VATTEN SOM RESURS Infiltration av dagvatten ska så långt som möjligt ske inom planområdet för att grundvattennivåer inta ska påverkas. Sumpskogen, samt dess påverkansområde, regleras som park/naturmark i plankarta. Område för salamanderdammar och livsmiljöer för större vattensalamander regleras som naturmark i plankarta och beskrivs i illustationsplan samt planbeskrivning. Plankartan anger ytor för dagvattenhantering och infiltration inom allmän platsmark. Planbeskrivningen anger krav på hantering av dagvatten och infiltration inom kvartersmark. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 28. Dagvattenhantering på kvartersmark utformas i enighet med PRINCIPSEKTION I, sid 30. Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid Utredningsbehov Risken för negativ påverkan på sumpskogens hydrologi behöver utredas. Vid planering och projektering av närområdet behöver kunskapen vara tillräcklig för att säkerställa att negativ påverkan inte sker. Skötselplan för större vattensalamander: Dammar och livsmiljöer för större vattensalamander anläggs och sköts i enighet med framtagen skötselplan. Uppföljningsprogram för större vattensalamander behöver tas fram. Infiltration av dagvatten studeras i dagvattenutredning. Förslag på ytterligare program m.m. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av äldre sumpskog beskrivs i skötselplan. Hushållning med vattenresurser inom verksamhetsområdet uppmuntras. Planbeskrivningen anger riktlinjer för verksamheters hushållning med vattenresurser. Vid markanvisning m.m. främjas bebyggelse som hushåller med vattenresurser t.ex. genom vattensnåla installationer och återbruk av dagvatten. VATTENRENING OCH FLÖDESREGLERING Dagvatten som uppstår inom kvartersmark ska i så stor utsträckning som möjligt hanteras inom kvartersmark. Planbeskrivningen anger riktlinjer för hantering av dagvatten inom kvartersmark. Dagvattenhantering på kvartersmark utformas i enighet med PRINCIPSEKTION G, sid 28, samt övergripande princip för kvartersmark PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29. Dagvattenhantering studeras i dagvattenutredning. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten inom kvartersmark anges i genomförandeavtal. Dagvatten som inte kan hanteras inom kvartersmark samlas i våtmarker, dammar och öppna diken på allmän platsmark för rening innan det lämnar verksamhetsområdet. Plankartan anger ytor för dagvattenhantering på allmän platsmark. Planbeskrivningen anger riktlinjer för hantering av dagvatten på allmän platsmark. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 26. Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid Våtmarksstråk och övriga dagvattendammar dimensioneras i enlighet med dagvattenutredning. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av våtmarksstråket, och övriga dagvattendammar i ytläge, beskrivs i skötselplan. Avrinnande vatten från planområdet ska hålla samma, eller högre kvalitet, efter utbyggnad av verksamhetsområdet än före. Turingeåns goda ekologiska och kemiska status ska inte påverkas negativt. Planbeskrivningen anger krav på hantering av dagvatten. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 26. Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid Reningsmöjligheter inom verksamhetområdet studeras i dagvattenutredning. Översvämningsytor ska vara dimensionerade för att klara ett 100-årsregn. De ska även vara säkrade för framtida klimatförändringar så att de klarar förväntade havsnivåhöjningar. Plankartan anger ytor för flödesreglering inom almän platsmark. Planbeskrivningen anger krav på flödesreglering inom kvartersmark. Våtmarksstråk utformas i enlighet med PRINCIPSEKTION G, sid 26. Flödesreglering på kvartersmark utformas i enighet med gestaltningsprincip H-I, sid Flödesreglering i gaturum utformas i enighet med PRINCIPSEKTION A-D, sid Flödesreglering inom verksamhetområdet studeras i dagvattenutredning. Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av våtmarksstråket, och övriga dagvattendammar i ytläge, beskrivs i skötselplan. Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB 19

20 5. GESTALTNINGSPRINCIPER 5.1 GESTALTNINGSPRINCIPER Gestaltningsprinciperna infogas planbeskrivningen och kopplas där det är möjligt till de juridiskt bindande bestämmelserna i detaljplanen. Gestaltningsprinciperna bygger på detaljplanens begrepp och förutsättningar. Huvudindelningen allmän platsmark och kvartersmark får, se tabell x, underkategorier som leder till gestaltningsprinciper i form av principdiagram och rekommendationer. Gestaltningsprinciperna utgår ifrån ekosystemtjänster, men ekosystemtjänster är inte heltäckande principer för gestaltning då den gröna miljön samverkar med den byggda miljön för att skapa goda livsmiljöer. Principdiagrammen och principsektionerna är kopplade till en växtlista, då val av korrekt växtmaterial är en förutsättning för en fungerande återuppbyggnad av platsens ekologi, som initialt i stort går förlorad. 5.2 KORT OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Att göra plats för ett verksamhetsområde, innebär i Nykvarn att man tar värdefull natur och kulturmiljö i anspråk till förmån för allmänintresset. Den sparade befintliga miljön bör därför stärkas och skyddas genom de nya tilläggen. De nya tilläggen bör därför utformas för att bidra till de viktiga stödjande ekosystemtjänsterna biologisk mångfald och habitat, för att kunna utföra bl a den kulturella tjänsten rekreation, för att bidra till bättre folkhälsa och för att vara platser för sinnlig upplevelse. Enligt Sveriges miljömål med tillhörande etappmål för biologisk mångfald, som är beslutade av regeringen, finns det flera mål som rör ekosystemtjänster eller kan kopplas till ekosystemtjänster. Vad gäller ekosystemtjänster och miljökonsekvensbeskrivningar finns särskilt ett etappmål under biologisk mångfald som av vikt för ekosystemtjänster; Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden; Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. VAD ÄR EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänsterna kan beskrivas som den praktiska eller tekniska nytta som samhället kan erhålla från de naturliga och de kultiverade ekosystemen. De delas ofta in i producerande tjänster, reglerande tjänster och kulturella tjänster samt understödjande tjänster. Understödjande tjänster Till de understödjande tjänsterna räknas bl.a. biologisk mångfald, storskaliga vatten- och näringscykler, jordformation och fotosyntes. Reglerande tjänster Till de reglerande räknas bl.a.: Pollinering genom insekter, fröspridning, omsättning av avfall och avlopp med återföring av närsalter, rening av vatten, flödesutjämning av regn- och smältvatten, luftrening, luftväxling av stadsluft ( stadsbris ). Kulturella tjänster Till de kulturella brukar räknas bl.a. hälsoaspekter från naturrekreation, fritidsupplevelser, estetiska värden, undervisning och kunskap, tysta områden. Producerande tjänster Till de producerande brukar räknas bl.a.: Produktion av livsmedel och medicinalväxter, bioenergi, skogsråvaror som virke, pappersmassa och bioenergi samt produktion av dricksvatten. 20

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) 2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, behovsbedömningen, ska avgöra om detaljplanen,

Läs mer

, uppdaterad KS/KF 2012:

, uppdaterad KS/KF 2012: Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Behovsbedömning - checklista

Behovsbedömning - checklista 2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av

Läs mer

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2018-07-24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)

Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5) Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5) Projektbeställare Projektledare David Lanthén Amanda Docherty Datum 2016-06-01 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0215 Innehållsförteckning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Yttrande över detaljplan Mörby del 5 (Mörby 5:1), Nykvarns kommun

Yttrande över detaljplan Mörby del 5 (Mörby 5:1), Nykvarns kommun 1 (3) Ärende 7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-07-28 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Handläggare Olga Hanelis olga.hanelis@sodertalje.se Yttrande över detaljplan Mörby del 5 (Mörby 5:1), Nykvarns

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping 1(8) SPN 923/2006 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde inom Brånnestad i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 3 mars 2011 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,

Läs mer

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera

Läs mer

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Bagaren 10 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE PLANBESKRIVNING 2

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06

Läs mer

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II) Dnr: SBN 2016/376 Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II), Skåne län UPPRÄTTAD 20181122 FHK 20181109 GRANSKNING ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stadshuset, Stortorget,

Läs mer

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016 Detaljplan för DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016 2 CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING OCH MKB

Läs mer

Grönytefaktor för Näsängen

Grönytefaktor för Näsängen November 2016 2 Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 2016-11-22 Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Karin Görlin, Krister Sernbo Foton: Om

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster

Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster Antagen av kommunfullmäktige 2017-10-16 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Innehåll Inledning...4 Vad är en ekosystemtjänst?...6

Läs mer

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska

Läs mer

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov

Läs mer

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Kullsvedens handels- och småindustriområde Detaljplan för UTSTÄLLNINGSHANDLING Kullsvedens handels- och småindustriområde i Säters kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2007-06-20, 120,

Läs mer

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas. 1(10) 2018-05-03 Samrådshandling Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Detaljplan för del av fastigheten Lessebo 9:1 Åkerhultsvägen Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2019-04-04 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Simrishamns kommun Plan- och exploateringsenheten 2019-01-17 Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i Miljöbedömningsförordningen

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040 Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Question today imagine tomorrow create for the future

Question today imagine tomorrow create for the future 8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen

Läs mer

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer