RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU"

Transkript

1 SV E U RO P E I S K A C E N T R A L B A N K E N Å R S R A P P O RT ÅRSRAPPORT

2 Alla ECBpublikationer under 2008 kommer att ha ett motiv från 10-eurosedeln. ÅRSRAPPORT

3 Europeiska centralbanken, 2008 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D Frankfurt am Main, Tyskland Postadress Postfach D Frankfurt am Main, Tyskland Telefon Webbplats Fax Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Fotografi er: Martin Joppen Walter Vorjohann Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är den 29 februari ISSN (onlineversion)

4 INNEHÅLL FÖRORD KAPITEL 1 EKONOMISK UTVECKLING OCH PENNINGPOLITIK 1 PENNINGPOLITISKA BESLUT 18 2 DEN MONETÄRA, FINANSIELLA OCH EKONOMISKA UTVECKLINGEN Det globala makroekonomiska läget Den monetära och finansiella utvecklingen Pris- och kostnadsutvecklingen Produktion, efterfrågan och utveckling på arbetsmarknaden De offentliga finansernas utveckling Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 78 3 EKONOMISK OCH MONETÄR UTVECKLING I EU-LÄNDER UTANFÖR EUROOMRÅDET 83 KAPITEL 2 CENTRALBANKENS VERKSAMHET 1 PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER, VALUTATRANSAKTIONER OCH INVESTERINGSVERKSAMHET 1.1 Penningpolitiska transaktioner Valutatransaktioner Investeringsverksamhet BETALNINGS- OCH VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM Targetsystemet Target Target2-Securities Avvecklingsförfaranden för säkerheter SEDLAR OCH MYNT Utelöpande sedlar och mynt samt sedelhantering Sedelförfalskning och förebyggande åtgärder Utgivning och produktion av sedlar STATISTIK Ny eller förbättrad statistik för euroområdet Andra händelser på statistikområdet Förberedelser inför euroområdets utvidgning EKONOMISK FORSKNING Forskningsprioriteringar Publikationer och konferenser ANDRA UPPGIFTER OCH AKTIVITETER Efterlevnad av förbuden mot monetär finansiering och positiv särbehandling Rådgivande funktioner Förvaltning av Europeiska gemenskapens upplåning och utlåning Eurosystemets reservförvaltningstjänster 127 KAPITEL 3 CYPERNS OCH MALTAS INTRÄDE I EUROOMRÅDET 1 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN I CYPERN OCH MALTA RÄTTSLIGA ASPEKTER AV INTEGRATIONEN AV CENTRAL BANK OF CYPRUS OCH CENTRAL BANK OF MALTA I EUROSYSTEMET OPERATIVA ASPEKTER AV INTEGRATIONEN AV CENTRAL BANK OF CYPRUS OCH CENTRAL BANK OF MALTA I EUROSYSTEMET Penningpolitiska transaktioner Bidrag till ECB:s kapital, reserver och valutareserv 137 ECB Arsrapport 3

5 4 UTBYTET AV SEDLAR OCH MYNT I CYPERN OCH MALTA 138 KAPITEL 4 FINANSIELL STABILITET OCH INTEGRATION 1 FINANSIELL STABILITET Övervakning av den finansiella stabiliteten Arrangemang för finansiell stabilitet FINANSIELL REGLERING OCH ÖVERVAKNING Allmänna frågor Bankverksamhet Värdepapper FINANSIELL INTEGRATION ÖVERVAKNING AV MARKNADENS INFRASTRUKTUR Övervakning av systemen och infrastrukturen för stora eurobetalningar Massbetalningstjänster Kortbetalningssystem Clearing och avveckling av värdepapper 156 KAPITEL 5 EUROPISKA OCH INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER 1 EUROPEISKA FRÅGOR Policyfrågor Institutionella frågor Utveckling i och förbindelser med EU:s kandidatländer INTERNATIONELLA FRÅGOR Huvuddrag i utvecklingen i det internationella monetära och finansiella systemet Samarbete med länder utanför EU 166 KAPITEL 6 ANSVARIGHET 1 ANSVARIGHET INFÖR ALLMÄNHETEN OCH EUROPAPARLAMENTET NÅGRA AV DE FRÅGOR SOM HAR DISKUTERATS VID MÖTE MED EUROPAPARLAMENTET 173 KAPITEL 7 EXTERN KOMMUNIKATION 1 KOMMUNIKATIONSPOLICY KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER 179 KAPITEL 8 INSTITUTIONELL RAM, ORGANISATION OCH ÅRSREDOVISNING 1 ECB:S BESLUTANDE ORGAN OCH ORGANISATIONSSTYRNING Eurosystemet och Europeiska centralbankssystemet ECB-rådet Direktionen ECB:s allmänna råd Eurosystemets/ECBS:s kommittéer, budgetkommittén, personalchefsmötet och Eurosystemets styrkommitté för IT-frågor Organisationsstyrning ORGANISATIONSUTVECKLING Personalfrågor ECB:s nya huvudkontor Eurosystemets centrala upphandlingsenhet ECBS:S SOCIALA DIALOG ÅRSREDOVISNING FÖR ECB 200 Förvaltningsrapport för det år som slutade den 31 december ECB Arsrapport

6 Balansräkning per den 31 december 204 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 206 Redovisningsprinciper 207 Noter till balansräkningen 212 Noter till resultaträkningen 223 Revisionsberättelse 226 Not om vinst-eller förlustfördelning EUROSYSTEMETS KONSOLIDERADE BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER 230 BILAGOR RÄTTSAKTER SOM EUROPEISKA CENTRALBANKEN HAR ANTAGIT 234 EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDEN 237 KALENDARIUM FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA ÅTGÄRDER 241 DOKUMENT UTGIVNA AV ECB 243 ORDLISTA 249 FÖRTECKNING ÖVER RUTOR 1. Monetära finansinstituts nettotillgångar gentemot utlandet och deras inverkan på penningmängdsutvecklingen 34 Diagram A Monetära finansinstituts nettotillgångar gentemot utlandet och M3 tillväxt 35 Diagram B Fördelning av kapitalflöden i innehavarsektorn och monetära finansinstituts nettotillgångar gentemot utlandet 36 Diagram C Fördelning av portföljinvesteringsflöden 36 Diagram D Förändringar i tillgångar och skulder gentemot utlandet, brutto Volatiliteten i penningmarknadsräntorna under 39 Diagram A Daglig realiserad volatilitet i dagslåneräntan 40 Diagram B Daglig realiserad volatilitet i långa inlåningsräntor 41 Diagram C Realiserad volatilitet och implicit volatilitet i penningmarknadsräntor med 3 månaders löptid Likheter och skillnader mellan episoderna av finansiell turbulens och Diagram A Långa obligationsräntor i USA och euroområdet 1998 och 45 Diagram B Aktiekurser i USA och euroområdet 1998 och Inverkan av baseffekter från energikomponenten på HIKPinflationen 56 Diagram A Bidrag till förändringen i HIKP-inflationen på årsbasis sedan december Diagram B Dekomponering av månadsförändringar i HIKPinflationen på årsbasis 57 Diagram C Dekomponering av förändringar i HIKP-inflationen på årsbasis sedan december Inflationen i priserna på livsmedel i euroområdet 59 Diagram A Bidrag från priser på förädlade livsmedel till HIKPinflationen på årsbasis 59 Diagram B Prisutveckling på livsmedel och tropiska drycker 59 Tabell HIKP förädlade livsmedel exklusive tobak i euroländerna Nedgången i arbetslösheten i euroområdet på senare år 68 Diagram A Arbetslöshetsutvecklingen i euroområdet 68 Diagram B Reformintensitet i euroområdet 1) och fördelning på typ av reform, Tabell Arbetslöshet i euroområdet fördelat på kön, ålder och kvalifikationer Utvecklingen i statens utgivning av räntebärande värdepapper och skillnader i obligationsräntor i euroområdet 72 ECB Arsrapport 5

7 Diagram A Dekomponering av förändringar i räntebetalningar under perioden Diagram B Ränteskillnader mot tyska statsobligationer 73 Diagram C CDS-kontrakt med statsobligationer som referenstillgångar 74 Tabell A Årlig ökning i räntebärande värdepapper utgivna av offentliga sektorn i euroområdet 72 Tabell B Utestående räntebärande värdepapper utgivna av staten i euroområdet, fördelning Lärdomar som kan dras av finanspolitiken under åren Diagram A Budgetutveckling i euroområdet Diagram B Budgetsaldo och konjunkturkomponent Penningpolitiska transaktioner under perioden av volatilitet på finansmarknaderna 98 Diagram Dagligt överskott av kassakravsmedel under en uppfyllandeperiod Statistiska konsekvenser av euroområdets utvidgning till Cypern och Malta 133 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER 1. Prisutveckling Arbetskostnadsindikatorer Den reala BNP-tillväxtens sammansättning Arbetsmarknadsutveckling Läget i de offentliga finanserna i euroområdet Real BNP-tillväxt i EUmedlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet HIKP-inflation i EUmedlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet Läget i de offentliga finanserna i EU-medlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet Betalningsbalans i EUmedlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet Utveckling i ERM Officiell penningpolitisk strategi i EU-medlemsstater utanför euroområdet Betalningar i Target Fördelning av produktion av eurosedlar Ekonomiska nyckeltal för Cypern Ekonomiska nyckeltal för Malta 131 FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM 1. ECB:s räntor och penningmarknadsräntor Utveckling i viktiga industriekonomier Bidrag till den globala BNPtillväxten Utvecklingen på råvarumarknaderna M3 och utlåning till den privata sektorn M3:s huvudkomponenter MFI-räntor på kortfristig inlåning och en penningmarknadsränta Seektorvis M3-inlåning Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet Penningmarknadsräntor månaders Eurepo, Euribor och ränteswappar på dagslån Långa statsobligationsräntor Nollkupongavista och kommande break even-inflation i euroområdet Viktiga aktieindex Implicit volatilitet på aktiemarknaderna MFI:s utlåning till hushåll Räntor på lån till hushåll och ickefinansiella företag Hushållens skuldsättning och räntebetalningar Euroområdets icke-finansiella företags reala kostnader för extern finansiering Vinstkvoter i noterade ickefinansiella företag i euroområdet Real årlig ökningstakt för ickefinansiella företags externa finansiering 52 6 ECB Arsrapport

8 22. Icke-finansiella företags finansieringsgap och dess viktigaste komponenter Icke-finansiella företags skuldkvoter HIKP-inflation fördelat på de viktigaste delkomponenterna Huvudkomponenternas bidrag till HIKP-inflationen Producentpriser inom industrin Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd inom olika sektorer Bostadsprisutvecklingen i euroområdet Uppfattad och förväntad inflation hos konsumenterna i euroområdet i kvalitativa termer Bidrag till real BNP-ökning per kvartal Konfidensindikatorer Arbetslöshet Eurons nominella och reala växelkurs Bytesbalans och dess komponenter Euroområdets exportvolym till valda handelspartner Euroområdets direkt- och portföljinvesteringar Finansiell utlandsställning, netto Förändringar i eurons växelkurs gentemot EU-valutorna utanför ERM Kreditgivning till den privata sektorn Spridning i Eonia Likviditetsfaktorer i euroområdet Godtagbara säkerheter uppdelat på tillgångstyp Säkerheter som lämnas i Eurosystemets kredittransaktioner och utestående krediter Fördelning av tillgångar (inbegripet kreditfordringar) som lämnas som säkerheter på olika tillgångstyper Utelöpande eurosedlar 2002, totalt antal Utelöpande eurosedlar 2002, totalt värde Antal utelöpande eurosedlar Antal förfalskade eurosedlar som tagits ur cirkulation Förfalskningar, fördelat på valör 115 ECB Arsrapport 7

9 FÖRKORTNINGAR LÄNDER ÖVRIGA FÖRKORTNINGAR BE BG CZ DK DE EE IE GR ES FR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK JP US Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Japan USA BIS BNP BPM5 c.i.f. ECB ECBS EMI EMU ENS 95 EU EUR f.o.b. HIKP ILO IMF KPI MFI NCB OECD PPI ULCM Bank for International Settlements bruttonationalprodukt IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 Europeiska unionen euro fritt vid exportgräns harmoniserat konsumentprisindex Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) Internationella valutafonden (International Monetary Fund) konsumentprisindex monetära finansinstitut nationell(a) centralbank(er) Organisation for Economic Co-operation and Development producentprisindex enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlems-länderna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning 8 ECB Arsrapport

10 FÖRORD

11 Detta fördrag håller nu på att ratificeras av samtliga 27 medlemsstater för att enligt planerna kunna träda i kraft den 1 januari ECB välkomnar det faktum att det nya fördraget anger att prisstabilitet är ett av EU:s mål och att det gör ekonomiska och monetära unionen (EMU), med euron som sin valuta, till ett EU-mål. ECB blir en EU-institution och det nya fördraget bekräftar ECB:s, ECBS:s och de nationella centralbankernas oavhängighet, samt ECB:s status som juridisk person, regleringsbefogenheter och ekonomiska självständighet. ECB anser att det nya fördraget bekräftar EMU:s befintliga uppbyggnad och ser fram emot ett framgångsrikt avslutande av ratificeringsprocessen. *** Om man ser tillbaka på händelserna under förra året intar den tredje utvidgningen av euroområdet sedan det upprättades 1993 en nyckelposition. Den 1 januari 2008 blev Cypern och Malta den fjortonde respektive femtonde EU-medlemsstaten att anta euron, efter Grekland 2001 och Slovenien, och deras nationella centralbanker anslöts till Eurosystemet. Jag skulle vilja hälsa de cypriotiska och maltesiska medborgarna varmt välkomna. Cyperns och Maltas goda ekonomiska resultat, som är en följd av genomförandet av en stabilitetsinriktad makroekonomisk politik de senaste åren, har gjort det möjligt för dessa två länder att införa euron som sin valuta. Kontantövergången till euron gick snabbt och problemfritt i båda länderna. Framöver kommer den största politiska utmaningen för dessa länder efter deras införande av euron att vara att säkerställa genomförandet av en passande nationell ekonomisk politik som syftar till att garantera en hög grad av hållbar konvergens. En annan viktigt händelse under var statsoch regeringschefernas undertecknande av EU:s nya Lissabonfördrag den 13 december. Under uppgick den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 2,1 %, jämfört med 2,2 % Även om detta är något över ECB:s definition av prisstabilitet, dvs. en inflation som ligger under, men nära, 2 %, fortsatte ECB:s penningpolitik att fast förankra de medeloch långsiktiga inflationsförväntningarna på nivåer som i stort sett är förenliga med prisstabilitet, trots ekonomiska förhållanden som kännetecknades av kraftiga uppåtriktade pristryck. Dessa pristryck härrörde främst från prisökningar på råvaror, särskilt energi och i synnerhet under fjärde kvartalet livsmedel, samt, inom euroområdet, effekten av höjningar av indirekta skatter, kapacitetsbegränsningar i samband med en expanderande ekonomi och stramare arbetsmarknader. Den fortsatta förankringen av inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt under reflekterar därför positivt på ECB:s trovärdighet i fråga om att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt, i enlighet med sitt uppdrag. En sådan förankring är en nödvändig förutsättning för väl fungerande marknader, hållbar tillväxt och sysselsättningsskapande i euroområdet och är av högsta prioritet för ECB-rådet. Uppåtriskerna för prisstabiliteten dominerade tydligt under hela. Riskerna omfattade eventuella ytterligare höjningar av olje- 10 ECB Arsrapport

12 och jordbrukspriserna samt höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter utöver vad som förutsetts. Mer fundamentalt förelåg stora risker för förbättringar av företagens prissättningsförmåga, särskilt inom marknadssegment med låg konkurrens, samt för en starkare än väntad löneutveckling, vilket utgjorde en risk för följdeffekter på löne- och prisbildningen till följd av tillfälligt högre inflationstakter. För att säkerställa att prisstabiliteten upprätthölls på medellång sikt bevakade ECB-rådet löneförhandlingar och prisbildning i euroområdet med särskilt uppmärksamhet. Under fortsatte den ekonomiska aktiviteten i euroområdet att expandera i kraftig takt. Reala BNP ökade med 2,6 % på årsbasis, trots instabila energipriser och ökad osäkerhet till följd av finansoron under årets andra hälft. Även om exporten från euroområdet fortsatte att gynnas av en stark, om än långsammare, global ekonomisk tillväxt var expansionen i den ekonomiska aktiviteten främst ett resultat av den inhemska efterfrågan, särskilt inom komponenten fasta investeringar. Under första halvåret understöddes den kraftiga investeringstillväxten av gynnsamma finansieringsvillkor, stora bolagsvinster och fortsatta förbättringar av företagens effektivitet. Till följd av den ökande finansiella osäkerheten blev utsikterna för den reala ekonomin mer osäkra under andra halvåret och de balanserade riskerna för huvudscenariot för tillväxten i euroområdet justerades ned. ECB-rådets bedömning att uppåtriskerna för prisstabiliteten fortsatt dominerade på medellång till lång sikt bekräftades genom en avstämning mot den monetära analysen. En bred analys av tillgängliga uppgifter bekräftade att den underliggande takten i penningmängdsoch kreditutvecklingen var mycket stark. Under andra halvåret var inverkan från finansoron på den underliggande dynamiken i de breda penningmängds- och kreditmåtten fortsatt begränsad. Detta framgick framför allt av den fortsatt kraftiga ökningstakten för banklån till den inhemska privata sektorn, särskilt till icke-finansiella företag, vilket antydde att kreditutbudet inte hade minskat i någon större utsträckning. Under denna period bevakade ECB-rådet penningmängdsutvecklingen mycket noga. För att begränsade de rådande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång sikt höjde ECBrådet ECB:s styrräntor i mars och juni med 25 punkter åt gången. Till följd av detta steg den lägsta anbudsräntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner till 4,00 % i juni, från 3,50 % i slutet av Under årets andra hälft beslutade ECB-rådet att lämna styrräntorna oförändrade. I detta läge och med hänsyn till den ovanligt stora osäkerheten beträffande effekten av finansoron på den reala ekonomin ansåg ECB-rådet att det var befogat att samla in och granska ytterligare information och att noggrant bevaka utvecklingen på finansmarknaderna innan några fler slutsatser för penningpolitiken drogs. Samtidigt bekräftade ECB-rådet sin ständiga beredskap att göra allt som krävdes för att säkerställa att uppåtriskerna för prisstabiliteten inte skulle realiseras och att inflationsförväntningarna på lång sikt förblev fast förankrade. *** Under gjordes ytterligare framsteg med budgetkonsolideringen, enligt de uppdaterade stabilitetsprogrammen, och det genomsnittliga budgetunderskottet i euroområdet minskade till 0,8 % av BNP, jämfört med 1,5 % En förnyad ökning av detta underskott förutses emellertid redan 2008 vid en tidpunkt då flera länder fortfarande inte har uppnått sunda offentliga finanser. Detta medför en risk för att vissa länder inte kommer att kunna uppfylla bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. För att inte undergräva paktens trovärdighet bör dessa länder eftersträva en mer ambitiös politik och genomföra en strukturanpassning på minst 0,5 % av BNP per år, i enlighet med kravet i pakten. Det är absolut nödvändigt att alla länder uppfyller sina åtaganden och försöker uppnå sina medelfristiga mål om sunda offentliga ECB Arsrapport 11

13 finanser senast 2010, enligt vad man kommit överens om och offentliggjort vid Eurogruppens sammanträde i Berlin i april. Diskretionära finanspolitiska lättnader skulle vara absolut olämpliga. Det bästa bidraget finanspolitiken kan göra för makroekonomisk stabilitet är tvärt om att låta de automatiska stabilisatorerna verka fritt i länder med starka finanser och att säkra hållbara offentliga finanser på lång sikt. I fråga om strukturreformer är de senaste resultaten inom ramen för Lissabonstrategin uppmuntrande. Strukturreformer och en måttlig lönebildning de senaste åren har lett till en kraftigt ökad sysselsättning i euroområdet med cirka 15,8 miljoner personer under nioårsperioden sedan starten av etapp tre av EMU, jämfört med en ökning med cirka 4,5 miljoner personer för samma grupp av länder under de nio åren före I samma anda fortsatte arbetslösheten i euroområdet att sjunka, från 8,3 % 2006 till 7,4 %, en nivå som inte setts på 25 år. Det finns emellertid ingen anledning att slå sig till ro. Arbetslösheten är fortfarande hög i flera länder och arbetskraftsdeltagandet fortsatt lågt internationellt sett. Dessutom är produktivitetstillväxten i euroområdet fortsatt svag, vilket begränsar utrymmet för löneökningar. Det är följaktligen viktigt att regeringarna bibehåller drivkraften och ökar reformtakten för att undanröja de återstående hindren för sysselsättningsskapande och produktivitetstillväxt. Detta kräver framför allt förbättringar i fråga om utbildning och livslångt lärande, vilket skulle förstärka humankapitalet, förbättra sysselsättningsutsikterna och skapa ökad innovation. Dessutom krävs oavbrutna insatser för att öka konkurrensen och flexibiliteten och förbättra arbets-, produktoch tjänstemarknadernas funktion. Att öka konkurrensen inom tjänstesektorerna och nätverksindustrierna, samt att vidta lämpliga åtgärder på EU:s jordbruksmarknad, skulle särskilt bidra till produktivitetstillväxt och prisstabilitet i euroområdet. *** År präglades av mycket svåra utmaningar på finansmarknaderna. Med början i augusti påverkades penningmarknaderna i euro av en mycket kraftig världsomfattande marknadskorrigering med perioder av kraftig turbulens och hög volatilitet. Dräneringen av likviditet på penningmarknaden i euro den 9 augusti fick ECB att tillföra 95 miljarder euro till sin styrränta på 4,00 % med löptid över natten. Under de följande dagarna genomförde ECB liknande transaktioner, med minskande belopp. Under de följande veckorna och månaderna genomförde ECB även kompletterande långfristiga transaktioner samt finjusterande transaktioner. ECB tillförde dessutom likviditet i US-dollar parallellt via Federal Reserve New Yorks Term Auction Facility. I slutet av året vidtog ECB särskilda likviditetsåtgärder för att tillgodose banksystemets särskilda behov. Till följd av ECB:s transaktioner återvände dagslåneräntan till de stabila nivåer runt ECBrådets styrränta som hade rått innan turbulensen bröt ut. Spänningen låg emellertid kvar i de längre löptidssegmenten på penningmarknaden. Korrigeringen på finansmarknaden utlöste en kraftig omvärdering av risk av marknadsdeltagarna. ECB, samt de andra medlemmarna av Eurosystemet, hade vid flera tillfällen, särskilt i sin publikation Financial Stability Review, varnat för att situationen kännetecknades av en underprissättning av risker. Även om den nuvarande kraftiga marknadskorrigeringen inte är över, går det att dra vissa provisoriska lärdomar, inbegripet följande: i) det är nödvändigt för bankerna att förbättra sina riskhanteringssystem, ii) det är nödvändigt att reflektera över för- och nackdelarna med den originate-to-distribute - modell som utvecklades innan korrigeringen inleddes, iii) det behövs ökad transparens hos alla marknadsaktörer, iv) kreditvärderingsinstitutens övergripande roll måste bedömas, och v) det är nödvändigt att tillsynsansvariga myndigheter genomför de nya kapitaltäckningsreglerna under Basel II så snabbt och effektivt som möjligt samt att överväga eventuella förbättringar av tillsynsregimen för likviditetsrisk. Det finansiella systemet i euroområdet förblev motståndskraftigt under, men dess 12 ECB Arsrapport

14 förmåga att absorbera störningar prövades hårt under hela andra halvåret. Förutom de eventuella konsekvenserna av turbulensen på kreditmarknaden är de framtida riskerna för euroområdets banksystem huvudsakligen knutna till en eventuell negativ utveckling av kreditcykeln, vilket skulle få negativa följder för bankernas tillgångskvalitet och kostnader för låneavskrivningar. En oordnad korrigering av de globala obalanserna kvarstår dessutom som en risk på medellång sikt för den globala finansiella stabiliteten. *** Under fortsatte ECB att aktivt bidra till en ökad finansiell integration i Europa. Förutom att övervaka framstegen på detta område och att ge råd om relevant lagstiftning och reglering, stärkte ECB sin roll som katalysator för aktiviteter inom den privata sektorn, särskilt genom ett fortsatt kraftigt stöd till initiativet för att inrätta ett gemensamt europeiskt betalningsområde. Eurosystemet förde en ständig dialog med banker och andra intressenter och intensifierade samordningen med Europeiska kommissionen. Det stödde antagandet av direktivet om betalningstjänster, som EU-rådet godkände den 15 oktober. Vidare togs Target2-systemet i drift den 19 november, då en första grupp av åtta länder gick över till den gemensamma delade plattformen. En andra grupp bestående av sju länder gick över den 18 februari 2008 och en tredje grupp kommer att gå över den 19 maj. För att dra maximal nytta av Target2- systemet fortsatte Eurosystemet att utforska möjligheterna att erbjuda en ny tjänst, kallad Target2-Securities (T2S), för att skapa en gemensam teknisk infrastruktur för värdepap perscentralers avveckling i centralbankspengar av värdepapperstransaktioner i euro och för att avveckla både värdepapper och kontanter via en gemensam teknisk plattform. Med T2S skulle det inte bli några skillnader mellan nationell och gränsöverskridande avveckling inom euroområdet. Den skulle därför bidra till att integrera och harmonisera europeiska finansiella efterhandelstjänster och även främja konkurrens genom att erbjuda likvärdig, billigare och harmoniserad tillgång till avvecklingstjänster på den europeiska finansmarknaden. *** Personalstaten för motsvarade årsarbetskrafter, jämfört med årsarbetskrafter Sedan ECB år 2006 införde allmänna principer för rörlighet, som uppmuntrar pers onalen att byta arbetsuppgifter vart femte år, har den interna rörligheten kraftigt ökat. Under bytte 152 anställda, däribland 31 chefer och rådgivare, arbeten internt, antingen tillfälligt eller för en längre period. Förutom att främja rörlighet är den personalpolitiska strategin fortsatt inriktad på att främja utvecklingen på ledningsnivå inom ECB och, i synnerhet, på att stärka chefs- och ledarskapsförmågan genom utbildning och individuell handledning. Det kontinuerliga förvärvet och utvecklingen av kunskap och kompetenser för all personal är fortsatt en hörnsten i ECB:s personalpolitiska strategi. Utöver flera interna utbildningstillfällen har anställda fortsatt att utnyttja externa utbildningstillfällen som möter individuella utbildningsbehov av mer teknisk natur. Personalchefsmötet, som inrättades 2005 i syfte att främja samarbete och laganda mellan centralbankerna i Eurosystemet/ECBS i frågor som rör personalförvaltning, omfattade olika aspekter av personalutbildning och personalutveckling, bland annat tillfällen för utbildningsverksamheter inom ramen för ECB och för att utarbeta åtgärder för att öka rörligheten inom ECBS. *** Under slutfördes detaljplaneringen för ECB:s nya huvudkontor. I mitten av juli offentliggjordes en anbudsinfordran i Europeiska unionens officiella tidning avseende valet av en generalentreprenör som ska ansvara för uppförandet av ECB:s nya huvudkontor. ECB Arsrapport 13

15 Efter att i början av oktober ha tagit emot intresseanmälningar valde ECB ut några företag och bad dem att lämna anbud. ECB kommer att välja ut ett företag senaste i oktober Projektet fortskrider enligt planerna både i fråga om tidsschemat och i fråga om den budget som godkänts av ECB-rådet. *** Under gjorde ECB en vinst på 286 miljoner euro, jämfört med en vinst på miljoner euro Liksom 2006 reserverades ett motsvarande belopp för växelkurs-, ränte- och guldprisrisk, vilket lämnade en nettovinst på noll. Reserveringen kommer att användas för att täcka förluster från exponeringen för sådana risker, särskilt värderingsrisker som inte täcks genom värderegleringskonton. Storleken på reservationen kommer att granskas årligen. Frankfurt am Main i mars 2008 Jean-Claude Trichet 14 ECB Arsrapport

16

17

18 KAPITEL 1 EKONOMISK UTVECKLING OCH PENNINGPOLITIK

19 1 PENNINGPOLITISKA BESLUT 1 Under genomförde ECB sin penningpolitik mot en bakgrund av sund ekonomisk tillväxt och stark penningmängds- och kreditutveckling i euroområdet. ECB-rådets regelbundna ekonomiska och monetära analyser visade att riskerna för prisstabiliteten på medellång sikt fortfarande låg tydligt på uppåtsidan under hela året. För att begränsa riskerna fortsatte ECBrådet att anpassa penningpolitiken genom att i mars och juni höja styrräntorna med sammanlagt 50 punkter. Följden blev att den lägsta anbudsräntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner steg till 4,00 % i juni. När problemen på den amerikanska subprimemarknaden och den ändrade prissättningen av risk utlöste turbulens och ökad volatilitet på finansmarknaderna i början av augusti grumlades utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet av en ovanligt stor osäkerhet. Trots att uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång sikt bekräftades gjorde den ökade osäkerheten att det blev nödvändigt att samla in och analysera mer information för att kunna dra några penningpolitiska slutsatser. ECB-rådet lämnade därför styrräntorna oförändrade andra halvåret (se diagram 1). Den genomsnittliga HIKP-inflationen på årsbasis uppgick till 2,1 %, jämfört med 2,2 % Inflationen fluktuerade mycket under året, främst på grund av energiprisutvecklingen. Fram till tredje kvartalet utvecklades HIKP-inflationen på årsbasis i linje med ECB:s definition av prisstabilitet (och låg med andra ord under, men nära, 2 % på medellång sikt). Detta berodde delvis på gynnsamma baseffekter av energiprisutvecklingen ett år tidigare. Mot slutet av året steg inflationen på årsbasis däremot plötsligt till klart över 2 %. Uppgången berodde främst på att världsmarknadspriserna på olja och livsmedel steg betydligt andra halvåret, vilket förstärktes av ogynnsamma baseffekter 1 Alla hänvisningar till data som rör real BNP-tillväxt och HIKP-inflation avser justerade data som var tillgängliga fram till stoppdatum för denna årsrapport (29 februari 2008). Användningen av uppdaterade justerade data i stället för de realtidsdata som var tillgängliga när de penningpolitiska besluten fattades ändrar inte det resonemang som låg till grund för de penningpolitiska överväganden och beslut som behandlas i detta avsnitt. Diagram 1 ECB:s räntor och penningmarknadsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) 6,0 Ränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner/lägsta anbudsränta Inlåningsränta Marginalränta på utlåning 3-månaders Euribor 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 3,0 2,0 2,0 1,0 1,0 0, Källa: ECB. Anm. Räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner avser, för transaktioner som avvecklades före den 28 juni 2000, gällande ränta för fastränteanbud. För transaktioner som avvecklades efter denna tidpunkt avses den lägsta anbudsräntan för anbud till rörlig ränta ,0 18 ECB

20 av nedgången i energipriser sista kvartalet Löneutvecklingen var samtidigt ganska måttlig under hela, trots en stark ekonomisk tillväxt, begynnande kapacitetsbegränsningar och allt stramare arbetsmarknader. Medan de långsiktiga inflationsförväntningar som framkommer i enkäter fortfarande låg förankrade på nivåer som är förenliga med prisstabilitet, skedde en viss ökning i break even-inflationen, beräknad på grundval av obligationsräntor som inkluderar en inflationsriskpremie. Sammantaget låg riskerna för prisstabiliteten på medellång sikt tydligt på uppåtsidan. Riskerna handlade bl.a. om ytterligare höjningar av priserna på olja och jordbruksprodukter, oförutsedda höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter, och en förbättring av företagens prissättningsförmåga, särskilt inom sektorer som inte är konkurrensutsatta. På en mer fundamental nivå utgjorde en starkare löneutveckling än väntat och framför allt effekter på löne- och prisbildningen av högre råvarupriser och förhöjd inflation betydande uppåtrisker för prisstabiliteten. Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet fortsatte att expandera i stark takt under hela. Även om exporten från euroområdet fortsatte att gynnas av en global tillväxt som, även om den hade gått ned, fortfarande var stark, var den fortsatta expansionen främst ett resultat av den inhemska efterfrågan. Investeringsutvecklingen var fortsatt stark under året och fick draghjälp av gynnsamma finansieringsvillkor (särskilt första halvåret), stora bolagsvinster och fortsatta förbättringar av näringslivets effektivitet till följd av omstruktureringar som har genomförts under en längre tid. Även konsumtionen fortsatte att bidra till den ekonomiska expansionen i euroområdet och främjades av utvecklingen i reala disponibla inkomster i takt med att villkoren på arbetsmarknaderna fortsatte att förbättras. I samband med den finansiella oro som utbröt i början av augusti blev utsikterna för den ekonomiska aktiviteten mer osäkra och nedåtriskerna för tillväxten större. Ekonomiska fundamenta i euroområdet var emellertid fortsatt starka, med en oförminskad lönsamhet inom företagssektorn, starka balansräkningar för hushållen, en stadig sysselsättningstillväxt och en arbetslöshet som sjönk från 8,2 % 2006 till 7,4 %, vilket var den lägsta nivån på 25 år. Trots instabila energipriser och finansiell turbulens steg reala BNP i euroområdet sammantaget med 2,6 % på årsbasis. Även om de kortsiktiga riskerna för den ekonomiska tillväxten under större delen av året var i stort sett balanserade låg de långsiktiga riskerna fortfarande på nedåtsidan. Dessa risker handlade främst om utvecklingen i omvärlden, framför allt ytterligare höjningar av priserna på olja och andra råvaror, globala obalanser och ett potentiellt protektionistiskt tryck. Efter utbrottet av turbulens på finansmarknaderna blev nedåtriskerna för tillväxten större när den ändrade prissättningen av risk på finansmarknaderna påverkade finansieringsvillkor, stämningsläget i ekonomin och det globala läget. En jämförelse av resultaten av den ekonomiska analysen och resultaten av den monetära analysen bekräftade att riskerna för prisstabiliteten främst låg på uppåtsidan på medellång till lång sikt. Penning- och kreditutvecklingen var fortsatt stark under hela. Även om utvecklingen i det breda penningmängdsmåttet M3 påverkades av flera tillfälliga faktorer (t.ex. en flackare avkastningskurva och senare under året finansiell turbulens och transaktioner i samband med omstruktureringen av vissa bankkoncerner), bekräftade en bred analys av statistiken att den underliggande penning- och kreditutvecklingen är stark, vilket framför allt framgår av den oförminskade tillväxten av långivningen till den privata sektorn. ECB-rådet fäste därför särskild vikt vid penningmängdsutvecklingen, även för att bättre förstå finansinstitutens, hushållens och företagens mer kortsiktiga reaktioner på oron på finansmarknaderna andra halvåret. De uppåtrisker för prisstabiliteten som konstaterades både i den ekonomiska och den monetära analysen fick ECB-rådet att i mars och juni höja styrräntorna med 25 punkter åt gången. Efter den finansiella turbulens som utbröt i augusti blev utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet mer ECB 19

2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU

2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU SV E U RO P E I S K A C E N T R A L B A N K E N Å R S R A P P O RT 2 0 0 7 ÅRSRAPPORT Alla ECBpublikationer under 2008 kommer att ha ett motiv från 10-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2008

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2015 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt n granskning av ny statistik, CB-experternas nya makroekonomiska framtidsbedömningar och

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 8 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt På det penningpolitiska mötet den 8 december 2016, baserat på de regelbundna ekonomiska och

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / 2015 3,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / 2015 3,5E 7,5E konomisk rapport 30 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 uropeiska centralbanken, 2015 Postadress Postfack 16 03 19 60066 Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer +49 69 1344 0 Webbplats http://www.ecb.europa.eu

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Alla ECB publikationer under 2009 kommer att ha ettmotiv från 200-eurosedeln. Europeiska centralbanken, 2009 Besöksadress Kaiserstrasse 29 60311 Frankfurt

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER -experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

MÅNADSRAPPORT DECEMBER

MÅNADSRAPPORT DECEMBER 0112007 212007 312007 412007 512007 612007 712007 0812007 912007 012007 112007 212007 MÅNADSRAPPORT DECEMBER M Å N A D S R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 0 7 Under 2007 kommer alla publikationer att

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Under 2010 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 500-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2010 Besöksadress Kaiserstrasse 29 60311

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

KONVERGENSRAPPORT MAJ 2008

KONVERGENSRAPPORT MAJ 2008 KONVERGENSRAPPORT MAJ 2008 INLEDNING ANALYSRAM GRADEN AV EKONOMISK KONVERGENS LANDSAMMAN- FATTNINGAR SV Alla publikationer under 2008 kommer att ha ett motiv från 10-eurosedeln. KONVERGENSRAPPORT MAJ 2008

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP ÅRSRAPPORT 2002 ÅRSRAPPORT 2002 EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT 2002 Europeiska centralbanken, 2003 Besöksadress Kaiserstrasse

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Eurokrisen och den europeiska integrationen Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser

Läs mer

DEN GEMENSAMMA PENNINGPOLITIKEN I ETAPP TRE

DEN GEMENSAMMA PENNINGPOLITIKEN I ETAPP TRE EUROPEISKA CENTRALBANKEN SV DEN GEMENSAMMA PENNINGPOLITIKEN I ETAPP TRE November 2000 EUROPEISKA CENTRALBANKEN E C B E Z B E K T B C E E K P DEN GEMENSAMMA PENNINGPOLITIKEN I ETAPP TRE Allmän dukumentation

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005

ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 2005 ECB-STATISTIK EN KORT ÖVERSIKT AUGUSTI 5 SV Det viktigaste syftet med Europeiska centralbankens (ECB) statistik är att stödja ECB:s penningpolitik samt Eurosystemets och Europeiska centralbankssystemets

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Under 2011 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 100-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2011 Besöksadress Kaiserstrasse 29 60311

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2004 EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT

ÅRSRAPPORT 2004 EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT SV ÅRSRAPPORT EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT Alla ECBpublikationer under 2005 kommer att ha ett motiv från 50-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2005 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D-60311

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer