Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten. statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen

Transkript

1 Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen

2 Bakgrund Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag som syftar till att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Samverkan, social samvaro och meningsfulla aktiviteter är nyckelbegrepp i uppdraget som ska resultera i försöksverksamheter med dels hälsocoacher, dels mötesplatser. Utgångspunkten för försöksverksamheterna är det motiverande samtalet som samtalsmetodik. Målgruppen för insatserna är personer år med lättare sjuklighet. En mötesplats i försöksverksamheten med hälsocoacher definieras som en uttalad samlingsplats med en planerad verksamhet av aktiviteter som syftar till att främja hälsan för personer år. Inriktningen på verksamheten bör ske i bred delaktighet med besökaren. Om möjligt ska ett faddersystem erbjudas för att tillgodose deltagarens behov på bästa sätt. Kriterierna för en mötesplats är att: Minst tre av de fyra hörnpelare social gemenskap, meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet och goda matvanor som Statens folkhälsoinstitut har identifierat för att främja folkhälsoinsatser riktade till äldre ska inkluderas. Aktiviteterna ska kvalitetssäkras enligt kriterier som fastställts i samverkansavtalet mellan utvalda kommuner och Statens folkhälsoinstitut. Det ska finnas en kontaktperson/verksamhetsledare med god kunskap om de samlade aktiviteterna på mötesplatsen samt kännedom om övriga aktiviteter som erbjuds i området. Kontaktperson/verksamhetsledare ska med hjälp av ett hälsofrämjande förhållningssätt stötta personer att ta ett aktivt ansvar för sin egen hälsa. Utbildningssyfte Utbildningen vänder sig till hälsocoacher och kontaktpersoner/verksamhetsledare. Syftet är att skapa en gemensam kunskapsbas kring hälsofrämjande insatser för ett aktivt och hälsosamt åldrande samt att identifiera hur de olika rollerna inom landsting, kommun och ideell sektor kan samverka. Samverkan ska även underlätta individens övergång mellan vårdcentral och mötesplats. I rollerna ingår också att sprida budskapet om försöksverksamheterna. Utbildningsmål Under varje avsnitt i utbildningsplanen har vi definierat ett antal kunskapsmål, attitydmål och beteendemål som ska vara uppfyllda. Grund Grundutbildning i motiverande samtal (MI) och erfarenhet av att använda MI i det dagliga patientarbetet är ett krav för att vara verksam som hälsocoach inom ramen för försöksverksamheterna med hälsocoacher och mötesplatser. Hälsocoacher är sjukvårdspersonal på vårdcentral. Kontaktperson/verksamhetsledare på en mötesplats kan exempelvis vara hälso- eller fritidspedagog, äldrepedagog, fritids- eller idrottsledare eller samordnare för aktivitetsledare. 2 Försöksverksamhet med hälsocoacher

3 Utbildningsupplägg Avsnitt Beräknad tidsåtång Titel Studiematerial Föreläsare Syfte 1 75 min Regeringsuppdraget varför hälsocoacher? Projektplan Statens folkhälsoinstitut (FHI) samt regional projektledare Få förståelse för regeringsuppdraget och de olika aktörernas roller. Känna till de mätningar som ska utföras, när de ska utföras och av vem (dokumentationsprocessen) min Bakgrund Äldres hälsa/folkhälsa Var med och bestäm! Det är aldrig för sent! FHI Få ökad kunskap om varför det är viktigt att satsa på hälsosamt åldrande, den demografiska utvecklingen, ojämlikhet i hälsa och hälsofrämjande arbete. Få kunskap om de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande min + 20 min (= lokala erfarenheter) Sociala mötesplatser/ samverkan FHI, regional projektledare Få kunskap om definitionen av mötesplats och framgångsfaktorer för verksamheten på mötesplatsen. Få ökad förståelse för betydelsen av samverkan. Få ta del av lokala erfarenheter min Livsstilens betydelse för hälsan FYSS 2008 Regional Få ökad kunskap om hur livsstilen påverkar individens hälsa inom områdena: Fysisk aktivitet Matvanor Tobak Alkohol Psykisk ohälsa min Sakkunskap om diagnoser FYSS 2008 Regional Få fördjupad kunskap om inklusionskriterierna i studien: Förhöjt blodtryck Typ II diabetes (pre-diabetes) Lättare depression Övervikt (ökat bukomfång) 6 40 min KASAM Regional 7 40 min Utvärderingsinstrument FHI, utvärderare, regional 8 60 min Hälsokommunikation Regional Få grundläggande kunskap om begreppet KASAM och dess komponenter med koppling till individens skattning av självupplevd hälsa. Få fördjupad kunskap om de utvärderingsinstrument som används i regeringsuppdraget. Få kunskap kring begrepp och grunder när det gäller hälsokommunikation, livsstilsförändring och motivation min Motiverande samtal (MI) Regional Utbyta erfarenheter kring: Motiverande samtal Telefoncoachning Användning av förändringssticka och andra MI-verktyg Kodning 3 Försöksverksamhet med hälsocoacher

4 Kunskapsmål Avsnitt Kunskapsmål deltagaren ska ha kunskap om Attitydmål deltagaren ska uppleva Beteendemål deltagaren ska göra 1 Regeringsuppdraget varför hälsocoacher? Regeringsuppdragets bakgrund, syfte och målsättning samt val av projektmodell. Genomförandeprocessen. Motivation, glädje och entusiasm för att delta i uppdraget. Förståelse för varandras roller i uppdraget. Inspirera och delge berörda aktörer av kunskapen. 2 Bakgrund Äldres hälsa/ folkhälsa Viktiga argument för ett hälsosamt åldrande utifrån den demografiska utvecklingen och ojämlikhet i hälsa. De fyra hörnpelarna för ett gott åldrande. Trygghet i att argumentera för vikten av att satsa på äldres hälsa och reflektera över vad det ger för samhällsekonomiska och individuella vinster. Sprida budskapet om vikten av att satsa på ett hälsosamt åldrande till berörda aktörer. 3 Sociala mötesplatser/ samverkan Definition av mötesplats och framgångsfaktorer för mötesplatser. Betydelsen av samverkan. Lokala erfarenheter. Inspiration för att utveckla mötesplatsen. Inspiration för ökade vinster med samverkan. Utveckla mötesplatsen i samverkan med berörda aktörer. 4 Levnadsvanor fysisk aktivitet Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet Hur bedöma och styra fysisk aktivitet Vilka effekter fysisk aktivitet har i allmänhet och för personer år i synnerhet. Ordination av fysisk aktivitet för de aktuella diagnoserna. Hur FYSS används som stöd i patientarbete. Vilken typ av aktivitet som lämpar sig bäst vid olika ordinationer. Förståelse för individens situation och svårigheter att förändra sina vanor när det gäller fysisk aktivitet. Ökad trygghet i mötet med patienter i behov av stöd och uppmuntran för att åstadkomma ökad fysisk aktivitet. Sammanställa argument för att motivera individen till fysisk aktivitet. Ta reda på hur man på bästa sätt kan ta tillvara vårdcentralens erfarenheter kring arbetet med fysisk aktivitet på recept FaR. Sammanställa hur vårdcentralen och övriga aktörer samverkar samt identifiera individens behov av att utveckla fysisk aktivitet. Inspirera individen till fysisk aktivitet matvanor Livsmedelsverkets råd och rekommendationer för friska vuxna. Måltidssituation. Tallriksmodellen. Fett, kolhydrater, fibrer. Innebörden av energibalans och energiomsättning, basalt och vid fysisk aktivitet. Vilken mat som är ekonomiskt, ekologiskt och hälsomässigt hållbar. Val av liknande livsmedel som ger olika kaloriintag. Bra sätt att tillaga mat på. Dryckens betydelse. Olika dieter såsom diabetesmat. Bevaka nutritionsstatus, inklusive kalcium och vitamin D. Betydelsen av fysisk aktivitet för att minimera förlust av ben- och muskelmassa samt öka förbränningen. Förståelse för individens situation och svårigheter att förändra sina matvanor. Trygghet i samtalet om mat och dryck. Bekväm i resonemang kring viktminskande dieter. Inspirera individen till goda matoch dryckesvanor. Inspirera individen genom recept och matsedlar med bra och näringsriktig mat. Inspirera individen till matlagning av sund mat. Inspirera individen till hållbara matvanor ur ekonomisk, ekologisk och hälsosam utgångspunkt. Inspirera individen att delta i mötesplatsens aktiviteter kring mat Förmedla innebörden av energibalans och energiomsättning basalt och vid fysisk aktivitet. 4 Försöksverksamhet med hälsocoacher

5 Avsnitt Kunskapsmål deltagaren ska ha kunskap om Attitydmål deltagaren ska uppleva Beteendemål deltagaren ska göra alkohol Vad som räknas som riskabla alkoholvanor. Socioekonomisk/könsrelaterad skillnad vid alkoholbruk. Riskbruk av alkohol för åringar. Förekomst av riskabla alkoholvanor utifrån regionala data. Medicinska och sociala skador med riskkonsumtion kroniska och akuta. Tillgängligt stöd för att minska konsumtionen såsom alkohollinjen och webbaserat alkoholtest. Risker vid kombination av läkemedel och alkohol. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld. Förståelse för individens beroende och svårigheter med att sluta. Trygghet i rollen som samtalsledare kring frågor om alkoholkonsumtion ur olika aspekter. Bemöta män och kvinnor på ett likvärdigt sätt. Hänvisa till stödfunktioner för dem som vill ha stöd att minska sitt alkoholbruk. tobak Förekomst av tobaksbruk (rökning, snusning). Stödfunktioner för tobaksavvänjning såsom regionernas tobakspreventiva enheter, Sluta röka-linjen. Hjälpmedel i form av läkemedel enligt aktuell lista. Socioekonomiska och könsrelaterade skillnader vid rökning och snusning. Medicinska och sociala konsekvenser av rökning och snusning. Fysiologiska skillnaderna av att sluta kontra att minska tobaksbruket. Förståelse för individens beroende och svårigheter med att ändra sin situation. Trygghet i rollen som samtalsledare när det gäller tobaksbruk ur olika aspekter. Ge enkla råd till personen som ska sluta med sitt tobaksbruk. Förmedla de positiva effekterna av ett rökstopp. Bemöta män och kvinnor på ett likvärdigt sätt. psykisk ohälsa Förekomst, innebörd och behandling av psykisk ohälsa i form av stress, sömnsvårigheter, ångest och utmattningsdepression. Psykologiskt och medicinskt perspektiv av ohälsan. Stressorer och stress som leder till sjukdom, såsom högt blodtryck och diabetes. Logiskt och strukturerat tänkande. Förståelse för individens svårigheter att förbättra sin psykiska ohälsa. Förståelse för hur kunskapen om psykisk hälsa/ohälsa kan komma till nytta i samtalet med individen och hur övriga levnadsvanor och välbefinnande kan påverkas av psykisk ohälsa. Underlätta för individen att ta upp frågor som rör psykisk ohälsa. Ge adekvat stöd och råd. Vägleda och ge individen redskap att hantera frågor såsom övermäktiga krav, stress och återhämtning och panikångest. 5 Sakkunskap om diagnoser Definition. Prevalens. Etiologi. Riskfaktorer/friskfaktorer. Patofysiologi. Symtom/Prognos. Diagnostik (lokalt). Behandling (läkemedel vs levnadsvanor). Effekt av fysisk aktivitet, matvanor. Ökad trygghet i mötet med individer med olika diagnoser som behöver stöd och uppmuntran. Använda verktyg utformade efter diagnoser. Sprida arbetssättet lokalt. 6 KASAM Hälsopromotion/salutogenes som idé samt strategi för ett hälsofrämjande arbete inom försöksverksamheten med hälsocoacher och mötesplatser. Nyttan av hur Antonovsky s teori kring salutogenes kan användas i mötet med individen. Nyttan av hur KASAM kan användas i den egna arbetsgruppen och i samverkan med övrig profession. Omsätta KASAM- begreppet och koppla det till individens skattning av självupplevd hälsa för en djupare dimension i samtalet. 5 Försöksverksamhet med hälsocoacher

6 Avsnitt Kunskapsmål deltagaren ska ha kunskap om Attitydmål deltagaren ska uppleva Beteendemål deltagaren ska göra 7 Utvärderingsinstrument Utvärderingsinstrumentens upplägg. Användning av utvärderingsinstrument. Ökad trygghet i användandet av utvärderingsinstrumenten. Använda utvärderingsinstrumenten. 8 Hälsokommunikation Definitioner och begrepp inom kommunikationsteori i allmänhet. Effekter av kommunikation på individ-, grupp- och befolkningsnivå inom folkhälsoarbete. Nyttan av att målgruppsanpassa hälsobudskap. Nyttan av att utvärdera effekter av insatser inom hälsokommunikation. Tillämpa kunskaper om strategier för planerad hälsokommunikation med särskilt fokus på levnadsvanornas betydelse för hälsan. 9 Motiverande samtal, MI Förhållningssätt, kommunikationsfärdigheter och strategier i MI. Möjligheterna med MI som metod i förändringsarbete. Erhålla alternativt fördjupa sina egna färdigheter i MI i den utsträckning som är relevant utifrån profession och verksamhet. Stötta och underlätta för kollegor att utveckla och fördjupa sin MI-. 6 Försöksverksamhet med hälsocoacher

7 Utbildningsschema Dag 1 Tid Avsnitt Beräknad tidsåtgång Titel Registrering min Regeringsuppdraget varför hälsocoacher? Förmiddagsfika min Bakgrund - Äldres hälsa/folkhälsa min Sociala mötesplatser/samverkan min Sociala mötesplatser forts/lärande exempel Lunch min Livsstilens betydelse för hälsan Eftermiddagsfika min Livsstilens betydelse för hälsan Dag 2 Tid Avsnitt Beräknad tidsåtgång Titel min Sakkunskaper om diagnoser (inkl. förmiddagsfika) min KASAM Lunch min Utvärderingsinstrument min Hälsokommunikation Eftermiddagsfika min Motiverande samtal min Motiverande samtal forts/diskussion/utvärdering 7 Försöksverksamhet med hälsocoacher