WEEE-direktivet i Sverige. En utvärdering med framtidsstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WEEE-direktivet i Sverige. En utvärdering med framtidsstudie"

Transkript

1 WEEE-direktivet i Sverige En utvärdering med framtidsstudie RAPPORT 5969 JUNI 2009

2 WEEE-direktivet i Sverige En utvärdering med framtidsstudie NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2009 Elektronisk publikation Omslagsbilder: Naturvårdsverket/Lisa Eriksson

4 Förord EU:s direktiv om insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter (WEEE) tillkom 2003 och trädde sedan i kraft Genom ett så kallat producentansvar ska medlemsländerna se till att det finns ett bra system för insamling och återvinning. Ett förslag till nytt direktiv utarbetades av EU-kommissionen Förhandlingar om detta kommer att äga rum Denna rapport, som både innehåller en utvärdering och en framtidsstudie, syftar till att vara ett stöd i en förbättring av det svenska systemet och att fungera som ett bra stöd vid förhandling om EU-direktivet. Sverige har relativt stor försäljning och användning av elprodukter samt en omfattande hantering av avfallet. Utvärderingen har en samhällsvetenskaplig utgångspunkt och fokuserar på det svenska systemet från EU-direktiv och den svenska förordningen till återvinning. Framtidsstudien syftar till att ge kompletterande perspektiv. I rapporten presenteras först hur det svenska systemet fungerar och därefter varför det fungerar som det gör. Utifrån detta belyser sedan framtidsstudien effekter av tänkbara utvecklingar för elavfall. Analysen och diskussionen hanterar samtliga delar. Vi vill rikta ett särskilt tack till de aktörer som tagit sig tid att delta i intervjuer och delge oss information. Rapporten riktar sig till beslutsfattare inom Sverige och EU, Naturvårdsverkets handläggare och förhandlare, producenter, branschorganisationer, kommuner, återvinnare och övriga intresserade. Projektet har varit ett internt uppdrag från Enheten för styrmedelsadministration (Rs) till Enheten för strategier och utvärdering (Ks). Projektledare har varit Lisa Eriksson, som tillsammans med Max Vretborn har planerat och genomfört utvärderingen. Framtidsstudien är ett samarbete mellan Hördur V. Haraldsson och de två ovanstående. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll och slutsatser. Ett efterord, skrivet av uppdragsgivaren, återfinns i slutet av rapporten. 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 INLEDNING 11 Syfte och frågeställning 12 Genomförande 13 HUR FUNGERAR DET SVENSKA SYSTEMET? 15 Insamlat och återvunnet elavfall 15 Insamlingssystemets organisering 17 EE-registret 18 Finansiella garantier 19 Märkning 21 Information 22 Tillsyn 23 Lönsamhet och kostnader 24 Dolda flöden 25 VARFÖR FUNGERAR SYSTEMET SOM DET GÖR? 29 Den historiska bakgrunden 29 Den offentliga insatsen 33 Implementering 36 Adressater 41 Kontrollens organisering 42 Andra insatser och myndigheter 44 Marknad 45 Övrig omgivning 45 FRAMTIDSSTUDIE 46 Utforskande frågor 46 Dynamisk modell av systemet 47 Beskrivning och tolkning 48 5

7 ANALYS OCH DISKUSSION 60 En utstakad väg 60 Framväxt i dialog 61 Kontrollen en utmaning 62 Ett framtidsperspektiv 62 Reflektioner 63 REFERENSER 66 EFTERORD 69 BILAGOR 70 Bilaga 1 Effektkedja 70 Bilaga 2 Frågeområden vid intervjuer 71 Bilaga 3 Kommunstudien 73 Bilaga 4 Modellbeskrivning 75 Bilaga 5 Underlag till beräkningsmodell 77 Bilaga 6 Försäljningsnivåer ur EE-registret 78 6

8 Sammanfattning EU:s direktiv om insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter (WEEE) syftar till minskad uppkomst och återanvändning och återvinning av elavfall. Syftet är även att förbättra miljöprestandan hos alla aktörer som berörs under produkternas livscykel. Denna rapport, som både innehåller en utvärdering och en framtidsstudie, visar hur det svenska systemet för hantering av avfall från elektriska och elektroniska produkter fungerar, varför det fungerar som det gör samt ger ett framtidsperspektiv som beskriver effekter vid tänkbara utvecklingar för elavfall. En övergripande slutsats är att det svenska systemet idag fungerar mycket väl. Insamlingsnivån är bland de allra högsta i Europa med 16,3 kg insamlat per invånare och år. Samarbetet mellan kommuner och producenter, återvinningscentralerna samt den svenska avfallskulturen med ett högt medvetande om sopsortering utgör de stora styrkorna. Det finns dock potential för förbättring inom områdena information, insamling av smått elavfall, insamling i flerbostadshus och små verksamheter, insamlingsplatser hos producenter, märkning och uppföljning, harmoniserade behandlingskrav, mer kontakter mellan producenter och återvinnare samt kartläggning av dolda flöden. Det behövs bättre kunskap om dolda flöden för att kunna påvisa var dessa förekommer. lllegal export behöver också förebyggas. Ett svenskt producentansvar för elektriska och elektroniska produkter tillkom redan 2001, som en följd av en process som startat vid nittiotalets början. Det är i det sammanhanget som framgången med det svenska systemet måste ses. Under hela processens tidsrymd har förvaltningsmyndigheters och enskilda producenters deltagande bidragit till den offentliga insatsens utformning. Detta har skapat en legitimitet som underlättat införandet av direktiv och förordning. Införandet medförde heller ingen förändring av färdriktningen. De delar i den svenska förordningen som vållat diskussion bland producenterna är märkning och definitionen av producent. Dessa delar är dock viktiga för en bra uppföljning och kontroll. En rapporteringsskyldighet som gäller fler aktörer skulle också kunna bidra till en bättre uppföljning. Märkning möjliggör en återkoppling om återvinningen till producenter, som kan bidra till eco-design och därmed ökad återvinning. Förståelse för insatsens betydelse har funnits i varje led, liksom förmåga, resurser och vilja att genomföra insatsen. Dialog kan dock ibland innebära en risk för att producenterna försöker påverka reglerarna, t.ex. kring märkning av produkter. Detta gör att påverkan prioriteras istället för att jobba på en teknisk lösning. När det gäller kontroll så kan det finnas behov av att se över samordningen av tillsynen på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet med att hitta friåkare i systemet är en viktig utmaning. 7

9 Framtidsstudien visar att stora mängder mobiltelefoner finns i lagring hos konsumenterna även om produkten inte längre finns i försäljning. Detta beror på att produkten har en användnings- och lagringsperiod som sträcker över flera år efter försäljning innan den möjligtvis lämnas till insamling. Det finns ett stort värde i att minska lagringstiden för elavfall för att få en mer frekvent återvinning i systemet. När lagringstiden förkortas kan återvinningsbara resurser återanvändas fler gånger under en given tidsperiod och därmed öka miljövinsten. Framtidsstudien i denna rapport visar på att den procentuella miljövinsten vid återvinning av koppar i mobiltelefoner halveras efter år. En miljövinst som tar hänsyn till alla negativa miljöeffekter skulle med stor sannolikhet visa sig vara mycket hög. Vissa faktorers utveckling kan styras i en önskad riktning med hjälp av riktade åtgärder. Ett exempel på en sådan faktor är lagringstiden. Att lagra elavfall, så att återvinning försvåras, kan vara ett större problem än att elavfall slängs tillsammans med övrigt hushållsavfall. Styrmedel kan användas för att effektivisera insamlingen av elavfall. När det gäller information om elavfall vilar idag ett stort ansvar på de svenska kommunerna. Ett utvidgat producentansvar med informationsansvar är en möjlighet att utreda. 8

10 Summary The EU s directive on waste electrical and electronic equipment (WEEE) aims for reduced waste quantities as well as the reuse and recycling of electric waste. The aim is to also improve environmental performance of all the actors concerned during the products life cycle. This report, which contains both an evaluation and a future study, demonstrates how the Swedish system for WEEE management works, why it works as it does as well as provides a future perspective which describes effects in the event of conceivable developments for electric waste. An overall conclusion is that the Swedish system works very well today. The collection level is among the highest in Europe with 16,3 kg collected per inhabitant per year. The cooperation between municipalities and manufacturers, the recycling centres as well as the Swedish waste culture with a great awareness of refuse sorting provides the intense vigour. There is potential for improvement within the areas of information, collection of small electric waste, collection in blocks of flats and small businesses, collection points at the manufacturers, marking and follow-up, harmonised treatment requirements, more contact between manufacturers and recyclers and mapping of hidden flows of collected products and waste. There is a need for better knowledge on hidden flows in order to demonstrate where these occur. Illegal export of these products also needs to be prevented. A Swedish producer s responsibility for electric and electronic products came into existence in 2001, as a result of a process which started at the beginning of the nineties. It is in this context that the success of the Swedish system must be viewed. During the entire process period the participation of administrative agencies and individual manufacturers has contributed to public effort design. It has created a legitimacy which facilitated the implementation of directive and ordinance. The implementation did not result in any change in direction. The parts in the Swedish ordinance which have given rise to discussion among the manufacturers are marking and the definition of a manufacturer. These parts are, however, important for a proper follow-up and monitoring. A duty to report which applies to several actors could also contribute to a better follow-up. Marking facilitates feedback concerning recycling to the manufacturer, which can contribute to eco-design and increased recycling. Understanding of the efforts significance have been found in every direction, as well as the ability, resources and desire to carry out the efforts. Dialogue can however sometimes imply a risk of producers trying to influence the regulators, i.e. concerning the marking. This prioritises the risk effect instead of working on a technical solution. When it comes to inspection, there could be a need to revise coordination of supervision at a local, regional and national level. The work in finding free-riders in the system is an important challenge. 9

11 The future study shows that great quantities of mobile telephones are in consumer storage even if the product is no longer available for sale. This is due to the product having a recyclable and storage period which extends over several years after the sale before it is most likely handed in for collection. There is a great value in reducing storage time for electric waste to obtain more frequent recycling in the system. When the storage time is shortened recyclable resources can be reused several times during a given period and so increase environmental gain. The future study in this report demonstrates that the percentage of environmental economic benefit from the recycling of copper in mobile telephones is halved after years. An environmental economic benefit which takes into consideration all negative environmental impacts should in all likelihood appear to be very high. The development of certain factors can be steered in a desired direction by directed measures. One example of such a factor is storage time. Storing electric waste, so that recycling is impeded, could be a greater problem than electric waste being thrown together with other household waste. The control measures can be used for rendering a more efficient collection of electric waste. When it comes to information regarding electric waste, a large responsibility currently lies with the Swedish municipalities. Increased producer responsibility with information responsibility is also a possibility to look into. 10

12 Inledning EU:s direktiv om insamling och återvinning av avfall från elektriska och elektroniska produkter (WEEE) 1 är ett relativt nytt direktiv. Medlemsländerna ska se till att det finns ett bra system för insamling och återvinning. Det sker genom så kallat producentansvar, det vill säga de som tillverkar och säljer eller importerar och säljer elektronik ska märka produkterna, samla in elavfallet och sedan se till att återanvända, återvinna eller ta hand om elavfallet på annat miljövänligt sätt. Att insamling och återvinning av avfall från elektriska och elektroniska produkter fungerar har stor miljömässig påverkan. Det finns stora risker i ett dåligt omhändertagande av elprodukter, eftersom de innehåller många farliga ämnen. Elprodukter innehåller dessutom ämnen som är väl lämpade för materialåtervinning. Mängden elavfall växer snabbt och är den snabbast växande avfallskategorin i världen. Förekomst av farliga ämnen är ett problem särskilt i samband med illegal transport till tredje världen 2. Materialåtervinning sker inte i tillräcklig omfattning. Det är viktigt att minska avfallsmängderna. Syftet med WEEE-direktivet är att förebygga uppkomsten av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE). Ett annat syfte med direktivet är att det ska ske återanvändning, materialåtervinning och andra former av återvinning av sådant avfall för att minska bortskaffandet av avfall. Syftet är även att förbättra miljöprestandan hos alla aktörer som berörs under de elektriska och elektroniska produkternas livscykel, till exempel tillverkare, distributörer, konsumenter och återvinnare. Ett förslag till nytt direktiv har nyligen utarbetats av EU-kommissionen. 3 Förhandlingar kring detta kommer att äga rum under Sverige är ordförandeland men kommer att delta i förhandlingarna och verka för att höja nivåerna för återvinning. I artikel 7 definieras nivåer fördelat på 10 kategorier. Dessa är för låga menar Sverige. att insamlingsmålet ska förändras till att omfatta insamlade produkter i relation till försäljningsnivåer för respektive land. Några av de viktigare förslagen från kommissionen är att bilaga 1 med förteckning över produkter som omfattas flyttas från WEEE- till RoHS 4 -direktivet, vilket påverkar omfattningsfrågan; att insamlings- och återvinningsmålen både höjs och /96/EG (Waste Electrical and Electronic Equipment) samt Förordning 2005:209 2 Jämför Greenpeace 2005 och COM(2008) 810 final och 2008/0241 (COD) 4 (2002/95/EG) Om begränsning av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (Restriction of the use of certain Hazardous substances in electrical and electronic equipment) 11

13 beräknas på annat sätt; harmoniserade krav på registrering och rapportering samt bättre tillsyn med mera. Sverige har relativt stor försäljning och användning av elprodukter, samt en omfattande hantering av avfallet. Högre krav i direktivet skulle därför kunna ge andra EU-länder en skjuts. En studie av det svenska systemet skulle kunna vara ett bra förhandlingsstöd. Syfte och frågeställning Syftet med rapporten, som innehåller både en utvärdering och ett framtidsstudieperspektiv, är att vara ett stöd i en förbättring av det svenska systemet och att fungera som ett bra stöd vid förhandling om EU-direktivet. Målet med utvärderingen är ökad kunskap om det svenska systemet, det vill säga hur det fungerar i praktiken och varför det fungerar som det gör. Framtidsstudien ger ökad kunskap om utvecklingen vid olika scenarier. Avsikten är att ge ett kompletterande perspektiv till utvärderingen att använda vid diskussion kring ändrade insamlingsmål och beräkning av insamlingsmål. Utvärderingen har vägletts av följande övergripande fråga: Hur fungerar systemet med insamling och återvinning av avfall från elektriska och elektroniska produkter i Sverige idag och varför fungerar det som det gör? Underfrågor: 1. Hur fungerar det svenska systemet idag (insamling hushåll, producenters ansvar, kommuners ansvar, information, återvinningsledet, illegal transport med mera)? 2. I vilket sammanhang tillkom och implementerades förordningen och systemet? 3. Hur har de medverkande uppfattat förordningen och systemet? 4. På vilket sätt implementerades förordningen och systemet? 5. I vilken grad återvinns elektriska och elektroniska produkter? 6. Varför når vissa produktkategorier återvinningsmålen i artikel 7 utan problem och andra inte? 7. Det som inte samlas in vart tar det vägen? 8. Är systemet (utifrån direktiv och förordning) rätt utformat för att nå uppsatta mål? 9. Vilka hinder och möjligheter finns? 10. Hur ser lönsamheten ut i systemet? 12

14 Avgränsningar och berörda intressenter Utvärderingen fokuserar på det svenska systemet från direktiv och förordning 5 till återvinning. Producentansvaret och hur det sköts och fungerar är centralt, men hur producenterna påverkas av detta, det vill säga hur de tänker om eco-design 6 etc., ingår inte i utvärderingen. Dessutom ligger fokus på att förklara och förstå det svenska systemet i relation till förordningen och direktivet. Jämförande studier av hur det svenska systemet förhåller sig till andra länders system på ett djupare plan ingår inte. Utvärderingen är av intresse för beslutsfattare inom Sverige och EU, producenter (som finns i EE-registret), branschorganisationer, kommuner, återvinnare, Naturvårdsverket och svenska hushåll. Genomförande Projektet innehåller en utvärderingsdel och en framtidsstudiedel. Under nedanstående rubriker beskrivs de metoder som används vid utvärderingen respektive framtidsstudien. Underlaget till rapporten utgörs av dokumentstudier, djupintervjuer och telefonintervjuer. Till beräkningen av lönsamheten i systemet har årsredovisningar och statistik används. För att ta med aktörsperspektivet i projektets planeringsfas genomfördes även en orienterande intervju med en kommun samt kortare besök hos två olika producenter. Utvärdering Utvärderingen genomfördes i form av en processutvärdering, med utgångspunkt från den allmänna teori om offentliga insatsers resultat som finns beskriven i Vedungs figur 12.1 i Utvärdering i politik och förvaltning (från 1998). Följande åtta huvudfaktorer har belysts: 1. den offentliga insatsens historiska bakgrund 2. den offentliga insatsen 3. implementering 4. adressater 5. kontrollens organisering 6. andra insatser, andra myndigheter 7. marknad 8. övrig omgivning Utvärderingen har även utgått från den programteori (effektkedja) som bifogas i bilaga 1. Genom dokumentstudier gjordes en noggrann systembeskrivning av det svenska systemets olika delar. Denna beskrivning låg sedan till grund för det fortsatta genomförandet. 5 Genom den svenska förordningen har direktivet omvandlats till svensk lagstiftning 6 Design utifrån hänsyn till produktens miljöpåverkan under alla faser i dess livscykel 13

15 INTERVJUER Djupintervjuer genomfördes med avsikt att samla information om de åtta huvudfaktorerna. Deltagande i Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens möte med aktörer om nya förslag för WEEE- och RoHS-direktiven genomfördes i datainsamlingens inledning. Aktörer som har intervjuats är El-Kretsen, Elektronikåtervinningsföreningen, Stena Technoworld, Avfall Sverige, Naturskyddsföreningen, fyra olika branschorganisationer, sju kommuner och Naturvårdsverket (frågeområden, se bilaga 2). Kortare intervjuer i form av telefonintervjuer genomfördes med kommuner och branschorganisationer. Konsumentledet studerades utifrån dokumentstudier. KOMMUNKARTLÄGGNING Kommuners information till kommuninvånarna studerades genom en kartläggning av avfallsinformation och elavfallsinformation som svenska kommuner delger sina invånare. Här gjordes först ett urval bland landets kommuner genom att ett slumpvis urval drogs inom varje kommungrupp enligt den indelning som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting 7. Antalet kommuner som valdes ut inom varje kommungrupp var proportionerligt mot gruppernas antal kommuner. Alla tre storstäderna inkluderades. Därefter genomfördes en tyst enkät där underlaget utgjordes av 53 kommunala webbplatser. För att kartlägga avfallsinformationen ställdes sju frågor till de utvalda kommunerna, som besvarades med hjälp av informationen på deras webbplats (se bilaga 3). Intervjuer gjordes senare med tjänstemän på några av de studerade kommunerna (se ovan). Här gjordes valet så att kommuner med de bästa och sämsta resultaten från kartläggningen valdes ut. Framtidsstudie Framtidsstudien utgörs av en beskrivning av den beräknade utvecklingen för mängder och vissa kostnader vid ett antal avvägda scenarier. För att kunna göra beräkningar gjordes verkligheten om till en modell, som bygger på sambanden i det svenska systemet. Modellen kan beskrivas teoretiskt i text och bild men överfördes i matematisk form vid själva beräkningarna. Modellen utvecklades under arbetets gång. För utförligare beskrivning, se bilaga 4. 7 SKL 2009, 14

16 Hur fungerar det svenska systemet? I detta kapitel ges en beskrivning av hur det svenska systemet för hantering av avfall från elektriska och elektroniska produkter fungerar. Avsnitten handlar om insamlat och återvunnet elavfall, insamlingssystemets organisering samt hur Sverige har löst registrering, finansiella garantier, märkning, information och tillsyn. Kapitlet avslutas med perspektiv på lönsamhet och dolda flöden. Insamlat och återvunnet elavfall Den svenska förordningen infördes 2005 som en följd av WEEE-direktivet. Då var den svenska insamlingsnivån långt högre än direktivets uppsatta mål på 4 kg per invånare och medlemsstat. 8 År 2002, ett år efter att producentansvaret hade trätt i kraft, låg den svenska insamlingsnivån på 5,7 kg per invånare. Sedan dess har det skett en kraftig ökning (se figur 1) och 2008 låg insamlingsnivån på 16,3 kg per invånare. Den siffran är hög i relation till andra länder, men det är viktigt att påpeka att insamlingssiffran i sig inte ger en fullständig bild av hur väl ett insamlingssystem fungerar. 9 Insamlingen står givetvis i relation till hur många elprodukter som sålts. Vid revideringen av det nya direktivet finns förslag om ett nytt insamlingsmål som ska baseras på föregående års försäljning. Elavfall Kg/invånare År Figur 1. Insamlat elavfall Källa:El-Kretsen, Det nya måttet skulle innebära att kraven som ställs för insamling på medlemsländerna kommer att vara beroende av ländernas försäljning av elprodukter. Ett sådant /96/EG (WEEE) Artikel 5, p. 5 9 United Nations University

17 mål är dock något trubbigt, eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets försäljning och årets insamlade avfall. I förslaget till det nya direktivet är den insamlingskvoten satt till 65 procent; i Sverige var motsvarande kvot 63,6 procent. 10 Ett annat mål i WEEE-direktivet och den svenska förordningen gäller grad av återvinning. Målet är uppdelat i två delar, dels hur stor andel av vikten för varje produktkategori som ska återvinnas och dels hur stor andel av den återvunna produkten som måste utgöras av materialåtervinning. 11 Det är producenterna själva som ansvarar för rapportering av insamlade och behandlade mängder till Naturvårdsverket. Dessa siffror utgör grunden för beräkningen av återvinningskvoterna. I de flesta produktkategorierna ligger de rapporterade återvinningskvoterna högre än direktivets mål (se tabell 1), men siffrorna i några av kategorierna verkar tvivelaktiga. Till exempel är återvinningsgraden för hemutrustning procent, och det är en stor skillnad i återvinningskvoterna för kategori 7 vid de två rapporteringstillfällena. Enligt Naturvårdsverket beror osäkerheten i siffrorna på att rapporteringen är gjord endast två gånger och att producenterna därför är osäkra på hur rapporteringen ska gå till. 12 Tabell 1. Återvinningskvoter, i procent, enligt Naturvårdsverkets EE-register med återvinningsmål enligt den svenska förordningen. 13 Produktkategori Mål Stora hushållsapparater Små hushållsapparater IT-, telekommunikations- och kontorsutrustning Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning) Belysningsutrustning Elektriska och elektroniska verktyg Leksaker samt fritids- och sportutrustning Medicinska produkter Övervaknings- och kontrollutrustning Varuautomater Återvinningsföretaget Stena Technoworld tycker att det är otydligt var i återvinningssystemet mätningen ska ske. Det är också omöjligt att spåra återvunnet material till respektive produktkategori. Sorteringen sker utifrån ett säkerhetstänkande och inte utifrån vilken produktkategori de olika fraktionerna tillhör. I vissa kategorier är målen satta för högt och överensstämmer inte med de tekniska begränsningarna för återvinning. Det är svårt att återvinna produkter som innehåller många olika typer av plast, vilket kan förklara varför kategori 6, elektriska och 10 El-Kretsen 2009 (personlig kommunikation) /96/EG (WEEE) artikel 7, s Naturvårdsverket 2009 (personlig kommunikation) 13 (2005:209) Bilaga 3, Uppsatt mål för medicinska produkter saknas i direktivet/förordningen 16

18 elektroniska handverktyg, har en återvinningskvot långt under målet. 14 Osäkerheten om var mätningen ska ske och hur rapporteringen ska gå till bör klarna över tiden. Det är därför svårt att dra några slutsatser utifrån dagens siffror, eftersom det fanns en stor osäkerhet kring dessa. Insamlingssystemets organisering Grunden för det svenska insamlingssystemet är ett avtal mellan en producentorganisation, El-Kretsen, som företräder producenter av elektronik och vitvaror i Sverige och svenska kommuner. Avtalet slöts i samband med att det svenska producentansvaret infördes 2001 och fastställer att Sveriges kommuner står för insamlingen av elavfallet och El-Kretsen för alla andra kostnader som säkerställer att elavfallet behandlas och återvinns enligt förordningen. Avtalet skrevs ursprungligen 2001, förnyades 2005 och gäller för tillfället fram till Avtalet innebär att El- Kretsen säkerställer en insamling av elavfall i varje kommun, vilket enligt förordningen är en nödvändighet. 16 I kraft av avtalet var El-Kretsen länge den enda producentorganisation som hade ett fullständigt insamlingssystem. År 2008 introducerades Elektronikåtervinningsföreningen (EÅF) som en producentorganisation. EÅF använder sina butiker som insamlingsplatser, men eftersom föreningens butiker inte finns i alla kommuner har ett avtal tecknats med El-Kretsen. Avtalet är ett finansiellt clearingavtal som innebär att EÅF betalar samma avgift som övriga medlemmar i El-Kretsen för den del av deras elavfall som El-Kretsen samlar in. Flera företag och branschorganisationer har länge efterfrågat ett fungerande clearinghouseförfarande. 17 Naturvårdsverket ställer sig positivt till ett clearinghouse för producenter och producentorganisationer men har överlåtit organiseringen till producenterna själva. El-Kretsen och EÅF säger sig ha framskridna planer på ett clearinghouseavtal som ska innebära att andra producentorganisationer för en given kostnad ska kunna ansluta sig till EÅF:s och El-Kretsens insamlingssystem. 18 En schematisk bild över insamlingssystemet ges i figur 2. Kommunerna får själva bestämma hur insamlingen ska organiseras och insamlingen ser således olika ut beroende på kommunernas olika förutsättningar befolkningsstorlek, geografisk storlek, typ av bostäder, typ av verksamheter etc. En del av kommunerna väljer att lägga ut insamlingen på entreprenad och hos andra ligger insamlingen inom kommunens organisation. Bland de intervjuade kommunerna upplever någon att överblicken försämrades när insamlingen lades ut på entreprenad och kommuner som valt att sköta insamlingen inom kommunen anger överblicken som skäl för detta. Någon kommun diskuterade ambitionsnivån Det finns 14 Stena Technoworld 2009 (personlig kommunikation) 15 Elretur. Standardavtal utarbetat av RVF, Sveriges Kommuner och Landsting, El-kretsen AB (2005:209) 17 p Insamlingen sker gemensamt och kostnaderna allokeras i efterhand, exempelvis efter marknadsandelar 18 EÅF 2009 (personlig kommunikation) 17

19 också skillnader i ambition mellan kommunerna, en del kommuner har prioriterat återvinning och sortering av avfall mer än andra. Figur 2. En schematisk bild över flöden av elavfall (heldragna pilar) samt ekonomiska flöden (streckade pilar) i det svenska insamlingssystemet. Samtliga intervjuade kommuner anser att organiseringen av insamlingen och samarbetet med El-Kretsen är den största styrkan i systemet. Kommunerna nämner att det är enkelt att arbeta mot en samarbetspart (El-Kretsen), att den ekonomiska uppdelningen är tydlig och att de logistiska lösningarna är enkla. En av de sju intervjuade kommunerna har en aktiv dialog med EÅF, tre av kommunerna känner inte till vilka EÅF är och för övriga kommuner är uppfattningen att EÅF:s elavfall samlas in på kommunernas insamlingsplatser. EE-registret Ett företag som tillverkar och säljer eller importerar och säljer någon av de produkter som innefattas av WEEE-direktivet ska registreras hos Naturvårdsverket. Företagen ska även registrera sålda mängder, insamlade och behandlade mängder för varje kalenderår och hur den finansiella garantin säkerställs. 19 Naturvårdsverket har samordnat registreringsförfarandet för WEEE-direktivet på sin egen webbplats med ett elektroniskt rapporteringsverktyg, EE-registret. Under EE-registret finns en utförlig förklaring av producenternas skyldigheter, nyheter om förordningen, vilka produkter som omfattas och övrig nödvändig information för att producenten ska kunna uppfylla producentansvaret. Naturvårdsverket har från starten av 2009 gett El-Kretsen möjlighet att erbjuda sina medlemmar att göra sin EE-registrering via El-Kretsen. Dock är det fortfarande den enskilda producenten som ansvarar för att rapporteringen görs. Rapporterna för sålda, insamlade och behandlade mängder ska vara Naturvårdsverket tillhanda före den 31 mars varje år. Producenter som inte rapporter in i tid ris- 19 (2005:209)

20 kerar att påföras en miljösanktionsavgift. Avgiften är på kronor för utebliven eller försenad rapportering av sålda mängder och kronor för utebliven rapportering av insamlade och behandlade mängder. 20 Finansiella garantier Enligt den svenska förordningen måste producenterna säkerställa att finansieringen av producentansvaret uppfylls även om en producent upphör med sin verksamhet. 21 Producenten ska upprätta en finansiell garanti som sörjer för att totalkostnaderna för omhändertagandet av den uttjänta produkten täcks. Hösten 2007 tog Naturvårdsverket fram allmänna råd för finansiella garantier med fyra möjliga garantier som fastställer producentens säkerställande: Försäkringsgaranti ska säkerställa ett omhändertagande för de produkter producenten sätter på marknaden. 2. Bankgaranti ett belopp som motsvarar producentens samlande garantiåtagande. Beloppen kan justeras årligen. Skulle producenten gå i konkurs kan tillsynsmyndigheten göra anspråk på beloppet. 3. Ett spärrat bankkonto samma princip som bankgarantin med den skillnaden att tillsynsmyndigheten förvaltar garantin och måste ge sitt medgivande om producenten vill lyfta pengar från kontot. 4. Ett finansiellt säkerställande kan även göras kollektivt om: systemets medlemmars kreditvärdighet är godtagbar i förhållande till medlemmarnas garantiåtagande. systemet inte är beroende av några få medlemmar. systemet har avsatt tillräckligt med pengar för att säkerställa den finansiella garantin. Elektronikåtervinningsföreningen (EÅF) EÅF:s medlemmar använder en försäkringsgaranti för att säkerställa den finansiella garantin (figur 3). Försäkringsavtalet tecknas med försäkringsbolaget Solid, som även används av ett flertal av EÅF:s egna medlemmar för att erbjuda förlängning av produktgarantier till sina kunder. Genom att använda sitt eget försäkringssystem har föreningen lägre administrativa kostnader än ett vanligt försäkringsbolag. 23 I försäkringssystemet betalar producenten en årlig försäkringspremie som baseras på antal sålda produkter och hur kostsamma produkterna är att återvinna. De inbetalade försäkringspremierna går in i en fond som finansierar återvinningskostnaderna som uppkommer för producentens elavfall. Om producenten går i konkurs eller av någon annan anledning lämnar marknaden fortsätter försäkringsbolaget att betala producentens återvinningskostnader och säkerställer på så sätt att producenten inte blir en friåkare EE-registret 2009, 21 (2005:209) NFS 2007:6 23 EÅF 2009 (personlig kommunikation) 24 van Rossem

21 Figur 3. Systemförklaring av EÅF:s försäkringslösning. De blå (ljusare) pilarna visar flödet av pengar. El-Kretsen AB De producenter som väljer att gå med i El-Kretsen ges även möjlighet att omfattas av El-Kretsens finansiella garanti. De kan om de vill välja en annan typ av lösning, vilket till exempel producenterna av vitvaror har gjort. El-Kretsens finansiella garanti har genomgått en kontinuerlig förändring de senaste åren och utgörs av flera olika delar: Ett driftkapital som säkerställer driften av El-Kretsens verksamhet ett år fram i tiden. Ett spärrat bankkonto som utgörs av en reservfond som ska pantsättas till Naturvårdsverket. Den säkerställer finansieringen av producenternas elavfallskostnader för kommande kalenderår. En försäkringsgaranti som utgörs av ett kollektivt försäkringsavtal som garanterar att producenternas kostnader för hantering av elavfall betalas även om företagen skulle gå i konkurs. De företag som inte längre vill omfattas av El-Kretsens garanti får betala sig ur genom att finansiera uppkomsten av elavfall från de produkter som såldes under tiden företaget omfattades av garantin. Skulle ett fåtal aktörer gå i konkurs tar de kvarvarande producenterna ett solidariskt ansvar för hanteringen av dessa aktörers framtida elavfall och ingen av El-Kretsens finansiella garantier löses ut. Om så många av El-Kretsens producenter skulle gå i konkurs att El-Kretsen inte längre kan finansiera sin verksamhet läggs verksamhe- 20

22 ten ner och det är först i detta fall som de olika garantierna löses ut. De företag som är kvar betalar ut sig på samma sätt som företagen som väljer att lämna självmant och på så sätt finansierar garantierna endast producentansvaret för konkursföretagens elavfall. De producenter som väljer El-Kretsens finansiella garanti omfattas av en årlig fast avgift som inte varierar utifrån producentens storlek. I dag ligger den avgiften på ungefär 2000 kronor per år och 36 procent av El-Kretsens medlemmarna omfattas även av deras finansiella garanti. 25 Fler lösningar VitvaruÅtervinning i Sverige AB representerar nästan 95 procent av alla producenter i produktkategori 1. I bolaget avsätter medlemmarna pengar till en fond. Den finansiella garantin utgörs av en försäkring tecknad med medlemmarnas fond som säkerhet. 26 En annan lösning på den finansiella garantin är ett spärrat bankkonto. I de fallen öppnar producenten ett bankkonto som pantsätts till Naturvårdsverket. Den här lösningen är vanlig för mindre företag som inte vill organisera sig i någon producentorganisation. 27 Märkning I WEEE-direktivet och den svenska förordningen görs skillnad mellan historiskt elavfall, från produkter som satts på marknaden före den 13 augusti 2005 och nytt elavfall från produkter som satts på marknaden efter den 12 augusti För historiskt elavfall står producentens ansvar i relation till den nuvarande marknadsandelen. 28 Alltså finansierar dagens producenter kostnaden för hanteringen av det historiska elavfallet som uppkommer. Det är även på detta sätt som El-Kretsen har organiserat sin verksamhet idag. För elavfall som sätts på marknaden efter den 12 augusti 2005 ställs ytterligare två krav på producenten: den finansiella garantin och kravet om märkning. Märkningen innebär att produkten ska vara märkt med en symbol med en överkryssad soptunna. Det ska även framgå vilken producent som satt produkten på marknaden och när detta gjordes. Detta möjliggör att producenten senare kan få en återkoppling till återvinningskostnaden när produkten återvinns. 29 Detta innebär att producentansvaret blir individuellt istället för kollektivt. I dagens kollektiva system är incitamenten för producenten att minska sina produkters återvinningskostnader små, eftersom det blir en kollektiv kostnadsminskning från en individuell producents produktförbättring. 30 Syftet med märkningen är alltså att möjliggöra ett individuellt 25 El-Kretsen 2009 (personlig kommunikation) 26 Naturvårdsverket 2009 (personlig kommunikation) 27 Naturvårdsverket 2009 (personlig kommunikation) 28 (2005:209) (2005:209) van Rossem

23 producentansvar. Idag finns det inte något helt fungerande märkningssystem vare sig i Sverige eller Europa. Två av fyra intervjuade branschorganisationer menade att märkningen är omöjlig att leva upp till på det sätt som har förordats. Detta höll däremot inte de intervjuade representanterna för materialorganisationerna med om. Den ena menade att även om märkningsfrågan var komplicerad går den att lösa; den andra menade att märkningsfrågan skulle lösas bara ordentlig press sattes på producenterna. Skulle krav ställas av Naturvårdsverket, då skulle marknadskrafterna lösa problemet med märkning. Information Enligt förordningen är det kommunernas ansvar att informera hushållen om elavfall i samband med övrig information om avfallshantering. 31 I syfte att undersöka vilken information om elavfall som gick ut till svenska hushåll från kommunerna undersöktes 53 svenska kommuners webbplatser. Det finns inga specifika krav på att kommunerna ska ge sin avfallsinformation via sina webbplatser, men webbplatserna kan vara goda indikatorer på vilken information kommunerna lämnar. Resultaten från undersökningen visade att det på de flesta kommuners webbplatser, 79,2 procent, fanns en sida för allmän avfallsinformation (se tabell 2). Tabell 2. Resultat från undersökning av avfallsinformation allmän och för elavfall på kommunernas webbplatser. 32 Fråga som besvarats av kommunernas webbplats Andel av kommunerna Finns en allmän avfallssida? 79,2% Finns upplysning om lokalisering av insamlingsplatser? 73,6% Vart vänder man sig vid ytterligare frågor? 81,1% Finns allmän information om elavfall? 32,1% Finns upplysning om elavfallets miljöpåverkan? 26,4% Finns information om vad som klassas som elavfall? 41,5% I de flesta kommuner fanns även information om vart kommuninvånarna ska åka för att lämna in utsorterat avfall. Det var däremot jämförelsevis få kommuner som hade mer specifik information om elavfall: framförallt saknades det i de flesta kommuner information om elavfallets potentiella påverkan på miljön. I sex procent av de undersökta kommunerna saknades helt information på hemsidan om hur avfall ska tas omhand. Trots att svenska kommuners webbplatser ger relativt lite information om elavfall ger de flesta av de sakkunniga som intervjuats bilden av att svenskar generellt sett har en mycket hög förståelse för att elavfall inte ska slängas i de vanliga soporna. Många förklarade detta med att svenskar har en stark sorteringskultur som sträcker sig långt bakåt i tiden. Eller som en av de intervjuade uttryckte det Det är fler 31 (2005:209) För information om urval och resultatens statistiska signifikans se bilaga 2 22

24 svenskar som åker till återvinningscentralen på söndagar än som går i kyrkan. Det finns heller inget som tyder på att svenska hushåll i någon större utsträckning slänger sitt elavfall i naturen. I en av de sju kommunerna som intervjuats har det förekommit att elavfall dumpats i naturen. Enligt de sakkunniga som intervjuats är det största problemet med elavfall som inte samlas in att så kallat smått elavfall slängs i hushållsavfallet. År 2008 gjorde Avfall Sverige en sammanställning av de så kallade plockanalyserna som gjorts av svenska kommuner. Resultaten från dessa visar att cirka 0,6 procent av hushållens sopor utgörs av elavfall. 33 Detta innebär att ungefär ton elavfall, eller 1,3 kg per invånare och år hamnar i soporna. Tillsyn Naturvårdsverket och kommunerna har delat operativt tillsynsansvar för att producenterna lever upp till sitt producentansvar enligt förordningen. Det innebär tillsyn över att producenterna registrerar sig, rapporterar in rätt mängder, säkerställer den finansiella garantin och märker produkten på ett godtagbart sätt. 34 Kommunen ansvarar dessutom för att den lokala insamlingen uppfyller kraven om tillgänglighet, enkel sortering och god service. Friåkare Friåkare, eller free-riders, utgörs av de producenter som inte är registrerade hos Naturvårdsverket eller i något organiserat insamlingssystem. Detta innebär att de inte är med och betalar för omhändertagandet av sitt eget elavfall och att producenterna som är med i systemet även får ta deras kostnad. I EE-registret finns det idag cirka registrerade producenter, men Naturvårdsverket är medvetna om att detta inte är samtliga producenter och att det finns en hel del friåkare. Det finns inte resurser i dagsläget att fånga in samtliga friåkare. En av de sakkunniga som intervjuats kände till exempel till en stor Internetbaserad producent som inte var registrerad i EE-registret. En annan uppfattning som lyftes fram var att friåkare i första hand utgjordes av producenter som sätter små mängder elprodukter på marknaden. Lönsamhet och kostnader Enligt förordningen är det producenterna som har det finansiella ansvaret för insamlingen av elavfall från hushållen. 35 Det ansvaret har genom avtal mellan kommunerna och El-Kretsen flyttats över till kommunerna. I det svenska systemet står alltså kommunerna för en del av producenternas finansiella åtagande insamlingen från hushåll. EÅF erbjuder insamling i deras butiker, men deras insamlade mängder är försvinnande små i jämförelse med den kommunala insamlingen. 36 Kommunerna står alltså för den största delen av insamlingen från hushåll och således den största delen av insamlingskostnaderna. Dessa kostnader var till en början relativt 33 Avfall Sverige (2005:209) 35 (2005:209) Stena Technoworld 2009 (personlig kommunikation) 23

25 låga men har, enligt intervjuerna, ökat på senare tid Första åren var behandlingen dyrare än insamlingen. Nu ökar kommunens insamlingskostnader, bland annat beroende på kostnader för stölder, bevakning, elstängsel. I andra medlemsländer är det också vanligt att kommunerna står för insamlingen från hushållen. Dock sker vanligtvis en finansiell kompensation från producenterna till kommunerna i dessa länder. Kostnaden för den kommunala insamlingen skiljer sig mellan de olika medlemsländerna (se tabell 3) men är av betydande storlek i förhållande till den totala kostnaden som producenterna får betala för fastställandet av producentansvaret. Enligt en beräkning av samtliga medlemsländers kostnader utgörs insamlingen från hushåll och tillhandahållande av burar 24 procent av de totala operativa kostnaderna. 37 Tabell 3. Kompensationskostnader från producent till kommun i länder där producenten bekostar kommunernas insamling, enligt van Rossem Land Kompensationskostnad i per insamlat ton Spanien 80 / ton Österrike 57 /ton Finland 50 /ton Belgien 45 /ton Portugal 26 /ton Kostnaden för förbehandling och återvinning skiljer sig inte bara mellan direktivets olika produktkategorier, utan kan även variera kraftigt mellan produkterna inom de olika produktkategorierna. I produktkategori 1 är till exempel skillnaden stor mellan gamla frysar och kylskåp innehållande freon, som är dyra att återvinna, och spisar som innehåller en stor mängd metaller och som i många fall är lönsamt för producenterna att återvinna. Kostnaden för återvinning beror framförallt på metallpriserna. Är metallpriserna höga minskar kostnaderna för återvinning i förhållande till vinsten från de utvunna metallerna. I samband med den ekonomiska krisen har metallpriserna gjort en ordentlig djupdykning, vilket har lett till att förutsättningarna på återvinningsmarknaden har förändrats drastiskt, framförallt för återvinnarna. Så här säger återvinningsföretaget om metallprisernas utveckling: Metallpriserna har varit på stadig uppgång det senaste fem åren, men i samband med den ekonomiska krisen har det skett en kraftig nedgång. Detta innebär att förutsättningarna har förändrats för återvinningsföretagen och så även lönsamheten. Det minskade marginalerna leder till att mindre resurser kan avsättas till forskning och innovation för återvinningsföretagen. Den tillsynes långtgående ekonomiska krisen kan innebära en möjlig minskning i strömmar av insamlat elavfall, då folk väljer att spara gammalt istället för att köpa nytt. 37 WEEE Forum

26 El-Kretsen har efter den ekonomiska krisen utvecklat ett avgiftssystem som är känsligare för variation i metallpriserna. Förut förhandlades priserna med återvinnarna vart annat år, men nu görs det månadsvis. Priset för återvinning baseras på indexering av metallvärdet och grundar sig på priser från London Metal Exchange. 38 Avgiften som sedan tas ut av medlemmarna är olika beroende på vad producenten producerar. För EÅF sker inte förhandlingar om avgifterna med återvinnarna särskilt frekvent. Deras avfallsmängder är relativt små, och återvinningskostnaderna blir därför låga i förhållande till transportkostnaderna. 39 Dolda flöden I Europa är det olagligt att exportera elavfall (eller annat avfall) till länder utanför EU, men trots detta transporteras elavfall ut från Europa varje år. 40 Importlandet som tar emot elavfallet saknar i många fall kunskap, lagar och kontroll, vilket gör att hanteringen av elavfallet där får allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. Flöden av elavfall från Europa kan ses som läckage eller svinn från insamling och återvinningssystemet. Eftersom exporten av elavfall är olaglig finns det ingen statistik för hur omfattande den är. I figur 4 visas insamlat elavfall 41 tillsammans med två prognoser på uppkomst av elavfall. Den lägre av insamlingsprognoserna är en regressionsanalys hämtad från United Nations Universitys prognos, som bygger på tidigare studier, förväntad BNP-ökning samt förväntad befolkningstillväxt. I den högre insamlingsprognosen används samma tillväxttakt för elavfall som i United Nations Universitys prognos, men där har en tidigare uppskattning av svenskt elavfall från 1999 använts som utgångspunkt. I den lägre av prognoserna förefaller läckaget av elavfall i Sverige väldigt litet, men i den högre prognosen uppkommer det cirka 10 kg elavfall per person varje år som inte samlas in. Den stora skillnaden i prognoserna visar dels på svårigheterna med att försöka uppskatta uppkomsten av elavfall, dels på läckaget ur systemet. 38 Stena Technoworld 2009 (personlig kommunikation) 39 EÅF 2009 (personlig kommunikation) 40 Greenpeace El-kretsen 2009, 25

27 Mängd Insamlat(Kg/inv) Beräknad uppkomst (kg) *Beräknad uppkomst(kg) År Figur 4. Uppkomst av elavfall i förhållande till insamlat elavfall i Sverige, utifrån två olika sätt att beräkna uppkomsten av elavfall. Syftet med att transportera elavfall från Europa är att minska kostnaderna för återvinning av värdefulla resurser. Det är således det elavfall som innehåller mest värdefulla resurser som i störst utsträckning exporteras till tredje land. Kostnaden för att återvinna fraktioner som är mycket hälso- och miljöfarliga är relativt sett långt högre i Europa än i tredje land, eftersom kontrollen och regleringen av hur dessa fraktioner ska hanteras är mycket strängare i Europa. Det finns således möjlighet att öka vinstmarginalen genom att exportera dessa typer av hälso- och miljöfarliga fraktioner till tredje land. I en betydande omfattning sker det också en export av produkter för återanvändning i tredje land, vilket är lagligt, men där det egentliga syftet kan vara ett annat. Även i de fall som elprodukter exporteras med syfte att återanvändas är osäkerheten stor om varan behandlas på ett säkert sätt när den har kasserats 42. Det finns ingen omfattande kartläggning av elavfallsströmmar från Sverige till länder utanför EU. Bevisen på att strömmarna finns och att det pågår en olaglig export av svenskt elavfall baseras på enskilda fall. Som ett exempel på ett sådant fall kan nämnas ett antal igensvetsade skrotbilar från Sverige fyllda med elavfall som för ett antal år sedan fastnade i den tyska tullen. Ett annat sådant fall skedde våren Då stoppade den svenska tullen en bil full med elavfall på väg till Ghana. Enligt Naturvårdsverket är den här typen av fall är inte särskilt frekventa, men de förekommer. Läckage av elavfall i det svenska systemet Enligt en nederländsk undersökning försvinner i Nederländerna två tredjedelar av elavfallet på vägen från insamlingsplatsen till återvinningsföretagen. 43 Sannolikhe- 42 Greenpeace Witteveen och Bos

28 ten att läckaget skulle vara lika omfattande i Sverige är liten, enligt de sakkunniga som intervjuats i utvärderingen. Samtliga intervjuade är av den uppfattningen att elavfallet som hämtats för transport från insamlingsplatserna försvinner i en väldig liten omfattning. El-Kretsen har i dag ett system som innebär att kommunen via Internet registrerar hur mycket elavfall som behöver hämtas från deras insamlingsplatser. Data blir automatiskt tillgängliga för transportörer och förbehandlare. När transportörerna sedan hämtar elavfallet så identifieras hur mycket denne tar med sig med hjälp av en streckkod. Enligt El-Kretsen går flödet på så sätt att följa tills återvinnaren kvitterar och godkänner att elavfallet är mottaget. Återvinningsföretaget Stena Technoworld menar i sin tur att de har koll på varje insamlad bur och att det finns väldigt små möjligheter för läckage. Det läckage som förekommit utgörs av enskilda fall av stölder från företagets terminaler. Samtliga av de sju kommunerna som intervjuats berättar att elavfall försvinner från deras insamlingsplatser. Läckagets omfattning varierar mellan kommunerna. I två av kommunerna ansågs stöld av elavfall vara en del av vardagen och i en kommun ansågs det vanligt förekommande. Även om det sker relativt frekvent att elavfall försvinner från kommunernas insamlingsplatser är det relativt små mängder som försvinner. Ingen av de intervjuade på kommunerna har en klar uppfattning om vart läckaget av elavfall tar vägen. Enligt Stena Technoworld kommer inget elavfall in utöver strömmarna från El-Kretsen, från Elektronikåtervinningsföreningen och från företagen. 44 Intervjuer med sakkunniga aktörer för WEEE-direktivet visade att de flesta inte har någon uppfattning i frågan om läckage av elavfall. Ett fåtal gav möjliga teorier som grundar sig i spekulationer. I ett antal av intervjuerna spekulerades det om att företag, myndigheter och organisationer i vissa fall kan tänkas ha en bristfällig överblick över vart deras elavfall tar vägen, vilket skulle kunna ge ett möjligt läckage. Ett sådant läckage skulle i så fall kunna utgöra ett relativt stort flöde, om till exempel ett företag skulle byta ut samtliga datorer och de gamla datorerna skulle läcka ut ur systemet. Sammanfattningsvis belyste intervjuerna snarare frågans brist på kartläggning än gav en förklarande bild. De slutsatser som kan dras om läckage är: att det med stor sannolikhet finns ett läckage av elavfall från Sverige att det inte går att säga något om läckagets omfattning att läckaget från insamlingsplatsen till återvinningsföretagen med viss sannolikhet kan anses liten att det med stor sannolikhet försvinner elavfall från kommunernas insamlingsplatser att det inte finns kunskap om vart läckaget från insamlingsplatserna tar vägen 44 Stena Technoworld 2009 (personlig kommunikation) 27

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad 2011-02-17

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad 2011-02-17 Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 28 & 29 Senast uppdaterad 211-2-17 Sålda mängder EE-produkter (i kg) år 29 år 28 97 18 57 99 957 155

Läs mer

Rapport gällande genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet.

Rapport gällande genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet. Rapport gällande genomförande av det omarbetade WEEE-direktivet. 1 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING 7 3. BAKGRUND 8 3.1 Direktivet 8 3.2 Naturvårdsverkets uppdrag 9 3.3 Samarbete under utredningsprocessen

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning

Bilaga 4 Lagstiftning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning

Läs mer

Förbehandling av elavfall

Förbehandling av elavfall Förbehandling av elavfall Vägledning för tillämpning av föreskrifterna (2005:10) om insamling, förbehandling och återvinning av elavfall. Mer information: På Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se/vagledning-elavfall-forbehandling

Läs mer

Environmental Protection Agency Updated

Environmental Protection Agency Updated Statistics from the Swedish EE & battery register WEEE Compiled by Lars Eklund lars.eklund@naturvardsverket.se +46 10 69 81 224 Environmental Protection Agency Updated 2014-09-03 Sammanfattning 2013 Insamlingsmål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.4.2017 COM(2017) 173 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om översynen av återvinningsmålen för WEEE, möjligheten att fastställa separata

Läs mer

Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./. Naturvårdsverket

Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./. Naturvårdsverket 1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-09-03 Dnr 647-4281-10, Rs Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka strand Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./.

Läs mer

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen Avdelning: Plan & miljö Handläggare: Sven Bomark Telefon: 08-508 28 905 Fax: 08-508 28 808 E-post: sven.bomark@miljo.stockholm.se PM 2006-03-20 Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

MTEK Rönninge. Lars-Gunnar Klang, MSc Tel: 0733-84 33 24 E-mail: lgk@mtek.se

MTEK Rönninge. Lars-Gunnar Klang, MSc Tel: 0733-84 33 24 E-mail: lgk@mtek.se MTEK Rönninge Lars-Gunnar Klang, MSc Tel: 0733-84 33 24 E-mail: lgk@mtek.se MTEKs Affärsidé Att erbjuda tjänster som resulterar i kostnadsreduceringar för kunden som därmed kan stå bättre rustad att möta

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig lagring, förbehandling och återvinning av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter;

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2008:14 Utkom

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2006:15 Utkom

Läs mer

NATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG OM OMHÄNDERTAGANDE AV BILAR

NATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG OM OMHÄNDERTAGANDE AV BILAR MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-07 Handläggare: Christer Edvardsson Telefon: 08-508 28 977 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2011-09-27 p24 NATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 april 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 april 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 24 april 2017 (OR. en) 8329/17 ENV 368 MI 340 FÖLJENOT från: inkom den: 18 april 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Förslag på nya föreskrifter för lagring och behandling av elavfall

Förslag på nya föreskrifter för lagring och behandling av elavfall Miljöförvaltningen Plan och miljö / företagsenheten Sida 1 (14) 2018-08-14 Handläggare Nanna Spett Telefon: 08-508 28 862 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-08-28 p.17 Förslag på nya föreskrifter

Läs mer

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen?

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? David Langlet juridiska institutionen Göteborgs universitet EU:s första miljöhandlingsprogram (1973) The elimination of industrial and consumer wastes is

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet

Läs mer

Yttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135

Yttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135 Yttrande Samhällsbyggnad 1(5) 2018-05-07 Dnr: SBN 2018/00135 Handläggare Enhetschef Planering, Paula Nyman Telefon 0522-69 63 75 paula.nyman@uddevalla.se Yttrande gällande remiss från Miljö-och Energidepartementet

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

En guide till inlogg, Min sida och den årliga redovisningen av elektronik till EE- & Batteriregistret

En guide till inlogg, Min sida och den årliga redovisningen av elektronik till EE- & Batteriregistret En guide till inlogg, Min sida och den årliga redovisningen av elektronik till EE- & Batteriregistret För att du enkelt ska kunna rapportera uppgifter till EE- & Batteriregistret har vi sammanställt den

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Standardavtal insamling av elektriskt och elektroniskt avfall

Standardavtal insamling av elektriskt och elektroniskt avfall Standardavtal insamling av elektriskt och elektroniskt avfall Detta standardavtal tillsammans med av parterna påtecknade bilagor är samarbetsavtal om hantering av elektriskt och elektroniskt avfall samt

Läs mer

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT Stockholm 26 september 2018 Christina Jonsson Helen Lindqvist Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-02 1 Avfallspaketet en revidering av EU:s avfallslagstiftning

Läs mer

En av världens största materialåtervinnare

En av världens största materialåtervinnare Håkan Schede Sims Group En av världens största materialåtervinnare Återvinner mer än 9 miljoner ton material/år 3 100 anställda 124 anläggningar i Europa, USA, Asien och Australien (huvudkontor i Sydney)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper Utfärdad den 28 juni 2018 Publicerad den 10 juli 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet med denna förordning är att 1. producenter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Instruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN

Instruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN Instruction Manual Svenska, English Power Bank Model: PRBN Innehåll / Content Innehåll Säkerhetsföreskrifter... 4 Delar... 5 Specifikationer... 6 Miljö / Lag och säkerhet / Förbehåll... 7 Content Safety

Läs mer

Yttrande över remiss om förslag till förordning om producentansvar på elektriska och elektroniska produkter

Yttrande över remiss om förslag till förordning om producentansvar på elektriska och elektroniska produkter A B Rhn 2004-06-16 Tjänsteutlåtande SID 1 (16) 2004-06-07 Dnr 22-0286/04 Ärende nr 21 C Renhållningsförvaltning B EHANDLING OCH ÅTERVINNING D E Handläggare: Nils Lundkvist Tfn: 08-508 465 60 Renhållningsnämnden

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

PM 2013:30 RII (Dnr /2012)

PM 2013:30 RII (Dnr /2012) PM 2013:30 RII (Dnr 001-1864/2012) Svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning

Läs mer

AVTAL OM ANSLUTNING TILL EL-KRETSENS INSAMLINGSSYSTEM

AVTAL OM ANSLUTNING TILL EL-KRETSENS INSAMLINGSSYSTEM AVTAL OM ANSLUTNING TILL EL-KRETSENS INSAMLINGSSYSTEM 1. BAKGRUND 1.1 Enligt förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning (med de ändringar som följer av förordningen (2014:1078) om ändring

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ FÖRETAGSENHETEN. Begränsning av tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel i elektriska och elektroniska produkter

MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ FÖRETAGSENHETEN. Begränsning av tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel i elektriska och elektroniska produkter MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ FÖRETAGSENHETEN Begränsning av tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel i elektriska och elektroniska produkter En rapport från Miljöförvaltningen Plan och miljö, Företagsenheten,

Läs mer

www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas?

www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas? www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas? Vilka skulder ska ett företag redovisa? K2 mindre aktiebolag (17 kap) Ett företag ska

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Allmänheten och klimatförändringen 2008 Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar

Läs mer

Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning

Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning Information till kravställaren Kraven i denna miljökravsmodul kan ställas på batterier. Vid behov av stöd kontakta hallbarhet@fmv.se. I denna miljökravsmodul

Läs mer

Guide till hur du anmäler ett företag till EE- & Batteriregistret

Guide till hur du anmäler ett företag till EE- & Batteriregistret Guide till hur du anmäler ett företag till EE- & Batteriregistret För att du enkelt ska kunna anmäla ditt företag och rapportera uppgifter till EE- & Batteriregistret har vi sammanställt den här guiden.

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

Naturvårdsverket Batterier och elavfall Naturvårdsverket Batterier och elavfall Maj 2013 Utförd av CMA Research AB Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-05 1 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Som tillsynsmyndighet

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 14 augusti 2018 REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön Avfall Sverige

Läs mer

Vägledning information

Vägledning information Vägledning information Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 22 i förordningen (2008:834) om producentansvar

Läs mer

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015 På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015 Föreskrifter och vägledningar Revidering av föreskrifter om kommunal avfallsplanering Rapportering av bygg-

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0282(COD) 12 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle Om producentansvar och om FTI:s service för att ditt företags förpackningar samlas in, återvinns och blir till nya produkter. Ett rikstäckande system

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

DOM 2012-02-03 meddelad i Nacka Strand

DOM 2012-02-03 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-02-03 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 3894-10 KLAGANDE El-Giganten Grossist AB, 556203-2937 Box 1264 164 29 Kista Ombud: 1. Advokat Carl Bokwall Advokatfirman Cederquist KB

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallsdirektivet Förpackningsdirektivet Deponidirektivet Direktiven om uttjänta bilar, elavfall, batterier och ackumulatorer Naturvårdsverket

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

En vägledning för exportörer av begagnade varor

En vägledning för exportörer av begagnade varor information fakta EN VÄGLEDNING FÖREXPORTÖRER AV BEGAGNADE PRODUKTER DECEMBER 2010 En vägledning för exportörer av begagnade varor Den här guiden innehåller information som kan vara bra att känna till

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas

Läs mer

Seite 1 von 11. Post 1 av 1 i SFST Länk till register.

Seite 1 von 11.  Post 1 av 1 i SFST Länk till register. Seite 1 von 11 Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER

GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER NYA FÖRORDNINGAR GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER EN VÄGLEDNING Februari 2019 1 INNEHÅLL Bakgrund 4 De nya förordningarna En sammanfattning 5 De nya förordningarna Nuläge 7 De

Läs mer

om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter

om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter Given i Helsingfors den 9 september 2004 Decree 852 Statsrådets förordning om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter I enlighet med statsrådets beslut, fattat på

Läs mer

Informationsmöte Renhållningsordning

Informationsmöte Renhållningsordning Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Producentansvar för förpackningar och returpapper

Producentansvar för förpackningar och returpapper Producentansvar för förpackningar och returpapper Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar Förordning (2018:1463) om producentansvar för returpapper Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall

Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Miljöarbete Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Delaktig i EU-arbeten Arbetar med regeringsuppdrag Tar fram lagstiftningsförslag Stöttar verksamhetsutövarna med vägledning Tar

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 14 augusti 2018 REMISSVAR: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön Avfall Sverige

Läs mer

Vilken information ska EG-försäkran om överensstämmelse innehålla samt hur den ska vara utformad? Per-Olov Sjöö

Vilken information ska EG-försäkran om överensstämmelse innehålla samt hur den ska vara utformad? Per-Olov Sjöö Vilken information ska EG-försäkran om överensstämmelse innehålla samt hur den ska vara utformad? Per-Olov Sjöö Vad är en EG-försäkran om överensstämmelse? Ett intyg på att tillverkaren tar ansvar för

Läs mer

2015-12-14 Ärendenr: NV-07152-14 1(18) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y

2015-12-14 Ärendenr: NV-07152-14 1(18) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y 1(18) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y 2015-12-14 Ärendenr: NV-07152-14 Förslag, inklusive konsekvensutredning, till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:10)

Läs mer

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande. PM 2017:90 RV (Dnr 110-411/2017) Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/65/EG om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Läs mer

ANSLUTNINGSAVTAL PRODUKTER

ANSLUTNINGSAVTAL PRODUKTER ANSLUTNINGSAVTAL PRODUKTER 1. Bakgrund Enligt förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter och förord-ningen (2000:208) om producentansvar för glödlam-por och vissa

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

SVENSK STANDARD SS :2010

SVENSK STANDARD SS :2010 SVENSK STANDARD SS 8760009:2010 Fastställd/Approved: 2010-03-22 Publicerad/Published: 2010-04-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.140 Sjukvårdstextil Sortering av undertrikå vid

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för batterier; SFS 2008:834 Utkom från trycket den 11 november 2008 utfärdad den 30 oktober 2008. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning

Läs mer