Projektets syfte är att studera bilens roll som kompensatoriskt hjälpmedel för äldres active ageing, mobilitet och delaktighet i välfärdssamhället.

Transkript

1 Slutrapport avseende Skyltfondsprojektet EK50 A 2007:5426, Bilens roll som kompensatoriskt hjälpmedel för äldre En longitudinell studie om active ageing, mobilitet och delaktighet i välfärdssamhället Bakgrunden till projektet är att andelen äldre ökar i Sverige, liksom i övriga Västeuropa, Nordamerika och Australien. Mobilitet och tillgänglighet spelar i sin tur en stor roll för att äldre ska kunna uppnå och bibehålla en aktiv livsstil, delaktighet och livskvalitet. Forskning visar tydliga kopplingar mellan mobilitet, delaktighet, samt hälsa och oberoende på äldre dar. Begreppet mobilitet är tämligen brett, och kan innefatta allt från att vara fotgängare till att använda olika transportmedel. I dagens samhälle är nästan alla män och de flesta kvinnorna bilförare, och därmed vana vid den bekvämlighet och flexibilitet som bilen möjliggör. Äldre personer, och då framför allt kvinnor, tenderar dock att ändra sina resvanor och löper av olika skäl ökad risk för mobilitetstransition (övergång till annat huvudsakligt transportmedel; t ex sluta köra bil, börja åka buss, sluta åka buss). Denna mobilitetstransition kan påverka delaktighet i aktiviteter utanför bostaden och därmed individens hälsa negativt. Äldre mäns och kvinnors mobilitets- och aktivitetsmönster skiljer sig ofta åt, och de kan därmed antas påverkas på skilda sätt i samband med mobilitetstransition. En annan aspekt av att sluta använda bilen som huvudsakligt färdmedel är att den äldre individen i högre omfattning riskerar att färdas oskyddad i trafiken som cyklist eller gångtrafikant. Ur trafiksäkerhetsperspektiv är det också av betydelse att identifiera hinder och underlättande faktorer i syfte att optimera bilanvändning och användning av transportsystem, så att äldres mobilitet och delaktighet kan bibehållas. Det behövs således ytterligare kunskap kring äldres aktivitetsmönster, vanor och mobilitet, samt bilens roll för att underlätta och främja delaktighet. Av relevans i sammanhanget är också det nationella mål som finns i svensk lagstiftning angående tillgänglighet (accessibility) samhället för alla, senast år Målet omfattar även användbarhet (usability), vilket t ex innebär att kollektivtrafiken ska uppfattas som användbar av alla och i realiteten också användas. I många svenska kommuner genomförs åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten och användbarheten, enligt ovanstående. Dessa åtgärder kan vidare förväntas främja äldres mobilitet genom insatser som riktas mot olika transportmedel (kollektivtrafik, bilanvändning etc.). Projektets syfte är att studera bilens roll som kompensatoriskt hjälpmedel för äldres active ageing, mobilitet och delaktighet i välfärdssamhället. Inom ramen för projektet har två studier genomförts, varav en har slutförts och resulterat i en artikel (se bilaga till lägesrapport 2). Artikeln är in press i JTLU (Journal of Transport and Land Use 1 ) och en.pdf av artikeln bifogas. Den andra studien resulterar i två vetenskapliga 1 Wrestrand A., Svensson H., Fristedt S., Falkmer T., (2009) Older People and Local Public Transit Mobility Effects of Accessibility Improvements in Sweden. Journal of Transportation and Land Use, In press

2 artiklar som färdigställs under året. Två separata datainsamlingar har genomförts i förhållande till ett gemensamt syfte under våren I den slutförda studien vidgades projektets övergripande syfte med ett kompletterande syfte; att analysera äldres önskade och faktiska resmöjligheter. Den slutförda studiens metod innebar en enkätstudie som genomförts bland äldre i tre kommuner (Borås, Helsingborg och Karlskrona). Dessa kommuner valdes på grundval av sitt utbud av kollektivtrafik och färdtjänst, samt då de bedömdes ha en hög tillgänglighetsstandard. Enkäter skickades till 700 slumpmässigt utvalda äldre personer, såväl män som kvinnor (över 75 års ålder) boendes i var och en av de tre kommunerna. Enkäterna fördelades proportionerligt inom kommunen mellan personer boende i huvudorten samt i mindre tätorter. Totalt 957 personer valde att delta, vilket motsvarar en svarsfrekvens om 46%. Resultatet av den slutförda studien visar att de äldres mobilitet minskade i takt med stigande ålder samt ökande fysiska funktionsnedsättningar. Trots att äldre generellt uppskattar de resmöjligheter som tillhandahålls inom kommunerna begränsas mobiliteten för vissa grupper av äldre. Kvinnor tenderade att ha tillgång till privat bil i lägre omfattning, men ville resa i större omfattning än män. Många äldre ville resa mer, i enlighet med det aktivitetsmönster de haft tidigare i livet. På- och avstigning sågs som ett kritiskt moment vilket även kunde vara avgörande för beslutet att sluta åka buss. Detta tyder på att, trots att tillgängligheten ökat t ex genom införandet av bussar med lågt golv och låga entréer, användbarheten ur vissa gruppers perspektiv inte ökat. Därmed finns mer att göra inom kommunerna för att öka tillgänglighet och användbarhet i transportsystemet. Bilen har fortsatt stor och fortsatt ökande betydelse för äldres mobilitet och delaktighet. Spridning av den slutförda studiens resultat sker via publicering i nämnd tidskrift (JTLU), och har skett via presentation på internationell konferens TRANSED 2007 i Montreal. samt vid de nationella konferenserna KOLLA-projektet inom FoU i Väst i Göteborg samt VTIs Transportforum Kostnader i samband med konferenserna har bekostats utanför detta projekts budget. I den andra studien har projektets övergripande syfte kompletterats med följande sats; att studera avgörande faktorer för äldres delaktighet i relation till förändrat aktivitetsmönster, förändrat mobilitetsmönster (mobilitetstransition) och kön. Datainsamling har skett med Q-methodology i direkt anslutning till fokusgruppsintervjuer som genomförts med samtliga deltagare. Deltagarna i studien har rekryterats från den slutförda studien bland individer som tidigare angett sig villiga att svara på ytterligare frågor. Datainsamling har således skett i Borås, Helsingborg och Karlskrona. Pilotintervjun genomfördes i Huskvarna. Deltagarna var mellan 77 och 90 år; 20 män och 17 kvinnor deltog i studien. I gruppen fanns såväl män som kvinnor som regelbundet kör bil, men också män som kvinnor som slutat köra bil. Datainsamlingen har slutförts under våren Fokusgruppsintervjuerna har fokuserat på deltagarnas syn på sin delaktighet i aktiviteter utanför sin bostad samt mobilitet. Intervjuerna har också strävat efter att identifiera

3 underlättande och hindrande faktorer för äldres delaktighet och mobilitet, samt berört äldres syn på ambition, förväntan, utförande och betydelse i relation till detta. Q-Methodology innebär att en samling kort sorteras enligt en mall (se bilaga 1). De 45 påståenden (statements) (se bilaga 2) som använts vid datainsamlingen har utarbetats speciellt för denna studie och hämtats från relevant forskning inom området. De har bearbetats i flera steg och även testats innan den slutliga versionen fastställdes. Påståendena handlar om mobilitet samt delaktighet i aktiviteter utanför hemmet, men fokuserar också på hinder, underlättande faktorer samt transition i förhållande till såväl delaktighet som mobilitet. Påståendena är formulerade för att kunna identifiera deltagarnas syn på betydelse, ambition, förväntan och utförande i förhållande till delaktighet och mobilitet. Deltagarna instruerades att sortera korten utifrån hur de upplever att påståendena passar in på deras nuvarande situation. Varje enskild individs sortering av korten enligt mallen har dokumenterats i samband med datainsamlingstillfället. Fokusgrupperna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat presenteras i två vetenskapliga artiklar; en baserad på innehållet i data från fokusgrupperna och en baserad på data insamlad via Q-methodology. Målet är att färdigställa de båda artiklarna under året, och därefter sända till dem till utvalda tidskrifter med förfrågan om publicering. En svensk sammanfattning av dessa artiklar skickas till Skyltfonden så snart de accepterats för publikation av någon tidskrift. Artiklarna sänds också i fulltext till Skyltfonden så snart de publicerats. Hittills har spridning av preliminära resultat från den andra studien redovisats samband med konferens anordnade av KOLLA-projektet inom FoU i Väst i Göteborg , i samband med VTIs konferens Transportforum samt vid AT-forum (Nationell konferens för arbetsterapeuter i Sverige) under maj -09. Kostnader i samband med konferenserna har bekostats utanför detta projekts budget. Abstrakt för muntlig presentation av data från denna studie har skickats till följande konferenser, Forskningskonferanse Q-metode i Stavanger 2009, VTIs Transportforum 2010, WFOT s (World Federation of Occupational Therapy) kongress i Chile 2010 samt TRANSED i Hong Kong Kostnader i samband med dessa konferenser inryms inte i detta projekts budget. Resultatet av data som samlats in med hjälp av Q-methodology identifierar olika mönster hos äldre individer av delaktighet i aktiviteter utanför hemmet, mobilitet och mobilitetstransition, liksom det beskriver bilens betydelse som kompensatoriskt hjälpmedel i sammanhanget. Resultatet identifierar mönster hos olika subgrupper av äldre, i förhållande till betydelse, ambition, förväntan och utförande i samband med delaktighet och mobilitet. Hinder och underlättande faktorer i sammanhanget identifieras och beskrivs. Att kunna identifiera olika mönster och perspektiv är betydelsefullt för att belysa den mångfald och heterogenitet som finns inom äldregruppen. Dessa mönster och perspektiv utgör viktig kunskap för att kunna utforma insatser med syfte att främja äldres mobilitet och delaktighet, för såväl enskilda individer som olika grupper av äldre.

4 Resultatet från fokusgrupperna visar att det är mycket betydelsefullt för dessa individer att vara delaktiga i aktiviteter utanför sin bostad. De som fortfarande är bilförare uppger till stor del att de inte kan tänka sig ett liv utan bilen. Tillgång till bil är för många så självklart att man inte funderar över kostnaden, utan tvärtom ser bilen som kostnadseffektiv jämfört med andra färdmedel. Dessa individer ser det som dyrt att åka buss. De har redan en bil och de uppfattar det därmed som billigare att använda den än bussen. Att inte längre ha tillgång till bil innebär en förändring och kräver att individen anpassar sig till den nya situationen. Flera beskriver att de utan bil skulle bli tvungna att göra stora förändringar såsom att upphöra med viktiga aktiviteter eller t ex sälja sommarstugan. Hinder för att använda bil är miljömässiga hinder såsom bl a dålig tillgång på parkeringsplatser, halka och mörker. Bilen upplevs dock som ersättningsbar i större omfattning om man bor centralt i de tre kommunerna, som alla har god kollektivtrafikstandard. Många män uppger att de inte vet hur man använder den lokala kollektivtrafiken, och att de föredrar att använda bilen av energibesparande skäl, t ex för att komma nära resmålet eller för att slippa bära så långt. Kvinnorna har betydligt mer erfarenhet av att använda den lokala kollektivtrafiken och är oftast nöja med utbudet i de tre kommunerna. De framför dock förarrelaterad kritik, såsom t ex upplevelse av stress och rädsla för att ramla i samband med på och avstigning av buss. De som ej har tillgång till bil saknar denna ff a för att kunna göra spontana utflykter, ff a sommartid. De kvinnor som är bilförare har haft körkort länge och hela tiden varit aktiva bilförare. De utrycker stolthet över att vara bilförare och ser sig som unika i sammanhanget och i förhållande till sin åldersgrupp. De som ej kör bil tvingas avstå från vissa aktiviteter, eftersom de saknar transportalternativ eller då de alternativ som finns upplevs som för krångliga (t ex flera bussbyten krävs). De förefaller ha anpassat sig till detta och uppger i de flesta fall sig vara nöjda. De har dock tvingats ändra sitt aktivitetsmönster, vilket kan ha betydelse för deras delaktighet och därmed hälsa och livskvalitet. Sammanfattningsvis visar fokusgruppsintervjuerna att bilen har en unik förmåga att tillgodose individers behov av och önskemål kring mobilitet på ett flexibelt sätt. Därmed är bilen också det färdmedel som har störst möjlighet att främja individers delaktighet i självvalda och meningsfulla aktiviteter utanför deras bostad och därmed deras hälsa. Den svenska sammanfattningen av projektet, inkluderande referens till artikeln: Wrestrand A., Svensson H., Fristedt S., Falkmer T., (2009) Older People and Local Public Transit Mobility Effects of Accessibility Improvements in Sweden. Journal of Transportation and Land Use, In press kan av Skyltfonden för spridning av resultaten så här långt. De kommande två artiklarna delges Skyltfonden så snart de finns in press. Med denna redovisning avslutas projektet inom den tidsram som angivits. Som extra material tillsänds Skyltfonden de ytterligare två artiklar inom en snar framtid Projektets budget har följts i enlighet med beviljade medel.

5 Jönköping Med vänlig hälsning Professor Torbjörn Falkmer Avd. för Rehabiliteringsmedicin IKE, Hälsouniversitetet Linköping Brigadgatan 19 SE Linköping +46 (0)

6 Bilaga 1 Sortera korten utifrån hur de passar in på Din nuvarande situation. Passar minst Passar mest

7 Bilaga 2 Påståenden som använts i samband med Q-methodology Muntlig instruktion till deltagarna På vart och ett av de kort du fått finns ett påstående. Dessa påståenden avser ditt vanemässiga resmönster, dvs de resor du vanligtvis gör i samband med utförande av och deltagande i vardagliga aktiviteter utanför din bostad. Det handlar därmed bara om de förflyttningar som du gör i din närmiljö, inom din hemort eller kommun. Förflyttningen kan ske med ett eller flera förflyttningssätt/färdmedel, såsom exempelvis med cykel, privatbil, färdtjänst, allmänna kommunikationer eller som gångtrafikant. Vardagliga aktiviteter kan t ex vara promenader, besöka släkt och vänner, göra inköp, besöka vård- och serviceinrättningar osv. Lägg vart och ett av korten med påståenden i någon av mallens rutor utifrån hur de passar ( mest, varken eller samt minst ) in på din nuvarande situation. De påståenden som passar mest läggs längst till höger. De påståenden som passar minst läggs längst till vänster och övriga i mitten. 1. Jag vill delta i aktiviteter som är meningsfulla för mig utanför hemmet. 2. Jag deltar i fritidsaktiviteter utanför hemmet (t ex kultur, hobby, sportaktiviteter, föreningsmöten). 3. Jag utför aktiviteter utanför hemmet som är nödvändiga för mig i mitt vardagsliv (personlig vård, handla mat och kläder, bankärenden etc) 4. Jag deltar i sociala aktiviteter utanför hemmet (t ex besöker vänner och släktingar) 5. Jag utför aktiviteter utanför hemmet utan någon annan persons hjälp. 6. Jag vill ha någon med mig när jag reser utanför hemmet. 7. Jag reser oftast själv. 8. Jag har någon som jag kan be om hjälp vid resor, när jag behöver det. 9. Jag har inget behov av att göra vardagliga resor, för att delta i aktiviteter utanför bostaden. 10. Det händer att jag avstår från resor för att det är krångligt att resa (flera bussbyten krävs, för långt att gå mm ) 11. Jag avstår från vissa vardagliga resor för att det är för dyrt. 12. Jag känner mig inte bekväm med att lämna mitt hem. 13. Jag känner mig trygg när jag reser utanför min bostad. 14. Jag reser vart jag vill. 15. Jag reser när jag vill. 16. Jag reser på det sätt som jag vill. 17. Det är viktigt för mig att kunna förflytta mig utanför min bostad. 18. Att kunna resa är viktigt för att jag ska känna mig oberoende. 19. Jag föredrar att köra min egen bil. 20. Jag föredrar att åka i egen bil. 21. Jag föredrar att åka buss. 22. Jag föredrar att åka färdtjänst. 23. Jag föredrar att promenera. 24. Jag föredrar att cykla. 25. Jag upplever att lokaltrafiken är tillgänglig för mig. 26. Jag upplever att kollektivtrafiken är användbar för mig.

8 27. Jag upplever att kollektivtrafiken är bekväm att använda. 28. Jag känner mig säker i kollektivtrafiken. 29. Jag känner mig trygg i kollektivtrafiken. 30. Jag är nöjd med min delaktighet i aktiviteter utanför min bostad. 31. Min delaktighet i aktiviteter utanför hemmet har minskat. 32. Min livskvalitet är god på grund av de resmöjligheter jag har. 33. Min livskvalitet är god på grund av min förmåga att förflytta mig utanför min bostad. 34. Min livskvalitet är god på grund av mina möjligheter att delta i aktiviteter utanför min bostad. 35. Jag är nöjd med mina möjligheter att delta i aktiviteter utanför min bostad. 36. Jag använder kollektivtrafik mindre än förut. 37. Jag använder den egna bilen mindre än förut. 38. Jag reser utanför hemmet mindre än förut. 39. Närmaste busshållplats ligger för långt ifrån platser dit jag vill åka. 40. Närmaste busshållplats ligger för långt från min bostad. 41. Tidtabellen är för svår att läsa 42. Det är svårt att stiga på och av bussen. 43. Bussarna går för sällan. 44. Att delta i aktiviteter utanför hemmet är viktigt för att jag ska känna mig delaktig i samhällslivet. 45. Min delaktighet i aktiviteter utanför bostaden har minskat eftersom jag inte längre har tillgång till bil.