Förflyttningsoch kognitionshjälpmedel. Metodbeskrivning statistik
|
|
- Bo Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förflyttningsoch kognitionshjälpmedel Metodbeskrivning statistik
2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Sara Brundell Ansvarig handläggare: Sara Brundell URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats,
3 Förflyttnings- och kognitionshjälpmedel - Insamling av statistik från hjälpmedelscentraler 2013 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...5 Bakgrund...6 Ansvar för hjälpmedelscentralerna...6 Upplägg och genomförande...7 Syfte...7 Objekt och population...8 Variabler...8 Statistiska mått...8 Redovisningsgrupper...8 Referenstider...8 Fullständighet...8 Tillförlitlighet...9 Osäkerhetskällor...9 Uppgiftsinsamling...9 Framställningstid...11 Spridningsformer...11 Frågeområden...12 Rullstolsanvändare...12 Resultat...13 Rullstolsanvändare...13 Förskrivna hjälpmedel...16 Bilaga 1 Uppgiftslämnare för landsting/regioner...18 Bilaga 2 Hjälpmedelsinstitutet kommer under 2013 att samla in uppgifter inom förflyttningsområdet och kognitionsområdet för år Bilaga 3 Webbaserad enkät Antal personer med hjälpmedel...21 Bilaga 4 Till Verksamhetsansvariga inom hjälpmedelscentralernas verksamhet...33 Bilaga 5 Ansvarsområden...36 Bilaga 6 Datasystem...37 Bilaga 7 Lathund för statistik till HI:s hjälpmedelsenkät...38 Bilaga 8 ISO Bilaga 9 Begrepp enligt Nysam...44 Bilaga 10 Kontaktpersoner i landsting/region...45 Bilaga 11 Kontaktpersoner i kommun
4 Förflyttnings- och kognitionshjälpmedel - Insamling av statistik från hjälpmedelscentraler 2013 Förord Det finns ingen nationell insamling av hjälpmedelsstatistik. Produktionen av hjälpmedelsstatistik på en nationell nivå är spridd på flera myndigheter och organisationer och inom dem på olika undersökningar. De flesta av dessa undersökningar har inte som huvudsakligt syfte att beskriva förhållanden kring hjälpmedelsverksamheten. Statistik om hjälpmedel på nationell nivå behövs för att kunna tillhandahålla samhällsekonomiska beräkningar samt för att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. Många aktörer har behov av statistik staten, landstingen, kommunerna universiteten, högskolorna och privata företag. Hjälpmedelsinstitutet får kontinuerligt frågor om hjälpmedelsstatistik från bland annat forskare och utredare som arbetar med planering och utveckling av vård och omsorg. I den här rapporten redovisas en undersökning som rör förflyttnings- och kognitionsområdet inom hjälpmedelscentralernas verksamhet För rullstolsanvändare är mättillfället januari Undersökningsmetodiken skulle kunna användas vid insamling av nationella mått för hjälpmedelsverksamhet. Nina Lindqvist Chef för Analysavdelningen Hjälpmedelsinstitutet 4
5 Sammanfattning Den här undersökningen belyser förskrivning av vissa hjälpmedel och rullstolsanvändare inom hjälpmedelscentralernas verksamhet. Undersökningen genomfördes under januari 2013 via webbaserade enkäter i Alstras Surveygenerator. Samtliga hjälpmedelschefer/respondenter kontaktades per telefon och diskussioner fördes med utvecklingsgruppen i Nysam om vilka uppgifter som var möjliga att samla in och hur insamlingen borde förberedas och genomföras. Arbetet utgick till stor del från resultaten av Nysamgruppens utvecklingsarbete. Inför insamlingen av uppgifterna togs en lathund fram för att underlätta för respondenterna vid uppgiftshämtandet från verksamhetsstödet Sesam via datalagret Insight2. Majoriteten av uppgiftslämnarna i undersökningen använde Sesam. Ungefär personer i Sverige är rullstolsanvändare. Av dessa är cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män. När det gäller motordrivna rullstolar är det en högre andel män i nästan alla åldersgrupper. Med speciellt stor diskrepans bland de allra äldsta. De största regionala skillnaderna återfinns inom kognitionsområdet för planeringshjälpmedel som kalendrar och almanackor, och hjälpmedel för sinnesstimulering som tyngdtäcken. Inom förflyttningsområdet är skillnaderna inte riktigt lika stora. Antal förskrivna gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna är cirka För almanackor, kalendrar och planeringssystem/planeringshjälpmedel cirka förskrivningar samt för hjälpmedel för sinnesstimulering/tyngdtäcke cirka förskrivningar. 5
6 Bakgrund Statistiska centralbyrån (SCB) har tidigare genomfört Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) då befolkningen fick besvara mer detaljerade frågor om hjälpmedelsanvändning. Senaste ULF-undersökningen med det upplägget presenterades för åren 2004/05. Eftersom det snart är ett decennium sedan har det ansetts angeläget att samla in nya uppgifter inom området. Sveriges kommuner och landsting (SKL) anslog särskilda medel till Hjälpmedelsinstitutet (HI) under åren för att kartlägga området förflyttnings- och kognitionshjälpmedel. HI kunde konstatera att tillgången på hjälpmedelsstatistik är betydligt mindre än det behov SKL beskrev i sitt uppdrag till HI. (SKL:s statistikuppdrag till Hjälpmedelsinstitutet 2011) Hjälpmedelsstatistiken ingår inte i den officiella statistiken och det finns därför inte självklart mandat för att samla in uppgifterna. Via Helseplans Nysamgrupp inom hjälpmedelscentralernas verksamhet har vi fått tillgång till aggregerade data avseende åtta av de anslutna landstingen/regionen. Övriga landsting/regioner och vissa kommuner har besvarat en webbenkät för samma period. Ansvar för hjälpmedelscentralerna I varje landsting finns en hjälpmedelscentral. I flertalet län samverkar landstinget och kommunerna om hjälpmedelscentralens verksamhet. Landstingen driver hjälpmedelscentralerna och kommunerna köper eller hyr tjänster och produkter därifrån. I fem län finns parallella organisationer: Uppsala, Skåne, Kalmar, Kronoberg och Östergötland. Där samverkar enbart kommunerna i olika samverkanslösningar och landstinget har en egen organisation. Gemensamma nämnder finns i Södermanland, Halland, Kalmar (ej Torsås), Värmland, Västmanland och Jämtland. Fördelningen av hjälpmedelsansvaret mellan landsting och kommun varierar detta måste man ta hänsyn till vid statistikinsamlingarna. Det är oftast landstingen som har ansvar för hjälpmedel till barn och ungdomar. 6
7 Upplägg och genomförande Den här undersökningen belyser förskrivning av vissa hjälpmedel och rullstolsanvändare inom hjälpmedelscentralernas verksamhet på ett mer eller mindre komplett sätt. Samtliga hjälpmedelschefer/respondenter kontaktades per telefon om vilka uppgifter som vi önskade samla in, med en motivering. Det fördes också samtal om hinder, möjligheter och vilka uppgifter som var möjliga att hämta samt under vilka premisser. Diskussioner fördes med utvecklingsgruppen i Nysam om vilka uppgifter som var möjliga att samla in och hur insamlingen borde förberedas och genomföras. Arbetet utgicvk till stor del från resultaten av Nysamgruppens utvecklingsarbete. Inför insamlingen av uppgifterna gjordes ett omfattande arbete med att ta fram en instruktion till uppgiftslämnarna. En lathund togs fram för att underlätta för respondenterna vid uppgiftshämtandet från verksamhetsstödet Sesam via datalagret Insight2. Majoriteten av uppgiftslämnarna i undersökningen använde Sesam. Undersökningen genomfördes under januari 2013 via webbaserade enkäter i Alstras Surveygenerator. Gemensam nämnd, samverkansavtal eller samarbetsavtal som finns i flera län underlättade statistikinsamlingen då det blev färre uppgiftslämnare och uppgifterna troligen mer tillförlitliga. När det gällde hjälpmedelsverksamheten i Uppsala, Östergötland, Kronoberg, Kalmar och Skåne kontaktades personer inom både landsting och kommuner. Då det inte gick att få tillgång till uppgifter från tidigare verksamhetsår lades mycket tid på att gå igenom uppgifterna. Många återkommande kontakter togs med uppgiftslämnarna. Syfte ta fram nationell statistik om antalet rullstolsanvändare för januari 2013 ta reda på hur många hjälpmedel som förskrevs inom förflyttnings- och kognitionsområdet i Sverige 2012 ta fram en fungerande insamlingsmetodik och redovisa denna. 7
8 Objekt och population Insamlingsobjekten i undersökningen är hjälpmedelscentralernas verksamhet inom förflyttnings-och kognitionsområdet. Populationen utgjordes av samtliga personer som var inskrivna vid verksamheten och använde rullstol januari 2013, eller hade förskrivits hjälpmedel inom förflyttningsområdet eller kognitionsområdet (se ISO-koder, bilaga 8) under Variabler Rullstolsanvändare Användare av manuella rullstolar Användare av motordrivna rullstolar Förskrivningar/utleveranser inom produktområdena: Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Motordrivna rullstolar varav eldrivna rullstolar med manuell styrning varav eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Manuellt drivna rullstolar Almanackor, kalendrar och planeringssystem/planeringshjälpmedel Hjälpmedel för sinnesstimulering, tyngdtäcke Statistiska mått Statistiken redovisas antal, andelar och per invånare. Redovisningsgrupper Statistiken kan, i de fall uppgifterna efterfrågades, redovisas efter län, kön och åldersgrupp. Referenstider Referensperiod för objekt och insamlingsvariabler är 2012 för förskrivning av hjälpmedel och januari 2013 för rullstolsanvändare. Fullständighet 8
9 Utifrån hjälpmedlets spårbarhet, svarsfrekvens och granskningsarbetet kan slutsatser dras att undersökningen ger en god bild av användare av motordrivna rullstolar totalt och en relativt god bild av användare av manuell rullstol samt av förskrivningar inom förflyttningsområdet. Inom kognitionsområdet är bilden något ofullständig. För variabeln rullstolsanvändare har inte svar inkommit från de som ingår i den så kallade Nysamgruppen. Tillförlitlighet Ett statistikvärdes tillförlitlighet/osäkerhet beror på den totala avvikelsen (totala felet) mellan skattningen och målstorheten. Det totala felet kan beskrivas enligt följande: Totala felet = Urvalsfel + Täckningsfel + Bortfallsfel + Mätfel + Bearbetningsfel. Statistiken över området har inga urvals- eller täckningsfel. Ett visst mätfel finns när det gäller några deluppgifter. Bearbetningsfelet är troligen litet och det finns ett visst partiellt bortfall. Inga formella studier har genomförts för att exakt kvantifiera dessa fel, men sammantagen är ändå bedömningen att flera uppgifter håller hög kvalitet. Osäkerhetskällor Urval Statistiken är totalräknad och är därmed inte påverkad av urvalsosäkerheter. Ramtäckning Undersökningen omfattar samtliga med hjälpmedelsansvar inom området. Eftersom hjälpmedelsansvaret i vissa län finns både i kommuner och landsting och för olika hjälpmedel innebär det att vissa uppgiftslämnare inte besvarade vissa frågor i enkäten. Uppgiftsinsamling Datainsamlingen genomfördes från februari till och med september år Datainsamlingen skedde huvudsakligen genom en webbenkät i Alstras Survey Generator. Ett introduktionsbrev sändes via e-post till samtliga uppgiftslämnare med en uppmaning om att logga in på en webbplats. En del kompletteringar skedde via e-post. 9
10 Mätfel Inför insamlingen av uppgifterna gjordes ett omfattande arbete rörande instruktionerna till uppgiftslämnarna. En lathund togs fram som är ett slags regelverk. Detta för att uppgiftshämtandet från Sesam via datalagret Insight2 skulle ske enligt samma princip, det vill säga på ett systematiskt vis och att instruktionerna inte skulle feltolkas. Med mätfel avses även fel som kan ha uppstått genom att frågor kan ha missuppfattats av den svarande. Mätfelens omfattning är okänd, men kan antas ha viss betydelse för undersökningens resultat. Vissa av begreppen i undersökningen är inte entydigt definierade och utifrån uppgiftslämnarnas svar och kommentarer kan man anta att vissa frågor kan ha missuppfattats. Rullstolsanvändare av motordrivna rullstolar - uppdelat på undergrupper som eldrivna rullstolar med manuell styrning respektive eldrivna rullstolar med motoriserad styrning - redovisades enligt olika principer. Vissa landsting/ regioner redovisade uppdelningen av motordrivna användare på användare av eldrivna rullstolar med manuell respektive motordriven styrning. Andra landsting redovisade vilka motordrivna rullstolar de motordrivna användarna hade fått förskrivet. Definitionen av förskrivningar är utleveranser från lagersystem. I något landsting fanns hjälpmedlet kvar hos hjälpmedelsanvändaren trots att betalningsmottagaren bytts ut. Det resulterade i att hjälpmedlet såg ut att förskrivas flera gånger till hjälpmedelsanvändaren. Landstinget hade försökt minimera felet. I de fall orimliga svar angivits kontaktades uppgiftslämnare och svaren rättades. Exempel på orimliga svar är när det lämnade svaret avviker kraftigt från föregående års uppgifter, på ett sätt som inte kan antas vara rimligt. I denna insamling hade vi enbart tillgång till vissa tidigare uppgifter. Det handlade om att jämföra deluppgifter med totaluppgifter. Ytterligare en källa till att mätfel kan uppkomma är att uppgifter som efterfrågas inte finns tillgängliga. Inga formella studier har gjorts för att närmare kvantifiera osäkerheter som uppstår till följd av mätfel, dessa varierar troligen mycket mellan variablerna. Svarsbortfall Svarsbortfall uppstår när värde på en eller flera variabler i en undersökning inte kan hämtas in. Saknas alla värden för ett undersökningsobjekt (till exempel person, företag eller kommun) är det frågan om objektsbortfall. Saknas endast vissa värden, handlar det om partiellt bortfall. Från undersökningen Nyckeltal i samverkan (Nysamgruppen), med data som 10
11 motsvarar en femtedel av Sveriges befolkning, lämnades aggregerad data över de uppgifter som insamlingen omfattade. Övriga landsting/regioner och vissa kommuner med hjälpmedelsansvar fyllde i en webbenkät. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var god. Bland landstingen var det enbart två landsting, Jönköping och Kalmar 1 som inte kunde besvara enkäten. Bland kommunerna var det tre kommuner i Kronoberg och en i Skåne. Detta innebär att procent av verksamheternas upptagningsområden besvarades. Insamlingen skulle kunna betraktas utifrån flera populationer då ansvaret ibland finns hos kommunen och ibland i landstinget, vilket resulterade i att svarsandelen för till exempel eldrivna rullstolar var högre, procent. I Kronoberg och Skåne finns ansvaret för eldrivna rullstolar i högre grad eller fullständigt i landstinget som besvarade enkäten 2. Bearbetning Bearbetningsfel är fel som kan uppkomma när man bearbetar insamlat material, manuellt eller maskinellt. De bearbetningar som görs är bland annat granskning och upprättning, matchning mot andra register, härledningar och aggregeringar. Risken för att bearbetningsfel, som beror på den mänskliga faktorn (till exempel beräkningsfel, programmeringsfel och systemfel), ska inträffa och den konsekvens detta får för statistiken är mycket svår att beräkna. I undersökningen finns inga kända fel på grund av bearbetningar. Resultaten rimlighetskontrollerades under arbetets gång. Framställningstid Framställningstiden, från referenstid till publicering, var drygt sex månader. Spridningsformer Statistiken presenterades vid Hjälpmedelsinstitutets hjälpmedelschefskonferens, september Den publiceras också på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, 1 Den gemensamma nämnden för Kalmars kommuner samt Torsås har besvarat enkäten 2 I Kalmar finns ansvaret för eldrivna rullstolar rörande barn i landstinget och rörande vuxna i kommunerna. I Kalmar har kommunerna besvarat enkäten men inte landstinget. 11
12 Frågeområden En kort beskrivning av de frågeområden som ingick i undersökningen. Se vidare bilaga 3. Rullstolsanvändare Hur många personer i länet hade följande hjälpmedel ett valfritt datum under tiden ? Rullstolsanvändare Användare av manuella rullstolar Användare av motordrivna rullstolar Förskrivningar Hur många hjälpmedel har förskrivits/utlevererats i länet under året 2012? Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Motordrivna rullstolar varav eldrivna rullstolar med manuell styrning varav eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Manuellt drivna rullstolar Almanackor, kalendrar och planeringssystem- planeringshjälpmedel Hjälpmedel för sinnesstimulering, tyngdtäcke 12
13 Resultat Här redovisas andelen rullstolsanvändare och hur många förflyttnings- och kognitionshjälpmedel som förskrivits i deltagande kommuner och landsting. De största regionala skillnaderna återfinns inom kognitionsområdet. Inom förflyttningsområdet är skillnaderna inte riktigt lika stora. Rullstolsanvändare Ungefär personer i Sverige är rullstolsanvändare 3. Det baseras på variabeln rullstolsanvändare. För de landsting/kommuner där det finns partiellt bortfall för denna variabel baseras det på variabeln rullstolsanvändare av manuell rullstol. I diagrammet nedan, Andel personer som är användare av rullstol efter åldersgrupp och kön 2013, redovisas rullstolsanvändare utifrån variabeln rullstolsanvändare. Kvinnor utgör cirka 60 procent av användarna och männen således 40 procent. Det faktum att en större andel av rullstolsanvändarna är kvinnor är i linje med annan statistik om svåra rörelsehinder. Diagram 1: Andel personer som använder rullstol efter åldersgrupp och kön Variabeln rullstolsanvändare har ett större partiellt bortfall (28 procent) än rullstolsanvändare av manuell rullstol (18 procent) och rullstolsanvändare av motordriven rullstol (4 procent). Således utgör rullstolsanvändare av manuell rullstol och rullstolsanvändare av motordriven rullstol inte delmängder av rullstolsanvändare. 13
14 Enligt SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns det dubbelt så många kvinnor som män med svåra rörelsehinder 4. Det vill säga personer som behöver hjälp av annan person eller hjälpmedel för att förflytta sig. Dessutom återfinns ett betydligt större antal kvinnor än män bland de allra äldsta. Rullstolsanvändare av manuell rullstol Diagram 2: Andel personer som använder manuell rullstol efter åldersgrupp och kön Undersökningar av levnadsförhållanden ULF Personer som är svårt rörelsehindrade är de rörelsehindrade och som behöver hjälp av annan person eller hjälpmedel (till exempel. rullstol eller käpp) för att förflytta sig. Frågorna om detta: år: Använder du käpp, bock, rollator, rullstol eller liknande för att förflytta dig? Behöver du hjälp av en annan person för att förflytta dig? 65+ år: Använder du hjälpmedel, till exempel käpp(ar), bock(ar), rollator eller rullstol för att förflytta dig utomhus? 14
15 Rullstolsanvändare av motordriven rullstol Diagram 3 Andel personer som använder motordriven rullstol efter åldersgrupp och kön. Diagram 4: Andel män respektive kvinnor per åldersgrupp som använder motordriven rullstol
16 Diagram 5: Om det fanns lika många män som kvinnor i respektive åldersgrupp I diagram 5 ovan har det kontrollerats för skevhet i könsfördelningen inom varje åldersgrupp. Det vill säga om det fanns lika många män som kvinnor i varje åldersgrupp. Bland de yngre finns det något fler män och bland de allra äldsta betydligt fler kvinnor. Efter kontroller för skevhet i könfördelning i varje åldersgrupp ses en betydligt större skillnad i andelar bland de allra äldsta, då andelen män är dubbelt så stor som andelen kvinnor. Två tredjedelar är män och en tredjedel kvinnor, till skillnad från första diagrammet i vilket andelarna inte nämnvärt skiljer sig åt. Det finns en större andel kvinnor med svår rörelsenedsättning. Bland rullstolsanvändare generellt liksom bland användare av manuell rullstol utgör kvinnorna en betydligt större andel, drygt 60 procent. När det gäller motordrivna rullstolar ser det alltså lite annorlunda ut då det är en högre andel män i nästan alla åldersgrupper. Med speciellt stor diskrepans bland de allra äldsta. Förskrivna hjälpmedel De största regionala skillnaderna återfinns inom kognitionsområdet för planeringshjälpmedel som kalendrar och almanackor, och hjälpmedel för sinnesstimulering som tyngdtäcken. Det handlar om en variation med en faktor tio bland dem som rapporterat förskrivna hjälpmedel. Det vill säga att i det landsting/region som har rapporterat högst antal förskrivna hjälpmedel uppger tio gånger fler, än det landsting/den region som har rapporterat lägst antal. Inom förflyttningsområdet är skillnaderna inte riktigt lika stora. För gång- 16
17 hjälpmedel som hanteras med båda armarna och motordrivna rullstolar rör det sig om en faktor 5 till en faktor 6 och för manuella rullstolar om en faktor 3. I genomsnitt blir det 65 motordrivna rullstolar per invånare, respektive manuella rullstolar per invånare. Totalt förskrevs i Sverige under 2012 cirka motordrivna rullstolar, cirka manuella rullstolar och cirka gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna. Motsvarande när det gäller kognitionsområdet är cirka förskrivna almanackor, kalendrar och planeringssystem/planeringshjälpmedel samt cirka förskrivna hjälpmedel för sinnesstimulering/tyngdtäcke. 17
18 Bilaga 1 Uppgiftslämnare för landsting/regioner Svarande, landsting AB-län Stockholm C-län Uppsala E-län Östergötland G-län Kronoberg I-län Gotland K-län Blekinge M-län Skåne O-Västra Götaland S-län Värmland X-län Gävleborg Z-län Jämtland Å-län Norrbotten Bortfall, landsting F-län Jönköping H-län Kalmar Uppgiftslämnare för kommuner Svarande C-län Uppsala E-län Östergötland G-län Kronoberg G-län Kronoberg G-län Kronoberg G-län Kronoberg H-län Kalmar H-län Kalmar M-län Skåne M-län Skåne M-län Skåne M-län Skåne M-län Skåne HUL i Uppsalakommuns regi Mednet, avtal med kommunerna Alvesta kommun Ljungby kommun Lessebo Tingsryd Gemensam nämnd landsting och kommuner, ej Torsås Torsås Medelpunkten Hjälpmedelcentrum Östra Skåne Hjälpmedelcentrum Malmö Höganäs 10 gruppen Sodexo
19 Bortfall kommuner G-län Markaryd G-län Växjö G-län Älmhult G-län Trelleborg Insamling via NYSAM D-län Södermanland N-län Halland S-län Värmland T-län Örebro U-län Västmanland W-län Dalarna Y-län Västernorrland AC-län Västerbotten
20 Bilaga 2 Hjälpmedelsinstitutet kommer under 2013 att samla in uppgifter inom förflyttningsområdet och kognitionsområdet för år Vid årsskiftet kommer vi att skicka ut en länk till en webbenkät se nedan under Statistikuppgifter. Vi hoppas att ni har möjlighet att delta då det är viktigt för att kvaliteten ska bli god att alla lämnar uppgifter. I enkäten ställer vi enbart frågor som vi har bedömt vara möjliga att svara på och ta fram, trots att ni kan ha helt skilda organisatoriska förutsättningar och ersättningssystem. Under året har vi haft flera kontakter och telefonmöten med förträdare för Stockholm och Västra Götaland, samt med SESAM användare inom Nysams HMC-grupp samt även andra sesamanvändare och Amesto. Vi har resonerat med dem utifrån deras kunskaper inom respektive ansvarsområde för att ta fram enkäten. Bakgrund ansvaret för hjälpmedelsstatistiken Sveriges kommuner och landsting (SKL) anslog särskilda medel till Hjälpmedelsinstitutet (HI) under åren för att öka Hjälpmedelsinstitutets möjligheter att ta fram statistik inom området. HI kunde konstatera att tillgången på hjälpmedelsstatistik är betydligt mindre än det behov SKL beskrev i sitt uppdrag till HI. Behovet av statistik finns bland många inom staten, landstinget, kommunerna, universiteten/högskolorna och privata företagen. Hjälpmedelsinstitutet får kontinuerligt frågor från bl.a. forskare, och utredare som arbetar med planering och utveckling av vård och omsorg. Det handlar huvudsakligen om att kunna beskriva hjälpmedelsanvändare på en nationell nivå, inte att göra jämförelser mellan landstingen. Statistikuppgifter De uppgifter inom förflyttningsområdet och kognitionsområdet som vi har insett är möjliga och speciellt intressanta för oss är: Rullstolsanvändare - dels unika användare uppdelade på kön och åldersgrupper men även användare uppdelat på manuellt drivna respektive motordrivna rullstolar (iso 12 22, 12 23, samt ) och inom respektive isokod uppdelade på kön och åldersgrupper. Förskrivna/utlevererade/Beställda hjälpmedel rullstolar uppdelat på följande isokoder: 12 22, 12 23, samt , gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna (iso 12 06), planeringshjälpmedel (iso ) samt hjälpmedel för sinnesstimulering (iso ). Lathund Till er som är sesamanvändare kommer en lathund att tas fram så att det blir enkelt för er att ta fram uppgifter och för de som deltar i nysamsamarbetet kommer uppgifterna skickas till HI via Nysam. Telefonkontakt Jeanette Adolfsson på HI kommer att kontakta er per telefon under den närmaste tiden för att informera och diskutera med er om den kommande enkäten. Om ni har frågor dessförinnan nås hon på telefon nummer: , eller epostadress: jeanette.adolfsson@hi.se Vänliga hälsningar Sara Brundell, statistiker/utredare
21 Bilaga 3 Kommunenkät - undersökning om antal hjälpmedelsanvändare och förskrivningar/utlevererade hjälpmedel: Du fyller i uppgifterna och klickar "nästa" längst ned på varje sida för att spara uppgifterna. Du kan påbörja enkäten, stänga den och när som helst gå tillbaka och fortsätta fylla i den påbörjade enkäten. När du är färdig klickar du på "skicka enkät". Klicka här för att skriva ut enkäten (högerklicka sedan och skriv ut) om du vill se frågorna innan du svarar. Länken till enkäten som du fått i följebrevet är personlig, d.v.s. enkäten är enbart avsedd för dig att svara på. Senast ifyllda svar är det svar som finns i databasen. Flera personer ska därför inte svara på enkäten via samma länk. Om du vill att någon annan än du ska besvara enkäten kan du skicka följande kontaktuppgifter - landsting, namn, befattning, telefonnummer och epost för den person du vill ska besvara enkäten till victoria.jacobsson@alstra.se så skickas en ny länk. Vid varje hjälpmedelsfråga står det vilka ISO-koder som skall inkluderas. Om hjälpmedlet inte förskrivs hos er, var vänliga och fyll i ett "0". Instruktioner för att underlätta ifyllandet hittar du här: Lathund för statistik till Hjälpmedelsinstitutets hjälpmedelsenkät Klicka på nästa för att börja svara på enkäten! Uppgiftslämnare/kontaktperson Namn: Befattning: Telefon: E-post: Kommun/Kommuner:
22 Antal personer med hjälpmedel 1. Enligt de uppgifter som kommunen/kommunerna har registrerat. Hur många personer i länet hade följande hjälpmedel ett valfritt datum under tiden ? Ange antal personer (aa ac) för varje åldersgrupp fördelat på kön och hjälpmedelstyp. Räkna med alla som innehade förskrivet hjälpmedel, oavsett om de fått det förskrivet för en lång eller kort tid. Lämna uppgifter för alla personer i kommunen/kommunerna som kommunerna ansvarar för och som inte finns registrerat i landstingets system. I nästa fråga får ni ange vilka svaren avser. Var noga med att ange antal personer, inte antal hjälpmedel. Med Rullstol avses antalet personer som har rullstol och en person ska alltså högst räknas som 1 - var noga med att det är unika användare. Antal personer anges även per motordriven rullstol och manuellt driven rullstol. OM hjälpmedlet inte förskrivs hos er, var vänliga fyll i "0". 1aa. Hur många rullstolsanvändare hade ni vid ett valfritt datum under tiden ? Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , , , , , , Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , OBS en person ska bara förekomma en gång - en person som har flera hjälpmedel ska bara registreras en gång! Kön och åldersgrupper Totalt 1ab. Hur många rullstolsanvändare med motordrivna rullstolar hade ni ett specifikt datum under tiden ? Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , OBS en person ska bara förekomma en gång - en person som har flera hjälpmedel ska bara registreras en gång!
23 Kön och åldersgrupper Totalt 1aba. Varav användare av eldrivna rullstolar med manuell styrning Eldrivna rullstolar med manuell styrning, ISO-kod: Kön och åldersgrupper Totalt 1abb. Varav användare av eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning, ISO-kod: Kön och åldersgrupper Totalt 1ac. Hur många rullstolsanvändare med manuellt drivna rullstolar hade ni ett specifikt datum under tiden ? Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , , , , , , OBS en person ska bara förekomma en gång - en person som har flera hjälpmedel ska bara registreras en gång!
24 Kön och åldersgrupp Totalt 2. Avser svaren i fråga 1 samtliga personer i kommunen, kommunerna som hade något hjälpmedel under angiven tid? Flera nej-svar kan markeras Ja Nej, inte personer med hjälpmedel som landstinget förskrivit Nej, inte personer med vissa typer av hjälpmedel Nej, inte alla grupper av personer (exempelvis personer i särskilt boende/med bistådsbeslut/i vissa åldrar) Kommentar 3. Enligt de uppgifter som kommunen har registrerat: Hur många hjälpmedel har förskrivits/utlevererats i länet under året 2012? Ange antal hjälpmedel (a-e) som har förskrivits/utlevererats under året. Om en viss typ av hjälpmedel inte har förskrivits/utlevererats under året, ange 0. Räkna inte med de hjälpmedel som ni eventuellt köper eller hyr från landstinget och som finns i deras system. I fråga 5 får ni ange vilka svaren avser. Räkna inte med förskrivningar/utleveranser av tillbehör och reservdelar utan enbart huvudhjälpmedel. Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna, ISO-koder: , , , Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , Eldrivna rullstolar med manuell styrning, ISO-kod: Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning, ISO-kod: Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , ,122209,122212, , , Almanackor, kalendrar och planeringssystem/planeringshjälpmedel, ISO-kod: Hjälpmedel för sinnesstimulering - tyngdtäcke, ISO-kod:
25 Antal hjälpmedel a. Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna 3b. Motordrivna rullstolar 3ba. varav eldrivna rullstolar med manuell styrning 3bb. varav eldrivna rullstolar med motoriserad styrning 3c. Manuellt drivna rullstolar 3d. Almanackor, kalendrar och planeringssystem- planeringshjälpmedel 3e. Hjälpmedel för sinnesstimulering-tyngdtäcke Kommentar 4. Enligt de uppgifter som kommunen/kommunerna har registrerat: Hur många motordrivna rullstolar har förskrivits/utlevererats i länet under 2012 till kvinnor respektive män fördelat på åldersgrupper? Ange antal motordrivna rullstolar (b-bb) uppdelat på kön och åldersgrupp som har förskrivits/utlevererats under Om en viss typ av hjälpmedel inte har förskrivits/utlevererats under året, ange 0. Räkna inte med de förskrivningar/utleveranser som finns registrerade i landstingens system. I fråga 5 får ni ange vilka svaren avser. Räkna inte med förskrivningar/utleveranser av tillbehör och reservdelar utan enbart huvudhjälpmedel. 4b. Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , Kön och åldersgrupp
26 4ba. varav eldriven rullstol med manuell styrning: ISO-kod Kön och åldersgrupp bb. varav eldriven rullstol med motoriserad styrning: ISO-kod Kön och åldersgrupp Avser svaren i fråga 3 och fråga 4 samtliga hjälpmedel som förskrivits under angiven tid Flera nej-svar kan markeras Ja Nej, inte personer med hjälpmedel som landstinget förskrivit Nej, inte personer med vissa typer av hjälpmedel Nej, inte hjälpmedel till alla grupper av personer (exempelvis personer i särskilt boende/med biståndsbeslut/i vissa åldrar) Kommentar
27 Landstingsenkät/Undersökning om antal hjälpmedelsanvändare och förskrivningar/utlevererade hjälpmedel: Du fyller i uppgifterna och klickar "nästa" längst ned på varje sida för att spara uppgifterna. Du kan påbörja enkäten, stänga den och när som helst gå tillbaka och fortsätta fylla i den påbörjade enkäten. När du är färdig klickar du på "skicka enkät". Klicka här för att skriva ut enkäten (högerklicka sedan och skriv ut) om du vill se frågorna innan du svarar. Länken till enkäten som du fått i följebrevet är personlig, d.v.s. enkäten är enbart avsedd för dig att svara på. Senast ifyllda svar är det svar som finns i databasen. Flera personer ska därför inte svara på enkäten via samma länk. Om du vill att någon annan än du ska besvara enkäten kan du skicka följande kontaktuppgifter - landsting, namn, befattning, telefonnummer och epost för den person du vill ska besvara enkäten till victoria.jacobsson@alstra.se så skickas en ny länk. Vid varje hjälpmedelsfråga står det vilka ISO-koder som skall inkluderas. Om hjälpmedlet inte förskrivs hos er, var vänliga och fyll i ett "0". Instruktioner för att underlätta ifyllandet hittar du här: Lathund för statistik till Hjälpmedelsinstitutets hjälpmedelsenkät Klicka på nästa för att börja svara på enkäten! Uppgiftslämnare/kontaktperson Namn: Befattning: Telefon: E-post: Landsting/region: Avser även uppgifterna avtal med kommunerna i länet? Ja Nej
28 Antal personer med hjälpmedel 1. Enligt de uppgifter som landstinget har registrerat. Hur många personer i länet hade följande hjälpmedel ett valfritt datum under tiden ? Ange antal personer (aa ac) för varje åldersgrupp fördelat på kön och hjälpmedelstyp. Räkna med alla som innehade förskrivet hjälpmedel, oavsett om de fått det förskrivet för en lång eller kort tid. Lämna uppgifter för alla personer i länet som ni har information om, oavsett om hjälpmedlet är inköpt/förskrivet i landsting eller kommun. I nästa fråga får ni ange vilka svaren avser. Var noga med att ange antal personer, inte antal hjälpmedel. Med Rullstol avses antalet personer som har rullstol och en person ska alltså högst räknas som 1 - var noga med att det är unika användare. Antal personer anges även per motordriven rullstol och manuellt driven rullstol. OM hjälpmedlet inte förskrivs hos er, var vänliga fyll i ett "0". 1aa. Hur många rullstolsanvändare hade ni ett valfritt datum under tiden ? Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , , , , , , Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , OBS en person ska bara förekomma en gång - en person som har flera hjälpmedel ska bara registreras en gång! Kön och åldersgrupp Totalt 1ab. Hur många rullstolsanvändare med motordriven rullstol hade ni ett valfritt datum under tiden ? Motordrivna rullstolar, ISO-koder: ,
29 OBS en person ska bara förekomma en gång - en person som har flera hjälpmedel ska bara registreras en gång! Kön och åldersgrupp Totalt 1aba. Varav användare av eldrivna rullstolar med manuell styrning Eldrivna rullstolar med manuell styrning, ISO-kod: Kön och åldersgrupp Totalt 1abb. Varav användare av eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning, ISO-kod: Kön och åldersgrupp Totalt 1ac. Hur många rullstolsanvändare med manuellt drivna rullstolar hade ni ett valfritt datum under tiden ? Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , , , , , ,122221
30 OBS en person ska bara förekomma en gång - en person som har flera hjälpmedel ska bara registreras en gång! Totalt 2. Avser svaren i fråga 1 samtliga personer i länet som hade något hjälpmedel under angiven tid? Flera nej-svar kan markeras Ja Nej, inte personer med hjälpmedel som kommuner förskrivit Nej, inte personer i länets alla kommuner Nej, inte alla grupper av personer (exempelvis personer i särskilt boende/med biståndsbeslut/i vissa åldrar) Kommentar 3. Enligt de uppgifter som landstinget har registrerat: Hur många hjälpmedel har förskrivits/utlevererats i länet under året 2012? Ange antal hjälpmedel (a-e) som har förskrivits/utlevererats under året. Om en viss typ av hjälpmedel inte har förskrivits/utlevererats under året, ange 0. Räkna med alla förskrivningar/utleveranser som ni har information om, även om det är kommunerna som förskriver/utlevererar hjälpmedlen. I fråga 5 får ni ange vilka svaren avser. Räkna inte med förskrivningar/utleveranser av tillbehör och reservdelar utan enbart huvudhjälpmedel. Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna, ISO-koder: , , , Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , Eldrivna rullstolar med manuell styrning, ISO-kod: Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning, ISO-kod: Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , , , , , , Almanackor, kalendrar och planeringssystem/planeringshjälpmedel, ISO-kod: Hjälpmedel för sinnesstimulering - tyngdtäcke, ISO-kod:
31 Antal hjälpmedel a. Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna 3b. Motordrivna rullstolar 3ba. varav eldrivna rullstolar med manuell styrning 3bb. varav eldrivna rullstolar med motoriserad styrning 3c. Manuellt drivna rullstolar 3d. Almanackor, kalendrar och planeringssystem- planeringshjälpmedel 3e. Hjälpmedel för sinnesstimulering-tyngdtäcke Kommentar 4. Enligt de uppgifter som landstinget har registrerat: Hur många motordrivna rullstolar har förskrivits/utlevererats i länet under 2012 till kvinnor respektive män fördelat på åldersgrupper? Ange antal motordrivna rullstolar (b-bb) uppdelat på kön och åldersgrupp som har förskrivits/utlevererats under Om en viss typ av hjälpmedel inte har förskrivits/utlevererats under året, ange 0. Räkna med alla förskrivningar/utleveranser som ni har information om, även om det är kommunerna som förskriver/utlevererar hjälpmedlen. I fråga 5 får ni ange vilka svaren avser. Räkna inte med förskrivningar/utleveranser av tillbehör och reservdelar utan enbart huvudhjälpmedel. 4b. Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , Kön och åldersgrupp
32 4ba. varav eldrivna rullstolar med manuell styrning, ISO-kod: Kön och åldersgrupp bb. varav eldrivna rullstolar med motoriserad styrning, ISO-kod: Kön och åldersgrupp Avser svaren i fråga 3 och fråga 4 samtliga hjälpmedel som förskrivits under angiven tid Flera nej-svar kan markeras Ja Nej, inte hjälpmedel som kommuner förskrivit Nej, inte hjälpmedel till personer i länets alla kommuner Nej, inte hjälpmedel till alla grupper av personer (exempelvis personer i särskilt boende/med biståndsbeslut/i vissa åldrar) Kommentar
33 Bilaga 4 Till Verksamhetsansvariga inom hjälpmedelscentralernas verksamhet. UNDERSÖKNING OM ANTAL HJÄLPMEDELSANVÄNDARE OCH FÖRSKRIVNINGAR/UTLEVERERADE HJÄLPMEDEL Hjälpmedelsinstitutet genomför en enkät om förskrivningar/utlevererade hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas verksamhetsområde avseende verksamhetsåret För antal hjälpmedelsanvändare tänker vi oss att ni vid ett valfritt datum, under perioden t.o.m , uppger hur många personer som har något av dem efterfrågade hjälpmedlen. Bakgrund Sveriges kommuner och landsting (SKL) anslog särskilda medel till Hjälpmedelsinstitutet (HI) under åren för att öka Hjälpmedelsinstitutets möjligheter att ta fram statistik inom området. HI kunde konstatera att tillgången på hjälpmedelsstatistik är betydligt mindre än det behov SKL beskrev i sitt uppdrag till HI. Behovet av statistik finns bland många inom staten, landstinget, kommunerna, universiteten/högskolorna och privata företagen. Det handlar huvudsakligen om att kunna beskriva hjälpmedelsanvändare på en nationell nivå, inte att göra jämförelser mellan landstingen. Syfte Syftet med undersökningarna är att ta fram nationell statistik om hjälpmedel så att politiker, media,
34 forskare, utredare, verksamhetsansvariga och andra intressenter ska få kunskap om området. Webbenkät För att få in så korrekta uppgifter som möjligt vänder vi oss till dig som är verksamhetsansvarig. De frågor vi vill ha svar på finns i medföljande webbenkät. Du kan påbörja enkäten, stänga den och när som helst gå tillbaka och fortsätta fylla i den påbörjade enkäten. Det är också möjligt att skriva ut enkäten. Vi har anlitat Alstra som har det webbaserade enkätverktyget Survey Generator. För er som hämtar uppgifter från S2Insight (Sesam2Insight) har vi skapat instruktioner för att underlätta uppgiftslämnandet, en så kallad "lathund" men det kanske kan vara till hjälp för er andra också. Du kan besvara enkäten genom att klicka på länken nedan. Vi vill ha ditt svar senast den 28 februari Om du inte kan använda länken ovan gå till [LinkToLoginPage] och logga in med: Användarnamn: [username] Eventuella frågor om enkäten besvaras av: Jeanette Adolfsson, utredare
35 Sara Brundell, utredare/statistiker
36 Bilaga 5 Ansvarsområden Län Hjälpmedelsverksamhet Kommun Landsting AB-län Stockholm Sodexho Hjälpmedel Stockholm Hjälpmedelscentral C-län Uppsala Habilitering/hjälpmedel C-län Uppsala HUL i Uppsala kommuns regi D-län Södermanland Hjälpmedelscentralen gemensam nämnd E-län Östergötland F-län Jönköping G-län Kronoberg H-län Kalmar Hjälpmedelscentrum Landstinget AB Hjälpmedelscentralen Jönköping Hjälpmedelscentralen Växjö Hjälpmedelscentral Landsting Mednet har avtal med kommunerna samverkansavtal samverkan, kommunerna köper in egna hjälpmedel Alvesta kommun Växjö kommun Ljungby kommun Lessebo Tingsryd Markaryd Älmhult Egen verksamhet Gemensam nämnd kommuner, - ej Torsås Torsås hjälpmedelscentral I-län Gotland K-län Blekinge MA Blekinge samverkansavtal Hjälpmedelscentraler M-län Skåne Region Skåne Medelpunkten Hjälpmedelcentrum Östra Skåne Hjälpmedelcentrum Malmö Trelleborg Höganäs 1o gruppen Sodexo N-län Halland Hjälpmedelsverksamhet gemensam nämnd O-Västra Götaland Gemensam upphandlad verksamhet S-län Värmland Landstingsdriven HMC gemensam nämnd T-län Örebro Landstingsdriven HMC avtal viss kommunal del U-län Västmanland gemensam nämnd gemensam upphandlad verksamhet VG region
37 W-län Dalarna Landstingsdriven HMC avtal med kommunen Hjälpmedelssam X-län Gävleborg Kommunalförbund kommunen köper från hjälpmedels Sam Y-län Västernorrland Landstingsdriven HMC samarbetsavtal Z-län Jämtland Landstingsdriven HMC gemensam nämnd AC-län Västerbotten Landstingsdriven HMC samarbetsavtal BD-län Norrbotten Landstingsdriven HMC samarbetsavtal
38 Bilaga 6 Datasystem Flertalet av landstingen har datasystemet Sesam. I Nysamgruppen är samtliga Sesamanvändare, övriga landsting/regioner kontaktades separat vilka hade följande datasystem(se Tabell 1) Tabell 1. Landsting/Regioner som deltagit i enkäten samt respektive datasystem Landsting/Regioner Datasystem AB-län Stockholm 5 Clockword C-län Uppsala - E-län Östergötland Wissma F-län Jönköping Sesam G-län Kronoberg Sesam H-län Kalmar - I-län Gotland Sesam K-län Blekinge Sesam M-län Skåne Sesam O-län Västra Götaland Sesam S-län Värmland Sesam X-län Gävleborg Sesam Z-län Jämtland Sesam BD-län Norrbotten Sesam 5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har lämnat uppgifter för både norra och södra Stockholm. Norra Stockholm drivs av Sodexo som användet datasystemet Wissma.
39 Bilaga Lathund för statistik till HI:s hjälpmedelsenkät 1 a d. Enligt de uppgifter som ni har registrerat: Hur många personer hade följande hjälpmedel ett valfritt datum under tiden ? Anslut till kub: Mätvärde: Hjm per mottagare (Fact ReceiverItem). Antal mottagare med hjälpmedel Sätt följande filter: Hjm per mottagare kubinformation: Hjm per mottagare 2013 januari 15 (Valfritt datum) Mottagare länskod: Filtrera på länskod Mottagare kommun: Möjlighet att filtrera på kommun Mottagare typ: P Artikeltyp Huvudhjälpmedel Artikel individmärkt: Individmärkt Rader: Kolumner: Mottagare Ålder och ISO-koder Mottagare Kön För att skapa åldersindelning 0-19, 20-64, och 80-, skapar man grupper för respektive åldersintervall. Markera ålder 0 till 19, högerklicka och välj gruppera. Döp sedan gruppen till 0-19 år. Repetera för övriga åldersgrupper. Filtrera på ISO-koderna 1222 och 1223.
40 Amesto Solutions Logistics AB Amiralsgatan 17, SE Malmö. Tel: Rosenlundsgatan 54, SE Stockholm. Tel
41 Exempel rapport 1 a d:
42 3. Enligt de uppgifter som ni har registrerat: Hur många hjälpmedel har förskrivits/utlevererats/beställts under året 2012? Anslut till kub: Mätvärde: Kundorder (Fact Order). Order levererad kvantitet Sätt följande filter: Kundorder kubinformation: Kundorder 2013 januari 15 (Valfritt datum ) Mottagare typ: P Orderrad status: Levererad eller Fakturerad Leverans år: 2012 Artikeltyp: Huvudhjälpmedel Ordertyp (Excel 2003, 2007) Välj aktuella ordertyper alternativt Utsnitt Ordertyp (Excel 2010): Rader: I utsnitt för Ordertyp, välj aktuella Ordertyper för Förskrivits/Utlevererats/Beställts ISO-koder Filtrera på ISO-koderna 1206, 1222, 1223, samt Exempel rapport 3:
43 4. Enligt de uppgifter som ni har registrerat: Hur många motordrivna rullstolar har förskrivits/utlevererats under 2012 till kvinnor respektive män fördelat på åldersgrupper? Anslut till kub: Mätvärde: Kundorder (Fact Order). Antal mottagare Sätt följande filter: Kundorder kubinformation: Kundorder 2013 januari 15 (Valfritt datum ) Mottagare typ: P Orderrad status: Levererad eller Fakturerad Leverans år: 2012 Artikeltyp: Huvudhjälpmedel Artikel individmärkt: Individmärkt Ordertyp (Excel 2003, 2007) alternativt Utsnitt Ordertyp (Excel 2010): Rader: Kolumner: Välj aktuella ordertyper I utsnitt för Ordertyp, välj aktuella Ordertyper för Förskrivits/Utlevererats/Beställts Mottagare Ålder och ISO-koder Mottagare Kön För att skapa åldersindelning 0-19, 20-64, och 80-, skapar man grupper för respektive åldersintervall. Markera ålder 0 till 19, högerklicka och välj gruppera. Döp sedan gruppen till 0-19 år. Repetera för övriga åldersgrupper. Filtrera på ISO-koden Exempel rapport 4:
44 Bilaga 8 ISO 9999 De ISO-koder som varit aktuella för respektive hjälpmedel: Manuellt drivna rullstolar, ISO-koder: , , , , , , Motordrivna rullstolar, ISO-koder: , Eldrivna rullstolar med manuell styrning, ISO-kod: Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning, ISO-kod: Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna, ISO-koder: , , , Almanackor, kalendrar och planeringssystem/planeringshjälpmedel, ISO-kod: Hjälpmedel för sinnesstimulering - tyngdtäcke, ISO-kod:
45 Bilaga 9 Begrepp enligt Nysam Förskrivningar Utleveranser från lagersystem Huvudhjälpmedel Komplett fungerande hjälpmedelsartikel Individmärkt hjälpmedel Hjälpmedel med unik märkning för identifiering av hjälpmedelsprodukt/-artikel för spårbarhet. Produktgrupper För klassificering av produktgrupper används den fjärde utgåvan av den internationella standarden ISO 9999, Klassificering av hjälpmedel för personer med funktionshinder. Klassificeringen är uppdelad i tre nivåer: Huvudgrupp, t ex. Hjälpmedel vid Förflyttning (ISO 12) Grupp, t ex. Motordrivna rullstolar (ISO 12 23) Undergrupp, t ex. Eldrivna rullstolar med manuell styrning (ISO )
46 Bilaga 10, kontaktpersoner i landsting/region
47 Bilaga 11, kontaktpersoner i kommun
48 Förflyttnings- och kognitionshjälpmedel Metodbeskrivning statistik I den här rapporten redovisas en undersökning som rör förflyttnings- och kognitionsområdet inom hjälpmedelscentralernas verksamhet För rullstolsanvändare är mättillfället januari Undersökningsmetodiken kan användas vid insamling av nationella mått för hjälpmedelsverksamhet. Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedelsinstitutet upplöses 30 april 2014 Delar av verksamheten går då över till Handisam, som byter namn till Myndigheten för delaktighet 1 maj. Webbplatsen och biblioteket med flera funktioner kommer då att avvecklas. Box Sundbyberg Tfn Texttfn registrator@hi.se Artikelnummer pdf
Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar
Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition Inköpskostnader och förskrivningar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Linda Gustafsson Ansvarig chef: Susann Forsberg URN:NBN:se:hi-2011-11349-pdf
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merFolkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510
BV/UA 2016-03-04 1(6) Folkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merHjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin
Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merUtvärdering av salmonellabekämpning
Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123
BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merFöretagsamheten 2018 Kronobergs län
Företagsamheten 2018 Kronobergs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merStatistik från Hörcentraler 2006
Statistik från Hörcentraler 2006 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Ansvarig handläggare: Sara Brundell, HI Foto: www.matton.se Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI ISBN 978-91-85435-44-9 URN:NBN:se:hi-2007-07348-pdf
Läs merFöretagsklimatet i Kronobergs län 2019
Företagsklimatet i Kronobergs län 2019 Om undersökningen i Kronobergs län Kronoberg Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 7 Industri Handel 24 19 1-5 39 Bygg Tjänster till företag 16 10 6-25
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merFöretagsklimatet 2016 Kronobergs län
Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merFöretagsklimatet i Kronobergs län 2018
Företagsklimatet i Kronobergs län Om undersökningen i Kronobergs län Kronobergs län Sammanfattande omdöme på företagsklimatet i kommunen - Alla län 6 5 4 3 2 3,8 3,7 3,6 3,6 3,5 3,5 3,5 3,4 3,4 3,4 3,4
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna
Läs mer:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Läs merBortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015
Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merRutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland
RUTIN 1 (1) Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland När det kommer till er kännedom att person folkbokförd på Gotland ska flytta till annan kommun/landsting/region och har personliga
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av maj 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 17 juni 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län maj 2014 11 047 (8,6 %) 4 808 kvinnor (7,8 %) 6 239 män (9,3 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merSärskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110
BV/UA 2013-03-27 1(10) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till
Läs merLager av massaved och flis 2012 JO0306
Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merAllmänna val, Europaparlamentsval 2014 ME0109
BV/DEM 2014-06-26 1(8) Allmänna val, Europaparlamentsval 2014 ME0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merÄldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen
Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso och sjukvårdslagen 2004 SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merÄldre vård och omsorg. Kommunala insatser 2002 SO0309
Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser 2002 SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merDet yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 JO1102
20140315 1(7) Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 JO1102 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014 Färre personer går till arbete Ökningen av personer som gått till arbete har avstannat
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860
Läs merNyckeltal 2011. Rapport Hjälpmedelscentraler
Nyckeltal 2011 Rapport Hjälpmedelscentraler Maj 2011Maj 2011 Juni 2012 1. Profilbeskrivning HJÄLPMEDEL Dalarna Halland Södermanland Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro I vilken omfattning
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merFunktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen
Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso och sjukvårdslagen 2005 SO0310 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män
Läs merFolkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510
BV/UA 2016-11-11 1(7) Folkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merKartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får
1 2 Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får Undersöka hur en eventuell personalbrist skulle kunna
Läs merKommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206
Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2010-07-02 1(8) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter
Läs merGrundskolan: betyg årskurs UF0132
BV/UA 2015-10-19 1(14) Grundskolan: betyg årskurs 6 2015 UF0132 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs mer6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Läs merRapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010
Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine
Läs merÖverlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen
Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet
Läs merNationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128
BV/UA 2014-04-29 1(11) Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merNöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg
Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett
Läs merDialogmöte i Karlskrona november 2014
Dialogmöte i Karlskrona november 2014 Har mobiltelefon 2014 Mobiltelefon 100% 98% 100% 100% 100% 99% 97% 97% 97% 90% 80% 90% 81% 70% 60% 54% 50% 40% 30% 20% 10% 2% 11% 0% 3-5 6-7 8-9 10-11 12-15 16-25
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merGrundskolan: betyg årskurs UF0132
BV/UA 2016-10-25 1(9) Grundskolan: betyg årskurs 6 2016 UF0132 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett
Läs merNationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128
BV/UA 2016-04-28 1(10) Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merStatistikbilder. för december 2016
Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013
8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots
Läs merSvenska utlandsskolor: elever, lärare och utbildningsresultat 2006/07 UF0115. Innehållsförteckning
BV/UA 2007-02-13 1(9) Svenska utlandsskolor: elever, lärare och utbildningsresultat 2006/07 UF0115 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merLokalt företagsklimat Ranking 2017
Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Lokalt företagsklimat Rankingens olika delar Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik från SCB och UC 1/3 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen
Läs merSammanfattning
Reklamationsrätt Sammanfattning Fler än tre av fyra bedömer sig ha goda kunskaper om vad öppet köp innebär medan drygt två av tre bedömer sig ha goda kunskaper om vad bytesrätt och garanti innebär. Därutöver
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2017
2019-01-17 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Jimi Löfman Kvalitetsdeklaration Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälso-
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merÄmnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129
BV/UA 2012-11-22 1(9) Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merDen svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs mer