Svensk Energis remissvar på slutbetänkandet från Samordningsrådet för smarta elnät Planera för effekt! (SOU 2014:84)

Transkript

1 SVENSK ENERGI Marknad Magnus Thorstensson , M2015/157/Ee REMISSVAR 1 (16) Datum /2015 Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Svensk Energis remissvar på slutbetänkandet från Samordningsrådet för smarta elnät Planera för effekt! (SOU 2014:84) Svensk Energi, den svenska elbranschens intresse- och branschorganisation, tackar för möjligheten att lämna remissvar på ovanstående remiss. Vi ser att el är en viktig möjliggörare för minskade klimatutsläpp och fortsatt hög välfärd och konkurrenskraft i Sverige. Inledning Svensk Energi vill aktivt delta i utvecklingsarbetet av hela verksamhetsområdet kring smarta elnät och framtidens energisystem, skapa enkelhet framför komplexitet i de smarta elnätslösningarna, hitta lösningar som innebär fortsatt bekvämlighet för elkunderna med möjlighet att vara aktiv för den som vill, att det görs kostnad/nyttoanalys för de föreslagna åtgärderna för att öka sannolikheten att utfallet blir bra, att politiken ska vara med och underlätta den önskade utvecklingen utan att detaljstyra, och att kundernas behov och efterfrågan får ligga till grund för vilka nya tjänster som utvecklas, inte politik och stödsystem. Svensk Energi är positiva till ökad flexibilitet i elanvändningen och att detta också återspeglas på marknadsplatserna för el, då detta är en förutsättning för en effektiv prisbildning, och därmed också för ett effektivt resursutnyttjande. Föreningen menar dock att det finns en övervägande risk att kundernas vilja, och möjlighet, att vara aktiva överskattas. Vilket illustreras i de nyligen framtagna studierna om elkunders beteende och flexibilitet som tagits fram på uppdrag av Energimarknadsinspektionen. 1 Därför bör i första hand fokuseras på förutsättningarna för kunder med större elanvändning att vara aktiva. I andra hand på att hitta lösningar för hur 1 En elmarknad i förändring - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?, Broberg & al., 2014, Handelshögskolan, Umeå Universitet. SVE100 v Svensk Energi - Swedenergy - AB Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Säte Stockholm Fax kontaktaoss@ svenskenergi.se Org.nr

2 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 2 (16) elkunderna generellt ska kunna agera smart och energieffektivt utan att behöva lägga någon egentlig tid eller kraft på det. Svensk Energi menar att elnätsföretagen står inför stora utmaningar med ökade krav; men samtidigt tuffare ekonomiska förutsättningar. För att utveckla smarta elnät krävs stora investeringar över tid och det är därför avgörande för elnätsföretagen att framtida regleringsmodeller tar hänsyn till detta. Elnätsregleringen ska ta hänsyn till nya krav och kostnader och bör utformas på ett sådant sätt att den är teknikneutral. Det är de lokala elnätsföretagen som bäst kan avgöra vilka tekniska lösningar som ska användas i det egna elnätet. Det finns dock ett behov av att regleringen underlättar för elnätsföretagen att utveckla och testa ny teknik i verkliga elnät. Svensk Energi delar rådets uppfattning att detta sker lämpligast genom att elnätsföretagens ekonomiska risk för sådan utveckling minskas. I sammanhanget är det också viktigt att man från såväl myndigheter som från politiskt håll bistår branschen i kommunikationen till kunderna för att förklara de ökade kostnader som högre ambitioner innebär. Svensk Energi menar att den föreslagna lagändringen om information till elanvändaren är oklar rörande förutsättningarna och lämnar utrymme för tolkning i tillämpningen. Det är t.ex. oklart hur snabbt elnätsföretaget ska uppfylla kundens önskemål, om informationen enbart ska lämnas för tid framåt och med vilken eftersläpning informationen ska lämnas till kund. I sammanhanget menar föreningen att den i tiden närstående utvecklingen med en informationshubb och en elhandlarcentrisk marknadsmodell måste beaktas, då det i dagsläget är oklart vad detta kommer att betyda rörande vem som ska tillhandahålla kunden vilken information. Specifika kommentarer 1 Bakgrund Svensk Energi delar rådets uppfattning att det inte finns en entydig definition på vad som avses med smarta elnät och inser att rådets uppgift således inte har varit lätt. Föreningen menar dock att just detta också torde utgöra ett motiv till ett mer kritiskt förhållningssätt. Detta kan exemplifieras i ERGEGs tekniska definition med egenskaper som ingen kan vara emot, och som implicit förutsätter ett önskat beteende av elanvändarna. Det är inte svårt att förutse ett mer komplext elsystem i framtiden, med mer decentraliserad och ej planerbar elproduktion, men att förutsätta nya användningsmönster hos elkunderna torde ägnas mer diskussion. Elanvändning har inget syfte i sig själv utan är ett hjälpmedel för elkunderna i deras vardag som följer hela samhällets rutiner där inte minst arbetstider är fasta hållpunkter. 2 Handlingsplanens utgångspunkter Rådet utgår från att drivkrafterna för smarta elnät i första hand är marknadsbaserade. Svensk Energi vill påpeka att energisystemets utveckling i stor utsträckning även styrs av politik, skatternas nivå och utformning, bidragssystem samt elnätsföretagens intäktsreglering, vilket bör beaktas i detta hänseende. För närvarande är det politiska systemets inverkan klart dominerande, såväl i Sverige som i övriga Europa, där olika nivåer på stödsystem styr investeringar i kraftproduktion och där skattenivåer påverkar investeringar i anläggningar med hög elanvändning.

3 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 3 (16) 3 Uppföljning av handlingsplanen Svensk Energi stödjer rådets förslag att inrätta ett nationellt forum för smarta elnät. Föreningen vill framhålla att forumets uppgifter spänner över flera sektorer utan tydligt ägarskap och att tillsättningen av forumet är central inte minst för att säkerställa en god representation från såväl elbranschens olika delar som för olika kundkategorier. Det är även av stor betydelse att ansvarsfördelningen mellan involverade myndigheter tydliggörs. Föreningen delar uppfattningen att kansliet bör placeras vid lämplig myndighet och vara neutralt i förhållande till parterna i forumet. Detta bör dock även gälla i förhållande till den myndighet vid vilken forumet placeras och där de tre naturliga instanserna Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Svenska kraftnät därför inte kan betraktas som helt självklara, utan att även andra myndigheter kan övervägas. 4 Handlingsplan för smarta elnät Svensk Energi är positiva till ökad flexibilitet i elanvändningen och att detta också återspeglas på marknadsplatserna för el, då detta är en förutsättning för en effektiv prisbildning, och därmed också för ett effektivt resursutnyttjande. Föreningen menar dock att det finns en övervägande risk att kundernas vilja att vara aktiva överskattas. Generellt sett är det dock viktigt att ändringar genomförs på ett teknikneutralt sätt. Incitamenten ska vara ekonomiska och inte tekniska för att inte hämma teknikutvecklingen. Elnätsföretag utgör reglerade monopol och ska i den egenskapen förhålla sig neutrala till vilket företag som driver teknikutvecklingen. Föreningen efterlyser också handlingsplaner som berör utvecklingen av själva elnäten i större utsträckning i avseende på kvalitet, leveranssäkerhet och drift. Svensk Energi menar att det finns en prioritering och viktning av handlingsplanerna. De 23 förslagen är alla inte lika viktiga, framförallt har de inte samma tidsperspektiv Spelregler på elmarknaden elmarknadsdesign Svensk Energi delar rådets bedömning att det behövs fortsatta analyser innan konkreta förslag för utvecklingen av elmarknaden tas fram. Föreningen ser det som olyckligt att det i avsnittet inte görs en tydlig uppdelning mellan råkraftmarknaden och slutkundsmarknaden då frågan om en utveckling av elmarknaden blir väldigt diffus. Till saken hör att olika delar av elmarknaden är mer eller mindre påverkbara genom ensidiga nationella beslut. Föreningens utgångspunkt är att dagens marknadsmodell, den s.k. energy only modellen, fortfarande är giltig och att de fortsatta analyserna bör ha detta som utgångspunkt och inledningsvis identifiera vilka brister som kan åtgärdas inom ramen för modellen snarare än att föreslå en helt ny modell. Vidare menar föreningen att det är olyckligt att rådet diskuterar i termer av olika belöningsmodeller för att bidra med flexibilitet. På en konkurrensutsatt marknad är det priset som utgör ersättningen. Med en sekvens av marknader är det redan idag möjligt för aktörerna att få ersättning utifrån egenskaperna i sin produktportfölj.

4 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 4 (16) Rådet anser att utvecklingsarbetet ska genomföras av Svensk Kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten och att det bör ske i samråd med berörda intressenter. Svensk Energi anser att det är väsentligt att marknadens aktörer ges möjlighet att delta aktivt i utvecklingsarbetet från början till slut. Svensk Energi anser att elnätsföretagens uppgift är att se till att elnäten inte begränsar vare sig elanvändarnas möjligheter att använda el eller för elproducenterna att leverera el in på elnäten utom i undantagsfall. Givetvis ska detta ske på ett så effektivt sätt som möjligt men begränsningar av elanvändning eller inmatning av el ska i största möjliga mån undvikas. Elnätsföretagen kan med tarifferna ge kunderna incitament att utjämna lasten över tiden. Detta kan ske genom att en del av nättariffen utformas som en effektavgift. Svensk Energi är däremot tveksam till att införa dynamiska tariffer som med kort varsel ändras för att ge kunderna incitament att ändra sin elanvändning. Föreningen anser att nyttan av sådana tariffer inte är sådan att nackdelarna uppvägs. Till nackdelarna hör mer komplicerade tariffer, krav på att kunderna kan ta emot information om tarifferna och med kort varsel ändra sin elanvändning samt att signaler som en höjning eller sänkning av elnätstarifferna kan komma att bli motriktade mot elprisets signaler. De ekonomiska incitamenten som en höjning eller sänkning av elnätstariffer skulle ge är begränsade. För lågspänningskunder utgör elnätskostnaden ca 25 procent av den totala elkostnaden. En höjning av nättariffen med så mycket som 50 procent ger endast 12,5 procent höjning av den totala kostnaden. Svensk Energi anser dock att det i speciella fall kan vara motiverat att elnätsföretagen sluter avtal med elkunder om att reducera elanvändningen för att elnäten har begränsningar. I dessa fall måste säkerställas att relevanta aktörer också blir informerade om sådana avtal Spelregler på elmarknaden energilagring Svensk Energi anser inte att energilagring är ett naturligt monopol och som en allmän regel bör det därför ägas och drivas av marknadsaktörerna. Föreningen vill framhålla att det är viktigt för elnätsföretag att kunna investera i energilager. Detta bör dock övervägas endast för mycket specifika tillämpningar som inte kan tillhandahållas av marknaden och som uteslutande används för att säkerställa systemets stabilitet och för att optimera elnätsföretagens drift av näten. Dessa tillämpningar ska inte störa marknaden och inte hämma konkurrensen på slutkundsmarknaden. Svensk Energi menar att det finns behov av fortsatt utredning rörande energilager, utöver möjligheterna för exempelvis elnätsföretagen, behöver också frågor om tariffer och beskattning utredas. I sammanhanget vill föreningen påtala att det är bra med internationella utblickar, men att det inte alltid är överförbart till svenska förhållanden då det finns stora skillnader i marknadsmodell Nya förutsättningar för elnäten nätinvesteringar Svensk Energi menar att elnätsföretagens förutsättningar och möjligheter till att anpassa elnäten inte är tillräckligt belyst i rapporten. Elnätet kommer att spela en central roll i framtidens elmarknad och elnätsföretagen står inför stora utmaningar med bl.a. större marknadsansvar, ökad andel intermittent produktion inom alla spänningsområden, förändrade användarbeteenden (från

5 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 5 (16) energi- till mer effektkrävande), ökad kvalitetsreglering och tuffare ekonomiska förutsättningar. En av de största utmaningarna för dagens elnät är att de inte är byggda för den framtida utvecklingen. Därför måste elnäten antingen byggas ut och förstärkas till stora kostnader för kollektivet alternativt rustas med ny smart teknik som även kan stötta framtida marknadstjänster. Det finns även smarta funktioner som normalt inte sammankopplas med marknadstjänster och som stundom inte beaktas. Dessa typer av funktioner kan vara självläkande elnät, tillståndsbaserat underhåll, utvecklad automation, förbättrad driftövervakning och kommunikation. Samtliga dessa områden är viktiga för att förbättra kvaliteten, effektiviteten och kapacitetsutnyttjandet i elnäten. För att utveckla smarta elnät krävs stora investeringar över tid och det är därför avgörande för elnätsföretagen att det finns ekonomiska förutsättningar som ger utrymme för att utveckla och testa nya och ej helt utprovade systemlösningar. I dag styr olika regleringar inte alltid i samma riktning. Europeiska nätkoder, energieffektiviseringsdirektivet, krav på Ecodesign, standardiseringsarbeten så som M/490, m.m. är exempel som visar på en utveckling som inte enbart innebär effektivare elnät utan även påtaglig risk för fördyrningar. Framtida regleringsmodeller måste därför utformas på ett sådant sätt att de rymmer de investeringar som krävs. Grundläggande är också att en tidplan måste utformas så att risken för nya nödvändiga investeringar minimeras innan de gamla är avskrivna. Konsekvensen blir annars en förhöjd kostnadsmassa som ska fördelas ut på kunderna. När det gäller incitament för elnätsföretagen att minska nätförlusterna och att utjämna belastningen i elnäten är det på plats att betona att båda dessa faktorer i stor grad beror av elkundernas och elproducenternas användning av elnäten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det ifrågasättas om nyttan av minskade elnätsförluster och mer utjämnad belastning i elnäten uppväger nackdelarna av begränsningar av elanvändning och elproduktion Nya förutsättningar för elnäten säkerhet Svensk Energi menar att det är viktigt att relevanta myndigheter klargör om det finns några ökade risker när smarta elnät introduceras. Det är också viktigt att man inte är för snäv i sin betraktelse så man missar eventuella risker. Föreningen delar rådets syn att man lätt enbart fokuserar på elmätaren ute hos den enskilde elanvändaren. Kanske är det större risk för otillåten åtkomst av information i centrala delar som exempelvis en hubb där stora mängder information finns lagrade, eller att historisk information inte raderas när den är gammal, och därmed också större negativa konsekvenser Samverkan med övriga delar av energimarknaden energibärare Svensk Energi menar att målet måste vara ett effektivt totalt resursutnyttjande och anser därför det vara självklart med en ökad samverkan Samverkan med övriga delar av energimarknaden trafiksektorn Svensk Energi stöder förslaget om att Energimyndigheten får ansvaret för utökad samverkan mellan kraftsektorn och trafiksektorn för att främja en elektrifiering av transportsektorn.

6 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 6 (16) Samverkan med övriga delar av energimarknaden energieffektivisering Svensk Energi stöder förslaget som avser Energimyndigheten men har ingen åsikt i förslaget som rör Boverket. Föreningen vill framhålla att en högre elanvändning sannolikt innebär en totalt sett effektivare energianvändning, vilket också rådet implicit lyfter fram i motiveringen på sidan 92, där det skrivs att effektivare energianvändning bör ta hänsyn till hur den förnybara elproduktionen varierar. Detta är positivt då detta fokuserar på en effektivare resursanvändning snarare än en ensidig, och därmed suboptimal energieffektivisering. I betänkandet lyfter rådet fram olika potentialer för energieffektivisering och föreningen vill påminna om att historien har visat att det finns stora svagheter i bedömningen av potentialer för energieffektivisering Långsiktig utveckling av politiska ramverk och marknadsvillkor systemansvar Den utveckling som rådet beskriver rörande gränssnittet mellan elnätsföretagen och Svenska kraftnät är i linje med nätkoderna. Svensk Energi vill understryka att alla förändringar av gränssnittet och behovet av förändring av regelverket bör drivas av ett verkligt systemkrav, t.ex. på grund av en stor penetration av distribuerade energiresurser. Eventuella förändringar avseende gränssnittet mellan elnätsföretagen och Svenska kraftnät bör bli föremål för en kostnadsnyttoanalys och intäktsregleringen bör kompensera elnätsföretagen för ökade kostnader. Svensk Energi konstaterar att det för elnätsföretagen skulle medföra en stor förändring om dessa ska ta ett mer lokalt ansvar, t.ex. lokalt systemansvar. Av detta skäl kan inte endast Svenska kraftnät få ett ansvar för att utveckla systemansvaret. Ett utökat mandat till Svenska kraftnät måste kombineras med ökat samarbete med elnätsföretagen och Energimarknadsinspektionen för att säkra kund- och samhällsnytta samt hur finansieringen av det utökade ansvaret hos elnätsföretagen ska gå till Långsiktig utveckling av politiska ramverk och marknadsvillkor systemeffekter Svensk Energi menar att det är viktigt att rådet dels lyfter fram, dels bejakar att kraftsystemets utveckling i våra grannländer och övriga Europa kommer att påverka oss i Sverige såväl tekniskt, funktionellt som marknadsmässigt. Förändringar i omvärlden kan ge oväntade och kanske inte alltid önskade konsekvenser i Sverige. Vidare är det bra att det föreslås ökad forskning kring förståelsen om morgondagens system, och att en myndighet, företrädesvis Energimyndigheten, ges en samlande roll i att leda detta arbete, dock måste branschen involveras och ges möjlighet till att vara med i detta arbete. När det gäller systemansvar pekas Svenska kraftnät ut, men även här måste branschen vara delaktig då mycket av morgondagens systemdrift och systemplanering kommer att involvera branschens aktörer - och kunder anslutna till branschaktörerna. Föreningen anser det vara bra att rådet föreslår att utreda konsekvenser av olika stödsystem och hur andra incitament påverkar och inverkar, likaså hur en decentralisering av elsystemet kommer att te sig.

7 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 7 (16) Rådet nämner att s.k. mikronät kan komma att spela en stor roll i morgondagens system. Sannolikheten för detta är mycket oklar och måste utredas i detalj innan utvecklingen går åt det hållet. Riskerna i en sådan utveckling är betydande för både kunder och bransch. Svensk Energi menar att det är bra att forskning bedrivs inom området. Det kan dock konstateras att det så här långt behövs mer av dels samhällsekonomisk forskning, för att belysa totala samhällsnyttan, dels mer av helhetsövergripande forskning gällande hela elsystemet med dess ingående delar och aktörsroller, inkluderat påverkan från omvärlden. 4.3 Kunddeltagande och samhällsaspekter Rådet gör en hel del antaganden om kunder bl.a. anges att kundernas behov och efterfrågan på smarta elnätsfunktioner kommer att utvecklas över tiden frågan är hur stor andel av kunderna och över hur lång tid? Enligt Elmätaren, Svensk Energis kundbarometer, vill den stora majoriteten av kunder att tjänster/produkter ska förenkla deras vardag. Om de smarta elnäten ökar komplexiteten för kunden reduceras också deras vilja att vara aktiva på elmarknaden. I Konsumentverkets årliga konsumentrapport uppges också att elmarknaden är en av de marknader som upplevs som mest komplexa för kunderna redan i dag Smarta elnät ur ett kundperspektiv värna kunderna En central fråga är hur aktiv en kund ska förväntas - eller tvingas - vara för att få det att fungera i framtiden? I betänkandet betonas elkundens möjlighet av att vara flexibel och ha kontroll. Det finns dock inte mycket som tyder på att flexibiliteten i förhållande till hur elpriser och elproduktion varierar skulle vara en drivkraft för kunden. Inte heller är "att ha kontroll" det, vilket märks på graden av aktivitet hos individerna kring PPM-systemet - som är uppbyggt utifrån principen att individen vill ha kontroll. Enligt IT-forskningen är konsumenten inte särskilt intresserad av att ha kontroll i en massa olika frågor, eftersom det kräver såväl tid som engagemang. Däremot vill konsumenten ha handlingsfrihet. Med den insikten bör det beaktas om och hur rimligt det är att utgå ifrån att slutkunden ska ta en aktiv roll på elmarknaden. Är det ens samhällsekonomiskt försvarbart? Inte minst vittnar EI:s rapport "En elmarknad i förändring" att vinsten för kunden att vara tidsflexibel i sin elanvändning inte är övertygande ekonomiskt i förhållande till omaket. Svensk Energi menar att det i betänkandet saknas en djupare diskussion utifrån kundperspektivet. En anledning till detta kan vara att kundperspektivet varit underrepresenterat i rådet, bl.a. saknas representanter från industrikunder Smarta elnät ur ett kundperspektiv värna kundernas integritet Svensk Energi stödjer förslaget om att uppdra åt Energimarknadsinspektionen att i samråd med berörda myndigheter och aktörer göra en juridisk analys av hur en infrastruktur för mätning, datainsamling och datahantering på olika nivåer kan utformas. Dock är det oerhört viktigt att man innan dess utreder vad målbilden är och att man har definierat tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna (elhandelsföretag/elnätsföretag/balansansvarig/aggregator mfl). Svensk Energi menar att det är bra att man även tar med det privaträttsliga perspektivet när det framtida systemet utformas.

8 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 8 (16) Smarta elnät ur ett kundperspektiv attityder och beteende Svensk Energi menar att kundperspektivet är centralt på elmarknaden, men att det råder stor brist på kunskap om kundernas attityder och beteende. Inte sällan tas en utgångspunkt i att kunderna av ren välvilja kommer att agera på ett önskat sätt, dock utan att detta är tillräckligt vederlagt i forskningen eller av praktiska erfarenheter. Föreningen finner det naturligt att Energimyndigheten ges ett övergripande samordningsansvar, men vill samtidigt framföra vikten av att branschen ges möjlighet att medverka i planeringen av de forskningssatsningar som myndigheten är med och finansierar Kundernas tillgång till mätdata och information mätdata Svensk Energi menar att intentionen med mer information till kunderna är av godo, men samtidigt är det viktigt att tydligt motivera vilken information som kunderna egentligen behöver, med vilken upplösning och med vilken frekvens då en förändring av regelverket är förknippat med kostnader som i slutändan kommer att belasta slutkunderna. Erfarenheterna från timmätningsreformen indikerar att intresset hos kunderna för timbaserade avtal är lågt och det kan därför ifrågasättas om nyttan av förslaget överstiger kostnaden. Även om den genomförda konsekvensanalysen indikerar ett positivt netto är dels intäkten beskriven som potential, dels är det otydligt hur den definieras, varför analysen bör utvecklas och tydliggörs. Vidare sammanblandas realtidsdata och timvärden i beskrivningen, vilket är olyckligt, då detta inte är samma sak utan dessa begrepp bör särbehandlas. För att elhandelsföretagen ska kunna ta fram lämpliga produkter/tjänster, är det inte tillräckligt enbart med tillgång till mätvärden utan dels måste dessa finnas tillgängliga i rätt tid, dels måste avräkningen också ske timvis och inte genom schablonavräkning med profilkompensation. Samtidigt ska påpekas att den ökande andelen ej planerbar kraft i kraftsystemet har medfört en försämrad frekvenskvalitet och att det exempelvis i den kommande nätkoden Electricity Balancing för närvarande föreslås att avräkningsperioden som längst ska vara 30 minuter. Flera av marknadsaktörerna menar dock att perioden som högst borde vara 15 minuter för att få någon effekt på obalanserna och att det mest kostnadseffektiva borde vara att gå direkt från 60 minuter till 15 minuter, men att det krävs en väl genomtänkt tidplan för ett genomförande för att säkerställa att det exempelvis utvecklas handelsprodukter nödvändiga för detta. Ur den aspekten vore det därför onödigt kostnadsdrivande att ställa nya krav som kan ha en begränsad tidsmässig giltighet. Vidare måste även hänsyns tas till utvecklingen av en ny informationshanteringsmodell och den föreslagna utvecklingen mot en elhandlarcentrisk marknad där elhandelsföretaget ska vara den huvudsakliga kontaktytan mot kunden. Svensk Energi har initierat ett standardiseringsarbete, Proaktivt Forum, för att ge kunderna möjligheter att själva välja vem som ska få tillgång till mätdata om deras elanvändning. Med hjälp av ett standardiserat gränssnitt på elmätaren ska kunderna kunna ansluta lämplig utrustning som möjliggör att realtidsdata kan användas av kunden eller någon som kunden anlitar för att optimera kundens elanvändning med hänsyn taget till exempelvis elpriset på Nord Pool Spot. Elnätsföretagen behöver endast samla in sådana mätdata

9 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 9 (16) som behövs för elmarknadens funktion och fakturering av kundens elanvändning Kundernas tillgång till mätdata och information information I princip har kunderna redan i dag tillgång till all nödvändig information för att vara aktiva genom sitt elnätsavtal, sitt elhandelsavtal och de timvisa spotpriserna som publiceras på Nord Pool Spots hemsida dagen före leveransdygnet. Inte heller krävs det någon speciell mätare för att slå av de eldrivna apparaterna. Svensk Energi menar dock att det kan vara en relativ billig samhällstjänst att göra prisinformationen tillgänglig på ett mer automatiskt sätt och i ett anpassat format. Det kan dock ifrågasättas hur detta ska kunna anpassas enbart till enskilda elanvändare och inte till kommersiella aktörer. Vidare är det bra att rådet uppmärksammar att problem kan uppstå när elanvändarna reagerar på elpriset i efterhand, dock är inte hela lösningen att flexibiliteten kommer in redan vid budgivningen till spotmarknaden. Även om buden är de på förhand korrekta, så är problemet att kunderna med eller utan automatik ändå kan agera utifrån priserna i efterhand. Detta är en utmaning för den budgivande aktören vilket egentligen torde kräva direkt kontroll över kundens elanvändning för att säkerställa att den också överensstämmer med de bud som lämnats till spotmarknaden Kundernas tillgång till mätdata och information funktionskrav Svensk Energi menar att det är centralt att det skapas en långsiktig samsyn kring hur elmätningen ska vara utformad. Fundamentalt är också att man ser till just funktion och inte vad specifikt elmätaren ska klara av. Funktioner för styrning eller liknande bör inte byggas in i mätaren, utan den typen av funktioner ska i stället finnas på den konkurrensutsatta marknaden och drivas av kundens behov och betalningsvilja. Funktionen ska vara beroende av hur marknaden utformas, inte tvärt om. Vidare är det viktigt att man väger in hur resten av Europa formerar sig avseende smarta mätare, både avseende funktion och när implementeringen sker, för att undvika onödiga reinvesteringar Synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling samhällsplanering Svensk Energi stöder förslaget som rör Boverket. Föreningen menar att informations- och kunskapsutbyte mellan olika aktörer i samhället är centralt, inte minst inom den offentliga sektorn. Beskrivningen är dock tämligen generell utan någon konkret beskrivning av vad man hoppas uppnå Synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling produktoch tjänsteutveckling Svensk Energi menar att detta är något som ska hanteras av den konkurrensutsatta marknaden av kommersiella aktörer utifrån kundernas behov och efterfrågan. Vidare bör man även titta på vilka förutsättningar marknadens aktörer har att erbjuda nya tjänster. Finns hinder som gör att marknadens aktörer inte kan erbjuda tjänsterna?

10 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 10 (16) Föreningen har ingen stark åsikt avseende förslaget som rör Statens Fastighetsverk m.fl. förutom att det borde ingå i vad verket redan gör. 4.4 FoU, innovation och tillväxt Svensk Energi anser att incitament för utveckling inom elnätsföretagen bör differentieras utifrån vad för typ av utveckling som avses Kunskap och kompetensutveckling Svensk Energi anser att detta är en bra rekommendation. Dock föreslås att skrivelsen om ökad integration mellan elsystemet och andra energibärare kompletteras med en koppling mot kommunikation och IT-teknologi, vilken är central. På sidan 139 hänvisas till att branschen är ansvarig för dialog att väcka ungdomars teknikintresse. Föreningen anser att det bör klargöras vilken bransch som avses och vilket ansvar som Skolverket har i denna fråga. I sammanhanget vill Svensk Energi upplysa om att föreningen i dag samarbetar med tre gymnasieskolor, varav två är riksrekryterande, som erbjuder yrkesprogram med branschsamverkan. Vidare stödjer föreningen fyra utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Dessutom samarbetar branschen med Umeå universitet, Luleå tekniska högskola och Mittuniversitetet i HING, en treårig distansutbildning för att bli högskoleingenjör med inriktning på elkraft. Programmet bygger på ett nära samarbete med medlemsföretag som medverkar i kurser i form av gästföreläsningar, samt genom att erbjuda projektuppdrag, praktikplatser och examensarbeten. Branschen genomför också yrkesexamensprov som ett kvitto på att nya gymnasieskolans teknikutbildning fungerar, och för att säkerställa anställningsbarhet och rätt nivå på säkerhetsfrågor. Yrkesexamen är ett samarbete mellan skolor, lärare, Svensk Energi och branschen i övrigt. Dessutom har Svensk Energi tagit fram ett e-läromedel utarbetat för högstadiet (Elsajten) och ytterligare material på väg riktat till barn i åldrarna 3-5 år Forskningsprioriteringar och samverkan Under FoU-fasen kan en lämplig incitamentsmodell vara att bygga på en procentandel av de totala tillåtna intäkterna med specificerade kriterier med möjlighet för elnätsföretagen själva att besluta om vilken teknik/lösningar att investera i. För introduktionsfasen, innan teknik blivit kommersiellt gångbar och prissättningen stabiliserats, krävs en metod för att reducera den ökade risken. Incitamentet kan vara att hantera kostnader utan krav på energieffektivitet som opåverkbar kostnad och att investeringar värderas efter anskaffningsvärde. Risken för att förlora investerat kapital för en för tidig utfasning p.g.a. ny teknik skulle kunna hanteras genom att behandla nedskrivningskostnader som okontrollerbara kostnader. Svensk Energi anser det bra att rådet identifierat behovet av ett tvärvetenskapligt angreppssätt och vill i sammanhanget betona vikten av att undvika en ensidig fokusering på teknik och behovet av att lämna stort utrymme för mer beteendevetenskaplig forskning.

11 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 11 (16) En samlad strategi för innovation inom smarta elnät Svensk Energi menar att man genom politiska åtgärder möjligen kan skapa förutsättningar som i sin tur kan generera tillväxt och konkurrenskraft, men uthållig tillväxt sker på marknadens villkor. I Sverige har energipolitiska program initierats sedan oljekriserna på 1970-talet, inte sällan med förhoppningar om tillväxt och stärkt konkurrenskraft, men med varierande framgång Villkor för pilot- och demonstrationsprojekt Svensk Energi noterar att det saknas information kring finansiering för elnätsföretag via regleringen och föreslår att denna fråga belyses och klargörs. När det gäller test- och demonstrationsprojekt med många olika typer av aktörer önskar vi belysa svårigheten med olika tidsperspektiv och fokus på olika risker. Detta innebär bl.a. att om elnätsföretag är viktiga för innovation bör incitamenten för elnätsföretag ökas så att dessa blir en tydlig dragkraft Smarta elnät på en global marknad - en nationell främjandestrategi Svensk Energi instämmer i rådets rekommendation att stärka och nyttiggöra internationella samarbetsprojekt och bilaterala kontakter i syfte att främja smarta elnät Smarta elnät på en global marknad standardisering och interoperabilitet Svensk Energi noterar att rådets dialogforum visade att interoperabilitet och öppna gränssnitt är minst lika viktiga som standardisering för utvecklingen av nya varor, tjänster och affärsmodeller. Detta gäller speciellt för branschöverskridande projekt, som det ofta handlar om när det gäller smarta elnät. Föreningen vill framhålla vikten av att bli bättre på att öppna systemgränser för att därmed möjliggöra nya tjänster och produktutveckling. Att bygga system på standarder som alla kan använda och implementera utan restriktioner är bra då det främjar konkurrens mellan leverantörer och förhindrar inlåsning till en viss leverantör. 4.5 Behov av långsiktiga åtgärder Lagstiftning På en konkurrensutsatt marknad sker en löpande utveckling och det är därför oklart vad rådet avser med en översyn av marknadsdesignen. Det är också oklart om detta avser råkraftmarknaden eller slutkundsmarknaden, eller båda två. Svensk Energi menar att den nuvarande marknadsmodellen är funktionell, men att olika politiska initiativ påverkar dess funktionssätt negativt Ekonomiska styrmedel Svensk Energi menar att alla nuvarande stödsystem bör fasas ut efter Fortsatta eventuella åtgärder bör fokusera på tekniker som ännu inte fått genomslag på marknaden och som behöver stöd för marknadsintroduktion samt forskning, utveckling och demonstration.

12 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 12 (16) 5 Rådets bedömning av smarta elnäts möjligheter 5.2 Smarta elnät som tillväxtbransch På sidan 198 menar rådet att Danmark och Tysklands gröna konkurrenskraft distanserat den svenska. En central förklaring ligger i oerhört generösa stödsystem i dessa länder för investeringar i förnybar elproduktion. Efterhand har detta visat sig vara oerhört kostsamt för elkunderna varför det pågår ett arbete att justera ner ersättningsnivåerna. Vilka konsekvenser detta för med sig får framtiden utvisa. 5.3 Smarta elnäts roll för den långsiktiga utvecklingen av energisystemet Rådet ger en övergripande bild av smarta elnäts roll för den långsiktiga utvecklingen av kraftsystemet, men missar helt två av de potentiellt viktigaste delarna gällande kommande behovsbild; dels kundernas mer aktiva beteende (apparater och beteendemönster), dels det nya produktionsmönstret för den s.k. basproduktionen (inkluderat kapacitetsproduktion). Båda dessa kommer att påverka vilka behov av smarta lösningar som behövs framöver. I utredningsdirektivet begränsas inte rådets arbete till att enbart innefatta påverkansområdena energilagring, solceller, vindkraft och elfordon. Det är bra att rådet i sin ambition för sitt utredningsarbete lägger stor vikt av betydelsen av utvecklingen i Sveriges omvärld liksom för IT-utvecklingen. Det kan dock konstateras att det i rapporten helt saknas konkreta konsekvens-/nyttoanalyser. Endast subjektiva indikativa nyttor med smarta nät ges Teknikutveckling som påverkar behovet av smarta elnät Gällande vindkraft bör det påtalas att det inte enbart är vindkraftens "tålighet" som är viktigt, även dess egenskaper för systemsupport är grundläggande. Främst avseende nya marknadslösningar men också för teknisk support för DSO-nät och för systemdriften. Det kan konstateras att rådet inte nämner något om lokal miljöpåverkan från vindkraften som en faktor i framtidsscenariot. När det gäller solkraft så kan beskrivningen att solceller i första hand bedöms vara intressant för lokal produktion diskuteras. Det är heller inte nödvändigtvis så att solkraften är av störst värde för den som äger den. Det går inte kan frikoppla en typ av kraftslag från dess inverkan på kraftsystemet eller marknaden. Vidare är det inte rimligt att ensidigt diskutera ett energislags årliga energiproduktionsvolym. Av primär betydelse är energislagets installerade effekt, sekundärt dess tekniska systemuppförande och därefter dess produktionsförmåga sett över året. Vad gäller elbilar skrivs bl.a. att en välutvecklad offentlig laddinfrastruktur skulle kunna minska belastningen i de lokala distributionsnäten eftersom en del av laddningen då kan ske i kommersiella områden. Detta är inte belagt utan måste noga studeras vidare. Det finns fortfarande en stor överhängande risk att de lokala nätdelarna blir överbelastade eftersom många fordon ska laddas på kort tid i denna typ av laddplatser. Rådet konstaterar att styrning av laddning kan ske genom marknadens prissignaler till kunden, men dessa behöver inte nödvändigtvis

13 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 13 (16) avspegla det lokala nätets kapacitetsförmåga. Det finns risk för motverkande prissignaler från marknad och elnät för samma typ av tjänst mot kunderna. Rådet konstaterar korrekt att snabbladdning medför betydligt större utmaningar för elsystemet, vilket ska betonas att det gäller både tekniskt och marknadsmässigt. Rådet listar fyra punkter som definierar V2G. Det ska förtydligas att samtliga dessa punkter kan avse tjänster till marknaden, t.ex. balanstjänster, och till nätägare. Avseende energilager bör rådets inledande beskrivning av syftet med energilager kompletteras såtillvida att det inte enbart är för att hantera den tekniska kapacitetsfrågan i systemet utan också för att hantera marknadsmässiga behov. Över tid kan energilager också få mycket stor ekonomisk inverkan på s.k. bas- och kapacitetsproduktion. Rådets uttalande om att energilager "som ett sätt att ta bort eller lindra effekterna av elavbrott" kan diskuteras. Sett till ett lokalt perspektiv kan energilager av batterityp ha en viss stödjande funktion, men bara under en kortare fas (tid). Sett ur ett systemperspektiv är batterilager som funktion betydligt mer osäkert, kanske t.o.m. osannolikt. Skrivningen om energilagers positiva effekt för att "skjuta upp investeringar i kapacitetshöjningar", vilket kan tolkas gällande för både produktion och elnät, får anses vara av begränsad omfattning. Detta då den volym av energi som måste kunna hanteras för att få avsedd effekt, ter sig mindre sannolikt kunna hanteras i batterilager. Dessutom beroende på att också lokal- och regionnätskapaciteterna effektmässigt måste gå hand i hand med lagrens avsedda funktion Samordningsrådets framtidsscenarier Svensk Energi ställer sig undrande till att prisutvecklingen, och därmed indirekt kostnadsutvecklingen, endast nämns i scenario A, då denna torde vara relevant även i de övriga scenarierna. Det kan även noteras att det enbart är i scenariot där kärnkraften har en fortsatt betydande roll som ord som trötthet och olust används Analys av energisystemets långsiktiga utveckling Svensk Energi menar att förutsägelser om den framtida utvecklingen alltid kan diskuteras. Som en del av den europeiska elmarknaden är det dock självklart att utvecklingen i omvärlden är av betydelse för den svenska elmarknaden. Likaså går det också alltid att diskutera vilka faktorer som kommer att vara av störst betydelse. Svensk Energi menar exempelvis att en större geografisk koncentration av kraftproduktion kanske i första hand ställer krav på överföringskapacitet, snarare än ökad intelligens. Tillgången till överföringskapacitet, såväl mellan som inom länder, är också grundläggande för att möjliggöra export av el från Sverige och Norden. Men fundamentalt är också att det finns en köpare av denna kraft. Inte minst är det svårt att exportera vind- och soleffekt till länder som själva har stor andel vind- och solkraft de timmar eller dagar då det råder liknande väder i exporterande och importerande land. Principiellt skulle det krävas att det finns ett underskott av produktion i någon del av Europa, vilket i sig kan diskuteras. Rådets beskrivning av systemets mekanismer i ett framtida läge med stora volymer förnybar elproduktion är bra. Slutsatsen om kundernas flexibilitet och roll i systembalanshänseende är dock mer tveksam. Det kan diskuteras om prisvolatiliteten i framtiden utgör ett tillräckligt incitament för kunderna att

14 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 14 (16) erbjuda tillräckliga volymer. I sammanhanget kan det också diskuteras om det finns politisk acceptans för så stor prisvolatilitet. Svensk Energi vill i sammanhanget betona att efterfrågeflexibilitet är ett av flera möjliga verktyg. Behovet av smarta elnät måste vägas mot kostnaden för andra möjliga lösningar, exempelvis en strategisk reserv. Oavsett vilken lösning som väljs är dock en förutsättning att det finns en tydlig definition på vad som krävs av det nationella kraftsystemet i termer av tillgänglighet och leveranssäkerhet. Utan detta är det inte heller möjligt att definiera behovet av smarta elnät eller andra lösningar. Svensk Energi menar därför att en fundamental förutsättning är att det politiska systemet fastslår och tydligt definierar vilket krav på leveranssäkerhet som ställs på det svenska kraftsystemet Kostnad och nytta med smarta elnät Rådets slutsatser om osäkerheten är välgrundade. Som rådet konstaterar kan de refererade internationella studierna inte direkt översättas till svenska förhållanden. Det är även vanskligt att dra principiella slutsatser från resultaten. Den bild rådet ger är i stora delar sann men alltför förenklad. Den komplexitet själva elnätsdriften egentligen inbegriper, i kombination med kundernas och marknadens inverkan, måste beaktas innan några långtgående slutsatser kan dras. I och med införande av smarta lösningar får man på köpet också ett mer sårbart system såtillvida att den inbyggda robustheten i dagens elnät kan försämras. Dock finns fördelar vid t.ex. felsökning och felavhjälpning. 5.4 Analyser av elmarknadens utveckling och förändringsbehov Drivkrafter för smarta elnät samt fördelning av kostnad och nytta Svensk Energi menar beskrivningen av den ekonomiska kalkylen för olika aktörer generellt sett är rätt, men att beskrivningen på sina ställen kan diskuteras. När det gäller Svenska kraftnät skulle det kunna finnas anledning att även inkludera flaskhalsintäkter i kalkylen. Samtidigt kan det diskuteras vilken vikt som ska tillskrivas denna kalkyl då kostnaderna för den systemansvarige förs vidare till övriga marknadsaktörer och elnätskunderna. Avseende kalkylen för elnätsföretagen är det olyckligt att använda begreppet kapacitetsavgifter utan förtydligande, då detta i vanliga fall avser Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter. På sidan 252 skriver rådet att det uppstår en fråga om hur den ekonomiska nyttan ska fördelas mellan aktiva och passiva elanvändare av en ökad efterfrågeflexibilitet. På en marknad agerar de enskilda aktörerna utifrån sina preferenser och sin budget för att maximera sin egen nytta, vilket inte har någon koppling till den relativa fördelningen av nyttor mellan de olika aktörerna. Vidare är det ytterst otydligt vad rådet avser med att elmarknaden behöver anpassas för att elanvändare ska belönas. På en konkurrensutsatt marknad utgör priset belöningen för aktörerna. En generell beskrivning av den ekonomiska kalkylen för olika aktörer ger en översiktlig bild, men nackdelen är att de enskilda aktörernas förutsättningar varierar och därmed också de ekonomiska kalkylerna. Eftersom besluten fattas utifrån de enskilda aktörernas kalkyler är det nödvändigt att också studera dessa närmare. Detta gäller speciellt för elanvändarna, där det är

15 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 15 (16) centralt att studera den individuella lönsamheten för olika åtgärder, speciellt som den uppskattade tillgängliga flexibiliteten för en villakund med eluppvärmning endast uppgår till 2-3 kw. Således skulle det krävas längre perioder med stora prisdifferenser inom dygnet för att generera några större ekonomiska vinster. 6 Kunskapsplattformen Svensk Energi menar att det behövs ett arbete med att marknadsföra webbplatsen, exempelvis för att länkas till från andra sidor för att få genomslag och användas av alla. Samtidigt kan webbplatsen behöva utvecklas för att tilltala kunderna. 7 Konsekvensanalys Svensk Energi menar att den genomförda konsekvensanalysen inte är tillräcklig, speciellt vad avser intäktssidan, vilken dessutom anges som en potential. Vidare är det oklart vad som avses med "kostnader för kund". Förslaget föreslås ska ske utan kostnader för kund och det måste tydliggöras hur detta ska realiseras. Någon måste betala helt eller delvis för den utrustning som krävs och det bör klargöras vem denna någon är tänkt att vara; kundkollektivet, elnätsföretaget, kunden själv eller någon annan och i så fall vem. Dessutom måste klargöras hur långt elnätföretagets ansvar sträcker sig, särskilt om den nya tekniken kräver uppkoppling mot internet och var gränssnittet går, exempelvis om elnätsföretaget ska ha ansvar för kundens uppkoppling. Det är också viktigt att tydliggöra hur förslaget förhåller sig till information i realtid, eftersom det är stor skillnad på realtidsmätning och användningsområde för detta och historisk data. Slutligen behöver tydliggöras om elhandelsföretaget kan vara aktiva i detta sammanhang. Det är också viktigt att klargöra om tanken är att timvärden ska kunna lämnas på elhandelsföretagets initiativ och hur det då ska se ut när dessa begär ut uppgifter. Det framgår inte av betänkandet om det beaktats att de flesta kunder i dagsläget har mycket litet att tjäna på att vara aktiva och förändra sin förbrukningsprofil. Inte heller framgår i vilken utsträckning rådet har reflekterat över utvecklingen där vi ser en utveckling med en central informationshubb och en elhandlarcentrisk marknadsmodell i relativ närtid. Inte minst av dessa anledningar finns det skäl att ytterligare noga överväga behovet av en snar regelförändring. 8 Författningskommentar Svensk Energi menar att formuleringen av lagtexten ger ett icke önskvärt utrymme för tolkningar. Det framgår inte tydligt hur snabbt elnätsföretaget ska uppfylla en kunds begäran om information som baserar sig på förbrukning per timme. Utan en angiven tidsfrist skulle föreslagen formulering av lagtexten kunna tolkas som att ett elnätsföretag omgående ska kunna lämna sådan information. Det skulle i praktiken innebära att samtliga elnätsföretag vid en sådan lagändrings ikraftträdande skulle bli tvungna att klara av att

16 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB 16 (16) lämna förbrukningsinformation nedbruten minst per timme för samtliga sina kunder. Konsekvenserna för elnätsföretagen skulle naturligtvis bli avsevärda. Detta är knappast rådets avsikt, särskilt inte mot bakgrund av att rådet på s 115 beskriver att det senast under 2018 behöver göras en uppföljning av utvecklingen med realtidsdata och en bedömning av om det finns skäl att införa obligatorisk timmätning. Svensk Energi noterar vidare att det inte finns någon begränsning i att informationen om förbrukning per timme enbart ska lämnas för tid framåt. Inte heller framgår det med vilken tidsförskjutning som kunden ska erhålla informationen. De oklarheter som är beskrivna ovan måste redas ut i en eventuell proposition så att det framgår att elnätsföretaget efter kunds begäran ges viss tid på sig att uppfylla kravet i ellagen samt att det är förbrukning framåt i tiden som avses. En översyn av bestämmelsen i 3 kap 11 1 st ellagen måste också göras avseende kostnader för mätning. Av 3 kap 11 1 st framgår bland annat att "Om mätning av elanvändarens förbrukning därvid kräver en annan mätutrustning än vid mätning enligt de nämnda föreskrifterna ska elanvändaren debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten." Visserligen handlar föreslagen bestämmelse i 3 kap 16 b om att tillhandahålla information om förbrukning per timme, men det är rimligt att tro att bestämmelsen om vilka kostnader som ska belasta kundkollektivet respektive den enskilde vid mätning måste ses över mot bakgrund av förslaget om att informationen ska lämnas utan särskild kostnad. Stockholm som ovan Pernilla Winnhed VD Svensk Energi