DOM Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Avdelning Meddelad i öteborg Sida 1 (3) Mål nr KLAANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/öteborg öteborg MOTPART od man:. ÖVERKLAAT AVÖRANDE Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 25 april 2013 i mål nr, se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkrings balken (2010: 110), SFB KAMMARRÄTTENS AVÖRANDE Kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Kammarrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut den 21 augusti 2012 samt anför bl.a. följande. Försäkringskassan har dragit in assistansersättningen vid en tvåårsomprövning. Det är därför inte aktuellt med en prövning enligt väsentligt ändrade förhållanden och det har heller inte funnits någon grund för en Dok.Id Postadress Box öteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 2 Mål nr sådan prövning. Förvaltningsrätten synes ha blandat ihop väsentligt ändrade förhållanden som grund för omprövning och sex månaders avräkningsperioder med funktionshindrets varaktighet. Det skrivs även om tillfälligt utökat behov och mer varaktig förändring, inte funktionshindrets varaktighet. Ett utökat behov kan finnas på grund av en förändrad situation med avlastning, skolgång osv, men har primärt inte någon koppling till funkt:ionshindret i sig. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Ett behov av stöd och service kan variera över tid men funktionshindret ska vara varaktigt. Personer med tex. varaktiga psykiska funktionshinder kan ha ett varierat behov av stöd och service med anledning av symptomen från funktionshindret. Det finns i praxis inte någon fast tidsgräns för vad som anses som varaktigt funktionshinder utan hänsyn får tas till den sammantagna utredningen i ärendet. Ett försämringstillstånd får bedömas på samma sätt enligt Försäkringskassans mening. I de läkarutlåtanden som ingetts i målet finns inget angett om varaktigheten av de förändringar som beskrivs. Försäk.iingskassan anser att det inte inkommit något medicinskt material som visar på en bestående försämring av funktionshinder. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVÖRANDE Kammarrätten finner att skäl föreligger att meddela prövningstillstånd och företar målet till omedelbait avgörande. Rätten till assistansersättning ska enligt 51 kap. 12 SFB omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden.

3 KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Sida 3 Mål nr Försäkringskassan har gjort en tvåårsomprövning. Det är därför inte aktuellt med en omprövning på den grunden att det föreligger väsentligt ändrade förhållanden. Vid en tvåårsomprövning ska en omprövning ske av om förutsättningarna för assistansersättning föreligger och det antal assistanstimmar som ersättning ska kunna utges för (prop. 1992/93: 159 s. 197). En förutsättning för assistansersättning är att funktionshindren är varaktiga (jfr 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och 51 kap. 2 SFB).. gör gällande att hon sedan slutet av 2011 har ett försämrat tillstånd och en sämre funktionsnivå. Försäkringskassan har ansett att det inte är visat att försämringstillståndet är av varaktig karaktär och att hänsyn inte kan tas till en tillfällig försämring vid bedömning av rätten till assistansersättning. Utredningen ger stöd för att har ett försämringstillstånd som påverkar hennes funktionsnivå. Enligt kammarrättens bedömning är tillståndet av sådan varaktig karaktär att Försäkringskassan borde tagit hänsyn till detta vid bedömningen av frågan om förntsättningar föreligger för rätt till assistansersättning. Försäkiingskassans överklagande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAAR, se bilaga B (formulär 4). - ennart Berglund j flif. Yz4140 Per-Olof Dahlin C Carina ester l referent v \n_«;l\_ L kjtl'"--. /Frida Andreasson

4 Sida 1 (8) FÖRVALTNINSRÄTTEN Caroline Tengberg Meddelad i Karlstad Mål nr Beredningsgr 2 KLAANDE od man: MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten öteborg ÖVERKLAAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 21 augusti 2012, dnr SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) SLUT Förvaltningsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar målet åter till Försäkringskassan för ytterligare utredning om rätt till assistansersättning med anledning av väsentligen ändrade förhållanden i hjälp behov. Dok.Id Postadress Box Karlstad Besöksadress Rådhuset, Stora torget Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

5 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida2 YRKANDEN M.M. överklagar (genom god man) Försälcringskassans beslut och yrkar att hon beviljas assistansersättning och anför bland annat följande. Aktiv tillsyn av övervakande karaktär är nödvändig eftersom orolig och rastlös och kan inte låta bli att plocka ner allt från hyllor och bord. Allt som ligger löst slänger hon ner på golvet. kan inte lämnas ensam eftersom hon då kan gå ut och man vet inte vart hon tar vägen. Hon kan inte orientera sig och kan därför inte gå på promenader ensam. Enligt dr Inger Näslund som gjorde ett hembesök den 16 oktober 2012 är på en ettårings nivå. Det är inte med sanningen överensstämmande att hon kan äta själv och klä på sig själv. Det känns inte igen att det skulle framkommit genom dagboken att så är fallet. Påklädningen är av mycket privat och intim karaktär eftersom man måste klä på henne från grunden med underkläder. Om man inte gör det hamnar kläderna bak-och fram eller ut-och in. Kläderna måste rättas till så att hon är ordentligt klädd när bilen kommer som tar henne till dagcentret. Hon kan inte knyta ett skosnöre så det måste man göra åt henne. Hon har heller ingen uppfattning om att hon måste vara klädd för att följa med i bilen. Hon kan ta av sig kläder och skor när som helst fast hon snart ska åka iväg. Tidigare har hon kunnat koka gröt med hjälp av föräldrarna som då stått bredvid och hjälpt henne med proportionerna mellan vatten och gryn. I flera år har man försökt lära henne men inte lyckats. Under det senaste halvåret har måst matas. Man måste uppmana henne att tugga och svälja annars sparar hon maten i kinderna och spottar sen ut. Hon har gått ner 20 kg i vikt och tappat hår. Man måste alltid mosa och skära sönder maten för att hon ska få i sig den. är Vad gäller toalettbesök måste man aktivt hjälpa henne att göra sig ren annars sätter hon på sig byxorna utan att torka sig ordentligt. Man måste också hjälpa henne med att tvätta händerna efteråt. Det räcker alltså inte med att aktivera, påminna eller ge instruktioner. Man måste genom fysisk kontakt få. henne påklädd, tvättad och matad. Det måste innebära att hon behöver hjälp med sina grundläggande behov. Det "tillfälliga" försämringstillståndet har varat i snart ett år. Under tiden som de här behoven finns måste hon ha assistans hela dygnet. Till stöd för sin talan åberopar Försäkringskassans journalanteckning från den 8 november 2000, läkarutlåtande utfärdat av överläkaren och specialistläkaren i psykiatri Bengt renfeldt den 31 augusti 2012 och dagboksanteckningar från mamma mellan den 26 februari och den 27 september 2012.

6 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida 3 Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför bland annat följande. uppges i överklagandet behöva tillsyn hela dygnet för sina grundläggande behov. Tillsynen är av övervakande karaktär. od man skriver också om tidsåtgång för att bädda sängen, av- och påklädning samt hjälp i samband med måltider. Enligt Försäkringskassan finns det inte stöd för aktiv tillsyn av övervakande karaktär. Det kan också nämnas att annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper förutsätter ingående kunskaper om personen och inte endast funktionshindret. Hjälp med att bädda sängen utgör inte ett grundläggande behov. När det gäller hjälp med av- och påklädning behöver hjälp med instruktioner. Hon behöver även viss hjälp i samband med måltider, som dock inte utgör grundläggande behov. I RÅ 2009 ref. 57 menade dåvarande Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen att det har betonats i lagens förarbeten att när det gäller insatsen personlig assistans är det fråga om hjälp eller stöd av mycket privat kara1.1:är och att insatsen ska vara förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag. Därtill ansåg domstolen att det inte torde vara alla praktiska hjälpbehov med exempelvis påklädning eller måltider som har avsetts. Enligt Regeringsrätten tyder propositionsuttalandena närmast på att vad lagstiftaren har åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten, där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. All hjälp med exempelvis måltider eller påklädning är inte av ett sådant kvalificerat slag. Vad gäller behoven personlig hygien, måltider och av- och påklädning krävs att behovet av hjälp utgörs av en fysisk kontakt av en annan person för att det ska betraktas som ett grundläggande behov i LSS mening, och att denna kontakt är att betrakta som personlig och integritetsnära. Det räcker inte att det finns ett behov av en annan person närvarande för att aktivera och motivera eller påminna och ge instruktioner. I läkarutlåtande den 24 april 2012 från Bengt renfeldt framgår det att är försämrad sedan slutet av Vanligtvis, står det vidare, är hon på dagcenter, är tillgänglig för samtal, sover bra och sköter mycket själv. år till exempel själv upp och kokar gröt på morgonen, pratar och diskuterar. I slutet av samma utlåtande står det att patienten för tillfället har ett stort hjälpbehov. Enligt Försäkringskassan kan man inte ta hänsyn till en tillfällig försämring. Det framgår att. klarar mycket själv om man bortser från försämringstillståndet. Det kan även nämnas att det enligt läkarutlåtandet inte finns någon farlighet. Samme läkare har skrivit ett nytt läkarutlåtande daterat den 31 augusti Han skriver att han har personlig kännedom om. Ha.Il skriver sedan om hennes funktionsnedsättningar, där han nämner att det tillkommit

7 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida 4 ett orostillstånd, möjligen depressivt präglat. Han skriver även om ångestkomponent, men att det är svårvärderat. Han skriver sedan hur fungerar hemma, något som uppenbarligen inte är observerat från Bengt renfeldts sida. Han skriver om en försämrad kontakt och att erfarenhetsmässigt är personer med dessa tillstånd känsliga för förändringar, vilka han beskriver som föräldrars sjukdom, flyttad dagcenterverksamhet och personalrotation. Bengt renfeldt skriver ven om utredning av agitationstillståndet och att han bedömer att. inte ska vara utan personlig assistent. Man kan inte ta hänsyn till en tillfällig försämring. Det framgår att det har varit fcirändringar i. liv som kan ha påverkat henne och att det pågår utredning med bland annat läkemedel. Det har även inkommit en komplettering till överklagandet. Den består av en dagbok som förts av mamma avseende vissa dagar under tiden den 26 februari 2012 till den 27 september Hänsyn måste tas till att det inte är visat att försämringstillståndet är av varaktig karaktär. I dagboken framgår det dessutom bland annat att kan äta själv och att hon kan klä på sig kläderna själv. S KÄL Tillämplig lagtext I 51 kap. 2 SFB anges att en försäkrad som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a samma lag. De bestämmelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans enligt detta kapitel. Avser den personliga assistansen stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder ska bestämmelserna i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder tillämpas. I 51 kap. 3 SFB anges att för rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

8 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida5 I 51 9 SFB anges att assistansersättning ska beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, när den försäkrade har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar). I 51 kap. 12 SFB anges att rätten till assistansersättning ska omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden. Lämnas assistansersättning till en försäkrad som har fyllt 65 år rar omprövning ske endast vid väsentligt ändrade förhållanden. Utredningen i målet har haft assistansersättning sedan 1999 och beviljades i beslut den 22 maj 2007 assistansersättning med timmar per sex månader, ungefär 10 timmar per dag. Assistans beviljades också under tid på daglig verksamhet av särskilda skäl. Försäkringskassan beslutade den 26 juni 2012, i samband med en tvåårsomprövning att dra in assistansersättningen då man gjorde bedömningen att grundläggande behov inte uppgår till minst 20 timmar per vecka. har en psykisk utvecklingsstörning och autism. Hon bor hos sina föräldrar utanför Hagfors. Föräldrarna har varit hennes assistenter och hon har också insatsen daglig verksamhet. Vid tidpunkten för Försäkringskassans indragningsbeslut hade sedan drygt ett halvt år tillbaka försämrats i sitt tillstånd. Hennes försämring är utförligt beskriven av läkarutlåtande utfärdad av överläkaren Bengt renfeldt den 24 april och den 31 augusti Innan försämringen kunde delta i samtal och kunde lämnas ensam någon timme. Efter försämringen har hon avskärmat sig från tillvaron, pratar osammanhängande och går inte att nå

9 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida6 fram till. Det kan inte avgöras om hon är orienterad eller har en uppfattning om sin omgivning. Det går inte längre att föra samtal med henne och hon upprepar ord och ramsor stereotypt. Hon bar en svår sömnstörning och är vaken om nätterna och är uppe och stökar till, uträttar sina behov i sitt rum, drar ur sängkläder och upprepar högljutt ord och ramsor. Hon tar ofta av sig alla sina kläder och behöver hjälp med att ta dem på sig igen. Hon behöver ibland matas för att få i sig mat. Hon har under kort tid förlorat 15 kilo i vikt. Hon kan inte lämnas ensam. Vad försämringstillståndet beror på är inte klarlagt. Försäkringskassan har i sin utredning godkänt s ammanlagt 7,62 timmar per vecka för hjälp med personlig hygien. Försäkringskassan har efter två avidentifierade och inte dokumenterade gruppkonsultationer med försäkringsmedicinsk rådgivare gjort bedömningen att försämringstillstånd inte är varaktigt. De behov hon har till följd av sin medicinska försämring har inte beaktats vid bedömningen av grundläggande behov. I målet föreligger två läkarutlåtanden utfärdade av överläkaren och specialistläkaren i psykiatri Bengt renfeldt den 24 april och den 31 augusti 2012 som förvaltningsrätten har tagit del av. Utöver de handlingar som legat till grund ror Försäkringskassans beslut kan nämnas de omfattande dagboksanteckningar av målet. mamma.... som ingivits i Förvaltningsrättens bedömning Det är ostridigt i målet att tillhör den personkrets som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade och som därför kan ha rätt till assistansersättning för sina hjälpbehov om grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka.

10 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida 7 Försäkringskassan har gjort bedömningen att försämringstillstånd inte är av varaktigt slag. Varpå denna bedömning vilar framgår inte av Försäkringskassans utredning. Assistansersättning ska täcka stadigvarande behov som är regelbundet återkommande. Om en person behöver tillfälligt utökad hjälp bör behovet av utökad assistans prövas av kommunen inom ramen för LSS (prop.1992/93: 159, s. 70). Exempel på ett tillfälligt utökat behov av personlig assistans är semesterresor eller deltagande i en verksamhet en kortare tid. Om det rör sig om en mer varaktig förändring får ställning tas till om det finns rätt till assistansersättning (Socialstyrelsens allmänna råd 1994: 1, s. 58). Tillfälligt utökat behov som ska tillgodoses av LSS förefaller således inte inbegripa långvariga medicinska försämringar. Försäkringskassan ska också enligt 51 kap. 12 SFB ompröva rätten till assistansersättning vid väsentligen ändrade förhållanden. Assistansersättning beviljas i perioder om sex månader vilket får anses utgöra ett visst mått av varaktighet då medicinsk prognos för försämringstillståndet inte låter sig göras. heller inte uppvisat några tecken på förbättring. Försäkringskassan har vid bedömningen om försämringstillståndets varaktighet tagit upp ärendet på en avidentifierad konsultation med försäkringsmedicinsk rådgivare. Inget dokumenterades från konsultationen, varför Försäkringskassans bedömning om försärnringstillstånd bör bedömas med försiktighet fr JO-beslut den 27 februari 2013, dnr ). Förvaltningsrätten anser mot bakgrund av de medicinska underlagen i målet och även med beaktande av dagboksanteckningar, vilkas omfattning, detaljrikedom och kontinuitet renderar ett högt bevisvärde, att försämringstillstånd, som vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut hade förelegat i över sex månader, inte utgör ett tillfälligt utökat behov av assistansersättning. Det rör sig snarare om väsentligen ändrade förhållanden och Försäkringskassan borde därför ha utrett och beaktat hjälpbehov utifrån

11 FÖRVALTNINSRÄTTEN Sida 8 hennes försämringstillstånd inför bedömningen av tidsåtgång för heillles grundläggande behov. Det överklagade beslutet ska därför undanröjas och målet ska visas åter till Försäkringskassan för en ny utredning av rätt till assistansersättning. HUR MAN ÖVERKLAAR, se bilaga (DV 3104/lB). \Q, Q- Hans-Erik Jonj son I avgörandet Jar förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre nämndemän.