09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor"

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Landstingshuset, Karlstad Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar - Verksamhetsläget Sjukhuset Torsby Sjukhuschef Karin Lundin - Landstingets uppdrag i asylfrågor Enhetschef Lars Högblom - Ekonomi Ekonomichef Ingrid Magnusson - Information om kliniskt träningscentrum, KTC Divisionschef Tobias Kjellberg - Väntetider inom cancervården Landstingsdirektör Gunilla Andersson, divisionschef Tobias Kjellberg Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Christina Wahrolin) ÄRENDEN LK/ Utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland 2. LK/ Definition och utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk 3. LK/ Fastställande av plan för uppföljning av Landstingsplan LK/ Nationell flygambulanstjänst - Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västerbottens läns landsting

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) 5. Investeringar 2014 LK/ LK/ Förändring av hyresavtal avseende lokaler för tandvårdsverksamhet på fastigheten Karlsvik 4, Karlstad 7. LK/ Medborgardialog ärendet utgår och återkommer till LS den februari 8. LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 9. LK/ Arkivreglemente för landstinget i Värmland Tilläggsärende till landstingsstyrelsen 10. LK/ Inrättande av psykologprogram vid Karlstads Universitet

3 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Ambulanssjukvården Torbjörn Nyvall LK/ Utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland Landstingsstyrelsen beslutade att uppdra åt landstingsdirektören att utveckla den nära vården i Värmland genom fördjupat samarbete mellan ambulanssjukvård, vårdcentral och kommunens vård och omsorg. Detta uppdrag har vidarebefordrats till ambulanssjukvården i Värmland../. En detaljerad beskrivning av projektet framgår av bilagda ärendebeskrivning. Ledningen för ambulanssjukvården har gjort bedömningen att det finns såväl behov av som möjligheter till utveckling av ambulanssjukvården på flera olika sätt inom Värmland. Landstinget i Värmland har ett uppdrag och ett ansvar att tillhandahålla hälso- och sjukvård för länets invånare. Inom den verksamheten ska bedrivas såväl akutsjukvård med hög akut medicinsk beredskap som möjlighet till utredning och behandling av mer kroniska tillstånd. Dessutom ska allt bedrivas med hög kvalitet, med patienten i fokus och i syfte att hitta rätt vårdnivå/insats för varje patient så tidigt som möjligt i vårdkedjan. Under hösten 2013 påbörjades därför ett arbete i Torsby kommun med att ta fram ett arbetssätt där ambulanspersonalen i större utsträckning än tidigare samarbetar med såväl primärvård som kommunen, enligt bifogad ärendebeskrivning. Målet är att denna samverkansmodell ska införas i hela länet, när pilotverksamheten i Torsby är väl fungerande. Ambulanssjukvården i Värmland har ambitionen att vara en stark resurs i landstingets strävan att öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med samma patient- och kvalitetsfokus som i arbetet inom Torsby kommun vill vi på försök införa en bedömningsresurs, till att börja med i Karlstad kommun, enligt modellen i bifogad ärendebeskrivning. Detta kommer att ge medborgarna en utökad service när det gäller omhändertagande vid akuta sjukdomstillstånd, samtidigt som det gagnar många aktörer inom sjukvården och möjliggör en ännu bättre och mer träffsäker bedömning av patienter som kontaktar 1177/SOS Alarm AB. I stället för att fokusera på vems ansvar det är att möta patienternas/medborgarnas behov vill vi gå i täten för en mer patientnära och patientfokuserad sjukvård, där ambulanssjukvården utgör första steget i en sjukvårdskedja med ännu högre kvalitet.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Förslag till beslut att godkänna bifogad planering för utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Henrik Svensson Divisionschef medicinska specialiteter

5 Ärendebeskrivning 1 (6) Landstingsstyrelsen Ambulanssjukvården Torbjörn Nyvall Charlotta Nelsson LK/ Utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland Landstingsstyrelsen beslutade i maj 2013 att uppdra åt landstingsdirektören att utveckla den nära vården i Värmland genom fördjupat samarbete mellan ambulanssjukvård, vårdcentral och kommunens vård och omsorg. Detta uppdrag har vidarebefordrats till ambulanssjukvården i Värmland. Bakgrund I dagsläget utlarmas ambulans även till patienter som kanske har bättre nytta av besök i hemmet, kontakt med vårdcentralen, ökad insats av kommunal hemsjukvård etc. Många gånger förväntar sig såväl patienter som anhöriga att ambulanspersonalens arbete är att transportera in patienten till närmaste akutmottagning för omhändertagande, trots att detta inte alla gånger är rätt vård för just den patienten. Det finns många exempel på att ambulanspersonalen ser att aktuell patient skulle ha större nytta av en annan sjukvårdkontakt eller omhändertagande men då organisation saknas för andra rutiner resulterar det ofta i en transport till akutmottagningen trots allt. Eftersom det av olika anledningar diskuterats hur ambulanssjukvården ska se ut och fördelas i norra Värmland kändes det naturligt att börja utvecklingsarbetet i den regionen. Vid ett första upptaktsmöte beslutades om att bilda en lokal arbetsgrupp i norr = Torsby kommun, vilket blir pilotverksamhet för hela länet. Målet med arbetsgruppens arbete är Att hitta arbetsformer och rutiner där ambulanspersonalen ges fler möjligheter än i dagsläget till omhändertagande av patient än att köra till akutmottagningen alt lämna hemma utan vidare tillsyn/vård. Att skapa större trygghet i befolkningen i området när det gäller (akut) sjukvård Att öka förståelse och samarbete mellan ambulansverksamheten, primärvården, slutenvården och kommunen. Att ta fram en modell för samarbete mellan berörda parter i Torsby kommun, som sedan kan användas i hela Värmland Att säkerställa att ändrat arbetssätt är medicinskt förankrat och känns tryggt för såväl patienter/medborgare som personal. Att se över möjligheterna till teknikstöd för nya arbetssätt

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (6) En viktig framgångsfaktor i förändringsarbete är att få med många olika aktörer i arbetet från början. Samtalet mellan olika verksamheter kan redan vid mötesbordet lösa problem och med närvaro av personer med såväl kunskap om organisation och arbete som mandat att fatta beslut nås konkreta resultat på ett smidigt sätt. Av den anledningen beslutades att arbetsgruppen skulle ha deltagare från ambulansens ledningsgrupp, verksamhetsutvecklare inom Landstinget centralt, representanter från ambulanssjukvården i Torsby kommun, primärvården, kommunen och slutenvården/akutmottagningen i Torsby. Viktigt är också att förankra tankarna hos medborgarna, varför planer finns att inkludera dem framöver. Vid arbetsgruppens första möte drog man upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Efter att ha tittat på olika arbetssätt och nya modeller runt om i landet samt diskuterat olika idéer, vad som kan vara tillämpligt i Värmland, vilka behov som finns och vad som är genomförbart respektive önskvärt framöver, beslöts följande: Att börja med en samarbetsmodell där ambulanssjukvården har tillgång till 2 akuttider på vårdcentral följande dag (Torsby respektive Likenäs VC) att boka direkt i samband med besök hos patient. Önskvärt på sikt med IT-lösning där ambulanspersonalen kan boka via webben = ingen risk för dubbelbokning (exempelvis när/om kommunens personal skulle kunna utnyttja samma tjänst). För att vi ska prata samma språk ska vårdcentralens och kommunens personal få en introduktion till RETTS (triageringsverktyg) av ambulanssjuksköterska på Torsby station. Inventering på akutmottagningen i Torsby hur många av patienterna en vanlig månad som bättre hade blivit hjälpta av ett besök på vårdcentralen alternativt annan vårdinsats. Ett annat sätt att ge SOS Alarm AB bättre beslutsstöd och ännu bättre kunna medverka till patientens bästa väg genom vården är införandet av någon form av single responder. Detta innebär en ensam person som åker ut och gör en första bedömning/akut insats hos patienten och därefter beslutar om vidare handläggning. På flera håll i landet har man provat detta arbetssätt med mycket gott resultat. Därför planeras införande av Prehospital BedömningsResurs (nedan kallad PBR) i första hand inom Karlstad kommun. Denna resurs kommer att utgöras av en erfaren ambulanssjuksköterska, med personbil som transportsätt. Bilen kommer att vara utrustad med mycket av det som finns i dagens ambulanser samt enklare provtagningsutrustning, dock utan att ha möjlighet att transportera patienter. Tanken är att SOS Alarm AB kan larma ut PBR till de patienter där tillgänglig information inte är tillräcklig för att kunna bedöma patientens vårdbehov. Sjuksköterskan kan då göra en bedömning på plats och har sen möjlighet att planera vidare handläggning, där alternativen kan vara allt från ambulanstransport till akutmottagning till egen transport till vårdcentral, vård i hemmet, kontakt med kommunens hemsjukvård, kontakt med vårdcentralen, hembesök av distriktssköterska mm. Till sin hjälp ska PBRs personal ha ett lättillgängligt läkarstöd (via telefon), kontaktnummer till personer inom såväl slutenvården

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (6) som primärvården och kommunen samt provtagningsutrustning för att kunna diagnosticera vissa specifika tillstånd. Vid planeringen av PBR kommer vi att ha nära kontakt med ambulanssjukvården i Göteborg, där man infört en bedömningsbil enligt modellen ovan juni Deras resultat efter första månadernas verksamhet pekar mot ett minskat behov av ambulanstransporter för oklara prio 2 och 3 med över 75 %. Dessutom har man utvecklat samarbetet med 1177/SOS Alarm AB, sett en ökad tillfredsställelse hos tjänstgörande personal men ffa en mycket stor patientnöjdhet då man skapat ett helhetskoncept kring patienten. I tilllägg till erfarenheterna från Göteborg har vi möjlighet att ta tillvara kunskaper från ett pågående examensarbete på Karlstads Universitet. I denna uppsats man ämnar studera sjuksköterskans roll i en "bedömningsbil", vilka kompetenskrav ställs, vad innebär utökad prehospital bedömning etc. Denna kunskap kommer att bli värdefull i arbetet med PBR. Överväganden Den ovan nämnda bedömningsresursen kan ses som en förlängning av såväl SOS Alarm AB som 1177, varav följer att initiativet till förbättrat omhändertagande och medicinsk rådgivning skulle rymmas inom deras ansvarsområde. Vi har valt att se det i ett större perspektiv. Landstinget i Värmland har ett uppdrag och ett ansvar att tillhandahålla hälso- och sjukvård för länets innevånare. Inom den verksamheten ska bedrivas såväl akutsjukvård med hög akut medicinsk beredskap som möjlighet till utredning och behandling av mer kroniska tillstånd. Dessutom ska allt bedrivas med hög kvalitet, med patienten i fokus och i syfte att hitta rätt vårdnivå/insats för varje patient så tidigt som möjligt i vårdkedjan. Med detta för ögonen och med ambitionen att vara en stark resurs i landstingets strävan att öka kvaliteten på hälso- och sjukvården vill ambulanssjukvården i Värmland på försök införa en bedömningsresurs, i första hand inom Karlstad kommun, enligt modellen ovan. Detta kommer att gagna många aktörer inom sjukvården, möjliggöra en ännu bättre och mer träffsäker bedömning av patienter som kontaktar 1177/SOS Alarm AB samt ge medborgarna i kommunen en utökad service när det gäller omhändertagande vid akuta sjukdomstillstånd. Om försöket faller väl ut kan en utökning till andra delar av Värmland bli aktuell. I stället för att fokusera på vems ansvar det är att möta patienternas/medborgarnas behov vill vi gå i täten för en mer patientnära och patientfokuserad sjukvård, där ambulanssjukvården är första steget i sjukvårdskedjan. Ambulanssjukvården är första sjukvårdande enhet utanför sjukvårdsinrättningar. I takt med ökade möjligheter för såväl bedömning som behandling av patienter på plats ökar kraven på ny organisation, nyare utrustning och nya samverkansmodeller. Att ge patienten rätt vård på rätt plats i rätt tid och på rätt sätt kräver en ständig utveckling av verksamheten. Att inte ta till sig nya medicinska rön eller införa nya säkerställda metoder innebär i praktiken en tillbakagång och att värmlänningarna på sikt får en sämre vård än andra svenskar. Initiala ökade kostnader motiveras väl av såväl ökad patientsäkerhet som besparingar på sikt då vård och vårdplatser kan utnyttjas av rätt pa-

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (6) tienter, medan andra får tillgång till den vård som motsvarar just deras behov. Genom involvering av Experio Lab och tillgång till deras nätverk och resurser kan patienterna involveras aktivt i utvecklandet av nya arbetssätt som möjliggör Patientens Bästa Väg genom Vården. Nyttobeskrivning och ekonomi Vid skapande av akuttider på vårdcentral bokningsbara för ambulanspersonalen utgår vi från det faktum att många patienter inte är betjänta av att behöva vänta många timmar på en överbelastad akutmottagning för att få ett omhändertagande som inte kräver slutenvårdsresurser. Att i stället skapa en möjlighet för patienten att träffa primärvårdsläkare inom ett dygn kommer att vara av stort värde för patient och anhöriga, som slipper riskera lång väntetid på akutmottagningen. I och med att patienten i stället omhändertas på ordinarie vårdcentral finns det god chans att personalen träffat patienten tidigare och man kan enklare göra en planering av fortsatt vårdkontakt. Eftersom det blir en planerad vårdkontakt ökar möjligheten för anhöriga att kunna vara med, hjälpa patienten med transport etc. vid behov. För akutmottagningen innebär det en avlastning i och med att patienterna som inte är i primärt behov av akutmedicinskt omhändertagande tas om hand på rätt vårdinstans i stället för att stjäla resurser från andra patienter. Detta skapar en bättre arbetsmiljö för personalen på akutmottagningen och ett snabbare omhändertagande för övriga akut sjuka patienter. För ambulanspersonalen innebär det att deras yrkesmässiga kompetens tas tillvara i och med att de får möjligheten att erbjuda patienten tid på vårdcentralen i de fall de gör en medicinsk bedömning att detta gagnar patienten allra bäst. Ekonomiskt sparas resurser på akutmottagningen när patienter som inte behöver omhändertas där i stället direkt hänvisas till rätt vårdnivå. På vårdcentralen tas 2 akuttider i anspråk varje dag men dessa tider kan utnyttjas till andra akut sjuka patienter om de inte har bokats av ambulanspersonalen. För ambulanssjukvården innebär en minskad transport av patienter till akutmottagningen att ambulansen snabbare blir ledig för nytt uppdrag, vilket sparar resurser. När det gäller projektering och införandet av PBR kommer det att innebära en avsevärd förbättrad möjlighet att bedöma patienter med oklara symtom eller där informationen är otillräcklig vid första kontakten via telefon till SOS Alarm AB/1177. Bedömning på plats av erfaren ambulanssjuksköterska kommer göra det medicinska omhändertagandet betydligt säkrare och ge möjlighet för såväl vård på plats som hänvisande till rätt vårdnivå. Patienten slipper transporteras i de fall man kan åtgärda problemet hemma alternativt få besök av vårdpersonal i hemmet. I andra fall kan en planerad tid på mottagning ge patient och anhöriga chans att få bedömning och vård under lugnare förhållanden jämfört med transport till akutmottagning. I och med att många patienter slipper ambulanstransport frigörs ambulansresurser för övriga medborgare. På akutmottagningen kommer belastningen att minska enligt ovan ( Torsbymodellen ).

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (6) Tidigt i arbetet kommer SOS Alarm AB att delta i diskussionerna för att säkerställa att de, i egenskap av första bedömningsinstans i sjukvårdskedjan, får möjlighet att påverka utvecklandet av nya arbetssätt och modeller. Det som krävs för att utveckla ambulansens uppdrag enligt ovan är en väl underbyggd modell inklusive utvecklat samarbete med olika vårdgivare och aktörer inom hälso- och sjukvården samt inhämtande av kunskap och erfarenheter inom övriga landet. Som underlag för utvärdering efter införd ny modell krävs noggranna studier av hur det ser ut i dagsläget. Kartläggning av antal patienter som har behov av annan vårdinsats än besök på akutmottagningen, antal patienter med oklara symtom/oklart behov av akutvård, grad av belastning på akutmottagningarna, behov av ambulanstransporter mm måste göras. Det krävs också ett utökat samarbete inklusive möten och diskussioner med primärvård, kommun, SOS Alarm AB, 1177 och akutmottagning. Framtagande av organisation som säkerställer det bakre medicinska stödet till såväl ambulanspersonal som PBR är också av största vikt. Helikopterläkaren kommer att bli en naturlig del av det medicinska stödet. Dessutom förordas införandet av ökat teknikstöd, exempelvis i form av bärbar läsplatta, för att säkerställa högsta medicinska säkerhet på plats hos patienten. Med tillgång till samtliga vårdrutiner och dokument på plats hos patienten garanteras att ambulanspersonalen kan göra sina bedömningar på rätt medicinska grunder. Nya rutiner och läkemedel finns alltid tillgängliga för den enskilde medarbetaren ute på uppdrag, vilket är en förutsättning för en patientsäker vård. Vartefter ambulansverksamhetens uppdrag utvecklas från att i de flesta fall innebära transport av patienten till annan vårdinrättning till en kvalificerad bedömning och handläggning och vård av patienten i hemmet ökar kraven på specialistutbildad personal med säkra metoder att värdera patientens sjukdom och tillstånd. Internationellt finns flera arbetsmodeller för att garantera en standardiserad och säker bedömning av varje patient. I Sverige används modellen AMLS (Advanced Medical Life Support) på många håll och det planeras införande även i Värmland. Detta standardiserade omhänderatagande av den akut sjuka patienten bör även införas på länets akutmottagningar. Projektering för detta pågår, med stöd av kursansvariga i Dalarna. I nuläget planeras för att utbilda instruktörer och därefter organisera kurser för samtlig personal i Värmland. Detta beräknas vara klart 2016 och kräver ökade personalresurser i samband med införandet. Denna kostnad innebär dock en höjning av den medicinska säkerheten prehospitalt vilket tillsammans med nya samverkansmodeller med primärvård, kommun och larmcentral, utökat samarbete med akutmottagningarna, införandet av PBR, etablering av intensivvårdteam med tillgång till helikopter mm kommer att ge värmlänningarna ett ännu bättre och mer avancerat akut omhändertagande, såväl i glesbygd som i tätorter.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (6) Laglighetsbedömning Absolut nödvändigt och viktigt är att ambulanspersonalen har tydliga direktiv och lättillgängligt beslutsstöd för att kunna göra en adekvat medicinsk bedömning. Detta säkerställs genom medicinskt förankrade vårdrutiner samt tillgång till läkarstöd på distans. En teknisk lösning där man på plats kommer åt samtliga aktuella dokument, telefonnummer, vårdrutiner etc. är nödvändigt för säkerställande av patientsäkerheten. Detta kan lösas genom bärbar utrustning med tillgång till såväl vårdrutiner som journalanteckningar och annat av medicinskt värde. Införande av AMLS ger ett standardiserat sätt att bedöma varje patient på plats, vilket ökar patientsäkerheten. Barnperspektiv I första hand kommer den nya rutinen att gälla för äldre patienter utan behov av akut medicinskt omhändertagande på sjukhus. Arbetsmiljö PBR kommer att innebära ensamarbete. Därför är det bakre medicinska stödet i form av nära kontakt med läkarresurs en förutsättning och stort fokus kommer att läggas på att organisera det på ett såväl patientsäkert som arbetsmiljömässigt optimalt sätt. Där kommer helikopterläkaren att spela en viktig roll. Fortbildning/utbildning kommer att prioriteras för samtlig personal kommande år, med extra resurser lagda på de som kommer att tjänstgöra inom PBR. Noggrann uppföljning av verksamheten, både på kort och på lång sikt, kommer att göras. Jämställdhet Ovan redogjorda arbetssätt innebär ingen risk för särbehandling eller åsidosättande av jämställdhetskraven. Fackligt samråd Framtagande av rutiner kommer att ske i samråd med berörda fackliga organisationer och förhandlas i förekommande fall enligt rådande rutiner och samverkansavtal. Medborgardialog I arbetet i Torsby kommun planeras för möte under våren 2014 med representanter för medborgarna i kommunen, i syfte att såväl informera som inhämta synpunkter. Uppföljning Samtliga nya arbetssätt kommer att noggrant följas upp, ur såväl medicinska som patientsäkerhet- och arbetsmiljöaspekter. Kartläggning av belastning på akutmottagningarna, andelen patienter som bedöms kunna vårdas hemma respektive vara i behov av kontakt med kommun, vårdcentral eller akutmottagning, andel patienter som SOS Alarm AB har svårt att bedöma via telefon mm kommer att följas upp före respektive 3 månader och 1 år efter införandet av nya arbetsmodeller.

11 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Karin Kilman LK/ /. Rapport bifogas. Definition och utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk Kommunerna Kil, Forshaga, Hammarö och Karlstad tillsammans med division allmän medicin och division psykiatri har påbörjat ett arbete för att utveckla en första linjeverksamhet. Alla ser ett behov av att samarbeta i utformandet av en sådan verksamhet. Den första linje som initialt planeras gäller Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö och ska möta barn och unga i åldrarna 6-24 år med lindrig/måttlig psykisk ohälsa samt risk-/missbruk. Första linjen bör kunna identifiera alla typer av problem, behandla det som är av lindrigare och måttligare art samt avgöra vad som behöver remitteras vidare. Detta kräver medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. För att lyckas med det behöver första linjen vara tillgänglig, heltäckande och högkvalitativ. Målet med första linjen är att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Styrgrupp och arbetsgrupp är utsedd. I styrgruppen ingår socialchefer och skolchefer från de fyra kommunerna, polischef samt divisionschef från allmänmedicin och psykiatri. I arbetsgruppen är elev-hälsa, socialtjänst, polis, allmänmedicin och psykiatri är representerad. Utifrån jämförelser med förstalinjeverksamheter i landet, kommer vi med vårt befolkningsunderlag behöva ca 8 heltidstjänster plus en administratör. Verksamheten planerar att starta i april En lokal som uppfyller de behov som vi har identifierat finns tillgänglig för uthyrning på Drottninggatan i centrala Karlstad. Uppstartad verksamhet ska efter sex månader respektive ett år utvärderas utifrån tillgänglighet, täckning och kvalitet. En liknande process som den som är påbörjad i centrala Värmland ska genomföras i resterande länet. Utifrån PSynk och VISITs erfarenheter bör vi skyndsamt bygga upp en bra första linjeverksamhet över hela Värmland. Första linjen ska utgå från barnets bästa och sätta barnet i centrum, där landstinget arbetar tillsammans med kommunerna socialtjänst, skola/elevhälsa. Den ska hjälpa barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och kan därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Förslag till beslut att godkänna delrapporten och att fortsätta enligt plan.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Karin Haster Chef division psykiatri

13 Delrapport för utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga 6-24 år med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk

14 Innehåll Bakgrund 2 Definition första linjen 2 Första linjens aktörer 3 Hur ser det ut i Värmland idag? 3 Verksamheter inom Landstinget 4 Verksamheter inom kommunen 4 Statlig verksamhet 5 Pågående samverkan mellan huvudmännen 5 Första linjen i Värmland 6 Vart vill vi nå? 6 Vad karaktäriserar en bra första linje? 6 Vilka typmodeller finns? 7 Effektmål 7 Processmål 7 Målgrupp 7 Problematik samt behandlingskompetens 8 Utvärdering och uppföljning 8 Barnperspektiv 8 Centrala Värmland 9 Behandlingsinsatser 10 Lokalbehov 10 Övriga Värmland 10 Konklusion 11 Referenser 11 1

15 Bakgrund Värmland behöver bli bättre på att sätta barn och ungas psykiska hälsa i centrum. Det har bland annat visat sig i KPMG s 1 revisionsrapport av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Där påpekas att det saknas en ändamålsenlig, strukturerad samverkan mellan huvudmännen för barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Detta har även lyfts under arbetet med Nya perspektiv inom Region Värmland. På seminarie 8, 2013, tydliggjordes de socioekonomiska vinsterna med att göra tidiga, långsiktiga och samordnade insatser (länk t seminarierapporten). Det är de olika vårdgivarnas ansvar att var för sig och tillsammans ta ansvar för att hela vårdkedjan fungerar och att inga vårdnivåer fattas. Det finns i praktiken ingen vårdnivå som ansvarar för de primära behandlingsinsatserna till barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Sammantaget innebär detta ett brott i vårdkedjan vilket enligt Socialstyrelsen måste elimineras för att utsatta barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. (Socialstyrelsen, 2010) KPMG anser vidare att det är väsentligt för att arbetet kring första linjen ska bli framgångsrikt att respektive huvudman, inledningsvis, förhåller sig till och definierar sin egen roll utifrån sitt grunduppdrag och de tre nivåerna i insatspyramiden (se bild 1) för barn och unga med psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. De anser även att arbetet bör påskyndas samt att gemensamma styrdokument avseende samverkan bör ses över för att nå bättre förankring, delaktighet och överensstämmelse med andra styrdokument. Definition första linjen Specialistnivå Allvarlig psykisk ohälsa Första linjen Lindrig/måttlig psykisk ohälsa Ökad risk för psykisk ohälsa Generella insatser för alla barn och unga Förebyggande Bild 1. Beskrivning av tre olika preventionsnivåer. Källa: SKL Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för den allvarliga psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. 2

16 Alla barn och ungdomar omfattas av generella och förebyggande insatser genom bla barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), mödra- och barnhälsovård (MBHV), ungdomsmottagningen (UM), familjecentraler och elevhälsan. Första linjen ska vara den verksamhet man i första hand vänder sig till vid psykisk ohälsa. Det är den verksamhet som har i uppgift att först ta emot barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller deras familjer oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. En väl utvecklad första linje hjälper barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förebygga utveckling av allvarligare problematik. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av psykisk ohälsa och snabbt lotsa vidare till rätt instans. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk ohälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation påverkar varandra. Första linjens aktörer Både kommun och landsting kan vara huvudmän för verksamheter som utgör första linjen. Inom landstinget berörs följande aktörer av första linjen: barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), mödra- och barnhälsovårdspsykologerna (MBHV-psykologerna), ungdomsmottagningen (UM), familjecentraler, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), barn- och ungdomsmedicin (BUM) samt vårdcentraler. Inom kommunen berörs följande aktörer av första linjen: förskola, barnhälsoteam, skola, elevhälsan, UM samt socialtjänst. Hur ser det ut i Värmland idag? Befolkningsunderlag för barn och unga 2012 Kommun 6-17 år år Total Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle

17 I dag finns ingen första linje som täcker hela Värmland och variationen är stor i vilken utstäckning och hur barn och unga får hjälp vid psykisk ohälsa. Många faller mellan stolarna och får inte det stöd de har behov av. Det finns ett behov av utveckla en organiserad och systematiserad samverkansmodell mellan de aktörer som idag arbetar med barn och unga. Verksamheter inom Landstinget Allmänmedicin (huvudrubrik) - Mödrahälsovård: Mödravården tillhandahåller det tidiga föräldrastödet för att stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda och väntade barnet. - Barnhälsovård: Barnhälsovården arbetar för att främja barns hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrarna i sitt föräldraskap. Erbjuder, upp till att barnet fyllt 6 år, ett basprogram till familjer med rådgivning, stöd i föräldraskapet, utvecklingsuppföljning och hälsoövervakning. - Psykologmottagningen mot mödra- och barnhälsovård Psykologmottagningen för MBHV, tillhör basnivån och omfattar tiden från graviditet fram till man börjar förskoleklass. Förutom direkt stöd till föräldrar och barn arbetar de indirekt. Alla barnmorskor och BVC-sjuksköterskor i Värmland har konsultation med psykolog, på det sättet når man alla förskolebarn i länet. De arbetar också med utbildning och metodutveckling till ovan nämnda grupper - Föräldrastödsenheten: Föräldrastödsenheten arbetar med åldersgruppen 0-10 år. Man erbjuder en kontakt där föräldrar upplever/uppfattar svårigheter i samvaro/samspel med sitt barn. Man arbetar med video-feedback teknik. En riktad insats avseende samspel. - Allmänläkarmottagning Allmänläkarmottagningarna skall vara ett naturligt förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. Vårdcentralen skall verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt integrerat i all vård och behandling. Psykiatri - Barn- och ungdomspsykiatrin: Barn- och ungdomspsykiatrin har som uppdrag att möta barn och ungdomar 0-18 år i behov av specialiserad eller högspecialiserad psykiatrisk vård. Inom landstinget hänvisas barn mellan 6-12 år med lindrig/måttlig psykisk ohälsa till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Detta bidrar till en besvärande kösituation. - Vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin har som uppdrag att ge specialiserad psykiatrisk vård till personer över 18 år. Barn- och ungdomshabilitering: Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag är att erbjuda habilitering till barn med medfödd eller tidiga förvärravad funktionsnedsättning. Verksamheter inom kommunen Förskola och skola: 4

18 Förskolan och skolan ska skapa optimala förutsättningar för barn och ungdomars utveckling och lärande. Elevhälsa För skolelever finns elevhälsan med uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Många barn och unga söker spontant upp elevhälsan utifrån egna frågeställningar och behov. De erbjuds också regelbundna lagstadgade hälsobesök i olika åldrar. Socialtjänst Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Socialtjänsten ska dels arbeta uppsökande och förebyggande, och dels utreda barns behov av skydd och stöd vid misstanke om att barnet far illa. Behovsanpassat föräldrastöd är en central roll i socialtjänstens insatser. Statlig verksamhet Polismyndigheten Polisen har sedan 2011 tillsatt en ungdomsgrupp som har arbetar för att identifiera och minska missbruket av droger bland ungdomar. Tillsättandet av polisens ungdomsgrupp har lett till att man har uppmärksammat ett stort problem kring ungdomar och brukandet av droger. Polisens ungdomsgrupp har sitt upptagningsområde i Grums, Säffle, Kil, Hammarö, Karlstad och Forshaga med ungdomar och unga vuxna upp till 25 år. Pågående samverkan mellan huvudmännen Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna består oftast av personal från både landsting och kommun. Målgruppen är från 13 år med varierande övre åldersgräns. Har som mål att stärka ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling med inriktning främst på fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt ska genomsyra hela verksamheten. Ungdomsmottagningens grundprincip är att normalisera ungdomars frågor kring sexualitet och vara en frizon där de kan möta professionella vuxna med sina frågor. Barnhälsoteam: I barnhälsoteam samverkar förskolan, BVC och förebyggande socialtjänst med generella och förebyggande insatser för barn och föräldrar. Familjecentral En familjecentral är en samverkansarena som innehåller minst mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola och förebyggande socialtjänst. Visit I Hagfors påbörjades 2009 ett gemensamt arbete VISIT, mellan Landstinget och Hagfors kommun med förebyggande och tidiga insatser för barn, ungdomar, unga vuxna (0-25 år) samt deras familjer. Syftet är att skapa en effektiv och välfungerande första linje, råd, stöd och behandling för barn, unga och familjer utifrån samverkan mellan allmänmedicin, skola och socialtjänsten. Mottagningen arbetar med bedömning/behandling för lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Tummen I oktober 2007 startade projekt Tummen, i samarbete mellan delar av Karlstads kommun och Landstinget i Värmland. Målgrupp är barn 1-6 år som riskerade att fara illa. Teamet erbjuder riktade förebyggande insatser. 5

19 Livbojen Livbojens syfte är ökad samverkan mellan landsting och kommuner i avseende att öka den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Livbojen erbjuder kontinuerliga samverkansträffar för ett långsiktigt arbete och samverkansteam bildas med aktörer från BUP, elevhälsa och socialtjänst som har erfarenhet av barns behov, förmåga och utveckling. Samverkansavtal Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg i Hammarö kommun samt familjeavdelningen vid arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun och BUP har lokala samverkansavtal. Exempel på andra samverkansavtal är; Överenskommelsen gällande Personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland, Samordnade individuella planer (SIP), Regionala samverkansrutin för familjehemsplacerade barns skolgång och hälsa. Läs vidare: Första linjen i Värmland Vart vill vi nå? Utifrån PSynk ( och VISITs ( ) erfarenheter av arbete med första linjen bör det skyndsamt byggas upp lokala samverkansmodeller som utgår från barnets bästa där landsting och kommun samverkar. Syftet är att hjälpa barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Rapport för missbruksutredningen (S 2008:04) Ungdomar och missbruk lyfter fram att mycket talar för att regionala resurser bör användas mer i samverkan för unga/unga vuxna med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk. Psykosocial och medicinsk kompetens måste finnas under samma tak för att denna grupp ska få en lämplig behandling. Den splittrade vårdkedjan som idag finns är inte bara problematisk utifrån ett medborgarperspektiv utan kan även riskera att kräva ökade ekonomiska resurser när det gäller sluten vård och i förlängningen tvångsvård. Första linjen bör kunna identifiera alla typer av problem, behandla det som är av lindrigare och måttligare art samt avgöra vad som behöver remitteras vidare. Detta kräver medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Genom en väl utvecklad första linje kan det säkerställas att så många som möjligt får tidig och högkvalitativ hjälp och därigenom förebyggs ökande problem, framtida lidande och samhällskostnader i form av psykiatrisk vård, kostnader för sjukskrivning samt i vissa fall brottslighet (SKL, 2012). Vad karaktäriserar en bra första linje? För att lyckas med det behöver första linjen vara tillgänglig, heltäckande och högkvalitativ. Tillgänglig - Lätt att hitta. Det ska vara tydligt vart man ska vända sig om man har problem - Nära. Den ska var flexibel och kunna möta barn i dess närmiljö, där barn och unga befinner sig och behöver den. - Möjlig att kontakta själv. Den bör vara möjlig för barn och unga att besöka själv utan förälder men den ska även kunna ge stöd åt barn och ungdomar tillsammans med sina föräldrar. - Främja integritet. Man ska kunna besöka första linjen utan risk för stigmatisering och med bibehållen integritet. 6

20 - Neutral. En bra första linjen har förmåga att möta barn och ungdomar oavsett kön, sexuell läggning, språk, etnisk tillhörighet, tro eller funktionsnedsättning. Heltäckande - Täcker alla åldrar. En bra första linje har en målgrupp från 0-20 år. - Hanterar all typ av psykisk ohälsa. En bra första linje kan möta alla typer av psykisk ohälsa oavsett psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Det första linjen inte själv kan behandla kan den identifiera och lotsa vidare. Högkvalitativ - Helhetstänkande kring psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituationer. - Synkroniserad. Inom första linjen blir helheten större än delarna. En synkroniserad första linje ger insatser av högre kvalitet än om respektive verksamhet agerar separat och utan samverkan. - Förebyggande. Första linjen arbetar med tidiga insatser i ett tidigt skede. - Långsiktig. En bra första linje bör tillgodose de behov som finns hos vissa barn av ett kontinuerligt stöd under en längre period. - Lärande. Utvärderar sin verksamhet och sina resultat för att skapa förbättringar över tid. Vilka typmodeller finns? Det finns enligt SKL sex alternativ till organisation för att tillgodose ovanstående: Valet av organisationsmodeller kan komma att variera i länet utifrån lokala förutsättningar. - Integrerad verksamhet fler verksamheter samlas och integreras under samma tak för att tillsammans kunna erbjuda en lättillgänglig och enhetlig verksamhet för barn som mår dåligt - Primärvårdsmodell Primärvården ansvarar för första linjens omhändertagande av alla barn som mår dåligt. Elevhälsa och socialtjänst är inte integrerade, och tätt samarbete med dessa verksamheter är en viktig förutsättning. - Specialistvårdsmodell första linjen organiseras som en del av barn och ungdomspsykiatriska specialistverksamheten (BUP) och eventuellt habiliteringen för att utifrån existerande strukturer kunna erbjuda närhet till specialistkompetens. - Separata verksamheter med förstärkt vägvisarfunktion En funktion med tydlig information, etableras för att göra det lättare för barn och familjer att hitta rätt bland separata verksamheter. - Elevhälsobaserad modell Huvudansvaret för första linjen placeras inom elevhälsovården för att säkerställa närhet till barnets vardag och låga trösklar för att söka hjälp. Insatser från socialtjänst och primärvård kan i olika utsträckning integreras i elevhälsovårdens verksamhet. - Helhetsmodell Alla verksamheter med uppdrag inom barn och ungdomars hälsa samlas under samma tak för att tillsammans kunna erbjuda en lättillgänglig och heltäckande verksamhet för barn som mår dåligt och deras familjer. Effektmål Öka den psykiska hälsan hos barn och unga Processmål Förbättra tillgängligheten till en första linjes stöd vid psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk hos barn och ungdomar 6-24 år. Målgrupp Barn och unga (6-24 år) i Värmland med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. 7

21 Problematik samt behandlingskompetens En kartläggning inom de aktuella kommunerna pågår men nationella erfarenheter visar att depression, ångest, kroppsliga symtom, utåtagerande beteende, skolproblem, riskbruk, kris samt relations- och familjeproblem är de mest vanliga anledningarna till att barn och unga söker upp första linjen. Utvärdering och uppföljning En nyuppstartad verksamhet ska efter sex månader respektive ett år utvärderas utifrån tillgänglighet, heltäckande och högkvalitativ. Utvärderades genom: - Jämförelse av indikatorer psykisk hälsa i ELSA läsåret 2010/2011, 2011/2012 och 2012/2013 samt 2013/ Kartläggning av inkomna ärenden: o Åldergrupp o Kön o Kommuntillhörighet o Skoltillhörighet o Anledning till kontakt (som barnet, ungdomen, familjen eller de som remitterar uppger) o Hur initierades kontakten? o Hur fick barnet/ungdomen/familjen kännedom om verksamheten? o Hur snabbt efter kontakten fick patienten ett besök? o Vad fick den sökande för insatser? o Hur många barn remiterades vidare och vart? o Hur långvarig var kontakten på första linjen? o Hur nöjda var barnen, ungdomarna och föräldrarna? o Tidigare kontakt med andra instanser. T ex BUP, Socialtjänsten och Försäkringskassan o Vad tycker samverkansparter? o Antal mottagna barn o Antal avslutande ärenden o Antal besök - Utvärdering om personalens kompetens motsvarar barnen och ungdomarnas behov av insatser Barnperspektiv För att inhämta barn och ungas perspektiv på en första linjeverksamhet genomför vi fokusgrupper. Synpunkter som hittills har framförts är: Trygghet i kontakt med behandlare Kontinuitet Flera olika kontaktvägar t.ex. sms, mejl, skype, hemsida, planscher, telefon och personlig information på skolor Mysiga lokaler Bör inte vara lokaliserad på ett sjukhus eller skola då man är rädd för att andra ska se att man går dit. Det är viktigt att kunna ta kontakt utan att andra vet Öppet utöver vanlig kontorstid Personalen ska anpassa sig efter barnen och ungdomarnas behov och vara lugna, trygga, engagerade och förstående 8

22 Ett samarbete har inletts med Rädda barnen för att tillgodose barnrättsperspektivet. Vi har även beaktat barnperspektivet utifrån landstingets barnchecklista, se bifogat dokument. Centrala Värmland Kommunerna Kil, Forshaga, Hammarö och Karlstad tillsammans med division allmän medicin och division psykiatri har påbörjat ett arbete för att utveckla en första linjeverksamhet. Alla ser ett behov av att samarbeta i utformandet av en sådan verksamhet. Samarbetsavtal mellan parterna kommer att skrivas. Styrgrupp och arbetsgrupp för utvecklande av en första linje verksamhet i Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö utsågs den 3e oktober I styrgruppen ingår socialchefer och skolchefer från de fyra kommunerna, polischef samt divisionschef från allmänmedicin och psykiatri. Styrgruppen har beslutande mandat i utvecklingsarbetet. Kommun och landsting har utsett representanter till en arbetsgrupp där elevhälsa, socialtjänst, polis, allmänmedicin och psykiatri är representerad. Arbetsgruppens uppdrag är att utforma förslag och verkställa beslut. Sammankallande för styrgruppen och arbetsgruppen är Ulrika Gullberg och Karin Kilman från division psykiatri. Planering för verksamheten pågår men är fortfarande i en inledningsfas. Därmed kan nedanstående uppgifter komma att förändras något under arbetets gång. I dessa kommuner och i Landstinget pågår nu en noggrann inventering för att kartlägga redan befintliga verksamheter och deras beröringspunkter med första linjen. Inventeringen är viktigt för att skapa en tydlighet gällande uppdrag, men även för att uppmärksamma vilka verksamheter förstalinjen behöver utarbeta ett samarbete med och hur detta ska utformas. I områdena Karlstad, Kil, Hammarö och Forshaga finns idag ca antal barn och unga i åldrarna 6-24 år. Utifrån jämförelser med första linjeverksamheter i landet, kommer vi med vårt befolkningsunderlag behöva ca 8 heltidstjänster plus minst en administratör för centrala Värmland. Personalen på första linjen bör ha en bred kompetens för att kunna behandla och identifiera olika typer av psykisk ohälsa. Exempelvis: 2 Psykologer med systemteoretisk och/eller KBT-kompetens och/eller föräldrautbildningskompetens 3,5 Socionomer med systemteoretisk och/eller KBT-kompetens och/eller föräldrautbildningskompetens 0,5 Läkare 1 Sjuksköterska 1 Arbetsterapeut/specialpedagog 1 Administratör Alla yrkesgrupper bör vara MI-utbildade. Beräknade lönekostnader för ovanstående personalbemanning uppgår till kr/år. Ytterligare kostnader tillkommer för fortbildning, lokaler, transportmedel och inventarier. 9

23 Vi kan tydligt se ett behov av insatser från övriga professioner. Då dessa insatser enbart kan behövas deltid bör man diskutera vidare om en anställning inom första linjen är aktuell eller om behovet kan tillgodoses genom ett utvecklat samarbete med redan befintliga aktörer. Exempelvis: Sjukgymnast Dietist Drogterapeut Behandlingsinsatser Det är viktigt att man arbetar med evidensbaserade bedömningar vid en första kontakt så att barnet, ungdomen eller familjen får rätta insatser på rätt instans. Insatserna på första linjen ska bestå av korta och intensiva kontakter förslagsvis på max fem samtal per barn. Möjlighet till längre samtalskontakt ska finnas men ska motiveras väl. Lokalbehov Eftersom första linje verksamheten vänder sig till en bred målgrupp med olika typer av problematik har det ställt höga krav på en lämplig lokal. En lokal som uppfyller de behov som vi har identifierat finns tillgänglig för uthyrning på Drottninggatan i centrala Karlstad. Övriga Värmland En liknande process som den som är påbörjad i centrala Värmland ska genomföras i resterande länet. Utifrån PSynk och VISITs erfarenheter bör vi skyndsamt bygga upp en bra första linjeverksamhet över hela Värmland. Första linjen ska utgå från barnets bästa och sätta barnet i centrum, där landstinget arbetar tillsammans med kommunerna socialtjänst, skola/elevhälsa. Den ska hjälpa barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och kan därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Genom att följa SKL/Psynks guide (SKL, Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första lineverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga, 2012) kommer vi göra lokala kartläggningar av nuvarande behov och verksamhet: 1. Hur ser behovet ut för barn och unga hos er/oss 2. Hur ser er modell ut jämfört med typmodellerna (se nedan) 3. Kan ni med utgångspunkt i typmodellerna beskriva er modell? 4. Hur väl svarar er befintliga första linje mot kriterierna för en bra första linje sett ur barnets perspektiv? Arbetet kommer sedan fortsätta med att de lokala aktörerna väljer modell för en vidareutvecklad första linje utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka lokala förutsättningar påverkar val av modell? 2. Vilka lokala hinder kan tänkas försvåra? 3. Vilken typmodell passar bäst givet era lokala förutsättningar? 4. Hur ser den optimala modellen ut för er? 5. Hur väl svarar er nya modell mot kriterierna för en bra första linje sett ur barnets perspektiv? 6. Hur säkerställer vi goda förutsättningar för implementering? 10

24 Konklusion Centrala Värmland är i en aktiv arbetsprocess för att starta en förstalinjeverksamhet. Arbetet har lett fram till att den integrerade modellen är den i dagsläget valda lösningen. Alla har ett stort engagemang och deltar aktivt i planeringen med barnen och ungdomarnas behov i fokus. Kommunerna har kommit olika långt i sina beslutsprocesser men en enighet finns om att starta en integrerad verksamhet för att möta dessa kommuners barn och ungdomar och deras behov vid psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk. I övriga Värmland kommer vi under 2014 arbeta på samma sätt med att identifiera vilken modell som passar bäst utifrån de olika lokala förutsättningarna. Detta gör att en första linjeverksamhet kommer kunna se olika ut i olika delar av Värmland. Referenser Beroendecentrum Stockholm (2011) Ungdomar och missbruk- kunskap och praktik. Rapport för Missbruksutredningen (S 2008:04). KPMG. Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk hälsa. SKL. (2011). Modellområdesprojektet - psykisk hälsa barn och unga. Slutredovisning, för perioden SKL. (2012). Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första lineverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga. SKL. (2012). Värdet av en god uppväxt - sociala investeringar för framtidens välfärd. Socialstyrelsen. (2010). Barn och ungdomar med psykisk ohälsa - vem tar hand om dem? Värmland, R. Nya perspektiv - dokumentation från seminarium 8, SKL. Rätt insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning 11

25 12

26 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Enheten för ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen LK/ Fastställande av plan för uppföljning av Landstingsplan 2014 Som stöd i uppföljningen av den av landstingsfullmäktige beslutade Landstingsplan 2014 har landstingets kansli tagit fram en plan för uppföljning och utvärdering av 1) uppdrag, 2) prioriterade områden och 3) inriktning som beskrivs i planen. 1) Uppdragen kommer att följas upp och redovisas som en sammanfattande statusbeskrivning av det fortlöpande arbetet. 2) Prioriterade områden kommer att följas upp och redovisas som en sammanfattande statusbeskrivning av det fortlöpande arbetet. 3) Varje målområde följs upp med ett urval resultatindikatorer/mått. Varje indikator/mått kommer förslagsvis att följas upp gentemot den inriktningen som anges i landstingsplanen. Landstingets resultat samt rikets resultat där det är möjligt kommer att redovisas, samt en bedömning enligt nedan: a. Önskad utveckling markeras med grönt b. Oönskad utveckling markeras med rött c. I övriga fall markeras med gult./. Se bilaga för detaljerad beskrivning av plan och förslag till indikatorer. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till plan för uppföljning och redovisning av uppdrag, prioriterade områden och inriktning enligt beskrivning och bilaga. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson T.f. Hälso- och sjukvårdschef

27 Landstinget i Värmland LK/ Bilaga: Plan för uppföljning av landstingsplan 2014 Planen för uppföljning omfattar rapportering till Landstingsfullmäktige och beskriver kortfattat hur landstingsplanen kommer att följas upp och hur målområdena kommer att mätas. Struktur för uppföljning, se illustration: För de i landstingsplanen beskrivna långsiktiga uppdragen och arbetsområden för att säkerställa en god ekonomisk hushållning, redovisas en sammanfattande statusbeskrivning. Uppdragen omfattar: Stärka patienternas möjlighet till inflytande och delaktighet Utveckla vårdflöden och processer över organisatoriska gränser Öka valfriheten och mångfalden inom vården Fördjupad samverkan med kommunerna Fortsatt arbeta för en god miljö och hållbar utveckling Fortsatt utveckla landstinget som en attraktiv arbetsgivare och aktör Uppdraget tydliggöra sjukhusen uppdrag kommer att följas upp i samband med området produktionsplanering. Arbete som syftar till att långsiktig särkerställe en god ekonomisk hushållning omfattar: Produktionsplanering Läkemedel 1

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd (FP) Christina Wahrolin, oppositionsråd (S)

Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd (FP) Christina Wahrolin, oppositionsråd (S) Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2014-01-21 LK/140107 Plats Beslutande Ersättare Landstingshuset Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Gert Ohlsson, landstingsråd

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Resultat av enkät länsnivå

Resultat av enkät länsnivå Resultat av enkät länsnivå 60 50 40 30 20 5 43 Totalt antal svarande 97 114 deltagande. Svarsfrekvens 85 % 10 0 2 4 3 1 1 2 3 2 1 8 1 2 1 1 5 4 2 4 2 6 4 5 Ej svarat Svarat Vilken huvudman är din uppdragsgivare?

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Kommunvisa iakttagelser

Kommunvisa iakttagelser Kommunvisa iakttagelser Nedan beskrivs samtliga deltagande kommuners utifrån de tre förutsättningarna för samverkan som redovisats under punkt. Uppgifterna baseras på de intervjuer, den enkät och den inventering

Läs mer

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå. Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan 2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området 2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan

Läs mer

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690

Läs mer

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland KS2017/364/11

Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland KS2017/364/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2017-10-02 1 (2) Kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland KS2017/364/11 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland

Läs mer

Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland

Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Enkät riktad till ansvariga chefer för skolhälsovården i Värmland Karlstad kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen

Läs mer

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Västbus. reviderade riktlinjer 2012* Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter

Läs mer

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland

Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland 1. Överenskommelsens parter - Landstinget i Värmland - Arvika kommun - Eda kommun - Filipstads kommun - Forshaga

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam

Läs mer

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och

Läs mer

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Västbus reviderade riktlinjer 2012* Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter

Läs mer

Handlingsplan, barn och unga 0 17 år

Handlingsplan, barn och unga 0 17 år Handlingsplan, barn och unga 0 17 år Gällande barn och unga 0 17 år med psykisk funktionsnedsättning, samverkan mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner. Baserad på överenskommelse Personer med

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2017 2019 Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland 2017-04-24 Grafisk form: Kommunikationsenheten, Landstinget

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

Samverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland

Samverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Barn- och ungdomspsykiatri 3 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Barn och unga Börje Ehinger

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 20 april 2016 30 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Dnr 35-15 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor

Läs mer

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar

Läs mer

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral 1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen

Läs mer

Sverige Kommuner och Landsting

Sverige Kommuner och Landsting Checklista inför utarbetande av överenskommelse/samarbetsformer mellan kommuner/landsting/regioner gällande hälso- och sjukvård inom personlig assistans Sverige Kommuner och Landsting Checklista inför

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Temagrupp Barn och Unga

Temagrupp Barn och Unga Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s

Läs mer

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande

Läs mer

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer