VA-planering i Blekinge Arkipelag

Transkript

1 KARLSKRONA, RONNEBY OCH KARLSHAMNS KOMMUNER VA-planering i Blekinge Arkipelag Lokalt vattenvårdsprojekt Henrik Albertsen Projektet genomfördes under 6 månader och utvärderar VeVa-verktyget som arbetsredskap vid framtagande av kommunal VA-plan, samt behandlar frågan hur samarbetet mellan de berörda förvaltningarna bör fungera inom respektive kommun, med avseende på VA-planering. Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Blekinge.

2

3 Sammanfattning VA-planering i Blekinge Arkipelag är ett samarbetsprojekt mellan Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. En referensgrupp med tjänstemän från de tre kommunernas organisationer utförde arbetet, som bestod i att samla in information till projektet och att delta i diskussionerna vid ett flertal möten. Arbetet bestod i att utvärdera om VeVa-verktyget kunde vara användbart som en enkel och övergripande analysmetod för att välja rätt VA-system på rätt plats. VeVa är en förkortning för verktyg för VA-planering. Vi kom fram till att VeVa-verktyget ger svar på vissa frågor, och att det kan fungera för att utgöra en struktur för arbetsgången när ett område ska analyseras. Det är ett sätt att räkna ut vilka utsläpp som olika VA-system ger upphov till, och vilka resurser de olika VA-systemen använder i form av pengar och energi, sett ur ett samhällsperspektiv. Det kartlägger också hur näringsåterföringen från avloppsslam och klosettvatten hanteras och beräknar vilka energimässiga vinster som kan räknas in i samband med det. Vi hittade också en hel del svagheter i VeVa-verktyget, och fann att det inte omfattar många av de parametrar som kan vara avgörande vid val av VA-system. Vattenförsörjningen, frågan om vilken recipient som tar emot utsläppen, smittskyddet och andra säkerhetsaspekter som effekter vid översvämningar är sådant som är av stor betydelse men som inte behandlas i analysen. Vi ifrågasätter också många av de ingångsvärden som ligger till grund för analysen, och vill påpeka risken att göra alltför långtgående beräkningar som bygger på osäkra indata. Det är viktigt att känna till vilka uppgifter som kan variera eller är dåligt underbyggda vid tolkningen av slutresultaten. Slutsatsen är att VeVa-verktyget inte uppfyller vårt krav på en enkel och övergripande analysmetod, utan det är i så fall bättre att utarbeta en arbetsgång som tar fasta på de kriterier för prioritering som fastställs i en VA-policy. Arbetsgruppens erfarenhet och en mer dynamisk process kan ersätta de resultat som VeVa-verktyget tillhandahåller. Arbetet har dessutom bestått i att diskutera hur VA-planeringen bör bedrivas i de tre kommunerna, och vi har försökt klargöra vad en VA-plan kan göra för nytta för arbetet i de olika förvaltningarna. Kommunen har med en VA-plan mycket större möjligheter att uppfylla kravet enligt Lagen om allmänna vattentjänster på att ordna vatten och avlopp om det behövs i ett större sammanhang, och det går att bedriva ett mer metodiskt arbete för att förbättra standarden på de enskilda avloppen. Arbetet med VA-planering är initierat i alla tre kommunerna och kommer att utföras enligt rapporten Kommunal VA-planering en manual med tips och checklistor. I rapporten slås bland annat fast att det är en stor fördel om arbetet med VA-plan sker i direkt anslutning till översiktsplanearbetet.

4 Slutrapport VA-planering i Blekinge Arkipelag Syfte Uppdraget var att genomföra ett samarbetsprojekt mellan de kommuner som ingår i Biosfärområde Blekinge Arkipelag, nämligen Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommuner, för att ta fram enkla, övergripande analysmetoder för att välja rätt VA-system på rätt plats. Vi skulle också ta fram en beskrivning på hur VA-planeringen är tänkt att bedrivas i respektive kommun, och planen bör även belysa vilka problem som kan uppstå om inte samarbetet kring VA-planering fungerar inom respektive kommun. Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av länsstyrelsen i Blekinge. Metoden Vi ville använda VeVa-verktyget som har utvecklats i samarbete med Värmdö kommun, CIT Urban Water Management AB och Stockholm Vatten AB och med finansiellt stöd från miljöanslaget i Stockholm läns landsting. Verktyget används för att utföra systemanalyser med avseende på utsläpp och återföring av näringsämnen och föroreningar samt kostnadsberäkningar för olika VA-system i ett område. Frågeställningen var att vi skulle utvärdera om VeVa-verktyget kunde vara ett användbart hjälpmedel i VA-planeringsprocessen. Tre tättbebyggda områden med enskilda VA-lösningar, ett i varje kommun, valdes ut. De ligger inom ett avstånd som gör det möjligt att ansluta till befintligt kommunalt vatten och avlopp, och består i olika grad av både permanent- och fritidsboende. En referensgrupp sattes samman med representanter från VA- och miljöenheterna i de tre kommunerna. Från Karlskrona kommun deltog Åsa Olofsson, miljöinspektör, Kenneth Johansson VAoch renhållningschef och Peter Håkansson, rörnätschef. Från Ronneby kommun deltog Eva-Marie Lundberg, Anders Börjeson, Emma Sjögren och Annelie Elf, miljöinspektörer, Anders Nilsson, miljöingenjör på Miljö & Teknik AB. Från Karlshamns kommun deltog Elin Bremberg, miljöinspektör på Miljöförbundet Blekinge Väst, Göran Edvinsson, miljöingenjör, och Ulf Bernmark, VA-ingenjör. Det gjordes försök att även inkludera planenheten i arbetet, men på grund av att arbetet till stor del byggde på att samla in uppgifter till VeVa-verktyget lyckades vi inte göra någon naturlig koppling för detta samarbete. Morgan Mattsson, planenheten i Karlskrona, deltog dock i det första mötet och gav oss värdefulla synpunkter. VA-planering Kommunal VA-planering kan i olika sammanhang betyda olika saker. I det här projektet avses en planering som omfattar hela kommunens yta både inom och utanför det kommunala verksamhetsområdet. VA-planen ska innehålla långsiktiga lösningar för hur vatten, avlopp och dagvattenfrågan ska lösas för alla kommunens invånare. De tre kommunerna som ingår i detta projekt har beslutat att arbeta enligt rapport 29:7, utgiven av Länsstyrelsen i Stockholm, med titeln Kommunal VA-planering manual med tips och checklistor. Metoden, som ofta kallas stockholmsmodellen, föreskriver att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp utför arbetet, och själva planen arbetas fram i flera steg. Det första steget, VA-översikten, är en nulägesbeskrivning där olika områden identifieras och omvärldsfaktorerna kartläggs. Andra steget handlar om strategiska vägval, prioriteringsgrunder och

5 riktlinjer för hur olika frågor hanteras vilket resulterar i en VA-policy som ska antas av kommunfullmäktige. Det tredje steget är att ta fram VA-planen utifrån vad som tagits fram i de två föregående stegen, och det fjärde är att implementera VA-planen i den kommunala verksamheten. De åtgärder som beslutats vidtas ska införlivas i den löpande budgetprocessen, och under varje mandatperiod görs en uppföljning av VA-planen. Resultaten från de olika stegen avspeglas i den kommunala översiktsplanen. Planeringen görs för olika delområden inom kommunen. Ett delområde är det kommunala verksamhetsområdet, där det ska upprättas en plan för hur vatten- och avloppsnätet kommer att underhållas och förnyas. Ett annat är det område som idag försörjs med enskilt vatten och avlopp, och som kommer göra det även i framtiden. Det delområde som kanske vållar störst bekymmer består av de olika områden som bedöms utgöra ett större sammanhang och därför ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet, men inte gör det idag. En viktig del av planeringen är också att hitta sätt att temporärt hantera områden som kommer att anslutas kommunalt i ett senare skede. Varför VA-planera? Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram med 38 punkter med åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt för att nå de kvalitetsnormer som har beslutats. Sju av dessa punkter riktas till kommunerna, och en av dem, punkt nr 37, handlar om att kommunerna i samverkan med länsstyrelserna behöver utveckla vattenoch avloppsplaner. Om det finns en kommunal VA-plan kan kommunens invånare få tydligare besked om vilka förutsättningar som gäller i ett visst område. Det ger också bättre förutsättningar för att hitta lösningar som är hållbara på lång sikt med tanke på både vattenförsörjning och recipientskydd. En VA-plan kan vara en stor tillgång för flera av kommunens olika enheter, och bristen på information vid avsaknad av VA-plan kan leda till problem. För plan- och bygglovsenheten är det ett problem att det inte går att ge bygglov i känsliga områden om inte avloppsfrågan kan lösas, och det kan i praktiken leda till ett totalt byggstopp i dessa områden. Om vatten- och avloppsfrågan blir löst genom anslutning till kommunens centrala VAsystem blir situationen en helt annan. Områden som tidigare inte varit möjliga att bebygga och vars lämplighet för bebyggelse därför inte heller har utretts ur andra aspekter kan utsättas för ett ökat byggtryck. Situationen kan innebära ett ökat behov av nya planer för de aktuella områdena. Miljöenheten som tillsynsmyndighet behöver veta om och när områden med enskilt VA kommer att bli kommunalt verksamhetsområde. Om det inte är känt uppstår en situation när förelägganden om åtgärd inte utfärdas som de borde. Det är inte rimligt att kommunen först kräver en stor investering i den enskilda anläggningen för att kort därefter kräva lika mycket pengar för en kommunal anslutning, och det skulle i så fall leda till en skadeståndssituation. Resultatet blir en stor mängd bristfälliga enskilda avlopp i väntan på beslutet, vilket i sin tur kan göra det omöjligt att nå de beslutade miljökvalitetsnormerna för vatten. Hur dagvattensituationen ska lösas är en fråga som ofta skjuts åt sidan, men om den tas in i planeringen i ett tidigt skede kan det göras stora besparingar. För att nå upp till vattendirektivets målsättningar är det nödvändigt att hantera dagvattnet i områden där det inte varit aktuellt tidigare.

6 Lag (26:412) om allmänna vattentjänster syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Kommunen är skyldig att se till att behovet snarast tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning. Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten, och kan utfärda föreläggande som får förenas med vite. Det enda som i lagen ger möjlighet att inte påbörja anslutningen omedelbart är enligt 17 om arbetena måste samordnas med andra arbeten och dessutom utförs i den ordning som följer av utbyggnadsplanen. En god VA-planering ger förutsättningar för att minska risken för att länsstyrelsen måste utfärda föreläggande enligt ovan. Det är då viktigt att det finns en grundligt genomförd analys och bra argument som motiverar kommunens VA-plan. Hur begreppet större sammanhang ska tolkas anges i proposition 25/6:78 att det enligt praxis krävs en något så när samlad bebyggelse av 2-3 fastigheter. Senare prövningar i Statens VA-nämnd har utvisat att gränsen snarare går vid 15-2 fastigheter, men att färre fastigheter också kan utgöra ett större sammanhang, speciellt vid prövningar med hänsyn till miljön. VeVa-verktyget Till sin form är VeVa-verktyget uppbyggt i Microsoft Excel, vilket gör att man slipper installera några nya program. Verktyget kan hämtas från CIT Urban Water Management AB:s hemsida och är fritt att använda för den som så önskar. VeVa, verktyg för VA-planering, används för att beräkna miljöeffekter, energiförbrukning och kostnader för olika VA-system som planeras i ett visst område. Flödet i VeVa-analysen avgränsas i sin början med att råvatten tas ur en brunn eller vattentäkt och i förekommande fall renas. Därefter används vattnet i hushållen och leds vidare till en reningsanläggning. Mängden vatten redovisas bara efter vad systemet kräver, och tar inte hänsyn till om de naturliga förutsättningarna tillåter detta uttag. Efter reningsanläggningen når vattnet recipienten, som kan vara grundvatten eller ytvatten. Vilken recipient vattnet leds till omfattas inte av VeVa-analysen, och inte heller vilka skador som kan åsamkas recipienten. Det är förstås viktigt att ta hänsyn till var utsläppen sker, eftersom de anses göra större skada i en grund vik jämfört med hundratals meter ut till havs. VeVa-verktyget tar inte heller upp frågan om smittskydd, utan denna måste hanteras separat. Analysen omfattar tillverkning och transport av alla ingående material som behövs för att bygga upp de olika anläggningar som ingår i varje alternativ. Tillverkning av transportfordon och badrumsarmaturer ingår inte i analysen. Energin som används för transporter och för att driva alla andra processer kartläggs, och om biogas produceras utgör det ett tillskott. Återföring av näringsämnen till produktiv mark ger också en minskning av energiförbrukningen, eftersom de ersätter konstgödsel. Den energi som hade gått åt för att producera konstgödseln behöver aldrig användas, och utgör således ett tillskott i processen. Ingångsvärden till systemanalysen är en sammanställning av typ och status för de befintliga VAsystemen i området, och andelen permanent- respektive fritidshusbebyggelse. Dessutom behövs uppgifter om de olika avstånd till viktiga funktioner och ett urval av VA-system som utgör möjliga framtida lösningar. Vidare är en omfattande samling med referensvärden inlagt i verktyget som kan användas som de är eller ifrågasättas och vid behov bytas ut. För att analysen ska bli så rättvisande som möjligt är det viktigt att värdena stämmer överens med den aktuella situationen.

7 Utdata från VeVa-verktyget är mängder kväve, fosfor, BOD 7 och kadmium som de olika avloppssystemen medför, både till recipient och till avloppsslam. B OD 7 är ett mått på mängd organiskt material och anger hur mycket syre som förbrukas under 7 dygn för att bryta ned detta. Kadmium ingår dels för att det är en av de farliga tungmetaller som finns i gödningsmedel och som man försöker begränsa i åkermark, dels som en indikator på de övriga föroreningarna. VeVa-verktyget beräknar också kostnaderna och energianvändningen för de olika alternativen. Här är det viktigt att vara medveten om att det är de totala kostnaderna som beräknas, och att det alltså inte tas någon hänsyn till vem som får betala. Denna fördelning är oftast ett politiskt beslut, och en systemanalys är snarare en jämförelse av den faktiska resursanvändningen. Framtagande av underlag till analysen har i vårt projekt gjorts av miljö- och VA-enheterna, och arbetet har skett genom möten med representanter från de olika enheterna. Vi har tagit upp frågor om de olika kommunala verksamheternas särdrag, och diskuterat och utvärderat både synsätt och referensvärden som ligger till grund för uppbyggnaden av VeVa-verktyget. Pilotområdena Ett område i var och en av de tre kommunerna valdes ut som testområden för planeringsarbetet. De är alla tre så stora och tättbebyggda att de troligen utgör ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen, vilket i så fall innebär att kommunen har skyldighet att ordna vatten och avlopp. Truseryd Sandhamn Området i Karlskrona kommun angränsar till nuvarande verksamhetsområde i Torhamn, där det finns ett lokalt reningsverk som enligt miljörapporten från 21 hade 467 personer anslutna. Den samlade bebyggelsen i Truseryd och Sandhamn består av 58 bostadshus, varav 38 bebos permanent, och bebyggelsen utbreder sig i huvudsak längs vägen norrut från Torhamn. Omgivningarna består av slätt odlingslandskap, och nuvarande VA-system består av enskilda brunnar och övervägande trekammarbrunnar med infiltrationsanläggningar. Kommunalt vatten från centralt vattenverk är anslutet till några av de fastigheter som ligger närmast det kommunala verksamhetsområdet. I övrigt består vattenförsörjningen av enskilda brunnar. Jordö Området i Ronneby kommun är den ena halvan av Almö, och utgörs huvudsakligen av ett tätbebyggt område bestående av 82 hus varav 21 bebos permanent. Till största delen är jordlagret mycket tunt med berg i dagen, och förutsättningarna för att anlägga infiltrationer är dåliga. Befintlig vattenförsörjning består av enskilda brunnar, och avloppen går mest till slutna tankar för klosettvatten samt tvåkammarbrunnar med markbäddar för BDT-vatten. Närmaste möjlighet till att ansluta till befintligt kommunalt VA-nät innebär en sjöledning på ca 3 km i två olika fall, och då ansluts avloppet antingen via Listerby till Ronnebys centrala reningsverk Rustorp, eller via Hasslö till Karlskronas centrala reningsverk Koholmen. Vattensituationen kan också bli ett problem framöver. Nuvarande vattenförsörjning sker med enskilda brunnar, i vissa fall gemensamma för flera fastigheter. Många djupborrade brunnar på en ö gör att risken för saltvatteninträngning är påtaglig, men av de brunnsvattenanalyser som vi tagit del av visar endast ett fåtal på förhöjd salthalt. Kommunal dricksvattenförsörjning med lokalt grundvatten skulle vara mycket riskabelt att genomföra.

8 Köpegårda - Bjärnö Området i Karlshamns kommun är en halvö vars inre del utgörs av ett samlat bebyggt område, och längst ut på halvön finns ytterligare några bostäder. Den yttre delen, den del av Bjärnö som ligger på fastlandet, är för närvarande under utredning för detaljplanering vilket kan leda till ökad bebyggelse där. Bjärnö är också namnet på ön som ligger strax utanför, där det finns ytterligare 2 fritidshus. Det saknas vägförbindelse till ön, och nästan alla öns hus har idag någon typ av torrtoalett. Totalt för hela området bebos 19 av husen permanent, och de övriga 83 är fritidshus. Kommunalt vatten finns anslutet till området med en ledning från det centrala vattenverket. En anslutning till centralt avlopp skulle betyda en nedgrävd ledning på nära 4,4 km till Åryd, som idag är anslutet till Karlshamns centrala reningsverk Sternö. Arbetet med VeVa-analysen Till en början fokuserade vi på att förstå hur modellen skulle användas och hur inmatad information hanterades i beräkningarna. För att koppla arbetet med modellen till verksamheten pågick hela tiden en dialog om de skillnader och likheter som finns mellan de olika kommunala förvaltningarna och bolagen. Insamlingen av indata skulle göras på ett liknande sätt så att resultaten skulle kunna bli jämförbara. Arbetsgruppen kom fram till att utgångspunkten skulle vara en beskrivning av de alternativ som finns till hands idag. Analysenen omfattade en central VA-anslutning, ett lokalt VA-system, eller olika enskilda lösningar med egen brunn och några olika varianter av de vanligast förekommande enskilda avloppen, alltså sluten tank, slamavskiljare med markbädd och fosforfälla samt minireningsverk. Kravet var att samtliga alternativ skulle klara hög skyddsnivå. Ett alternativ med vakuumtoalett lades till i analysen, men vi bortsåg ifrån alla system som skulle innebära förändringar i hanteringen på mer central nivå. Möjligheten finns i VeVa-verktyget att lägga till exempelvis urinseparerande system eller central våtkompost, och det är också möjligt att utarbeta andra alternativa lösningar. Vi började också tidigt med att ställa upp gemensamma riktlinjer för hur status på de enskilda avloppen skulle bedömas, och den förenkling som gjorts i VeVa-verktyget ifrågasattes kraftigt. Slutna tankar och slamavskiljare med markbaserad rening som var äldre än 25 år kategoriserades i VeVa under rubrikerna ej godkända och tillstånd saknas, och skulle bedömas fungera endast till 5%. Även en yngre anläggning ska självklart bedömas som bristfällig i VeVa-analysen om det finns skäl till det. Problemet med för stora skillnader mellan den vanliga tillsynen och indata i VeVa gjorde att vi till en början försökte ställa upp andra kriterier och göra bedömningen mer noggrant. En sluten tank kan mycket väl fungera både 3 och 4 år om den inte börjar läcka, och yngre anläggningar kan vara bristfälliga. Vi diskuterade hur vi skulle kunna kontrollera tätheten på slutna tankar genom att jämföra husets utnyttjande med tömningsintervall, men det visade sig vara svårt att få säkra uppgifter om det förstnämnda. Efter olika försök att göra fler kategorier gick vi slutligen tillbaka till endast de två ursprungliga. För att understryka att indelningen inte skulle ligga till grund för huruvida anläggningarna borde underkännas eller godkännas i tillsynen byttes rubrikerna ut till full funktion respektive nedsatt funktion. Arbetsgruppen diskuterade också vilka ingångsvärden som kunde vara rimliga, och exempelvis problemet med att reningen i en markbädd kan vara väldigt olika från fall till fall kom upp till diskussion flera gånger. Det blev nödvändigt att göra vissa förändringar så att de stämde bättre överens med gruppens erfarenheter och med de värden Naturvårdsverket publicerat på sin hemsida.

9 Flera komponenter byttes också ut så att de bättre skulle spegla verkligheten, bland annat lade vi in värden för slamavskiljare och slutna tankar i glasfiberarmerad plast istället för av betong. För att beräkna den totala kostnaden för en central anslutning till det kommunala VA-nätet behövs förutom de direkta investeringskostnaderna för själva anslutningen även uppgifter om hur stora kapitalkostnaderna samt drift- och underhållskostnaderna är för den kommunala verksamheten. Eftersom det var svårt att utläsa från modellen hur värdena egentligen skulle komma att användas rådde det tvivel om huruvida det var kostnaden för det specifika vatten- eller reningsverket som området skulle anslutas till eller om det gällde den totala kommunala VA-verksamheten. Vi enades om att det mest rättvisande måste vara att räkna utifrån hela kommunens VA-verksamhet. Här väcktes också frågan om det inte vore bättre att utgå ifrån den kommunala VA-taxan, eftersom den redan är en fullt fungerande metod att fördela kostnaderna för VA-verksamheten på abonnenterna. Det visade sig svårt att göra uppdelningen mellan kapitalkostnader respektive drift och underhåll, och därför behöll vi den ursprungliga beräkningsmetoden. Modelleringen innebär att alla beräkningar kontrolleras och skrivs vid behov om så att de stämmer överens med den aktuella situationen. Först beskrivs materialflödet från inkommande vatten, användning, bortledning och rening. Kartläggning av näringsämnen och kadmium görs för att bedöma fördelningen till recipient, luft och till avloppsslam eller klosettvatten. Återföring till jordbruksmark eller jordtillverkning ingår också. Vid varje analys görs denna genomgång som i vårt fall var mycket tids- och arbetskrävande. Om användaren är van vid VeVa-verktyget kommer arbetet naturligtvis gå lättare och ta mindre tid, men det är fortfarande många beräkningar som ska bearbetas eller verifieras. Efter diskussioner och justeringar kom vi fram till ett resultat som alla i gruppen kunde acceptera, även om det fanns invändningar mot slutresultatet också. Resultat Arbetet har haft mycket fokus på VeVa-verktyget, och utöver de direkta siffervärdena som presenteras i bilagorna 1-3 har vi också försökt göra en utvärdering av verktyget som sådant. Vi ville veta om det var en bra metod att använda för att bedöma och tidsmässigt prioritera de områden som behöver åtgärdas. Vi har haft olika åsikter om vissa av ingångsvärden i modellen, och fått kompromissa och göra nya antaganden. I många fall är osäkerheten i referensvärdena så stor att det är svårt att använda resultaten till att dra några slutsatser. Det är viktigt att känna till både vilka ingångsvärden som är mer eller mindre osäkra och hur VeVa-verktyget använder dem för att veta hur stor tillförlitligheten i slutresultatet är. Modellen är systematiskt uppbyggd och det går att följa beräkningarna även om det tar mycket tid och arbete i anspråk. Den består av väldigt många beräkningar, och om användaren råkar göra ett fel är det svårt att upptäcka detta i efterhand. Ett förslag som kom upp under arbetet var att dela upp verktyget i flera mindre modeller som behandlar exempelvis kostnader och energiförbrukning för sig, eftersom själva omfattningen gör att materialet är svårt att överblicka. I en mindre omfattande modell skulle det vara lättare att kontrollera resultaten.

10 Sammanfattningsvis är VeVa-verktyget det enda sätt som finns tillgängligt för att jämföra kostnader för olika enskilda och gemensamma eller centrala VA-system, men frågan är om det tillför tillräckligt mycket ny information för att motivera arbetsinsatsen. Om några av ingångsvärdena inte blir rätt kan det till och med resultera i ett missvisande beslutsunderlag, som ger sken av att vara mer välunderbyggt än det egentligen är. Om den som tolkar resultaten är medveten om svagheterna kan VeVa-verktyget användas som ett hjälpmedel, men det kan inte betraktas som en lösning på problemet. I detta projekt gjorde vi inga försök att modellera lösningar som inte finns inom kommunerna sedan tidigare. Eftersom alla alternativ redan var kända, gav det oss en bättre möjlighet att verifiera resultatet. Om vi ställt upp olika mer klart definierade framtidsscenarier med mer avancerade system för exempelvis näringsåterföring hade det varit svårare att arbeta utifrån erfarenhet, men verktyget kunde å andra sidan kanske kommit mer till sin rätt. Frågan hade naturligtvis varit till vilken grad vi hade kunnat lita på resultaten. Ett annat problem är att de olika faktorer som borde vägas in i bedömningen är alltför komplexa och omfattande för att på ett smidigt sätt kunna överföras till siffror och användas till att räkna ut ett resultat. Den samlade kunskapen som finns hos arbetsgruppen är en mycket viktig tillgång i processen, och arbetet fungerar bättre ju mer gruppens medlemmar förstår varandras arbetssituation. Insamlingen av data och systematiken i beräkningarna leder till ett metodiskt tillvägagångssätt där det blir naturligt att ifrågasätta sådant som kanske annars tas för givet. Processen som pågår vid diskussionerna runt datainsamlingen, där gruppens medlemmar gemensamt ifrågasätter och diskuterar ingångsvärdena är det egentliga resultatet vid en modellering. I detta avseende är VeVa-verktyget inte alls tillräckligt omfattande, och behandlar inte frågor som hur den framtida utvecklingen ser ut för området, hur vattenförsörjningen ska lösas, till vilken recipient utsläppet sker, om det är problem med smittskyddet i området eller andra säkerhetsaspekter som exempelvis vad som kan hända vid översvämningar eller liknande. Sökandet efter enkla, övergripande analysmetoder för att välja rätt VA-system på rätt plats är kanske inte rätt sätt att närma sig problemet. Det går sällan att objektivt säga vilken lösning eller prioriteringsordning som är bäst, utan det kommer alltid bli en avvägning mellan olika intressen och ideologier. Det är då viktigare att skapa en arbetsgrupp med ett diskussionsklimat där det går att på ett prestigelöst sätt lägga fram förslag och diskutera olika möjligheter för att finna den bästa lösningen, och inte för tidigt låsa sig vid en eller ett fåtal specifika tekniska lösningar. Att bestämma en prioriteringsordning handlar om att lösa problemen där de är mest akuta ur en kombination av flera aspekter. Slutsatsen är att VeVa-verktyget inte uppfyller vårt krav på en enkel och övergripande analysmetod, utan det är i så fall bättre att utarbeta en arbetsgång som tar fasta på de kriterier för prioritering som fastställs i en VA-policy. Arbetsgruppens erfarenhet och en mer dynamisk process kan ersätta de resultat som VeVa-verktyget tillhandahåller. Under mötena har vi tagit upp frågor som rör VA-planering i de tre kommunerna. Vid projektets början var det bara i Ronneby kommun som arbetet mot en VA-plan hade inletts. Det finns en arbetsgrupp med representanter från VA-enheten och miljö- och byggnadsförvaltningen som sedan något år tillbaka arbetar med att ta fram en VA-översikt. En styrgrupp bestående av tjänstemän har satts samman.

11 I Karlskrona kommun har det operativa ansvaret för VA-planen delegerats till planchef Ola Swärdh, och i Karlshamns kommun till VA-chef Patrik Hellsberg. Det har också satts samman styrgrupper i de båda kommunerna bestående av presidierna i tekniska nämnderna och miljö- och byggnadsnämnderna. I alla tre kommunerna har medel tagits fram för att ta in var sin projektledare vilket kommer hjälpa till att driva arbetet framåt. VA-planeringen i de tre kommunerna kommer att utföras enligt den så kallade Stockholmsmodellen som beskrivs i rapporten Kommunal VA-planering Manual med tips och checklistor, utgiven 29 av Länsstyrelsen i Stockholms län. Metoden bygger på att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp bestående av representanter från plan- miljö- och VA-enheterna gemensamt arbetar fram planerna, och rapporten fastslår att det är en stor fördel om arbetet med VA-planen sker i direkt anslutning till översiktsplanearbetet. Arbetsgruppen i projektet VA-planering i Blekinge Arkipelag har präglats av en öppen dialog, och det har varit en fördel att kunna jämföra hur verksamheten bedrivs i de olika kommunerna. Våra möten har utgjort en plattform för diskussion och utbyte av erfarenheter för deltagarna och fungerat som ett stöd i arbetet med att initiera VA-planeringen.

12 Bilagor: 1 In- och utdata vid modelleringen av Truseryd och Sandhamn 2 In- och utdata vid modelleringen av Jordö 3 In- och utdata vid modelleringen av Köpegårda och Bjärnö Referenser Handbok för tillämpning av VeVa (21), Kunskapscentrum Små Avlopp Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster En vägledning för länsstyrelserna (29), Miljösamverkan Sverige på uppdrag av Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Kommunal VA-planering Manual med tips och checklistor (29), Länsstyrelsen i Stockholms län

13 Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Indata Områdesspecifik indata: Antal hushåll, ledningslängder och transportavstånd Truseryd Enhet Referens Hushåll Antal hushåll i området 58 st Andel permanenthushåll 66% Andel fritidshushåll 34% På fastighet Dricksvattenledning i hus 1 m Dricksvattenledning från tomtgräns/brunn till hus 15 m Avloppsledningslängd i hus 1 m 1 m Avloppsledningslängd från hus till tomtgräns/slamavskiljare 15 m 15 m Ledningslängd urinledning/svartvatten (toalett till tank) 15 m 15 m Utbyggt (lokalt nät) inom området Sammanlagt avstånd mellan fastigheter inom området 33 m Andel LTA för det utbyggda lokala ledningsnätet i C-ARV 1% Andel självfall för det utbyggda lokala ledningsnätet i C-ARV % Befintligt kommunalt nät Befintligt nät inom Kn 431 m Antal invånare i kommunen som delar befintligt ledningsnät pe Tillman m fl. (1996) Tillman m fl. (1996) Tillman m fl. (1996) Transport Avstånd Enhet Referens Allmänna transportavstånd Avstånd från uppställningsplats av fordon till insamlingsområde 3 km Sammanlagt avstånd inom område 1,2 km Avstånd från gemensam punkt i området till jordtillverkning 3 km Medelavstånd mellan fastigheter,2 km Centralt verk - lokalt verk Avstånd mellan L-ARV 1 och C-ARV 1 29 km Avstånd mellan C-ARV 1 och jordtillverkning/deponi 5 km Dimensionering av anläggningar Värde Enhet Referens Gemensamhetsanläggningar 1 pers Användning av restprodukter Värde Enhet Referens Andel återförd filtermaterial till jordbruk % Andel marksand till jordtillverkning % Andel återförd avloppsslam från centralt reningsverk till jordbruk % Andel avloppsslam till deponitäckning 1% Andel avloppsslam från central verk till jordtillverkning %

14 Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Indata Befintlig avloppsrening Antal Enhet Befintligt antal avlopp 58 st Värde (%) VA-standard WC 54 st 93% Övrig toalettlösning 4 st 7% WC-standard 1% Sluten tank full funktion st % Sluten tank osäker funktion 2 st 4% Slamavskiljare+markbaserad rening fullt fungerande 19 st 35% Slamavskiljare+markbaserad rening med brister 32 st 59% Minireningsverk st % Stenkista, direkt utlopp 1 st 2% BDT-standard Sluten tank fullfunktion st % Sluten tank nedsatt funktion 1 st 2% Slamavskiljare+markbaserad rening fullt fungerande 19 st 33% Slamavskiljare+markbaserad rening med brister 36 st 62% Minireningsverk st % Stenkista, direkt utlopp 2 st 3% 1% av WC 1% av WC och torr Kalkylränta 4 %

15 Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Indata Avloppsvatten (mängder och sammansättning) Hushåll Värde Enhet Referensvärde Referens Personer/hushåll 2,8 st 2,8 Stockholm vattens nyckeltal Andel permanenthushåll 66% Andel fritidshushåll 34% Hemmavaro permanent (per år) 9% 9% Antar att permanentboende bor hemma ca 11 månader per år Besöksfrekvens fritidsboende ( av år) 25% 25% Antar att de boende spenderar ca 3 månader i fritidshuset Hemmavaro permanenthushåll (toalett) 6% 6% Antar att permanentboende är hemifrån ca 1 h per dag Hemmavaro permanenthushåll (BDT) 1% 1% Antar att permanentboende duschar, tvättar och diska hemma Hemmavaro fritidsboende ( toalett och BDT ) 1% 1% Antar att fritidsboende är hemma hela dagen Hemmavaro toalett (fritids Sammanställd hemmavaro toalett för + permanent) 44% 36% Hemmavaro BDT (fritids + permanent) 68% 49% Effektiva dygnsbaserade pe per hushåll 1,56856 fritids och permanenetboende Sammanställd hemmavaro BDT för fritids och permanenetboende Toalett Antal stora spolningar/pe*dag 4,5 st 2-4 st Eveborn, D. (27) Antal små spolningar/pe*dag 5 st 4-7 st Eveborn, D. (27) Konventionell snålspolande / stor spolning 4 liter 4 liter Eveborn, D. (27) Konventionell snålspolande/liten spolning 2 liter 2 liter Eveborn, D. (27) extr. Snålspolande / stor spolning 2 liter 2 Eveborn, D. (27) extr. Snålspolande / stor spolning,2 liter,2 Eveborn, D. (27) vakuumtoalett,6 liter,6 Eco-Vac Wostman Ecology 212 Liter/urinsort spolning,6 liter,6 liter - varav liter/urinskål,1 liter,1 liter - varav liter/fekalieskål,5 liter,5 liter

16 kg/boende,år kg/boende,år Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Utdata i diagramform N till recipient Hög skyddsnivå: 5% 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2,,18,16,14,12,1,8,6,4,2, P till recipient Normal skyddsnivå: 7% Hög skyddsnivå: 9%

17 mg/boende,år kg/boende,år Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Utdata i diagramform BOD 7 till recipient Skyddsnivå: 9% 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 12 Cd till recipient

18 m3/boende, år Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Utdata i diagramform Dricksvattenanvändning Lokalt Kommunalt

19 MJ/boende, år Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Utdata i diagramform Summerad energianvändning, materialframställning, anläggning och drift (inkl ersättning handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) El + Fossil MJ motsvarar intervallet 3 och 5 kwh

20 kr/boende,år kr/boende, år kr/boende,år Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Utdata i diagramform Kapitalkostnad Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Drift o underhåll Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Vattenproduktion Årskostnad Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion

21 kr/boende,år Bilaga 1 Sammanfattning VeVa-analys Truseryd Sandhamn Utdata i diagramform Årskostnad Drift och underhåll Kapitalkostnad

22 Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Områdesspecifik indata: Antal hushåll, ledningslängder och transportavstånd Jordö Enhet Referens Hushåll Antal hushåll i området 82 st Andel permanenthushåll 2% Andel fritidshushåll 8% På fastighet Dricksvattenledning i hus Dricksvattenledning från tomtgräns/brunn till hus 1 m 15 m Avloppsledningslängd i hus 1 m 1 m Avloppsledningslängd från hus till tomtgräns/slamavskiljare 15 m 15 m Ledningslängd urinledning/svartvatten (toalett till tank) 15 m 15 m Utbyggt (lokalt nät) inom området Sammanlagt avstånd mellan fastigheter inom området 3 m Andel LTA för det utbyggda lokala ledningsnätet i C-ARV 1% Andel självfall för det utbyggda lokala ledningsnätet i C-ARV % Utbyggt (huvudledningsnät) Sammanlagt avstånd mellan området och C-ARV 1 3 m Antal personer som delar 238 pers Befintligt kommunalt nät Befintligt nät inom Kn 187 m Antal invånare i kommunen som delar befintligt ledningsnät 22 pe Tillman m fl. (1996) Tillman m fl. (1996) Tillman m fl. (1996) Transport Avstånd Enhet Referens Allmänna transportavstånd Avstånd från uppställningsplats av fordon till insamlingsområde 19 km Sammanlagt avstånd inom område 1,2 km Avstånd från gemensam punkt i området till jordtillverkning 18 km Avstånd mellan område och jordbruk 12 km Medelavstånd mellan fastigheter,2 km Centralt verk - lokalt verk Avstånd mellan område och C-ARV 1 19 km Avstånd mellan L-ARV 2 och C-ARV 1 19 km Avstånd mellan C-ARV 1 och jordbruk 12 km Avstånd mellan C-ARV 1 och jordtillverkning/deponi 5 km Dimensionering av anläggningar Värde Enhet Referens Gemensamhetsanläggningar 4 pers Användning av restprodukter Värde Enhet Referens Andel återförd filtermaterial till jordbruk % Andel marksand till jordtillverkning % Andel återförd avloppsslam från centralt reningsverk till jordbruk % Andel avloppsslam till deponitäckning 1% Andel avloppsslam från central verk till jordtillverkning %

23 Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Indata Befintlig avloppsrening Antal Enhet Befintligt antal avlopp 82 st Värde (%) VA-standard WC 64 st 78% Övrig toalettlösning 18 st 22% WC-standard 1% Sluten tank full funktion 27 st 42% Sluten tank nedsatt funktion 21 st 33% Slamavskiljare+markbaserad rening fullt fungerande 7 st 11% Slamavskiljare+markbaserad rening med brister 9 st 14% Minireningsverk st % Stenkista, direkt utlopp st % BDT-standard Slamavskiljare+markbaserad rening fullt fungerande 43 st 52% Slamavskiljare+markbaserad rening med brister 33 st 4% Minireningsverk st % Stenkista, direkt utlopp 6 st 7% 1% av WC 1% av WC och torr Kalkylränta 4 %

24 Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Indata Avloppsvatten (mängder och sammansättning) Hushåll Värde Enhet Referensvärde Referens Personer/hushåll 2,8 st 2,8 Stockholm vattens nyckeltal Andel permanenthushåll 2% Andel fritidshushåll 8% Hemmavaro permanent (per år) 9% 9% Antar att permanentboende bor hemma ca 11 månader per år Besöksfrekvens fritidsboende ( av år) 25% 25% Antar att de boende spenderar ca 3 månader i fritidshuset Hemmavaro permanenthushåll (toalett) 6% 6% Antar att permanentboende är hemifrån ca 1 h per dag Hemmavaro permanenthushåll (BDT) 1% 1% Antar att permanentboende duschar, tvättar och diskar hemma Hemmavaro fritidsboende ( toalett och BDT ) 1% 1% Antar att fritidsboende är hemma hela dagen Hemmavaro toalett (fritids Sammanställd hemmavaro toalett för + permanent) 31% 36% Hemmavaro BDT (fritids + permanent) 38% 49% Effektiva dygnsbaserade pe per hushåll,9632 fritids och permanenetboende Sammanställd hemmavaro BDT för fritids och permanenetboende Toalett Antal stora spolningar/pe*dag 4,5 st 2-4 st Eveborn, D. (27) Antal små spolningar/pe*dag 5 st 4-7 st Eveborn, D. (27) Konventionell snålspolande / stor spolning 4 liter 4 liter Eveborn, D. (27) Konventionell snålspolande/liten spolning 2 liter 2 liter Eveborn, D. (27) extr. Snålspolande / stor spolning 2 liter 2 Eveborn, D. (27) extr. Snålspolande / stor spolning,2 liter,2 Eveborn, D. (27) vakuumtoalett,6 liter,6 Eco-Vac Wostman Ecology 212 Liter/urinsort spolning,6 liter,6 liter - varav liter/urinskål,1 liter,1 liter - varav liter/fekalieskål,5 liter,5 liter

25 kg/boende,år kg/boende,år Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Utdata i diagramform N till recipient Hög skyddsnivå: 5% 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,7,6,5,4,3,2,1, P till recipient Normal skyddsnivå: 7% Hög skyddsnivå: 9%

26 mg/boende,år kg/boende,år Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Utdata i diagramform BOD 7 till recipient Skyddsnivå: 9% 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 12 Cd till recipient

27 m3/boende, år Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Utdata i diagramform Dricksvattenanvändning Lokalt Kommunalt

28 MJ/boende, år Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Utdata i diagramform 2 18 Summerad energianvändning, materialframställning, anläggning och drift (inkl ersättning handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) El + Fossil MJ motsvarar intervallet 3 och 5 kwh

29 kr/boende,år kr/boende, år kr/boende,år Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Utdata i diagramform Kapitalkostnad Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Drift o underhåll Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Vattenproduktion Årskostnad Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion

30 kr/boende,år Bilaga 2 Sammanfattning VeVa-analys Jordö Utdata i diagramform Årskostnad Drift och underhåll Kapitalkostnad

31 Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Områdesspecifik indata: Antal hushåll, ledningslängder och transportavstånd Köpegårda Enhet Referens Hushåll Antal hushåll i området 12 st Andel permanenthushåll 19% Andel fritidshushåll 81% På fastighet Dricksvattenledning i hus Dricksvattenledning från tomtgräns/brunn till hus 1 m 15 m Avloppsledningslängd i hus 1 m 1 m Avloppsledningslängd från hus till tomtgräns/slamavskiljare 15 m 15 m Ledningslängd urinledning/svartvatten (toalett till tank) 15 m 15 m Utbyggt (lokalt nät) inom området Sammanlagt avstånd mellan fastigheter inom området 25 m Andel LTA för det utbyggda lokala ledningsnätet i C-ARV 1% Andel självfall för det utbyggda lokala ledningsnätet i C-ARV % Utbyggt (huvudledningsnät) Sammanlagt avstånd mellan området och C-ARV m Antal personer som delar 288 pers Befintligt kommunalt nät Befintligt nät inom Kn 351 m Antal invånare i kommunen som delar befintligt ledningsnät 27 pe Tillman m fl. (1996) Tillman m fl. (1996) Tillman m fl. (1996) Transport Avstånd Enhet Referens Allmänna transportavstånd Avstånd från uppställningsplats av fordon till insamlingsområde 19 km Sammanlagt avstånd inom område 1,2 km Avstånd från gemensam punkt i området till jordtillverkning 18 km Avstånd mellan område och jordbruk 12 km Medelavstånd mellan fastigheter,2 km Centralt verk - lokalt verk Avstånd mellan område och C-ARV 1 19 km Avstånd mellan L-ARV 2 och C-ARV 1 2 km Avstånd mellan C-ARV 1 och jordbruk 12 km Avstånd mellan C-ARV 1 och jordtillverkning/deponi 5 km Dimensionering av anläggningar Värde Enhet Referens Gemensamhetsanläggningar 4 pers Användning av restprodukter Värde Enhet Referens Andel återförd filtermaterial till jordbruk % Andel marksand till jordtillverkning % Andel återförd avloppsslam från centralt reningsverk till jordbruk 7% Andel avloppsslam till deponitäckning % Andel avloppsslam från central verk till jordtillverkning 3%

32 Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Indata Befintlig avloppsrening Antal Enhet Befintligt antal avlopp 12 st Värde (%) VA-standard WC 61 st 6% Övrig toalettlösning 41 st 4% 1% WC-standard Sluten tank full funktion 13 st 21% Sluten tank nedsatt funktion 26 st 43% Slamavskiljare+markbaserad rening fullt fungerande 2 st 3% Slamavskiljare+markbaserad rening med brister 17 st 28% Minireningsverk 1 st 2% Stenkista, direkt utlopp 2 st 3% 1% av WC BDT-standard Slamavskiljare+markbaserad rening fullt fungerande 13 st 13% Slamavskiljare+markbaserad rening med brister 42 st 41% Minireningsverk 1 st 1% Stenkista, direkt utlopp 46 st 45% Kalkylränta 4 % 1% av WC och torr

33 Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Indata Avloppsvatten (mängder och sammansättning) Hushåll Värde Enhet Referensvärde Referens Personer/hushåll 2,8 st 2,8 Stockholm vattens nyckeltal Andel permanenthushåll 19% Andel fritidshushåll 81% Hemmavaro permanent (per år) 9% 9% Besöksfrekvens fritidsboende ( av år) 25% 25% Hemmavaro permanenthushåll (toalett) 6% 6% Hemmavaro permanenthushåll (BDT) 1% 1% Hemmavaro fritidsboende ( toalett och BDT ) 1% 1% Hemmavaro toalett (fritids + permanent) 31% 36% Hemmavaro BDT (fritids + permanent) 37% 49% Effektiva dygnsbaserade pe per hushåll,954 Antar att permanentboende bor hemma ca 11 månader per år Antar att de boende spenderar ca 3 månader i fritidshuset Antar att permanentboende är hemifrån ca 1 h per dag Antar att permanentboende duschar, tvättar och diskar hemma Antar att fritidsboende är hemma hela dagen Sammanställd hemmavaro toalett för fritids och permanenetboende Sammanställd hemmavaro BDT för fritids och permanenetboende Toalett Antal stora spolningar/pe*dag 4,5 st 2-4 st Eveborn, D. (27) Antal små spolningar/pe*dag 5 st 4-7 st Eveborn, D. (27) Konventionell snålspolande / stor spolning 4 liter 4 liter Eveborn, D. (27) Konventionell snålspolande/liten spolning 2 liter 2 liter Eveborn, D. (27) extr. Snålspolande / stor spolning 2 liter 2 Eveborn, D. (27) extr. Snålspolande / stor spolning,2 liter,2 Eveborn, D. (27) vakuumtoalett,6 liter,6 Eco-Vac Wostman Ecology 212 Liter/urinsort spolning,6 liter,6 liter - varav liter/urinskål,1 liter,1 liter - varav liter/fekalieskål,5 liter,5 liter

34 kg/boende,år kg/boende,år Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Utdata i diagramform N till recipient Hög skyddsnivå: 5% 1,2 1,,8,6,4,2,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, P till recipient Normal skyddsnivå: 7% Hög skyddsnivå: 9%

35 mg/boende,år kg/boende,år Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Utdata i diagramform BOD 7 till recipient Skyddsnivå: 9% 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 12 Cd till recipient

36 m3/boende, år Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Utdata i diagramform Dricksvattenanvändning Lokalt Kommunalt

37 MJ/boende, år Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Utdata i diagramform 2 18 Summerad energianvändning, materialframställning, anläggning och drift (inkl ersättning handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) El + Fossil MJ motsvarar intervallet 3 och 5 kwh

38 kr/boende,år kr/boende, år kr/boende,år Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Utdata i diagramform Kapitalkostnad Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Drift o underhåll Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Vattenproduktion Årskostnad Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion Ledningar utom tomt Ledningar på tomt Avloppsrening Vattenproduktion

39 kr/boende,år Bilaga 3 Sammanfattning VeVa-analys Köpegårda Bjärnö Utdata i diagramform Årskostnad Drift och underhåll Kapitalkostnad