Att lyckas med hivprevention
|
|
- Anna-Karin Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att lyckas med hivprevention Ett verktyg för kvalitetsutveckling av projekt inom hivprevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
2
3 Att lyckas med hivprevention Ett verktyg för kvalitetsutveckling av projekt inom hivprevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
4 Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, april Andra reviderade upplagan Grafisk produktion: AB Typoform
5 Innehåll 1. Inledning... 7 Att lyckas med hivprevention... 7 Verktygets olika delar: Fallbeskrivningar och formulär... 7 Vem kan använda Att lyckas med hivprevention?... 8 Hur ska verktyget användas? Fallbeskrivningar...10 Ensamkommande unga migranter...10 Tvärprofessionell samverkan för MSM Frågeformulär Att lyckas med hivprevention...12 Projektets struktur...12 Projektets process...24 Projektets resultat Exempel på svar från två projekt...38 Projektets struktur...38 Projektets process...48 Projektets resultat...55
6
7 1. Inledning Att lyckas med hivprevention Förebyggande arbete mot spridning av hiv och för sexuell hälsa handlar ofta om att förändra beteenden och sociala förhållanden. Sådana förändringar sker långsamt och förutsättningarna i samhället skiftar hela tiden, vilket kräver att arbetet anpassas. Det är därför ofta svårt att veta om projekt och insatser inom området utvecklas på rätt sätt och om man faktiskt är på väg mot sina mål. Det som behövs är metoder för att följa upp att arbetet genomförs med tillräckligt god kvalitet. Är målen tydliga? Når vi rätt grupp med insatserna? Är budskapen begripliga? Att lyckas med hivprevention består av ett frågeformulär som fångar och belyser viktiga kvalitetsområden inom det förebyggande arbetet. Positiva svar på frågorna pekar på att projektet eller insatsen har ett bra upplägg och beskrivs på ett sätt som bör leda till bra resultat. Negativa svar brukar peka på motsatsen eller åtminstone på att det behövs förbättringar i planeringen eller genomförandet. Verktygets olika delar: Fallbeskrivningar och formulär Verktyget innehåller fyra delar, just nu läser du en inledande beskrivning och därefter kommer två korta fallbeskrivningar av projekt som senare kommer användas för att visa hur frågeformuläret ska besvaras. Sedan kommer själva frågeformuläret och slutligen svaren från de två projekten i fallbeskrivningarna. Där finns alltså exempel på olika sätt som frågorna kan besvaras. För de allra flesta som deltar i en kvalitetsutvecklingsaktivitet räcker det med att läsa de fyra olika delarna i Att lyckas med hivprevention. Men den som ska leda genomförandet av aktiviteten bör även läsa Hur man använder Att lyckas med hivprevention? som finns tillgänglig på Folkhälsomyndighetens webbplats. Den innehåller en mer fullständig inledning samt konkret vägledning för hur man planerar, genomför och följer upp användningen av detta verktyg så att det leder till ökad kvalitet. Därutöver finns skriften Att lyckas med hivprevention ett kunskapsbaserat verktyg som ger en mer teoretisk bakgrund och förklaring till metoden. Även den finns att ladda ned på Folkhälsomyndighetens webbplats och bör läsas av den som söker mer kunskap om metoden och den forskning som finns bakom den. Att lyckas med hivprevention är ett kunskapsbaserat verktyg och omfattar tre aspekter av en insats eller ett projekt som är vanliga att utgå ifrån i kvalitetsarbete: struktur, process och resultat. Inom varje aspekt finns frågor kring viktiga framgångsfaktorer eller som det heter inom kvalitetsarbete indikatorer, vilka pekar på arbetets kvalitet. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 7
8 Struktur gäller arbetets organisation och upplägg, det har indikatorerna 1. mål 2. preventionsgrupper 3. modell och metod 4. ansvar 5. organisation 6. resurser Process handlar om genomförandet och har indikatorerna 7. deltagande och förankring 8. nätverk 9. mottagande Resultat kan beskrivas med siffror eller tydliga verifierbara beskrivningar och har indikatorerna 10. måluppfyllelse 11. miljö-, verksamhets- och samhällsförändringar 12. vidmakthållande, hållbara resultat Vem kan använda Att lyckas med hivprevention? Verktyget är i första hand utformat för verksamheter som driver hälsofrämjande och förebyggande projekt och insatser vilka ska komma de viktiga preventionsgrupperna till del, direkt eller indirekt. Det kan vara stora eller små projekt. Det kan vara projekt som drivs av ideella organisationer eller avgränsade målinriktade insatser som drivs av skolor, hälso- och sjukvård eller lokala myndigheter. Hur ska verktyget användas? Verktyget kan med fördel användas i en ledd gruppdiskussion. Det kan också fyllas i av olika personer som sedan kan jämföra svaren och diskutera. Eller så kan det fyllas i av en eller flera i en projektledningsgrupp. Verktyget ger möjlighet till delaktighet av intressenter och målgrupper vilket kan stärka kvalitetsuppföljningen och utvecklingen. Vid en första anblick förefaller verktyget kunna användas som planeringsverktyg men detta har aldrig utvärderats och verktyget är inte avsett för detta. Däremot kan man kvalitetsutveckla en plan genom att använda verktyget. Frågorna kan besvaras med varierande ambitionsnivå. Stora projekt kan behöva mer detaljerade svar och dessutom behöva samla in data genom enkäter eller andra undersökningar för att kunna besvara frågorna. Små eller nystartade projekt kan ha en lägre ambitionsnivå även om detaljerade svar alltid bör eftersträvas. Alla frågor behöver inte besvaras men man bör motivera varför man inte anser vissa frågor relevanta. Ju mer man besvarar ju bättre bild får man av sitt arbete och av möjligheterna att förbättra det. Ibland kan man upptäcka att man behöver lägga till följdfrågor eller modifiera frågor. 8 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
9 Det tar minst en dag att använda Att lyckas med hivprevention. Om projektet är komplicerat eller stort kan det ta 2 3 dagar med tid emellan för insamling av information. En person bör utses som har som huvuduppgift att dokumentera svaren på de olika frågorna i formuläret. Det går bra att dokumentera direkt i detta formulär. I de fall utrymmet i formuläret inte skulle räcka är det viktigt att ha förberett med extra papper som möjliggör ytterligare dokumentation. I samband med dokumentationen är det viktigt att tänka på att tydligt hänvisa till eventuella källor svaret bygger på, i de fall det är relevant. Om många av frågorna i ett indikatorområde besvaras med nej eller att det efterfrågade saknas pekar detta på behov av att ta fram förslag på förbättring inom området. Men projektteamet eller ledningen måste ta ställning till om förbättringarna är meningsfulla i relation till arbetsinsatser och resurser. Det är alltid bra att utse en diskussionsledare om verktyget används i grupp. Ledaren bör ha möjlighet att sätta sig in i verktyget och läsa guiden Hur man använder Att lyckas med hivprevention. Om organisationen saknar erfarenhet av kvalitetsarbete av detta slag kan det vara bra att engagera en utanförstående neutral moderator. Tänk alltid på att detta är en självdiagnostiserande metod för att förbättra kvaliteten. Det kräver att man är öppen och ärlig när frågorna besvaras, annars kommer man inte att kunna förbättra arbetet. Det är också viktigt att den information som dokumenteras används till sitt syfte inom arbetsgruppen och att arbetsgruppen bestämmer hur resultaten ska redovisas. Att lyckas med hivprevention bygger på verktyget Berensson K, Granath M och Urwitz V (1996): Att lyckas med folkhälsoprojekt, Landstingsförbundet. Detta generella verktyg finns i omarbetad version sedan 2012 på SKL:s webbplats Det svenska generella verktyget har omarbetats av nätverket IQ hiv till en digital version på engelska anpassad för hivprevention som fått namnet Succeed. Succeed finns att ladda ned på Att lyckas med hivprevention är en svensk version av Succeed utarbetad av Viveca Urwitz och Kristina Ingemarsdotter Persson för Folkhälsomyndigheten. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 9
10 2. Fallbeskrivningar Nedan beskrivs två projekt inom hivprevention. Det ena handlar om sexuell hälsa för ensamkommande unga och unga vuxna migranter i ett mindre svenskt landsortslän. Det andra handlar om samverkan bland aktörer som möter män som har sex med män (MSM) i ett större och demografiskt mer mångfacetterat län. I del 4 av detta dokument används svar från de två projekten för att exemplifiera hur frågorna i Att lyckas med hivprevention kan besvaras. Läs igenom de korta projektbeskrivningarna nedan innan du läser svaren. Fallbeskrivningarna bygger på verkliga projekt men har anonymiserats och anpassats till ett pedagogiskt syfte. De ursprungliga projekten har godkänt att de i denna form får användas i detta verktyg. Ensamkommande unga migranter Projektet drivs av en ideell organisation i ett av Sveriges minsta län till invånarantalet. Organisationen är aktiv och etablerad i flera mindre län sedan många år tillbaka och arbetar med förebyggande information samt stöd till personer som har hiv. Utifrån tidigare erfarenheter av stödgrupper, möten med hivpositiva och migranter identifierades ett behov av riktade insatser till unga nyanlända migranter för att öka deras kunskap om kroppen, sexualitet och samlevnad. Landstinget har ett uppdaterat handlingsprogram för sexuell och reproduktiv hälsa men samarbetar också med flera andra landsting samt med länsstyrelsen inom området. I länet finns ett tjugotal instanser för unga med vård och boende och det finns 125 platser för ensamkommande flyktingbarn på boenden. Gruppboenden i tre kommuner deltog i projektet som pågick mellan 2010 och 2012 och var indelat i tre faser som delvis löpt parallellt: Etablering av kontakt med enhetschefer på boenden samt föreläsningar och utbildning för personal som möter ensamkommande unga. Serieföreläsningar för ensamkommande unga samt besök på ungdomsmottagning. Skapande av nätverk inom gruppboenden i samverkan med länsstyrelsen för att fasa in arbetet i ordinarie verksamhet. I del fyra får du veta mer om projektet och se hur projektledaren svarat på frågorna i mallen efter projektet. Tvärprofessionell samverkan för MSM Projektet bedrivs på initiativ av landstinget i ett större län som rymmer landsort, storstad och småstad och som ligger i topp vad gäller befolkningstäthet bland svenska län. Trots enskilda informationsinsatser och projekt riktade till MSM visar studier och statistik att hivinfektion och andra sexuellt överförda infektioner är vanligare bland MSM i länet än i många andra delar av Sverige. 10 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
11 Man har tidigare försökt samordna olika typer av förebyggande arbete i länet men erfarenheten är att det ofta blir HBT-fokus i diskussionerna snarare än MSM och hiv/ STI. Landstinget vill därför inom projektet utveckla hur de egna instanserna som hälso- och sjukvården kan ta ett större ansvar tillsammans med ideella organisationer, för att nå MSM på olika nivåer. Särskilt bedöms behovet av information kring hepatit vara stort. Som en del i projektet tar man därför fram en informationsbroschyr riktad direkt till preventionsgruppen. I del 4 får du veta mer om projektet och se hur man svarat på frågorna i mallen när projektet pågått ett halvår. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 11
12 3. Frågeformulär Att lyckas med hivprevention Projektets struktur Mål Övergripande mål anger ofta vilken förändring man vill uppnå utifrån ett brett perspektiv och på längre sikt. Ofta samverkar en mängd förebyggande insatser till att uppnå ett övergripande mål. Projektmål beskriver hur situationen skall förändras, för vem den ska ha förändrats eller andra förändringar projektgruppen eller arbetsgruppen vill uppnå vid avslutat projekt. Därför är det viktigt att definiera det problem som projektet vill åtgärda för att kunna formulera tydliga delmål, det vill säga mål på kort sikt. Delmål beskriver det direkta resultatet av projektets aktiviteter. Ju tydligare delmålen är formulerade, desto lättare för aktörerna att sträva åt samma håll. Tänk på att ett enskilt projekt inte bör hantera flera stora problemområden och att indikatorer bör kopplas till målen. 1. Problemanalys a) Vilket är det huvudproblem som projektet arbetar med? _ b) Vad orsakar problemet? _ c) Vilka konsekvenser har problemet? _ 12 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
13 d) Har situationen före projektet kartlagts? Om, Vad är det för typ av kartläggningar och vad visar i så fall dessa? _ 2. Ofta behövs ett långsiktigt visionärt mål. Har ni satt upp övergripande mål för vad ni vill uppnå med arbetet på lång sikt? Om, vilka? _ Har ni formulerat projektmål, dvs. vad som ska vara uppnått då just detta projekt avslutas? Om, vilka? _ SMARTa mål Tänk på att mål beskriver tillstånd, det vill säga hur något är när aktiviteterna inom projektet är genomfört. Projektmål och delmål bör formuleras så att de är SMARTa: S specifika M mätbara A angelägna och accepterade R realistiska T tidsbundna. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 13
14 Har ni formulerat delmål? Om, vilka? _ 3. Är målen tillräckligt klara och tydliga för att ni ska kunna mäta projektets framåtskridande? _ Förslag på förändringar och förbättringar av målen Vad behöver göras? _ Vem ska göra det? _ När ska det vara klart? _ 14 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
15 Preventionsgrupper Inom ett bra projekt finns mycket kunskap om preventionsgruppen som ska dra nytta av projektet i slutänden. Vilka är det? Vad vill och behöver preventionsgruppen? Vad kan projektet bidra med? Det är bra om det finns statistik eller andra fakta som stödjer valet och prioriteringen av projektets preventionsgrupper. Preventionsgrupp Preventionsgrupper är de grupper i befolkningen som prioriteras i preventiva insatser, det är dessa som ska dra nytta av insatserna i slutänden. Ofta är preventionsgruppen också direkt målgrupp för insatser, men inte alltid. Ibland riktar sig insatser till beslutsfattare eller till personalgrupper som i sin tur når personer i preventionsgruppen. Preventionsgrupper som identifierats i den nationella hivstrategin: män som har sex med män personer med injektionsmissbruk personer med utländsk bakgrund unga och unga vuxna utlandsresenärer gravida kvinnor personer som säljer eller köper sex personer som har hiv och deras anhöriga. Fundera på och specificera om ni har valt en preciserad del av en preventionsgrupp, exempelvis unga personer med injektionsmissbruk eller personer som åker till resmål där andelen hivsmittade är stor. Ange också om det inom insatsen riktas utbildnings- eller fortbildningsinsatser till andra direkta målgrupper som i sin tur möter preventionsgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal. 4. Vilken eller vilka preventionsgrupper ska dra nytta av projektet? _ ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 15
16 5. Varför har ni valt denna grupp? Vad grundar ni bedömningen på? Finns den statistik eller de fakta ni behöver som underlag för beslut? _ 6. Finns det några inom preventionsgruppen som kan antas vara specifikt risk utsatta och därmed extra viktiga att nå? _ 7. Vänder sig projektets aktiviteter direkt till preventionsgruppen eller andra målgrupper? Vilka preventionsgrupper? Vilka andra målgrupper? _ Förslag på förändringar och förbättringar när det gäller dataunderlag eller val och prioritering av preventionsgrupper eller målgrupper Vad behöver göras? _ Vem ska göra det? _ När ska det vara klart? _ 16 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
17 Modell och metod För att kunna genomföra en insats eller ett projekt är det viktigt att i förväg ha tänkt igenom tillvägagångssättet. 8. a) Finns det en projektplan som beskriver och analyserar hur de viktigaste delarna i projektet hänger ihop? b) Finns projektets olika delar och steg beskrivna i till exempel en LFA-matris, nätplan eller liknande? 9. Utgår ni från någon särskild teori? Om, beskriv vilken eller vilka. 10. Används specifikt definierade metoder i projektet? Om, beskriv vilken eller vilka. Beskriv också om de redan är utvärderade (kunskapsbaserade) eller är tänkta att utvärderas. 11. Hur planeras regelbunden uppföljning av kvalitet och resultat? Beskriver projektplanen när, hur och av vem uppföljningen ska göras? Krävs uppföljning av enskilda aktiviteter och resurser? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 17
18 12. a) Har ni diskuterat etiska dilemman och integritetsproblem i samband med projektet? b) Finns det moraliska betänkligheter? Riskerar projektet att kränka någons integritet? Förslag på förändringar och förbättringar när det gäller modell och metod Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? 18 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
19 Ansvar Erfarenheter visar att det är viktigt för förebyggande projekt att ansvarsfördelningen är klar och att projektet är tydligt förankrat hos politiker, styrelse eller liknande samt att beslut fattas på rätt nivå. 13. Vem har fattat beslut om att projektet ska genomföras? Är detta rätt nivå? 14. Har projektet stöd hos andra som är viktiga för projektets genomförande, till exempel politiker, styrelse, vd, facket, landsting, sjukvård, folkhälsoenheter? 15. Är ansvaret tydligt mellan projektledning och verksamhetsledning eller liknande? Har projektledaren sitt eget definierade ansvar och sina befogenheter? Förslag på förändringar och förbättringar när det gäller ansvar Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 19
20 Organisation Projekt som är effektiva har en väldefinierad organisatorisk struktur med personal som känner till sitt ansvarsområde och har tillräcklig tid att genomföra arbetet på. 16. a) Hur är projektet organiserat? A. Fristående organisation med huvudsyfte att genomföra projektet. B. Projekt inom en större moderorganisation. Om B, är projektet tydligt avgränsat från organisationens övriga verksamhet? b) Har ni bestämt vem som ska leda projektet och hur organisationen ska se ut? c) Vem ska vara projektledare och vilka övriga ska medverka? d) Vilken självständighet har projektet i organisationen (om B, projekt inom större moderorganisation)? e) Finns det beslut eller dokument som visar på avgränsning och självständighet mellan projektet och annan verksamhet? Om, är avgränsningen tydlig? Finns problem med projektets avgränsning? 17. Har alla som arbetar i projektet klart för sig vilka arbetsuppgifter som var och en ansvarar för och vilka befogenheter de har? 20 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
21 18. Har ni en realistisk tidplanering? Finns det tillräckligt med avsatt tid för genomförande av aktiviteterna i projektplanen? Kommer ni att hinna med på den tid som är beräknad? Förslag på förändringar och förbättringar vad gäller organisering Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 21
22 Resurser Det är betydelsefullt att definierade och tillräckliga resurser har avsatts samt att projektet ska kunna vara flexibelt inför nya behov. En annan viktig förutsättning är kompetens och utveckling för de deltagande aktörerna. 19. Vilka finansieringskällor har projektet? 20. Är finansieringen tillräcklig för att genomföra projektet? Finns det tillräckligt med personal (anställda och volontärer) för att genomföra projektet? Om NEJ, vilka delar saknar finansiering och resurser? 21. Vem kan bestämma över resurserna i det vardagliga arbetet? 22. a) Har de deltagande i projektet tillräcklig kunskap om det som projektet ska jobba med? b) Har ni ordnat speciell utbildning? c) Finns det pengar i budgeten för kommande fortbildning/utbildning? 22 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
23 Om, beskriv tänkta utbildningsinsatser. Förslag på förändringar och förbättringar angående resurser Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 23
24 Projektets process Deltagande och förankring Det är viktigt att alla intressenter som berörs av projektets aktiviteter känner sig delaktiga, det vill säga att projektet är ordentligt förankrat. Projektet kan annars lätt drabbas av onödigt motstånd. För ett lyckat genomförande är det också viktigt att rätt parter tilldelas rätt roller i projektet. 23. Lista de intressenter som har fått delta i planeringen. Exempelvis preventionsgrupper, andra direkta målgrupper, aktörer och genomförare, beslutsfattare, finansiärer, övriga. b) Har alla intressenter förstått och samtyckt till projektets mål? Om NEJ, varför inte? c) Skiljer ni på intressenter och aktörer i projektet? 24. Vad ska de deltagande aktörerna göra? Lista de olika aktörernas åtaganden? 25. a) Vilka typer av samarbetsformer finns med externa aktörer? 24 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
25 b) Har aktörerna själva beslutat om att delta? c) Finns kontrakt eller avtal med aktörerna? Om, vad innehåller dessa kontrakt? 26. Fördelar projektet ekonomiska resurser till andra aktörer och organisationer? Om, till vad/vilka? Kan ni beskriva fördelningsprocessen? 27. a) Kan ni följa upp i vilken mån intressenterna och aktörerna accepterar projektet? b) Om, är de med på projektets mål? c) Kan ni följa upp i hur stor utsträckning deltagande aktörer deltar i projektet och dess aktiviteter? d) Gör aktörerna vad som förväntas av dem och deltar vid möten och liknande? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 25
26 28. a) Finns det inskrivet i projektplanen hur ni ska informera intressenter om vad som händer i projektet? b) Har ni planerat nyhetsbrev, möten eller liknande? 29. Har ni analyserat risker och motstånd mot projektet? a) På samhällsnivå? b) På organisationsnivå? c) På individnivå? Om, hur har det motståndet och riskerna påverkat planeringen? 26 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
27 Förslag på förändringar och förbättringar för deltagande och förankring Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 27
28 Nätverk Ett projekt kan ha flera grupperingar och nätverk av olika karaktär med intressenter till exempel beslutsfattare och inflytelserika personer eller nätverk som bidrar med kunskap och expertis. Vissa projekt förutsätter att det finns nätverk som hjälper till att genomföra aktiviteter, föra ut budskapet och nå målgruppen. Det är viktigt att bestämma och dokumentera vilka som ingår i projektets nätverk och syftet med nätverken för att säkerställa kommunikationen med dessa. 30. Har ni analyserat vilka nätverk med organisationer och individer som är viktiga för projektets måluppfyllelse? Har ni en lista? Om, vilka nätverk finns? 31. Saknas viktiga personer och organisationer i nätverken? 32. Kan nätverken och deras medlemmar följa upp sitt eget arbete? Finns det enkäter eller möten planerade? 33. Finns det möjligheter för nätverken att utveckla eller utbilda sig? Finns det resurser avsatta inom projektet eller nätverket för detta? 28 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
29 34. Hur uppmuntrar och stöttar ni eldsjälar i projektet? Tänk på att eldsjälar håller igång arbetet och behöver extra energi för att ge energi tillbaka. Förslag på förändringar och förbättringar för att förbättra arbetet i nätverken Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 29
30 Mottagande Ofta riktar sig förebyggande projekt till specifika preventionsgrupper med information för att kunna påverka och förändra kunskaper, attityder och beteende. I andra projekt riktas budskap, kunskaper och aktiviteter till målgrupper som i sin tur möter preventionsgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal. Det är viktigt att följa upp om eventuella aktiviteter når ut och om de budskap som kommuniceras tas emot och används. 35. Kan ni mäta att aktiviteter/budskapet når målgruppen? Gör ni enkäter eller andra undersökningar? Mäter ni hur stor del av målgruppen ni når? Om, hur stor andel når ni och hur gör ni mätningen? 36. Kan ni följa upp hur preventionsgruppen uppfattar budskapet? Om, vilka reaktioner finns och hur används kunskaperna? 37. Kan ni följa upp hur målgrupper som personal och nätverk uppfattar budskap? Kan de använda budskapet för att kommunicera det vidare? 30 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
31 Förslag på förändringar och förbättringar för att förbättra kommunikationen Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 31
32 Projektets resultat Det är bra att ha återkommande kontrollstationer, inte minst om målen ligger långt fram i tiden. Syftet med kontrollstationerna är att se till att projektet rör sig mot de uppsatta målen. Det är även bra att diskutera oväntade och oönskade effekter av projektet. Måluppfyllelse Tänk på att det ofta är flera metoder som tillsammans krävs för att samla in information som beskriver måluppfyllelsen. 38. Det är en fördel om beteendeförändringar som kan antas leda till förbättrad hälsa, till exempel att använda preventivmedel, att hivtesta sig eller att våga tala om kondom, kan mätas. Mäter ni om preventionsgruppens eller andra målgruppers kunskaper, attityder och beteenden förändras? Om, hur mäter ni dessa förändringar (t.ex. enkäter, intervjuer, fokusgrupper eller liknande)? Är förändringarna i linje med projektets uppsatta mål? Om, vad visar mätningarna för projektets olika mål? Exempelvis ökad kunskap om riskbeteende, minskad stigmatisering och diskriminering, ökad hivtestning, ökad kondomanvändning, användning av rena injektionsverktyg. Om NEJ, varför inte? 32 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
33 Förslag på förändringar och förbättringar för måluppfyllelsen eller för att kunna följa upp måluppfyllelsen Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 33
34 Förändringar i miljön, verksamheten och samhället Vissa projekt syftar till att bidra till en hälsofrämjande miljö i form av till exempel ökad tillgång till kondomer, information eller ökad möjlighet till test och rådgivning. 39. a) Kan ni mäta eller beskriva sådana förändringar i miljön, samhället och viktiga verksamheter? b) Om, vilka förändringar har det blivit i service och utbud tack vare projektet? c) Ger projektets resultat förutsättningar för att olika intressenter kan uppnå nytta på längre sikt? Mäta förändringar Att mäta förändringar i sjuklighet och dödlighet är inte meningsfullt i alla projekt eftersom resultaten kanske inte visar sig förrän efter mycket lång tid. För vissa sjukdomar är det mer lämpligt att mäta exempelvis förändringar för hela läns nivån för vårdutnyttjande och STI-förekomst. 40. Är det möjligt för er att använda data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och dödlighet? Använder ni data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och eller dödlighet? Om, vilken data använder ni? 34 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
35 Förslag på förändringar och förbättringar Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 35
36 Vidmakthållande hållbara resultat 41. Kan och behöver projektet a) avslutas som planerat? b) fortsätta? c) integreras i ordinarie verksamhet? 42. Vilka planer finns för att göra effekterna av projektet bestående? 43. Har projektet ett slutdatum? Om NEJ, varför inte? 36 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
37 Förslag på förändringar och förbättringar Vad behöver göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 37
38 4. Exempel på svar från två projekt Nedan kan ni läsa hur de två projekten i avsnitt 2 svarat på formulärets frågor. Syftet är att ni skall få stöd att se hur man kan svara på olika sätt. Dessa fallstudier gjordes innan den sista omarbetningen av formuläret och mindre avvikelser i frågorna kan förekomma. Detta påverkar dock inte användbarheten. Projektets struktur Mål 1. Problemanalys a) Vilket är det huvudproblem som projektet arbetar med? b) Vilka är orsakerna till att problemet existerar? c) Vilka konsekvenser har problemet? Nyanlända unga migranter har inte mycket kunskaper om kropp och sexualitet. De sammanhang de kommer ifrån präglas av fattigdom och studieovana. Då blir sex- och samlevnad en lyxvara att diskutera. När ungdomarna kommer till det svenska samhället är de i en ålder då dessa frågor aktualiseras men de saknar de verktyg att hantera frågorna, särskilt i relation till den nya miljön. MSM är den viktigaste målgruppen för hivpreventionen i Sverige med tanke på den epidemiologiska situationen. Preventörerna behöver samla och rikta de förebyggande krafterna gemensamt. Det har funnits ett löst nätverk i länet i många år men det blev för brett och för mycket kafferep. Nätverket var otydligt i syfte och funktion och det fanns ingen sammankallande part. d) Har situationen innan projektstart kartlagts som jämförelsepunkt? NEJ Om, har ni gjort särskilda mätningar (baslinje) och vad visar i så fall dessa? NEJ 2. Ofta behövs ett långsiktigt visionärt mål. Har ni satt upp övergripande mål för vad ni vill uppnå med arbetet på lång sikt? Om, vilka? Minskad hivspridning och ökad kunskap om hiv/ STI och sexuell hälsa bland migranter i Sverige. Landstinget ska inte bara förlita sig på ideella organisationers insatser utan ha sin egen tydliga roll i relation till MSM som målgrupp. Landstingen och de ideella organisationerna måste ha ett arbete som kompletterar varandra där man drar nytta av varandras arenor 38 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
39 Har ni formulerat projektmål, dvs. vad som ska vara uppnått då just detta projekt avslutas? för det första året Om, vilka? Personal har nåtts med fortbildning Unga har nåtts med insatser i grupp Personal är inspirerad att arbeta med frågorna inom sitt ordinarie arbete. Intern förankring genomförd Fyra utbildningsdagar genomförda Framtagen hepatitbroschyr Att beskriva målet Tänk på att mål beskriver tillstånd, det vill säga hur något är när aktiviteterna inom projektet är genomfört. Projektmål och delmål bör formuleras så att de är SMARTa: S specifika M mätbara A angelägna/accepterade R realistiska och T tidsbundna. Har ni formulerat delmål? NEJ, inte utöver projektmålen Om, vilka? NEJ, inte utöver projektmålen. 3. Är målen tillräckligt klara och tydliga för att ni ska kunna mäta projektets framåtskridande? Både ja och nej. Det är svårt att mäta efter projekttiden eftersom de unga flyttar vidare och en fara är att personal faller tillbaka i gamla rutiner. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 39
40 Preventionsgrupper 4. Vilken eller vilka preventionsgrupper ska dra nytta av projektet? Unga ensamkommande flyktingbarn MSM 5. Varför har ni valt denna grupp? Vad grundar ni bedömningen på? Finns den statistik eller de fakta ni behöver som underlag för beslut? Länet tar emot många ensamkommande flyktingbarn. Vi har mött en del av dem i andra projekt och sett behovet av ökad kunskap kring hiv/sti och sexuell hälsa. Vi uppfattar att MSM prioriteras lågt i ett smittskyddsperspektiv trots gruppens höga hivprevalens och att MSM ofta försvinner i den bredare gruppen HBT. SMI:s vägledning och statistik stödjer denna bedömning. 6. Finns det några inom preventionsgruppen som kan antas vara specifikt riskutsatta och därmed extra viktiga att nå? I det inledande inventerings- och kartläggningsarbetet märkte vi att kommunerna valt att fokusera på att ta emot unga män. Bara en femtedel är kvinnor. Därför kom också projektet att fokuseras till männen. Vi har funderat på utlandsresenärer bland MSM eftersom dessa kan nås och motiveras till hepatitvaccination inför en utlandsresa. Unga MSM är en annan möjlig undergrupp för projektet i förlängningen eftersom tidigare studier visar att de yngre hivtestar sig i betydligt mindre omfattning än de äldre. 7. Vänder sig projektets aktiviteter direkt till preventionsgruppen?, serieföreläsningarna är riktade till unga., hepatitbroschyren. Om NEJ, vilka målgrupper vänder sig aktiviteterna inom projektet till? Personal på gruppboenden Personal inom landstinget och ideella organisationer 40 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
41 Modell och metod För att kunna genomföra en insats eller ett projekt är det viktigt att i förväg ha tänkt igenom tillvägagångssättet. 8. Finns det en projektplan som beskriver och analyserar hur de viktigaste delarna i projektet hänger ihop? i ansökan till landstinget om projektfinansiering. NEJ Finns projektets olika delar och steg beskrivna, i till exempel en LFA-matris, nätplan eller liknande? 9. Utgår ni från någon särskild teori? NEJ, vi utgår från tidigare erfarenheter av möten med målgruppen. Om, beskriv vilken eller vilka. NEJ NEJ 10. Används specifikt definierade metoder i projektet? Om, beskriv vilken eller vilka? Vet ni om de är kunskapsbaserade eller behöver utvärderas Vi utgår från att insatser i grupp är verksamma och att flera mötestillfällen behövs för att väcka reflektion. (Detta har utvärderats) För de unga handlar det mycket om att skapa respekt och tillit i gruppen innan vi kan väcka nyfikenhet för frågorna. Insatserna riktade till personal sker också i grupp och fokuserar mycket på att visa och övertyga dem om att ungdomarna de jobbar med har kunskapsbehov i sexualitetsfrågor. Därför behöver personalen i sin tur kunskap och verktyg för att hantera frågorna på ett bra sätt. NEJ ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 41
42 11. Hur planeras regelbunden uppföljning av kvalitet och resultat? Beskriver projektplanen när, hur och av vem uppföljning ska göras? Krävs uppföljning av enskilda aktiviteter och resurser? NEJ vi har bara stämt av med landstinget och länsstyrelsen. Tidigare forskning pekar entydigt på att reflektion i grupp och återkommande träffar ger bäst resultat så vi räknar med att ett sådant upplägg garanterar kvaliteten. Nedladdning och spridning av broschyr Vaccinationsstatistik Provtagningsstatistik 12. Har ni diskuterat etiska dilemman och integritetsproblem i samband med projektet? Finns det moraliska betänkligheter? Riskerar projektet att kränka någons integritet? som en löpande del i projektet. Vid insatser i grupp är det viktigt att diskutera vad som är lämpligt att diskutera och dela med sig av i grupp. Vi har varit med om svåra tillfällen som krävt försiktighet. Det gäller unga som behöver stöd i att dela med sig lagom och personal som måste kunna diskutera utan att bryta tystnadsplikten. i arbetet med hepatitbroschyren diskuteras dilemman kring droganvändning. Vi vill kunna beskriva möjliga överföringsvägar tydligt utan att moralisera. 42 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
43 Ansvar Erfarenheter visar att det är viktigt för förebyggande projekt att ansvarsfördelningen är klar och att projektet är tydligt förankrat hos politiker, styrelse eller liknande samt att beslut fattas på rätt nivå. 13. Vem har fattat beslut om att projektet ska genomföras? På vilken nivå? (chefsnivå, politiskt beslut, styrelse etc.) Moderorganisationens styrelse. På tjänstemannanivå inom en landstingsenhet i samråd med smittskyddsenheten. 14. Har projektet stöd hos andra som är viktiga för projektets genomförande? Till exempel politiker, styrelse, vd, facket, landsting, sjukvård, folkhälsoenheter? det var dessutom förankrat hos kommun, landsting, länsstyrelsen och boenden redan inför ansökan om finansiering. 15. Är ansvaret tydligt mellan projektledning och verksamhetsledning eller liknande? NEJ NEJ Har projektledaren sitt eget ansvar och sina befogenheter?, projektledaren har dock ett ansvar att projektets fokus är och förblir hiv eftersom det är styrelsens krav. Det kan vara utmanande att begränsa när andra behov uppstår som del i projektets framåtskridande. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 43
44 Organisation Projekt som är effektiva har en väldefinierad organisatorisk struktur med personal som känner till sitt ansvarsområde och har tillräcklig tid att genomföra arbetet på. 16. Hur är projektet organiserat? A. Fristående organisation med huvudsyfte att genomföra projektet B. Projekt inom en större moderorganisation B Om B, är projektet tydligt avgränsat från organisationens övriga verksamhet? NEJ B Har ni bestämt vem som ska leda projektet och hur organisationen ska se ut?, två personer hjälps åt. Vem ska vara projektledare och vilka övriga ska medverka? På vilken nivå i organisationen sker arbetet (om B)? Vilken självständighet har projektet i organisationen (om B)? NEJ, det går delvis ihop med övrig verksamhet och andra projekt. Moderorganisationen vill att det ska finnas en gemensam linje i allt arbete som sker i organisationen. Än så länge ganska självständigt men behöver samtidigt kopplingen till organisationen för att få personal att medverka i olika delar. Finns det beslut eller dokument som visar på avgränsning och självständighet mellan projektet och annan verksamhet? Är avgränsningen tydlig? Finns det problem med projektets avgränsning? NEJ NEJ 17. Har alla som arbetar i projektet klart för sig vilka arbetsuppgifter som var och en ansvarar för och vilka befogenheter de har? 44 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
45 18. Har ni en realistisk tidplanering? Finns det tillräckligt med avsatt tid för genomförande av aktiviteterna i projektplanen? Kommer ni att hinna med på den tid som är beräknad? NEJ Projektet fick mindre pengar än den sökta summan. Det är nästan alltid svårt som ideell organisation att komma igång och hinna med och den statliga finansieringen är inte alltid så flexibel för olika behov under olika år i långsiktiga projekt. Efter ett halvår har uppskattningsvis 2/3 av projektet genomförts. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 45
46 Resurser Det är betydelsefullt att definierade och tillräckliga resurser har avsatts för att projektet ska kunna vara flexibelt inför nya behov. En annan viktig förutsättning är kompetens och utveckling för de deltagande aktörerna. 19. Vilka finansieringskällor har projektet? Statsbidrag via SMI finansierar projektledning och aktiviteter ( för tre år). Moderorganisationen står för vissa lokal- och administrativa resurser. 20. Är finansieringen tillräcklig för att genomföra projektet? NEJ, inte enligt ursprunglig budget men ambitions nivån fick anpassas till den beviljade budgeten. Landstinget finansierar projektledarens lön och statsbidrag via SMI ( kr för ett år) finansierar aktiviteterna. Finns det tillräckligt med personal (anställda och volontärer) för att genomföra projektet? Om NEJ, vilka delar saknar finansiering och resurser? 21. Vem kan bestämma över resurserna i det vardagliga arbetet? Styrelsen i moderorganisationen Enhetschefen i moderorganisationen 22. Har de deltagande i projektet tillräcklig kunskap om det som projektet ska jobba med?, projektledaren har lång erfarenhet av att arbeta med frågorna samt personlig erfarenhet av att vara migrant i Sverige och talar dessutom ett språk som kunde användas i mötet med unga i projektet. Har ni ordnat speciell utbildning?, projektledaren har bred utbildning och yrkesvana av frågorna., för deltagande personal som en del i projektet., det är ett av projektets mål. 46 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
47 Finns det pengar i budgeten för kommande utbildning? NEJ, inte efter att projektet är avslutat. Om, beskriv utbildningsinsatserna. Fem olika tillfällen för personal för förankring och utbildning i landstinget. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 47
48 Projektets process Deltagande och förankring Det är viktigt att alla intressenter som berörs av projektet känner sig delaktiga, det vill säga att projektet är ordentligt förankrat. Projektet kan annars lätt drabbas av onödigt motstånd. För ett lyckat genomförande är det också viktigt att rätt parter tilldelas rätt roller i projektet. 23. Lista de intressenter som har fått delta i planeringen. Exempelvis preventionsgrupper, andra direkta målgrupper, aktörer och genomförare, beslutsfattare, finansiärer, övriga. Anges inte i detta exempel på grund av att projektet ska vara anonymt Anges inte i detta exempel på grund av att projektet ska vara anonymt b) Har alla intressenter förstått och samtyckt till projektets mål? Om NEJ, varför inte? NEJ Alla är nog inte medvetna om att detta är ett faktiskt tidsbegränsat projekt med uppsatta mål utan tror att det är landstingets ordinarie arbete. c) Skiljer ni på intressenter och aktörer i projektet? NEJ 24. Vad ska de deltagande aktörerna göra? Lista de olika aktörernas åtaganden? Stå för sakkunskap, fakta och utbildningsinsatser. Ta ansvar för att vara kontinuerligt uppdaterade kring aktuell kunskap på området. 48 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
49 25. Vilka typer av samarbetsformer finns med externa aktörer? Har aktörerna själva beslutat om att delta?, nätverksarbete, möten, vara uppdaterade. Finns kontrakt eller avtal med aktörerna? NEJ Om, vad innehåller dessa kontrakt? 26. Fördelar projektet ekonomiska resurser till andra aktörer och organisationer? NEJ Om, till vilka/vad? NEJ 27. Kan ni följa upp i vilken mån berörda intressenter och aktörer accepterar projektet? Är de med på projektets mål? Kan ni följa upp i hur stor utsträckning deltagande aktörer deltar i projektet? Gör aktörerna vad som förväntas av dem och deltar vid möten och liknande? De unga deltagarna har gett mycket positiv feedback. Vad gäller personal är det ibland svårt med samsyn. Alla håller inte med varandra och projektledningen har upplevt att vissa hittar undanflykter för att undvika att delta i de delar som de inte håller med om., uppföljningen hittills visar att alla är med och samtycker. 28. Finns det inskrivet i projektplanen hur ni ska informera intressenter om vad som händer i projektet? Har ni planerat nyhetsbrev, möten eller liknande?, regionala nätverksmöten med länsstyrelsen., det är planerat minst ett tillfälle då vi planerar att samordna kommande information från nationell nivå med egen info. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 49
50 29. Har ni analyserat risker och motstånd mot projektet? a) På samhällsnivå? NEJ b) På organisationsnivå? NEJ c) På individnivå?, all personal är inte positiv till projektet. De unga kan också vara skeptiska. Projektet är bara en av många samhällsaktörer som kommer till de unga för att informera i förebyggande syfte. Detta är viktigt att komma ihåg då de unga ibland kan uppfatta att de ifrågasätts av olika samhällsinstanser. Varför kommer brandkåren? Jag har inte satt eld på något. Om, hur har riskerna påverkat planeringen? Vi satsade på att få med oss cheferna och fokuserade sen mer på den personal som är eldsjälar och brinner för projektet. Vi har inte uppfattat några risker. 50 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
51 Nätverk Ett projekt kan ha flera grupperingar och nätverk av olika karaktär med till exempel beslutsfattare, inflytelserika personer. Det kan också finnas nätverk som bidrar med expertis. Vissa projekt förutsätter att det finns nätverk som hjälper till att genomföra aktiviteter, föra ut budskapet och nå målgruppen. Det är viktigt att bestämma och dokumentera vilka som ingår i projektets nätverk för att säkerställa kommunikationen med dessa. 30. Har ni analyserat vilka olika nätverk med organisationer och individer som är viktiga för projektets måluppfyllelse? Har ni en lista? NEJ Om, vilka nätverk finns? Anges inte i detta exempel på grund av att projektet ska vara anonymt 31. Saknas viktiga personer och organisationer i nätverken? NEJ, en stor viktig ideell organisation saknas. Vi hoppas få med den på sikt. 32. Kan nätverken och deras medlemmar följa upp sitt eget arbete? Finns det enkäter eller möten planerade? NEJ NEJ, inte i nuläget men en möjlighet skulle vara att använda denna frågemall gemensamt i nätverket. 33. Finns det möjligheter för nätverken att utveckla eller utbilda sig? Finns det resurser avsatta inom projektet eller nätverket för detta?, som del i projektet för deltagande personal. Även för projektledaren har arbetet inneburit personlig utveckling och lärande i och med processen att strukturera arbetet och få samman aktörerna. Detta är värdefullt i framtida projekt. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 51
52 34. Hur uppmuntrar och stöttar ni eldsjälar i projektet? Tänk på att eldsjälar håller igång arbetet och behöver extra energi för att ge energi tillbaka. Lyssnar, ger extra feedback och behovsanpassar utbildning. Vi har också hjälpt eldsjälar i kontakten med sina chefer för att visa på vikten av projektet och därigenom kunnat lobba för avsatt och utökad arbetstid för detta vid behov. Vi vill gärna göra det men det är svårt om verksamheten bygger på enskilda personers intressen och sakkunskap. Vi vill samtidigt undvika positiv särbehandling. 52 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
53 Mottagande Ofta riktar sig förebyggande projekt till specifika preventionsgrupper med information för att kunna påverka och förändra kunskaper, attityder och beteende. I andra projekt riktas budskap, kunskaper och aktiviteter till målgrupper som i sin tur möter preventionsgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal. Det är viktigt att följa upp om de budskap som kommuniceras tas emot och används. 35. Kan ni mäta att budskapet når målgruppen? NEJ, inte kvantitativt men i återkopplingsdiskussioner Gör ni enkäter eller andra undersökningar? NEJ Nej, inte kvantitativt NEJ Mäter ni hur stor del av målgruppen ni når?, vi vet hur många som nåddes. Dock är det svårt att specificera en andel eftersom de boende flyttar och det kommer nya kontinuerligt. Detsamma gäller personal som slutar. NEJ Om, hur stor andel nås och hur gör ni mätningen? 36. Kan ni följa upp hur målgruppen uppfattar budskapet? NEJ, inte kvantitativt. Däremot får vi indikationer från t.ex. ungdomsmottagningen och boendena om att intresset för frågorna har ökat. Inte ännu, men förhoppningsvis nästa år. Om, vilka reaktioner finns och hur används kunskaperna? För de unga lossnar det ofta efter tre tillfällen då de börjar ställa frågor och reflektera. En viktig erfarenhet för projektledarna är att lägga fram projektet på rätt sätt från början så att ungdomarna ser träffarna som en möjlighet utifrån deras egna behov och inte som att projektet kräver någon motprestation av dem. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 53
54 37. Kan ni följa upp hur målgrupper som personal och nätverk uppfattar budskapet? Kan de använda budskapet för att kommunicera det vidare?, det verkar så även i efterhand. Flera boenden håller kontakt med projektledningen och önskar bland annat kondomleveranser., åtminstone kvalitativt. Ett av syftena är att de ska kommunicera vidare så detta vill vi utveckla. 54 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
55 Projektets resultat Det är bra att ha återkommande kontrollstationer, inte minst om målen ligger långt fram i tiden. Syftet med kontrollstationerna är att se till att projektet rör sig mot de uppsatta målen. Det är även bra att diskutera oväntade och oönskade effekter av projektet. Måluppfyllelse Tänk på att det ofta är flera metoder som tillsammans krävs för att samla in information som beskriver måluppfyllelsen. 38. Det är en fördel om man kan mäta beteendeförändringar som kan antas leda till förbättrad hälsa, till exempel att använda preventivmedel, att hivtesta sig eller att våga tala om kondom. Mäter ni om målgruppens kunskaper, attityder och beteenden? NEJ, det är en väldigt avgränsad undergruppgrupp som nås i projektet men i t.ex. kommande nationella sexvanestudier kan förstås unga migranters svar analyseras. NEJ, inte inom projektet men förhoppningsvis i förlängningen genom regionala folkhälsoenkäter samt genom att analysera länets svar från MSM i nationella enkäter. Om, hur mäter ni dessa förändringar (t.ex. enkäter, intervjuer, fokusgrupper eller liknande)? Är förändringarna i linje med projektets uppsatta mål? Om, vad visar mätningarna för projektets olika mål? Exempelvis ökad kunskap om riskbeteende, minskad stigmatisering och diskriminering, ökad hivtestning, ökad kondomanvändning, användning av rena injektionsverktyg. Om NEJ, varför inte? De unga är inte kvar på boendena så länge så det finns ingen möjlighet att återkomma till just dem vi mött. Det är ett ettårigt projekt och vi tror inte att det är en tillräcklig tid att mäta under. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 55
56 Förändringar i miljön, verksamheten och samhället Vissa projekt syftar till att bidra till en hälsofrämjande miljö i form av till exempel ökad tillgång till kondomer, information eller test och rådgivning. 39. Kan ni mäta eller beskriva sådana förändringar i miljön, samhället och viktiga verksamheter?, vi vet att projektet har bidragit till att personal på både boenden och ungdomsmottagningen har reflekterat kring hur de hanterar tystnadsplikt i relation till ensamkommande flyktingbarn., delvis. Vi hoppas att på längre sikt se förändringar såsom ökad vaccinationstäckning, ökad tillgänglighet till hivtest. Vilka förändringar har det blivit i service och utbud tack vare projektet? De unga har en etablerad kontakt med ungdomsmottagningen vid behov. För tidigt att säga. Ger projektets resultat förutsättningar för att olika intressenter kan uppnå nytta på längre sikt? Mäta förändringar Att mäta förändringar i sjuklighet och dödlighet är inte meningsfullt i alla projekt eftersom resultaten kanske inte visar sig förrän efter mycket lång tid. För vissa sjukdomar är det mer lämpligt att mäta exempelvis förändringar på länsnivå för vårdutnyttjande och STI-förekomst. 40. Är det möjligt för er att använda data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och dödlighet? NEJ, i förlängningen. Använder ni data från olika register för att mäta förändringar i vårdkonsumtion, sjuklighet och dödlighet? NEJ NEJ inte ännu i alla fall. 56 ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
57 Vidmakthållande hållbara resultat 41. Kan och behöver projektet a) avslutas som planerat?, de planerade insatserna är avslutade efter tre års projekttid., de hittills satta målen beräknas vara nådda efter ett år. b) fortsätta?, det finns ett återkommande behov av insatser så länge länet tar emot ensamkom - mande unga. c) integreras i ordinarie verksamhet?, vi hoppas att boendena kan förvalta och arbeta vidare själva med frågorna., förhoppningsvis har vi analyserat fortsatta behov under projektets andra halvår och kan fortsätta utveckla nätverkets arbete utifrån dessa. 42. Vilka planer finns för att göra effekterna av projektet bestående? Vi hoppas att de som är eldsjälar bland personalen på olika boenden ges förutsättningar och stöd från ledningen att fortsätta arbeta med frågorna. 43. Har projektet ett slutdatum? Om NEJ, varför inte? NEJ Vi behöver analysera vilken vidare information till målgruppen som kan vara aktuell för ett nästa steg. Kunskaper hos personal är en färskvara. Nya mottagningar och läkare behöver ständigt informeras och på sikt behöver tidigare deltagare få förnyad kunskap. ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 57
Arbetsbok ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION
Arbetsbok ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION Projektets namn:... Datum:... ARBETSBOK MED FRÅGEFORMULÄR ATT LYCKAS MED HIVPREVENTION 1 Att lyckas med hivprevention Förebyggande arbete mot spridning av hiv och
Läs merSTRUKTUR UPPFÖLJI NG PROCESS. Metodstöd för uppföljning i det förebyggande arbetet mot hiv och STI
STRUKTUR UPPFÖLJI NG PROCESS Fabz Metodstöd för uppföljning i det förebyggande arbetet mot hiv och STI framtagen hösten 2008 Metodstöd i det förebyggande arbetet Idag genomförs många projekt inom det förebyggande
Läs merKvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter
Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action
Läs merAtt lyckas med hivprevention. Vägledning för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av hivpreventivt arbete
Att lyckas med hivprevention Vägledning för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av hivpreventivt arbete Att lyckas med hivprevention Vägledning för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av hivpreventivt
Läs merPrevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet
Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Läs merManual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017
Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Denna manual har tagits fram som ett komplement till ansökningshandlingarna om bidrag för insatser mot hiv/sti. För att er ansökan ska kunna behandlas
Läs merAtt lyckas med folkhälsoprojekt Kvalitetssäkring
Att lyckas med folkhälsoprojekt Kvalitetssäkring www.fhi.se Rapport A 2005:18 Denna skrift har utarbetats av Karin Berensson Marianne Granath Viveca Urwitz Skriften bygger på en rapport Kvalitetsindikatorer
Läs merLathund för ansökan om organisationsoch verksamhetsbidrag 2017
Lathund för ansökan om organisationsoch verksamhetsbidrag 2017 Bakgrund Ideella organisationer på riksnivå kan enligt regeringens förordning (SFS 2006:93) söka bidrag från Folkhälsomyndigheten till verksamhet
Läs mer- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010
Läs merAnvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merFRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet
FRAMTID ADLON konferens 2014-11-5 och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet Organisation 2. 2014-11-11 Bisexuella kvinnor mår sämst och är mest utsatta Med dålig allmän hälsa och framför allt
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merEkonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn
Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merProjektplan för WAD-nätverket 2015
Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.
Läs merBilaga 2. Statsbidragets mål Insatser/projekt ska leda/bidra till att uppnå följande mål:
Bilaga 2 Föreliggande dokument är framtaget som ett stöd vid ifyllande av ansökningsblanketten för statsbidrag för insatser mot hiv/sti 2016. Syftet är att ge en utförligare förklaring av olika begrepp
Läs merSlutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor
Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs mer25 Sexuell och reproduktiv hälsa - insatser till ensamkommande ungdomar samt personal vid HVB-hem och ungdomsmottagningar RS160554
25 Sexuell och reproduktiv hälsa - insatser till ensamkommande ungdomar samt personal vid HVB-hem och ungdomsmottagningar RS160554 Ärendet Kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa bland ensamkommande
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merDe insatser som får stöd från statsbidraget ska medverka till att ovanstående mål nås.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2010 Socialstyrelsen ansvarar för att fördela statsbidrag
Läs merGenerell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland
1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender
Läs merInledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna
Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex
Läs merUtvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera
Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal
Läs merSoci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merAtt lyckas med folkhälsoprojekt
Att lyckas med folkhälsoprojekt Att lyckas med folkhälsoprojekt Upplysningar om innehållet: Karin Berenson, karin.berenson@skl.se Marianne Granath, marianne.granath@skl.se Denna skrift har ursprungligen
Läs merUtveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Läs merAtt inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar
Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring
Läs merAnvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 gällande insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer
2019-07-30 Dnr 9.1-22898/2019 1(7) Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 gällande insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer Regeringen har gett Socialstyrelsen
Läs merAnsökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Läs merKompetensprojekt På det mänskliga planet
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merÅse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst
Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag
Läs merSlutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län
Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.
Läs merAktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016
Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merLikabehandlingspolicy för Region Skåne
Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merUtlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning
EM4000 W-4.0, 2010-11-17 Datum: 2016-05-17 Dnr: 2016-4714 1 (5) Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning Bakgrund Regeringen avsätter 25 miljoner
Läs merStockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs mer1 bilaga. Regeringens beslut
Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-10-20 S2011/9213/FS (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet 1 bilaga
Läs merPM 2017: RVI (Dnr /2017)
PM 2017: RVI (Dnr 110-774/2017) Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om Översyn och uppdatering av den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Remiss
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs mer[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV
(MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs
Läs merAnsvarig organisation: Ekonomiskt ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande): Förnamn och efternamn. Projektuppgifter: Projekt- och verksamhetsnamn:
Medel med ett socialt investeringsperspektiv Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, 291 89 Kristianstad. Digital, ej signerad, kopia skickas i pdf-format till tommy.aspegren@skane.se
Läs merHandlingsplan inom folkhälsoområdet
Handlingsplan inom folkhälsoområdet SEXUELL HÄLSA 2012-2014 Målet med denna handlingsplan Det övergripande målet med handlingsplanen är att uppnå ett effektivt och verkningsfullt preventivt arbete som
Läs merEkonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn
Ansökningsblankett för år 2013 Ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia till folkhalsa@skane.se ANSÖKAN FÖR SAMVERKANSMEDEL FÖR LOKALA FOLKHÄLSOSATSNINGAR.
Läs merEkonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn
Ansökningsblankett för år: Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till folkhalsa@skane.se Ansökan
Läs merHandlingsplan för ständiga förbättringar
Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring
Läs merMedarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!
Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan
Läs merGuide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Läs merInspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv
Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED
Läs merVerksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne
Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne Noaks Ark Skåne En del av Riksförbundet Noaks Ark 2 Innehåll 1. Styrelsen berättar s. 3 2. Om Noaks Ark Skåne s. 4 2.1 Vår vision s. 4 2.2 Vår långsiktiga strategi
Läs merLänsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland
Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland 2009-02-25 (uppföljning gjord 141104) Övergripande mål för genomförandeplanen är att minska antal fall av STI i Värmland
Läs merHiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola
Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka
Läs merKatja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merAnsökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:
Läs merDialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Läs merProjektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet.
Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Utvecklingsmedel Statsbidrag HIV-insatser Sexuell hälsa Annat Projektredovisningen ska skickas per post till
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merKontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Läs merAnvisning till slutrapport för projektstöd
Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merVersion: Lathund för Region Skånes ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti 2017.
Lathund för Region Skånes ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti 2017. Sista ansökningsdag: 10 juni 2016 1 Syftet med detta dokument är att det ska fungera som stöd för bidragssökande
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merGillis Hammar Förvaltningschef Fredrik Jurdell Avdelningschef
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-03-25 Handläggare: Jens Barlas Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Förslag
Läs merVerksamhetsplan Adlon 2015. Reviderad 2015-03-11
Verksamhetsplan Adlon 2015 Reviderad 2015-03-11 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Förutsättningar för Adlons verksamhet... 1 Styrdokument för verksamheten... 2 Utgångspunkter för Adlons verksamhet...
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merLFA som stöd vid granskning Intressenter:
LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker
Läs merFörskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial
Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med vård- och omsorgspersonal 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här
Läs merProjektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län
Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:
Läs mer