Kv. Gyllenstjärna 27

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002 Kv. Gyllenstjärna 27 Dokumentation i samband med markexploatering Malmö stad, RAÄ 20 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002 Kv. Gyllenstjärna 27 Dokumentation i samband med markexploatering Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002 Kv. Gyllenstjärna 27 Dokumentation i samband med markexploatering Malmö stad RAÄ 20. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Författare: Ingvar Mårald Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2007

5 Innehåll Sammanfattning 5 Undersökningens bakgrund 5 Historik och tidigare arkeologiska iakttagelser 5 Målsättning och metod 6 Undersökningsresultat 7 Schakt 1 8 Schakt 2 9 Schakt 3 10 Schakt 4 11 Schakt 5 11 Utvärdering 11 Fyndmaterial 11 Referenser 12 Årets rapporter 14 Bilagor Bilaga 1 Fyndlista

6 Fr ans S ue lsg at an Figur 1. Malmös placering i södra Skandinavien. r Figur 2. Undersökningsområdet markerat med en stjärna. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontors primärkarta. Svart linje markerar Malmö äldre bebyggelseområde (RAÄ 20). Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025

7 Sammanfattning Malmö Kulturmiljö har genomfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten kvarteret Gyllenstjärna 27. Målsättningen med undersökningen var att lokalisera lämningar efter de keramiker som enligt det äldre skriftliga materialet var verksamma i området. Vid undersökningen framkom mestadels gropar och sandiga lager från talet och senare. Möjligen kan vissa av dessa knytas till keramikverkstäder. Aktiviteterna under denna period har medverkat negativt på bevaringsförhållandena för äldre lämningar. Endast mindre sandbemängda kulturlager och nedgrävningar (gränsdiken) framkom. Återkommande sandlinser tillsammans med lagrens karaktär tyder på att lämningarna är rester efter säsongsmässiga aktiviteter som kan knytas till det äldre marknadsområdet. För att ytterligare fördjupa kunskapen om detta skede rekommenderas att vidare undersökningar i närområdet istället för långsmala sökschakt inriktas på plandokumentation av större sammanhängande ytor. Undersökningens bakgrund Med anledning av markexploatering inom fastigheten kvarteret Gyllenstjärna 27, Malmö stad, utförde Malmö Kulturmiljö under april månad 2002 en arkeologisk förundersökning. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (lst dnr ). Exploateringsområdet berör Malmö medeltida stadsområde som är upptaget som fornlämning nr 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Beställare var NCC Fastigheter AB. Exploateringsområdet, som uppgick till m 2, var vid tiden för undersökningen asfalterat och hade under många år använts som parkeringsplats. Målsättningen med avrapporteringen är att presentera dokumentationsmaterialet utvärdera bevaringsförhållandena, samt relatera undersökningsresultaten till tidigare kunskap. Historik och tidigare arkeologiska iakttagelser Kvarteret fick sitt namn år 1864 efter släkten Gyllenstjärna, där flera personer varit länsmän på Malmöhus. Kvarteret begränsas av Hjulhamnsgatan i väst och delvis Per Weijersgatan i söder. Hjulhamnsgatan har blivit uppkallad efter en kärrvik kallad Hiulhaffnen som skar in från söder i en sandås som upptog gatans södra del. Själva namnet kommer av ordet hjulman (hjul- och vagnmakare). Dessa yrkesmän skall ha haft sina verkstäder vid detta strede. Ett av de äldsta kända namnen på Per Weijersgatan är Pottemagerstredet. Detta namn nämns i början av 1500-talet men är troligen äldre. Namnet kommer av det stora antalet krukmakare som bodde vid detta strede. Från slutet av 1600-talet kallades gatan för Peder eller Per Weijers gata. På tomten öster om förundersökningsytan framkom bebyggelselämningar som kunde indelas i fyra faser; tal, tal, tal och tal (MHM 6984). Bland lämningarna från den äldsta fasen fanns anläggningar som kan sättas i samband med garvning och fiskhantering. I talsfasen framkom rännor, lergolv och avfallsgropar. De lämningar som kunde knytas till talsperioden var gropar, en tunna och ett nedgrävt träkar. I den yngsta fasen tal påträffades två rännor, tunnor, gropar samt grundstenar till ett hus med tillhörande ugn. År 1985 undersöktes en mindre tomt inom kvarteret som gränsade till Skomakaregatan (MHM 6846). Här påträffades bl.a. huskonstruktioner, brunnar Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 5

8 och stenpackningar mm. Lämningarna efter en bakugn kunde dateras till tal. Kulturlagertjockleken uppgick till mellan 1-2 meter. År 1934 uppfördes biografteatern Capitol vid Hjulhamnsgatan. I södra kanten av tomten, ca 15 meter från gatan blottlades en avfallsgrop. I och omkring denna låg fynden spridda. Närmare 3000 keramikfragment samt även några hela föremål tillvaratogs. Fynden som kan dateras till 1700-tal fram till omkring 1800 härrör från en krukmakareverkstad med bl.a. några hundratal räfflade ugnsplåtar och fragmentariska mellanlägg (MM 25153). I Hjulhamnsgatan har flera antikvariska kontroller gjorts i samband med ledningsdragningar. År 1974 framkom lager med torv- och dyjord, samt en trävattenledning som löpte i nord-sydlig riktning (MHM 7619). Målsättning och metod Det skriftliga materialet från krukmakareaktiviteter i Malmö efter medeltid är ganska omfattande. Det arkeologiska materialet däremot är betydligt mindre och omfattar i huvudsak själva fyndmaterialet, men inte spår efter verkstäder, verktyg, redskap eller motsvarande. Undersökningar av sådana kan ge uppfattning om när hantverket etableras i staden, dess platsbundenhet, hur det är organiserat samt hur detta förändras över tid. Inte minst viktigt är hur verkstäderna organiserades rumsligt inom kvarteret Gyllenstjärna. Målsättningen för förundersökningen mot bakgrund av detta var följande: Att klargöra fornlämningens utbredning och bevarandegrad inom undersökningsområdet. Att lokalisera och datera bebyggelse/hantverksaktivitet inom området. Att studera utbredningen av dessa lämningar. Att undersöka om eventuella medeltida föregångare till de kända krukmakarna under 1700-talet kan spåras arkeologiskt inom området. Ett antal provschakt grävdes inom undersökningsområdet med hjälp av grävmaskin. Provschaktens läge styrdes dels av de planerade huskropparnas läge och dels av topografiska skäl, dvs. där chansen var störst att lokalisera en kontinuitet i tomtens bebyggelseutveckling och historia för att på så sätt få en uppfattning om arten och djupen på kulturlagren. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025

9 Figur 2.Schaktens placering och numrering, Undersökningsresultat Nivåskillnaderna på det flacka höjdparti där Malmös äldre stadsområde växte fram var små. Men det har varit avgörande, då de lägre liggande områdena varit sanka. Området kan liknas med ett marsklandskap, som den idag ser ut i Skanör (Mårald 2006). Strax söder om kv. Gyllenstjärna har det tidigare funnits en vik, eller sankare område (Rosborn 1984:12). Detta antyder att det i kv. Gyllenstjärna kan finnas en variation av sanka områden samt områden högre beläget, som bevisligen tidigt använts för bebyggelse men även andra aktiviteter. Var och på vilken nivå som man kan tänkas hitta lämningar av bebyggelse kan därför variera inom kvarteret. I den sydvästra delen av det äldre stadsområdet har man kunnat påvisa lämningar efter enklare bebyggelse i kombination med ett färre antal lerbottnar, som etablerats under 1200-talet. Bebyggelselämningarna har relaterats till marknadsområdet. Typisk bebyggelse på dessa säsongsmässiga fiskemarknader, var att bebyggelsen var säsongsmässig och utgjordes av så kallade hoddor (Mårald 2006). Om detta antagande stämmer kan man inte förvänta sig att hitta tydliga mer permanenta byggnadslämningar från denna tid i området. Snarare bör det vara frågan om enklare bebyggelse liksom ett hus som påträffades vid en undersökning i kv. Gyllenstjärna (Almqvist & Persson 1987), eller möjligen av den karaktär som dokumenterats på marknadsområdena i Skanör och Falsterbo. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 7

10 Schakt 1 Schakt 1 sträckte sig i östvästlig riktning och var 21 m långt, samt 2,3 m djupt. Endast den delen av schaktet som låg väster om en recent källarnedgrävning dokumenterades, då det inte fanns några kulturlager bevarade under källarnedgrävningen. En 8,8 m lång profilritning (1A) upprättades ,22 m ö. h Tegelmur med källargolv Skala 1:100 Figur 3. Profilritning Omrört. Byggmassor, tegelkross m.m. 2. Matjord. Omrört med tegel, kalkbruk m.m. 3. Ljusbrun silt, med ett stort inslag av lera samt beiga lerklumpar. 4. Mörkbrun lerig sand, med inslag av sot, träkol, tegelkross. Fynd av keramik. Ett tydlig lagerskilje mot underliggande lager, då det fanns en koncentration av tegelkross mot botten. 5. Gråbrun sand 6. Ljusgrå sand. Utfyllnadslager 7. Mörkbrun sandig lera, med närvaro av träkol. Tydligt interface mot ovanliggande lager (4). 8. Ljusbrun sand 9. Ljusgrå, melerad sand 10. Ljusgrå sand, med bruna fläckar av silt. 11. Mörkbrun lera 12. Brun siltig sand 13. Bottensand. Tolkning Den äldsta nivån utgjordes av ett lager som vid undersökningen tolkades som bottensand (13). Detta överlagrades av en nivå med brun siltig sand (12), som möjligen kan tolkas som någon typ av aktivitetslager. Aktivitetslagret har i sin tur har blivit översandat (9). Över denna fanns ytterliggare nivåer av sand och aktivitetslager (5 & 6) Detta antyder att platsen under denna period kanske var mindre intensivt brukad, kanske endast säsongsmässigt utnyttjad. Ett annat alternativ är att den låg avlägset gentemot samtida bebyggelse. Intressant i sammanhanget var att det i bottensanden (13) påträffades en skärva stengods (C II), som kan dateras till tal. Sannolikt är dock att skärvan är senare tillkommen i bottensanden, vilket antyds av att det i dokumentationsmaterialet anges att skärvan var nedgrävd. Tidigare undersökningar i kvarteret har visat att bebyggelse under och 1300-talet fanns inom kvarteret. Då framkom bl.a. i bottensanden lerbottnar, tunnor samt gropar som man ansett bör ha hört samman med garvning och fiskhantering (Almqvist & Persson 1987). De understa nivåerna i denna profil antyder någon typ av aktivitet skett inom området under högmedeltid. Men vad och i vilken omfattning har inte undersökningen kunnat påvisa. Även lösfynd av fler skärvor av stengods från schakt 1 tyder på hög- och senmedeltida aktiviteter. I östra delen av den dokumenterade schaktväggen fanns en nedgrävning (7, 8, 9, 10 & 11), vars yngre skede utifrån keramik kan dateras till talet. Horisonter av sandlinser kan tyda på att det är frågan om ett dike, möjligen ett gränsdike, som grävts om ett flertal gånger. Omgrävningarna av diket kan betyda att gränsen hävdats under lång tid, vilket skulle innebära att tomtgränserna i kvarteret varit tämligen stabila under äldre tid. Över detta dike finns ett tjockt lager (4), med en markant nivå av krossat tegel mot botten, som gränsar till de äldre lagren. Detta lager hör sannolikt samman med ett större markarbete på platsen under och 1700-talet. Över detta finns ca 1,2 meter med omrörda massor. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025

11 Sammanfattningsvis utgjordes stora delar av stratigrafin av yngre händelser. Detta styrks av ett antal lösfynd, med en datering mellan till 1700-tal. Dock så finns det flera indicier på en medeltida, kanske rent av högmedeltida aktivitet på platsen, även om området snarast kanske skall ses som mindre intensivt utnyttjat. Schakt 2 Schakt 2 låg söder om schakt 1, med samma östvästliga riktning. Schaktet var 41 m meter lång och 1,45 djupt. Två profilritningar upprättades, nedan benämnda som 2A och 2B. 3,18 m ö. h S S S S S S S S 2 5 S 6 S 4 S S 7 8 Skala 1:50 Figur 4. Profil 2B. Profilritning 4. Åt söder 1. Ljus brungrå siltig sand 2. Mörkbrun siltig lera, sotig 3. Ljusgrå sandig lera. 4. Stenkoncentration 5. Ljusgrå sand 6. Mörkgrå sand 7. Ljusgrå sand 8. Sandlins 9. Mörkbrun, fet lera, med inslag av sten, tegelkross och sot. 10. Mörkbrun sandig lera, fet. 11. Brungrå sand 12. Mörkbrun lerig sand 13. Brungrå sand 14. Bottensand 15. Recent. Omrörda byggmassor, med stort inslag tegel, ben etc. 16. Brunn, med träram 1,6x1,6. Tolkning av profil 2B Stratigrafin kan delas upp i fyra skeden. Yngst är ett större lager, med recenta byggmassor (15). Stratigrafiskt äldre än detta fanns en grop (fyllnadslager 2-8), vars ursprungliga funktion är okänd, men som senare använts som avfallsgrop vid flera tillfällen. Flera horisonter av sand, tyder på att gropen kontinuerligt fyllts med dessa med mer avfall. Gropen har grävts från en eftermedeltida bebyggelsenivå. Detta stärks av två skärvor yngre rödgods som framkom bland fyllnadslagren. Gropen grävdes genom en ränna, sannolikt en tomtgräns (9-11). Rännan bör höra samman med en tomtreglering, sannolikt utförd under 1600-talet. En brunn, förmodligen jämngammal med rännan, fanns väster om tomtgränsen. En rejäl konstruktion, med träramar, stämmer väl överens med de mer rigida konstruktioner som karakteriserar de yngre brunnarna i stadsområdet. Av de äldsta lämningarna fanns inte så mycket kvar då de yngre nedgrävningarna har grävts ner i bottensanden. Men några lager (12-14) bör rimligen kunna vara från medeltid, såsom det konstaterats i schakt 1. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 9

12 Ö 1 Recent tegelmur 2,72 m ö. h V 2 m 4 m 5 m 8 m 9 m 11 m 13 m 1 2, 72 m ö. h. 7 3 sand Skala 1:100 Figur 5. Profil 2A. Profilritning 2 & Betonggolv i yngre källare 2. Grop, med flera horisonter av flygsand. Med torv och gödsel i botten 3. Raseringslager, med en hel del tegelkross 4. Gråbrun siltig sand 5. Sandlinser 6. Mörkbrun siltig sand 7. Mörkbrun siltig sand 8. Ljusgrå sand, homogen 9. Ljusbrun sand 10. Bottensand 11. Ränna Mörkbrun siltig sand, med inslag av sandlinser och lerklumpar. Skala 1:100 Tolkning av profil 2A Under golvet till den moderna källare som fanns i schaktet (1), gjordes flera intressanta iakttagelser. Primärfunktionen på de två gropar (2-6) som dokumenterade har inte kunnat klarläggas. Men i fyllnadslagren fanns gödsel och annat avfall. I den västra delen av profilen framkom en ränna, troligen en tomtgräns. Tyvärr har den yngre källarnedgrävningen omöjliggjort någon som helst stratigrafisk relation. Inte heller fanns det några daterbara fynd. Men med tanke på att det på granntomten påträffades flera äldre bebyggelseskeenden öster om denna ränna, är det inte helt omöjligt att detta skulle kunna vara spår efter den högmedeltida tomtstrukturen. Rännan är nedgrävd i bottensanden (19), vilken i sin tur överlagras av en horisont av ljusbrun sand, vilket även fanns dokumenterad i övriga profiler på undersökningen. Det är högst troligt att detta lager skapats under medeltid. Schakt 3 Ett 41 m långt schakt. En profilritning upprättad åt söder. 2,51 m ö. h. 2 m 4 m 6 m 8 m Skala 1:100 Figur 6. Profilritning Omrörda byggmassor 2. Mörkbrun lerig sand med inslag av sot3. Vit sand 4. Gulgrön lera 5. Vitsand, med strimmor av brun silt 6. Gödselgrop. Svartbrun silt. 7. Gödselgrop. Mörk svartbrun gödsel med inslag av växtdelar 8. Gödselgrop. Mörkbrun gödsel och torv. Tolkning av profil i schakt 3. Stratigrafin karakteriseras av tre större gödselgropar, som från en hög nivå grävts ner i bottensanden. I en av gödselgroparna fanns ett fyllnadslager bestående av gulgrön lera (3). Färgen är just karakteristisk för leran i de lerbottnar som påträffats inom det äldre stadsområdet. Och det är inte ovanligt att denna återanvänts, då det saknas naturlig lera inom det äldre stadsområdet. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025

13 Schakt 4 Schakt 4 var 24 m långt och 2 meter brett. Ingen profilritning upprättades. Området närmast Hjulhamnsgatan bestod av omrörda massor. 7,2 m in från gatan påträffades en trätunna fylld med skräp, tegelpannor ben och lite keramik. Tunnan var nedgrävd i bottensanden och hade en diameter på 0,75 m och var 0,35 m djup. I övrigt finns inga arkeologiska iakttagelser. Schakt 5 Schakt 5 var 25 långt och 2 meter brett och låg ca 9,5 meter söder om schakt 4. Eftersom det endast fanns omrörda massor i schaktet upprättades inget dokumentationsmaterial. Däremot tillvaratogs fynd, som kommer från anläggning benämnd som grop med stengods. Keramiken (CII) tillverkades under 1300-talet. Förutom spridda skärvor tillvaratogs en nästan hel stengodskanna, bland schaktmassorna, samt en hel del järnföremål. Utvärdering Undersökningen har framförallt kunnat påvisa aktiviteter från talet och senare. Lämningarna karakteriseras framförallt av gropar, som sekundärt haft en funktion som avfallsgropar, exempelvis för gödsel. De medeltida lämningar som kunnat påvisas utgjordes av lager närmast bottensanden, vilket kan tolkas som att området nyttjats säsongsmässigt. Detta åskådliggörs bäst av förhållandena i schakt 1, där flera nivåer av sandlinser tyder på att området periodvis stått öde och blivit täckta av flygsand. Problemet med dessa lämningar är att de konstruktioner och aktiviteter som skulle kunna knytas till området är svåra att påvisa arkeologiskt. För att kunna spåra dessa är stora sammanhängande ytor nästan en nödvändighet. Fyndmaterial Det insamlade fyndmaterialet utgjordes främst av keramik, som tillvaratagits som lösfynd. Enbart ett mindre antal har kunnat knutas till lager i de dokumenterade profilerna. Förslag till fortsatta antikvariska åtgärder inom närområdet Det äldre markutnyttjandet i kv. Gyllenstjärna måste stå i relation till undersökningarna i stadens sydvästra del. Förhållandena antyder att de äldsta aktiviteterna i kvarteret verkar vara samtidiga med och av samma karaktär som de lämningar som undersökts på Gamla Väster. Aktiviteter inom det äldre stadsområdet bör inte ha expanderat successivt, utan en etablering verkar ha skett inom hela det äldre stadsområdet under samma period. De topografiska förutsättningarna inom kv. Gyllenstjärna har haft en avgörande betydelse under etableringsskedet. Vid framtida undersökningar måste man utgå ifrån dessa förutsättningar om man vill komma åt de högmedeltida lämningarna på platsen. Ett alternativ eller komplement till undersökningar i kv. kan vara att göra täta borrprovningar för att på så sätt kunna återskapa var högre och lägre belägna områden kan tänkas finnas inom undersökningsområdet. Det är nämligen i den högre terrängen som bebyggelselämningarna kan tänkas påträffas. De nu framkomna lämningarna utgörs till största delen av lämningar från 1600-talet och framåt. Intressant i sammanhanget är återkommande likartade lager som låg strax över bottensanden. Möjligen kan dessa aktiviteter relateras till Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 11

14 den fiskmarknad som etablerades i Malmö under och 1200-talet. Vid framtida undersökningar i kv. Gyllenstjärna samt i närområdet måste en mer detaljerad metod användas, där man kontextuellt undersöker valda delar i större sammanhängande ytor, för att om möjligt kunna fånga upp lämningar efter dessa aktiviteter. Referenser Litteratur Almqvist, Ulf. & Persson, Gert. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Kv Gyllenstjärna. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Mårald, Ingvar Hållplatser på vägen till köpstad. Liljan. Om arkeologi i en del av Malmö. Larsson, Stefan (red.). Stockholm/Malmö. Riksantikvarieämbetet/Malmö Kulturmiljö, s Rosborn, Sven. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 67. Stockholm. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025

15 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö2014/ Inventarienummer:...MK 60 Arkivnummer:... 61:18 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:... Kv Gyllenstjärna 27 Kvarter:...Gyllenstjärna Fornlämningsnummer:...RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:...Malmö lokala koordinatsytem X koordinat: Y koordinat: M ö.h.:...1,50-4,50 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: Antal arkeologtimmar: Exploateringsyta: m 2 Övervakad yta: m 2 Platschef:... Håkan Assarsson Personal:... Håkan Assarsson Uppdragsgivare:...NCC Fastigheter AB Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 13

16 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2007:001 Anna Andreasson Trädgårdsarkeologisk undersökning Lusthuskullen på Katrinetorp. Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:002 Bo Friman Arkeologisk förundersökning Undersökning av stolphålskonstruktion. Bunkeflostrand 1:94 ½. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:003 Karin Lövgren Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Tygelsjö kyrka. Inför anläggande av nytt åskledarsystem för Tygelsjö kyrka. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:004 Joakim Frejd Mätningsuppdrag Malmöhus slott, borggården. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:005 Petra Lundström & Daniel Serlander Kompletterande arkeologisk slutundersökning Läplantering vid Ohlsgård. Undersökning av en urnegrav samt delar av gård 15 i Fosie by, RAÄ 95. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:006 Per Jansson Arkeologisk förundersökning Transportväg Lindängelund Kompletterande förundersökning inför anläggandet av transportväg. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:007 Johan Ingwald Kv. Sågen 3 4. Undersökning av vallgrav och lämningar efter en bro inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:008 Olle Heimer och Jenny Persson Arkeologisk förundersökning Lockarps bytomt. Lockarp 31:1. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:009 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för bredband. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:011 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Västergatan/Lilla Bruksgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av Fjärrvärmenätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:012 Anna Carlberg-Kriig & Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Landbygatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:013 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Jöns Filsgatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:014 Patric Ifverson Arkeologisk förundersökning Dösemarken. Fastigheten Limhamn 155:355. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan. Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:016 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Södra Förstadsgatan, Storgatan, Kaptensgatan m.fl. Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:017 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stadens entré. Dokumentation i samband med byggnation. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:018 Katja Tuominen & Helene Koch Arkeologisk slutundersökning Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:019 Hanna Dahlström & Therese Nilsson (med bidrag av Torbjörn Brorsson) Arkeologisk slutundersökning Sulegården Hyllie bytomt. En senmedeltida och tidigmodern gård inom RAÄ Hyllie 20:1. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län.

17 Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020 Nils Björhem Arkeologisk utredning steg 1, 2007, Utbyggnadsområdet Vintrie. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:021 Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman & Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk förundersökning Bunkeflostrand 15:1. Palissadanläggning från mellanneolitikum. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:023 Per Jansson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Elkabel längs Naffentorpsvägen. Nedgrävning av elkabel från Lillgrund. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:024 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Norregatan och Norregränd. Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Gyllenstjärna 27. Dokumentation i samband med markexploatering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län.

18 Bilaga 1 Fynden som påträffades vid undersökningen Kv. Gyllenstjärna 27, MK 60. Fynd Var Vad MK 60: Schakt 1, lösfynd Kakel MK 60: Schakt 1, lösfynd BII:4 MK 60: Schakt 1, lösfynd BII:4 MK 60: Schakt 1, lösfynd BII:4 MK 60: Schakt 5b, lösfynd BI:2 MK 60: Schakt 5b, lösfynd BI:2 MK 60: Schakt 5b, grop CI:1 MK 60: Schakt 5b, grop CI:2 MK 60: grop vid gatan, schakt b BII:4 MK 60: grop vid gatan, schakt 2b BII:4 MK 60: Schakt 5b, grop Järn MK 60: Schakt 1, nedgrävning i bottensanden CI:2 Mk 60: lösfynd, schakt 2b BII:4 MK 60: Schakt 1 lager 4 BII:4 MK 60: Schakt 1 lager 4 BII:4? MK 60: Schakt 3, lösfynd CI:2 MK 60: Schakt 3, lösfynd BII:4 MK 60: Schakt 3, lösfynd BII:4 MK 60: Schakt 3, lösfynd BII:4